Akademi för hälsa, vård och välfärd
”Dom bara tror att jag vill ta deras barn”
En hermeneutisk studie om socialtjänstens arbete med barn och unga
Författare: Zhiyan Javanmiri & Ilona Braham
Sociologi med socialpsykologisk inriktning 61-90 Handledare: David Redmalm SOA135 HT20 Examinator: Magdalena Vieira
Förord
Vi vill ge ett varmt tack till alla som har stöttat oss i vår uppsats. Vi vill först och främst tacka varje enskild socialsekreterare som tog sig tid för en intervju och delade med sig av sina upplevelser vilket gav oss möjligheten att få en inblick i socialtjänstens arbete. Ert medverkande och engagemang har bidragit till en givande och relevant uppsats. Tack för er tid och ert genuina intresse, utan er hade inte denna uppsats varit möjlig. Vi vill också tacka vår fantastiska handledare David Redmalm som har varit ett stort stöd och hjälp i vårt skrivande, tack för all uppmuntran och beröm. Utan din hjälp hade det inte blivit så bra och vi hade inte kunnat få en bättre handledare!
Sammanfattning
Denna studie undersöker socialsekreterarnas upplevelser kring svåra beslut rörande barn och unga, i relation till den professionella etiken och personliga moralen. Ambitionen var att genom vår studie ge en ny kunskap och ökad förståelse kring socialsekreterarnas syn och upplevelser gällande den professionella etiken och personliga moralen vid beslutsfattande. Studien grundas i en hermeneutisk metodansats utifrån ett teoretiskt och begreppsligt ramverk uppbyggt kring Meads begrepp I/ME, rolltagande och den generaliserade andre samt Hochschilds begrepp emotionellt arbete och tillit. Samtalsintervjuer genomfördes med 10
socialsekreterare runtom i Sverige för att få en övergripande bild av fenomenet. Studiens resultat visar att socialsekreterarnas arbete präglas av en balans mellan närhet och distans som visas genom fyra dilemman som innehåller spänningar. De fyra dilemman som lyfts fram är: personlig relation eller professionell roll?,
hålla inne eller släppa ut känslor?, magkänsla eller regelverk? och slutligen mediebild eller verklighet?
Dessa dilemman kan definieras som fyra pusselbitar i samma pussel som handlar om att ha rätt balans mellan närhet och distans. I helhet är det svårt att förena närhet och distans och därför behövs en balans mellan dessa två.
Nyckelord: ”Social arbetare’’, ”Etiska dilemman”, “Professionell etik”, ”Moral ”, ”Barnomsorg sociala tjänster ”, ”Omhändertagande av barn” och ”Socialtjänsten”.
Innehållsförteckning
1. Inledning 1
1.1 Bakgrund 2
2. Syfte och Frågeställning 3
3. Tidigare forskning 3
3.1 Den önskvärda socialarbetaren 3
3.2 Den professionella rollen och arbetsmiljön 5
3.3 Moraliska och etiska dilemman 8
3.4 Sammanfattning av tidigare forskning 9
4. Teoretisk och begreppsligt referensram 10
4.1 Symbolisk interaktionism 10
4.2 Det handlande ”I” och det styrande ”Me” 11
4.3 Rolltagande 11
4.4 Den generaliserade andre 12
4.5 Emotionssociologi 12
4.6 Emotionellt arbete 13
4.7 Tillit 14
4.8 Begrepp kopplade till studiens syfte 14
5. Metod 15
5.1 Val av metodansats 15
5.2 Hermeneutik 15
5.3 Hermeneutiska spiralen 16
5.4 Förförståelse & vår förförståelse 16
5.5 Urval & Datainsamling 17
5.6 Forskningsetiska principer 18 5.7 Analysprocessen 18 5.8 Inledande tolkning 19 5.9 Fördjupad tolkning 19 5.10 Huvudtolkning 20 6. Resultat 20 6.1 Inledande tolkning 20 6.2 Fördjupad tolkning 22
Personlig relation eller professionell roll? 22
Hålla inne eller släppa ut känslor? 26
Magkänsla eller regelverk? 29
Mediebild eller verklighet? 33
6.3 Huvudtolkning 37
7. Diskussion 39
7.1 Syfte och problemformulering i relation till resultat 39
7.2 Tidigare forskning i relation till resultatet 40
7.3 Teoretisk och begreppsligt referensram i relation till resultat 41
7.4 Självkritisk diskussion & Vidare forskning 43
8. Referenslista 45
1
1. Inledning
Socialsekreterare har en stor makt att fatta svåra beslut rörande barn och unga, men i förhållande till besluten kan deras professionella roll krocka med personliga moralen. Trots att de besitter stor makt så är de inte så ”fria” individer och måste ständigt upprätthålla den professionella rollen. Vårt intresse för fenomenet växte fram när vi funderade kring hur socialsekreterare hanterar sin makt i relation till de plikter som den
professionella rollen medför. Dessa spänningar vill vi utforska i vår uppsats.
Vi valde fokusgruppen barn och unga på grund av att barn är mest utsatta och sårbara i samhället, samtidigt som det är en stor utmaning att hantera barn och unga i samhället. Dessutom är det lätt att känna empati för ett barn eftersom de är väldigt sköra och därför är det extra svårt att fatta ett professionellt beslut. Genom vår studie där vi intervjuade tio socialarbetare verksamma i olika delar av Sverige, vill vi kasta ljus på dessa frågor och uppnå en fördjupat förståelse av socialsekreterares syn på och upplevelser gällande den
professionella etiken och den personliga moralen vid svåra beslut. Vid besltusfattande kan den personliga moralen och den professionella rollen hamna i konflikt med varandra, vilket kan skapa hinder för det professionella förhållningssättet som ständigt måste upprätthållas.
Detta är ett samhällsrelevant forskningsämne då det berör viktiga myndigheter som har stor betydelse för samhällsmedborgarna. Det berör även människors centrala livsvillkor eftersom verksamheterna skall finnas som stöd för människor som befinner sig i sårbara situationer. Inom socialtjänsten har socialsekreterare en beslutsfattarroll som innebär att de kan besluta om att placera eller omhänderta barn och unga. Detta kan i många fall vara psykiskt påfrestande för socialsekreterarna vilkas känslor hamnar i skuggan av beslutet. I helhet innebär det att socialsekreterarnas känslor blir bortprioriterade av samhället och man glömmer bort att de har lagar och regelverk som de måste utgå ifrån (Meuwisse & Swärd, 2006, s.65). I en demokratisk och rättssäker stat som Sverige förväntas medborgarna att följa de lagar och regler som landet är uppbyggt på. Vidare innebär detta att socialsekreterare kan ha personliga synpunkter rörande specifika fall i sitt arbete, men dessa får aldrig tillämpas om de bryter mot de lagar och regelverk som måste följas. Ett tydligt exempel som har uppmärksammats från media och som berört väldigt många är det aktuella fallet ”Lilla hjärtat”. Detta är ett fall där socialarbetare har ifrågasatts. Fallet handlar om den 3-åriga flickan Esmeralda som omhändertogs vid födseln av socialtjänsten, på grund av de biologiska föräldrarnas drogmissbruk. ”Lilla hjärtat” tvingades flytta tillbaka till de biologiska föräldrarna på grund av en överklagan, vilket slutade med att hennes biologiska mamma i dag dömts för vållande till annans död. Detta väckte starka känslor hos medborgarna som ansåg att kammarrätten hade gjort ett felaktigt beslut om att omplacera ”Lilla hjärtat” tillbaka till sina biologiska föräldrar. Hade socialtjänstens rätta beslut om omplacering inte avfärdats av kammarrätten hade ”Lilla hjärtat” levt i dag (Svenska dagbladet, 2020-08-06).
Idag kan massmedia styra informationsflödet och uppmärksamma vilka problem och frågor som ska lyftas fram i samhällsdebatten. Detta innebär att enskilda socialsekreterare blir en symbol för den offentliga
sektorn eftersom kritiken som uppstår mot den offentliga sektorn hamnar på de enskilda socialsekreterarna. I samhällsdebatten tenderar man att kritisera socialsekreterarnas beslutsfattande och tar inte hänsyn till de bakomliggande faktorerna för besluten (Franklin & Parton, 1991, s.48-49). Det ligger mycket arbete bakom ett beslut, och även om det kan verka som att socialsekreterare är nonchalanta eller regelryttare när vissa fall uppmärksammas i media, så är verkligheten ofta mer komplex. Detta uppmärksammade fall gör det extra viktigt för oss att lyfta socialtjänstens viktiga arbete och dess socialpsykologiska relevans. Socialtjänstens arbete kretsar mycket kring individers tankar, känslor och handlingar som kan förklaras genom ett
socialpsykologiskt perspektiv. Därav är det högst relevant att studera detta forskningsområde genom socialpsykologin.
2 Media avspeglar händelser i vårt samhälle och har en stor inverkan i individens vardag. Genom media får vi till oss information som skapar olika uppfattningar kring diverse nyheter och händelser. Forskare menar att media fungerar som den ”tredje statsmakt” och kontrollerar en stor del av vårt samhälle (Regeringen, 2005, s.127). Medias förmedling av dramatiska och rörande uppseendeväckande händelser från samhället är ett strategiskt sätt för att skapa ett nyhetsflöde och på så vis locka till sig läsare och väcka deras intresse
(Blomberg, 2009, s.71). Detta är ett sätt för media att utöva makt på, som leder till att medborgarna får in ny kunskap som i de flesta fall är vinklade och inte visar den riktiga sanningen. Detta makthavande kan skapa nya normaliseringar och en bild av verkligheten genom de publiceringar som sedan accepteras av
samhällsmedborgarna (Blomberg, 2009, s.13-14, Aldridge 1990, s. 612-613). Journalisternas professionella arbetssätt och övertygelser skapar människors uppfattningar om olika samhällsfrågor som medför att de bildar en skev bild av myndigheter, i detta fall socialtjänsten som får sin stämpel ”vi tar dina barn’’ genom media. Socialtjänstens medvetenhet om de negativa nyhets publiceringar som kan ske via media är starkt sammanbundet till deras yrke (Aldridge, 1990, s.611).
Med vår hermeneutiska studie vill vi nyansera den bild av socialarbetares verksamhet som ofta reproduceras av massmedia och skapa en djupare förståelse och kunskap kring socialtjänstens arbete. Bristen på forskning kring detta är ytterligare en orsak till att socialsekreterarnas känslor och beslutsfattande tenderar att vara svårbegripligt för omgivningen. I och med detta är vårt syfte att vidga kunskapen och förståelsen av socialtjänstens arbete och i bästa fall generera en mer öppensinnad och sann bild av den.
1.1 Bakgrund
Socialtjänsten är en myndighet som finns i varje kommun i Sverige där deras uppgift är att stödja och hjälpa samhällsmedborgarna. Socialtjänstens främsta uppgift är att ge stöd till barn och ungdomar och skydda dem från att fara illa med hjälp av polismyndigheten, hälso- och sjukvården samt skolan. Detta ska framhäva en god välfärd för barn och unga så att de kan växa upp i trygga förhållanden. Socialtjänsten utför
barnskyddsutredningar och är i ständig kontakt med barn och familjer, med barn avses varje människa under 18 år (Socialstyrelsen, 2019-04-12, Socialtjänstlagen, 2012:776).
En placering kan medföra stora konsekvenser för den övriga familjen när det handlar om stora ingrepp i barnets liv. Socialtjänsten har ett betydande ansvar i samhället, som bygger på trygghet och säkerhet för de sårbara individerna. Ansvaret bygger på en roll som innebär att de tar på sig rollen som ”ställföreträdande förälder’’. En placering kan innebära att det enskilda barnet/ungdomen kan placeras i stödboende,
familjehem eller på ett HVB, -hem för vård eller boende där syftet är att ge varje individ de stöd och hjälp som behövs för den enskilde. Det centrala i socialt arbete är att uppnå barnets bästa tillsammans med deras närstående och andra myndigheter som är viktiga för en positiv och hållbar förändring. Det kan även handla om tyngre situationer där förhållandena inom familjen kan vara osäkra och där det kan vara svårt att få ett samtycke till insatser som är behövliga (Socialstyrelsen, 2020, s.8).
Vårdnadshavaren ska i första hand se till att barnet har rätt till trygghet, omvårdnad och en god fostran. De flesta barn i Sverige lever i en trygg miljö med goda förutsättningar tillsammans med sina familjer.
Socialtjänsten kliver endast in när föräldrarna är i behov av stöd för att kunna ge sitt barn goda
uppväxtvillkor. Målet är att barnet ska växa upp och bo i ett tryggt hem tillsammans med sina föräldrar, men visar det sig att barnets behov inte upprätthålls kan socialtjänsten kliva in och placera barnet utanför sitt egna hem. Vid en sådan insats är det betydande att ta hänsyn och tillgodose barnets behov av att bevara kontakten med sin bakgrund såsom språk, kultur och ursprung. Detta ingripande gäller alla barn som måste placeras i samhällsvård. När det handlar om att placera ett barn/ungdom ska socialtjänsten i första hand kontrollera barnets nätverk för att dubbelkolla om något lämpligt hem i barnets närhet kan anses bli familjehem. Som tidigare nämnt ska alltid barnets bästa beaktas. För ensamkommande barn utgår
3 socialtjänsten från samma regelverk när det gäller att stödja och skydda minderåriga. När ensamkommande barn anländer till Sverige och söker asyl får de i första hand en god man som ser till att barnets behov
tillgodoses. Vid ett beviljat uppehållstillstånd så utses en eller två särskilt utnämnda vårdnadshavare som har samma rätt-och skyldigheter som andra vårdnadshavare (Socialstyrelsen, 2020, s.16).
I enlighet med socialtjänstens hemsida är de ungdomar från 15-20-åringar som kräver flest heldygnsinsatser, majoriteten av dessa är killar och de vanligaste formen för ungdomarna att placeras i är familjehem. Detta är kort statistik över socialtjänsten arbete med barn och unga 2019 (Socialstyrelsen, 2018-11-27). En ungdom kan bli omhändertagen från sin familj och placerad i ett familjehem och år 2019 var det 20.400 barn som blev placerade i familjehem, varav 60 procent av dessa killar och 40 procent av dessa flickor. Socialtjänsten grundar sina beslut bland annat från socialtjänstlagen (SOL), som dels menar att ett beslut kan kräva
frivilliga insatser eller med tvång, (LVU), med stöd av lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga (Socialstyrelsen, 2020-08-25)
2. Syfte och Frågeställning
Syftet med vår studie är att undersöka hur socialsekreterare arbetar med svåra beslut rörande barn och unga. Vi vill få en fördjupad förståelse kring socialsekreterares syn och upplevelser gällande den professionella etiken och personliga moralen vid svåra beslut. De frågeställningar som vi har valt att utgå ifrån är;
- Hur hanterar socialsekreterare sin makt i relation till de plikter som den professionella rollen medför? - Hur hanterar de situationer där de kanske behöver fatta professionella beslut som strider mot deras
personliga moral, eller då deras professionella etik och personliga moral emot det juridiska ramverket?
3. Tidigare forskning
I detta kapitel kommer vi att presentera tidigare forskning som är relevant för vårt forskningsområde där tre teman lyfts fram kring socialt arbete. I vår sökning av tidigare forskningsartiklar utgick vi ifrån databaserna
Google Scholar, Sociological Abstracts och ProQuest med sökorden: ”Social Worker’’, ”Ethical Dilemma”,
”Professional ethics”, ”Moral”, ”Children”, Childcare social services”, ”omhändertagande av barn” och ”socialtjänsten”. De teman som identifierades i artiklarna var den önskvärda socialarbetaren, den
professionella rollen och arbetsmiljö, och slutligen moralisk/etisk dilemma. I slutet av kapitlet redogörs en
sammanfattning av tidigare forskning och dess relevans för vår studie. 3.1 Den önskvärda socialarbetaren
När det talas om barnkonventionen ligger barns rättigheter i fokus vilket innebär att barnets bästa i alla lägen ska komma i första hand vid en utredning hos socialtjänsten. Cederborg & Karlsson (2001) belyser i deras artikel vikten av att föra fram barns upplevelse kring socialtjänstens agerande och bemötande, i samband med de insatser som syftade till att förbättra deras livssituation. Artikeln baseras på en kvalitativ studie med 20 barnintervjuer i en medelstor svensk kommun varav åldrarna låg mellan 5-19 år. Alla barnen hade följaktligen bedömts ha bristande hemförhållanden och var i behov av samhällsvård i någon form. Då syftet med studien var att belysa omhändertagna barns perspektiv på socialtjänstens bemötande, visade resultatet att det fanns brister hos socialtjänstens bemötande. Resultatet visar på att barnens främsta uppfattning kring sin situation var att de förstod att de levt i svåra förhållanden som enligt svensk sociallagstiftning benämns som riskmiljöer. Berättelserna kunde handla om exempelvis missbrukande eller psykisk sjuka föräldrar, barnmisshandel, skilsmässor samt egna problem kring kriminalitet, missbruk eller skolan. Dessa berättelser är grunden för socialtjänstens utredningsarbete kring omhändertagandet av barnen.
4 Det främsta resultatet som framkom var att barnen upplevde deras deltagarstatus var låg under och efter utredningen. Dessutom upplevde dem att socialtjänsten inte varit lyhörda, inte tagit hänsyn till deras perspektiv och inte heller beaktat deras känslor. I artikeln framgår det även att barnen inte har blivit
informerade kring socialtjänstens planerade åtgärder, exempelvis beslut med stöd i LVU-Lag med särskilda bestämmelser om vård av unga. Barnen förmedlade att de känner en osäkerhet hur länge de ska vara
placerade och vad som kommer ske härnäst, samt bristningar i kommunikationen med den ansvariga socialsekreteraren, vilket försvårar barnens uttalande kring sina subjektiva upplevelser och åsikter. Detta medför en rädsla hos barnen för vilka efterföljande konsekvenser som kan uppstå, om dem framför hela deras sanning. Dessutom uttrycker mer än hälften av barnen att de kände sig övergivna i relation till placeringarna, vilket också resulterade i att de saknade nära kontakt med deras anhöriga under placeringstiden.
Dessa berättelser styrker skenet av samhällsinsatser där syftet är att bevaka barns intressen, men där det numera sker “över huvudet” på barnen, alltså blir barnen åskådare istället för medaktörer. Barnen begriper inte att de varken har rättigheter eller möjligheter till en påverkan på socialtjänstens agerande. Återigen är detta en bekräftelse på att barnen ses som ett objekt istället för subjekt i socialtjänstens arbete, vilket inte samstämmer med ambitionerna inom socialtjänstens lagstiftning (Cederborg & Karlsson, 2001, s.174-176). Att barn upplever att de inte är delaktiga i en LVU-process kan grundas i att socialsekreterare är tvungna att ta ‘’snabba beslut’’ som kan leda till att de långtgående effekterna av processen inte hinner reflekteras över innan beslutet tas, vilket resulterar till att barnen inte blir involverade. Dessa beslut är enligt
socialsekreterarna en av de svåraste uppgifter som de ställs inför. Socialsekreterare anser att de krävs flera års erfarenheter för att kunna hantera detta på ett ansvarsfullt och professionellt sätt, vilket även stöds av Ponnert (2007) som också belyser hur socialsekreterarna ska hantera svåra beslut på ett ansvarsfullt och professionellt sätt.
Att socialarbetare ska ha ett gott bemötande och skapa en god relation med sin klient är något som Ribner & Knei-Paz (2002) lyfter fram i deras artikel. Syftet med artikeln är att beskriva hur en framgångsrik relation ska vara mellan socialarbetare och klienter. Det är en narrativ intervjustudie där 11 kvinnor från Israel intervjuades som hade multiproblem i familjen. Resultaten visade att de krävs goda förhållanden mellan klient och socialarbetare och den goda relationen var grunden för framgång och ett gott resultat för
ingripandet. Flera av kvinnorna kände sig bekväma att kunna prata med deras socialarbetare och det fanns en ”jämlikhet” i relationen. Det framgick att kvinnorna uppskattade deras relationer till socialarbetaren- konsten att “vara” med klienten vilket inkluderade en likvärdighet, hjärtlighet samt lyhördhet för klienten. Känslan av jämlikhet går hand i hand med kärlek, vänskap och rättvisa. Att uppleva socialarbetaren som en vän och inte som en ”expert” var betydelsefullt för dessa kvinnor. Vidare skapade detta en tillåtande känsla av en befrielse från etiketten ”behövande” (Ribner & Knei-Paz, 2002. s.379, 385).
Carla Alexander och Grant Charles drar liknande slutsatser i sin artikel ”Caring, Mutuality and Reciprocity in Social Worker - Client relationships, 2009’’, en liknande definition som nämns tidigare, men utifrån socialarbetarens perspektiv. Där beskriver socialarbetare sina erfarenheter om hur de ska skapa och
upprätthålla en god relation med sina klienter. Syftet med studien är att undersöka socialarbetares relationer med sina klienter och den dubbla relationen som kan uppkomma. Det är en kvalitativ studie i en storstad i Kanada där 10 socialarbetare med 20-35 års erfarenhet har intervjuats kring deras klientrelationer. Resultatet visade att socialarbetare förväntas att utveckla och skapa en god relation med sina kunder på ett lämpligt sätt för att uppnå det gemensamma målet. Socialarbetare ska ha en ömsesidighet, öppenhet och visa omsorg för deras klienter. Dock är denna relationsdynamik försvagad på grund av de normer som finns inom det sociala arbetet, som varnar för dubbla relationer. Påföljden av detta bildar en möjlig ohållbar position där det
professionella beteendet och socialarbetarens relationer med sina klienter krockar. Detta innebär att socialarbetare bör utgå ifrån att vara varm och äkta i sin roll, men samtidigt kunna vara objektiv och inte vara för personlig. Samtidigt beskriver deltagarna själva processen som föränderlig inom varje relation,
5 vilket leder till dynamiska, varierande och ömsesidiga relationer. För att en socialarbetare ska kunna
utveckla en målmedvetenhet och ett moraliskt synsätt så måste den förstå dessa olika riktningars följder för både sin arbetsroll och klienterna. Deltagarna har sett att varje enskild klientrelation förändras över tiden och den starka relationen påverkas av klientens ansträning i relationen. Men denna process utvecklar
socialarbetarens beteendemönster och identifierar deras öppenhet för ömsesidighet som utvecklas över tiden (Alexander och Charles, 2009, s.6, 10-12).
En artikel skriven av Perlinki, Blom och Morén (2012, s.513-514, 528-529) talar också om viktiga centrala delar kring hur socialarbetare upprätthåller sin roll till sin klient, hur relationen byggs upp och vad för metoder/tekniker som tillämpas. Syftet med studien är att utforska vilka arbetsmetoder socialarbetare använder sig av i deras arbete med klienter. Man undersöker även balansen mellan förhållandet till arbetssätten och klienterna, samt klientens förtroende till socialarbetaren. Studiens analys byggs på en kvantitativ metod, medan tolkningar och skriftliga uttalanden byggs på en kvalitativ metod. Undersökningen utfördes i tre svenska kommuner med totalt 249 socialarbetare som besvarade en internetbaserad
onlineundersökning under år 2008. Resultatet visade att en av socialarbetares viktigaste komponenter är mötet mellan klienten och socialarbetare, där mötet består av både specifika och ospecifika arbetsmetoder där framförallt de ospecifika metoderna har en viktig roll. Ospecifika metoder innebär metoder som bygger på socialarbetarens egna arbetssätt som innefattar tidigare erfarenheter och inre vägvisare, exempelvis genom motiverande diskussioner och ansträngning för att skapa en god allians med klienten. De ospecifika metoderna har en stor betydelse eftersom de formar den stödjande relationen där klientens förtroende är betydelsefullt. Dessa relationer kan benämnas som arbete eller terapeutiska allianser eller band mellan klient och socialarbetare. Sådana förbindelser är socialarbetarens viktigaste verktyg som ständigt är tillgängligt även i situationer där socialtjänsten brister i hjälp eller bidrag.
I och med att klientrelationen anses vara en resurs är det upp till varje enskild socialarbetare att använda sin professionella bedömning för att avgöra om resursen ska tillämpas i varje enskild situation. Detta utgör en känslig balans mellan den professionella rollen och tillvägagångssättet och klientens förväntningar att känna sig unik och speciell. Klienter har benägenhet för att se socialarbetare som en riktig vän och ser hjälpen som en personlig tjänst, eller en tjänsteman som endast utför sitt arbete. Socialarbetare uttrycker att en av de viktigaste lärdomarna är att lägga stor vikt i att bygga upp starka och tillitsfulla relationer med klienterna, istället för att tillämpa specifika arbetsmetoder. Sammanfattningsvis har undersökningen kommit fram till att socialarbetare ser skapandet av relationerna som en professionell färdighet. Det handlar om en markerad känslighet och att en allmän broderkänsla (brotherly feeling) präglar relationerna för att professionella insatser ska kunna genomföras. De ospecifika metoderna är något som dominerar i socialarbetarens arbete med sina klienter (Perlinki, Blom & Morén, 2012, s.529).
3.2 Den professionella rollen och arbetsmiljön
Att ställas inför svåra beslut och samtidigt bibehålla sin professionella roll kan upplevas utmanande för många som arbetar inom socialtjänsten. Ponnert (2007) beskriver i sin avhandling att många
socialsekreterare aktivt fick arbeta med att behålla sin professionalitet och det personliga ansvaret i
förhållande till klienten, föräldrarna eller omvärlden. Syftet med avhandlingen var att beskriva och analysera tvångsvård av barn och unga från en socialsekreterares perspektiv, samt att skapa förståelse och förklaring på dess påverkan på barnavårdspraktiken. Ponnert studerar även socialsekreterares handlingsutrymme och överväganden i en tvångsvårdsprocess där socialsekreteraren måste utgå ifrån rättssystemet som beslutande insats, till klienter, deras intressen och deras närstående. Den empiriska undersökningen genomfördes mellan år 2004 och 2006 i en mellanstor svensk stad där man utgått från 19 sociala barnavårdsakter i analysen, LVU-utredningar, samt fem fokusgruppsintervjuer med totalt 20 socialsekreterare från tre kommuner i åldrarna mellan 27-62 år (Ponnert, 2007, s.12).
6 Som tidigare nämnt så är tvångsomhändertagande en av de tuffaste besluten som socialsekreterare ställs inför. Forskningsresultatet visade att många socialsekreterare uppgav att de fann stöd och tog hjälp av sina kollegor för att hämta ork och energi efter ett sådant beslut. På så vis är kollegorna den främsta hjälpen för socialsekreterarens psykiska återhämtning, vilket också synar den kollektiva gemenskapen som förekommer mellan kollegor. Det kollegiala stödet i tuffa beslut kan handla om avlastning i andra ärenden, praktisk hjälp men även innefatta ett känslomässigt stöd från sina kollegor. I och med detta kan man se tecken på att inom arbetsgruppen kan socialsekreterarna bearbeta tuffa upplevelser och behöver inte ha en fasad eller hålla upp den professionella rollen inför varandra. Detta bidrar till arbetsgemenskapen och indirekt till en trivsel som är betydelsefull för socialsekreterarna och deras yrkesidentitet (Ponnert, 2007, s.174).
I flera fall förväntas socialtjänsten att ansvara för och lösa problem som kan vara orealistiska utifrån en socialsekreterares perspektiv när de handlar om lagstiftningen. Socialsekreterare upplever ofta att omvärlden inte tar hänsyn till arbetsramarna, exempelvis lagstiftningen och resurser. Dessutom markerade många socialsekreterare att även media lade allt för stort ansvar på enskilda socialsekreterare och socialtjänsten som helhet i olika problemituatuoner, vilket kunde skrämma klienter till att våga söka hjälp. Trots
socialsekreterares möjligheter till maktutövning och stora handlingsutrymme så upplever många av dem en uppgivenhet och maktlöshet (Ponnert, 2007 s.171).
Utöver dessa svåra beslut som socialsekreterare får ta, krävs en professionalitet gentemot klienter och en god kommunikation mellan myndigheter och de berörda. Arbetsgemenskapen och det känslomässiga stöden som finns inom socialtjänsten grundar sig i den goda och öppna kommunikationen. Walker (2008) lyfter fram kommunikationens och reflektionens betydelse i social arbete, i förhållande till barnärenden. Artikeln utgår ifrån anknytningsteorin som innebär att utforska i känslomässiga och nära relationer och dess betydelse för människans utveckling, genom intervjuundersökningar i England. Walker (2008) belyser att öppna och säkra kommunikationer är viktiga element inom socialt arbete. Undersökningen uppmärksammar två speciella teorier där det första handlar om följden mellan spädbarn och vårdens inställning kring barnets uppföljning. Detta mönster finns i alla relationer och de negativa faktorerna av det kan återtas inom det sociala arbetet, både i relation till medarbetare och klienter. De andra begreppet som uppmärksammats i studien är den reflekterande funktionen som är betydelsefull inom socialt arbete. Undersökningen framhäver de praktiska konsekvenserna av dessa två teorier. I studien ges olika förslag på hur socialarbetare kan förbättra deras kommunikationsförmåga.
Artikeln lyfter fram den öppna kommunikationen som den avgörande faktorn i det sociala arbetet och att dålig kommunikation mellan myndigheter kan leda till negativa konsekvenser i barnärenden. Den
reflekterande funktionen kan öka vår kommunikativa förståelse som innefattar både en självreflekterande och en interpersonell komponent – hur människor förhåller sig till varandra. Det innebär att redogöra för ens egna och andras handlingar, förmågan att tänka flexibelt kring sina egna och andras tankar och känslor. Samtidigt behöver man ha den andra personens perspektiv i åtanke och alla dessa faktorer leder till att man kan kommunicera mer effektivt. Öppenheten och tillåtelsen för socialarbetare att tala om sina känslor kring jobbiga upplevelser gör det lättare för dem att fortsätta arbeta kreativt och öppet. Därför blir dessa
avlastningssamtal betydelsefulla och kräver en kultur där sårbarhet är accepterat, det är även viktigt att socialarbetare har modet att tala om jobbiga känslor (Walker, 2008, s.2, 5-8). Vesa Leppänen (2006) beskriver i sin teoretiska diskussion om känslor i arbetslivet, som bekräftar Walkers resonemang om att det krävs en öppen och tillåtande miljö för att socialarbetare ska kunna tala om och hantera känslor. Leppänen (2006) syftar på att klientrelationer består både av rationella och emotionella aspekter, vilket innebär att få arbetet gjort och kunna hantera sina känslor. Detta eftersom att känslor förekommer i alla yrken men är framför allt viktigt i arbeten med människor. Leppänen (2006) poängterar även att känslor oftast används som ett redskap för att kunna genomföra ett arbete, i relation till rationella aspekten (Vesa Leppänen, 2006, s.80).
7 I helhet skapar detta en enkelhet för socialarbetare att bibehålla sin professionella roll eftersom de får avlasta sina känslor hos kollegor för att sedan kunna återgå till de vanliga. För att kunna uppnå en hälsosam
organisation så är det viktigt att en chef ser till att arbetsplatsen präglas av en trygg, öppen och säker bas. Harry Petersson (2006) analyserar förstalinjechefers uppfattning kring arbetsmiljön, organisationsprocesser och deras ledarskap/chefskap. Undersökningen bygger på en fokusgruppsstudie inom offentliga sektorn i Skåne under våren 2001, där tolv yrkesgrupper deltog genom att de fick reflektera kring psykosocial arbetsmiljö inom sitt arbete. Flera som deltog i studien upplevde att kollegorna har en större betydelse än chefens, när det talas om relevant stöd i arbetet. Dessutom upplevde många att de var nöjda med feedbacken och stödet de fick från arbetslaget när det kunde handla om besvärliga klienter. Petersson (2006) menar att detta inte endast behöver vara i en negativ bemärkelse, utan även resultera till en ökad frihet och möjligheter att påverka sin arbetssituation. Det framgår även att cheferna ser sin roll som informatör, där det är viktigt att ena medarbetarnas olika intressen, samt att visa tillit och vara ett stöd för sina medarbetare. Delaktighet är ett centralt tema där flera belyser att delaktighet visas vid organisationsförändringar och som kan vara avgörande för att uppnå ett gott resultat. Vidare har den horisontella kommunikationen en stor betydelse. Det är även viktigt att bevara och förbättra dialogen mellan första linjens chef och medarbetare, när man talar om önskvärda förändringar. Harry Petersson (2006, s.164, 173-174) argumenterar då för att tillit och mod är centrala element i förändringsprocesser.
Precis som Petersson tar upp i sin artikel, talar även Kullberg och Tranquist (2006) om chefers perspektiv på ett gott chefskap och ledarskap i olika organisationer. Nio chefer inom sjukvården blev intervjuade i två kommuner i Skåne om deras personliga erfarenheter av chefskapet och den professionella rollen. Samtliga hade haft sin nuvarande chefsroll i omkring fyra år. Resultatet visar att chefer ska föra fram en ordning och effektivitet i organisationen, samt att det är viktigt med ett gott ledarskap och ansvar. En självklarhet och den viktigaste egenskapen för alla chefer är att vara lyhörd och ha en öppen dörr för sina medarbetare. Samtliga poängterade att det är viktigt att kunna lyssna på sina medarbetare vid specifika behov samt att fungera som en bollplank för att skapa förutsättningar för kompetensutveckling och i arbetet. Följaktligen leder det till en trivsam miljö där man är bekväm med att föra fram sina åsikter. Samtidigt krävs det att cheferna hittar en balans i detta, en god chef är en som är lyhörd, men måste också ha i åtanke att den har ett uppdrag som den måste fullfölja. Alla chefer nämner att det är viktigt att ha förmågan att kunna hantera konflikter och inte undvika att tala om obehagliga saker. Genom intervjuerna framkom det även att feedback har en central roll i ett chefskap och är nödvändig på arbetsplatsen. Utan feedback är det svårt för
medarbetarna att veta hur de kan förbättra sitt arbete och vilken insats de gör för organisationen. En stor del handlar om att kunna bibehålla dessa relationer och ha en kännedom om sin verksamhet och kulturen som präglar verksamheten. När man talar om chefens beslutsfattarroll är det viktigt att besluten är välgrundade och är möjliga att revidera, om beslutet visas vara felaktigt. För att sammanfatta ett chefskap uttrycker samtliga att en chef ska kunna stå på sig, vara lyhörd, kreativ men inte fastna i det beteendemönstret. Som chef ska man även vara vårdande och ha hjärtat på rätt plats – att ha hjärtat med i allt man gör (Kullberg & Tranquist, 2006, s.180-183, 190-191).
I helhet handlar detta tema om att socialsekreterarna arbetar i en tillåtande miljö där emotioner är accepterat och där dem finner det främsta stödet hos sina kollegor. Samtidigt ska chefer även bidra med ett gott
ledarskap och ansvar, där dem ska vara lyhörda och ha en öppen dörr för sina medarbetare. Dessutom upplever många socialsekreterare ofta att omvärlden inte har i åtanke att de behöver förhålla sig till en lagstiftning. Samtidigt uttrycks det bland socialsekreterarna att media belastar dem med olika
problemsituationer, vilket kan hindra klienter att våga söka vård. Trots medias tryck måste alltid socialsekreterarna bibehålla deras professionalitet gentemot klienter och andra myndigheter.
8 3.3 Moraliska och etiska dilemman
Inom sociala arbeten kan moraliska och etiska dilemman uppstå vilket kan skapa oklarheter vid
beslutsfattande. Det är då upp till varje individ att hantera dessa känslor för att på bästa möjliga vis utföra ett bra arbete. I en artikel skriven av Clifford och Burke (2004) var deras syfte att utreda lokala myndigheters olika tillvägagångssätt, genom att analysera socialarbetares bedömningar inom adoptions placeringar. Dessutom baseras undersökningen på insamlat empiriskt material från socialarbetarens bedömning på behovet av adoption och hur socialsekreterares förståelse, värderingar och färdigheter kan anses som begränsning för placering av adopterade. Studien genomfördes med hjälp av 100 kvalitativa intervjuer med chefer och socialarbetare i England och Wales som arbetar i adoptionsbyråer.
Studien har både en teoretisk och empirisk utgångspunkt. Forskningen bidrar till en djupare förståelse av hur socialarbetare går tillväga i sina bedömningar, samt diskussioner av missuppfattningar som kan uppkomma vid beslutsfattande (Clifford och Burke, 2004, s.307). Resultaten visar att vid beslutsfattande så har
socialarbetare inte tillräckligt förstått komplexiteten i kombinationen av bevis, tolkning och etisk
bedömning. Dessutom är det omöjligt att undgå de moraliska dilemman som socialarbetare kämpar med, i samband med deras ansvar för att tolka bevis och arbeta i nära relation med andra motstridiga relevanta myndigheter och kollegor. Här krävs det därför en medvetenhet kring sina bedömningar där den
professionella rollen och moraliska dilemman kan krocka. Många socialarbetare nämner att de upplever en oro över att personliga känslor kan komma in i olika avseenden i arbetet. Känslorna uppkommer främst när socialarbetare försöker upprätthålla en relation med klienter under det att placeringar av barn planeras. Flera socialarbetare lyfter fram reflexiva åsikter om de moraliska och personliga utmaningar som kan uppstå i dilemman när socialarbetare arbetar med barn, föräldrar och vårdgivare. Många socialarbetare kunde relatera det till sin egna livshistoria och betonade att de behöver ta hänsyn till dessa dilemman, i deras
tjänstemannaroll (Clifford och Burke, 2004, s.305).
Forskarna poängterar att på grund av det starka juridiska ramverket så är det svårt att tänja på gränserna och reglera bedömningar utifrån etiska och personliga värderingar. Dessa situationer innefattar etiska och moraliska svårigheter, samtidigt utgör det en stor del i kvinnors värderingar kring sociala, moraliska och etiska värderingar. Följden blir en obalans mellan de juridiska ramverket och den professionella rollen som förväntas av en socialarbetare (Clifford och Burke, 2004, s.413-315).
Assor & Goodman (2020) vidareutvecklar de moraliska och etiska dilemman som kan uppstå hos socialarbetare. Deras syfte var att undersöka hur socialarbetare resonerar och genomför moraliska
överläggningar. För att undersöka dessa dilemman har forskarna utgått från yrkesetiken som är en central roll i yrket och de moraliska upplevelser av etiska situationer som kan uppkomma i det vardagliga arbetet. Forskningen grundar sig i en kvalitativ
metodansats med 20 judisk-israeliska kvinnliga socialarbetare i åldrarna 24-35 år som valdes genom ett snöbollsurval. Deltagarna intervjuades om dilemman som kan uppstå i arbetet och sedan analyserades deras överläggningar kring dessa dilemman. Resultaten visade att socialarbetare förlitade sig på de professionella principerna som präglar arbetsrollen för att rättfärdiga sina beslut. Dock vid en djupare undersökning visade det sig att det fanns tydliga skillnader i deras beslut. Man kom även fram till att religiösa socialarbetare tenderar att följa professionella föreskrifter som gynnade klienternas önskemål och tog friheten att tänja på reglerna. Således påstår forskarna att medan socialarbetare följer den gemensamma yrkesetiken, så följer de indirekt fortfarande de aktuella moraliska världar som upplyser om deras moraliska upplevelser. Några av socialarbetarna refererade till etiska ideal och värderingar när de skulle beskriva deras överväganden rörande alternativens för- och nackdelar som de stod inför. Alltså menar de att dessa dilemman är en fråga om
moralisk överläggning. Det mest framträdande i undersökningen var motstridigt yrkesetiska skyldigheter när det handlar om att följa regelverket kontra att tillhandahålla det bästa i ett specifikt fall. Alltså kan det uppstå ett dilemma mellan motstridiga yrkesetiska skyldigheter som socialarbetare har för sitt arbete och viljan att uppnå klientens bästa. Resultatet visade att trots social tillhörighet, religiösa eller sekulära socialarbetare så
9 grundades varje beslut på deras professionalitet. Varje socialarbetare gör tolkningar av de olika strukturerade etiska riktlinjer som finns på arbetsplatsen och skapar sin egna uppfattning och tillvägagångssätt av
riktlinjerna. När socialarbetarna reflekterade över sina dilemman, så var den yrkesetiska diskursen alltid ett återupprepande ämne. De undvek från att hänvisa till andra etiska diskurser som hade kunnat upplysa deras moraliska överväganden. Yrkesetik är endast stark i en viss omfattning. Alla socialarbetare hänvisade till sin professionalitet vid motivering av deras beslut, dock så återkom alltid de så kallade undertrycka etiska och moraliska värderingarna när man bara såg på besluten i sig. Alltså var socialarbetarnas privata värderingar ständigt närvarande och kunde omforma deras specifika användning av professionell etik och därav det slutgiltiga beslutet (Assor & Goodman, 2020, s.168-169, 174, 180-183).
Sammanfattningsvis handlar detta tema om moraliska dilemman som socialarbetaren kämpar med under sitt arbete. Eftersom många socialarbetare upplever en viss oro att personliga känslor kan komma in i olika avseenden i arbetet är det svårt att undgå den moraliska dilemman. Det handlar i sluändan om att de ska vara medvetna om att den professionella rollen och moraliska dilemman kan krocka, i relation till bedömningar. En obalans kan uppstå mellan de juridiska ramverket och den professionella rollen.
3.4 Sammanfattning av tidigare forskning
Dessa teman som identifierades har en sammankoppling till varandra som bildar en tydlig helhet över hur socialarbetare förhåller sig till sitt arbete. Tidigare forskningen visar att inom socialtjänsten är målet att se till barnets bästa och se till att barnets rättigheter är i det främsta fokuset. Det finns tydliga brister i
socialtjänstens bemötande i omhändertagande av barn, där det främst visas att det finns en låg delaktighet för barnen. Barnen blir inte sedda eller hörda och det tas inte hänsyn till deras känslor, upplevelser, och åsikter. Alltså sker mycket i utredningsprocessen över huvudet på barnen. Dock menar Cederborg & Karlsson (2001) att detta endast sker vid ”snabbare beslut” där barn far illa. Mötet mellan socialsekreterare och klient har en stor betydelse. Ett gott bemötande och att skapa en god relation till sina klienter är grunden för att uppnå det gemensamma målet och ett gott resultat. Dock visar forskning på att det är av stor vikt att skapa en balans mellan att vara en vän och att vara professionell, så att det inte leder till dubbla relationer. Därför bör en socialsekreterare vara varm och äkta i sin roll, men samtidigt vara objektiv och inte för personlig. Varje enskild relation är föränderlig vilket resulterar i dynamiska och varierande relationer. I relation till detta så har varje socialarbetare sin egen arbetsmetod kring arbetet och relationerna till sina klienter, vilket skapar förtroendefulla relationer. Det avgörande är att bygga upp starka och tillitsfulla relationer som präglas av jämlikhet, lyhördhet, ödmjukhet och öppenhet.
I förhållande till att skapa en god klientrelation så är det av stor betydelse att upprätthålla sin
professionalitet. Det kan vara svårt att bibehålla den professionella rollen när det kommer till svårare fall och beslutsfattanden. Därför är det väldigt viktigt att kunna finna stöd och hjälp hos sina kollegor och att chefens dörr alltid står öppen för sina medarbetare. Genom det kollegiala stödet kan socialarbetarna hämta ork och ny energi för att kunna återhämta sig inför nästa ärende. Detta känslomässiga stöd är därför
betydelsefullt på en sådan arbetsplats. Som chefsposition är det viktigt att ha medarbetarnas olika intressen i åtanke, samt att visa tillit och att vara en stöttepelare för sina medarbetare.
På sådana arbetsplatser kan det uppkomma obehagliga och jobbiga känslor och upplevelser som resulterar till olika moraliska och etiska dilemman. För att undkomma en krock mellan den professionella rollen och personliga moralen så behöver socialarbetare vara medvetna om sina bedömningar. Trots att forskningen visar på att socialarbetare kan hamna i etiska och moraliska svårigheter så grundar sig varje beslut i professionaliteten och det juridiska ramverket.
Tidigare forskning bidrar med en tydligare och mer övergripande bild av socialt arbete, samtidigt som det ger en inblick i vårt forskningsområde. Trots att det finns forskning inom vårt intresseområde så anser vi att
10 det finns en möjlighet att vidareutveckla och forska vidare kring detta. Tidigare forskning belyser inte nog socialsekreterares emotionella sida och hur det verkligen fungerar bakom kulisserna på socialtjänsten. Forskningen skulle kunna kasta ytterligare ljus på de sociala starka banden som de kämpar för att stärka till sina klienter för att skapa en god allians. Utifrån vår forskning vill vi undersöka socialsekreterarnas
verklighet och bakgrunden i svåra beslut, samtidigt som bedömningar kan krocka med den personliga moralen och professionaliteten. Dessutom anser vi att det behövs fler kvalitativa studier som utforskar spänningen mellan personlig moral och professionell roll.
4. Teoretisk och begreppsligt referensram
I följande kapitel presenterar vi den teoretiska och begreppsliga referensramen som vi valt att tillämpa i vår studie. Inledningsvis kommer en övergripande redovisning av den symboliska interaktionismen som är utgångspunkten i denna studie. Därefter presenteras de valda begreppen som genomsyrar uppsatsen. Vi kommer lyfta fram Meads begrepp I/Me, den generaliserande andre och rolltagande. Symbolisk
interaktionism är lämplig för denna studie då det teoretiska ramverket kan användas för att analysera hur en professionell identitet formas, hur samhällets konstrueras i interaktion med andra och individers sätt att tolka upplevelser. Emotioner har en central roll i professionell interaktion, och därför kommer vi också behandla de emotionssociologiska begreppen tillit och emotionellt arbete. Avslutningsvis sammanfattas begreppen i helhet.
4.1 Symbolisk interaktionism
Den symboliska interaktionismen är ett perspektiv med fokus på att tolka och analysera vår sociala verklighet. Det centrala i perspektivet handlar om människors samspel med varandra genom olika sociala uttryck (Trost & Levin, 2010, s.10). Synsättet menar att vår sociala verklighet skapas, omskapas och förhandlas genom processen av den sociala interaktionen, vilket skapar förståelse av mänsklig handling och som därav är en central del för att förstå det sociala livet (Sandstrom, 2014, s.2, 315). Teorin består av ett antal grundläggande tankar om vår verklighet och ger en enande bild av alla faktorer av det mänskliga tillståndet. Dessa mänskliga tillstånd innefattar objektivt och subjektivt, mentalt och fysiskt, samt individuellt och socialt (Sandstrom, 2014, s.2)
George Herbert Mead utvecklade sitt synsätt utifrån pragmatismen som består av fyra grundläggande element. De första handlar om att pragmatiker anser att människor agerar utifrån sin egna definition av världen genom att tolka och omtolka sin miljö. När individen aktivt når ut till världen kan vi på så vis förstå och bestämma vårt agerande av vad vi anser är verkligt. Detta innebär att individen inte endast blir
påtvingad av verkligheten utan vi väljer istället att tolka den. Individer kan exempelvis tolka ett objekt som olika saker men pragmatiker menar att vi bör fatta beslut själva om vad objektet innebär för mig genom att sätta ord på det. Dessutom syftar pragmatiker på att människor skapar sig en starkare tillit till saker som fyller en funktion i en viss kontext med hjälp av kunskaper och olika handlingsmönster. När nya situationer uppstår tenderar våra beteenden och kunskaper att sättas på prov då det visar sig att tillämpningen fungerar tenderar vi att använda den i andra kontexter. I det näst sista perspektivet syftar pragmatiker på att
människan åtskiljer specifika saker i varje situation. Genom att observera situationer kan vi se om objektet är brukbart i avsikt för att uppnå vårt mål. Exempelvis kan en hammare definieras olika beroende på användningsområdet, vilket resulterar i att individen förstår objektet utifrån dess sammanhang. Alltså kännetecknar vi och tolkar objektet utifrån funktionaliteten. Till sist fokuserar pragmatiker på mänskliga handlingar, vilket sker genom att tolka och studera människans handlingar, på så vis får oss att förstå och begripa människan i helhet. Detta innebär enligt pragmatismen att fokusen på mänsklig handling är betydligt viktigare än individen eller abstrakta föreställningar om samhället för att skapa sig kunskap och förståelse om människan (Charon, 2006, s.31-33). Genom samspel med varandra så formar de inte bara betydelser
11 utan det resulterar även till ett utvecklande och upprätthållande av en social ordning (Sandstrom, 2014, s.2). Symbolisk interaktionism är lämplig för att denna studie då den belyser subjektiva betydelser, beteenden och olika händelser. Dessutom studerar teorin bland annat om hur en professionell identitet formas, hur
samhällets konstrueras i interaktion med andra och individers sätt att tolka upplevelser. 4.2 Det handlande ”I” och det styrande ”Me”
Mead talar om två begrepp som visar olika perspektiv på människans jagmedvetande - ”I” och ”Me”, alltså är detta ett sätt att försöka förstå människors handlande, tänkande och känslor. För att ”Me” ska ta form behövs rolltagande. Det är genom rolltagande som vi bildar ett ”Me” eller social identitet. Dessa begrepp är ”I” and ”Me” har sin konsekvens att anses som separabla från varandra. För att inte missleda läsaren
använder vi begreppen ”I” och ”Me” istället för Jaget och Självet eftersom begreppen har en
sammankoppling med varandra och för att skapa en röd tråd. ”I” definieras som individens spontana del i nuet som aktivt reagerar på yttre handlingar, såsom åsikter och attityder. ”Me” definieras som den styrande delen hos individen där alla normer är internaliserade. Individens ”I’’ är ständig närvarande och agerar mot bakgrund av individens ‘’Me’’ som finns där och manövrerar och bromsar individens ”I’’ (Mead,1934, s.178). ”I” försvinner i enlighet med dess agerande och handling och vid det tillfället så träder ”Me” fram och lagrar handlingen symboliskt. Detta gör att individens ”Me” blir förutsägbart till skillnad från individens ”I” (Mead,1934, s.277). Resultatet av detta skapar en dialektisk process mellan det handlande ”I” och det styrande ”Me”. Processen blir en socialisationsprodukt kopplad till kulturen som individen har vuxit upp eller befinner sig i idag (Trost & Levin, 2010, s.25, 264).
‘”Me’’ formas i relation till sociala interaktioner där individen genom ”Me’’ lagrar på sig allt som individen har varit med om under livets gång. Detta formar individen utifrån vad som lagrats in till minnet, vilket kan vara omedvetna och medvetna handlingar. Trost & Levin (2010) lyfter fram att i individens ”Me’’ finns normer internaliserade, samtidigt som samvetet finns närvarande. Detta innebär att samvetet blir en del av ”Me’’ vilket gör att det blir en socialisationsprodukt beroende på kultur individen har växt upp i eller befinner sig i. ”Me” benämns som jagets sociala roller eller föreställningarna av de förnimma förväntningar som andra har om oss och som är integrerade i jaget. ”Me” är delen av jaget som individen använder sig av i sitt stabila liv (Trost & Levin, 2010, s.32-33). ”I” och ”Me” skapar tillsammans ”Jaget” som är i en ständig föränderlig process, detta i relation till förändringar, processer och aktiviteter som är situationsbundna. Jaget utvecklas och förändras genom hela livsförloppet i relation till den sociala interaktionen. Varje individ är en viktig och unik företeelse som utgör en central del i socialisationsprocessen, i samhället som helhet. På så vis skapas och förändras människorna av samhället och samhället av människorna (Trost & Levin, 2010, s.111).
4.3 Rolltagande
Inom symbolisk interaktionism handlar rolltagande om att inta en viss roll i en viss social situation. Det är en process som innefattar all form av mänsklig interaktion och som bygger på ett mänskligt samarbete. Mycket handlar om hur vi lär oss och hur vi påverkar andra vilket skapar den centrala delen i att förstå vad det innebär att vara människa. Genom att förstå vikten av den mänskliga interaktionen skapas det en djupare förståelse av betydelsen att vara människa. Det kan handla om ett rolltagande för att kunna föreställa sig världen ur någon annans perspektiv (Mead, 1934, s.22). När vi ser världen genom personens ögon så vet vi hur vi ska agera och förhålla oss till situationen, exempelvis hur man ska hantera vänner, agera moraliskt, bli en del av en grupp samt förstå hur man kommunicerar (Charon, 2006, s.107). Genom dessa roller visar de vilka förväntningar och skyldigheter som gäller för individens beteende beroende på vilken gruppstatus eller social situation individen befinner sig i. Därmed bär rollerna en normativ kraft där vi känner en skyldighet att upprätthålla vad rollen kräver av individen, men när vårt rolltagande brister så kan det uppstå känslor av skam (Sandstrom, 2014, s.167). För att applicera begreppet i en social situation kan rolltagandet hos en
12 individ innebära att försöka förstå hur andra känner, tänker eller beter sig i en viss situation. För att sedan därefter kunna reflektera över andras åsikter och attityder så kan individen betrakta sig som ett objekt och inte ett subjekt. Det handlar mer konkret om att man sätter sig själv i en position som den andra redan befinner sig i för att kunna identifiera sig med denna (Trost & Levin, 2010,s.77,264). Det handlar om att individen tar olika roller baserat på olika antaganden i olika situationer – individen kan ha en viss roll och visst agerande inom familjen, som skiljer sig från de inom vänskapskretsen, arbetsgruppen osv (Charon, 2006,s.109)
4.4 Den generaliserade andre
Den generaliserade andre skapas av individens egna jag i förhållande till en social grupp. Detta genom individens uppfattningar rotade åsikter, förväntningar eller normer i en social grupp eller i det vidare samhället. Den generealiserade andre blir socialt konstruerat vars tänkta handlingar och åsikter speglar samhället eller sociala gruppen (Trost & Levin, 2010,s.78-79). Alltså innebär detta att individen speglar sig mot den sociala gruppen/samhället vilket resulterar till ett styrt beteende hos individen (Trost & Levin, 2010,s.260). I helhet är den generaliserade en sorts idealbild av vad människor generellt ser som gott
beteende, som individen använder för att förstå sig själv i relation till andra (Mead,1934 s.15). Individen bör utgå från andras syn på sig själv, samt ta till sig av andras roller, känslor och tankemönster för att bilda ett helt jag. Det handlar även om att ta hänsyn till människors bild av varandra i det sociala sammanhanget som är i en ständig förändring, som är till mestadels långsam. På liknande sätt som individen uppfattar andras åsikter om sig själv och dessutom empatiserar med andras uppfattningar om samhället, skapar individen en bild av de normativa föreställningarna, både riktade mot andra och sig själv (Trost & Levin, 2010,s.79). Den generaliserade andres inflytande i de sociala processerna leder till att individen får sitt beteende genom grundläggande åsikter som är styrt av sociala processer. Med andra ord innebär det att individen tar upp dessa förnimmade åsikter hos den generaliserade andre som sedan blir en del av individens riktiga jag. I och med att det finns många olika sociala grupper i samhället leder till att det finns en hel uppsättning av
generaliserade andre, beroende på gruppkontext. I detta fallet är det viktigt att inte uppfatta den
generaliserade andre som en konkret mening eller något som är fastställt en gång för alla utan allt bygger på den enskilda individens omgivning. Istället bygger de på internaliserade normerna som är tillämpbara i den givna sociala situationen. Man kan säga att den generaliserade andre och de normer som förknippas med denne finns i ryggmärgen och när individen går emot detta så kan det leda till dåligt samvete, utan att det behöver uppmärksammas av andra (Trost & Levin, 2010, s.260)
I helhet kallar Mead jaget som tillskansat sig en eller flera generaliserade andre för det vuxna jaget, ett jag som infogar alla benämningar för den generaliserade andre. Situationer som uppstår kan anses vara viktiga eftersom de nuvarande situationerna kan vara en vägledning till handling. Dessutom bygger vårt agerande på erfarenheter vi tagit till oss från olika situationer. När individen ska lyckas få ett framgångsrikt
interaktionsprocess i en social grupp, måste individens generaliserade andre användas för att individen ska kunna se och styra självet i den aktuella interaktionen (Mead,1934, s.158).
4.5 Emotionssociologi
Inom sociologin är emotioner ett viktigt fenomen för att studera sociala interaktioner och anses vara grundläggande för mänsklig socialitet. Individens förmåga att uppleva känslor bidrar till att skapa starka sociala relationer. Emotioner kan vara en vägledning för individen i sitt upprätthållande av relationer till andra och till samhället i helhet. Detta innebär att emotioner kan vara avgörande vid social interaktion (Dahlgren & Starrin, 2004, s.15). Vissa känslor är associerade med vissa roller. I ett arbetsperspektiv kan exempelvis en myndighetsutövare inta rollen som makthavare och klienter intar rollen som de maktlösa som måste försvara sig. I relation till vårt syfte blir socialsekreterarna som utför svåra belsut de som besitter makten och klienten den “svaga” som måste gå i försvarsställning. Genom detta uppförande kan klienten känna sig usel och mindre värd medan socialsekreteraren ser sig som felfri och laglydig. Många mänskliga
13 beteenden kan vara svårbegripliga om vi inte tar hänsyn till dem genom ett emotionsprisma. Exempelvis när man talar om när socialsekreterare utför svåra beslut bör också klientens känslor tas hänsyn till, ifall vissa känslor kan vara bakomliggande faktorer till ett visst beteende vilket kan ändra ett inledande beslut. Emotioner kan även betraktas som den förmedlande länken mellan privata bekymmer och samhälleliga problem vilket leder till individens egna skapade erfarenheter (Dahlgren & Starrin, 2004, s.16).
4.6 Emotionellt arbete
Emotionellt arbete innebär att individen har olika beteendemönster beroende på situation, där man utgår från olika normer och regler som talar om hur individen ska agera och bete sig i olika situationer. Emotioners sociala sidor kan även betonas genom kulturella och sociala aspekter, vilket innebär att det emotionella arbetet är kulturellt och socialt konstruerat. Vidare innebär detta att emotioner är betydelsefulla för att skapa förståelser och klargöra sociala skeenden (Dahlgren & Starrin, 2004, s.18-19). Hochschild talar om
känsloregler i relation till emotionellt arbete som innebär det styrande i emotionellt arbetet. Känslor kan anses som ett moraliskt förhållningssätt till individens handlingsmönster vilket också är ett av kulturens viktiga redskap för att styra individens agerande. Alltså styr känslorna det emotionella arbetet genom att de skapar en ram för individens emotionella agerande i olika sociala sammanhang. Individens medvetenhet om känsloreglernas existens synliggörs genom granskning av individens känslomässiga framträdande och andras tolkning eller värdering av detta (Dahlgren & Starrin, 2004, s.45). Exempelvis när en ny medarbetare börjar på en arbetsplats kan denne granska och tolka samt värdera andras känslor för att själv kunna
upprätthålla den professionella rollen, i förhållande till liknande emotioner vid beslutsfattande. Dessutom behöver den erfarna medarbetaren också ta hänsyn till och värdera både klientens känslor men även andra kollegors känslor i relation till arbetet (Dahlgren & Starrin, 2004, s.45). På så vis markeras vilka
känsloregler som ska upprätthållas på en arbetsplats.
Hochschild nämner även att sociala utbyten av känslor kan ske både privat och på en arbetsplats. När man talar om ett socialt utbyte av känslor mellan individer av lika statusnivå i en stabil relation är oftast jämlika. Men när det handlar om att en individ har högre status än den andre så kan den goda tonen förfalla och den som befinner sig i underläge ska bidra med mer. Alltså innebär högre status möjligheten att göra starkare anspråk på belöningar samt inkluderande emotionella belöningar (Dahlgren & Starrin, 2004, s.47). I relation till vår forskningsfråga kan detta innebära att inom arbetsplatsen präglas relationerna av respekt och
jämlikhet där det är tillåtet att uttrycka sina känslor. Men i en relation med en klient så finns det också tecken som tyder på respekt, men här besitter socialsekreterare en större makt vilket gör att den kan sätta krav på klientens beteende, samt rehabiliteringsprocessen och emotionella belöningar. Detta gör att klienten blir i underläge och måste bidra med mer.
Men i och andra sidan måste socialsekreterare acceptera att det kan ske en ojämlikhet och där det kan finnas bristande respekt och frustration från klienten. Därmed måste socialsekreterare kunna behärska sina känslor och uppvisa “rätt” känslor i rätt läge som man vill reagera med (Dahlgren & Starrin, 2004, s.47).
Detta leder oss in på Hochschilds begrepp emotiv dissonans, vilket förklarar skillnaden mellan vad man känner och vad man visar upp. Eftersom socialsekreterare fattar svåra beslut som de kan relatera till privatlivet på sätt och vis, så kan det vara svårt att urskilja vilka känslor som ska uppvisas och döljas. Att kunna behärska och kontrollera sina känslor är ett viktigt element på en sådan arbetsplats som socialtjänsten. Här menar Hochschild att kontrollen av det emotionella arbetet som uppstår ligger i arbetsgivarens händer. Det innebär att vilka känslor som socialsekreterare ska uppvisa eller behärska avgörs av arbetsgivaren, och detta emotionella arbete kan vara mer eller mindre sofisitkerat beroende på situation (Dahlgren & Starrin, 2004, s.49).
Ett av Hochschilds förhållningssätt till arbetet hos den enskilde är att den enskilde individen gör en tydlig separation mellan sig själv, sin identitet och arbetet vilket gör att risken minskas för utbrändhet. Detta
14 förhållningssätt kan medföra en risk, att individen enbart ser sig själv som en aktör och som inte tar arbetet på allvar (Dahlgren & Starrin, 2004, s. 52). I vårt scenario kan detta uppstå om detta förhållningssätt är för inpräntad i socialsekreterarens arbetsroll, vilket leder till ett arbete utan känslor – socialsekreteraren riskerar att bli strikta, laglydiga och empatilösa. I helhet resulterar dessa olika förhållningssätt ett påtagligt dilemma som handlar om hur man ska förhålla sig till arbetet för att kunna ge utrymme till ett visst flyt i arbetet och på samma gång kunna minska negativ stress som arbetsrollen kan medföra. Detta dilemman kan medföra svårigheter att upprätthålla den professionella rollen, därför är det viktigt att skapa en balans mellan medmänsklighet och professionalitet. Dessa känslonormer kan forma känslomässiga förpliktelser vilket leder till att individens levnadssätt blir mer kontrollerat och förutsebart.
4.7 Tillit
I relation till emotioner är tillit ett känslomässigt skydd som hjälper till att hantera risker av olika slag. När man befinner sig bland människor som man skapat ett socialt band med och känner tillit till, bringas en känsla av trygghet. Dessutom finns tillit i sociala system och sociala institutioner som exempelvis på en arbetsplats såsom socialtjänsten (Dahlgren & Starrin, 2004, s.107). För att bibehålla ett starkt socialt band krävs ömsesidig tillit och förtroende som successivt växer fram i relationer mellan människor. Människans huvudsakliga drivande kraft är att skapa en intellektuell upplevelse och den emotionella samhörigheten med andra. Individer är ständigt beroende av att forma och bevara sina sociala band. Dessa stabila relationer innefattar individer som förstår och lätt kan identifiera sig med varandra medan instabila sociala relationer oftast förknippas med missförstånd och avvisande (Lindberg, 1998, s.82-83). Denna emotionella
förtroendefulla samhörighet kan karaktärisera en social institution som socialtjänsten.
Lindberg (1998) vidareutvecklar begreppet tillit och menar att tilliten är sammankopplat med trygghet som är förankrad i individens erfarenheter av närhet. Det individen är beroende av, vilket är familjen, arbetet, vardagliga sociala relationer, skolan och närsamhället, bekräftar en viss tillit till de personer vi möter och är beroende av. Sociala relationer som är opålitliga och instabila leder till en osäkerhet hos individen, en känsla av övergivenhet som resulterar i brist på förtroende till andra. Oförutsägbara situationer som gör intrång i vardagslivet och rubbar individens stabilitet gör att individen ställs mot väggen. Detta leder till att situationen tvingar och synliggör för individen det okända – att vi är beroende av saker som vi inte förstår och som ligger utanför vår kontroll. På så vis kan det leda till en oro och osäkerhet hos individen som resulterar till sammanbrott av grundtryggheten (Lindberg, 1998, s.79).
Tillit går att definieras som en förväntan rörande en individs beteende och framtida handlingar. Denna förväntan kan inte vara objektiv eftersom individens framtida handlingar har en inverkan på tillitsgivarens välbefinnande trots att inte tillitsgivaren kan kontrollera individens handlingsfrihet. På så sätt byggs en tillit upp genom en känsla av att kunna lita på och att samtidigt vara beroende av någon annan. Den positiva förväntan och tryggheten skapas genom ett förtroende till varandra. Sammanfattningsvis handlar tillit om subjektets egna engagemang, medan förtroende innebär oberäkneliga händelser i framtiden. Utan denna tillit som individer känner för varandra så skulle samhället bryta samman och fallera (Barbalet, 2008, s.66) 4.8 Begrepp kopplade till studiens syfte
Sammanfattningsvis kan man dra en slutsats att dessa begrepp går in i varandra och har en avgörande roll för sociala interaktionen. Med hjälp av begreppen kan vi förstå, relatera och begripa hur socialsekreterare agerar och upplever i arbetsrelaterade situationer. Genom ”I” och “Me” kan vi skapa en förståelse och få en inblick i socialsekreterarnas upplevelser, tanke och beteendemönster samtidigt som socialsekreteraren kan göra detsamma med sina klienter. Alltså är det vår förmåga att empatisera och att ta varandras roller. Utan empatisering så hade det varit omöjligt att skapa en social interaktion och inte heller kunna förstå sig på en annan människa. Detta tar oss in på “den generaliserande andre” som är individens jag i en social grupp. Socialsekreterare kan genom den generaliserande andre skapa sina uppfattningar kring normer och principer
15 i sociala grupper. Den generaliserande andre tar plats i förhållande till socialsekreterarnas arbetsroll och är kopplat till arbetets juridiska ramverk. Utifrån det skapas ett styrt handling och beteendemönster hos socialsekreterarna.
Rolltagande är ett fruktbart begrepp i relation till vår studie eftersom det är en central del av socialarbetarnas arbete. Utifrån ett rolltagande så kan socialsekreterarna inta en viss roll i en viss social situation, för att kunna ta del av en annans perspektiv och kunna skapa en djupare förståelse av personens situation. Detta gör det lättare att kunna identifiera sig med sina klienter vilket resulterar till ett gott samarbete och förenklad ärendehantering. Emotioner har en stor bidragande faktor i sociala interaktion och kan vara en vägledning för socialsekreterarnas upprätthållande i sina relationer, både till sina klienter och kollegor. Emotioner skapar de starka banden som hålls vid liv genom förtroende och ömsesidig tillit. I helhet kan dessa begrepp bidra till en djupare förståelse av studiens syfte.
5. Metod
I följande kapitel presenteras hur vi metodologiskt gick tillväga i vår studie för att undersöka hur
socialtjänsten arbetar med svåra beslut. Inledningsvis presenteras vår valda hermeneutiska tolkningsansats som vi har tillämpat i studien och en övergripande förklaring kring vår förförståelse. Sedan diskuteras urval, datainsamling och analysprocessen. Slutligen presenteras en redogörelse av metodens begränsning.
5.1 Val av metodansats
Vi har valt att använda oss av en hermeneutisk metodansats som kan ge oss en fördjupad förståelse av intervjudeltagarnas upplevelser kring deras arbete. Vi anser att hermeneutiken är mest lämplig för vår forskningsfråga eftersom den kan hjälpa oss att få en fördjupad kunskap och ett vidgat perspektiv av socialsekreterarnas upplevelser (Fejes & Thornberg, 2015, s.71). Genom att ta del av deras uppfattning och erfarenheter så kan vi med hjälp av den hermeneutiska metodansats få en djupare inblick i
socialsekreterarnas horisont. Då syftet med studien är att ta reda på hur socialsekreterare upplever sitt arbete är den metodansatsen ett bra tillvägagångssätt då det ger oss en möjlighet att gripa tag i socialsekreterarnas upplevelser istället för att få en objektiv syn av socialtjänstens arbete (Ödman, 2007, s.40). Syftet med studien är att förstå och tolka vilka känslor som kan uppstå och frambringas när det handlar om att fatta svåra beslut rörande barn och ungdomar. Detta eftersom socialsekreterarnas känslor kan komma i vägen och skapa en krock mellan professionaliteten och den personliga moralen. Eftersom känslor är en del av
upplevelser så kan det vara svårbegripligt att förmedla känslor och uttrycka detta. Man kanske reflekterar kring det men inte på ett djupgående och bearbetande sätt, vilket ger oss ytterligare en möjlighet att genom metodansatsen tolka och förmedla socialsekreterarnas verklighet. Genom vår studie vill vi öka kunskapen om och förståelsen för hur socialsekreterare arbetar med svåra beslut kring barn och unga med hjälp av hermeneutiken, som lyfter upp vikten av mänskliga relationer och upplevelser. En fördjupat förståelse öppnar andras värld för oss och därigenom också vår egen värld (Ödman, 2007, s.40).
5.2 Hermeneutik
Hermeneutik är en metodansats som går ut på att skapa en fördjupad förståelse och förklaring i ett mänskligt, kulturellt och socialt sammanhang. Det handlar successivt om att skapa en empatisk insikt i sociala samspel mellan individer. Vägen in till kunskap enligt hermeneutiken är att använda sig av ett subjektivt synsätt i sitt förhållningssätt. Det innebär att individerna tillsammans försöker nå en gemensam horisont, genom att se bortom sin egna horisont och förståelse, och på så sätt nå den gemensamma
förståelsen (Ödman, 2007, s.27-28).
Den hermeneutiska spiralen handlar om att tolkning leder till förståelse som leder till en ny tolkning och den hermeneutiska spiralen menar att det är en förändringsprocess där vi ständigt rör oss mot en ny förståelse
