Implementering av Agenda 2030 : En kvalitativ studie om tjänstepersoners uppfattningar angående förutsättningarna för implementering av Agenda 2030 i sörmländska kommuner

Akademin för hälsa, vård och välfärd

IMPLEMENTERING AV AGENDA 2030

En kvalitativ studie om tjänstepersoners uppfattningar angående

förutsättningarna för implementering av Agenda 2030 i sörmländska

kommuner

LENA%KUMPULA%

%

SAMMANFATTNING%

Agenda 2030 är en handlingsplan för hur världens alla länder gemensamt ska nå en hållbar utveckling socialt, ekonomiskt och ekologiskt. Agenda 2030 berör den sociala dimensionen av hållbar utveckling och kan därför kopplas till ett långsiktigt folkhälsoarbete. Syftet med studien är att undersöka tjänstepersoners uppfattningar om förutsättningarna för att implementera Agenda 2030 i deras kommun. Urvalet i studien var målstyrt då

respondenterna skulle svara på frågor om arbetet med Agenda 2030. För studien användes en kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer som datainsamlingsmetod där materialet sedan analyserades enligt en kvalitativ innehållsanalys.

Resultatet visar att stödjande faktorer som politisk vilja, pågående handlingsplan, samarbetsmöjligheter, tillgängliga resurser, kompetens och tydlig ledning och styrning förenklar arbetet med Agenda 2030. Hindrande faktorer var bristande kompetens och otydlig ledning och styrning. Dessutom har coronapandemin har haft en negativ påverkan på

ekonomi och organisation. Utvecklingsmöjligheter är att fortsätta med det pågående arbetet och utveckla målstyrningen samt integreringen av Agenda 2030 i den ordinarie

verksamheten.

Slutsatsen är att kommunerna befann sig i olika faser av implementeringsprocessen varpå förutsättningarna varierade mellan kommunerna. Kommunerna behöver uppmärksamma stödjande faktorer och arbeta med hindrande faktorer tillsammans med

utvecklingsmöjligheter för att skapa goda förutsättningar för lokal implementering av Agenda 2030.

Nyckelord: folkhälsa, hållbar utveckling, kommun, kvalitativ studie, tjänsteperson, top-down implementering

ABSTRACT%

The Agenda 2030 is an action plan for global sustainability divided into17 goals and three dimensions of social, ecological and economical sustainability. The social dimension of sustainability affects the determinants of health and can therefore contribute to better public health. The aim of this study is to examine official workers perceptions of the conditions to implement Agenda 2030 in Swedish municipalities.

The selection method was strategic as the respondents were to answer questions about their experiences according to their work with implementing Agenda 2030. For the study, a qualitative approach was used with semi-structured interviews to collect data. The data were analyzed according to qualitative content analysis.

The results show that supporting factors such as political will, an ongoing action plan, cooperation opportunities, available resources, competence, clear management and governance simplified the work with Agenda 2030. Hindering factors in

the process where lack of competence, lack of distinct management and guidance. The corona pandemic has had a negative impact on the economy and organization.

Development opportunities are to continue with the ongoing work and develop management by objectives and the integration of Agenda 2020 in the regular operations.

The conclusion of the study is that the municipalities were in different phases of the implementation process and therefore conditions varied. The municipalities need to pay attention to the supporting factors and work with the hindering factors together with development opportunities to create good conditions for local implementation of Agenda 2030.

Key words: Municipality, Official Worker, Public Health, Qualitative Interviews, Sustainable Development, Top-Down Implementation

INNEHÅLL%

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

1% INTRODUKTION%%

Medlemsländerna i Förenta Nationerna [FN] har gemensamt beslutat att genomföra det ambitiösa programmet Agenda 2030 för en ekonomisk, ekologisk och socialt hållbar utveckling i världen. Det internationella åtagandet ska genomföras lokalt i alla länder med stöd från FN. Regeringen i Sverige har satt ambitionsnivån att vara ledande i arbetet med Agenda 2030.

För folkhälsovetenskapen är arbetet med Agenda 2030 viktigt. Agendans 17 målområden och 169 delmål relaterar till hälsans bestämningsfaktorer och de svenska folkhälsopolitiska målområdena för en god och jämlik hälsa. Arbetet med Agenda 2030 balanseras genom de tre odelbara dimensionerna av ekonomisk, ekologisk och social hållbarhet.

Jag har erfarenhet som politisk sekreterare och ledamot i politiska nämnder och den förförståelsen och intresset för genomförande av globala handlingsplaner har lett mig in på examensarbetets syfte. Mitt personliga motiv till ämnesvalet är att implementering är intressant och särskilt att studera hur en global handlingsplan kan bli ett lokalt arbete. Avsikten med studien är att lyfta fram tjänstepersoners syn på möjligheter och hinder vid lokal implementering av Agenda 2030. Givetvis är det även intressant att se om det finns andra vägar att gå genom att ställa frågan om tjänstepersoner kan nämna

utvecklingsmöjligheter.

Under pågående examensarbete Mars 2020, drabbades Sverige av en pandemi med spridning av ett coronavirus som innebar förändringar i samhället. All undervisning och arbete som kunde bedrivas på distans skulle bidra till minskade kontakter mellan människor för att minska smittspridning. Examensarbetet är genomfört under de förutsättningarna vilket innebar att intervjuer har genomförts över telefon. Dessutom har kommunernas arbete med Agenda 2030 påverkats.

2% BAKGRUND%%

2.1% Folkhälsa%och%hälsans%bestämningsfaktorer%

Enligt Haglund och Tillgren (2009) är folkhälsa är ett samlingsbegrepp på hälsotillståndet hos befolkningen. Hur hälsan hos människor är beroende av faktorer kan förklaras enligt Regnbågsmodellen (figur 1) av Dahlgren och Whitehead (2007). Folkhälsan påverkas av olika faktorer i samhället och Dahlgren och Whitehead (2007) menar att ett samspel mellan

individ och samhälle resulterar i olika hälsoutfall. Den goda hälsan kräver då insatser på flera nivåer för att skapa likvärdiga förutsättningar och villkor. Detta kan beskrivas genom de bestämningsfaktorer som är illustrerade i bilden nedan (figur 1). Vissa bestämningsfaktorer är svårare att påverka än andra som exempelvis kön, ålder och arv. Hälsoutfallet är en komplex fråga vilket kan tolkas av bilden och hälsoarbete behöver därför ske på flera nivåer i samhället.

Figur 1. Regnbågsmodellen över hälsans bestämningsfaktorer (Dahlgren & Whitehead, 2007).

2.2% Folkhälsoarbete%och%folkhälsopolitik%

Förenta nationernas organ, World Health Organization [WHO] huvudområde är att verka inom hälsa. Det görs genom att utbilda, engagera och verka inom hälsoområdet. Målet är att

fler människor i världen ska leva med god hälsa och vara fria från sjukdom (Svenska FN-förbundet, 2018).

WHO har enligt Haglund och Tillgren (2009) utvecklat begreppet Health promotion som relaterar till det svenska begreppet hälsofrämjande arbete. Sju grundläggande principer för hälsofrämjande arbete är delaktighet, empowerment, jämlikhet, tvärsektoriellt arbete, social rättvisa, helhetssyn på hälsa och vidmakthållande.

Enligt Jänicke (2017) är FN:s arbete ett exempel på Multi-level governance och initierades under nittiotalet i samband med framtagandet av arbetet med hållbar utveckling. Multi-level governance förklaras av Bache och Flinders (2004) som ett system av konstant förhandlande mellan regeringar i olika territorier. Multi-level innebär styrning på flera nivåer och ett ökat ömsesidigt beroende mellan territorium och nivåer. Governance innebär det växande

ömsesidiga beroendet mellan regering, styrande och andra aktörer på varierande nivå (Bache & Flinders, 2004).

!

&

Folkhälsoarbete kan beskrivas som målinriktade och systematiska hälsofrämjande,

sjukdomsförebyggande och skadeförebyggande insatser som ska bidra till en jämlik och god hälsa för hela befolkningen (Haglund & Tillgren, 2009). För att kunna förverkliga

folkhälsoarbetet behövs en stödjande folkhälsopolitik.

Den svenska regeringens Proposition 2017/18:249 ”En god och jämlik hälsa – En utvecklad folkhälsopolitik” syftar till att förbättra folkhälsan och minska ojämlikheter där ansvaret är gemensamt. Den goda folkhälsan innefattar att den fysiska och den psykiska hälsan är så god som möjligt. Hälsan ska även vara så jämlikt fördelad som möjligt mellan grupper.

Regeringen menar vidare att det är viktigt att lyfta hälsoskillnaderna som ett problem i sin helhet utifrån det hållbara perspektivet och det effektiva användandet av samhällets resurser. Propositionen ska underlätta folkhälsoarbetet på alla samhällsnivåer med tydligare

ansvarsfördelning på nationell nivå, förbättrad uppföljning av folkhälsan och med utvärdering av folkhälsoarbetet (Prop. 2017/18:249).

Det systematiska arbetet innefattar att folkhälsan mäts och följs upp genom olika metoder som mätningar i miljö och buller men även genom data som är självrapporterad gällande sjukdomstillstånd, alkoholkonsumtion eller psykisk hälsa. Vidare ger statistiken information om orsaker till dödsfall, sjukdom, antal fallolyckor i arbete, dödsfall eller antal sjuka i hjärt-kärlsjukdom eller cancer. Ojämlikhet i hälsa mäts genom att utgå från socioekonomiska förutsättningar såsom utbildningsnivå, arbete och inkomst (Prop. 2017/18:249).

Diskrimineringsgrunder räknas även till ojämlikheter såsom etnisk tillhörighet,

funktionshinder, kön och könsöverskridande identitet eller uttryck, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning och ålder (Prop. 2007/08:95).

förutsättningar för en god och jämlik hälsa i hela befolkningen och sluta de påverkbara hälsoklyftorna inom en generation” (s. 32).

Figur 2. Folkhälsopolitikens åtta målområden (Folkhälsomyndigheten, 2020).

2.3% Agenda%2030%

FN är en organisation som verkar för en bättre framtid tillsammans med alla medlemsländer världen över. Det tidigare gemensamma hållbarhetsarbetet kallat Milleniemålen ersattes av Agenda 2030 när det antogs av FN:s medlemsländer år 2015. Agenda 2030 utvecklades från Milleniemålen till en bredare handlingsplan för hur världens alla länder gemensamt ska nå en hållbar utveckling socialt, ekonomiskt och ekologiskt (Svenska FN-förbundet, 2018). Begreppet hållbar utveckling innebär att en utveckling är hållbar när den tillfredsställer dagens behov utan att äventyra framtida generationers möjligheter att tillfredsställa sina kommande behov (World Commission on Environment and Development, 1987, s. 17). Målen arbetades fram under en treårig process med en inkluderande ansats där regeringar, forskare, civilsamhälle, näringsliv, organisationer och andra aktörer fick delta. Genom kampanjen ”My World 2015” samlades röster från miljontals världen över för att se vad som skulle inkluderas i en ny agenda som idag kallas Agenda 2030 (Svenska FN-förbundet, 2018). Agenda 2030 innehåller 17 målområden (figur 3) med 169 delmål som är universella och odelbara vilket medför att framsteg i ett mål inte får ske på bekostnad av ett annat. Gemensamma indikatorer tilldelades för att alla länder ska kunna mäta, följa upp och utvärdera arbetet med målen. För att uppnå målen krävs att alla agerar i sina länder och på så sätt bidrar till ett gemensamt globalt arbete. Målen är även integrerade i varandra så att påverkan i ett mål leder till påverkan i ett annat därav behovet att påverka i rätt riktning. De globala målen för hållbar utveckling ska vara uppnådda till år 2030 (Svenska FN-förbundet, 2018).

Figur 3. Karta över globala målen för hållbar utveckling (Svenska FN-förbundet, 2018).

! Genomförandet&av&Agenda&2030&

Ansvaret att genomföra agendan ligger hos alla regeringar i alla länder med stöd från FN. Agenda 2030 är ett åtagande och berör alla människor i alla länder. Ett gemensamt arbete krävs för att uppnå målen och agerande krävs av civilsamhället, organisationer, andra aktörer, kommuner, regioner, forskare och näringsliv (Svenska FN-förbundet, 2018). I Sverige är civilministern ansvarigt statsråd för det nationella genomförandet av Agenda 2030. Det svenska FN-förbundet ansvarar för att bidra med stöd i genomförandet av Agenda 2030 i Sverige, stödet ges genom samarbeten, utbildning och informationsmaterial för exempelvis skolor och organisationer (Svenska FN-förbundet, 2018).

Den svenska regeringens proposition (2019/20:188) har ambitionen att vara ledande i arbetet med att genomföra Agenda 2030 i världen. Betoningen på att det ska föreligga ett brett engagemang och ägarskap av Agenda 2030 i hela samhället är viktigt. Nationellt ska Agenda 2030 genomföras som ett integrerat arbete i ordinarie mål, strategier och

handlingsplaner (Regeringskansliet, 2018).

! Styra&mot&gemensamma&mål&

Enligt propositionen (2017/18:249) syftar Agenda 2030 till ett sektorsövergripande arbetssätt vilket lyfts av WHO som nödvändigt i den goda utvecklingen av hälsan.

Propositionen menar även att Agenda 2030 och folkhälsoarbetet gemensamt berör ett stort antal områden och perspektiv som kommuner och regioner arbetar med. Regeringen menar att det är fördelaktigt att samarbeta inom de olika perspektiven och uppnå synergier istället

folkhälsopolitiska målområdena varpå regeringen menar att arbetet med Agenda 2030 leder till måluppfyllelse i folkhälsopolitiska målområden och tvärtom (Prop. 2017/18:249).

En tidigare studie av Håkansson (2005) visar att i svenska kommuner är det enklare att arbeta med målen i Agenda 2030 som relaterar till miljö jämfört med sociala faktorer då strategerna är mer vana med miljömål och innehar den kompetensen. De sociala faktorerna är mer svårtolkade än de som relaterar till ekologisk hållbarhet vilket kommunerna har en större vana att arbeta med. Miljöfaktorerna är även enklare att mäta då det finns en vana och en struktur för det.

Vidare skriver Graute (2016) att i arbetet med Agenda 2030 kan inte de 17 målen ses som olika delar utan mer som ett nät som håller ihop och att alla ska göra sitt arbete med förståelsen för hur det påverkar andra mål och vilka effekter det har. Gemensamt för Håkansson (2005) och Graute (2016) är att de framhåller att för att lyckas i arbetet med Agenda 2030 i våra kommuner behöver det gamla hierarkiska stuprörstänkandet förändras och att arbetet med Agenda 2030 ska vara en gemensam sak.

Det nationella verktyget Sveriges politik för global utveckling [PGU] ska användas för att avslöja målkonflikter inom olika politiska områden som motverkar varandra. Verktyget ska även kunna hjälpa till att identifiera var samverkan är möjlig och synliggöra mål- och intressekonflikter som ska/kan avgöras politiskt. (Prop. 2017/18:249).

Utmaningar med Multi-level governance är enligt Fidelis och Pires (2009) att kunna erkänna andra i det tvärsektoriella arbetet som betydelsefulla och att det finns en ömsesidig

uppskattning över sektorer även vid förhandlingar. Studien pekar på att effektivt

implementeringsarbete görs bäst genom att ha stark lokal styrning i kombination med ett ansvarstagande och handlingskraftigt civilsamhälle vilket förutsätter kunnande och kompetens. Studien visar att så länge målstyrningen är effektiv finns en nöjdhet hos kommunen. Detta innebär att kommunen kan finna det tillfredställande nog när

uppföljningar och mätningar visar att det går åt rätt håll i organisationens arbete och inte att själva målet är uppfyllt. Det är inte förrän arbetet avstannar då implementeringen anses ha misslyckats (Fidelis & Pires, 2009).

! Det&regionala&arbetet&

Sveriges Kommuner och Regioner [SKR] har i samarbete med FN:s projekt Glokala Sverige som syfte att stärka engagemang och kunskap hos politiker och tjänstepersoner i Agenda 2030. Nära hälften av Sveriges kommuner och regioner deltar i Glokala Sverige som finansieras av Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete [SIDA] (Svenska

FN-förbundet, 2018). Sex av nio kommuner i Sörmland deltar i Glokala Sverige tillsammans med Region Sörmland. Kommuner som blivit antagna till Glokala Sverige är Eskilstuna, Flen, Gnesta, Katrineholm, Nyköping och Strängnäs.

! Implementering&

Implementering beskrivs vara den process som sker mellan förväntade resultat av en policy och faktiskt uppnådda resultat. Implementering av policyer kan ske på olika nivåer i

samhället från regeringsbeslut till myndigheter eller exempelvis mellan länsstyrelse, regioner och kommuner (Buse, Mays och Walt, 2012). Policyer skapas vanligen utifrån det normala politiska arbetet och ibland krissituationer som ger en snabbare respons på det akuta läget. Buse et al. (2012) menar även att frågor som är aktuella i samhället skapas det inte alltid policys för utan vad det är som avgör om en fråga hamnar på agendan kan Kingdons teori om tre strömmar förklara.

Kingdon (1984) beskriver tre existerande strömmar som leder till policyskapande; Problem, Policy och Politik. De tre strömmarna är oberoende av varandra men länkas då och då ihop av tillfälliga möjligheter så att ett policyfönster öppnas. Ett policyfönster kan innebära en möjlighet för en policy att skapas. Det kan ske i det rutinmässiga arbetet som exempelvis i strömmen Policy när ekonomiska medel ska fördelas eller i Problem när samhället drabbas av en kris. Fowlers (2018) studie visar på att hur väl en policy implementeras relaterar till nivåerna i de tre strömmarna. Studien visar att när nivån i en av strömmarna hålls på en lägre nivå är effekten på policygenomförandet låg. Om alla strömmar har höga värden är genomförandet av policyn stark.

Forskning av Ditlopo, Blaauw, Rispel, Thomas och Bidwell (2013) studerade genomförandet av en policy med hjälp av Hogwood och Gunns tio förutsättningar för en perfekt

implementering. Studien visar på svagheter i implementeringsprocessen och ett antal förutsättningar kunde konstateras vara avgörande. De förutsättningar utifrån modellen som berörde tid och resurser, beroenderelationer, tydlighet vad gäller uppgift samt

kommunikation och koordination ansågs inte vara fullt uppfyllda och sågs vara bidragande i en suboptimal implementering.

Tidigare forskning av Jansson, Fosse och Tillgren (2011) visar att implementeringen av Sveriges folkhälsopolitiska målområden kan hindras av vald styrmodell och om policyns innehåll visar bristande tydlighet mellan den nationella och lokala nivån. De svenska

folkhälsopolitiska målområdena är omfattande med fokus på determinanterna för hälsa och innebär ett intersektoriellt arbete för kommunerna. Arbetet förutsätter en stark lokal vilja, förståelse för och kännedom om policyn, tillräckliga och lämpliga resurser för genomförandet (Jansson et al. 2012).

En kvalitativ studie av Uvhagen, Hasson, Hansson och von Knorring (2018) genomförd med ett flertal intervjuade om chefens roll för implementeringen av en policy inom vårdsektorn visar att chefer har en betydande roll i implementeringsprocessen på lokal nivå. Studien visar att chefens uppfattning av tillgängliga resurser och tolkning av sin roll i relation till

2.4% Teoretiskt%ramverk%

Hogwood och Gunns (1984) modell för en perfekt implementering har använts vid forskning av implementering av top-down policyer där genomförandet sker på lokal nivå. Modellens tio förutsättningar är enligt författarna en utopi och ska ses som rekommendationer för

beslutsförfattare. Modellen kan användas som en checklista för att skapa de bästa förutsättningarna för genomförandet av en policy.

Modellens tio förutsättningar är omfattande och berör stora delar av en implementering. Därför kan den anses vara lämplig att använda som ramverk för att belysa förutsättningar i implementeringsprocessen av Agenda 2030 i sörmländska kommuner. Detta görs genom att i resultatdiskussionen koppla samman studiens resultat med nedanstående förutsättningar.

! Modellen&för&en&perfekt&implementering&&

Modellen för en perfekt implementering av Hogwood och Gunn (1984) innehåller tio förutsättningar som kan användas för att planera genomförandet av en policy. Modellen är väl känd och innehåller följande tio förutsättningar:

1.! De utomstående förutsättningarna för genomförandet är inte begränsande Ett exempel kan vara att inte bli hindrad av externa omständigheter som andra krav som är i konflikt med genomförandet eller yttre omständigheter som kris.

2.! Det finns tillräckligt med tid och resurser tillgängligt Tillräckliga resurser är avsatta för genomförandet.

3.& Den nödvändiga kombinationen av resurser är tillgänglig De rätta resurserna är avsatta för genomförandet.

4.! Policyn är baserad på en giltig teori med orsak och verkan

En policy som är vilar på en vetenskaplig teori kan ha goda chanser att genomföras. 5.! Orsak och verkan har en stark relation

Kortare vägar till agerande utan mellanhänder som kan förhala eller förändra ursprungssyftet.

6.! Ett oberoende mellan beslutsfattare, grupper och organisationer är viktigt Innebär att genomförandet av uppgifter ska ske oberoende av andra.

7.& Det finns en förståelse för och en överenskommelse gällande målen

Ett samförstånd och kunskap med en gemensam bild över målen hos inblandade. 8.& Genomförandet med uppgifter är tydligt och korrekt

Uppgifterna är tydliga och specifika och följer en korrekt ordning för policyn. 9.& Kommunikationen och samordningen är perfekt

En perfekt koordination och kommunikation finns mellan involverade parter. 10.!Myndigheterna har mandat att ställa krav och att de efterlevs

Löfgren (2012) kritiserar idén om att strategiskt planera en perfekt implementering och menar att förutse alla potentiella hinder och faktorer är omöjligt. Även om tidigare forskning har försökt att rama in scenarion och skapa en enda teori för implementering med syfte att fånga in helheten så är det fortfarande flera teorier som kan förklara delar av

implementeringsprocessen. Att studera implementeringsprocesser idag görs på bästa sätt genom en kombination av top-down och bottom-up perspektiv med berörda parters möjligheter och inställning i åtanke. Löfgren (2012) menar att implementeringsforskning idag inte ska fokusera på att hitta en perfekt teori för implementering utan mer fokusera på processen.

2.5% Problemformulering%%

Agenda 2030 som ett resultat av Multi-level governance är en top-down policy som ska genomföras lokalt och en utmaning som FN:s länder åtagit sig att genomföra. Att skapa en policy med ett top-down perspektiv innebär en utmaning i att uppnå ett resultat så nära den ursprungliga intentionen som möjligt. Ett implementeringsgap försvårar arbetet med att nå uppsatta mål vilket innebär att policyskaparens förväntade resultat och det faktiska

slutresultatet inte matchar. En policy som skapats genom ett top-down perspektiv innebär att de lokala aktörerna ges möjlighet att tolka direktiv efter att policyn är antagen. Sällan har lokala aktörer ett inflytande i beslut gällande policyskapande på högre nivåer.

Sveriges regering har uttryckt målsättningen att vara ledande i genomförandet av Agenda 2030 och det är kort om tid. Den nationella strategin är att integrera Agenda 2030 i ordinarie processer för att nå en hållbar utveckling. Genomförandet sker i hela landet från nationell till lokal nivå. Stora delar av Agenda 2030 berör folkhälsopolitikens målområden och

genomförandet av Agenda 2030 innebär därför ökat fokus på social hållbarhet. Denna

bakgrund motiverar att det är relevant att genomföra en studie för att få en djupare förståelse för processen och tjänstepersonernas syn på förutsättningarna att implementera Agenda 2030 i kommuner i Sörmland.

3% %SYFTE%OCH%FRÅGESTÄLLNINGAR%%

Syftet är att undersöka tjänstepersoners uppfattningar om förutsättningarna för att implementera Agenda 2030 i deras kommun.

•! Vad upplever tjänstepersoner som stödjande faktorer? •! Vad upplever tjänstepersoner som hindrande faktorer? •! Vad beskriver tjänstepersoner som utvecklingsmöjligheter?

4% METOD%

Studien genomfördes med en kvalitativ metod då syftet var att undersöka tjänstepersoners uppfattningar om förutsättningarna för att implementera Agenda 2030 i kommunen. Enligt Graneheim och Lundman (2004) är kvalitativ metod lämpligt att använda när syftet är att söka ett fåtal personers upplevelser och uppfattningar om ett visst fenomen.

4.1% Urval%

Urvalsmetoden för studien var målstyrt urval vilket innebär att respondenter väljs ut strategiskt för att kunna besvara frågor som berör studiens syfte (Bryman, 2008). Sörmländska kommuner med ett pågående arbete med Agenda 2030 utgjorde urvalskriterium för val av organisationer. Kommuntjänstepersoner med ansvar och

erfarenheter av att bedriva samt vara aktiva inom arbetet för Agenda 2030 i sin kommun var kriterier för val av respondenterna.

Kontakt med respondenter etablerades genom att söka på kommunernas egna hemsidor för att hitta information om personer som möjligen utsetts att arbeta med Agenda 2030. Genom den metoden kunde fyra respondenter identifieras och tillfrågas om att delta i studien. Det spreds även en allmän förfrågan via Region Sörmlands ansvariga för projektet Glokala Sverige. En förfrågan om deltagande i studien mailades till tjänstepersoner som ingick i nätverket Glokala Sörmland. Genom denna metod kunde ytterligare två respondenter tillfrågas om att delta i studien. Efter mailkonversation etablerades kontakt över telefon för att komma överens om datum och tid för en intervju. Vid det tillfället mailades missivbrevet (bilaga a) ut och lästes upp.

Det slutliga urvalet bestod av sex tjänstepersoner som arbetade med genomförandet av Agenda 2030 i olika kommuner i Sörmland. Erfarenheten av att ha arbetat inom kommunen varierade mellan tre till 20 år där flertalet hade erfarenheter av att leda strategiskt arbete inom hållbar utveckling. Respondenterna hade olika befattningar såsom chef, strateg eller koordinator med inriktning mot social- eller miljöperspektiv med kopplingar till hållbar utveckling. Respondenterna var verksamma i kommuner som enligt Sveriges Kommuner och Landstings (2017) kommungruppsindelning skattas som större stad, pendlingskommun nära större stad, pendlingskommun nära mindre stad, lågpendlingskommun nära större stad och mindre stad/tätort.

4.2% Datainsamlingsmetod%

Semistrukturerade intervjuer förekommer som datainsamlingsmetod inom kvalitativ metod. Den semistrukturerade intervjun är delvis planerad med en intervjuguide där intervjuaren har möjlighet om det finns anledning att ställa frågor utanför intervjuguiden (Bryman,

är mer allmänna än specifika. Det är vanligt med öppna frågor som kan leda till ytterligare möjlighet att fördjupa sig i området.

Inför de semistrukturerade intervjuerna utformades en intervjuguide (bilaga b) och enskilda intervjuer genomfördes i mars 2020. Intervjuguiden innehöll frågor som formades utifrån studiens syfte, vilka var stödjande faktorer, hindrande faktorer och förslag på egna utvecklingsmöjligheter.

Med hjälp av en skolkamrat genomfördes en pilotintervju i ungefär tio minuter i syfte att testa tekniken och att genomföra intervjuer över telefon. Datainsamlingen gjordes genom sex semistrukturerade telefonintervjuer där intervjuaren befann sig i ett avskilt rum på

högskolan eller i hemmet. Respondenterna befann sig på promenad, på sitt arbetsrum eller i hemmet under tiden för intervjuerna. Mestadels var ljudkvalitén god och intervjun gick bra att genomföra. Vid några tillfällen kunde ljudet vara ostabilt och störas av brus i bakgrunden eller trafik.

Inspelningarna genomfördes genom att samtalet var i högtalarläge och spelades in på en annan mobiltelefon. Ljudfilerna fördes sedan över på en lösenordskyddad dator. Intervjuerna varade mellan 25 – 44 minuter.

4.3% Analys%%

Den här studien ämnade analysera det empiriska materialet genom att göra en kvalitativ innehållsanalys enligt Graneheim och Lundman (2004). Analysen var manifest vilket innebar att intresset av vad respondenterna sade var viktigare än hur det sades som kan anses vara en latent analys (Graneheim & Lundman, 2004). Efter att intervjuerna hade genomförts så transkriberades ljudfilerna vilket innebär att allt som sades skrevs ner ordagrant. Längre tankepauser markerades med tre punkter (…) och ord som ”öh” och ”hmm” skrevs ut. Respondenterna anonymiserades genom färgkodning och att döpa dem till IP1, IP2 till IP6. Det totala antalet sidor med löpande text i typsnittet Arial storlek 12 blev cirka 60.

Analysen påbörjades med att klippa ut meningsbärande enheter som var relevanta för

studiens syfte. Dessa fördes över till ett dokument som kallades meningsbärande enheter. De meningsbärande enheterna ska relatera till syfte och frågeställningar varpå de lästes flera gånger. Sedan kondenserades de meningsbärande enheterna. Kondenseringen innebär att korta ner innehållet utan att tappa det centrala innehållet i den meningsbärande enheten. Slutligen kodades varje kondensering. Koden kunde bestå av ett eller fler ord som

sammanfattade innehållet från kondenseringen.

Koder med liknande innebörd ansågs höra ihop varpå innehållet sammanfördes och bildade underkategorier till exempel bildade koderna; svårt att förstå, kunskapsbrist, allmän

De underkategorier som ansågs höra ihop samlades och lästes igen i syfte att sammanfatta innehållet och genom det bildades huvudkategorier. Kategorierna som berörde ledning och styrning blev en egen kategori följt av Agenda 2030, organisatoriska faktorer, utbildning, yttre påverkan och samarbete. Huvudkategorierna innehöll således information som beskrev utvecklingsmöjligheter, stödjande och hindrande faktorer. Exempelvis samverkansbrist som hinder och samverkan som stödjande faktor. Exempel på analysprocessen ses i Tabell 1.

Tabell 1: Exempel utifrån analysprocessen

Meningsbärande

enhet Kondensering Kod Underkategori Huvudkategori

Jag tror ju att många kan tänka över sina roller och hur man kan jobba med de här olika frågorna.

tänka över sina roller hur man kan jobba

Tänka om i arbetet

Nya arbetssätt Organisatoriska faktorer

Ja asså det som inte fungerar så bra är ju att enheterna som går väldigt många miljoner back inte har av förklarliga skäl tid att engagera sig i det här så mycket som jag skulle önska.

de som går back inte har tid att engagera sig så mycket Resursbrist Resursbrist påverkar Ledning och styrning som hindrande faktor

4.4% Etik%

Studien har tillämpat de fyra krav som Vetenskapsrådet (2017) menar är god etisk sed och ska användas vid forskningsstudier. Informationskravet beaktades genom att ta del av missivbrevet och att studiedeltagaren har fått en chans att ställa frågor innan intervjun påbörjades och gett sitt samtycke till medverkan. Konfidentialitetskravet beaktades genom att vara noga med att material förvarades i en låst dator och hur känslig information förvarades samt att intervjuerna anonymiserades genom kodning vid transkriberingen. Nyttjandekravet beaktades genom att det i missivbrevet förklarades i vilket syfte studien genomfördes och hur informationen skulle användas till studien. Frivillighetskravet beaktades genom att informera om att medverkan är frivillig och det finns en möjlighet att

avstå medverkan utan att behöva förklara varför. Dessa krav var en del av ett missivbrev (bilaga a).

4.5% Kvalitetskriterier%

I studien eftersträvas en hög tillförlitlighet genom att tillämpa de tre kvalitetskriterierna beskrivna av Graneheim och Lundman (2004); trovärdighet, överförbarhet och pålitlighet. Trovärdigheten har beaktats genom att hålla sig så nära den av respondenterna beskrivna verkligheten som möjligt utan att översätta eller dra slutsatser vid transkribering och analysprocess. En manifest innehållsanalys kan ses som en möjlighet att undvika felaktiga tolkningar. Under analysprocessen har ett reflekterande och kritiskt förhållningssätt använts för att vara så neutral som möjligt så att den egna förförståelsen inte påverkar resultatet i för hög grad. Överförbarheten har beaktats genom att försöka lyfta i vilken kontext

respondenterna befinner sig i arbetet och att ha en beskrivning av roller utan att röja deras identitet. Överförbarheten har även beaktats genom att ha transparens gällande urvalet och en väl beskriven metod. Pålitligheten har beaktats genom att försöka på ett tydligt sätt visa på hur studien gjorts.

Ett fjärde kvalitetskriterium för tillförlitlighet enligt Bryman (2008) är möjlighet att styrka och konfirmera som innebär att forskaren är införstådd i att det inte är möjligt att uppnå en fullständig objektivitet i forskning. Studien genomfördes med insikten om objektivitet och genomfördes med en neutral ställning och försök att agera utifrån att inte påverka studiens resultat eller vinkla genomförandet i studien.

5% RESULTAT%

Resultatet presenteras efter frågeställningarna i studien som berör stödjande faktorer, hindrande faktorer och utvecklingsmöjligheter.

5.1% Faktorer%som%stödjer%arbetet%

Agenda 2030 förenklar arbetet i kommunen som ett gemensamt globalt ställningstagande med betoning på det gemensamma arbetet. Om den inte fanns hade hållbarhetsarbetet varit svårare. Styrkan sägs vara att alla kan jobba med den och alla kan relatera oavsett vilken aktör man är och den dyker ner på varje människa.

”Styrkan i Agenda 2030 för en kommun ligger i berättelsen som kan göra att vi kan samarbeta bättre och göra våran vanliga verksamhet bättre.” IP1

Agenda 2030 beskrivs som värdefullt att världens ledare tagit ett gemensamt beslut och att det är mer konkretiserat nu än innan med arbetet för en hållbar utveckling. Lagstiftning och regeringens proposition (2019/20:188) Sveriges genomförandet av Agenda 2030 anses underlätta arbetet då att det ger något att förhålla sig till. En stor del av det som måste göras enligt Agenda 2030 sägs vara lagstadgat och måste göras ändå vilket beskrivs förenkla arbetet.

! Ledning&och&styrning&underlättar&

Det nämns vara en betydande faktor att arbeta under premisserna av att det finns en tydlig politisk vilja men sen är det en fråga om alla mål kommer nås. En tjänsteperson förklarar att de tycker att det görs mycket redan som är enligt Agenda 2030 och att det finns en vilja att jobba med det. När kommunledningen lyfter frågan om Agenda 2030 och tycker att det är viktigt så beskrivs det som att det underlättar arbetet. Det underlättar även att nästan alla politiska partier håller med om att den lokala strategin antagits för då vill många jobba med samma sak. Det beskrivs som en trygghet och lättare att arbeta långsiktigt när nästan alla partier i en kommun talade för att en plan skulle upprättas.

”…Jag tänker att det gör det lättare och jobba med det för att det borde va eller det spelar ingen roll om det blir ett val emellan utan alla tycker att det är en viktig fråga. Annars så är det ju lite så i kommuner som är politiskt styrda så får man en ändrad majoritet så kan det ju svänga inriktning inom vissa områden.” IP5

En respondent berättar att det är ett tydligt uppdrag som kommun fått från politiken, att det ska in i styrsystem, i styrdokument och i ordinarie verksamhet. Det som beskrivs som

underlättande är att få uppdrag för att kunna verka mer horisontellt och att det finns avsatta ekonomiska medel för det.

Uppdraget med att ta fram ett lokalt program beskrivs som det varit tydligt och i ett fall gav tjänstepersoner som förslag att Agenda 2030 skulle ligga till grund för ett kommunalt program som ledningen tyckte lät bra och tillät. En respondent förklarar att själva dokumentet om Agenda 2030 inte är så viktigt i sitt arbete utan att det är de antagna beslutspunkterna i kommunen som hjälpt till. Det framkommer att mål och delmål i

kommunen kan vara mer effektiva än de övergripande målen. De lokala målen är även lättare att förstå och förklara för andra.

”…Saker som underlättar har ju varit att det är tydliga mål och delmål. Ehm delmålen kan ju ibland vara mer effektiva än det övergripande målet så att det finns tydliga delmål… eh gör det lättare att förklara vad det här betyder” IP2

Andra fördelar är även att det togs beslut tidigt om att arbetet skulle bedrivas integrerat i ordinarie styr- och ledningsprocesser och att det inte fanns några tveksamheter om det.

En gemensam uppfattning om vad som underlättar arbetet med implementeringen av Agenda 2030 är med beslut från ledning och styrning. Att få mandat till att kunna agera och att ha förtroende från ledning. Att det finns resurser till arbetet, både ekonomiska och personella till att arbeta med frågan

.

”…Dels är det väl budgetmässigt alltså pengar både rena pengar och kanske personella resurser och liksom kunna genomföra det. Ja det gäller ju att det finns personer som har det i sitt uppdrag och jobbar med det. Det är ju inget som löser av sig själv och då krävs det ju att de resurserna sätts till i arbetet.” IP5

! Organisatoriska&faktorer&

Strategier som lyfts för att kunna integrera arbetet med Agenda 2030 i ordinarie verksamhet är att kunna samarbeta med avdelningar som kan synkronisera arbetet med målen i Agenda 2030 och kommunens mål. Att ha sin arbetsplats centralt i organisationen beskrivs som en bra strategisk plats då arbetet med Agenda 2030 ses som en utmaning och att ledningen måste förstå för att kunna implementera det

.

”Ja asså jag sitter ju centralt på kommunen så jag sitter ju på kommunledningsförvaltningen eh, och det tycker jag underlättar eftersom Agenda 2030 berör hela kommunen så är det liksom viktigt att va nära till kommunledningen och de högsta cheferna, förvaltningscheferna och så och det är jag eftersom jag sitter centralt. Att det är väldigt nära till dom min närmaste chef är väldigt, fattar liksom grejen så att jag har väldigt bra stöd från de ledande. Det känns som om att man måste ha ledningen med sig för att kunna implementera nåt sånt här.” IP4

Generellt beskrivs och vad som lyfts allmänt som viktigt i genomförandet är att arbetet med att de globala målen ska integreras i det vanliga arbetet.

Att få stöd av kollegor och att kroka arm med de som arbetar med liknande frågor upplevs som viktigt. Att få stöd igenom samarbete underlättar även praktiskt såsom att koppla ihop det strategiska med det praktiska som att få möjligheter att följa upp mål och redovisa dem. I de små kommunerna underlättar det även att det är en mindre kommun för det lyfts att det blir enklare att samarbeta och ta hjälp av varandra. Möjligheten att använda sig av befintliga mätmöjligheter för uppföljning mot resultatmål har inte alla respondenter haft men där det finns menar dem att det är enkelt att använda och arbetet blir mer konkret

.

! Utbildning&hjälper&

Att göra det mer begripligt för alla i kommunen men även att anpassa det till ett lokalt arbete kommer fram som en strategi. Vid kommunikation och förankringsarbete underlättar det om det talas ett språk som folk förstår och att använda sig av liknelser. Respondenterna

genomförde eller hade planer på att genomföra utbildningar i Agenda 2030 för att ge

”Jag upplevde att jag ville ut och förmedla att de tre dimensionerna är odelbara och svara på frågor för det är lätt att säga att man inte jobbar med exempelvis fattigdom på

stadsbyggnadsförvaltningen. ” IP6

! Samarbete&ger&kraft&

En styrka i Agenda 2030 lyfts vara just det att arbetet ska göras gemensamt och att alla ska bidra. Den som arbetar ensam med frågan kan få stöd av andra och i samarbete med andra lokala aktörer men hur mycket samarbete det blir kan vara beroende av vilket uppdrag aktören har samt hur bekväm den känner sig i rollen. Samarbete med kollegor och stöd från chef lyfts som en betydande del. En gemensam uppfattning är att det är ett arbete som ska göras gemensamt och att det ska finnas en samsyn för att skapa förutsättningar i alla led

.

”Det jag skulle vilja göra är ju att ta de nationella målen och sen så på nått sätt bryta ner dem till lokala mål att man hittar bra grejer. Att det finns framtaget en massa grejer så man inte behöver göra allting själv. Utan just det här, hitta bra samarbeten så sen så att man kan göra det på ett bra sätt. Så att de som bor i kommunen känner att det här är nånting som rör oss också” IP5

Ett projekt, Glokala Sverige, som kommuner kan ansöka att bli antagna till lyfts upp som en stödjande faktor. Där finns möjlighet att diskutera och ta del av erfarenheter och idéer som varit både användbara och som inte fungerat. I Glokala Sverige finns även möjlighet att få utbildning och material som beskrivs som fördelaktigt då det sparar tid för tjänstepersoner. Materialet har även använts av andra kommuner i Sverige som tagits fram i syfte att sprida kunskap och hjälpa kommuner att komma igång. Att utnyttja Glokala Sveriges utbildningar och att få föreläsare utifrån beskriver en respondent som att det ger mer effekt än om tjänstepersonerna på egen hand skulle utföra dem

.

”Det känns som ett jättebra stöd för oss som kommun just för att de är ute och kör de här utbildningarna och liksom hjälper till med hur man ska få in det. Både för tjänstepersoner och förtroendevalda. Så jag tycker det känns som en bra grej.” IP4

Att vara en del av samarbeten och nätverk generellt beskrivs som fördelaktigt när kommunen är i uppstarten av arbetet med Agenda 2030. Region Sörmland har tagit initiativ till ett eget nätverk där det uppfattas som tacksamt att kunna vara med även fast inte kommunen är antagen i projektet Glokala Sverige

.

”Region Sörmland har tagit initiativ så där har vi ett samarbete där man liksom kan få stöd av varandra och så eh,,, Så det tycker jag är bra” IP2

Att omvärldsbevaka, ta del av andras erfarenheter och låta sig inspireras beskrivs som en positiv erfarenhet där personer arbetat på egen hand. Att ta hjälp av andra kommuner och läsa på hur andra har gjort förklaras som bra. Även fast alla kommuner är olika så finns det liknande saker som görs och det är onödigt att uppfinna hjulet igen. Det beskrivs som att det

är bråttom att komma igång på allvar och då är det bra att lära sig av andra för att få mer gjort

.

! Yttre&påverkan&kan&vara&positivt&

Näringslivet lyfts som en utmanare till kommunen i ett fall för att höja ambitionsnivån vilket beskrevs som en positiv erfarenhet

.

”Eh sen är det ju meningen att vi snarare ska visa de globala målen och sen in efterhand, ja det här vill vi göra. Det här vill vi åstadkomma de här åtgärderna tror vi på så! Och knyta an det på det viset istället för att göra åt andra hållet som vi har gjort nu då som många andra

kommuner väljer att stanna med… Så att där är vi väldigt bra o samarbeta med det lokala näringslivet så att dom är väldigt engagerade och de har satt tryck på vår kommun och det är väldigt tacksamt att ta hjälp av dem och jag kan luta mig mot den här utmaningen som politiken har antagit” IP3

Det beskrivs även att i näringslivet finns det goda exempel som kan vara behjälpliga för kommunen och att skapa förutsättningar för näringslivet kan ge kommunen en skjuts. En möjlig faktor är att medborgarna fått upp ögonen för folkhälsa och hållbarhet under coronapandemin och diskussionen kan bidra till ett bättre förhållningsätt och bättre förutsättningar att visa på betydelsen av hållbarhet i samhället

.

”Folk har hört mycket om folkhälsa och det är bra. Viktigast är att skolan fungerar så att barnen mår bra. Vi kommer få en annan debatt om vilket samhälle vi bygger och det kan främja Agenda 2030 arbetet eftersom det är en fråga om hur hållbart samhälle vi bygger. ” IP1

5.2% Faktorer%som%hindrar%arbetet%

Respondenternas roller under intervjuperioden var chef, strateg eller koordinator i kommuner i Sörmland med ansvar att verka för genomförandet av Agenda 2030. Arbetet varierar i kommunerna och vissa respondenter hade erfarenheter från operativt och strategiskt arbete med Agenda 2030. Vissa arbetade utöver Agenda 2030 med flera

ansvarsområden, vilket innefattade att prioriteringar behövde göras. En prioritering kunde då hellre vara att inte arbeta så mycket med nya saker såsom kommunikation och

information ut till allmänheten och i organisationen. Respondenterna beskriver att de gärna arbetar fokuserat med de personer som redan är insatta för att vara effektiva i arbetet. Generellt uppfattades det som ett viktigt arbete av respondenterna och att alla kommuner befann sig i olika faser av implementeringsarbetet. Vissa var längre fram i processen än andra och en del med mer vana än andra att arbeta med hållbarhetsfrågor sedan tidigare

.

”Det finns olika vägar att gå, det finns ingen kardinallösning som fungerar för alla för att alla kommuner har olika bakgrund och historik.” IP1

! Ledning&och&styrning&som&hindrande&faktor&

Respondenterna redogör för att i kommunen har arbete påbörjats genom en översyn hur det ordinarie arbetet tangerar målen i Agenda 2030. Det framkom att det finns risker med att kommunerna stämmer av med hur de redan arbetar med de 17 målen för hållbarhet. En risk nämns vara att det fungerar som en bekräftelse och det kan anses vara tillräckligt. En

utmaning blir då att kunna växla upp arbetet. Det kan även uppstå oklarheter om vad som ska förändras egentligen om det redan görs ett arbete. Frågan om hur det går att komma åt den verkliga förändringen lyfts fram av en respondent

.

”Så tar vi den här stora budgetprocessen så att säga, vi har redan ett resursfördelningssystem. Ja så vi fördelar ut det i socioekonomiska parametrar och så vidare men ehh, det är just det där att hur man ska komma åt förändringen i varje. Ett hinder är ju att komma och påstå att folk inte jobbar med hållbarhetsfrågorna. Det blir ett försvar hos de som jobbar.” IP1

Respondenternas uppdrag beskrivs vara att underlätta för andra vilket är en central del och genom att visa nämnderna vad de redan gör för att visa och hjälpa i processen. Däremot lyfts att en viss försiktighet kan vara bra för att komma med pekpinnar i verksamheten anses inte hjälpa

.

”…För ibland känns det som om exempelvis jag jobbar med, ska jobba med social hållbarhet och folkhälsoarbetet och då är ju egentligen skolan den allra viktigaste biten att ungas psykiska hälsa ska vara bra, men jag kan ju inte gå in på skolan och säga att nu ska ni jobba bättre med det här. Det är ju det de gör om dagarna de vill ju bara att det ska funka så bra som möjligt och bli bättre.” IP1

Respondenterna belyste att en del kommer att behöva arbeta annorlunda och att vissa saker som gjorts tidigare kan behöva omvärderas.

”Men jag kan ju tänka mig det och det finns ju alltid en klick som känner att -Varför kommer

man med det här? För så här har vi alltid gjort det här ska vi göra. Det funkar och vad är det här för påhitt och så… Så att det skulle jag nog säga att det är en liten puckel som man ska

komma över att få den här förståelsen och acceptansen för att jag tror att det är många som kanske inte tycker det är så bra. ” IP3

I någon kommun beskrivs situationen så att uppdraget om Agenda 2030 ligger på en eller ett fåtal personer och då har det betonats att om eldsjälar leder arbetet får det inte samma genomslagskraft som om när det finns beslut uppifrån. En annan respondent uttrycker att i arbetet är det ganska mycket hen som är drivande och det är ett stort arbete att få med hela kommunen. Det framkommer att det är viktigt att arbetet med Agenda 2030 finns i de centrala processerna i kommunen för arbetet kan minskas om eldsjälar slutar. I en kommun

förklaras att det inte finns någon utsedd att ha ansvaret att leda arbetet och att det borde konkretiseras

.

”För att då blir det också att oavsett om du tror på det här eller inte får man det från ledningen så måste man jobba med det. För annars blir det lätt att det blir nån eldsjäl som sitter ute på en division eller två eller vad man nu än har för att jobba med de här frågorna. Men det blir ingen genomslagskraft om det inte kommer från ledningsnivå.” IP3

En respondent förklarar att de är i startgroparna och inte har en klar ide om hur det ska skrivas in i styrdokument men att det pågår ett arbete. Där framgår att det görs saker ändå som att informera och utbilda i väntan på att det ska bli klart. Trots att det inte finns något styrande dokument så har personer drivit på i frågan om Agenda 2030 genom att bjuda in till workshop och frågat hur förvaltningar uppfyller målen i väntan på ett klart styrdokument

.

”Jag har bjudit in och frågat hur de uppfyller de här målen fastän det inte finns i deras

verksamhet i dagsläget. Gått in som en ångvält på tvärsen då vi inte har ett styrande dokument än.” IP6

En respondent beskriver att utan handlingsplan eller styrdokument är det en utmaning att släppa frågan vidare för då finns ovissheten om det blir något gjort. Det är inte alltid det finns tydliga instruktioner för vad som ska göras eller hur det ska göras och den generella

uppfattningen beskrivs vara att uppfinna på egen hand, omvärldsbevaka, samarbeta och använda sig av goda exempel för att se om det passar i ens kommun

.

”Att man omger sig med dom som tror på det här som vill det här så att man boostar sig med positivitet och att man får medhåll. Jag menar inte att man ska få medhåll hela tiden men du förstår vad jag menar… Ska man stånga sig blodig hela tiden ja då tappar man ju rätt lätt den här tron på idén själv. Men att man eh hookar up med dem som tror att och tycker att det här är viktigt så att man kan tanka energi så att man orkar gå in i de situationer där det kanske inte går lika smooth utan att det blir lite trögt.” IP3

Det upplevs även finnas delade meningar om vad som krävs för att implementera Agenda 2030 i stort och ekonomidiskussionen är fokus i beslut i en kommun. Ett hinder som lyftes var att det finns många viktiga ord men ekonomin är det som står i fokus att kommunen bedöms utifrån hur det går ekonomiskt. En förståelse för att ekonomin är beroende av social och ekologisk hållbarhet behöver öka och att det är en utmaning att vara överens. Prata om syftet med kommunen att det ska vara hållbart annars blir det svårt med implementeringen.

”Så ekonomin är ju diskursen inför beslut i kommunen, den yttersta oavsett om man gillar att det är så eller inte. Så ser det ut. Och då måste man se till att man på nåt sätt kommer in och blir en del av den här centrala tanken om att ekonomisk hållbarhet klarar sig inte utan social hållbarhet och miljömässig hållbarhet. Än att prata mycket mer om vad syftet med kommunen är närmre än att invånare och att nästa generation ska få ett bra liv” IP1

Att fördela ekonomiska medel är en utmaning och de tre dimensionerna ses som en större utmaning än de 17 målen i sig då det handlar om att inte agera på bekostnad av någon annan dimension

.

”Utmaning att balansera de tre hållbarheterna när en påpekar att lyfta de svaga till exempel det kan resultera i att folk backar… Problemet med om man vill ha bättre skola, men inte på bekostnad av sämre äldreboende.” IP1

Det långa tidsperspektivet för Agenda 2030 lyfts som en utmaning för att det kan rinna ut i sanden och att andra utmaningar gör att det prioriteras annorlunda. Gällande resurser belystes det att förvaltningar med ansträngd ekonomi inte ansågs vara lika benägna att arbeta med hållbarhet då det ofta handlar om att jobba med kortsiktiga lösningar

.

”Ja, så jag tror att viljan finns men jag tror inte att man prioriterar det här. För att man har en verksamhet som går på knäna. Man har personal som alltså… För det jag kommer dragandes med det krävs ju att en person avsätter lite tid för att göra det här. Och ska man lägga

pengarna på det så kanske det innebär att man får ta bort en person från ett äldreboende. Jag säger inte att det är så men om jag sätter det i perspektiv… Så man prioriterar ju

kärnverksamheten i första hand och finns det inte pengar så då finns det inte utrymme för det här.” IP3

! Brist&på&utbildning&

Ett utbildningsbehov lyfts av respondenterna och att det finns ett intresse att utbilda och ha fortbildning. Det förutsätter tillgängliga resurser vilket nämns som viktigt och att det har genomförts utbildningar men det behövs mer. Ett annat hinder som lyfts är att det inte finns resurser med specialkompetens att driva hållbarhetsfrågor i en mindre kommun och

lösningen som presenteras är ökad fortbildning. Många personer ska vara insatta i den stora processen och ha förståelsen för arbetet.

”Vi behöver jobba med fortbildning men det finns inte möjlighet att ha specialkompetens för alla i en liten kommun. Det behövs någon som driver, utbildar och fortbildas som har tid och utrymme för det.”IP6

Det som uppfattas oklart är just vad som ska informeras om ut till allmänheten och en filosofisk fråga om personer behöver känna att de arbetar med hållbarhet för att verkligen göra det.

”En annan svårighet som jag har funderat på det är att hur mycket behöver egentligen alla känna till om Agenda 2030 i kommunen. Om våra mål är formulerade och går mot en bättre hållbarhet måste alla känna att de jobbar med hållbarhet då?” IP1

Det lyfts även att det råder kunskapsbrist gällande de tre perspektiven om hållbarhet och att de är odelbara. Även om kommunerna arbetar mot målen så är det svårt att lyfta

målkonflikter var att ta upp dem och bli bättre på att göra analyser. En annan kommun som hade kommit längre i sin process förklarade att det underlättade att använda existerande verktyg för att arbeta mot målen, även där fanns det utmaningar med odelbara

dimensionerna om hållbarhet

.

”Utmaningen för kommunen blir att bli bra på analysen och förstå konsekvenser på andra mål. Att målen ska vara odelbara att man inte bara kan jobba med ett mål.” IP2

! Yttre&påverkan&

Det framgår även att förväntningarna från civilsamhället och den privata sektorn handlar om att kommunen ska vara initiativtagare till genomförandet av Agenda 2030 när det likväl kan vara företag eller andra bolag. Risken nämns vara att de inväntar kommunens agerande istället för att göra något på egen hand och att det drar ut på tiden.

Coronapandemin lyfts fram som ett hinder då det påverkar kommunernas möjligheter och att det är svårt att jobba med hållbarhet när det är tufft ekonomiskt eller när kommunen är i stabsläge. Arbetet med handlingsplaner och beslutande sammanträden skjuts upp vilket drar ut på tiden och en stress över att inte hinna nämns

.

”Vi ska bestämma kommunens ambitioner men att nå dem blir en utmaning med både begränsade resurser, prioriteringar och coronasituationen.” IP6

5.3% Utvecklingsmöjligheter%%

En missuppfattning i organisationen som lyfts gällande de tre dimensionerna av hållbarhet är att det bara handlar om miljö och inte social och ekonomisk hållbarhet. Det framkommer att det är viktigt att känna till vad Agenda 2030 handlar om i kommunen och att känna att det görs gemensamt med världen i det längre perspektivet. Det framkommer beskrivningar av att det saknas kunskap hos allmänheten, i organisationen och ett utbildningsbehov lyfts.

Utbildning anses vara lösningen för att få en förståelse och för att kunna vara medveten om vad som ska göras.

”Jag upplever att dels är det en kunskapsbrist tror jag att det är många som inte vet vad det är för nånting det är väldigt många som tänker Agenda 2030 ja men det har ju med miljö att göra. Man är inte medveten om att det är både det ekologiska, ekonomiska och sociala

perspektivet i hela agendan. För jag ser ofta exempel på att ja…men nu när vi snackar miljö då kan man snacka Agenda 2030 där är det liksom inne i diskursen men att det i det sociala perspektivet har man inte lika lätt att tillämpa de globala målen så att där behövs en generell kunskapshöjning” IP3

! Utveckla&samverkan&

Det framkommer att samverkan med civilsamhället och den privata sektorn i kommunen är viktig att utveckla för att arbeta gemensamt. Det görs genom att låta föreningar komma med synpunkter på det förslag om samverkan som ska finnas med i det lokala

handlingsprogrammet

.

”Vi har inte så mycket konkret så utan de är liksom att vi ska samverka med civilsamhället och att det är väldigt viktigt. Men inte exakt hur och med vilka utan det är sånt som får

utkristallisera sig men det känns som att det är väldigt viktigt. Vi har ju en del samarbeten redan idag så handlar ju det mycket också om att vi bygger vidare på de samarbetena. Det är ju ute på remiss nu så till föreningar och sådär så vi hoppas på att de ska komma med bra inspel också på det här förslaget att man kan vässa till vissa formuleringar så att vi ännu tydligare ser hur man ska samarbeta.” IP4

En risk som nämns med Agenda 2030 är att den är för stor och att det är svårt att göra det globala lokalt och att den hamnar som en fin berättelse. Nätverket Glokala Sörmland är i uppstarten och det beskrivs som att det är en bra plattform för de som arbetar med Agenda 2030 i Sörmland. Det beskrivs som viktigt att inte behöva arbeta ensam. En respondent förklarar att ledningen i kommunen nekat att delta i projektet Glokala Sverige och då är det fördelaktigt att få finnas med i ett sammanhang ändå

.

”Jag tror inte att de förstår innebörden av stöd och utbildningsmöjlighet som finns i Glokala Sverige men nu har vi blivit medbjudna från regionen… Så det löste sig i alla fall” IP6

Generellt sägs att det är lätt att träffas i nätverk men det är svårt att göra konkreta saker. Det gäller att hitta gemensamma nämnare att arbeta med för att komma framåt. Information framkommer om att ingen har uppdraget att leda och styra nätverket Glokala Sörmland och respondenterna beskriver att det vore fördelaktigt att ha någon som driver på och sätter upp målen för nätverket

.

! Utveckla&styrningen&

Att låta de politiska besluten grundas på dimensionerna för hållbarhet och Agenda 2030 samt att ha en medvetenhet om när arbetet inte fungerar nämns som en strategi. Det bästa är om flera mål tangeras av samma åtgärd och att politiken är införstådd i hur arbetet ska gå till samt att det sprider sig i hela verksamheten. Det som kan påverka de nämnda riskerna är att informera och förändra arbetssättet

.

”Om man på riktigt vill säga att man vill jobba med hållbarhetsfrågorna att låta dem va de tre dimensionerna faktiskt eh vara en grund för varje beslut, sen kanske man inte lyckas med ekonomisk eller miljömässig hållbarhet i varje beslut men då ska man veta att man inte gör det också.” IP1

Det finns en vilja att det ska underlätta för personalen och få ett hållbarhetsperspektiv oavsett var i organisationen de jobbar. Det handlar även om att inte ålägga personal mer när det är kriser och det ska underlätta samtidigt som det ger effekt. Nya arbetsmetoder måste göras på ett smart sätt som att hitta kopplingar med vad som redan görs och utveckla det. Det framkommer att alla förvaltningar ska jobba i alla mål och det har mottagits på

varierande sätt med motiveringar som att det redan görs eller att det finns resursbrist. Det krävs ett nytänkande genom att tänka över sina roller och se hur det går att jobba med frågorna. Det underlättar om arbetet görs begripligt och anpassas lokalt

.

”Då är det inte en eller två personer som sitter på sin kammare och funderar utan det blir verkligen verklighetsförankrat om vi säger så… Det tror jag är jätteviktigt att man tittar på såna frågor som är viktiga för de som jobbar med det och inte bara för att man centralt i kommunen har tagit fram några punkter” IP5

Respondenterna belyser olika sätt att hantera integreringen av Agenda 2030 i

organisationen. En del operativt agerande men även strategiska förslag lyfts fram som kan skattas som utvecklingsmöjligheter. Exempelvis beskrivs att samarbeta inom kommunen för att arbeta med den strategiska plan som uppdateras frekvent, att inkludera arbete som inte funnits med tidigare som ingår i Agenda 2030 som mänskliga rättigheter, jämställdhet och jämlikhet

.

”Jag och ekonomikontoret har tittat på hållbarhetsprogrammet och tittat på hur den här strategiska planen har sett ut tidigare år. Och försökt se vad kan man få med i och hur det hänger ihop redan idag. Det är ju mycket som redan finns i strategiska planen och om det går att koppla till Agenda 2030 och hållbarhetsprogrammet. Men sen är det ju en hel del grejer som inte nämns alls i strategiska planen som ändå är superviktiga grejer. Och då så har vi framförallt identifierat jämlikhet, jämställdhet och mänskliga rättigheter så att de bitarna nämns inte alls i strategiska planen” IP4

6% DISKUSSION%

6.1% Metoddiskussion%

Den kvalitativa metoden ger en möjlighet att undersöka tjänstepersonernas uppfattningar av genomförandet av Agenda 2030 genom intervjuer vilket är förenligt med Bryman (2008). En annan aspekt för metodvalet är att studiens resultat skulle baseras på ett fåtal personers uppfattningar och metoden möjliggör en mer detaljerad och djupare insyn i fenomenet än vad exempelvis enkäter skulle ge (Olsson och Sörensen, 2011).

! Urvalsdiskussion&&

Respondenterna behövde svara på frågor som rör implementeringsarbetet med Agenda 2030 och därför ansågs målstyrt urval vara lämpligt. I studien användes en variation av

respondenter som arbetade med Agenda 2030 i sin kommun. Respondenterna hade olika arbetsuppgifter på olika nivåer och olika lång erfarenhet. Det kan ses som en styrka som tillfört en variation av aspekter som bidrar till trovärdighet enligt Graneheim och Lundman (2004). Respondentgruppen hade olika befattningar som strateg eller koordinator och beroende på kommunstorlek eller organisering i kommunen så blev därför resultatet en beskrivning som är en blandning av beskrivningar från operativa och strategiska nivåer. Exempelvis hade en respondent en tjänst där både strategiskt arbete och mer operativt arbete ingick vilket gav beskrivningar från både central nivå och längre ut i organisationen.

Variationen av befattningar i urvalet påverkade resultatet genom att tjänstepersonerna hade olika erfarenheter och arbetade olika mycket med Agenda 2030. En mer snäv och specifik urvalsgrupp med till exempel enbart folkhälsostrateger med ansvar för sociala

hållbarhetsfrågor kunde ha gett tydligare resultat och svarat på mer specifika frågor gällande deras område. Dock resulterade bredden i urvalet i ett varierat resultat som lyfter

problematik kring målkonflikter och organisatoriska utmaningar som relaterar till tvärsektoriellt arbete.

En möjlig respondent som visade intresseför att delta i studien valdes bort på grund av att den kommunen inte hade något aktuellt arbete med Agenda 2030 igång vilket var ett

urvalskriterium. Fler personer hade kunnat tillfrågats om att delta i studien men på grund av tidsbrist och som följd av den pågående pandemin var detta inte praktiskt möjligt

.

! Datainsamlingsdiskussion&&

Enligt Kvale och Brinkmann (2014) är en pilotstudie till fördel för att testa intervjuguidens frågor och relevans. Pilotintervjun genomfördes med en student främst i syfte att testa tekniken. Telefonintervjuerna som genomfördes upplevdes som något mekaniska där fler konkreta frågor i intervjuguiden hade kunnat underlätta intervjusituationen.

Respondenterna kunde trots det prata fritt utifrån sina erfarenheter vilket kan ses som positivt i en kvalitativ studie. Kvale och Brinkmann (2014) menar att telefonintervjuer är praktiska men att ställa följdfrågor över telefon under en anonym situation där

kroppsspråket inte finns som stöd kan vara utmanande.

Det kan inte helt säkerställas att respondenterna vid intervjutillfället befunnit sig i ett ostört eller avskilt rum. Enligt Kvale och Brinkmann (2014) är det bra om miljön passar för

intervjusituationen. Somliga respondenter var ute på promenad eller i hemmiljö. Därför är det oklart om något störningsmoment påverkat respondenternas svarsmöjligheter. Det kan även ifrågasättas om det konfidentiella kravet har uppfyllts helt när respondenterna befunnit sig i rörelse i samhället under intervjun. Däremot uppmanades respondenten om vikten av att välja en plats själv som känns bra till intervjutillfället där hen kunde tala ostört. Därmed går det anse att det yttersta gjorts för att respondenterna ska känna sig trygga under