• No results found

Trafikanters ljus- och signalanvändning

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "Trafikanters ljus- och signalanvändning"

Copied!
26
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

VTI notat 75-1997

Trafikanters ljus- och

signalanvändning

Författare Uno Ytterbom

FoU-enhet Trafik och trafikantbeteende

Projektnummer 40123

Projektnamn Tillståndsmätning av bilars ljusbruk

Uppdragsgivare Vägverket Distribution Fri div ä Väg- och transport-forskningsinstitutet

(2)

FÖRORD

Denna redovisning har bekostats av Vägverket, vars kontaktperson har varit Torsten Martinsson.

Arbetet har lagts upp av Uno Ytterbom, VTI i nära samarbete med Gabriel

Helmers och 8-0 Lundkvist. Observationerna i fält utfördes av Uno Ytterbom.

Projektet är en fortsättning av den tillståndsmätning som genomfördes 1995 och

finns redovisad i VTI-notat 72- 1996.

Ett varmt tack till de inblandade personerna för hjälp vid diskussioner vid projek-tets start, och värdefulla synpunkter på innehållet i föreliggande notat.

(3)
(4)

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

4.1

4.2

4.3

4.4

SAMMANFATTNING BAKGRUND SYFTE METOD RESULTAT Ljusbruk framåt Bakljus Bromsljus Blinkers SLUTSATSER Sid 17 19 20 22 VTI notat 75-1997

(5)
(6)

Trafikanters ljus- och signalanvändning av

Uno Ytterbom

Statens väg- och transportforskningsinstitut (VTI)

581 95 LINKÖPING

SAMMANFATTNING

En tillståndsmätning av bilars ljusbruk, dvs en mätning av vilka strålkastare och

lyktor förareanvänder framåt under körning, har genomförts under våren 1995,

våren 1997 och hösten 1997. Undersökning har syftat till att kartlägga i vilken utsträckning förare använder den belysning som enligt lag krävs vid olika ljusförhållanden. Till skillnad från bilprovningens kontroller, som är inriktade på felaktigheter hos fordonet vid besiktningstillfället, har ändamålet med denna undersökning varit att visa hur fordonens belysning de facto är i trafiken.

Tabell 1. Antal bedömda fordon vid mättillfällena våren 1995, våren 1997 och

hösten 1997 med andel korrekt belysning framåt och andel felaktig belysning framåti dagsljus och mörker, samt totalt.

Antal bedömda fordon Andel med korrekt Andel med felaktig belysning belysning Tidpunkt Vår Vår Höst Vår Vår Höst Vår Vår Höst 1995 1997 1997 1995 1997 1997 1995 1997 1997 Dagsljus 3510 6962 7143 88.7% 89.0% 89.0% 11.3% 11.0% 11.0% Mörker 2732 3995 4652 87.5% 88.1% 86.2% 12.5% 11.9% 13.8% Dag + 6244 10957 11795 88.1% 88.7% 87.9% 11.9% 11.3% 12.1% mörker VTI notat 75-1997 I

(7)
(8)

1 BAKGRUND

Tillståndsmätning av bilars ljusbruk innebär att man registrerar vilka strålkastare och lyktor som är tända vid körning samt hur fordonets signallyktor används. Samtidigt registreras alla uppenbara funktionella fel och avvikelser från regelverket. En kartläggning vad gäller ljusbruk i trafiken är av stort intresse för planering av informations- och övervakningsinsatser, samt som underlag för utvecklingen av regler gällande fordon.

Den kontroll av bilbelysningen som genomförs vid bilprovningen säger endast om belysningen fungerar och är korrekt justerad vid testtillfället. Den ger ingen infor-mation om vilken belysning som förarna väljer att använda vid färd, eller vilka fel som finns vid normal användning av fordonen. Varselljuslagen, som infördes 1977, medförde att en mängd typer av separata varsellyktor godkändes, somliga med dispens.

Sedan lagen som förbjuder samtidig användning av halvljus och dimljus/varselljus förtydligats så, att det inte skall råda någon tvekan om vad som gäller, är det även av intresse att kartlägga i vilken utsträckning den skärpta lagen efterlevs.

l vägtrafikkunggörelsen (VTK) finns bestämmelser om den belysning som skall finnas på fordon och användas underfärd:

90 § Vid färd med fordon skall lyktor och strålkastare som är föreskrivna för fordonet vara tända... ..o.s.v.

; .. mfl 4- rio-1.1

Vid fnl'd iiicu iiiOLOI'uuv

följer av 92 eller 93 §.

HD F.: 000

92 § Helljus skall användas vid färd med bil, motorredskap klass I, tung terräng-vagn eller motorcykel, när förarens synfält med hänsyn till fordonets hastighet annars är otillräcklig för att fordonet skall kunna föras säkert.

Helljus får ej användas

på sträcka där vägen är tillfredsställande belyst

på sådant avstånd från mötande fordon att dess förare kan bländas vid möte med spårbundet trafikmedel eller fartyg som föres längs vägen, om risk för bländning kan uppstå, eller

när fordonet föres på ringa avstånd bakom annat fordon.

(9)

93 § I stället för halvljus får vid färd med bil, motorredskap klass I, tung ter-rängvagn eller motorcykel användas annat ljus som är tillräckligt för att uppmärksamma andra trafikanter på fordonet. Detta gäller dock inte vid färd under mörker, i gryning eller skymning eller då väderleks-förhållandena eller liknande omständigheter föranleder att halvljuset behöver vara tänt.

I dimma eller vid kraftig nederbörd får dimljus användas i stället för halv-ljus.

Ljus som avses i första stycket, dimljus eller halvljus får inte användas samtidigt.

2 SYFTE

Syftet med en registrering av bilars ljusbruk är dels att få en uppfattning om i vilken utsträckning förare av motorfordon följer de bestämmelser som finns i vägtrafikkunggörelsen om ljus på fordon under färd, dels att få ett underlag för informations- och övervakningsinsatser. Frågan om en eventuell revidering av fordonsbestämmelserna kräver också kunskap om vilken belysning som i dag används av fordonen på det svenska vägnätet. Registrering är intressant inte endast för ljus framåt, utan även bakljus, bromsljus och blinkersanvändning är av intresse.

3 METOD

En registrering av bilars ljusbruk framåt har genomförts genom att observera vilka strålkastare och lyktor som fordon i trafik har tända framåt. Denna registrering har utförts under såväl dagsljus som mörker. Ingen registrering har skett under skymning eller gryning, utan de ljusförhållanden som rådde har klart kunnat definieras som dagsljus eller mörker. Eftersom väderleksförhållandena vid observationema under mörker varit goda har detta medfört att endast halvljus eller helljus varit lagliga. Felaktigheter i användning eller funktion har registrerats. En uppdelning i lätta och tunga fordon d.v.s. bilar under, respektive över 3,5 ton har gjorts.

Som korrekt belysning har räknats 2 korrekt inställda halvljus utan annat ljus än eventuellt parkeringsljus. Under dagsljusförhållanden har även 2 rätt inställda

(10)

dimljus eller 2 rätt inställda varselljus, utan annan belysning än eventuellt parkeringsljus klassats som korrekt belysning.

En klassning av de strålkastare, som uppfattats som klart felinställda, har även gjorts. Den felinställning som kan bedömas är om strålkastarna varit för högt ställda, och därmed orsakat bländning. För lågt ställda strålkastare är däremot inte möjligt att upptäcka med denna observationsmetod. Bedömningen av felaktig in-ställning av halvljus kan i detta fall inte nå samma grad av tillförlitlighet som bil-provningens kontroll, utan denna klassning är mer avsedd att visa förekomsten av halvljusbländning.

Tabell 1. Följande 13 strålkastarbetingelser har observerats och registrerats: Tända strålkastare och lyktor La ligt?

Dag Natt 1 Normalt halvljus Ja Ja 2 Dimstrålkastare Ja Nej* 3 Extra varsellyktor Ja Nej 4 Integrerade varsellyktor Ja Nej 5 Spänningsreducerad halvljusstrålkastare Ja Nej 6 Halvljus + dimljus Nej Nej 7 Halvljus + varsellykta Nej Nej 8 Dimljus + varsellykta Nej Nej 9 Parkeringslykta (enbart) Nej Nej 10 Uppenbart för högt inställda strålkastare Nej Nej 1 1 Saknar belysning Nej Nej 12 Uppenbart spänningsfall (Underspänning) Nej Nej 13 Endast ett halvljus Nej Nej

*Dimstrålkastare får användas under mörker i stället för halvljus vid dimma eller kraftig nederbörd (VTK § 93). Sådana väderleksbetingelser har inte rått vid de tillfällen som bedömningen har gjorts. Därför har bruk av dimljus i mörker här all-tid klassats som olagligt.

Varsellyktor förekommer med skiftande ljusstyrka. Vissa har acceptabel synbar-het, medan andra är klart otillfredsställande. Ingen särskild bedömning har gjorts av ljusstyrkan hos dessa ljus, utan endast förekomsten av varsellyktor har noterats.

(11)

Uppenbart spänningsfall (underspänning) har registrerats då det klart framgår av ljusets färg att spänningen över lampan ligger under kraven för spänningsreducerat halvljus som varselljus (d.v.s. 12.0 V vid 12 volts systemspänning och 240 V vid 24 volts systemspänning), eller färgtemperaturen hos de två halvljusen skiljer sig märkbart åt. Om spänningsfallet är måttligt och lika för de två halvljus-strålkastarna finns dock risken att förväxla ett sådant spänningsfall med en monterad spänningsreducerande anordning.

Två Europavägar med relativt stor andel av tung trafik har valts för observatio-nerna av ljusbruk framåt, samt funktionen hos bakljus(E4 och E20). Genom att göra observationer från lämpligt belägna parkeringsplatser invid vägen har det varit möjligt att observera fordonen rakt framifrån eller bakifrån. Två lämpliga platser har valts, nämligen E4 vid Väderstad och E20 i närheten av Laxå. Vägarna där observationerna utförts saknar vägbelysning. Trafikflödeskartan anger på dessa platser ett trafikflöde av 8300 ÅDT på E4, varav en andel tung trafik av ca. 20 %. På E20 var motsvarande trafikflöde 6200 ÄDT varav ca. 25 % tung trafik. För registrering av bromsljus och blinkers, har genomfarten i Laxå (E20) använts. Där finns trafikljus och svängande trafik som möjliggör dessa observationer. Vid Väderstad finns en del svängande trafik, men trafikkmängden där är relativt liten, varför observationer även gjorts i Linköping vid en fjärrgodsterminal. Vid

observationerna under våren 1995 gjordes enbart registrering av ljus framåt, medan observationerna under våren 1997 och hösten 1997 även innefattade registrering av bakljus, bromsljus och blinkersanvändning.

(12)

4. RESULTAT

Tabellerna 3 - 6 visar antalet observerade fordon på de två observationsplatserna Väderstad och Laxå för lätta och tunga fordon vid de tre observationstillfållena våren 1995, våren 1997 och hösten 1997. Resultaten år sårredovisade för dagsljus

och mörker.

4.1 Ljusbruk framåt

Tabell 3. Antal och andel observerade lätta fordon i dagsl'ms på de två observa-tionsplatserna Väderstad och Laxå uppdelade i grupperna laglig och olaglig belysning. Resultat från våren 1995 samt våren och hösten

1997.

Våren 1995 Våren 1997 Hösten 1997 Väderstad Laxå Våderstad Laxå Våderstad Laxå Lagliga 962 1469 2431 2458 2182 2639 (92.6%) (89.3%) (90.4%) (90.7%) (89.8%) (90.4%) Olagliga 77 177 259 252 247 280 (7.4%) (10.7%) (96%) (93%) (10.2%) (96%) Totalt 1039 1646 2690 2710 2429 2919 (100%) (100%) (100%) (100%) (100%) (100%)

Tabell 4. Antal och andel observerade tunga fordon i dagsljus på de två observa-tionsplatserna Våderstad och Laxå uppdelade i grupperna laglig och olaglig belysning. Resultat från våren 1995 samt våren och hösten 1997.

Våren 1995 Våren 1997 Hösten 1997

Väderstad Laxå Väderstad Laxå Väderstad Laxå

Lagliga 270 412 619 690 665 873 (86.8%) (80.2%) (83.9%) (83.7%) (86.1%) (85.3%) Olagliga 41 102 119 134 107 150 (13.2%) (19.8%) (16.1%) (16.3%) (13.9%) (14.7%) Totalt 311 514 738 824 772 1023 (100%) (100%) (100%) (100%) (100%) (100%)

VTI notat 75-1997 9

(13)

Tabell 5. Antal och andel observerade låtta fordon i mörker påde två observa-tionsplatserna Väderstad och Laxå uppdelade i grupperna laglig och olaglig belysning. Resultat från Våren 1995 samt Våren och hösten 1997.

Våren 1995

Våren 1997

Hösten 1997

Våderstad Laxå Väderstad Laxå Väderstad Laxå

Lagliga 898 706 1310 750 1409 850 (89.4%) (89.7%) (90.7%) (90.3%) (88.0%) (90.1%) Olagliga 107 81 134 81 192 93 (10.6%) (10.3%) (9.3%) (9.7%) (12.0%) (99%) Totalt 1005 787 1444 831 1601 943 (100%) (100%) (100%) (9.7%) (100%) (100%)

Tabell 6. Antal och andel observerade tunga fordon i mörker på de två observa-tionsplatserna Våderstad och Laxå uppdelade i grupperna laglig och olaglig belysning. Resultat från Våren 1995 samt Våren och hösten

1997.

Våren 1995

Våren 1997

Hösten 1997

Våderstad Laxå Våderstad Laxå Våderstad Laxå

Lagliga

366

421

841

607

848

903

(82.3%) (84.7%) (84.1%) (84.3%) (81.8%) (84.6%)

Olagliga

79

76

159

113

189

166

(17.7%) (15.3%) (15.9%) (15.7%) (18.2%) (18.4%) Totalt 445 497 1000 720 1037 1069

(100%) (100%) (100%) (100%) (100%) (100%)

10 VTI notat 75-1997

(14)

An

de

l

fo

rd

on

m

e

d

an

mär

kn

in

g

Figur 1.

An

de

l

fo

rd

on

m

e

d

an

mär

kn

in

g

Figur 2. VTI notat 75-1997

Lätta fordon dagtid

12 10 8 1995 6 Vår 97 4 EJ HÖST 97 2 0 V L

Skillnad i anmärkningsfrckvcns beträffand ljusbruk framåt mellan observationstillfällcna Våren 1995 samt Vår och höst 1997 på de två mätplatserna. Lätta fordon dagtid. V = Väderstad och L = Laxå

Lätta fordon natt

12 10

8

Vår 95

6

i Vår 97

4

E] Höst 97

2 0 V L

Skillnad i anmärkningsfrekvens beträffand ljusbruk framåt mellan obscrvationstillfållena Våren 1995 samt Vår och höst 1997 på de två mätplatscrna. Lätta fordon nattetid. V = Våderstad och L = Laxå

(15)

Tunga fordon dagtid

20 18 16 14 12 10 EI Höst 97

An

de

l

fo

rd

on

m

e

d

an

ma

rk

nl

ng

o m 4 > o > o o

Figur 3. Skillnad i anmärkningsfrekvens beträffand ljusbruk framåt mellan obscrvationstillfällena Våren 1995 samt Vår och höst 1997 på de två mätplatserna. Tunga fordon dagtid. V = Väderstad och L = Laxå

Tunga fordon nattetid

20 18 : 16 ' 14 12 Vår 95 EI Höst 97

An

de

l

fo

rd

on

m

e

d

an

ma

rk

nl

ng

O R D -1 3 0 3 0 )

Figur 4. Skillnad i anmärkningsfrckvcns beträffand ljusbruk framåt mellan obscrvationstillfällena Våren 1995 samt Vår och höst 1997 på de två måtplatscrna. Tunga fordon nattetid. V = Väderstad och L = Laxå

(16)

Tabellerna 7 - 10 visar antalet observerade fordon på de två observationsplatserna Väderstad och Laxå för lätta och tunga fordon vid de tre observationstillfällena våren 1995, våren 1997 och hösten 1997 uppdelat på olika typer av fel. Resultaten är särredovisade för dagsljus och mörker.

Tabell 7. Ljusbruk framåt på lätta fordon i dagsljus.

Våren 1995 Våren 1997 Hösten 1997 Belysning Antal % av Antal % av Antal % av

totalt antal totalt antal totalt antal fordon fordon fordon Halvljus 2233 83.2 4588 85.0 4587 85.8 Dimljus 44 1.6 75 1.4 74 1.4

Extra varselljus 15 0.6 21 0.4 20 0.4 Lagligt Integrerat varselljus 74 2.8 170 3.2 120 2.2 Reducerat halvljus 65 2.4 34 0.6 20 0.4 Summa laglig 2431 90.5 4888 90.5 4821 90.1 användning Halvljus+dimljus 70 2.6 104 1.9 204 3.8 Halvljus+varselljus 15 0.6 8 0.2 6 0.1 Dimljus+varselljus 5 0.2 4 0.1 6 0.1 Olagligt Parkeringsljus 83 3.1 140 2.6 114 2.1 Saknar belysning 10 0.4 74 1.4 35 0.7 Högt ställt halvljus 31 1.2 83 1.5 74 1.4 Underspänning 7 0.3 7 0. 1 12 0.2 Endast ett halvljus 33 1.2 92 1.7 76 1.4 Summa olaglig 254 9.5 512 9.5 527 9.9 användning

Totalt 2685 100.0 5400 100.0 5348 100.0

Andelen lätta fordon med olaglig belysning har inte förändrats nämnvärt mellan de tre observationstillfällena

(17)

Tabell 8. Ljusbruk framåt på tunga fordon i dagsljus.

Våren 1995 Våren 1997 Hösten 1997 Belysning Antal % av Antal % av Antal % av

totalt antal totalt antal totalt antal fordon fordon fordon Halvljus 583 70.7 1163 74.5 1362 75.9 Dimljus 66 8.0 91 5.8 83 4.6

Extra varselljus 10 1.2 54 3.5 92 5.1 Lagligt Integrerat varselljus 4 0.5 0 0.0 0 0.0 Reducerat halvljus 19 2.3 0 0.0 1 0.1 Summa laglig 682 82.7 1308 83.8 1538 85.7 användning Halvljus+dimljus 21 2.6 19 1.2 49 2.7 Halvljus+varselljus 3 0.4 6 0.4 27 1.5 Dimljus+varselljus 1 0.1 5 0.3 6 0.3 Olagligt Parkeringsljus 81 9.8 138 8.8 129 7.2 Saknar belysning 5 0.6 36 2.3 13 0.7 Högt ställt halvljus 15 1.8 21 1.4 13 0.7 Underspänning 4 0.5 0 0.0 1 O. 1 Endast ett halvljus 13 1.6 28 1.8 19 1.1 Summa olaglig 143 17.3 253 16.2 257 14.3 användning

Totalt 825 100.0 1561 100.0 1795 100.0

Andelen tunga fordon med olaglig belysning är fortfarande hög.

(18)

Tabell 9. Ljusbruk framåt på lätta fordon i mörker.

Våren 1995 Våren 1997 Hösten 1997 Belysning Antal % av Antal % av Antal % av

totalt antal totalt antal totalt antal fordon fordon fordon

Halvljus 1604 89.5 2060 90.6 2259 88.8 Lagligt Summa laglig 1604 89.5 2060 90.6 2259 88.8 användning Dimljus 14 0.8 1 0.0 0 0.0 Extra varselljus 10 0.6 0 0.0 0 0.0 Integrerat varselljus 9 0.5 0 0.0 0 0.0 Reducerat halvljus 1 0.1 1 0.0 0 0.0 Halvljus+dimljus 72 4.0 131 5 .8 211 8.3 Halvljus+varselljus 45 2.5 10 0.4 10 0.4 Dimljus+varselljus 9 0.5 3 0.1 1 0.0 Olagligt Parkeringsljus 0 0.0 0 0.0 0 0.0 Saknar belysning 0 0.0 0 0.0 0 0.0 Högt ställt halvljus 21 1.2 35 1.5 38 1.5 Underspänning 2 0. 1 2 0. 1 3 0. 1 Endast ett halvljus 5 0.3 32 1.4 22 0.9 Summa olaglig 188 10.5 215 9.5 285 11.2 användning

Totalt 1792 100.0 2275 100.0 2544 1000 Under mörker är det vanligaste felet på lätta fordon att dimljus används tillsammans med halvljus.

(19)

Tabell 10. Ljusbruk framåt på tunga fordon i mörker.

Våren 1995 Våren 1997 Hösten 1997

Belysning Antal % av Antal % av Antal % av totalt antal totalt antal totalt antal

fordon fordon fordon

Halvljus 787 83.6 1448 84.2 1751 83.1 Lagligt Summa laglig 787 83.5 1448 84.2 1751 83.1 användning Dimljus 1 0.1 3 0.2 1 0.0 Extra varselljus 0 0.0 0 0.0 1 0.0 Integrerat varselljus 0 0.0 0 0.0 0 0.0 Reducerat halvljus 0 0.0 0 0.0 0 0.0 Halvljus+dimljus 78 8.3 143 8.3 208 9.9 Halvljus+varselljus 56 5.9 105 6.1 107 5.1 Dimljus+varselljus 0 0.0 2 0.1 0 0.0 Olagligt Parkeringsljus 0 0.0 0 0.0 1 0.0 Saknar belysning 0 0.0 0 0.0 0 0.0 Högt ställt halvljus 10 1.1 6 0.4 19 0.9 Underspänning 2 0.2 0 0.0 0 0.0 Endast ett halvljus 8 0.9 13 0.8 20 0.9 Summa olaglig 155 165 272 158 357 16.9 användning

Totalt 942 100.0 1720 1000 2108 100.0

Hos tunga fordon i mörker är det vanligaste felet dimljus eller varselljus tillsammans med halvljus.

(20)

4.2

Bakljus

Resultatet från registrering av förekomsten av bakljus redovisas i tabellerna 11 till 14.

Tabell 11. Bakljusanvändning på lätta fordon i dagsljus.

Våren 1997 Hösten 1997 Väderstad Laxå Väderstad Laxå Fungerande Antal Andel Antal Andel Antal Andel Antal Andel bakljus 2fungerande 862 65.3% 682 67.7% 843 63.3% 1303 66.1% Andel 4fungerande 398 30.2% 249 24.7% 438 32.9% 526 26.7% utan Summautan 1260 95.5% 931 92.5% 1281 96.2% 1829 92.8% anmärk ning anmärkning 3 fungerande 27 2.1% 22 2.2% 19 1.4% 46 2.3% 1 fungerande 28 2.1% 34 3,4% 22 1.7% 67 3.4% 2 på en sida 0 0.0% 2 0.2% 2 0.2% 4 0.2% Andel

helt bortfall 5 0.4% 18 1.8% 7 0.5% 25 1.3% med

Summa med 60 4.5% 76 7.5% 50 3.8% 142 7.2% anmärk

anmärkning ning

Totalt 1320 100.0% 1007 100.0% 1331 100.0% 1971 100.0%

Tabell 12. Bakljusanvändning på lätta fordon i mörker.

Våren 1997 Hösten 1997

Väderstad Laxå Väderstad Laxå

ungerande Antal Andel Antal Andel Antal Andel Antal Andel bakljus

2 fungerande 415 66.1% 318 63.2% 739 66.1% 536 64.4% Andel 4 fungerande 185 295% 157 31.2% 339 30.3% 254 30.5% utan Summa utan 600 95 .5% 475 94.4% 1078 964% 790 94.9% anmärk anmärkning ning 3 fungerande 11 1.8% 14 2.8% 18 1.6% 18 2.2% l fungerande 13 2.1% 12 2.4% 14 1.3% 19 2.3%

2 på en sida 3 0.5% 2 0.4% 7 0.6% 3 0.4% Andel helt bortfall 1 0.2% 0 0.0% 1 0.1% 2 0.2% med Summa med 28 4.5% 28 5.6% 40 3.6% 42 5.1% anmärk anmärkning ning Totalt 628 100.0% 503 100.0% 1118 100.0% 832 100.0%

(21)

Tabell 13. Bakljusanvändning på tunga fordon i dagsljus.

Våren 1997

Hösten 1997

Väderstad Laxå Väderstad Laxå Fungerande Antal Andel Antal Andel Antal Andel Antal Andel bakUus

2 fungerande 79 25.5% 63 20.0% 100 24.5% 130 19.8% Andel 4 fungerande 202 65.2% 189 60.0% 281 68.9% 409 62.3% utan Summa utan 281 90.6% 252 80.0% 381 93.3% 539 82.0% anmärk anmärkning ning 3 fungerande 17 5,5% 22 7.0% 17 4.2% 47 7.2%

1 fungerande 7 2.3% 8 2.5% 5 1.2% 19 2.9%

2 på en sida 2 0.1% 13 4,1% 2 0.5% 22 3.3% Andel helt bortfall 3 0.1% 20 6.3% 3 0.7% 30 46% med Summa med 29 94% 63 20.0% 27 6.6% 118 18.0% anmärk anmärkning ning Totalt 310 100.0% 315 100.0% 408 100.0% 657 100.0% Tabell 14. Bakljusanvändning på tunga fordon i mörker.

Våren 1997

Hösten 1997

Väderstad Laxå Väderstad Laxå Fungerande Antal Andel Antal Andel Antal Andel Antal Andel bakUus

2 fungerande 73 21.3% 68 22.0% 90 20.4% 101 20.5% Andel 4 fungerande 219 64.0% 202 65.4% 307 69.5% 348 70.7% utan Summa utan 292 85.4% 270 87.4% 397 89.8% 449 91.3% anmärk anmärkning ining 3 fungerande 33 9.6% 122 7.1% 33 7.5% 26 5.3% 1 fungerande 13 3.8% 12 3.9% 7 1,6% 11 2.2%

2 på en sida 3 0.9% 2 0.6% 3 0.7% 4 0.8% Andel helt bortfall 1 0.3% 3 1.0% 2 0.5% 2 0.4% |med Summa med 50 14.6% 39 12.6% 45 10.2% 43 8.7% anmärk anmärkning ning Totalt 342 100.0% 309 100.0% 442 100.0% 492 100.0%| Helt bortfall av bakljus på tunga fordon har vid något tillfälle uppmärksammats på släpet medan dragbilen haft fungerande bakljus. I dessa fall har bedömningen varit att fordonskombinationen saknat bakljus. Detta beroende på att efterföljande for-don oftast ej ser dragbilen, vilket en observatör vid sidan av vägen kan göra.

(22)

4.3 Bromsljus

Resultatet från registrering av förekomsten av bromsljus redovisas i tabellerna 15 till 16. Någon uppdelning i dagsljus och mörker har inte gjorts för bromsljus då detta ljus inte kan påverkas av föraren annat än vid bromsning.

Tabell 15. Bromsljusanvändning på låg fordon.

Våren 1997

Hösten 1997

Väderstad Laxå Väderstad Laxå Fungerande Antal Andel Antal Andel Antal Andel Antal Andel bromsljus

2 fungerande 983 92.5% 1054 92.5% 1213 95.0% 1193 96.8% Andel 4 fungerande 16 1.5% 10 0.9% 24 1.9% 8 0.6% utan Summa utan 999 94.0% 1064 93.4% 1237 96.9% 1201 97.5% anmärk anmärkning ning 3 fungerande 6 0.6% 3 0.3% 3 0.2% 2 0.2% 1 fungerande 47 4.4% 56 4,9% 33 2.4% 27 2.2%

2 på en sida 3 0.3% 3 0.3% 1 0.0% 0 0.0% Andel helt bortfall 8 0.8% 13 1.1% 3 0.2% 2 0.2% med Summa med 64 6.0% 75 6.6% 40 3.1% 31 2.5% anmärk anmärkning ning Totalt 1063 100.0% 1139 100.0% 1277 100.0% 1232 100.0%' Andel lätta fordon med högt bromsljus var 42.7% vid E4 och 38.4% vid E20

våren 1997 och 42.3% vid E4 och 39.2% vid E20 under hösten 1997

Tabell 16. Bromsljusanvändning på tu_nga fordon.

Våren 1997

Hösten 1997

Väderstad Laxå Väderstad Laxå Fungerande Antal Andel Antal Andel Antal Andel Antal Andel bromsljus

2 fungerande 137 43.1 120 37.7% 134 37.0% 165 38.1% Andel 4 fungerande 142 44.7 156 49.1% 215 59.4% 240 55.4% utan Summa utan 279 87.7 276 86.8% 349 964% 405 93.5% anmärk anmärkning Ining 3 fungerande 11 3.5 20 6.3% 6 1.7% 14 3.2% 1 fungerande 19 6.0 16 5.0% 3 0.8% 7 1.6%

2 på en sida 3 0.9 2 0.6% 0 0.0% 4 0,9% Andel

helt bortfall

6

1.9

4

1.3%

4

1.1%

3

0.7% imed

Summa med 39 12.3 42 13.2% 13 3.6% 28 6.5% anmärk anmärkning ning Totalt 318 100.0% 318 100.0% 362 100.0% 433 100.0 |

19

(23)

4.4 Blinkers

Resultatet från registrering av blinkersanvändning redovisas i tabellerna 17 till 19. Med beteckningen I god tid menas att efterföljande fordonsförare har tid att utan besvär anpassa sig till situationen. Med beteckningen Sen menas att föraren angivit sin avsikt väl sent. Det kan även betyda att föraren vid separata körfält för svängande trafik ej visar tecken förrän han bytt körfält, även om avståndet till korsningen kan vara betydande. Med beteckningen Vid sväng menas att föraren ger tecken samtidigt som han påbörjar svängen.

Tabell 17. Blinkersanvändning på lätta fordon dag.

Våren 1997 Hösten 1997

Väderstad Laxå Väderstad Laxå

Antal Andel Antal Andel Antal Andel Antal Andel Igod tid 611 79.4% 553 71.5% 581 71.1% 905 67.0%

Sen 92 11.9% 88 11.8% 131 16.0% 223 16.5%

Vid sväng 40 5.2% 32 4.3% 33 4.0% 63 4.7%

Utan blinkers 27 3,5% 20 9.4% 72 8.8% 159 118% Summa 770 100.0% 743 100.0% 817 100.0% 1350 100.0%

Tabell 18. Blinkersanvändning på lätta fordon natt.

Våren 1997 Hösten 1997

Väderstad Laxå Väderstad Laxå

Antal Andel Antal Andel Antal Andel Antal Andel Igod tid 513 81.2% 411 82.0% 455 70.5% 411 77.3%

Sen 69 10.9% 53 10.6% 112 17.4% 74 13.9%

Vid sväng 37 5.8% 29 5.8% 23 3.6% 12 2.3%

Utan blinkers 13 2,1% 8 1.6% 55 8.5% 35 66%

Summa 632 100.0% 501 100.0% 645 100.0% 532 100.0%

Vid ett tillfälle har uppmärksammats att en släpvagn efter en personbil blinkat till höger, medan dragbilen blinkat till vänster.

(24)

Tabell 19. Blinkersanvändning på Tunga f0rd0n dag.

Våren 1997 Hösten 1997 Väderstad Laxå Väderstad Laxå Antal Andel Antal Andel Antal Andel Antal Andel I god tid 431 79.5% 384 78.0% 373 75.5% 466 80.5% Sen 57 10.5% 48 9.8% 75 15.2% 60 10.4% Vid sväng 33 6.1% 30 6.1% 13 2.6% 19 3.3% Utan blinkers 21 3.9% 30 6,1% 33 6.7% 34 59% Summa 542 100.0% 492 100.0% 494 100.0% 579 100.0%

Tabell 20. Blinkersanvåndning på Tunga fordon natt.

Våren 1997 Hösten 1997

Våderstad natt Laxå natt Våderstad natt Laxå natt Antal Andel Antal Andel Antal Andel Antal Andel I g0d tid 311 81.6% 297 80.7% 275 74.9% 296 79.4% Sen 39 10.2% 38 10.3% 45 12.3% 43 11.5% Vid sväng 20 5.2% 22 6.0% 14 3.8% 9 2.4% Utan blinkers 18 4.7% 11 3.0% 33 9.0% 25 67% Summa 381 100.0% 368 100.0% 367 100.0% 373 100.0% VTI notat 75-1997 21

(25)

5. SLUTSATSER

Denna undersökning visar att ljusanvändningen hos de fordon som under obser-vationstillfällena passerade Väderstad på E4 och Laxå på E20 inte är tillfredsstäl-lande. Detta gäller både lätta och tunga fordon och har upprepats vid alla tre observationstillfällena. Den tunga trafiken har visat betydligt sämre efterlevnad av vägtrafikkunggörelsens bestämmelser om användning av belysning under färd än den lätta trafiken. Det måste anses som speciellt anmärkningsvärt att lastbilsförama brutit mot bestämmelserna i högre utsträckning än personbilsförarna.

Tunga fordon använder i hög utsträckning olagligt m ljus under dagtid (hög an-del fordon med enbart parkeringsljus) och olagligt mycket ljus under mörker (dimljus eller varselljus kombinerat med halvljus). Detta måste vara ett medvetet val av ljus och kan inte tillskrivas felaktigheter hos fordonen.

Den stora andelen trafikanter av såväl lätta som tunga fordon, som har såväl halv-ljus- som varselljus/dimhalv-ljus-strålkastare tända, är anmärkningsvärd. Detta ljusbruk är lagstridigt i enlighet med den sedan 1995-01-01 skärpta formuleringen av VTK 93 §.

Resultatet av denna undersökning måste betraktas som alarmerande. Vi bedömer

att det fordras såväl kraftigt ökad information till trafikanterna, som en väsentligt

intensifierad övervakning av ljusbruket för att situationen skall bli tillfreds-ställande. Målsättningen borde vara att andelen fordon med felaktigt ljusbruk borde sänkas högst avsevärt.

En felandel på l ä 2 % skulle t.ex. medge att strålkastarlampor kan gå sönder un-der färd, och att fordonet kan ha för högt inställt ljus p.g.a. last, vilket föraren har svårt att korrigera. Däremot måste målsättningen vara att inga fel som kan hänfö-ras till felhandlingar hos föraren skall acceptehänfö-ras.

(26)

References

Related documents

generaliserbar samt utvärdera hur pass väl MPI-modellen lever upp till sitt tänkta syfte att maximera LCP.. Utvärderingen av modellen kommer göras i samarbete med

Övergång till lastbilar med batterier för eldrift anpassade både för elvägar och stationär laddning utgör ett stort tekniksprång som skulle kunna vara viktigt för att minska

Nedan följer presentation av olika tekniska lösningar för döda vinkeln detektering samt relevanta projekt med koppling till problematiken mellan högersvängande tunga fordon

Arbetsgång vid installering av sensorer – testplats Lv373. Installering av instrumentering på sträcka Lv373. a) Beläggningsyta markerad och skuren. c) Beläggningstjocklek

Power differences, status divide, institutional affiliations, and divergent subjective experiences of those trying to reach marginalized groups from the populations they are trying to

Sett till hela den lätta fordonsparken inklusive äldre fordon skulle andelen eldrift då kunna bli 26 procent till 2030 samtidigt som icke laddbara fordon effektiviseras lika

Figure 4.10: A small example of a wireless sensor network with ten motes and one base station.. a

Ett flertal alternativa metoder för att mäta emissionsfaktorer för hela fordon och i verklig trafik finns idag tillgängliga, till exempel ombordmätningar, chassidynamometer,