– miljömålen på köpet
miljömålen
2. frisk luft
9. grundvatten av god kvalitet 8. levande sjöar och vattendrag
11. myllrande våtmarker 10. hav i balans samt
levande kust och skärgård 7. ingen övergödning 3. bara naturlig försurning
12. levande skogar
13. ett rikt odlingslandskap
14. storslagen fjällmiljö
15. god bebyggd miljö 4. giftfri miljö
6. säker strålmiljö 5. skyddande ozonskikt 1. begränsad klimatpåverkan
16. ett rikt växt- och djurliv
M I L J Ö K V A L I T E T S M Å L
Når vi delmålen? Når vi miljö-kvalitetsmålet? 6 4 5 2 1 3 7 8 9Utdrag ur Miljömålsrådets årsrapport Miljömålen – miljömålen på köpet, de Facto 2006
sonKonsumtion ger effekter
Det behövs förändringar i såväl livsstil som konsumtionsmönster i samhället i stort och hos alla och envar för att miljökvalitetsmålen ska kunna nås. De förutsättningar som samhället ger för att göra håll-bara och miljövänliga val och våra faktiska dagliga val som konsumenter är centrala faktorer i miljö-målsarbetet. Konsumen-ten har makKonsumen-ten, heter det. Är då konsumenterna sedan tillräckligt många, kan effekten av ett miljömedvetet konsumtionsbeteende bli betydande. Myndig-heterna förfogar över en del juridiska och eko-nomiska styrmedel liksom informationsmöjlig-heter men konsumtionsvalen är viktiga. Bilden att allt vilar i den enskildes händer är dock för enkel. Myndigheternas handlande, också genom offentlig upphandling, är av stor betydelse. Samverkan mellan olika styrmedel och vilken effekt de har på befolkningens sammanlagda beteenden och vanor behöver belysas bättre än idag.
Sju av de 16 miljömålen bedöms idag som mycket svåra att nå. Två av dessa mål har till-kommit sedan förra året och bedöms mycket svåra att nå inom utsatt tid – Frisk luft och Bara naturlig försurning. Det nya, sextonde miljö-kvalitetsmålet Ett rikt växt- och djurliv, bedöms också som mycket svårt att nå inom utsatt tid. När det gäller konsumtionens påver-kan på möjligheten att komma närmare dessa mål, finns det flera åtgärder som kan genomfö-ras. För resterande nio mål kvarstår prognosen att målen kan nås inom utsatt tid genom att ytterligare åtgärder, där styrmedel för förändrade konsumtionsbeteenden ingår, genomförs. Givet att Miljö-målsrådet bedömer att sju av våra 16 miljömål inte nås inom utsatt tidsram vill Miljömålsrå-det lyfta fram de områden för de svåra målen där konsumtionsför-ändringar kan ha stor betydelse för att ändå närma oss målen.
Når vi de nationella
miljökvalitetsmålen?
de röda målen
För två av miljökvalitetsmålen har bedömningen
För Bara naturlig försurning visar förbättrade kunskaper att det kommer att ta lång tid för naturen att återhämta sig. Det görs många insatser för att målen ska nås och i huvudsak går utvecklingen åt rätt håll, men för dessa mål ser det inte ut att vara tillräckligt. För det nya miljökvalitetsmålet Ett rikt växt- och djurliv bedömer Miljömålsrådet att det finns stora svå-righeter med att nå, givet den tid det tar att vända hotbilden för såväl vissa miljöer som arter. Kraftfulla åtgärder behövs.
Begränsad klimatpåverkan
Miljömålsrådet vill understryka vikten av att målet Begränsad klimatpåverkan nås. Detta mål kräver att Sverige agerar på ett aktivt sätt för att upprätthålla långtgående mål i internationella överenskommelser och att vi sam-tidigt är beredda att vidta åtgärder och genomföra insatser på hemma-plan för att nå det uppsatta del-målet. Utsläppen av växthusgaser från våra bostäder har minskat, bl a till följd av hushållens skifte från olja till förnyelsebara energislag. Utsläppen av växthusgaser ökar däremot från transportsektorn. Att minska fossilberoendet genom satsningar på förnybara energikällor och effektivisering, såväl inom transportsektorn som energisektorn är av största vikt för att möjliggöra måluppfyllelse. Möjligheterna att på olika sätt understödja förändrade konsumtionsmönster, t ex resvanor, ser Miljömålsrådet också som en mycket viktig faktor.
Frisk luft
Som helhet är det idag mycket tveksamt om miljömålet Frisk luft nås inom utsatt tid och därför ändrar Miljömålsrådet sin be-dömning även här från gult till rött. Denna bedömning samman-hänger med att en förkortning av genomsnittslivslängden hos människor med två månader till följd av exponering för små part-iklar (PM2,5) av allt att döma kom-mer att kvarstå år 2020. Dessutom bedöms ozonhalterna år 2020 medföra att antalet tidigarelagda dödsfall till följd av ozon inte minskar i den takt som är önskvärd jämfört med idag samt leda till ett över-skridande av kritisk belastning för skogsmark med 4 %.
När det gäller utsläpp av partiklar i luften är i dag användningen av dubbdäck i tätorter ett
Bara naturlig försurning
Nya förbättrade beräkningar av överskridande av kritisk belastning gör att Miljömålsrådet ändrar sin bedömning för miljökvalitetsmålet Bara naturlig försurning från gul till röd, vilket innebär att målet inte nås inom utsatt tid. Bedömningen är att minskningen av belast-ningen på vår försurningskänsliga natur inte är tillräcklig för att negativa effekter av försur-ningen ska repareras inom tidsramen. Tekni-ken har genom ständiga effektivitetshöjningar och förbättringar lett till lägre utsläpp av försu-rande ämnen. För att minska den nationella miljöpåverkan krävs inte bara tekniska förbättringar utan även en begräns-ning av t ex godstransporter på väg. Då föroreningar färdas lång väg och över landsgränser behövs det framförallt över-enskommelser och åtgärder inom EU och internationellt för att nå miljökvalitetsmålet Bara naturlig försurning.
Giftfri miljö
Miljömålsrådets bedömning kvarstår att miljö-kvalitetsmålet Giftfri miljö är mycket svårt att nå inom den utsatta tidsramen. Ett systema-tiskt internationellt arbete behöver fortsätta. Miljömålsrådet vill också lyfta fram att kon-sumtion av miljömärkta varor och tjänster kan bidra till att nå målet. Den lagstiftning som är på väg att tas fram inom EU – REACH – är ett verktyg som kan underlätta att nå målen. Lag-förslaget är dock ännu inte färdigförhandlat.
Ingen övergödning
De fyra delmålen inom Ingen övergödning ser ut att kunna nås om ytterligare åtgärder genomförs. Trots detta ser det inte ut som om det övergripande målet Ingen övergödning kommer att kunna uppnås inom utsatt tidsram. De storskaliga naturliga flödena av kväve och fosfor samt den långa tiden för återhämtning gör att effekterna av åtgärderna inte kommer att räcka för att uppnå det önskade miljötill-ståndet.
Levande skogar
Bedömningen för Levande skogar är fort-farande att miljökvalitetsmålet sannolikt inte kommer att uppnås inom tidsramen, främst för att många av de biologiska processerna tar lång tid. Forn- och kulturlämningar skadas fort-farande i hög grad. Miljömålsrådet anser att arbetet med att skydda värdefulla
Ett rikt växt- och djurliv
Riksdagen antog i november 2005 ett nytt 16:e miljökvalitetsmål, Ett rikt växt- och djurliv, med tre tillhörande delmål. Detta mål följs
i år upp för första gången. Miljömålsrådet bedömer i dagsläget att målet blir
mycket svårt att nå inom tidsramen. Arbetet behöver effektiviseras, fokuseras och koordine-ras ytterligare. Det kan även bli nödvändigt att se över de styrmedel och resurser som nu finns tillgängliga.
de gula målen
Nio miljökvalitetsmål är möjliga att nå inom tidsramen om ytterligare åtgärder sätts in. Flera av målen är beroende av internationella över-enskommelser om åtgärder för att kunna bli nåbart inom tidsgränserna t ex Skyddande ozon-skikt. Ett rikt odlingslandskap och Hav i balans samt levande kust och skärgård är även bero-ende av vad som händer inom EU:s gemen-samma jordbrukspolitik.
Vissa mål, t ex God bebyggd miljö, saknar effektiva styrmedel som gör att åtgärderna är svåra att genomföra. Flera av målen; Säker strålmiljö, Levande sjöar och vattendrag, Grundvatten av god kva-litet och Myllrande våt-marker kräver att alla berör-da aktörer inför nya eller för-stärkta insatser för att kunna
upp-fyllas. När det gäller Storslagen fjällmiljö pekar Miljömålsrådet särskilt på vikten av ökad kun-skapsuppbyggnad, kartläggning och en ny modell för bättre samverkan kring fjällfrågor, för att kunna nå det uppsatta målet.
Stöd och stimulans
till konsumenter
Effektiva ekonomiska och juridiska styrmedel behövs tillsammans med en ökad insikt om sambandet mellan vår konsumtion och miljö-effekter. Miljömålsrådet understryker vikten av att på ett konkret sätt tydliggöra sambanden mellan människors konsumtion, och de olika miljöproblem som finns för att dels enklare peka på hur man som enskild kan bidra till att förbättra miljön, dels skapa allmän acceptans för juridiska och ekonomiska styrmedel. En viktig del i detta, anser Miljömåls-rådet, är att på olika sätt underlätta för hushållen att göra hållbara val.
Det finns redan idag flera konkreta förslag på vad man som enskild kan göra för att bidra till miljökvalitetsmålens uppfyllande. Miljömålsrådet har själv pekat på sådana åtgärder på sin Miljömålsportal www.miljomal.nu. Dessutom finns förslag på många av kommunernas hemsidor, på Konsu-mentverkets hemsida och på frivilligorganisa-tioners hemsidor (t ex Naturskyddsföreningen och Jordens Vänner för att nämna några).
Vid offentlig upphandling blir det allt vanli-gare att man använder miljökriterier som hjälp för att välja rätt leverantörer av varor eller tjänster. Landsting och kom-muner ligger före den statliga sektorn i detta hänseende. Miljömålsrådet ser miljövänlig offentlig upphandling som ett viktigt verktyg för samhället i stort och anser det vara angeläget att staten tar sitt ansvar för miljövänlig upphandling fullt ut. En möjlighet är att i större omfattning använda de verktyg som idag finns för att underlätta sådan upphandling, t ex det av Miljö-styrningsrådets framtagna EKU-verktyget.
Miljömålsrådet anser att medial uppmärk-samhet och allmänhetens ökande tillgång till information och höjda kunskapsnivå gör det lättare att förstå och följa hela kedjan, från våra enskilda val till lokala miljöförändringar och till nationella och globala miljöeffekter.
märkning av varor
– en god affär
Miljömärkning av produkter är ett mycket bra sätt att underlätta för konsumenterna att göra miljömedvetna val. En undersökning som Kon-sumentverket låtit göra visar att förtroendet för etablerade miljömärkningar är stort. Inom livsmedelsområdet känner hela 96 % av alla konsumenter igen KRAV-märket och nästan hälften av hushållen, 43 % uppger att minst en tiondel av deras inköp utgörs av ekologiska varor. Även Rättvisemärkningen har nått ut till de svenska konsumen-terna. 2005 ökade försäljning-en av rättvisemärkta
produk-ter med 52 %.
Ökad försäljning av lokalt producerat naturbeteskött ger goda effekter på den biologiska mångfalden. Samtidigt minskas behovet av långväga transporter av nötköttet innan det hamnar på våra tall-rikar. Väljer man som konsument miljömärkt fisk bidrar man inte till den ökande utfiskningen av våra hav. Här kan såväl information som reklam om sammanhang, orsaker och effekter leda till att stärka individens känsla av sam-manhang och möjlighet att bidra till hållbarhet.
Konsumtion här
ger effekter där
Miljömålsrådet vill uppmärksamma att vår konsumtions miljöpåverkan kan sträcka sig långt utanför Sveriges gränser och därför in-verkar på andra länders miljötillstånd.
Många av de produkter vi dagligen konsu-merar är producerade utanför landets gränser eller innehåller råvaror som är det. Våra val har därmed också inverkan på miljötillståndet i andra länder. Produktionen av t ex kaffe och bananer liksom produkter som innehåller t ex palmolja eller soja påverkar miljötillståndet flera tusen mil från slutkonsumenten.
Halten av växthusgaser i
atmosfären skall i enlighet
med FN:s ramkonvention
för klimatförändringar
stabiliseras på en nivå som innebär att
människans påverkan på klimatsystemet
inte blir farlig. Målet skall uppnås på ett
sådant sätt och i en sådan takt att den
biologiska mångfalden bevaras,
livsmedels-produktionen säkerställs och andra mål
för hållbar utveckling inte äventyras. Sverige
har tillsammans med andra länder ett
ansvar för att det globala målet kan uppnås.
Sverige ska internationellt verka för att det globala arbetet inriktas mot att miljökvalitets-målet nås. Målet innebär att halten, räknad som koldioxidekvivalenter, av Kyotoprotokollets sex växthusgaser ska stabiliseras på en nivå i atmo-sfären, som är lägre än 550 ppm. Under klimat-målet finns ett långsiktigt mål som innebär att de svenska utsläppen fram till 2050 bör minska till högst 4,5 ton koldioxidekvivalenter per per-son och år, för att därefter ytterligare minskas.
Det långsiktiga målet har beräknats utifrån förutsättningen att utsläppen på sikt ska vara jämnt fördelade mellan jordens invånare. De svenska utsläppen uppgick 2004 till ca 7,9 ton koldioxidekvivalenter per person.
hur kan ökningen av jordens
medeltemperatur begränsas?
Målet om 550 ppm utgår från bedömningen om att denna haltnivå ska möjliggöra att det s k två gradersmålet kan nås. Det innebär att jordens årsmedeltemperatur inte ska öka med mer än två grader jämfört med den förindustriella nivån. Nya skattningar gör dock gällande att en stabi-lisering av halten växthusgaser på ca 550 ppm med största sannolikhet inte är en tillräckligt låg nivå för att säkerställa att temperaturökningen underskrider två grader. Stabiliseringen kan i stället behöva ske på en betydligt lägre nivå, vil-ket ställer ytterligare krav på utsläppsminsk-ningar och därmed lägre per capita nivåer år 2050 jämfört med det svenska långsiktiga målet.
omfattande
utsläpps-minskningar krävs
En förutsättning för att klimatmålet ska nås är att omfattande utsläppsminskningar sker framför allt i i-länder och i u-länder med snabb tillväxt, och på sikt även i övriga u-länder. I-ländernas utsläpp behöver börja minska redan till år 2020 för att de långsiktiga målen ska kunna nås. För att utvecklingen av utsläpp ska ligga i linje
1990. Dessvärre visar FN:s klimatsekretariats senaste sammanställning av utsläppsstatistik att i-ländernas utsläpp i genomsnitt ökat med ca 9 % mellan 1990–2003. Styrmedlen som införts globalt har hittills visat sig otillräckliga och vägen till en utveckling i linje med klimat-målet synes vara fortsatt lång.
initiativ som förbättrar
förutsättningarna
Dock finns exempel på initiativ som skulle kunna bidra till en vändning. Bl a förs interna-tionella diskussioner och vid FN:s klimatmöte i Montreal i slutet av 2005 kom länderna överens om en process i två delar.
1. Förhandlingar om i-länders åtaganden efter Kyotoprotokollets första åtagandeperiod. 2. En dialog under Klimatkonventionen om
framtidens internationella samarbete på klimatområdet.
European Climate Change Programme (ECCP) – EU:s gemensamma klimatstrategi – består av en rad styrmedel för att komma tillrätta med klimatproblemet. Den viktigaste delen inom ECCP är EU:s utsläppshandelssystem från 2005 och är en förberedelse för utsläppshandel inom ramen för Kyotoprotokollet. Under 2005 inleddes ett arbete med en översyn av ECCP i syfte att förbättra förutsättningarna för att upp-fylla EU-ländernas gemensamma åtagande enligt Kyotoprotokollet och för att strategin ska kunna bidra till att långsiktiga mål uppnås.
d e l m å l , 2008–2012
De svenska utsläppen av växthusgaser skall som ett medelvärde för perioden 2008–2012 vara minst 4 % lägre än utsläppen år 1990. Utsläppen skall räknas som koldioxidekvivalenter och omfat-ta de sex växthusgaserna enligt Kyotoprotokollet och IPCC:s definitioner. Delmålet skall uppnås utan kompensation för upptag i kolsänkor eller med flexibla mekanismer.
1.
begränsad klimatpåverkan
5 15 25 35 antal, tusentalfigur 1.1 Lätta miljöbilar i Sverige
2004 2003 2001 2000 2002 2005 prel 67 000 70 000 73 000 76 000 79 000
Utsläppen av växthusgaser har under perioden 1990-2004 varierat mellan 68,4 miljoner ton (2000) och 77,5 miljoner ton (1996). Skillnaderna mellan åren beror till stor del på variationer i temperatur och nederbörd. Sedan 1999 har dock utsläppen samtliga år legat något under eller tangerat 1990 års nivå. 2004 uppgick utsläppen till 69,9 ton koldioxidekvivalenter vilket är 3,5 % lägre jämfört med 1990 års nivå.
ton, tusental
figur 1.2a Totala utsläpp av växthusgaser i Sverige
källa: naturvårdsverket 2002 2000 1998 1996 1992 1990 1994 2004
Not. Siffrorna är inte normalårskorrigerade. mål 2008–2012
25 000
Not. Siffrorna är inte normalårskorrigerade. 20 000
15 000
10 000
5 000
Utsläppen av växthusgaser utvecklas i olika riktningar i olika sektorer. Den största minskningen sker inom bostads- och servicesektorn.
ton, tusental
figur 1.2b Sektorsvisa utsläpp av växthusgaser
2002 källa: naturvårdsverket 2000 1998 1996 1992 1990 1994 2004
el- och värmeproduktion inkl raffinaderier industrins energiförbränning
energianvändning i bostäder och service transporter
industriprocesser samt lösningsmedel och annan produktanvändning jordbruk
Luften skall vara så ren
att människors hälsa samt
djur, växter och
kultur-värden inte skadas.
Bedömningen för miljökvalitetsmålet har förändrats sedan 2005.
Luftföroreningar skadar hälsan, naturen, material och kulturföremål. Exponering för luftföroreningar med partiklar och kvävedioxid uppskattas medföra över 5 000 dödsfall totalt per år i Sverige. För två av delmålen är läget positivt. Utsläppen av flyktiga organiska ämnen
minskar och delmålet för svaveldioxid klaras idag i alla kommuner. Delmålet för svavel-dioxid är därmed uppfyllt.
När det gäller halterna av kvävedioxid i våra tätorter går arbetet med åtgärder för långsamt. Beslut om att inrätta åtgärdsprogram innebär att möjligheterna att nå delmålet inom utsatt tid förbättrats.
Läget för de två nya delmålen, partiklar och benso(a)pyren ser mindre ljust ut. Delmålet för partiklar överskrids huvudsakligen till följd av emissioner från vägslitage och uppvirvling av damm medan delmålet för benso(a)pyren sannolikt överskrids främst p g a uppvärmning av småhus med ved. Beslut om mera kraftfulla åtgärder är nödvändiga. De åtgärder som hit-tills fattats beslut om är sannolikt otillräckliga för att nå dessa delmål i tid.
Baserat på prognoser i EU:s tematiska strategi för luftföroreningar bedöms det som mycket svårt att nå miljökvalitetsmålet som helhet inom utsatt tid. Ambitionsnivån på åtgärderna inom EU såväl som i Sverige måste därför höjas.
d e l m å l 1, 2005
Halten 5 mikrogram/m3för svaveldioxid som årsmedelvärde skall vara uppnådd i samtliga kom-muner år 2005.
d e l m å l 2, 2010
Halterna 60 mikrogram/m3som
timmedel-värde och 20 mikrogram/m3som årsmedelvärde
för kvävedioxid skall i huvudsak underskridas år 2010. Timmedelvärdet får överskridas högst 175 timmar per år.
d e l m å l 3, 2010
Halten marknära ozon skall inte överskrida 120 mikrogram/m3som åtta timmars medelvärde år
2010.
d e l m å l 4, 2010
År 2010 skall utsläppen av flyktiga organiska ämnen (VOC) i Sverige, exklusive metan, ha min-skat till 241 000 ton.
d e l m å l 5, 2010
Halterna 35 mikrogram/m3som dygnsmedel-värde och 20 mikrogram/m3som årsmedelvärde
för partiklar (PM10) skall underskridas år 2010. Dygnsmedelvärdet får överskridas högst 37 dygn per år. Halterna 20 mikrogram/m3som dygns-medelvärde och 12 mikrogram/m3som
årsmedel-värde för partiklar (PM2,5) skall underskridas år 2010. Dygnsmedelvärdet får överskridas högst 37 dygn per år.
d e l m å l 6, 2015
Halten 0,3 nanogram/m3som årsmedelvärde för benso(a)pyren skall i huvudsak underskridas år 2015.
2.
frisk luft
60 100 20 120 80 40Miljöindex visar att förbättringen av luftkvaliteten har avstannat de senaste åren utom för bensen. De två nya delmålen partiklar och benso(a)pyren ingår ej i miljöindex.
index
figur 2.1 Trend för befolkningsviktat miljöindex för luftkvalitet i svenska tätorter under vinter-halvåret från 1990/91 t o m 2004/05
källa: ivl rapport b1815 och svensk miljöövervakning
1990/91 1993/94 1996/97 1999/00 2002/03 2004/05
sot NO2
bensen SO2
Not. Indexet är en sammanvägning av halterna i ca 30 kommuner. Halter vid basår 1990/91: NO2 = 21 µg/m3, sot = 10 µg/m3,
SO2 = 5 µg/m3. Bensenhalt vid basår 1992/93: 6 µg/m3.
sammanvägt index
Delmålet för årsmedelvärdet för PM10 överskrids i urban bakgrund i såväl större som mindre tätorter. Märk att halterna kan vara dubbelt så höga i starkt trafikerade gator.
µg/m3
figur 2.2 Medelvärden för PM10 för vinterhalvåret 2004/2005 i urban bakgrund
källa: ivl rapport b1815 och svensk miljöövervakning
Sollefteå Karlshamn Göteborg Sävsjö Tranås Sollentuna Vetlanda Höganäs Kalmar Vaggeryd Uppsala Torsby Malmö Stockholm Jönköping Västervik Forshaga Boden Grums 5 10 15 20 25 30 delmål
De försurande effekterna
av nedfall och
markanvänd-ning skall underskrida
gränsen för vad mark och
vatten tål. Nedfallet av försurande ämnen
skall heller inte öka korrosionshastigheten
i tekniskt material eller kulturföremål
och byggnader.
Bedömningen för miljökvalitetsmålet har förändrats sedan 2005.
Bedömningen av utvecklingen mot Miljö-kvalitetsmålet har reviderats då nytt underlag visar att miljökvalitetsmålet kommer att bli mycket svårt att nå. Utsläppen till luft och ned-fallet av försurande ämnen fortsätter att min-ska, om än inte tillräckligt. Dessutom tar det lång tid för naturen att återhämta sig.
För att utvärdera måluppfyllelsen av Miljö-kvalitetsmålet används begreppet överskridande av kritisk belastning, d v s hur stort nedfall av försurande svavel och kväve som naturen tål.
Under perioden 1990–2004 har nedfallet av svavel och kväve över Sverige minskat med cirka 60 % respektive 30 %.
eu:s luftstrategi otillräcklig
Den 21 september 2005 lade EU-kommissionen fram EU:s tematiska luftstrategi, som accepte-rades av Europeiska rådet i rådsslutsatser den 9 mars 2006. Kommissionen avser under 2007 lägga fram ett förslag om ett nytt direktiv med bindande utsläppstak till år 2020 för svavel-dioxid, kväveoxider, flyktiga organiska ämnen, ammoniak och partiklar. Beslut förväntas under 2008 eller 2009.
EU-kommissionens förslag för att minska luftföroreningarna i Europa räcker inte för att nå miljökvalitetsmålet. Om inga ytterligare åtgärder vidtas, förutom redan beslutade eller avtalade, beräknas kritisk belastning för försur-ning överskridas på ca 11 % av sjöarealen och på ca 15 % av skogsmarksarealen år 2020. EU:s strategiförslag skulle innebära en viss förbätt-ring, med ca 2 %, men är långt ifrån tillräcklig.
ambitioner och åtgärder
Ambitionsnivån i strategin är av största vikt och behöver bli betydligt högre än den som EU-kommissionen föreslagit. Det är viktigt att arbeta för att länka samman klimat- och luft-vårdspolitik, eftersom det skulle skapa ett för-ändringstryck på energi-, trafik-, och jordbruks-sektorerna som gör det möjligt att inom över-skådlig tid nå såväl de nationella miljömålen som EU:s.
En revidering av det s k Göteborgsprotokollet kommer sannolikt att påbörjas snart. Det ger en möjlighet för Sverige och EU att verka för mer långtgående utsläppsminskningar även i USA, Kanada och ytterligare Östeuropeiska länder.
Nationellt bör ytterligare åtgärder vidtas för att främst minska utsläppen av kväveoxider och för att minska skogsbrukets försurande påverkan.
skilda beräkningssätt
Skillnaden i beräkning av överskridande av kritisk belastning jämfört med beräkning av andelen försurade sjöar och skogsmark är att kritisk belastning avser en framtida risk där hänsyn tas till bl a risk för ökad kväveutlakning och därmed ökad försurning.
d e l m å l 1, 2010
År 2010 skall högst 5 % av antalet sjöar och högst 15 % av sträckan rinnande vatten i landet vara drab-bade av försurning som orsakats av människan. d e l m å l 2, före 2010
Före år 2010 skall trenden mot ökad försurning av skogsmarken vara bruten i områden som för-surats av människan och en återhämtning skall ha påbörjats.
d e l m å l 3, 2010
År 2010 skall utsläppen i Sverige av svaveldioxid till luft ha minskat till 50 000 ton.
d e l m å l 4, 2010
År 2010 skall utsläppen i Sverige av kväveoxider till luft ha minskat till 148 000 ton.
figur 3.1 Överskridande av kritisk belastning (det nedfall av försurande ämnen som naturen tål) i sjöar 2020
Nya förbättrade svenska beräkningar av överskridande av kritisk belastning visar att år 2020 beräknas cirka 13 % av sjöarealen fortfarande ha för stort nedfall av försurande ämnen, trots kraftigt minskade utsläpp. De nya beräkningarna har en tydligare koppling till biologiska effekter och en bättre beskrivning av kväveprocesser.
källa: slu miljödata
Överskridande 2020 ekv/ha och år 1 000–1 500 0 0–200 200–400 400–700 700–1 000 4 2 6 8
Andelen försurade sjöar har minskat under det senaste årtiondet. Försurningspåverkan definieras som en pH-minskning med 0,4 enheter.
% försurade sjöar
figur 3.2 Andel försurningspåverkade, icke kalkade sjöar över fyra hektar
källa: ivl svenska miljöinstitutet ab
1990 1995 2000 2010 delmål 2010 60 20 80 100 40
Färre kraftigt sura marker, med hög och mycket hög surhetsgrad, indikerar en förbättring som kan relateras till minskad försurningspåverkan.
%
figur 3.3 Skogsmarkens fördelning på olika tillståndsklasser för surhet under tre olika perioder
1985-1987 1993-1998 1999-2003
källa: svensk miljöövervakning, riksinventeringen av skog, markinventering
låg måttlig hög mycket hög
Miljön skall vara fri från
ämnen och metaller som
skapats i eller utvunnits
av samhället och som
kan hota människors hälsa eller den
biologiska mångfalden.
Inom EU väntas beslut om en ny kemi-kalielag (REACH), som kan träda i kraft 2007. REACH innebär väsentligt förbättrade förut-sättningar av skyddet för hälsa och miljö, jäm-fört med gällande lagstiftning. Företagen får ett tydligare ansvar att redovisa sina kemiska
ämnens hälso- och miljöfarlighet samt att risk-bedöma och beskriva hur ämnena kan hanteras säkert. Det nuvarande förslaget är dock inte tillräckligt långtgående för att nå Giftfri miljö. Även om strängare regler för bekämpnings-medel är på väg, är tiden för knapp för att bidra till Giftfri miljö inom tidsramen.
d e l m å l 1, före 2010/2020
Senast år 2010 skall det finnas uppgifter om egenskaperna hos alla avsiktligt framställda eller utvunna kemiska ämnen som hanteras på mark-naden. För ämnen som hanteras i högre volymer och för övriga ämnen som t ex efter inledande översiktliga tester bedöms som särskilt farliga skall uppgifter om egenskaperna finnas tillgängliga tidigare än 2010. Samma krav på uppgifter skall då gälla för såväl nya som existerande ämnen. Senast år 2020 skall det även finnas uppgifter om egen-skaperna hos de mest betydande oavsiktligt bil-dade och utvunna kemiska ämnena.
d e l m å l 2, 2010
Senast år 2010 skall varor vara försedda med hälso- och miljöinformation om de farliga ämnen som ingår.
d e l m å l 3, 2007/2010
Nyproducerade varor skall så långt det är möj-ligt vara fria från:
•
nya organiska ämnen som är långlivade (persis-tenta) och bioackumulerande, nya ämnen som är cancerframkallande, arvsmassepåverkande och fortplantningsstörande samt kvicksilver så snart som möjligt, dock senast 2007,•
övriga cancerframkallande, arvsmassepåver-kande och fortplantningsstörande ämnen, samt sådana ämnen som är hormonstörande eller kraftigt allergiframkallande, senast år 2010 om varorna är avsedda att användas på ett sådant sätt att de kommer ut i kretsloppet,•
övriga organiska ämnen som är långlivade och bioackumulerande, samt kadmium och bly, senast år 2010.Dessa ämnen skall inte heller användas i produk-tionsprocesser om inte företaget kan visa att hälsa och miljö inte kan komma till skada.
Redan befintliga varor, som innehåller ämnen med ovanstående egenskaper eller kvicksilver, kadmium samt bly, skall hanteras på ett sådant sätt att ämnena inte läcker ut i miljön.
Spridning via luft och vatten till Sverige av ämnen som omfattas av delmålet skall minska fortlöpande.
100 40 20 80 120 60 ton, tusental
figur 3.4 Svenska utsläpp av svaveldioxid till luft 1990–2004 (exklusive utsläpp från utrikes sjö- och luftfart)
199019911992199319941995199619971998199920002001200220032004
delmål 2010
källa: naturvårdsverket, sveriges rapportering till klimatkonventionen
Det nya delmålet för svavelutsläpp är redan uppnått. Internationell sjöfart från svenska hamnar, som inte ingår i delmålet, ger år 2004 nästan dubbelt så höga utsläpp, 88 500 ton svaveldioxid.
transporter övrig förbränning industriprocesser
4.
giftfri miljö
300 100 50 250 350 200 150 ton, tusentalfigur 3.5 Svenska utsläpp av kväveoxider till luft 1990–2004 (exklusive utsläpp från utrikes sjö- och luftfart)
199019911992199319941995199619971998199920002001200220032004
delmål 2010
källa: naturvårdsverket, sveriges rapportering till klimatkonventionen Under de sista tio åren har utsläppen av kväveoxider
från transporter minskat med mer än 40 %. Utsläppen beräknas minska till ca 160 000 ton år 2010, vilket inte räcker för att nå målet. Ytterligare åtgärder måste vidtas. Internationell sjöfart från svenska hamnar, som inte ingår i delmålet, ger år 2004 utsläpp på 138 000 ton kväveoxider. 6 4 2 8 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004
Mängden kemiska produkter som klassificerats som hälsofarliga som omsätts i Sverige per person och år har inte förändrats på något påtagligt sätt de senaste åren. Hur människors hälsa påverkas beror på produk-ternas innehåll och hantering. Petroleumbaserade bränslen, som utgör en stor del av denna kvantitet, redovisas för sig.
ton/person
figur 4.1 Mängden hälsofarliga kemiska produkter per person och år 1996–2004, som Sverige tillverkar och importerar
källa: kemi:s produktregister
hälsofarliga kemiska produkter utom bränslen bränslen 200 150 50 250 100
I de varor som producerades i Sverige år 2004 fanns det ca 150 000 ton CMR-ämnen. Mängden CMR-ämnen i importerade varor ingår ej. Användningen av CMR-ämnen i varor uppvisar inte någon klar trend för de redovisade åren. Varor som innehåller CMR-ämnen sprids till hela samhället. Vissa mjukgörare som används i plast är reproduktionsstörande. Träskydds- och impreg-neringsmedel kan innehålla kreosot, krom och arsenik, som är cancerframkallande. Färger och lacker kan innehålla blyföreningar som är reproduktionsstörande.
ton, tusental
figur 4.2 Mängd CMR-ämnen som finns i varor producerade i Sverige 2000 2001 2002 2003 1999 1998 1997 1996
källa: kemi:s produktregister
Delmålet omfattar ämnen som människan fram-ställt eller utvunnit från naturen. Delmålet om-fattar även ämnen som ger upphov till ämnen med ovanstående egenskaper, inklusive dem som bildas oavsiktligt.
d e l m å l 4, 2010
Hälso- och miljöriskerna vid framställning och användning av kemiska ämnen skall minska fort-löpande fram till år 2010 enligt indikatorer och nyckeltal som skall fastställas av berörda myndig-heter. Under samma tid skall förekomsten och användningen av kemiska ämnen som försvårar återvinning av material minska. Delmålet avser ämnen som inte omfattas av delmål 3.
d e l m å l 5, 2010
För minst 100 utvalda kemiska ämnen, som inte omfattas av delmål 3, skall det senast år 2010 finnas riktvärden fastlagda av berörda myndig-heter.
d e l m å l 6, 2010
Samtliga förorenade områden som innebär akuta risker vid direktexponering och sådana för-orenade områden som i dag, eller inom en nära framtid, hotar betydelsefulla vattentäkter eller värdefulla naturområden skall vara utredda och vid behov åtgärdade vid utgången av år 2010.
d e l m å l 7, 2005–2010/2050
Åtgärder skall under åren 2005–2010 ha genom-förts vid så stor andel av de prioriterade förorenade områdena att miljöproblemet i sin helhet i huvud-sak kan vara löst allra senast år 2050.
d e l m å l 8, 2010
År 2010 skall tydliga åtgärdsprogram som medför en kontinuerlig minskning av halterna av för människan skadliga dioxiner i livsmedel ha etablerats.
d e l m å l 9, 2015
År 2015 skall exponeringen av kadmium till be-folkningen via föda och arbete vara på en sådan nivå att den är säker ur ett långsiktigt folkhälso-perspektiv. 40 80 20 120 100 60
De nationella riskindikatorerna är avsedda att spegla trender i hälso- och miljörisker med växtskyddsmedel på längre sikt. T o m 2004 har de potentiella hälso- och miljöriskerna minskat med 74 respektive 46 %, uttryckt som ett riskindex med 1988 som basår. Den kraftiga minskningen år 2004 speglar dock inte verkliga för-ändringar utan beror på en kraftig nedgång i försälj-ningen 2004 orsakat av hamstring året dessförinnan.
index
figur 4.3 Riskindikatorer för växtskyddsmedel inom svenskt lantbruk och trädgård 1988–2004
källa: kemi
1990
1988 1992 1994 1996 1998 2000 2002 2004
hälsorisker hektardoser
Not. Riskindikator jämfört med totalt antal hektardoser. Index är satt till 100 år 1988.
miljörisker
6 8
4
2
Antalet konsumenttillgängliga kemiska produkter som är hälsofarliga har inte förändrats påtagligt de senaste åren, medan antalet produkter som inte är klassificerade som hälsofarliga har ökat. Även de senare produkterna kan innehålla hälsofarliga ämnen i låga halter eller vara hälsofarliga men inte klassificerade p g a att de inte testats.
antal produkter, tusental
figur 4.5 Antal konsumenttillgängliga kemiska produkter som är klassificerade som hälsofarliga resp som inte är klassificerade som hälsofarliga
2004
källa: kemi:s produktregister
2000 1994
1992 1996 1998 2002
klassificerade som hälsofarliga inte klassificerade som hälsofarliga
20
15
5 25
10
Av de cirka 11 000 kemiska produkter som användes i hushållen år 2004 innehöll cirka 2 600 något allergi-framkallande ämne, d v s ca 20 % av produkterna. Andelen kemiska produkter med kända allergifram-kallande ämnen har ökat svagt under de senaste åren.
%
figur 4.4 Andel konsumenttillgängliga kemiska produkter som innehåller kända allergifram-kallande ämnen 2000 2001 2002 2003 1999 1998 1997 1996
källa: kemi:s produktregister 2004 1995 70 50 30 90 10
Antalet förorenade områden i Sverige har nu identi-fierats färdigt och är nu över 70 000 objekt. Antalet områden i den högsta riskklassen (klass 1) är ca 1 500 och ligger kvar på samma nivå som 2004, medan antalet i den näst högsta riskklassen ökat till ca 15 000 områden. Riskklassning enligt MIFO-modellen ger ett bra underlag för prioritering av vilka områden som bör undersökas och åtgärdas. Över 46 % av objekten i den högsta riskklassen är nu MIFO-klassade.
antal, tusental
figur 4.6 Förorenade områden i Sverige 2005 fördelade per riskklass
uppskattade varav identifierade
varav MIFO-klassade
källa: naturvårdsverket
riskklass 1 riskklass 2 riskklass 3 riskklass 4 övriga
Ozonskiktet skall utvecklas
så att det långsiktigt
ger skydd mot skadlig
UV-strålning.
Den negativa påverkan på ozonskiktet av ozonnedbrytande ämnen har minskat till följd av åtgärder i Sverige och andra länder. Under förutsättning att Montrealprotokollet och dess tillägg fullföljs av alla parter kan en återhämt-ning av ozonskiktet tidigast förväntas bortom år 2050.
ozonskiktets variationer
Konstant låga temperaturer i de högre luftlag-ren över Nordpolen under slutet av 2004 och början av 2005 ledde till en ovanligt stor ozon-nedbrytning under våren 2005. Detta fick till följd att från slutet av januari till början av april var ozonskiktet ovanligt tunt över Sverige. Lägre värden har inte observerats över Nord-polen sedan vintern 1999/2000.
Ozonskiktet över Sverige blev även rekord-tunt i oktober samtidigt som det blev tjockare än normalt under november månad, vilket är ett exempel på hur variabel naturen kan vara. Det visar även på hur svårt det kommer att bli att upptäcka och mäta en förväntad återhämt-ning av ozonskiktet.
Ett förtunnat ozonskikt ger visserligen en ökad UV-strålning till jordytan, men för sven-ska förhållanden utgör årstiden en mycket vik-tigare faktor än variationerna i tjockleken av ozonskiktet. Under vinterhalvåret är solens höjd över horisonten så låg att en väldigt liten mängd UV-strålning kan ta sig igenom atmo-sfären. Det förtunnade ozonskiktet under bör-jan på året har därför inte lett till någon mar-kant ökning av UV-strålningen under denna period.
Det antarktiska ozonhålet växte snabbt 2005. Hålet var som störst i september och mätte då
27 miljoner km2. Detta kan jämföras med den
nordamerikanska kontinenten som motsvarar
en yta på 24,5 miljoner km2. Endast år 2000
och 2003 har ett större ozonhål observerats. Det lite extrema år som 2005 representerar för de
bägge polerna ska inte tolkas som att situationen har blivit värre, utan är ett exempel på hur variabelt systemet är samt hur känsligt det är för förändringar i väderleksförhållanden.
Vi ser idag hur de ozonnedbrytande ämnena, främst CFC, minskar i halt i den lägre delen av atmosfären. HCFC ökar fortfarande men den sammanlagda ozonnedbrytande potentialen avtar. En oroande faktor är den pågående ökningen av växthuseffekten, som ger en upp-värmning nära jordytan samtidigt som den ger en avkylning högre upp. Detta kan bidra till en försening av återhämtningen, eftersom de ozon-nedbrytande processerna vid polerna gynnas av låga temperaturer i de högre luftlagren.
d e l m å l , 2010
År 2010 skall utsläpp av ozonnedbrytande ämnen till största delen ha upphört.
350 250 550 400 450 500 300
Ozonskiktet över Sverige under 2005 varierade kraftigt. Det var ovanligt tunt under våren och i oktober men ovanligt tjockt i november. Variationerna är som vanligt stora från en vecka till en annan.
totalozon (DU)
figur 5.1 Ozonskiktet över Norrköping 2005 och normal variation över Uppsala 1951–1966
dec
källa: svensk miljöövervakning sep
aug juli feb
jan mar apr maj juni okt nov
aktuella mätvärden över Norrköping
normal variation, Uppsala
medelvärdet under perioden 1951–1966, uppmätt över Uppsala
1,4 2,0 2,4 1,6 2,2 1,8 1,2
Vätefluorid är huvudreservoar för fluor i den övre atmosfären, det finns enbart i stratosfären och bildas från CFC/HCFC som transporteras upp från de lägre luftlagren. Variationen i koncentration av vätefluorid över året beror på atmosfärens dynamik men det är uppenbart att ökningen avstannade i slutet av 1990-talet.
figur 5.2 Månadsmedelvärde för vätefluorid (HF) i stratosfären uppmätt vid Harestua solobservatorium
2004
källa: network for the detection of stratospheric change (www.ndsc.ws) 2002 2000 1998 1996 1994 molekyler/cm2 . 1015 2006
5.
skyddande ozonskikt
Människors hälsa och den
biologiska mångfalden
skall skyddas mot skadliga
effekter av strålning i den
yttre miljön.
Det finns förutsättningar för att nå målet, men det behövs nya eller förstärkta insatser från alla berörda aktörer för att minska antalet nya hudcancerfall. Dessutom behöver helhets-bilden över strålmiljön i samhället och den yttre miljön utvecklas, så att det går att följa alla tänkbara verksamheter som kan påverka måluppfyllelsen, liksom att påverkan på män-niskor och miljön kan bedömas. Naturligt före-kommande radioaktiva ämnen kan t ex anrikas i vissa industriella processer. Statens strål-skyddsinstitut, SSI, har startat ett projekt för att undersöka arbetstagares och allmänhetens exponering vid sådana verksamheter.
d e l m å l 1, 2010
År 2010 skall halterna i miljön av radioaktiva ämnen som släpps ut från alla verksamheter vara så låg att människors hälsa och den bio-logiska mångfalden skyddas. Det individuella dostillskottet till allmänheten skall understiga 0,01 mSv per person och år från varje enskild verksamhet.
d e l m å l 2, 2020
År 2020 skall antalet årliga fall av hudcancer orsakade av ultraviolett strålning inte vara fler än år 2000.
d e l m å l 3
Riskerna med elektromagnetiska fält skall kontinuerligt kartläggas och nödvändiga åtgär-der skall vidtas i takt med att sådana eventuella risker identifieras.
6.
säker strålmiljö
800 1 000 200 1 200 400 600Antalet hudcancerfall fortsätter att öka. Delmålet bedöms fortfarande som möjligt, men svårt, att nå. Svårigheterna ligger i att det tar tid att förändra attityder till solbränna och beteenden utomhus. Där-utöver tar det tiotals år innan effekten av beteende-förändringar kan avläsas i cancerstatistiken, eftersom latenstiden för hudcancer är lång.
antal nya fall
figur 6.1 Antalet nya fall av malignt melanom 1970–2004
2004
källa: folkhälsan i siffror, epidemiologiskt centrum, socialstyrelsen
1995 1975
1970 1980 1985 1990 2000
Halterna av gödande
ämnen i mark och vatten
skall inte ha någon negativ
inverkan på människors
hälsa, förutsättningarna för biologisk
mångfald eller möjligheterna till allsidig
användning av mark och vatten.
Utsläpp av näringsämnen till luft och vatten fortsätter att minska. Beroende på stor-skaliga naturliga flöden av kväve och fosfor samt den långa återhämtningstiden minskar dock inte effekterna av övergödningen i miljön lika tydligt. Detta innebär att det miljötillstånd som anges i miljökvalitetsmålet kommer att vara svårt att nå inom en generation.
De största utsläppen av näringsämnen kom-mer i Sverige från jordbruket, enskilda avlopp och kommunala avlopp. En stor del av ut-släppen kommer även från omgivande länder. Exempelvis är utsläppen av kväveoxider till luft från den internationella sjöfarten som trafi-kerar Östersjön och Västerhavet större än Sveriges totala utsläpp av kväveoxider. Sverige står även för en mindre del av de samlade utsläppen via vatten och luft till Östersjön, ca 10 % av fosforn och ca 20 % av kvävet. Om man istället räknar per person kommer vi dock tvåa på listan över de länder som släpper ut mest kväve av Östersjöländerna. Vad gäller fosfor hamnar vi näst sist på motsvarande lista.
internationell
oberoende bedömning
På grund av den debatt som pågått mellan Sveriges forskare om kvävets och fosforns roll för övergödningen i våra kust- och havsom-råden har Naturvårdsverket låtit en internatio-nell expertgrupp utföra en oberoende bedöm-ning av situationen i havet utifrån befintligt material. Den nuvarande åtgärdsstrategin för näringsämnena kväve och fosfor har också utvärderats. Experterna har delade meningar om nyttan av kväverening längs den svenska ostkusten. En del menar att effekter av kväve-rening tydligt har påvisats. Andra menar att till-gängliga data inte visar på någon nytta med kväverening i dessa vatten och att tyngdpunk-ten fortsättningsvis ska ligga på fosforrening tills det finns ett mer övertygande underlag för fördelarna med kväverening.
Expertgruppen har lämnat följande rekom-mendationer för att minska övergödningen, vilket pekar på att åtgärder för att minska utsläppen av fosfor kan få ökad betydelse: • Minska fosforutsläppen till Egentliga
Östersjön. Sverige kan göra en del, men det
krävs omfattande åtgärder i övriga länder. Även när det gäller öppna Östersjön är man oense om nyttan av kväverening.
• Reducera fosfortillförseln till belastnings-känsliga skärgårdsområden i Egentliga Östersjön. Även kvävereduktion kan ge
positiva effekter. Omfattande kvävereduk-tion kan dock stimulera tillväxten av kväve-fixerande blågröna alger om inte fosfor-tillförseln samtidigt minskas.
• Minska den atmosfäriska kvävetillförseln till våra omgivande hav. Detta är även
positivt för att minska gödningen och för-surningen av mark och sötvatten. Om detta sker utan en samtidig minskning av fosfor-tillförseln finns det dock ökad risk för blomning av kvävefixerande blågröna alger. • Minska kvävetillförseln till svenska
Väst-kusten. Även reduktion av fosforutsläppen
är positivt, men endast om kvävetillförseln samtidigt minskas.
Utvärderingen kommer att utgöra ett viktigt underlag i det vidare arbetet med att minska övergödningen i våra kust- och havsområden.
Det tidigare delmålet Åtgärdsprogram för God ekologisk status anses uppfyllt eftersom Sverige är ålagt att ta fram åtgärdsprogram enligt EG-lagstiftningen och har därför utgått.
d e l m å l 1, 2010
Fram till år 2010 skall de svenska vattenburna utsläppen av fosforföreningar från mänsklig verk-samhet till sjöar, vattendrag och kustvatten ha minskat med minst 20 % från 1995 års nivå. De största minskningarna skall ske i de känsligaste områdena.
d e l m å l 2, 2010
Senast år 2010 skall de svenska vattenburna utsläppen av kväve från mänsklig verksamhet till haven söder om Ålands hav ha minskat med minst 30 % från 1995 års nivå.
d e l m å l3, 2010
Senast år 2010 skall utsläppen av ammoniak i Sverige ha minskat med minst 15 % från 1995 års nivå. d e l m å l 4, 2010
Senast år 2010 skall utsläppen i Sverige av kväveoxider till luft ha minskat till 148 000 ton.
70
50
30
10
Överskottet beräknas som skillnaden mellan den växtnäring som tillförs jordbruksmarken och den mängd som förs bort med skörden. Jämförelse av överskottet av näringsämnena i jordbruksmark mellan perioden 1995–2003 visar på en tydlig minskning såväl för fosfor som för kväve. Med jordbruksmark avses i detta fall åker och betesmark.
ton/ha
figur 7.2 Överskott av kväve och fosfor i jordbruket 1995–2003
1995 1997 1999 2001 2003
källa: scb
kväve fosfor
-2 500 -2 000 -1 500 -1 000 -500
Av de åtgärder som satts in har miljöersättning för odling av fånggröda och senarelagd vårbearbetning fått störst genomslag och förklarar nästan en tredjedel av den totala minskningen. Med ökad kväveeffektivitet menas att skördarna ökat av olika orsaker samtidigt som kväve-gödslingen har varit oförändrad eller lägre. Informations-och rådgivningsinsatser, bl a kampanjen Greppa näringen, har bidragit till den ökade effektiviteten.
ton kväve
figur 7.3 Orsaker till minskad utlakning av kväve 1995–2003
källa: jordbruksverket
minskad areal
ökad kväveeffektivitet odling av fånggrödor och senarelagd jord-bearbetning till våren spridning av stall-gödsel på våren i stället för på hösten ändrad grödfördelning 300 900 700 500 100
Figuren illustrerar såväl den internationella som den svenska sjöfartens utsläpp av kväveoxider på våra kringliggande hav. Den internationella sjöfarten förväntas öka kraftigt de närmaste åren. Om inte åtgärder vidtas så beräknas även utsläppen av kväve-oxider från sjöfarten inom EU:s vattenområden bli större än den utsläppsmängd som landbaserade källor inom EU beräknas ge upphov till. Motsvarande åtgärder på landbaserade källor är betydligt kostsammare.
ton, tusental
figur 7.1 Jämförelse mellan landbaserade kväve-oxidutsläpp från Sverige och kvävekväve-oxidutsläpp från fartygstrafiken på våra omgivande hav
källa: emep och sveriges rapportering till klimatkonventionen, 2003
landbaserade svenska källor fartygstrafik på Östersjön fartygstrafik på Nordsjön
7.
ingen övergödning
Sjöar och vattendrag skall
vara ekologiskt hållbara
och deras variationsrika
livsmiljöer skall bevaras.
Naturlig produktionsförmåga, biologisk
mångfald, kulturmiljövärden samt
land-skapets ekologiska och vattenhushållande
funktion skall bevaras samtidigt som
förutsättningar för friluftsliv värnas.
Naturvårdsmyndigheterna förstärker lång-siktigt arbetet med skydd och restaurering av sjöar och vattendrag samt genomför riktade insatser för hotade arter. Möjligheten att uppnå miljömålet i vardagslandskapet är också bero-ende bl a av att:
• De areella näringarnas ambitioner om hänsyn till natur- och kulturmiljövärdena efterlevs. • Strandmiljöernas värde för biologisk
mång-fald och friluftsliv värnas.
• Kraftproducenterna tar hänsyn till kvar-varande naturvärden i utbyggda vattendrag.
d e l m å l 1, 2005/2010
Senast år 2005 skall berörda myndigheter ha identifierat och tagit fram åtgärdsprogram för särskilt värdefulla natur- och kulturmiljöer som behöver ett långsiktigt skydd i eller i anslutning till sjöar och vattendrag. Senast år 2010 skall minst hälften av de skyddsvärda miljöerna ha ett lång-siktigt skydd och fördelas jämt mellan de fem vattendistrikten. Minst 15 fiskefria områden skall finnas i varje vattendistrikt.
d e l m å l 2, 2005/2010
Senast år 2005 skall berörda myndigheter ha identifierat och tagit fram åtgärdsprogram för res-taurering av Sveriges skyddsvärda vattendrag eller sådana vattendrag som efter åtgärder har förut-sättningar att bli skyddsvärda. Senast till år 2010 skall minst 25 % av de värdefulla och potentiellt skyddsvärda vattendragen ha restaurerats. d e l m å l 3, 2009
Senast år 2009 skall vattenförsörjningsplaner med vattenskyddsområden och
skyddsbestäm-melser ha upprättats för alla allmänna och större enskilda ytvattentäkter. Med större ytvattentäkter avses ytvatten som nyttjas för vattenförsörjning till fler än 50 personer eller distribuerar mer än 10 m3per dygn i genomsnitt.
d e l m å l 4, 2005
Senast år 2005 skall utsättning av djur och växter som lever i vatten ske på sådant sätt att biologisk mångfald inte påverkas negativt. d e l m å l 5, 2005
Senast år 2005 skall åtgärdsprogram finnas och ha inletts för de hotade arter och fiskstammar som har behov av riktade åtgärder.
8.
levande sjöar och vattendrag
600
200 400 800
Under 2004 uppfördes totalt 627 nya byggnader inom hundra meter från sjö eller vattendrag (exklusive tätort) i hela landet. Byggnader som uppförs på större avstånd än 75 meter till äldre bebyggelse antas i högre utsträck-ning än övriga nybyggnationer ta ny mark i anspråk och i dessa fall leda till att tidigare orörda ytor exploa-teras. Omfattningen av strandnära byggande vid sjöar och vattendrag är fortsatt hög och kan försvåra möjlig-heten att uppnå miljökvalitetsmålet. Kompletterande bebyggelse som anpassas efter regionala eller lokala karaktärsdrag och bebyggelsemönster kan ge positiva effekter för kulturmiljön. Syftet med strandskyddet är dock att trygga förutsättningarna för friluftslivet och att bevara goda livsvillkor för djur- och växtlivet.
figur 8.1 Strandnära byggande – sjöar och vattendrag källa: scb antal 2003 2004 2002 2001
fristående, d v s mer än 75 m från äldre bebyggelse inom 75 m från äldre bebyggelse
350
250
50 150
Naturreservat med limniska bevarandevärden (skäl), kulturreservat med anknytning till sjöar och vattendrag samt vattenanknutna biotopskydd på skogsmark (Strand eller svämskogar och Mindre vattendrag). Länsstyrelserna och kommunerna använder främst naturreservat medan Skogsstyrelsen använder biotop-skydd för att långsiktigt bevara områden. Naturreservat ger ett starkare skydd och omfattar större områden än biotopskydd. Kriterier för kulturreservat med koppling till sjöar och vattendrag håller på att omarbetas, varför data för dessa ej har uppdaterats.
antal
figur 8.2 Skyddade områden – sjöar och vattendrag
källa: vic natur (naturvårdsverket), skogsstyrelsens riksdatabas naturreservat biotopskydd kulturreservat
2004 2005
Strandsandjägaren lever på och i sanden på solexponerade stränder vid vattnet. Vatten-ståndsfluktuationer och naturlig omflyttning av sand i strandlinjen skapar livsmiljön för skalbaggen. Reglering och minskade vatten-ståndsfluktuationer är därmed det största hotet, men lokalt kan även friluftsliv, kanoting och bad vara ett problem för skalbaggen. Åtgärds-program för bevarande av strandsandjägare fastställdes 2005. å erglind teckning av typoform efter foto av sven-åke berglind
Grundvattnet skall ge en
säker och hållbar
dricks-vattenförsörjning samt
bidra till en god livsmiljö
för växter och djur i sjöar och vattendrag.
Målet bedöms i huvudsak kunna nås inom en generation om ytterligare åtgärder vidtas.
Åtgärdsprogram ska enligt EG:s ramdirektiv för vatten inrättas senast 2009 för att säkerställa att grundvattenförekomster har god status senast 2015. Detta bidrar starkt till uppfyllelse av generationsmålet.
Den första karakteriseringen och analysen av grundvattenförekomster rapporterades till EU-kommissionen i mars 2005 och ger en bedömning av var prioriterade åtgärder behöver sättas in. Bristande underlag har dock inneburit att bedömningen av en stor andel grundvatten-förekomster är osäker och kräver ytterligare undersökningar.
Grundvatten påverkat av jordbruk, förorenade områden och försurning kommer sannolikt att vara påverkat även efter 2020, p g a långsamma markprocesser och lång omsättningstid för grundvatten.
d e l m å l 1, 2010
Grundvattenförande geologiska formationer av vikt för nuvarande och framtida vattenförsörj-ning skall senast år 2010 ha ett långsiktigt skydd mot exploatering som begränsar användningen av vattnet.
d e l m å l 2, 2010
Senast år 2010 skall användningen av mark och vatten inte medföra sådana ändringar av grund-vattennivåer som ger negativa konsekvenser för vattenförsörjningen, markstabiliteten eller djur-och växtliv i angränsande ekosystem.
d e l m å l 3, 2010
Senast år 2010 skall alla vattenförekomster som används för uttag av vatten som är avsett att användas som dricksvatten och som ger mer än 10 m3per dygn i genomsnitt eller betjänar mer än
50 personer uppfylla gällande svenska normer för dricksvatten av god kvalitet med avseende på för-oreningar orsakade av mänsklig verksamhet.
80 100
40
20 60
Arbetet med att inrätta vattenskyddsområden för grundvattentäkter måste intensifieras. Av de 1 271 grundvattentäkter som hittills rapporterats in till SGU:s databas DGV, saknar knappt 37 % vattenskyddsområde. Dessutom är drygt 40 % av befintliga vattenskydds-områden äldre än 25 år och kan behöva revideras.
%
figur 9.1 Vattenskyddsområde vid allmänna grundvattentäkter
källa: sgu:s databas för grundvattenförekomster och vattentäkter (dgv)
2005 1960 1965 1970 1975 1980 1985 199019952000
SGU har översiktligt identifierat områden med stora grundvattenresurser i jordlagren som bedöms vara viktiga för dagens och framtidens vattenförsörjning. I södra Sverige upptar ofta tätorter, vägar och järnvägar en betydande del av grundvattenförekomsterna, vilket innebär att det vatten som infiltrerar och bildar grund-vatten i olika hög grad kan vara föroreningspåverkat. SGU anser att grundvattenförekomster, som kan vara viktiga för vattenförsörjningen i ett långsiktigt nationellt och regionalt perspektiv, bör skyddas som riksintresse. Det gäller även om kommunerna idag inte har några planer på att utnyttja dem.
figur 9.2 Markanvändning som kan påverka grundvattenkvaliteten i grundvatten-förekomster i sand- och grusavlagringar
10 20 30 40 50 60
källa: sgu rapport 2006:4
70 % järnväg tätort saltvägnät flygplats åker Skåne Halland Uppsala Blekinge Östergötland Västmanland Södermanland Stockholm Kronoberg Västra Götaland Örebro Jönköping Värmland Kalmar Gävleborg Dalarna Västernorrland Jämtland Västerbotten Norrbotten Sverige
Västerhavet och Östersjön
skall ha en långsiktigt
håll-bar produktionsförmåga
och den biologiska
mång-falden skall bevaras. Kust och skärgård
skall ha en hög grad av biologisk
mång-fald, upplevelsevärden samt natur- och
kulturvärden. Näringar, rekreation och
annat nyttjande av hav, kust och skärgård
skall bedrivas så att en hållbar utveckling
främjas. Särskilt värdefulla områden skall
skyddas mot ingrepp och andra störningar.
Under 2005 presenterade regeringen en nationell strategi för havsmiljön. Strategin innebär bl a att de nyttjande och bevarande-intressen, som påverkar havet, ska samordnas på ett effektivare sätt. En samlad handlings-plan för den svenska havsmiljön arbetas fram under 2006. Under hösten 2005 antog också Europakommissionen en marin strategi, som bättre ska kunna skapa förutsättningar för att integrera miljöaspekter i EU:s politikområden.havets ändliga resurser
Fortfarande råder ett allvarligt läge för flera kommersiellt nyttjade fiskarter. En alltför stor och effektiv fiskeflotta utnyttjar en ändlig resurs och problemen med bifångster kvarstår. För att uppnå miljömålet krävs både internationellt samarbete och ytterligare nationella åtgärder.
Målet om fem nya marina naturreservat senast 2005 har uppnåtts. Under året beslutade Riksdagen att ytterligare 14 marina områden senast 2010 ska vara skyddade som naturreser-vat. Förslag har lämnats till regeringen på ytter-ligare större marina områden som ska ingå i EU:s nätverk av skyddade områden, Natura 2000.
Delmål 2 har uppnåtts med Riksantikvarie-ämbetets strategi för hur kustens och skär-gårdens kulturarv och odlingslandskap kan bevaras och brukas. Delmål 3 om åtgärds-program för hotade marina arter har dock inte uppnåtts till 2005.
Arbetet fortsätter med att kartlägga den marina miljön. Ett exempel är interreg-projektet BALANCE, http://www.balance-eu.org/, som utvecklar verktyg för en effektiv marin fysisk planering med fokus på skyddsvärda områden. Projektet pågår till och med december 2007.
En förutsättning för att miljökvalitetsmålet Hav i balans samt levande kust- och skärgård uppnås är att också miljömålen om övergöd-ning och giftfri miljö nås. Dessa mål har dock
d e l m å l 1, 2005/2015
Senast år 2010 skall minst 50 % av skyddsvärda marina miljöer och minst 70 % av kust- och skär-gårdsområden med höga natur- och kulturvärden ha ett långsiktigt skydd. Senast år 2005 skall ytter-ligare fem, och senast år 2010 därutöver ytterytter-ligare fjorton, marina områden vara skyddade som naturreservat och tillsammans utgöra ett repre-sentativt nätverk av marina naturtyper.
Därutöver skall ett område med permanent fiske-förbud inrättas till 2006, för utvärdering till 2010 samt ytterligare tre områden med permanent fiskeförbud (kustnära och utsjöområden) inrättas till 2010 i vardera Östersjön och Västerhavet för utvärdering till 2015.
d e l m å l 2, 2005
Senast år 2005 skall en strategi finnas för hur kustens och skärgårdens kulturarv och odlings-landskap kan bevaras och brukas.
d e l m å l 3, 2005
Senast år 2005 skall åtgärdsprogram finnas och ha inletts för de hotade marina arter och fisk-stammar som har behov av riktade åtgärder.
d e l m å l 4, 2010
Senast år 2010 skall de totala bifångsterna av marina däggdjur understiga 1 % av respektive be-stånd. Bifångsterna av sjöfåglar och icke målarter skall inte ha mer än försumbara negativa effekter på populationerna eller ekosystemet.
10.
hav i balans samt
levande kust och skärgård
30
20
10 40
Torsken är en av de kommersiellt utnyttjade fiskarterna som 2005 förts upp på den nationella rödlistan över hotade arter. Torskbeståndet i Kattegatt är idag mindre än en tjugondel så stort som på 70-talet. Den kritiska storleken på lekbeståndet (Blim) har angivits av ICES till
6 400 ton. Denna kritiska gräns har underskridits sedan slutet av 1990-talet.
figur 10.1 Torsk och torskfiske i Kattegatt
källa: fiskeriverket
ton, tusental
1975 1980 1985 1990 1995 2000 2004 1971
totala fångster lekbestånd svenska fångster kritisk storleksgräns
för lekbestånd (Blim)
Rekryteringen av kustfiskbestånden av bl a abborre och gädda är i dagsläget mycket svag i Egentliga Östersjöns skärgårdsområden. Den negativa utveck-lingen under den senaste perioden kan framförallt hänföras till ytterskärgårdar i närheten av utsjön. Fiskeriverket och Naturvårdsverket föreslår därför i ett regeringsuppdrag ett omfattande åtgärds- och forsk-ningsprogram. Prioriterade åtgärder är restaurering och skydd av nyckelhabitat i sötvatten, innerskärgårdar och avsnörda havsvikar. Kartan visar andelen under-sökta grundområden under perioden 1997-2003 i olika kustavsnitt som har fungerande (grönt), svag (rosa) eller ingen (rött) rekrytering av abborre. Antalet undersökta lokaler i olika kustavsnitt varierar mellan fem och 23 stycken.
figur 10.2 Förekomst av abborryngel 1997–2003
yngel saknas låg täthet allmän förekomst Torsås Kalmar Mönsterås Oskarshamn Gotland Simpevarp Kvädöfjärden S:t Anna Stockholm syd Stockholm mellan Stockholm norr Östhammar Forsmark källa: fiskeriverket
d e l m å l 5, 2008
Uttaget av fisk, inklusive bifångster av ungfisk, skall senast år 2008 inte vara större än att det möjliggör en storlek och sammansättning på fisk-bestånden som ger förutsättningar för att eko-systemets grundläggande sammansättning och funktion bibehålls. Bestånden skall ha återupp-byggts till nivåer betydligt över biologiskt säkra gränser.
d e l m å l 6, 2010
Buller och andra störningar från båttrafik skall vara försumbara inom särskilt känsliga och ut-pekade skärgårds- och kustområden senast år 2010. d e l m å l7, 2010
Genom skärpt lagstiftning och ökad över-vakning skall utsläppen av olja och kemikalier från fartyg minimeras och vara försumbara senast år 2010. 1 7 3 2 4 60 19 17 29 40 22 51 14 44
figur 10.3 Geografisk fördelning av upptäckta oljeutsläpp
källa: kustbevakningen
Siffrorna visar antalet konstaterade utsläpp i respektive område under 2005. Den geografiska fördelningen visar att de flesta utsläpp sker i de stora fartygsstråken. Den ökade miljöövervakningen i kombination med ökad satellitövervakning, rutinen att samtliga utsläpp rapporteras och allmänhetens ökade rapporteringsvilja leder till att allt fler av det verkliga antalet utsläpp upptäcks.
Våtmarkernas ekologiska
och vattenhushållande
funktion i landskapet skall
bibehållas och värdefulla
våtmarker bevaras för framtiden.
Miljökvalitetsmålet kan nås inom en gene-ration om ökad hänsyn tas till att värna och återställa våtmarker i vardagslandskapet. Åtgärds-arbetet inom ramdirektivet för vatten bör inne-bära ett ökat fokus på våtmarkernas funktioner. För att säkerställa ett hållbart nyttjande av våt-markerna krävs att alla sektorer i samhället tar sitt ansvar. De två delmål som främst rör jord-och skogsbruket kommer inte att nås i tid. Skogbilvägar byggs fortfarande över våtmarker med höga värden. Alltför få våtmarker åter-skapas i odlingslandskapet, där stora arealer gått förlorade.
Natura 2000 och genomförandet av Myr-skyddsplanen innebär ett tillfredsställande skydd av de allra finaste våtmarkerna i landet. Men för att nå målet behöver även våtmarker med höga värden i form av kulturspår, hydrolo-gisk orördhet eller flora och fauna undantas från exploatering.
åtgärder
Den nationella strategin för Myllrande våtmar-ker innebär ett viktigt steg för arbetet att nå miljökvalitetsmålet. Våtmarkerna ska betraktas i ett landskapsekologiskt sammanhang när behovet av olika åtgärder och effekterna av olika ingrepp bedöms. Intrång i våtmarksmiljöer bör i större omfattning än hittills kompenseras av exploatören. De areella näringarnas hänsyn har stor betydelse och strategin anger bl a rikt-linjer för skogsbruk i sumpskogar. Den natio-nella strategin identifierar även en rad åtgärder som kräver ytterligare utredning inför den för-djupade utvärderingen.
Olika typer av våtmarker behöver restaure-ras i hela landet. Naturvårdsverket finansierar ett pilotprojekt där länsstyrelsen i Jönköping undersöker metoder för återställning av dikad myrmark. Sveaskog satsar 2,5 miljoner kr i ett våtmarksprojekt som drivs tillsammans med Svensk våtmarksfond och Sveriges Ornitologiska Förening. Fram till år 2010 ska 100 våtmarker restaureras i skogslandskapet.
d e l m å l 1, 2005
En nationell strategi för skydd och skötsel av våtmarker och sumpskogar skall tas fram senast till år 2005.
d e l m å l 2, 2010
Samtliga våtmarksområden i Myrskyddsplan för Sverige skall ha ett långsiktigt skydd senast år 2010.
d e l m å l 3, 2006
Senast år 2006 skall inte skogsbilvägar byggas över våtmarker med höga natur- eller kulturvärden eller på annat sätt byggas så att dessa våtmarker påverkas negativt.
d e l m å l 4, 2010
I odlingslandskapet skall minst 12 000 ha våt-marker och småvatten anläggas eller återställas fram till år 2010.
d e l m å l 5, 2005
Åtgärdsprogram skall senast till år 2005 finnas och ha inletts för de hotade arter som har behov av riktade åtgärder.
Alla länkarna behöver utvecklas och finnas tillgängliga för att uppnå arealmålet och en hög kvalitet på de våtmarker som anläggs och restaureras.
figur 11.3 Våtmarkskedjan
källa: nationell strategi för myllrande våtmarker (naturvårds-verket, skogsstyrelsen, jordbruksverket och riksantikvarieämbetet)
nationell strategi regionalt mål uppsökande verksamhet planerings-underlag uppföljning samordning flexibel ersättning långsiktigt hållbara våtmarker nationellt mål
11.
myllrande våtmarker
4 000 1 000 2 000 5 000 3 000Merparten av våtmarkerna i södra Sverige, 87 % av arealen, har finansierats av EU:s jordbruksstöd (LBU). I norra Sverige har 259 ha våta slåtterängar och betes-marker restaurerats med stöd av EU:s strukturfonder. Under 2000–2004 skapades omkring 370 ha våtmarker inom ramen för lokala investeringsprogram (LIP).
figur 11.2 Areal anlagda och restaurerade våtmarker 2000–2005
källa: jordbruksverkets databaser prost och dawa samt uppgifter från länsstyrelser, svensk våtmarksfond och wwf
ha 2003 2004 2002 2001 2000 2005 anlagda restaurerade
figur 11.1 Andel skyddade våtmarker i Myrskyddsplanen
Andel myrobjekt skyddade till minst 75 % som natur-reservat, nationalpark eller inom Natura 2000. Hittills har 697 327 ha skyddats, vilket motsvarar ca 79 % av Myrskyddsplanens totala areal. För att kvalitetssäkra områdesavgränsningarna och öka takten i skydds-arbetet genomför länsstyrelserna och Naturvårdsverket en revidering av Myrskyddsplanen under 2006. Myr-skyddsplanen kommer att kompletteras med fler områden i främst Norrbotten.
källa: vic natur, naturvårdsverkets databas över skyddad natur, januari 2006 0–20% 20–40% 40–60% 60–80% 80–100%
