Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap Specialistsjuksköterskeprogrammet VT 2017
Patienters uppfattningar om delaktighet under
anestesi
Författare HandledareKarin Andersson Erebouni Arakelian Maria Gustafsson
Examensarbete i Vårdvetenskap
Examinator
Inriktning mot anestesi Birgitta Johansson Avancerad nivå, 15hp
Sammanfattning
Många patienter som genomgår regional anestesi är vakna under operationen. Patienterna kan uppleva proceduren som obehaglig beroende på eventuell otrygghet, brist på information och otillräcklig kommunikation.
Syfte: Studiens syfte var att undersöka patienters uppfattningar av delaktighet i den
perioperativa omvårdnaden.
Metod: Studien hade en kvalitativ design med induktiv ansats. Fjorton patienter intervjuades
på ett universitetssjukhus i Sverige, varav åtta kvinnor och sex män i varierande ålder. Deltagarna för studien var patienter som opererades för hand-och ortopediska ingrepp. Intervjuerna genomfördes samma dag eller en till två dagar postoperativt.
Intervjuerna utfördes med hjälp av en intervjuguide och de analyserades med en systematisk textkondensering.
Resultat: Delaktighet uppfattades som att a) bli lyssnad på och få vara med i ett gemensamt
beslut, b) att uppleva trygghet och c) att inkludera patienten i vården. Det var viktigt att patienternas egna tankar och önskemål blev tillgodosedda av narkosläkaren. I mötet med narkosläkaren innan operationen uppfattades dialogen som en envägskommunikation. Kommunikation och engagemang från vårdpersonalen var en betydande faktor för att patienterna skulle uppfatta sig delaktiga under anestesin. Att bli sedd av vårdpersonalen och att bli inkluderad i omvårdnadsåtgärder var faktorer som beskrev patienternas uppfattning av begreppet delaktighet.
Konklusion: Patienternas uppfattningar om delaktighet under anestesi var faktorer som
kommunikation, engagemang samt att få vara med i ett sammanhang. Förutsättningar för att patienterna skulle uppfatta sig delaktiga i den perioperativa omvårdnaden var att samspel förelåg mellan anestesipersonalen och patienterna.
Abstract
Many patients who are sedated with regional anesthesia are awake during the operation. Patients may experience unpleasant procedure depending on possible insecurity, lack of information and insufficient communication.
Objective: The aim of the study was to investigate patients’ perceptions of participation in
the perioperative nursing care.
Method: The study had a qualitative design with inductive approach. Fourteen patients were
interviewed in a University hospital in Sweden, including eight women and six men of varying ages. The participants of the study were patients who were operated on for hand-and orthopedic surgery. The interviews were conducted on the same day or one to two days postoperatively. The interviews were carried out using an interview guide and they were analyzed with systematic text condensation.
Results: Participation was perceived as a) to be heard and to be part of a joint decision,
b) to experience security and c) to include patient care. It was important that the patients´ own thoughts and desires were met by the anesthetist. In the meeting with the
anesthesiologist before surgery the dialog was perceived as a one-way communication. Communication and involvement of nursing staff was a significant factor for patients to the see themselves involved in anesthesia. Being seen by health professionals and to be included in nursing measures were factors that described the patients’ perception of the concept of participation.
Conclusion: Patienternas uppfattningar om delaktighet under anestesi var faktorer som
kommunikation, engagemang samt att få vara med i ett sammanhang. Patients’ perceptions of participation during anesthesia were factors such as communication, involvement and
involvement in a context. Conditions for patients to perceive participation in the perioperative nursing was that interaction existed between the anesthesia staff and the patients.
Keywords
Innehållsförteckning
1.0 BAKGRUND ... 1
1.1 Anestesisjuksköterskans ansvar ... 1
1.2 Regional anestesi ... 2
Lagar och förordningar ... 3
1.4 Begreppet patientdelaktighet ... 4
1.5 Den perioperativa dialogen ... 4
1.6 Teoretisk referensram ... 5 1.7 Problemformulering ... 6 Syfte ... 6 2.0 METOD ... 6 2.1 Design ... 6 2.2 Urval ... 7
Figur 1. Översikt över inkluderade patienter i studien. ... 7
2.3 Kontext ... 8
2.4 Datasamlingsmetod ... 8
2.4 Tillvägagångssätt ... 8
2.5 Forskningsetiska överväganden ... 9
2.6 Bearbetning och analys ... 9
3.0 RESULTAT ... 12
3.1 Att bli lyssnad på och få vara med i ett gemensamt beslut ... 12
3.2 Att uppleva trygghet ... 13
3.3 Att inkludera patienten i vården ... 15
4.0 DISKUSSION ... 16
4.1 Resultatdiskussion ... 16
4.1.1 Delaktighet under den preoperativa dialogen ... 17
4.1.2 Delaktighet under operation ... 17
4.1.3 Tankar om begreppet delaktighet ... 18
4.2 Metoddiskussion ... 19
Slutsats ... 20
1
1.0 BAKGRUND
Människor som någon gång under sitt liv genomgår ett kirurgiskt ingrepp eller en
undersökning där anestesi krävs, kan uppleva att förlust av kontroll är det som oroar mest i detta sammanhang relaterat till anestesi enligt Gran Bruun, Dörve och Nerdahl (2001). En stor och betydelsefull uppgift för anestesisjuksköterskan är att tillvarata patientens integritet i samband med anestesin. När patienten har sänkt medvetande eller sövs ska den ansvarige anestesisjuksköterskan ta hand om patientens behov som denne själv skulle ha önskat (Gran Bruun et al., 2001). Enligt Hwang, Lee, Jang Gim, Kim och Lim (2014) vill patienten bli informerad och involverad i beslutet om sin medicinska behandling. Anestesiologen har det yttersta ansvaret när det kommer till val av anestesimetod, övervakning och narkosläkemedel. I valet av anestesimetod föreligger flera faktorer exempelvis patientens sjukdomshistoria, provsvar, vilken typ av kirurgi som ska utföras och hur lång tid operationen beräknas pågå. Hwang och medarbetare (2014) studerade patientens val av anestesimetod och om patienten blev tillfredsställd av valet och studien bekräftar att patienten i större utsträckning ville samarbeta och vara delaktig i beslutet av anestesimetod.
1.1 Anestesisjuksköterskans ansvar
Inom sitt yrke som anestesisjuksköterska ska hon/han behärska flera områden som innefattar omvårdnad i det anestesiologiska mötet. På ett snabbt och professionellt sätt ska
sjuksköterskan bedöma hur patienten känner sig inför den intraoperativa vården det vill säga tiden från att patienten träffar anestesisjuksköterskan på operationsavdelningen till hon/han sover. I specialistkompetensen som anestesisjuksköterska ingår det att anestesisjuksköterskan ska inge tillit och förtroende samt ge trygghet till både patient och närstående (Gran Bruun, 2013). I en studie av Gursoy och medarbetare (2016) fastställdes även att preoperativ stress kan ha en negativ inverkan på patienten genom en ökning av kroppens fysiologiska
stressrepons, vilket ställer högre krav på anestesiläkemedel samt ökar bland annat patienters missnöje postoperativt. Studien bekräftade även att anestesisjuksköterskan har en central roll i den perioperativa vården det vill säga tiden före, under och efter operationen. I Tinnfält och Nilsson (2011) beskrev de flesta patienter som deltog i studien en positiv upplevelse av att vara vaken under operationen vilket även stärkte deras intryck av och trovärdighet för anestesisjuksköterskan och även när patienterna hörde läkarna samtala under ingreppet upplevde de en professionell vård samt en tacksamhet att de var vid liv.
2
I Riksföreningen för anestesi och intensivvård, (2016) bejakas sex kärnkompetenser som är väsentliga i all utbildning i vårdens olika yrkeskategorier; personcentrerad omvårdnad, baserad på vetenskap, fungera gemensamt i teamarbete, utveckla vårdkvaliteten fortlöpande, trygg vård samt ge upplysningar. Inom den perioperativa vården är patientens
självbestämmanderätt i centralt fokus då omvårdnaden ska bli så optimal som möjligt för patienten. Verksamheten som pågår i operationssalen beror på hur de olika yrkeskategorierna samarbetar. Anestesisjuksköterskan skall behärska planering, övervakning och självständigt på ordination av anestesiolog administrera sedering vid undersökningar, behandlingar, regionala och lokala anestesier.
1.2 Regional anestesi
Enligt Nagelhout och Plaus (2014) beskrivs regional anestesi som ett lokalbedövningsmedel som injiceras nära de smärtkänsliga nerverna där kirurgen skall operera. Bedövningen kan beräknas avta efter cirka 24 timmar. Oavsett vilken anestesimetod som används ska patienten vara välinformerad om risker, möjliga komplikationer och ansvarig läkare ska ha erhållit ett informerat samtycke.
Det finns många fördelar med att använda sig av regional anestesi istället för att använda intravenösa läkemedel vid generell anestesi både för patienten och för vårdgivaren. Symtom som illamående och kräkningar minskar, patienten riskerar inte att få en ofri luftväg, mindre risk för urinretention och blodförluster. Patienten kan bli utskriven tidigare och färre
postoperativa platser behövs. Regional anestesi används exempelvis vid kirurgi för
extremiteter, lägre bukkirurgi och förlossningssmärta (Nagelhout & Plaus, 2014; Gadsden & Warlick, 2015).
Hankela och Kiikkala (1996) beskriver i sin översikt att den största rädslan hos patienterna sker
under den intraoperativa fasen. Författarna studerade patienter som opererades i regional anestesi och där framkom det att patienterna uppskattade att de kunde vara delaktiga under operationen men att patienterna inte alltid fick den möjligheten. Patienterna uppskattade att bli informerade under pågående ingrepp av operatören och att få information steg för steg i operationssalen. De patienter som inte var rädda under operationen och tog initiativ visade sig
3 delta mer aktivt i omvårdnaden men patienter som var rädda för att genomgå operationen blev mer passiva i omvårdnaden.
Caddik och medarbetare (2015) bekräftade att oro och ångest ökade hos vakna patienter när personalen uttryckte ord som “skalpell” eller “kniv” på operationssalen. När personalen pratade om vardagliga samtal och rörde sig i operationssalen reducerades stresspåslaget.
Lagar och etiska principer
Lagar och förordningar styr sjuksköterskans prioriteringar och åligganden. Hälso- och sjukvårdslagen (HSL 1982:763) innefattar exempelvis att ge god vård på lika villkor, ge respekt för människans värdighet samt att tillgodose patientens behov av trygghet och även visa förståelse och respekt för patientens integritet och självbestämmande. Det föreligger även tre huvudprinciper inom den medicinska etiken som ska vara guidande i
omhändertagandet och behandlingen av patienter. Autonomiprincipen dvs patientens självbestämmanderätt, nyttoprincipen där personalens plikt är att göra gott och inte skada samt rättviseprincipen där man skall utnyttja tillgängliga resurser på ett rättvist sätt (Lindahl, Winsö & Åkeson, 2016). Vad gäller autonomiprincipen innebär patientens
självbestämmanderätt att denne har rätt att bestämma över sitt eget liv och sina egna handlingar så länge det inte inkräktar på andra människors självbestämmanderätt. I ett medicinskt sammanhang har individen rätt att välja vad denne vill eller inte vill veta om t.ex. framtida sjukdomar. Vidare har individen rätt att avstå från medicinska behandlingar
samtidigt som vårdgivaren har skyldighet att informera om eventuella risker med
behandlingen. Individen har därefter rätt att avstå eller medverka till behandlingen (Statens medicinsk-etiska råd, 2016). God vård beskrivs av Socialstyrelsen (2015) som
individanpassad, jämlik och säker. Vården skall utföras i samråd och med respekt för
individen vad gäller självbestämmanderätt och integritet. Socialstyrelsen (2015) fastställer att en delaktig patient lättare kan medverka till att målen med dennes vård och behandling uppnås samt att även säkerhetsrisker kan förebyggas.
4
1.4 Begreppet patientdelaktighet
Ordet delaktighet betyder “aktiv medverkan” och “medinflytande” (Grimslätt & Gustafsson, 2010). När vårdaren är medvetet närvarande, aktivt lyssnar samt försöker sätta sig in i patientens situation utgör detta grunden för en patientdelaktighet. Det är följaktligen av stor vikt i en miljö som är starkt präglad av medicinsk teknik att ge patienten en känsla av, och möjlighet att få vara delaktig (Edberg & Wijk, 2014).
Det är av stor vikt att mötet mellan patienten och vårdgivaren sker utifrån patientens villkor. En primär målsättning är att patienten skall kunna hantera situationen på ett bättre sätt och därmed bli så självständig som möjligt. Vid ett så kallat informativt samtal bygger dialogen på att undersöka vad patienten behöver för information och kunskap i dennes specifika fall samt bygga dialogen genom samspel. Genom ett sådant samspel ökar så kallat
“empowerment”- medverkan i den aktuella situationen (Eide & Eide, 2007). Det ställs sedermera andra krav i att stödja patienten i dennes delaktighet. Att uppmärksamma och befrämja patientens egen motivation och eget engagemang i omvårdnadsprocessen är en grundläggande uppgift för vårdgivaren. En ökad patientmedverkan kan bland annat förstärka patientens handlings-och beslutsförmåga (Gustafsson, 2014).
1.5 Den perioperativa dialogen
Anestesisjuksköterskan kan använda sig av den perioperativa dialogen för att värna om patientens värdighet och säkerhet under operationen. Den perioperativa vården består av en pre-, intra-, samt postoperativ dialog där ett förutsättningslöst möte sker mellan patienten och operationsteamet. Den perioperativa dialogen innehåller patientens berättelse, datainsamling, planering, genomförande samt utvärdering (Lindwall & von Post, 2009).
Enligt Hovind (2013) är målet med dialogen att upptäcka aktuella fynd som dokumenteras samtidigt som anestesisjuksköterskan ska bygga upp patientens förtroende och säkerställa att patienten är välinformerad.
Patienten kan under samtalet få svar på frågor och information kring hur anestesin skall genomföras. Forskning visar att det är anestesin som patienten är mest bekymrad och orolig för och att tappa kontrollen helt eller delvis upplevs hotfullt för många (Gran Bruun et al.,
5 2004). I Pulkkinen, Juntilla och Lindwalls (2015) studie angående den perioperativa dialogen där anestesisjuksköterskan träffade patienten innan operationen och vårdade patienten både intra och postoperativt beskriver patienterna att de kände sig unika, att de blivit sedda och att det var en trygghet att ha mött anestesisjuksköterskan innan operationen. I en stor studie med 652 patienter med cancer som genomgick kirurgisk behandling utförd av Schmidt och
medarbetare (2015) påvisades att information innan operationen där broschyr användes och även dagbok skrevs minskades den postoperativa smärtlindringen det första dygnet jämfört med kontrollgruppen.
I en engelsk - skotsk studie bekräftar Walker och medarbetare (2016) att orosmomenten inför operationen är ångest och smärtproblematik. Postoperativa obehag som exempelvis törst, smärta i operationsområdet och dåsighet upplevde patienterna som mest utmanande.
1.6 Teoretisk referensram
I Dorothea Orems omvårdnadsteori är begrepp som egenvård, egenvårdsbehov samt
egenvårdskrav centrala. Orem menar att egenvård definieras med de aktiviteter individen kan genomföra och ta ansvar för själv när det gäller hälsa och välbefinnande. För att
egenvårdsbehovet skall anses vara uppfyllt bör individen utföra egna handlingar som stärker denne för personlig funktion och utveckling. För att egenvårdskravet skall vara tillgodosett behöver individen utföra de handlingar som anses vara av väsentlighet för att
egenvårdsbehovet skall vara tillfredsställt (Kirkevold & Tveiten, 2000). Orem kopplar egenvårdskravet till att patienten har ett eget ansvar i sin omvårdnad. Orems teori baseras på att människan är i centrum. Patienten ska få möjlighet att bestämma över sin egen omvårdnad och vårdaren skall anse sig vara patientens medhjälpare. Basala behov som till exempel näring, luft och elimination är grundläggande omvårdnadshandlingar och det är vårdarens ansvar att tillgodose dessa behov (Egidius & Norberg, 1983). Miljö och samhälle kan relateras till faktorer som kan påverka patientens egenvårdskrav. Egenvårdskravet kan därmed kopplas samman med den kultur och sociala tillhörighet som patienten lever i. Orem förklarar att det är nödvändigt med både praktisk erfarenhet och teoretisk kunskap i
utförandet av omvårdnadshandlingar för att stödja patienten i dennes egenvårdsbehov
(Kristoffersen, 1998). Med denna teori som ram är det viktigt att förstå begreppet delaktighet ur patientens perspektiv, samt undersöka patientens roll och delaktighet i den perioperativa
6 vården.
1.7 Problemformulering
Anestesisjuksköterskans har bland annat till uppgift att respektera och ta tillvara patientens rätt till självbestämmande samt ge stöttande insatser till exempel i den “perioperativa dialogen” (Riksföreningen för anestesi och intensivvård, 2016). Patienter som genomgår en operation där vården tar över individens autonomi kan göra att dennes självständighet försvagas. Det finns få studier idag som undersökt patienters delaktighet under anestesi och hur begreppet kan uppfattas ur patienters perspektiv i perioperativ kontext. Dessutom används olika uttryck eller ord för att beskriva begreppet delaktighet i svensk och engelsk litteratur och studier. Det är därför viktigt att studera hur begreppet uppfattas av patienterna själva.
Syfte
Att undersöka patienters uppfattningar av delaktighet i den perioperativa omvårdnaden.
Frågeställning
Hur uppfattas delaktigheten under det preoperativa samtalet ur patientens perspektiv? Hur uppfattas delaktighet under anestesin ur patientens perspektiv?
Hur uppfattas begreppet delaktighet av patienten?
2.0 METOD
2.1 Design
Studien har en kvalitativ design med induktiv ansats. Med en kvalitativ ansats vill forskarna fokusera på hur människan tolkar och ger uttryck för sina värderingar utifrån sina
livserfarenheter och bakgrund. Då författarna vill undersöka patienternas uppfattningar och på ett djupare sätt skapa förståelse för patienternas erfarenheter på ett objektivt sätt är denna form av design ett lämpligt val (Malterud, 2009).
7 Intervjuer 17 patienter
2.2 Urval
Inklusionskriterierna för studien var vakna patienter som genomgått regional anestesi, erhållit premedicinering och patienter med lättare sedering. Patienterna som tillfrågades var aktuella för opereration av hand, höft, knä eller fotleder. Vidare skulle samtliga patienter vara över 18 år (Polit & Beck, 2013). Exklusionskriterier för studien var de patienter som skulle opereras med generell anestesi, patienter som var under 18 år, patienter med svårigheter i svenska språket samt de patienter som hade en kognitiv funktionsnedsättning till exempel
demenssjukdom. Då studien genomfördes under en begränsad tid med inklusionskriterier användes konsekutivt urval. Studien baseras på individuella intervjuer där sjutton patienter intervjuats efter att ha genomgått regional anestesi på handkirurgen. Sjutton patienter intervjuades totalt varav tre patienter valdes bort i efterhand då det inte uppfyllde
inklusionskriterierna, två patienter hade erhållit generell anestesi samt en patient exluderades på grund av svårigheter i svenska språket. Utav de 14 inkluderade patienterna hade tre patienter erhållit lättare sedering under operationen men inkluderades då de bedömdes kunna svara mot syftet i studien.
Exklusion: 3 patienter
Figur 1. Översikt över inkluderade patienter i studien.
2 patienter erhöll generell anestesi.
1 patient hade svårighet med det svenska språket.
14 patienter valdes till nuvarande studie.
8
2.3 Kontext
På universitetssjukhuset där intervjuerna genomfördes opererades cirka 35-40 patienter per vecka i regional anestesi på de handkirurgiska samt ortopedkirurgiska
operationsavdelningarna. Cirka två tredjedelar av patienterna åkte hem samma dag efter operationen, resterande blev inlagda på ortopedavdelningen.
2.4 Datasamlingsmetod
Individuella semistrukturerade intervjuer genomfördes med en intervjuguide med öppna frågor. Samma frågor ställdes till alla patienter. Intervjuguiden som designades av studiens författare innehöll frågor om patienters upplevda delaktighet i de preoperativa samtalet samt efter anestesi. Intervjufrågorna innefattade ett antal uppvärmningsfrågor för att guida in patienten i händelser kring operationen och sex huvudfrågor om patienters uppfattningar av delaktighet i den perioperativa omvårdnaden (Bilaga 1). Intervjufrågorna utformades utifrån studiens syfte. Den första intervjun betraktades som en provintervju för att se om ordningen i frågorna var rätt samt att intervjufrågorna uppfattades korrekt. Intervjun inkluderades i
studien då inga övriga ändringar genomfördes. För att säkerställa en grundlig intervju ställdes följdfrågor för att förstärka patientens reflektioner kring ämnet (Bilaga 1).
2.4 Tillvägagångssätt
Efter skriven projektplan sändes denna till berörda verksamhetschefer för godkännande. Patienterna tillfrågades om deltagande i studien vid inskrivning till den handkirurgiska mottagningen respektive vid inskrivning till den ortopediska operationsavdelningen. På respektive enhet valde en operationskoordinator ut patienterna i enlighet med
inklusionskriterierna. Intervjuerna genomfördes samma dag efter operationen eller en dag postoperativt. Intervjuerna genomfördes på ett universitetssjukhus i Sverige. Studien pågick mellan mars till april 2017.
Patienterna erhöll både skriftlig samt muntlig information angående studien (Bilaga 2). Samtliga deltagare skrev även under ett samtycke till deltagandet i studien. Deltagarna fick information om att studien var frivillig och att de närsomhelst kunde avbryta sin medverkan. De patienter som blev inlagda på ortopedavdelningen, intervjuades på den första
9 efter operationen eller på vårdavdelningen. Information om studien hade en tid innan
intervjuerna givits till berörd personal på avdelningen samt operationskoordinatorer. Intervjuerna varade mellan 30-60 minuter och spelades in med en diktafon. Författarna i studien delade upp intervjuerna. Intervjuerna transkriberades sedan ord för ord och avkodades i syfte att bevara anonymitet.
2.5 Forskningsetiska överväganden
För att kunna tillgodose en god och säker vård är syftet med forskning inom vårdområdet att fokusera på en bättre vård såväl medicinsk som ur ett omvårdnadsperspektiv. Hänsyn skall tas till patientens integritet där fokus ses till icke-skada principen. All forskning skall även bedrivas med öppenhet (Arlebrink, 2006).
Innan intervjuerna påbörjades gavs information både muntligt och skriftligt om studiens syfte. Ett skriftligt samtycke krävdes för deltagande i studien. Deltagandet för studien var frivilligt och deltagarna kunde närsomhelst välja att avbryta sin medverkan. Intervjuerna innebar inte några fysiska risker för deltagarna men författarna till studien beaktade att frågorna i intervjun kunde väcka minnen från obehagliga situationer, om patienten hade varit med om det. Författarna såg dock fördelarna med att studien genomfördes och att dessa övervägde nackdelarna. Det inspelade materialet förvarades inlåst där endast inblandade i studien hade tillgång till materialet. Varje enskild intervju kodades i syfte att inte kunna spåra vem patienten var. De inspelade materialet förstördes när transkriberingen var klar. Samtliga inblandade i studien hade tystnadsplikt och vetskap om att allt som skedde i studien var konfidentiellt. Resultatet av studien beskrevs på en kollektiv nivå och kunde inte spåras till de enskilda deltagarna och de citat som användes.
2.6 Bearbetning och analys
Malterud (2009) förklarar att genom användande av systematisk textkondensering, kan patienternas upplevelser samlas till ett råmaterial som sedan skall transkriberas och
analyseras vidare. Genom detta tillvägagångssätt bibehålls en säker metod då inget material försummas (Malterud, 2009). Författarna till studien analyserade initialt resultatet enskilt för att därefter gå igenom materialet tillsammans. Genom detta tillvägagångssätt belyses olika vinklar. Samtliga intervjuer diskuterades för att säkerställa kvaliteten i resultatet.
10 Intervjuerna spelades in för att sedan transkriberas för citering och inför analys. De utförda intervjuerna analyserades utifrån en systematisk textkondensering (STC) av Malterud (2009). STC utgår ifrån Giorgis fenomenologiska tanke där fokus ligger på patientens livsvärld och upplevelser. Enligt Malterud (2009), samlades ett helhetsintryck av intervjuerna och
preliminära teman formulerades. Materialet bearbetades sedan till att skapa meningsbärande enheter det vill säga enheter som belyste den centrala komponenten i meningen utifrån studiens syfte och frågeställning. Därefter identifierades citat av intresse som stödjer de meningsbärande enheterna och teman. Vidare utformades sub-teman av de meningsbärande enheterna att fastställas. De utarbetade sub-temana användes endast som verktyg för
utformningen av resultatdelen. Materialet reducerades med andra ord till en
dekontextualiserat text där de meningsbärande enheterna sorterades. Hela materialet
rekontextualiserades sedan vilket innebär att materialet sammansattes igen för att säkerställa att inget nytt tillkommit och att de utarbetade temana återspeglade det informanterna sagt. Via denna procedur menar Malterud (2009) att teman från intervjuerna kommer att svara mot syfte och frågeställningar. De tre frågeställningarna är analyserade var för sig för att
tydliggöra fenomenet. De bearbetade materialet kan sammanfattas av återberättelser och ligga till grund för nya skildringar eller begrepp att delge andra. Resultatdelen innehåller citat från intervjuerna för att skapa insikt och förtroende hos läsaren (Malterud, 2009). Ett exempel på analysens olika steg ses i Tabell 1. Mättnad uppnåddes efter 14 intervjuer.
11
Tabell 1. Analysens olika steg i den systematiska textkondenseringen Preliminär
t tema
Meningsbärande enhet
Citat Kod Re-kontextualisering och slutligt tema
Gemensamt beslut
Rädsla för att inte vakna upp
“Jo, han lyssnade på vad jag sa. För jag sa jag vill absolut inte sövd, för jag är rädd att jag inte ska vakna upp”
Blev lyssnad på Delaktighet uppfattades som att bli lyssnad på och få vara med i ett gemensamt beslut
Tabell 2. Från koder till teman
Koder utifrån frågeställning 1
Tema
Blev lyssnad på Delaktighet uppfattades som att
bli lyssnad på och få vara med i ett gemensamt beslut
Gemensamt beslut Öppet klimat
Envägskommunikation
Koder utifrån frågeställning 2
Tema
Trygghet Delaktighet uppfattades som att
uppleva trygghet Lättsam stämning på operationssalen
Litar på professionen
Utelämnad
Koder utifrån frågeställning 3
Tema
Inkludera patienten Delaktighet uppfattades som att
inkludera patienten i vården Veta vad som händer
12
3.0 RESULTAT
Resultatet presenteras utifrån analystabellens teman som svarar mot studiens syfte (Tabell 2). Tre teman identifierades; Att bli lyssnad på och få vara med i ett gemensamt beslut, att
uppleva trygghet och att inkludera patienten i vården. Citat har använts i löpande text för att
framhäva styrkan i resultatet. För att tydliggöra patientens uttalanden är meningarna ordagrant återgivna.
3.1 Att bli lyssnad på och få vara med i ett gemensamt beslut
Hälften av de intervjuade patienterna uppfattade sig delaktiga under det preoperativa samtalet med narkosläkaren. Att erhålla information och att få uttrycka sina egna funderingar
uppfattades som en trygghet under samtalet. En viktig faktor var tydlig information från narkosläkaren. Dessa patienter menade att tydlig information kunde vara när narkosläkaren beskrev hur regional anestesi utfördes. En del av patienterna som uppfattade sig delaktiga under de preoperativa samtalet erfor att de blev lyssnade på av narkosläkaren. Detta gällde till exempel att man som patient hade egna tankar och önskemål angående sin sövning där
patienterna uppfattade att deras önskemål blev tillgodosedda.
Intervju 12
“Jo, han lyssnade på vad jag sa. För jag sa, jag vill absolut inte bli sövd, för jag är rädd att jag inte ska vakna upp”
Andra patienter beskrev att de uppfattade sig delaktiga under det preoperativa samtalet på grund av att de kom fram till ett gemensamt beslut om hur operationen skulle gå tillväga. Det gällde till exempel att patienten önskade erhålla samma läkemedel som under föregående operation. En del patienter hade tidigare erfarenhet av liknande kirurgi och ansåg sig relativt förberedda på hur ett preoperativt samtal går till. När dessa patienter resonerade kring det preoperativa samtalet visste de redan innan mötet med narkosläkaren vad de hade för önskemål angående anestesin. Patienternas önskemål och tankar vad gällde anestesin uppfattades bli bekräftade. Vidare hade samma patienter en positiv uppfattning när de resonerade kring hela vårdkedjan. Vissa patienter uppfattade stämningen under det
preoperativa samtalet som lättsam och behaglig. Patienterna uttryckte då att det var som att samtala med en vän och att stämningen blev avslappnad.
13 Intervju 3
“Ja, det tycker jag. Han var jätte....han var så skojsam så man blev inte nervös //...//Nej, det var som att prata med en kompis.”
Att inte vara delaktig beskrevs av hälften av de intervjuade patienterna. Dessa uppfattade samtalet med narkosläkaren som en envägskommunikation under den preoperativa dialogen. I mötet med narkosläkaren ställdes inga öppna frågor utan patienterna uppfattade mötet som informativt där de endast fick svara på ja eller nej frågor. Några av patienterna hade
genomgått liknande operation tidigare och menade att om det varit det första preoperativa samtalet de haft, hade detta skapat en oro.
Intervju 2
“Han sa inte så mycket, det var mer “jaha, så här och så här” och så var det tyst jätte, jätte länge, så skrev han lite och så kom en fråga, så skrev han lite och så var det tyst jättelänge och så kom en fråga och så”.
En del av patienterna uppfattade mötet med narkosläkaren som ”löpande band principen” då det var flera patienter som väntade på att få samtala med narkosläkaren.
Intervju 14
“Det var lite så här löpande band. Det var så den dagen, det var in och ut, in och ut.”
3.2 Att uppleva trygghet
I mötet med anestesipersonalen i operationsrummet uppfattade de flesta intervjuade
patienterna att det hade en god kommunikation. Dialogen mellan anestesipersonal och patient uppfattades som kontinuerlig under operationens gång. Många patienter beskrev att de kände sig trygga i mötet med anestesipersonalen. Patienterna uppfattade att anestesipersonalen engagerade sig i patienternas välmående.
14 Intervju 11
“Ja, de informerade hela tiden vad de skulle göra och frågade flera gånger hur det kändes och hur jag mådde. Det kändes att ja, de brydde sig om mig verkligen. Jag kände mig trygg där faktiskt.”
Somliga patienter önskade i efterhand att deras anhöriga hade följt med in till
operationssalen. Patienterna blev aldrig tillfrågade och hade ej reflekterat över att den möjligheten fanns. Vissa patienter hade inte begrundat detta.
Intervju 12
“Nej, eftersom jag kommer från Åland så har jag kommit ensam //...// Ja, det skulle varit skönt att ha någon med sig, men det fanns inga jag kunde ta med //...//Då hade jag tagit med min man, men han kunde inte ta ledigt från jobbet. “
Några patienter resonerade att han/hon upplevde en trygghet i att de kände igen
anestesipersonalen i operationssalen. Dessa patienter upplevde då en positiv sinnesstämning. En del patienter uppfattade stämningen på operationssalen som lättsam.
Under tiden som slangar och läkemedel förbereddes var personalen närvarande och patienterna uppfattade att atmosfären var gemytlig.
Intervju 14
“Ja, då var jag jäkligt nervös. Men jag … hur jag blev omhändertagen, det dök upp en xx (anestesipersonal) som tog hand mig, en nallebjörn, som var glad och skojfrisk som verkligen tog hand om mig på ett väldigt bra sätt”.
Det motsatta beskrevs av några patienter som uttryckte att de kände en viss respekt för anestesipersonalens profession. Känslan av delaktighet under anestesin uppfattades då som minimal, det kunde leda till att patienterna inte vågade ställa frågor till anestesipersonalen. Ett par patienter reflekterade över att de kände sig utlämnade bland personalen på
15 operationssalen. Dessa patienter uppfattade stämningen i operationssalen som stressig och ansågs sig ej bli sedda av anestesipersonalen.
Ett fåtal av patienterna uttryckte att man inte ska involvera sig i anestesipersonalens arbete då de har en betydelsefull uppgift att sköta. Dessa patienter resonerade kring att funderingar och frågor får ske vid ett annat tillfälle efter operationen.
Intervju 13
“Det är ungefär som ett flygplan som ska landa, då går man inte in till kapten och börjar fråga en massa dumma frågor heller, det får man vänta till efteråt i så fall. Nej, den stunden, tycker jag, den måste ni ha för er själva. “
.
Intervju 3
“Ja, fast det var lite rörigt, det var så mycket som skulle hända //...// Lite väl mycket planering inför operation, man vill göra det så fort som möjligt men det tog säkert över en timme att förbereda. “
3.3 Att inkludera patienten i vården
När patienterna fick reflektera över begreppet delaktighet var det viktigt att få känna sig sedda och att patienten var huvudpersonen i rummet. Somliga patienter uppfattade begreppet delaktighet som att få bli inkluderade i olika omvårdnadsåtgärder. Det kunde exempelvis vara att patienten fick välja var någonstans den perifera venkatetern skulle sättas.
Intervju 9
”Så att det var väl väldigt tacksamt, för att jag kände, för handen gör ont //…//Så det tycker jag väl att jag var delaktig i på ett vis, att jag
gjorde … visade armvecket och att … så där valde jag att ”sätt där först”.
En del av patienterna nämnde att det är viktigt att personalen inte pratar över huvudet på vårdtagaren utan inkluderar denne i konversationen. Patienterna menade då att känslan av att få vara med i teamet definierade begreppet delaktighet. Vissa patienter resonerade om att begreppet delaktighet innebar att inkludera patienten exempelvis var involvera patienten i
16 sammanhanget.
Intervju 6
“Ja, det är väl ett litet samspel då kan man väl säga med båda parterna”.
Intervju 7
” Eller om jag skulle vilja sova så måste de ju respektera det också. Så på det sättet är man väl involverad då //…//Men det är bra att man får veta vad de gör. Så på det sättet är man involverad.”
Några patienter definierade begreppet delaktighet som att ha en kontinuerlig dialog, veta vad som komma skall och varför. Ett fåtal patienter reflekterade kring att innebörden av
delaktighet var att få berättat vad som händer steg för steg under operationens gång. En del patienter uppfattade begreppet delaktighet också när anestesipersonalen var tydlig och ärlig.
4.0 DISKUSSION
I temat delaktighet uppfattades som att bli lyssnad på och få vara med i ett gemensamt beslut, resonerade patienterna över att deras egna tankar och önskemål blev tillgodosedda av
narkosläkaren. I mötet med narkosläkaren innan operationen uppfattades dialogen som en envägskommunikation. I temat att uppleva trygghet beskrev patienterna att kommunikation och engagemang från vårdpersonalen, var en betydande faktor för att patienterna skulle uppfatta sig delaktiga under anestesin. I temat att inkludera patienten i vården reflekterade patienterna över begreppet delaktighet. Att bli sedd av vårdpersonalen och att bli inkluderad i omvårdnadsåtgärder var faktorer som beskrev patienternas uppfattning av begreppet
delaktighet.
17 4.1.1 Delaktighet under den preoperativa dialogen
I temat Delaktighet uppfattades som att bli lyssnad på och få vara med i ett gemensamt beslut uppfattade patienterna sig delaktiga under de preoperativa samtalet, då de blev lyssnade på av narkosläkaren och erhållit rak och tydlig information. Detta styrks av Hwang och
medarbetare (2014) där patienterna fick vara med och besluta valet av anestesimetod vilket resulterade i en positiv inställning inför operationen. Patienterna i nuvarande studie
uppskattade även att bli informerade och involverade i samtalet. Studien kom även fram till att vissa patienter inte uppfattade sig som delaktiga under det preoperativa samtalet, då dialogen uppfattades som en envägskommunikation. Enligt riksföreningen för anestesi och intensivvård (2016) framhävs bland annat personcentrerad omvårdnad, som är en av kärnkompetenserna i anestesisjuksköterskans arbete. Patienterna i nuvarande studie hade egna tankar och önskemål angående sin sövning vilket somliga patienter bekräftade blev tillgodosedda.
4.1.2 Delaktighet under operation
I temat att uppleva trygghet uppfattade de flesta intervjuade patienterna att de hade ett gott samspel mellan anestesipersonal och patient. Vidare beskrev dessa patienter att
kommunikationen mellan anestesipersonalen och patienten var kontinuerlig under
operationens gång, att anestesipersonalen till exempel förklarade steg för steg vad som skulle hända och hur man eventuellt skulle känna sig under operationens gång. Ovan resonemang beskrivs även i studien av Hankela & Kiikala (1996) där författarna kom fram till att patienter i regional sövning uppskattade att ges information stegvis under operationens gång. Samma studie drog även slutsatsen att patienter i regional sövning vill vara delaktiga under
operationen men ges inte alltid den möjligheten. Författarna i studien kom fram till att de patienter som inte kände någon rädsla under operationens gång visade ett större engagemang i sin omvårdnad. Detta kan även ses som relevant då flera av patienterna i nuvarande studie ansåg att de kände sig trygga samt att anestesipersonalen engagerade sig i deras välmående. Det motsatta beskrivs även då en del patienter i föreliggande studie uppfattade stämningen på operationssalen som ansträngd och att de ej blivit tillräckligt uppmärksammade av
18 anestesipersonalen.
I studien av Pulkkinen, Juntilla och Lindwalls (2015) bekräftas att de patienter som får träffa anestesisjuksköterskan innan operationen där samma person vårdar patienten under
operationen känner sig sedda och trygga. I nuvarande studie kan ovan diskussion styrkas där patienterna beskrev att de upplevde en trygghet i att de kände igen anestesipersonalen under operationen samt att de då upplevde en positiv sinnesstämning i enlighet med den
perioperativa omvårdnaden (Lindwall & von Post, 2009). Caddik och medarbetare (2015) fastställer även att personal som samtalar om vardagliga spörsmål reducerar stresspåslaget hos patienter som genomgått regional anestesi. Resultatet ovan kan även beskrivas i nuvarande studie där patienter beskrev personalen som närvarande och stämningen på operationssalen som lättsam.
4.1.3 Tankar om begreppet delaktighet
När patienterna reflekterade över begreppet delaktighet var det att få bli inkluderade i olika omvårdnadsåtgärder. Att få bli inkluderad och få vara med i sammanhanget styrks av Grimslätt och Gustafsson (2010) där begreppet delaktighet definieras som aktiv medverkan och medinflytande. Flera patienter ansåg även i nuvarande studie att få ha en fortlöpande dialog under operationens gång, var ett sätt att få känna sig delaktiga. Eide och Eide, 2007 tar upp att patienten behöver en individanpassad kommunikation och det krävs att
vårdpersonalen ger information och kunskap i dennes specifika fall. Enligt Dorothea Orems omvårdnadsteori skall patienten ges möjligheten att vara aktiv i sin egen vård, det gäller även att patienten tar ett eget ansvar över situationen (Egidius & Norberg, 1983). Det krävs
emellertid att vårdpersonalen ger patienten utrymme till att få vara med och påverka aktivt. Det ses som nödvändigt att både erhålla en praktisk erfarenhet och teoretisk kunskap i utövandet av omvårdanden, Kristoffersen, (1998). I riksföreningen för anestesi och
intensivvård, (2016) belyses att personcentrerad omvårdnad skall baseras på vetenskap som även Orem diskuterar i sin teori.
19
4.2 Metoddiskussion
Då studien är av en kvalitativ ansats möjliggjordes en fördelaktig insamling av det inspelade materialet som sedan bröts ned till mindre komponenter som ledde till koder och därefter teman. Malterud (2009) beskriver att genom att använda sig av den systematiska
textkondenseringen som beskrivs i metoden säkerställs att ingen information går förlorad utan man bibehåller samma innebörd och mening som motsvarar studiens syfte. Metoden för urvalet var av konsekutivt urval då alla lämpliga patienter tillfrågades i den ordningen de kom under en bestämd tidsperiod. Författarna i studien var medvetna om att de hade en begränsad tid att genomföra intervjuerna på men de patienter som inkluderades var lämpliga för studien. Från studiens början var endast handkirurgpatienter tänkta för studien men då sjukhuset påverkades av ett influensautbrott var författarna tvungna att vidga patientklientelet. Utbrottet ledde till att patienter som var tilltänkta för studien blev strukna då vårdplatser behövdes till utlokaliserade infektionspatienter. Intervjuerna genomfördes även på höft- och
knäprotespatienter för att mätta antalet deltagare för studien. Författarna har frågat patienterna utifrån intervjuguiden (Bilaga 2) där frågor ställs om anestesipersonal, men författarna är medvetna om att en del patienter inte hade kännedom om vilken yrkeskategori som patienten mötte i operationssalen. Inför en operation med regional anestesi erhöll en del patienter premedicinering och gavs även sederande läkemedel inför vissa moment under operationens gång. Författarna har valt att inkludera dessa patienter då de tydligt kunde redogöra för sina uppfattningar och funderingar utifrån intervjuguiden. Fyra av de
ortopedpatienter som intervjuades på avdelningen var sängbundna och kunde därmed inte ta sig till ett avskilt rum där intervjuerna genomfördes. Författarna var då tvungna att ”skapa” ett avskilt område där sängen fick plats. Detta kan ha lett till att patienten upplevde en
oordnad situation innan intervjun påbörjades. Lincoln och Guba ( 1985) tar upp fyra begrepp som är nödvändiga i granskning av kvalitativa studier; trovärdighet, tillförlitlighet, giltighet och överförbarhet. Studiens trovärdighet styrks av att mättnad uppnåddes efter 14 intervjuade patienter då liknande uppfattningar reflekterades av de intervjuade deltagarna.
Tillförlitligheten för studien kan intygas då studiens patientklientel är brett vad gäller antalet män respektive kvinnor. Spridningen i ålder mellan deltagarna var mellan 37 till 84 år och patienterna hade olika erfarenheter av sjukhusmiljö då vissa hade genomgått tidigare anestesi. Två av deltagarna träffade samma anestesipersonal som de mött under tidigare operation. Dessa möten var ej planerade utan hade skett slumpmässigt. Studiens giltighet är applicerbar
20 då de intervjuade patienternas uppfattningar om delaktighet kan förbättra anestesipersonalens utförande av omvårdnad. Patienterna som intervjuades ställdes öppna frågor där tid för reflektion gavs vilket styrker studiens giltighet. Den vidareutbildade sjuksköterskan bör använda sina kunskaper och erfarenheter i mötet med patienten. Frågorna i intervjuguiden var riktade mot specifika situationer. Författarna i nuvarande i studie är medvetna om att
patienternas reflektioner eventuellt kan ha blivit begränsade. Författarna menar att studiens resultat tyder på att anestesipersonalen kan med hjälp av enkla medel maximera det goda och minimera lidandet för patienten. Exempelvis genom att bekräfta och ha ett samspel mellan anestesipersonal och patient. Förförståelsen i ansatsen kan diskuteras till både för- och nackdelar. Författarna valde att dela upp intervjuerna sinsemellan för att öka objektiviteten och för att få ett bredare perspektiv för studiens uppbyggnad. Det förelåg även en
medvetenhet att författarna hade olika erfarenheter och värderingar som kan påverka hur intervjuerna utfördes, men samma frågor har ställts utifrån intervjuguiden. När det gäller studiens överförbarhet kan studien vara giltig även för andra patientgrupper, då frågeställning ett och tre kan besvaras av patienter sövs med generell anestesi. Om patienterna uppfattar sig som delaktiga under sin vårdtid skulle detta kunna stärka deras autonomi. De kommer således ha en positiv inställning till vården vilket eventuellt kan stärka vården i samhället.
Slutsats
Patienternas uppfattningar om delaktighet under anestesi var faktorer som kommunikation, engagemang samt att få vara med i ett sammanhang.
Förutsättningar för att patienter skall uppfatta sig delaktiga i den perioperativa omvårdnaden är att samspel föreligger mellan anestesipersonalen och patienten.
21
REFERENSLISTA
Ahrne, G. & Svensson, P. (2011) Handbok i kvalitativa metoder. Malmö: Liber Arlebrink, J.(2006). Grundläggande vårdetik. Lund:Studentlitteratur
Caddik, J., Jawad, S., Southern, S & Majumder, S (2012). The power of words: sources of anxiety in patients undergoing anaesthetic plastic surgery. Ann R Coll Surg Eng 94 (2) s.94– 98.
Egidius, H & Norberg, A. (1983). Teorier i omvårdnadsarbete. Stockholm: Norstedts Tryckeri
Eide, H & Eide, T. (2011). Omvårdnadsorienterad kommunikation. Lund: Studentlitteratur
Gadsden, J. & Warlick, A. (2015). Regional anesthesia for the trauma patient: improving patient outcomes. Journal Local and Regional Anesthesia 12 (8) s. 45-55. doi:
10.2147/LRA.S55322
Gran Bruun, A.-M. (2013). Anestesisjuksköterskans kompetens. I I.L. Hovind (Red). Anestesiologisk omvårdnad (s.17-23). Lund: Studentlitteratur.
Gran Bruun, A-M., Dörve, S. & Nerdahl, E. (2001). Peroperativ omvårdnad. I Hallbjörg Almås (Red). Klinisk omvårdnad 1. (s. 171 - 195). Stockholm: Liber AB
Grimslätt, C. & Gustafsson, E. (2010). Delaktighet i vården - patienters och sjuksköterskors upplevelser. Sektion för hälsa och samhälle. Högskolan Halmstad.
Gürsoy, A., Candaş, B., Güner, Ş., & Yılmaz, S. (2016). Preoperative stress: An operating room nurse intervention assessment. Journal of PeriAnesthesia Nursing, 31(6), 495-503.doi:10.1016/j.jopan.2015.08.011
Hankela, S & Kiikkala, I. (1996). Intraoperative nursing care as experienced by surgical patients. Association of Perioperative Registered Nurses 63 (2) s.435-42.
22 Hwang, SM., Lee, JJ., Jang, JS., Gim, G H., Kim, MC & Lim, SY (2014). Patient Preference and Satisfaction with Their Involvement in the Selection of an Anesthetic Method for
Surgery. Journal of Korean Medical Science 29(2) s. 287–291.
Hälso- och sjukvårdslag (SFS 1982:763). Hämtad från Riksdagens webbplats. Hämtad den 18 jan, 2017 från
http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Lagar/Svenskforfattningssamling/Halso--ochsjukvardslag- 1982_sfs-1982-763/
Riksföreningen för anestesi och intensivvård & svensk sjuksköterskeförening (2016). Legitimerad sjuksköterska med specialistsjuksköterskeexamen med inriktning mot anestesisjukvård. Hämtad den 20 jan, 2017 från
http://www.aniva.se/wp-content/uploads/2014/12/komp-beskrivning-anestesi.pdf
Kirkevold, M. & Tveiten, S. (2000). Omvårdnadsteorier. Studentlitteratur AB.
Kristoffersen, N. (1998). Teoretiska modeller i omvårdnad. I Kristoffersen (RED). Allmän omvårdnad. Stockholm:Liber
Lindwall, L. & Post, I. (2009). Äldre patienter och den perioperativa dialogen.
Doktorsavhandling. Karlstad universitet, Fakulteten för samhälls- och livsvetenskaper. Hämtad 22 februari ,2017, från
http://kau.divaportal.org/smash/get/diva2:158454/FULLTEXT02.pdf.
Lundberg, D.(2016). Psylokogiska och etiska aspekter. S. Lindahl., O.Winsö & J. Åkeson (RED) Anestesi (s. 175). Stockholm:Liber
Malterud, K. (2009). Kvalitativa metoder I medicinsk forskning. Lund: Studentlitteratur
Polit, D. F. & Beck, C. T. (2013). Essentials of nursing research: Appraising evidence for nursing practice (8th ed.). Philadelphia, USA: Lippincott Williams & Wilkins.
23 caring for the patient undergoing a hip or a knee replacement surgery under spinal
anaesthesia. Scandinavian Journal of Caring Sciences, doi: 10.1111/scs.12233 s. 145 - 152.
Statens medicinetiska råd (2016). Autonomi. Stockholm. Smer Socialdepartementet. Hämtad 18 jan, 2017 från http://www.smer.se/etik/autonomi/
Socialstyrelsen. (2015). Din skyldighet att informera och göra patienten delaktig-Handbok för vårgivare, chefer och personal..Stockholm. Hämtad 18 jan 2017 från
http://www.socialstyrelsen.se/publikationer2015/2015-4-10
Schmidt, M., Eckardt, R., Scholtz1, K., Neuner, B., DossowHanfsting, V., Sehouli, J., C- G. Stief ,. Wernecke, K-D,. Spies1, C. (2015). Patient Empowerment Improved perioperative quality of care in cancer patient aged over 65 years - a randomized controlled trial. PLOS ONE. doi:10.1371/journal.pone.0137824
Tinnfält, I. & Nilsson, U. (2011). Patients Experiences of intraoperative Care During Abdomnial Aortic Anerysm Repair Under Local Anesthesia. Journal of PeriAnesthesia Nursing, vol. 26, (2), s. 81-88.
Vacchiano, C.A & Biegner, A. (2014) Regional anesthesia. I J.J. Nagelhout & K.L. Plaus (Red.), Nurse anesthesia (5. Uppl., s 1102 - 1126). St. Louis, Missouri: Elsvier Saunders.
Valeberg, B. (2013). Stress och coping. I I.L. Hovind (Red). Anestesiologisk omvårdnad (s. 315-331). Lund: Studentlitteratur.
Walker, E.M.K., Bell, T. M., Cook , M. P. W., Grocott & Moonesinghe, S.R. (2016) Patient reported outcome of adult perioperative anaesthesia in the United Kingdom: a cross-sectional observational study. British Journal Anesthesia, vol. 117, (6), s.758-766.
24
Bilaga 1. Intervjuguide
(Man/kvinna ålder) operation anestesi Uppvärmningsfrågor
Berätta om din operation.
● När fick du besked om att du skulle opereras? (guida patienten genom den frågan, vad hände sedan)
● När kom du till operationsavdelningen? Var du själv? Hur kändes det?
● Vad gjorde de på operationsavdelningen? Vem tog hand om dig? Vad gjorde personen? ● Vad pratade ni om?
● Huvudfrågorna
1. Kände du dig delaktig när du träffade anestesiläkaren under samtalet ni hade innan operationen? På vilket sätt? Berätta.
2. Kände du dig delaktig i mötet med anestesipersonalen på operationsdagen? På vilket sätt? Berätta.
3. Hur skulle du definiera ordet delaktighet?
4. Hur tror du att du skulle kunna bli mer delaktig i mötet med anestesipersonalen/personalen på operationsavdelningen?
5. Vad kan personalen på operation göra för att göra dig mer delaktig i din vård på operationsavdelningen?
6. Nämn en situation där du känt dig delaktig i. Berätta
25
Bilaga 2. Informationsbrev till deltagare
Institutionen för kirurgiska vetenskaper
Specialistsjuksköterskeprogrammen med inriktning mot anestesisjukvård
Förfrågan om att delta i en forskningsstudie om
Patienters uppfattningar av delaktighet under anestesi
Syftet är att undersöka patienters uppfattning av delaktighet under anestesi.
Hur går studien till?
Vi studerar på specialistsjuksköterskeprogrammet inom anestesi vid Uppsala universitet. Vi skulle gärna vilja intervjua Dig efter Din operation och ställa några frågor om delaktighet. Intervjun beräknas ta max en timme, och kommer antingen att genomföras 1-2 dagar efter Din operation eller samma dag på uppvakningsavdelningen efter Din operation.
Hantering av data och sekretess
Du kommer givetvis att vara anonym och all data som samlas kommer att förvaras inlåst och obehöriga kommer inte att ha tillgång till data. Inga personuppgifter hanteras. Intervjuerna kodas om till 1, 2 osv och resultatet är bearbetat version av alla deltagares utsago. Inget i resultatet kommer att kunna spåras till enskilda individer.
26
Frivillighet
Du kan närsomhelst välja att avbryta ditt deltagande i studien utan att ange något skäl till det. Om du väljer att inte delta, påverkar det inte din fortsatta vård.
Studiens betydelse
Vi hoppas att vi får möjligheten att träffa Dig! Din medverkan kan göra skillnad för planering och omvårdnad för patienten under anestesi. Det finns få studier idag som undersökt
patienters delaktighet under anestesi och hur begreppet kan uppfattas ur patienters perspektiv i perioperativ kontext.
Välkommen att höra av dig med frågor till ansvariga för studien: Handledare: Erebouni Arakelian
Tel: 070-4250178 Karin Andersson kakananders@gmail.com
Tel: 073-9851822
Maria Gustafsson Annemaria018@gmail.com Tel: 076-2579287
27
Samtyckesformulär
Jag har tagit del av information om studiens syfte och vill delta i studien ”Patienters upplevelser och uppfattningar av delaktighet under anestesi”
Namn_____________________________________________________ Personnummer______________________________________________ Tel nr_____________________________________________________ Underskrift_________________________________________________
28
Bilaga 3. Verksamhetschefens godkännande
