”jag kan gärna köpa av din kompis men jag låter bli att prata med dig’’ : En kvalitativ studie om några afrosvenska kvinnors erfarenheter av bemötandet vid arbetsansökning och på arbetsplatsen utifrån kön och etnicitet.

Akademin för hälsa, vård och välfärd

”JAG KAN GÄRNA KÖPA AV DIN

KOMPIS MEN JAG LÅTER BLI ATT

PRATA MED DIG’’

En kvalitativ studie om några afrosvenska kvinnors erfarenheter av bemötandet vid arbetsansökning och på arbetsplatsen utifrån kön och etnicitet.

LINNEA ILÉN

JASMIN AHMADZAI

Huvudområde: Socialt arbete Nivå: Grundnivå

Högskolepoäng: 15 hp

Program: Socionomprogrammet

Kursnamn: Examensarbete inom socialt

arbete

Kurskod: SAA056

Handledare: Blomberg, Helena Seminariedatum: 21-01-15 Betygsdatum: 21-01-25

”JAG KAN GÄRNA KÖPA AV DIN KOMPIS MEN JAG LÅTER BLI ATT PRATA MED DIG” - En kvalitativ studie om några afrosvenska kvinnors erfarenheter av bemötandet vid

arbetsansökning och på arbetsplatsen utifrån kön och etnicitet. Författare: Jasmin Ahmadzai & Linnea llén

Mälardalens högskola

Akademin för hälsa, vård och välfärd Socionomprogrammet

Examensarbete inom socialt arbete, 15 högskolepoäng Hösttermin 2020

SAMMANFATTNING

Studiens syfte handlar om att undersöka några verksamma afrosvenska kvinnors erfarenheter av bemötandet vid arbetsansökning och på arbetsplatsen utifrån kön och etnicitet. Studien bestod av semistrukturerade intervjuer utifrån ett målinriktat- och snöbollsurval där åtta respondenter i åldrarna 21 – 27 år deltog. Respondenterna fick framföra sina erfarenheter och upplevelser vid arbetsansökan och deras specifika arbetsplatser. Teorierna som tillämpades var postkolonial teori, intersektionalitet samt begreppen stereotyper och stigma. Empirin visade att afrosvenska kvinnor upplever svårigheter i bemötandet vid arbetsansökan utifrån hudfärg och namn. En annan del av resultatet illustrerar att dessa kvinnor möter utmaningar på deras arbetsplatser i bemötandet med medarbetare och kunder. Resultatet delades in i fyra olika teman utifrån tematisk analys. Dessa teman bestod av kön och hudfärgs betydelse, annorlunda behandling, att prestera bättre än andra och inte bli tagen på allvar. Slutsatsen är att det behövs en bredare kunskap och fler forskningar för att kunna skapa förståelse för kvinnliga afrosvenskars situation.

”JAG KAN GÄRNA KÖPA AV DIN KOMPIS MEN JAG LÅTER BLI ATT PRATA MED DIG” - En kvalitativ studie om några afrosvenska kvinnors erfarenheter av bemötandet vid

arbetsansökning och på arbetsplatsen utifrån kön och etnicitet. Författare: Jasmin Ahmadzai & Linnea llén

Mälardalens högskola

Akademin för hälsa, vård och välfärd Socionomprogrammet

Examensarbete inom socialt arbete, 15 högskolepoäng Hösttermin 2020

ABSTRACT

The aim of the study is to investigate the experience of employed afro-swedish women in the treatment of their job applications and workplace based on gender and ethnicity. The method used in this study is semi structured interviews based on a goal-oriented and snowball

selection in which eight respondents between the ages of 21–27 years participated. The respondents were allowed to share their experiences applying for jobs and their respective workplaces. The applied theories were postcolonial theory, intersectionality, also concepts of stereotypes and stigma. The result of this study is that Afro-Swedish women experience difficulties in respondence to their job applications based on skin color and name. Another part of the result illustrates that these women face challenges in their workplaces in dealing with employees and customers. The results are divided into four different topics based on thematic analysis. These topics are the importance of gender and skin color, different treatment, to need to perform better than others and not be taken seriously. The conclusion is that a more research is needed to gain a broader knowledge and create a better

undrestanding the situation of female Afro-Swedes.

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

1 INTRODUKTION ...1

1.1 Problemformulering ... 2

1.2 Syfte och frågeställning ... 3

1.3 Centrala begrepp ... 3 2 TIDIGARE FORSKNING ...4 2.1 Diskriminering ... 4 2.1.1 Utanförskap ... 5 2.1.2 Inkludering ... 6 2.2 Stereotypisering ... 6

2.2.1 Fördomar och rasism ... 7

2.3 Identitet ... 8

2.3.1 Etnicitet ... 8

2.4 Uppsatsens bidrag till forskningsfältet ... 8

3 TEORETISK RAM ...9 3.1 Postkolonial teori ... 9 3.2 Intersektionalitet ...10 3.3 Stereotyper ...10 3.4 Stigma ...11 4 METOD ... 13 4.1 Metodval ...13 4.2 Datainsamlingsmetod ...13 4.3 Urval ...13 4.4 Tillvägagångssätt ...14

4.5 Databearbetning och analysmetoder ...15

4.6 Studiens vetenskapsteoretiska utgångspunkter ...16

4.8 Etiska ställningstaganden ...17

5 RESULTAT OCH ANALYS ... 18

5.1 Kön och hudfärgs betydelse ...18

5.2 Annorlunda behandling ...20

5.3 Att prestera bättre än andra ...23

5.4 Inte bli tagen på allvar ...24

6 DISKUSSION... 26

6.1 Resultatdiskussion ...26

6.2 Metoddiskussion ...28

6.3 Etikdiskussion ...29

7 SLUTSATSER ... 30

7.1 Förslag till fortsatt forskning ...30

REFERENSLISTA ... 31

BILAGA A - INTERVJUGUIDE BILAGA B – MISSIVBREV

1

INTRODUKTION

I Sverige har rubriker skapats i medievärlden där modeföretaget H&M har anklagats för rasism och diskriminering på sina arbetsplatser. De senaste åren har klädkedjan H&M haft ett flertal uppmärksammade kritikstormar runt sig (Ternby, 2020, 27 nov). Den senaste händelsen uppdagades av ”200 sekunders’’ granskning där de besökte ett flertal H&M butiker i Stockholm med en dold kamera för att granska deras kundbemötande vid byte av vara utan ett kvitto. Granskningen avslöjade att det förekommer rasism och diskriminering i H&Ms butiker där anställda blir uppmanade att förfölja vissa kunder samt vara strängare vid byten och returer utifrån deras etnicitet. Vid granskningen framkom det även att en

testperson med utländsk härkomst inte fick möjlighet att byta sin vara i var tredje butik, medan en svenskfödd reporter kunde byta varan utan problem. Efter granskningen vittnade flera anställda och kunder om deras upplevelser i H&M butikerna. Anställda vittnar om att det förekommer rasistiska kommentarer i personalrummet och på lagret. En kund berättar att hon besökte en H&M butik tillsammans med sina små barn där hon blev förföljd av personalen. Denna kund fick en känsla av att hon inte bör vara i butiken på grund av sin hudfärg (Aschberg, Mohlin & Sandberg, 2020, 24 nov).

Synsättet kring hudfärg har diskuterats under många år i Sverige. Det var under 1960- och 70 talet som synsättet om svarta förvandlades i Sverige genom avkoloniseringen och den

afroamerikanska medborgarrättsrörelsen och det var även vid denna tidpunkt som framväxten av den afrosvenska minoriteten utvecklades till en egen särskild demografisk grupp (Henriksson & Gibson, 2012). Sveriges relation till Afrika och dess befolkning speglas än idag från det koloniala arvet där en stereotypisering av svarta återfinns i dagens samhälle och påverkar afrosvenskars vardagsliv (Hübinette, Kawesa & Beshir, 2014).

En kategorisering av människor sker där invandrargrupper från bland annat Afrika har större svårighet på arbetsmarknaden än den vita västerländska invandrargruppen (Mattsson & Lindberg, 2005). Arbouz (2012) beskriver att Sveriges arbetsmarknad präglas av

segregation där hudfärg är väsentligt och där afrosvenskar berörs (Wolgast m.fl, 2018). Afrosvenskar tenderar att få spendera en längre period i arbetslöshet än resten av befolkningen trots att de har samma utbildningskvalifikationer. Det har lett till att de antingen är överrepresentativa i lågstatusyrken eller underrepresentativa i högstatusyrken (Wolgast m.fl, 2018). En rapport från 2020 av Arbetsförmedlingen visar att kvinnor som är födda utanför Europa har ett lägre arbetsdeltagande i den svenska arbetsmarknaden där 27 procent av kvinnorna i åldrarna 16–64 var arbetslösa år 2019 (Jansson, 2020). Soydan (2005) benämner att på arbetsmarknaden klassificeras människor utifrån sin etniska tillhörighet där kvinnor som är födda i Afrika oftast har en lägre sysselsättning och därmed åsidosätts i arbetsmarknaden oavsett deras utbildning eller hur länge de befunnit sig i Sverige.

I Sverige finns det en lag om diskriminering (2008:567) som syftar till att förhindra

diskriminering samt främja allas lika rättigheter och möjligheter (Rajs, 2019). Trots det visar forskning (Hübinette, Hörnfeldt, Farahani & Rosales, 2012 & Wolgast m.fl, 2018) att det

förekommer diskriminering mot afrosvenskar på arbetsmarknaden. Wolgast m.fl (2018) belyser att rasism på arbetsmarknaden har en negativ inverkan på afrosvenskar i den

arbetsförmögna åldern då detta blir en symbol för en ojämlik fördelning mellan resurser som därefter indelas i olika kategorier utifrån hudfärg samt den egna och föräldrarnas

födelseplats. Det kan leda att rasism mot svarta och diskriminering komplicerar afrosvenskars möjligheter på arbetsmarknaden. Det orsakar även svårigheter för

afrosvenskar att inte kunna uppnå liknande möjligheter att utöka sin utbildning eller att behålla ett högstatusarbete i samma utsträckning som den resterande befolkningen (Wolgast m.fl, 2018).

1.1

Problemformulering

Afrosvenskar har sedan 1990-talet varit en särskilt utsatt grupp för både våld, hot och etnisk diskriminering (Hübinette, Kawesa & Beshir, 2014). BRÅ (2019) betonar att hatbrott utifrån hudfärg är vanligt förekommande i det svenska samhället. Hübinette m.fl (2014) betonar att det finns en svårighet kring att tala om och uppmärksamma begreppet ras i dagens samhälle. Det handlar om att det finns en färgblindhet i Sverige som leder till att vita människor väljer att inte se individens hudfärg och på sätt har svårt att förstå vardagsrasism. Det leder till att afrosvenskars möjligheter att framföra sina erfarenheter om diskriminering utifrån hudfärg försvåras (Hübinette m.fl, 2014). Det är därför av betydelse att börja lyfta upp

vithetsnormens innebörd för att afrosvenskar på ett jämlikt sätt ska kunna ta plats i

samhället (Hübinette m.fl, 2014). Det är också betydelsefullt att förstå färgblindheten för att kunna motverka diskriminering utifrån hudfärg (Hübinette m.fl, 2014).

Hübinette, Kawesa & Beshir (2014) betonar att kunskapen om afrosvenskars situation är begränsad. Vi har valt att undersöka ämnet kring afrosvenska kvinnors upplevelser av

bemötande vid anställning och på arbetsplats utifrån kön och etnicitet då det framgår utifrån ovanstående faktabaserad information att dessa kvinnor möter svårigheter och därför är det viktigt att få deras röster hörda. Svårigheterna för afrosvenskar kan bli problemskapande på flera nivåer och kan leda till en förtryckande position i samhället. Den sociala verksamheten kan därför behöva arbeta med denna grupp för att kunna förhindra dessa svårigheter. Det skulle kunna ses utifrån ett strukturellt perspektiv inom socialt arbete där fokuset handlar om förtryck. Det sociala förtrycket och orättvisorna härstammar huvudsakligen från sociala strukturer (Payne, 2015). Utifrån bakgrunden kring afrosvenskars situation visar det att dessa kan utsättas för diskriminering och förtryck i samhället. Det valda ämnet har relevans för socialt arbete eftersom ett av målen med socialt arbetet handlar om att förebygga

utsatthet. Herz (2016) betonar att frågor om klass, rasism och sexism inte motarbetas utifrån individuella åtgärder, utan att det snarare krävs insatser på strukturell nivå. Det behöver hanteras med socialpolitiska lösningar för att stärka individen och synliggöra samhällets maktstrukturer som ligger till grund för detta.

Det går å ena sidan att se ovanstående utifrån en individuell synvinkel där det finns en utsatthet hos afrosvenskar som kan leda till att deras möjligheter att få ett arbete försvåras. Det kan å andra sidan ses utifrån ett intersektionellt perspektiv där maktstrukturer kan ligga till grund för deras utsatthet. Om de inte lyckas få ett arbete kan de behöva omsorg från socialtjänsten. Det kan dessutom handla om segregation där de blir bemötta på ett annorlunda sätt. Sunesson (2013) benämner att segregation handlar om att individer i en specifik kategori behandlas annorlunda gentemot de personerna som ingår i en annan

kategori utifrån aspekter såsom kön och etnisk bakgrund. Utifrån samtliga nivåer av

annorlunda behandling som denna grupp bemöter är det viktigt att synliggöra detta inom det sociala arbetet för att belysa problematiken, främja en lika behandling och arbeta för

förändring. Herz (2016) belyser att det sociala arbetet ska fokusera på att skapa social förändring och för att åstadkomma detta krävs det att social rättvisa diskuteras inom socialt arbete. Denna uppsats lyfter fram ett aktuellt ämne inom det sociala arbetet och därför är det viktigt att uppmärksamma och synliggöra afrosvenska kvinnors upplevelser av bemötandet på arbetsplatsen för att öka kunskapen kring deras situation.

1.2

Syfte och frågeställning

Syftet med denna studie är att undersöka upplevelser och erfarenheter av bemötandet vid arbetsansökning och på arbetsplatsen för några verksamma afrosvenska kvinnor där bemötandet undersöks utifrån kön och etnicitet.

Frågeställning:

• Hur beskriver dessa afrosvenska kvinnor sig att bli bemötta?

1.3

Centrala begrepp

Afrosvensk

Afrosvensk inkluderar en grupp av människor i Sverige som antingen har invandrat alternativt har en eller två föräldrar från den afrikanska kontinenten och Subsahariska Afrika. Dessutom ingår även de människor som har kommit från andra länder i Europa, Nord/Sydamerika och Karibien. Det gemensamma för afrosvenskar är att hudfärgen är den centrala markören för deras ursprung (Hübinette, Kawesa & Beshir, 2014)

Afrofobi

Afrofobi är ett begrepp som handlar om fientlighet mot bland annat afrosvenskar men även individer med afrikanskt ursprung. Det är en fientlighet som tar sig i uttryck i verbala och fysiska kränkningar och utfrysning. Det kan handla om både rasism, hatbrott och

diskriminering på exempelvis arbetsmarknaden (Hübinette, Kawesa & Beshir, 2014). Enligt brottsförebyggande rådet har det år 2018 inkommit omkring 915 anmälningar om

afrofobiska hatbrott (BRÅ, 2019) Begreppet afrofobi har blivit uppmärksammat genom ett beslut från Förenta nationernas (FN) råd för mänskliga rättigheter och tillämpades sedan i deras Working Group of Experts on People of African Descent. Afrofobi fick därefter sitt erkännande på en internationell nivå (Hübinette m.fl, 2014)

Etnisk diskriminering och rasifiering

Begreppet etnisk diskriminering innebär särbehandling av etniska minoritetsgrupper som kan påverka dem som grupp eller individ (Soydan, 2005). En generell diskriminering omfattar relationen mellan tre olika aktörer där en eller flera personer missgynnas och behandlas annorlunda av andra individer utifrån specifika grunder. Det kan bland annat innefatta etnisk diskriminering såsom etnisk tillhörighet eller kön. Definitionen av begreppet betyder således att personer särbehandlas eller särskiljs från omgivningen genom olika

handlingar. Begreppets innebörd är att om individer försöker påverka andra individers handlingar är det diskriminering. Det betyder att vissa individer antingen inkluderas eller exkluderas i samhället (Wingborg, 1999).

Rasifiering beskrivs utifrån en politisk synvinkel som en process med idéer eller åsikter som knyts samman till stereotypa resonemang mot olika etniska grupper samt deras egenskaper (Mattsson, 2005). Begreppet används till att betona att ett tankesätt om individer med en specifik etnisk härkomst är konstruerat utifrån det sociala och inte genom ett biologiskt begrepp. En person som blir rasifierad blir av omgivningen förknippad med en föreställning utifrån en egenskap eller ett beteende baserat på etnicitet. Det är genom dessa uppbyggda föreställningar som andra individer därefter ser dessa människor som biologiska egenskaper och på så sätt leder det till strukturell diskriminering utifrån klasstillhörighet eller kön. Rasifiering leder också till att individers bemötande på bland annat arbetsmarknaden och i vardagen påverkas genom de maktrelationer som förekommer i samhället

(Nationalencyklopedin, sökord: Rasifiering).

2

TIDIGARE FORSKNING

I detta avsnitt presenteras tidigare forskning från Sverige, USA och Spanien. Vi valde

vetenskapliga artiklar och forskningsrapporter genomförda i Sverige för att å ena sidan skapa en bredare bild kring vår valda målgrupp. Vi valde å andra sidan USA och Spanien för att få ett internationellt perspektiv och där dessa länder hade studier som var relevanta för vår empiri. De valda vetenskapliga artiklar och rapporter baseras på relevansen för studiens syfte och frågeställning. Valet av internationell och nationell forskning har varit väsentlig för att kunna skapa ett bredare synsätt kring svarta kvinnors upplevelser och erfarenheter på arbetsmarknaden. Den tidigare forskningen har tagits från databasen på Mälardalens högskolas bibliotek. Vid sökning av litteratur har följande sökord använts: afro-swede, black women, labor market och work. Dessa vetenskapliga artiklar och forskningsrapporter har tematiserats utifrån gemensamma begrepp av studiens syfte, frågeställning och forskning för att underlätta läsningen.

2.1

Diskriminering

En kvalitativ studie av Hellgren (2018) undersöker hur invandrare upplever känslan av tillhörighet och identifiering i Stockholm och Barcelona samt deras egna upplevelser kring omgivningens bemötande och personliga möjligheter att komma in i det nya samhället. Studien visar att det finns en problematik kring inkludering, rasism och diskriminering utifrån etnicitet både i det svenska- och spanska samhället. I studien genomfördes 60 djupgående intervjuer med invandrare där hälften var män och hälften var kvinnor för att undersöka om förbindelsen till en plats kan förändra effekterna som minoritetsgrupper kan uppleva i ett majoritetssamhälle. Ytterligare 21 intervjuer genomfördes med utövare inom integration runt om i Stockholm och Barcelona. Resultaten i Hellgrens studie (2018) visar att vardagsrasism genom förolämpningar ständigt var närvarande i den offentliga miljön genom

kontakten med andra människor, allra tydligast bland afrosvenskar. Det framgår även att arbetsmarknaden är den plats där etnisk diskriminering förekommer mest.

Wolgast, Molina & Gardell (2018) redogör i sin studie om att det förekommer diskriminering på den svenska arbetsmarknaden och att afrosvenskar är underrepresenterade i högre

positioner på arbetsmarknaden. Afrosvenskar har svårt att få en högre arbetsposition jämfört med den generella befolkningen även när de har de kvalifikationer eller meriterna som krävs för arbetet. Studien framför att det finns stora löneskillnader mellan individer som antingen är födda i Subsahariska Afrika eller har en förälder därifrån och den generella befolkningen i Sverige. Wigerfelt, Wigerfelt, Kiiskinen (2014) fokuserar på afrosvenskars situation i

samhället. I studien framkommer det att en strukturell diskriminering utifrån en individs hudfärg kan spela roll i det svenska samhället och påverka polisens arbete, vilket kan leda till att hatbrott sker eller att dessa brott inte hanteras på rätt sätt av myndigheter.

I en annan studie av Hall, Everett & Hamilton-Mason (2015) har sex gruppdiskussioner genomförts med 8–12 afroamerikanska kvinnor i åldrarna 18–55. Studien handlar om stressfaktorer på arbetsplatsen i USA som påverkar svarta kvinnor och hur de handskas med dessa. Hall m.fl (2015) redogör att det finns en frustration kring att inte bli anställd till en chefsposition när de har en kvalificerad kompetens och erfarenhet för arbetet.

Respondenterna valdes utifrån sin geografiska plats, etnicitet, ålder och socioekonomisk bakgrund. Den geografiska platsen var specifika områden i bland annat Boston, Tennessee och Brooklyn. Studien betonar att afroamerikanska kvinnor upplever diskriminering i samband med skapandet av relationer med sina vita kollegor. Dessa upplevelser får svarta kvinnor att uppleva stress på sin arbetsplats och att de hanterar detta genom att bland annat ta stöd från andra svarta kvinnor (Hall m.fl, 2015).

2.1.1 Utanförskap

Sawyer & Habel (2014) har genomfört en litteraturöversikt om Nordens involvering i den transatlantiska slavekonomin och kolonialismen. Litteraturöversikten innehåller flera centrala teman kring bland annat föreställningen om den nordiska exceptionalitet som handlar om att visa solidaritet till varandra och att den ses som avvikande gentemot kolonialismen i Europa. Andra centrala teman i studien bygger på nordiska ländernas underlåtenhet att erkänna arvet från kolonialismen och även den nordiska vithetsdiskursen. Sawyer & Habel (2014) betonar vikten av den ”nordiska vithetsdiskursen” som handlar om känslan av ‘’vithet’’ i Norden där en annan färg är främmande. Det innebär att du endast kan vara från denna plats om du är vit och ser du en svart person antar du att denne är

invandrare. Den nordiska exceptionalitet kan orsaka risker till att afrosvenskar kan uppleva förnedring utifrån kulturella faktorer när de försöker mobilisera sig i samhället. Två andra studier gjorda av Gyberg, Frisén, Syed, Wängqvist och Svensson (2017) och Hübinette, Kawesa & Beshir (2014) betonar att invandrare och afrosvenskar behandlas på ett annorlunda sätt, marginaliseras och är utsatta i det svenska samhället.

I en rapport av Stockholms län som handlar om antisvart rasism och diskriminering på arbetsmarknaden redogör Wolgast, Molina & Gardell (2018) för att antalet afrosvenskar som befinner sig i arbetslöshet är större än den generella arbetsföra befolkningen i Sverige. Syftet med rapporten är att få ny kunskap kring antisvart rasism och diskriminering på den svenska arbetsmarknaden. Studiens syfte grundar sig på afrosvenskarnas situation på

arbetsmarknaden gentemot den generella befolkningen. Det finns en segregering kring ålder, nivån på utbildningen och anställning vid arbete bland afrosvenskar. All data har tagits från den Statistiska centralbyrån år 2015 som innehåller information om samtliga inskrivna individer i Sverige i åldrarna 20–64. Studien bygger på den totala befolkningen inom dessa åldrar som representerar 5 973 039 personer från Stockholm, Skåne och Västergötland. Studien betonar att löneskillnaden ökar för afrosvenskar desto högre utbildning de har (Wolgast m.fl, 2018). En liknelse går att se i Hall, Everett & Hamilton Mason (2015) studie som betonar att utbildning inte är en garanti för afroamerikanska kvinnors utveckling i karriären. Dessa kvinnor upplevde en känsla av orättvisa vid en arbetsansökning gällande högre position. Ett resultat visade att kvinnorna upplevde en känsla av att inte passa in och kunna vara sig själv. I en internationell litteraturöversikt utförd av Dickens, Womack och Dimes (2019) som handlar om svarta kvinnors strategier om identitetsförskjutning på arbetsplatsen framgår det att svarta kvinnor förändrar sitt beteende på arbetsplatsen utifrån deras känsla av utanförskap och genom omgivningens förväntningar på dem.

2.1.2 Inkludering

Enligt Hellgren (2018) finns det en högre inkludering i Barcelona jämfört med Stockholm. I Sverige är den etniska majoritetens attityder gentemot invandrare den centrala orsaken till att det har svårare att integreras i det svenska samhället. I Barcelona är det snarare den ekonomiska situationen som bidrar till att invandrare har svårare att inkluderas i samhället. De ekonomiska förutsättningarna förhindrar individerna att integreras i arbetsmarknaden och därmed påverkar det deras deltagande och möjlighet att arbeta. Hellgren (2018) betonar att dynamiken utifrån mikronivå antingen kan förbättra eller försvåra invandrarnas

upplevelser kring relationen till den etniska majoriteten.

Inkluderingen och möjligheten för afrosvenskar på arbetsmarknaden präglas enligt

Hübinette Kawesa & Beshir (2014) av hinder redan tidigt i ansökningsfasen och genom hela resan till anställning då deras utbildning, erfarenhet och kompetens ofta ifrågasätts i

samhället. Detta resultat framkommer i studiens kvantitativa avsnitt som handlar om att undersöka afrosvenskarnas situation i Sverige utifrån statistik. Samtliga data grundar sig på den Statistiska centralbyråns befolkningsstatistik, Brottsförebyggande rådets statistik om hatbrott samt ärenden och rättsfall om diskriminering. Hübinette m.fl (2014) har genomfört en kvantitativ och kvalitativ studie i uppdrag från Arbetsmarknadsdepartementet och

integrationsministern Erik Ullenhag. Studien är en kunskapsöversikt om begreppet afrofobi och riktar sig till bland annat individer från subsahariska Afrika. Inkludering lyfts även upp i Dickens, Womack och Dimes (2019) litteraturöversikt som hävdar att individens känsla av inkludering förstärks i miljöer där de har likvärdiga identiteter jämfört vid miljöer där andra stigmatiserar deras identitet. Studien betonar även att svarta kvinnor som befinner sig i en ledarposition kan bli mer benägen att förändra sitt beteende för att kunna åstadkomma ett positivt intryck på arbetsplatsen samt minska den kulturella missuppfattningen som kan uppstå.

2.2

Stereotypisering

I Sawyer & Habel (2014) litteraturöversikt uppmärksammas det att en välfärdsstat, jämlikhet, demokrati och solidaritet är några av attributerna som associeras med Norden.

Trots detta är slavhandeln och kolonialismen en del i Nordens historiska bakgrund och står i kontrast till hur vi skulle beskriva Norden idag. Hübinette, Kawesa & Beshir (2014) belyser i sin kvalitativa genomförda studie att olika stereotyper från samhället rörande afrosvenskar påverkar och formar deras vardag. Den kvalitativa studien har fokus att undersöka

afrosvenskars situation i Sverige utifrån djupgående intervjuer och gruppsamtal.

Intervjuerna bygger på deras egna erfarenheter av vardagsrasism och diskriminering i det svenska samhället. Resultatet från den kvalitativa studien visar att afrosvenskar är en heterogen grupp både utifrån bland annat härkomst, födelseort samt socioekonomisk

bakgrund. Resultatet visar att afrosvenskar identifieras av omgivningen utifrån deras hudfärg och därmed riskerar att bli utsatta för afrofobi genom hatbrott, rasism och diskriminering (Hübinette, Kawesa & Beshir, 2014).

Två andra internationella studier uppmärksammar dessutom stereotypisering av svarta kvinnor. Dickens, Womack och Dimes (2019) betonar att stereotyper associeras med svarta kvinnor, vilket både kan skapa hinder för dem att inta en ledarposition samt att de riskerar att utstå diskriminering. Hall, Everett & Hamilton-Mason (2015) framför att det

framkommer stereotypisering på arbetsplatsen där afroamerikanska kvinnor associeras med stereotyper om att de är inkompetenta eller underlägsna sina vita kollegor. Det kan resultera i att kvinnorna ständigt blir övervakade och ifrågasatta av sina kollegor utifrån de stereotypa föreställningarna dessa har om svarta kvinnors beteende. Dickens, Womack och Dimes (2019) betonar även att kulturella aspekter bidrar till att svarta kvinnor upplever press kring att förändra sin identitet på en arbetsplats genom att antingen anpassa sig till den dominanta kulturen eller att försvara sin identitet. Det kan ge uttryck i att varje individ anpassar sig till olika normer i en viss miljö och därmed blir uppfattningen kring denne förutbestämd. Studien förklarar därmed att dessa kvinnor kan förändra sitt beteende för att undvika att stereotyper om deras profession förstärks.

2.2.1 Fördomar och rasism

Flera vetenskapliga artiklar betonar att fördomar och rasism är vanligt förekommande i samhället. Afrosvenskar utsätts kontinuerligt för nedsättande rasord i både offentliga miljöer, i arbetslivet och på skolan. Utifrån Hübinette, Kawesa & Beshirs (2014) kvalitativa studie framgår det att afrofobin oftast uppkommer från personer med en hög maktposition i samhället där kommentarerna leder till en verbal kränkning. Gyberg, Frisén, Syed,

Wängqvist och Svensson (2017) diskuterar även rasism i sin studie där de lyfter fram att det förekommer en öppen rasism genom rasistiska kommentarer och förtryck från omgivningen. Ett annat resultat visar att majoriteten av respondenterna har blivit utsatta för rasism eller fördomar i samhället. Det framgår av studien att omgivningen utformar en bild utifrån ungdomarnas etnicitet som inte överensstämmer med deras egen identifiering.

I en kvalitativ studie av Wigerfelt, Wigerfelt, Kiiskinen (2014) beskrivs det att individens hudfärg påverkar möjligheterna och livssituationerna i det svenska samhället.

Författarna fokuserar på afrosvenskars upplevelser av att utsättas för hatbrott, trakasserier och rasprofilering av polisen. Resultatet belyser att fördomar om afrosvenskar associeras med en felaktighet om vilken klass, religion eller kön de tillhör. Fördomar som är baserade på koloniala föreställningar kan leda till rasistiska hatbrott. Detta kan upplevas som en börda för offret och riskerar att försvaga dennes möjlighet till ett fungerande liv. Studien bestod av individuella intervjuer med sju män och åtta kvinnor mellan 20–61 år och två

gruppintervjuer. Forskarna har även använt sig av ett juridiskt register och observerat rättsfall. En annan del av resultatet visar att strukturell rasism kan påverka polisarbetet och

att respondenterna som utsattes för hatbrott rapporterade oftast inte detta då de ansåg att polisen inte skulle agera. Hübinette, Kawesa & Beshir (2014) betonar i sin kvantitativa studie att afrofobi är ett stort samhällsproblem där kunskapen kring afrosvenskars situation ofta är bristfällig.

2.3

Identitet

Ett återkommande tema i de vetenskapliga studierna handlar om identitet utifrån etnisk bakgrund, kön och hudfärg. I sin litteraturöversikt förklarar Dickens m.fl (2019) att varje individ har olika typer av identiteter, vilket är allra starkast hos svarta kvinnor.Studien beskriver att svarta kvinnor på arbetsmarknaden i USA upplever en diskriminering utifrån hudfärg och kön. Det kan innebära att dessa kvinnor förskjuter sin identitet utifrån kulturella handlingar för att minimera negativa reaktioner som associeras med diskriminering. Studien noterar att svarta kvinnor i arbetsmiljöer som domineras av vita riskerar att bilda en känsla av att behöva förändra sitt beteende eller utseende beroende på arbetsplats. Dickens m.fl (2019) utgår i sin studie från tre olika teorier inom identitetsförskjutning som summerar hur olika miljöer och identiteter kan påverka svarta kvinnors deltagande i arbetsmarknaden. Studien betonar även att variationen av miljön kan bidra till att vissa identiteter blir mer synliga än andra. Fortsättningsvis beskriver Dickens m.fl (2019) att när individer skiftar miljö på arbetsplatsen påverkar det deras identitet på flera plan, speciellt för svarta kvinnor då de tenderar att få en identitetsförskjutning till följd av både deras etnicitet och kön. Utifrån denna internationella litteraturöversikt görs en liknande analys i en svensk- och spansk studie. Hellgren (2018) redogör att majoritetsbefolkningen ifrågasätter den etniska identiteten hos invandrare med utomeuropeiskt ursprung oavsett försök till anpassning i det svenska- eller spanska samhället. Det försvårar möjligheten till integrering i samhället då en stereotypisering och diskriminering sker, vilket är särskilt vanligt bland individer med afrikanskt, muslimskt eller latinamerikansk härkomst.

2.3.1 Etnicitet

Gyberg, Frisén, Syed, Wängqvist och Svensson (2017) genomförde 95 djupgående intervjuer, vid sex gymnasieskolor och två universitet runt om i Sverige som handlar om att undersöka svenska ungdomars upplevelser av sin etniska bakgrund och om det finns en skillnad mellan dessa utifrån invandring, status, identitet och ålder. Respondenterna bestod av 87% kvinnor och 13% män varav 66% var invandrare och att 57% var unga vuxna och 43% var ungdomar. Studien synliggör att mångetniska identiteter och segregation kan utgöra en central del i skapandet av en identitet hos ungdomar. Författarna belyser att etnicitet kan bli mer betydelsefullt för invandrarkvinnor än för resten av befolkningen eftersom de tenderar att bemöta fler utmaningar utifrån deras etniska identitet (Gyberg m.fl, 2017).

2.4

Uppsatsens bidrag till forskningsfältet

Samtliga vetenskapliga artiklar och rapporter belyser att svarta kvinnor och afrosvenskar i allmänhet är förtryckta utifrån sin etnicitet, hudfärg och kön. Gemensamt för samtliga studier i tidigare forskning är att oavsett om det är en internationell eller nationell studie så

innehåller dem liknande ståndpunkter om svarta kvinnors situation i samhället och i

synnerhet på arbetsmarknaden. Det finns relativt få studier om afrosvenskars upplevelser på arbetsplatsen och därför kan vår studie bidra med att belysa kvinnliga afrosvenskars

situation.

3

TEORETISK RAM

I detta avsnitt presenteras valda teorier och begrepp som avses användas i analysen av empirin som kommer under resultat- och analysavsnittet. Teoriavsnittet inleds med postkolonial teori som används för att skapa förståelse kring hur kolonialismen har en inverkan på samhällsstrukturerna. Intersektionalitet används för att analysera hur

afrosvenska kvinnors upplevelser och erfarenheter kan ses utifrån kön och etnicitet. Vidare förklaras begreppen stereotyper och stigma för att skapa förståelse kring hur dessa faktorer spelar roll i mötet på arbetsmarknaden för afrosvenska kvinnor. Empirin analyseras utifrån samtliga teoretiska begrepp.

3.1

Postkolonial teori

Fokus i postkolonial teori är att den europeiska kolonialismen har bidragit till att det västerländska synsättet har blivit normaliserat på flera ställen i världen. Det innebär att det som inte passar in i det västerländska synsättet avviker från normen. Postkoloniala teoretiker ifrågasätter dessa normer som västvärlden har konstruerat och kritiserar den dominerande västvärldens kunskap om människan då den har orsakat geografiska och politiska orättvisor i samhället. Inom postkolonial teori är rasbegreppet väsentligt. Postkolonialismen fokuserar på att lyfta fram hur västvärldens exploatering av andra världsdelar har en inverkan på dagens rasism och den etniska diskrimineringen (Landström, 2001). Landström (2001) benämner att det finns spår av det koloniala arvet i dagens samhällsstrukturer och i den över- och underordning som växte fram under kolonialismen. Västvärldens exploatering har

genom vetenskapen skapat subjektiva teorier om samhällets olikheter gentemot olika individer. Postkoloniala kritiker lyfter fram att det används som en systematisk förnekelse om människors betydelse och rättigheter inom ett kolonialt samhälle. Postkolonialismen problematiserar den kunskap som finns i västvärlden och dess globala förbindelse av

dominans och underordning och hävdar att det koloniala arvet finns kvar i globala strukturer (Landström, 2001).

Postkolonial teori undersöker även olika aspekter av verkligheten utifrån bland annat politiska och kunskapsteoretiska perspektiv. Landström (2001) redogör att vetenskapens objektiva syn på människor än idag bibehålls genom en systematisk underordning utifrån en politisk och ekonomisk synvinkel. Den objektiva och subjektiva relationen mellan individer bygger på etnicitet och kultur. Det skapar etniska och kulturella skillnader genom att människor grupperas utifrån “vi och de” där den västerländska vetenskapen har bidragit till att det uppstått en över- och underordning. Samhällsvetenskapen och humanismen inom västvärlden bildar därmed nya etniska och kulturella skillnader som bidrar till antaganden

om att individer bör hålla sig till sin etniska kultur (Landström, 2001). Slutligen, handlar postkolonial teori om att analysera hur kolonialismens underordning gentemot icke-vita individer är sammansatt kring jämlikhet inom humanismen och moderniteten (Landström, 2001).

3.2

Intersektionalitet

Intersektionalitet växte fram under 1990-talet när bland annat svarta och feminister från tredje världen kritiserade utvecklingen av den feministiska teorin då den inte

uppmärksammade deras svårigheter i samhället (Mattsson, 2016). Kimberly Crenshaw lyfte begreppet genom att fokusera på svarta kvinnors erfarenheter om arbetsmarknaden.

Crenshaw betonade att det inte räcker att se deras situation utifrån att de är svarta eller kvinnor. Det innebär snarare att en analys av kön och ras krävs kring hur dessa tillsammans utformar deras situation (Herz, 2016). Utvecklingen av denna feministiska teori utgick ifrån vita västerländska heterosexuella kvinnor i medelklass, vilket uteslöt andra grupper och deras förtryck (Mattsson, 2016).

Begreppet intersektionalitet används för att se hur maktstrukturer i samhället bidrar till förtryck och ojämlikhet utifrån olika maktordningar som bland annat klass, kön och etnicitet (Mattsson, 2015). Intersektionalitet har varit viktig för att förstå att könsstrukturer

samverkar med olika maktstrukturer såsom klass och etnicitet. Dessa strukturer bidrar till att ojämlikheter och orättvisor skapas mellan grupper i samhället och att detta sedan bibehålls genom att dessa strukturer samspelar med varandra (Mattsson, 2016). Utifrån

intersektionalitet går det att se hur individer kan ingå i olika kategorier samtidigt. Det olika kategorierna som exempelvis kön och etnicitet kan samspela och har en inverkan på

individens möjligheter i samhället. Detta perspektiv synliggör hur betydelsen av

maktrelationerna i samhället spelar roll för individens förutsättningar och hur anpassning av beteende utgör en möjlighet att uppnå önskade resultat (Mattsson, 2015).

Det är viktigt att förstå att alla kvinnor inte genomgår identiska förtryck eller sociala orättvisor, utan att det finns en strukturell ojämlikhet utifrån klass och etnicitet som delar gruppen. Fördelningen mellan kulturella och ekonomiska resurser i samhället kan bidra till att en över- och underordning mellan olika grupper uppstår. Utifrån en intersektionell synvinkel kan ojämlika förhållanden förstås utifrån ett större samhällsperspektiv genom att utgå från arbetsmarknaden där en tydlig ojämlikhet förekommer mellan könen (Mattsson, 2016).

3.3

Stereotyper

Stereotyper är simplifierade, generaliserbara och vanligtvis kränkande föreställningar av sociala grupper (Bochner, 1982:18–19 i Stier, 2019). Detta betyder att en viss grupp av individer igenkänns utifrån specifika egenskaper och attribuerar dessa egenskaper när de betraktas utifrån särskilda kännetecken (Hinton i Stier, 2019). En specifik grupp kan ha flera olika stereotyper attribuerade till sig. Ett exempel på en sådan stereotyp kan vara regionala stereotyper om att norrlänningar är tystlåtna eller att stereotyperna riktar sig mot en individs utseende (Stier, 2019). Stereotyper skapas genom att en individ tar in olika mängd av

information som därefter bearbetas och sorteras (Allport i Behtoui & Jonsson, 2013). Det finns många olika stereotyper där etnokulturell är en av dessa. Stereotypisering är en sammankoppling av attribution som handlar om att observera en individs yttre

karaktärsdrag och handlingssätt genom att generalisera dessa med dennes inre egenskaper. Det vill säga, om en individs yttre egenskaper uppfattas som avvikande hos en social grupp kan detta leda till att denne tillskrivs en specifik egenskap, vilket därefter kan leda till att omgivningen på ett omedvetet sätt försöker skapa en bekräftelse utifrån denna

stereotypisering (Stier, 2019). Stier (2019) beskriver det som ett selektivt sinnesintryck som synliggör stereotypa karaktärsdrag, men om en viss egenskap inte överensstämmer med stereotypen åsidosätts dessa. Ett exempel är att om en grupp individer uppfattas som ”oärliga” av omgivningen utifrån deras utseende kan det bidra till att dessa tillskrivs en stereotypisering. Det tenderar därefter att leda till att individer omedvetet eftersträvar att bekräfta dessa stereotyper som redan är uppmärksammade (Hylland-Eriksen i Stier, 2019). En individs verklighetsuppfattning kan präglas både medvetet och omedvetet av olika stereotyper. Stereotyper behöver inte vara realistiska eller sanna och framträder i form av en uppfattning hos individen där denne på ett okritiskt sätt tror att en viss grupp av människor har specifika egenskaper som karaktäriserar dem (Stephan & Stephan i Stier, 2019).

Individer har stereotyper som oftast är negativa mot medlemmar som tillhör en annan grupp än deras befintliga vilket leder till att dessa stereotyper skapar en känsla av ”vi och de”. Stereotyperna blir ett tillvägagångssätt som skapar en separation mellan oss och dem. Separationen riskerar att skapa större klyftor mellan olika personer samtidigt som individer inom samma grupp tenderar att skapa likheter mellan varandra. En stereotypisering blir därmed igenkännbar eftersom olika grupper tenderar att automatiskt tillskriva varandra likartade egenskaper trots att det saknas direkta erfarenheter. En stereotyp kan finnas kvar under långa perioder utan att det orsakar ett speciellt handlande gentemot individer tillhörande den gruppen (Stier, 2019).

Stereotyper skapas genom att individer generaliserar olika karaktärsdrag till en specifik grupp. Det kan bidra till att omgivningen skapar en negativ bild av den specifika gruppen som därmed kan påverka personer med egenskaper som överensstämmer med stereotypen (Behtoui & Jonsson, 2013). Stereotyperna kan även ses utifrån teorin om statistisk

diskriminering. Ett exempel är att vid ett anställningsbeslut kan en arbetsgivare anställa individer utifrån yttre faktorer såsom namn eller utseende snarare än dennes kompetens då dessa är enklare att uppmärksamma. En statistisk diskriminering kan uppstå genom att arbetsgivare utgår ifrån sina positiva respektive negativa stereotyper vid ett

anställningsbeslut, vilket kan skapa en etnisk diskriminering (Phelps i Behtoui & Jonsson, 2013).

3.4

Stigma

Begreppet stigma växte fram under det antika Grekland som en kroppslig symbol där en fysisk bestraffning genomfördes i offentligheten. Stigmatiseringens uppgift var att uppmärksamma samhället om att alla stigmatiserade individer var brottslingar,

marginaliserade och fiender. Stigmatiseringen blev därmed en förbindelse mellan den fysiska bestraffningen samt människans kulturella och moraliska ställning i samhället (Goffman, 2014)

Enligt Goffman (2014) är stigma en nedsättande egenskap för specifika individer som

riskerar att begränsa hur denne uppfattas i samhället. Det finns tre former av stigmatisering;

kroppsligt, grupp- och karaktärsstigma. Ett exempel på gruppstigma handlar om identitet

och kön, vilket är aktuellt för denna studie. Samtliga former innehåller likartade sociologiska kännetecken som beskriver att vissa individers egenskaper skiljer sig gentemot andra, vilket bidrar till att omgivningen stöter bort dessa individer från samhället. Det vill säga, individen erhåller ett stigma som avviker från samhällets konkreta förväntningar. Det finns ett synligt och osynligt stigma och ett exempel på det synliga är hudfärg. Det synliga stigmat är omöjligt att undanhålla, vilket medför att individen både blir tvungen att lära sig att leva med sitt stigma samt att denne vid olika tillfällen i vardagen riskerar att möta förutfattade meningar av allmänheten. Det osynliga stigmat kan leda till smärta för individen vid olika situationer då dennes karaktärsdrag blir genomskådade av samhället. Goffman (2014) beskriver situationer med synliga stigmat för misskrediterande och det osynliga för misskreditabla. Goffman (2014) betonar att vid möten med okända individer finns det risk att en utfrysning sker mot personer som särskiljer sig från samhällets eftertraktade egenskap. Individen ses därmed som en utstött person utifrån gruppstigma trots att denne är en del av samhället. Ett stigma behöver varken uppfattas som nedsättande eller positiv eftersom en viss egenskap om specifika individer kan förstärka bekräftelsen kring samhörighet hos andra individer. Stigma blir därmed en sammankoppling mellan en egenskap och en stereotyp. Goffman (2014) beskriver även att en stigmatiserad person betraktas som inhuman av omgivningen. Det kan leda till att allmänheten använder diskriminering som en lösning mot den

stigmatiserade, vilket riskerar att oavsiktligt påverka individens möjligheter i samhället. På så sätt skapar omgivningen ett politiskt synsätt för att beskriva individens underordning i samhället genom att intala oss och allmänheten om hotet denne utgör som utgår ifrån bland annat sociala klasskillnader. Problemet kring stigmatisering kan inte förändras förrän allmänheten tillsammans sätter krav för att förändra samhällsnormer (Goffman, 2014). Reaktionerna från en stigmatisering kan pågå under långa perioder där konsekvenserna kan bli att ett utanförskap uppstår mellan individer samtidigt som kontakten sinsemellan

tenderar att försvåras. Det kan leda till att individer istället undviker kontakten med andra genom att isolera sig själva från omvärlden (Goffman, 2014). Goffman (2014) redogör att detta antagligen kommer att skapa ännu större konsekvenser för de stigmatiserade individerna eftersom deras upplevelser i samhället riskerar att bli mer omfattande.

En stigmatisering kan orsaka att en situation uppstår vid tillfällen där en ömsesidig närhet och kontakt upprätthålls eftersom båda parterna behöver förhålla sig till ett stigma. Det kan bidra till att den stigmatiserade individen upplever en osäkerhet kring hur denne kommer att uppfattas eller accepteras av omgivningen. Individens osäkerhet kan grundas i en

omedvetenhet kring om omgivningen kommer att indela och klassificera individen utifrån dennes stigma. På så sätt skapar den stigmatiserade individen en känsla av osäkerhet kring hur andra kommer att se personen i fråga (Goffman, 2014). Goffman (2014) betonar att stigmatiserade individer riskerar att skapa en känsla av att det ständigt är ifrågasatt vid kontakten med andra och att de därmed kritiserar sina intryck. Stigmatiserade personer som befinner sig i ett socialt sammanhang riskerar att bli felaktigt kategoriserade i samhället. En individ som är stigmatiserad i samhället tenderar att i större utsträckning utsättas för situationer som leder till att denne blir mer van vid att handskas med denna felaktiga bild (Goffman, 2014).

4

METOD

I detta avsnitt presenteras uppsatsens metodval, datainsamling, urval, tillvägagångssätt, databearbetning- och analysmetoder, teoretiska utgångspunkt och trovärdighet.

Metodavsnittet avslutas därefter med etiska aspekter.

4.1

Metodval

Vår uppsats utgår från en kvalitativ ansats som enligt Bryman (2011) är en ansats som lägger fokus på ord snarare än betydelsen av siffror som görs i den kvantitativa. En kvalitativ ansats innebär att forskaren försöker få förståelse för respondenternas subjektiva syn av omvärlden utifrån deras egna erfarenheter. Inom en kvalitativ ansats försöker forskaren skapa ett empatiskt intresse och en förståelse för respondentens livserfarenheter genom att uppleva den utifrån dennes synvinkel (Larsson, 2005). Denna studie har ett hermeneutiskt synsätt som bygger på att få en förståelse och skapa kunskap kring afrosvenska kvinnors situation på arbetsmarknaden. Enligt Bryman (2011) handlarhermeneutiken om att skapa förståelse kring betydelsen av en text utifrån författarens synsätt. Det innebär att grunden i ett

hermeneutiskt synsätt handlar om att en forskare ska analysera och tolka en text genom att sätta textens mening utifrån det perspektiv som författaren haft (Bryman, 2011). Alvesson & Sköldberg (2017) beskriver att en tolkning eller en förförståelse förknippas med ett empatiskt synsätt där en författare försöker sätta sig in i den andres situation och med hjälp av fantasin skapa en tydligare bild kring innebörden av aktörens handling. Fokuset i denna studie handlar om att uppmärksamma afrosvenska kvinnors upplevelser vid anställning och på arbetsplatsen och därför blir en kvalitativ ansats väsentlig.

4.2

Datainsamlingsmetod

En semistrukturerad intervju har använts i denna studie. Bryman (2011) betonar att en semistrukturerad intervju innehåller en intervjuguide som grundar sig i specifika teman, men att respondenten ändå har en frihet att besvara frågorna på sitt eget sätt. En intervjuguide inom en semistrukturerad intervju är en manual kring de frågeställningarna som behandlas i en studie. Intervjuguiden skapar därmed möjlighet för forskaren att på ett flexibelt sätt få vägledning kring respondenternas egna upplevelser (Bryman, 2011). Vi använde en

intervjuguide (se Bilaga A) i studien som utformades med hjälp av Charmaz i Bryman (2011). Upplägget kring intervjuguiden utgick ifrån bakgrundsfrågor liknande inledningsfrågor, mellanliggande frågor och avslutningsfrågor. Vi hade vårt syfte och frågeställning som hjälpmedel för skapandet av intervjuguiden. Semistrukturerade intervjuer är ett relevant instrument för att besvara studiens syfte och frågeställningar och med en intervjuguide kan en öppenhet och flexibilitet i intervjuerna skapas.

4.3

Urval

Studiens urval bygger på afrosvenska kvinnor i åldrarna 21–27 år som är verksamma på arbetsmarknaden. Ett målinriktat urval har genomförts i denna studie som handlar om att

valet av respondenter görs strategiskt utifrån relevansen för att besvara forskningsfrågor. Detta urval är inte slumpmässigt, vilket innebär ett icke-sannolikhetsurval (Bryman 2011) Ingen specifik begränsning av yrkesverksamhet eller geografiskt område har genomförts. Vi fick kontakt med flertalet afrosvenska kvinnor via den sociala plattformen Instagram som ville medverka i intervjun och via dem fick vi även tag i de resterande respondenterna. Vi framförde olika kriterier kring vilka respondenter som söktes i studien genom ett publicerat inlägg på Instagram. Dessa kriterier bestod av att vara afrosvensk, ålder mellan 20–30 år och verksam på arbetsmarknaden. Utifrån dessa kriterier kontaktade fyra respondenter oss via privatmeddelande på Instagram där vi som skribenter framförde ytterligare information kring studien och intervjuerna. Detta för att ge respondenten en bredare bild kring studiens ämnesområde och information kring hur lång intervjun skulle vara. All kontakt med

respondenterna hölls via privata meddelande eller mejl, vilket bevarar deras anonymitet eftersom inga utomstående kunde se vilka som kontaktade oss. Efter genomförandet av intervjuer med dessa respondenter fick vi därefter kontakt med ytterligare fyra respondenter. Vi hade via två respondenter fått information om att fyra andra respondenter var

intresserade av att medverka i studien. Vi tog därefter kontakt med dessa via mejl och vi informerade även dem om studien och intervjuerna. Det innebär att vi också har genomfört ett snöbollurval. Alvehus (2019) benämner snöbollsurval som ett urval där respondenterna väljs utifrån relevansen för studien och sedan används dessa respondenter för att ta kontakt med fler. Det slutliga urvalet blev åtta respondenter.

4.4

Tillvägagångssätt

Inför intervjuerna publicerade vi ett inlägg på Instagram där en kort presentation om studiens syfte formulerades samt information kring vilka vi söker för att kunna hitta

respondenter som skulle vara intresserade av att vara med i studien. Vi fick därifrån kontakt med ett flertal afrosvenska kvinnor som vi sedan kontaktade på mejl för att boka in en intervju. Vi fick därefter kontakt med ytterligare deltagare som var intresserade av att ställa upp och som vi tidigare nämnde i resonemanget om snöbollsurvalet. I samband med

genomförandet av studien pågick en Covid-19 pandemi som begränsade våra möjligheter att utföra intervjuerna fysiskt på plats. Utifrån situationen valde vi därför att genomföra dessa via videosamtal på zoom. Vid samtliga intervjuer befann sig både respondenterna och studieskribenterna i deras hem och i en lugn miljö. Bryman (2011) betonar att det är

betydelsefullt att intervjuerna genomförs i en trygg och lugn miljö för att minimera risken att inspelningskvalitén påverkas.

Inför varje intervju skickades ett missivbrevut på mejl till samtliga deltagare där information presenterades om studieskribenterna, studiens syfte och upplägget vid intervjun.

Intervjuerna inleddes med bakgrundsfrågor kring ålder, etnisk bakgrund, antal år på arbetsmarknaden och nuvarande arbetsplats. Bryman (2011) benämner att frågor om bakgrundsfakta är väsentliga i en undersökning för att kunna sätta intervjupersonens svar i en kontext. Vidare ställdes mer allmänna frågor till respondenterna kring bemötande på arbetsplatsen från medarbetare och kunder. Följdfrågor ställdes i vissa fall beroende på respondenternas svar och dessa kunde se olika ut i samtliga intervjuer. Alvehus (2019) benämner att personen som intervjuar bör lyssna och komma med följdfrågor till respondenten.Vi har lyssnat på respondenternas utsagor för att fånga upp det som

Intervjuerna avslutades med en sista fråga som berörde om respondenterna ville tillägga något. Samtliga respondenter betonade att de inte hade något att lägga till.

Innan intervjuerna genomfördes informerade vi de etiska aspekterna för respondenterna där de även tillfrågades om ljudinspelning är tillåtet. Varje intervju inleddes med en genomgång av missivbrevet där bland annat återupprepning av de etiska aspekterna och studiens syfte togs upp. Vi genomförde även en pilotintervju med en respondent och därefter

omformulerades en fråga. Intervjuerna genomfördes med åtta respondenter där varje

intervjutillfälle pågick i cirka 30–45 minuter. Vid varje intervju deltog båda uppsatsskrivarna där en observerade samtidigt som den andre genomförde intervjun. Efter samtliga

genomförda intervjuer transkriberades dessa.

4.5

Databearbetning och analysmetoder

Efter att intervjuerna har genomförts transkriberades dessa ordagrant av intervjuaren själv. Kvale & Brinkmann (2014) betonar att en transkribering genomförd av personen som

intervjuar skapar en likformighet och förenklar analysen av empirin. Vi valde även att ha med eventuella betoningar av ord, skratt och mumlande för att kunna ta del av helheten i

intervjuerna och för att kunna känna av respondentens tonläge, vilket enligt Kvale och Brinkmann (2014) stärker studiens reliabilitet och validitet. Efter transkribering av intervjuerna uppmärksammades likartade mönster mellan utsagorna av samtliga

respondenter. Vi delade därefter in empirin i olika teman som var relevanta utifrån studiens syfte och det som framgick ur intervjuerna. De teman som identifierades utifrån empirin framkom genom den analys som gjordes vid datainsamlingen. Vi transkriberade varje respondent för sig där denne fick en personlig bokstav från A-H. Det ledde till att det blev enklare för oss att hålla koll på respondenternas upplevelser och därifrån markerade vi liknande mönster genom att föra dem till samma plats och på så sätt bryta ner innehållet i små beståndsdelar, vilket kan ske inom en tematisk analys (Bryman, 2011)

Bryman (2011) benämner en tematisk analys, vilket är vanligt inom en kvalitativ forskning där olika återkommande teman eller subteman analyseras och därefter tillämpas i en studie. En tematisering av en intervjustudie innebär att fokuset blir att formulera olika

forskningsfrågor och använda olika teoretiska begrepp för att studera studiens berörda tema. Tematiseringen handlar därmed om att utveckla och skapa förståelse för studiens ämne utifrån ett teoretiskt synsätt för att kunna etablera detta till den nya kunskapen som ska anpassas i studien. Det innebär därför att fokuset med att tematisera blir att sortera ut vilka faktorer av det relevanta ämnet som forskningsfrågorna ska kretsa runt (Kvale & Brinkmann, 2014). Studiens resultat delades in i fyra olika teman såsom kön och hudfärgs betydelse, annorlunda behandling, att prestera bättre än andra och inte bli tagen på allvar. Samtliga respondenter kommer vid presentationen av empirin benämnas som A-H för att bidra till deras anonymitet. Författarna uteslöt fiktiva namn på respondenterna för att minimera risken att en stereotypisering utifrån namn ska påverka läsarens uppfattning av empirin.

4.6

Studiens vetenskapsteoretiska utgångspunkter

I denna studie har både ett deduktivt och induktivt angreppssätt genomförts, vilket kan förstås som abduktion. Larsson (2005) beskriver att inom en kvalitativ ansats går det att tillämpa både ett induktivt- och deduktivt angreppssätt. Det kan å ena sidan handla om att forskaren använder olika strategier för att förklara empirin utifrån relevanta begrepp. En studie kan å andra sidan konstruera frågor som baseras på bakgrundsfakta utifrån teoretiska perspektiv (Larsson, 2005). Vi började med att använda oss av ett deduktivt angreppssätt genom att välja en postkolonial och intersektionell teori innan intervjuerna och analys av data genomfördes. Larsson (2005) benämner att inom ett deduktivt angreppssätt utgår studien och forskningsfrågorna från relevanta teorier och därför hamnar fokuset i studien på dessa valda teorier redan innan empirin har verkställts. Efter insamlandet av empirin

tillämpade vi ett induktivt angreppssätt där teoretiska begrepp såsom stereotyper och stigma valdes. Det induktiva angreppssättet innebar att vi förhöll oss öppna och lyhörda till vad som framkom i det empiriska materialet, vilket gav oss möjligheten att genomföra en tematisk analys och urskilja teman. Ett induktivt förhållningssätt handlar om att hitta relevanta teorier eller begrepp utifrån studiens empiri och inte på förutbestämda hypoteser (Larsson, 2005). Det innebär således att vi har använt oss av abduktion eftersom vi har pendlat mellan deduktion och induktion (Larsson, 2005).

4.7

Studiens trovärdighet

Inom all kvalitativ forskning diskuteras det kring tillförlitlighet och giltighet istället för att använda begreppen validitet och reliabilitet som härstammar från den kvantitativa

forskningstraditionen. Kvale & Brinkmann (2014) betonar att reliabilitet syftar till studiens tillförlitlighet och hänför sig till om ett resultat kan återskapas vid annat tillfälle eller med andra forskare. Reliabiliteten handlar å ena sidan om i vilken omfattning en studie kan replikeras och å andra sidan syftar den till att forskarna i en gemensam studie kan enas om hur resultatet ska tolkas. Reliabiliteten lägger även fokus vid deltagarnas berättelse för att se om dessa förändras med tiden under intervjun eller om svaren skiljer sig åt mellan olika forskare (Bryman, 2011). Bryman (2011) beskriver pålitlighet inom en kvalitativ ansats som innebär att forskarna ska granska studien för att kunna garantera att den innefattar alla delar i en forskningsprocess (Bryman, 2011).

Alvehus (2019) redogör att validitet handlar om förmågan att undersöka om en metod mäter det den avser att mäta. Validiteten innebär att resultatet av studien ska stämma överens med de teorier och data som finns kring det valda ämnet (Bryman, 2011). Enligt Kvale &

Brinkmann (2014) handlar motsvarigheten till kvantitativ validitet om en giltighet och korrekthet kring deltagarens anförande. Inom kvalitativ forskning förekommer trovärdighet som å ena sidan syftar på att förklara en individs social verklighet genom att säkerställa att forskaren har gjort en rimlig tolkning av det empiriska materialet. Resultaten ska å andra sidan även observeras utifrån individens sociala verklighet för att på så sätt kunna styrka att individens verklighetsbild stämmer överens med forskarens uppfattning. Kvale och

Brinkmann (2014) betonar teoretisk generalisering inom den kvalitativa forskningen genom att förklara att om ett resultat ska kunna bedömas som tillförlitlig eller giltig är det viktigt att undersöka om dessa kan appliceras till liknande situationer eller respondenter. Bryman (2011) beskriver överförbarhet som har fokus på att förstå hur individens sociala verklighet analyseras. Till skillnad från en kvantitativ ansats som fokuserar på generaliserbarheten så

ligger snarare fokuset inom den kvalitativa forskningen på att studera överförbarhetens betydelse kring hur pass överförbart ett resultat är i relation till andra miljöer. Teoretisk generalisering och överförbarhet har därmed i stort sett en liknande betydelse. En annan del inom den kvalitativa tillförlitligheten är möjligheten att styrka och konfirmera. Det innebär att en forskare ska säkerställa att forskningen har en ”god tro” (Bryman, 2011, s. 355). Det vill säga, att forskaren medvetet försöker bortse från sina personliga värderingar för att

undersökningen inte ska påverkas av detta i sitt utförande (Bryman, 2011). Bryman (2011) benämner att det är omöjligt att uppnå en fullkomlig objektivitet i kvalitativ forskning. Trovärdigheten och tillförlitligheten i denna studie kommer diskuteras i metoddiskussionen. Inför genomförandet av denna studie hade vi en förförståelse kring afrosvenskars bemötande på arbetsplatsen. Vi har erfarenhetsmässigt via mötet med kvinnliga afrosvenska bekanta och utomstående fått tagit del av deras upplevelser kring ämnet. Den förförståelse vi haft med oss in i uppsatsskrivandet har påverkat oss utifrån att vi haft en inriktning om ett ämne vi

upplever som intressant. Gilje & Grimen (2007) benämner att det finns risk att en

förförståelse kan påverka tolkningen hos en aktör och därmed riskerar att förbise

information som inte överensstämmer med förförståelsen. Å ena sidan kan en förförståelse leda till att ett resultat i en studie redan blir förutbestämd och på så sätt skapas en förutfattad mening. Å andra sidan finns det positiva aspekter med förförståelse då den kan bidra till att ett resultat i en studie kan avgränsas och därmed vara till hjälp för att förstå resultatet (Gilje & Grimen, 2007). Vi har varit medvetna om att det funnits en förförståelse som delvis har påverkat uppsatsens innehåll vid formulering av syfte. Förförståelsen har utvecklats med tiden i studien då information från exempelvis tidigare forskning och empirin har

överensstämt med förförståelsen. Vi har förhållit oss till förförståelsen genom att vara öppen för att den skulle ändras under uppsatsens gång och att resultatet eventuellt skulle motbevisa den.

4.8

Etiska ställningstaganden

Denna studie genomfördes utifrån de fyra etiska principerna som presenterades till

respondenterna. Bryman (2011) benämner de etiska principerna utifrån informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet. Informationskravet ska enligt Bryman (2011) innehålla information om studiens syfte där forskaren ska upplysa detta för respondenterna. Respondenterna ska bli medveten om att deltagandet är frivilligt och att de kan välja att avbryta sin medverkan om de skulle vilja. Våra deltagare blev informerade om informationskravet via ett missivbrev som skickades ut innan intervjun genomfördes och där fick dem ta del av studiens syfte. Respondenten fick via missivbrevet (se bilaga B)

information om att denne deltar frivilligt och kan när som helst avbryta sitt deltagande utifrån sitt eget beslut. Vi gick även igenom informationskravet innan intervjun påbörjades för att säkerställa att respondenten tagit del av och förstått informationen. Innan intervjun påbörjades inhämtade vi respondenternas samtycke muntligt, vilket är en del av

samtyckeskravet. Innebörden av samtyckeskravet är att respondenterna ska ha ett självbestämmande kring sin medverkan (Bryman, 2011).

Inför varje intervju frågade vi respondenten om ljudinspelning är tillåtet för att kunna transkribera det som framkommit under intervjun. Vi informerade respondenten muntligt om att de är anonyma och att all data behandlas konfidentiellt där utomstående inte kan ta del av informationen. Vid transkribering och presentation av resultat presenteras

respondenterna anonymt genom att namnges som respondent A-H för att bevara deras integritet och anonymitet. Eriksson-Zetterquist & Ahrne (2015) betonar vikten av anonymitet vid insamling och transkribering av material för att främja den etiska aspekten. Enligt

Bryman (2011) ingår detta i konfidentialitetskravet, vilket innebär att information om enskilda personer från en undersökning ska hanteras med en anonymitet och att

personuppgifterna bevaras på ett sätt där utomstående inte kan få tag i dessa. Bryman (2011) benämner att nyttjandekravet innebär att de personliga uppgifterna som är insamlade enbart kommer användas för studiens syfte. Respondenterna informerades om nyttjandekravet både muntligt och via missivbrev. Vi har lagt stort fokus kring det etiska aspekterna då det är viktigt att behålla konfidentialiteten hos respondenten. Bryman (2011) betonar att det är viktigt att vara transparent i mötet med en respondent eftersom den etiska aspekten kan vara sårbar för denne och därför är det viktigt att informera om både studiens syfte och att alla uppgifter behandlas konfidentiellt.

5

RESULTAT OCH ANALYS

I detta avsnitt presenteras resultatet och analys. Resultatet analyseras genomgående

tillsammans med valda teoretiska begrepp och tidigare forskning. Redovisningen av resultat och analys består av fyra teman:

5.1

Kön och hudfärgs betydelse

Respondenternas upplevelser att få ett arbete skiljer sig åt mellan varandra. Flera av respondenterna förklarar att de inte upplever några särskilda svårigheter utifrån sitt namn eftersom deras för- och efternamn är vanligt förekommande och inte avslöjar deras etnicitet och hudfärg. En respondent betonar att hennes kontaktnät vid anställning har varit

avgörande och hon har därför inte upplevt svårigheter. Flera respondenter framhåller dock en strategi om att inte skicka med en bild av sig själv i CV:n vid arbetsansökan då de

förutsätter att arbetsgivare kommer att ta ett beslut och bedöma deras kompetenser utifrån hudfärg: ”Jag skickar aldrig CV med bild för att det känns att dem redan då kommer ta ett

beslut om dem vill ha mig eller inte. Så då vet dom inte min hudfärg tills vi ska träffas’’

(Respondent A, 2020). Respondenternas strategi om att inte ha bild på sitt CV kan förstås utifrån begreppet stigmatisering. Goffman (2014) benämner att hudfärg är ett synligt gruppstigma och därför kan det leda till att arbetsgivarens beslut baseras utifrån hudfärg. Arbetsgivarens beslut baserat på hudfärg kan leda till att stigmat förstärks eftersom respondenternas hudfärg avviker från samhällets normer eller värderingar av hur en arbetstagare ska vara, vilket kan bidra till att arbetsgivaren utgår från dessa normer vid ett anställningsbeslut (Goffman, 2014).

Phelps i Behtoui & Jonsson (2013) betonar att en statistisk diskriminering kan förekomma då utseende är enklare att observera vid ett anställningsbeslut och på så sätt uppstår en etnisk diskriminering. I likhet med den studien går det att urskilja i respondenternas utsagor att en arbetsgivares möjliga negativa stereotyper om deras hudfärg kan bli avgörande för en

anställning. Majoriteten av respondenterna upplever hinder att få ett arbete. Det liknar Hübinette,Kawesa & Beshirs (2014) studie som betonar att afrosvenskar upplever hinder redan tidigt i ansökningsfasen. En respondent beskriver sina svårigheter enligt följande:

Jag tycker det är väldigt svårt för att... det är för att mitt namn gör så att det sätter en stämpel på mina kompetenser och trots att jag har erfarenheter och trots att jag har färdigheter till ett arbete så känns det som att mitt namn inte är normen och på så sätt känns det inte som att det är det dom vill inte ska representera företaget eller verksamheten (Respondent C, 2020). Ovanstående citat kan sammankopplas med Goffmans (2014) gruppstigma då ett utländskt klingande namn skiljer sig från normen och kan leda till att en stigmatisering sker utifrån namn. Det kan orsaka att respondentens kompetens undangöms och därmed kan hennes möjligheter att få ett arbete begränsas.

Samtliga respondenter benämner att efter en anställning har de vid vissa möten med anställda och kunder upplevt att deras hudfärg har uppmärksammats. En respondent beskrev en situation som inträffade när hon arbetade på en matbutik tillsammans med en annan afrosvensk kvinna där de fick höra följande: ”ni ser ut som vargarna jag såg i

tidningen idag, du ser ut som pappa vargen och du ser ut som mamma vargen och dom är också svarta som ni är’ (Respondent B, 2020). Bemötandet kring nedsättande kommentarer

eller frågor om hår och hudfärg upplever flera respondenter från kunder. Kunderna betonar deras svarthet och leder till en känsla av obehag hos respondenterna. En annan respondent får höra kommentarer från flera manliga kunder i sitt arbete som cafébiträde vid förfrågan om de vill ha mjölk i kaffet som exempelvis följande: “nej jag gillar kaffet svart som mina

kvinnor” (Respondent H, 2020). Detta citat kan uppfattas som en nedvärdering av

respondenten för att hon är en svart kvinna. En tolkning kan därför vara att respondenten utsätts för objektifiering och sexism, vilket kan ses som ett uttryck inom intersektionalitet som synliggör att hennes kön och etnicitet håller henne inom maktstrukturerna (Mattsson, 2016). Det kan även kopplas med studien av Wigerfelt, Wigerfelt, Kiiskinen (2014) som benämner att individens hudfärg påverkar livssituationerna i det svenska samhället.

Respondenterna arbetssituation kan därför påverkas genom dessa kränkande kommentarer som de får utstå utifrån deras hudfärg.

Majoriteten av respondenterna upplever inte att deras kön har betydelse vid anställning. Respondenterna upplever inte heller att kön har en betydelse i mötet med medarbetare då arbetsplatserna är kvinnodominerade. Däremot förklarar ett fåtal respondenter att deras fysiska styrka blir ifrågasatt av kunder och medarbetare. En respondent beskriver att de anställda på ett café uttryckt följande: ‘’varför ska du bära på dom här stolarna varför är du

inte i köket och arbetar som en kvinna borde göra” (Respondent C, 2020). En respondent

har utifrån sina erfarenheter inom ett kontorsarbete uppmärksammat att det finns en könsskillnad gällande chefspositionerna där männen oftast anställs trots att majoriteten är kvinnor genom att följande citat beskrivs: “... Men det är såhär att dem vill ha kvinnor inne

på deras arbetsplatser men det är inte så att kvinnorna får chefspositionerna där, man ger oftast männen de högsta positionerna även fast de inte är majoriteten… (Respondent B,

202o). Ovanstående citat kan beskrivas utifrån intersektionalitet där det finns en maktstruktur som skapar en ojämlikhet utifrån en könsaspekt kring att männen har en chefsposition i kvinnodominerade yrken (Mattsson, 2015).