Akademin för hälsa, vård och välfärd
GYMNASIEELEVERS ÅSIKTER OM
ANTIMOBBNINGSSTRATEGIER
MEICI KASSEM
Akademin för hälsa, vård och välfärd
Grundnivå 15hp
Folkhälsovetenskapliga programmet Examensarbete i folkhälsovetenskap
Handledare: Thomas Ljung
Examinator: Charlotta Hellström
Examinationsdatum: 2020-07-03
SAMMANFATTNING
Mobbning är ett allvarligt problem som drabbar miljontals människor världen över. I en rapport från Folkhälsomyndigheten uppgav 6–15 procent av elever från grundskolan och gymnasiet i Sverige att de kontinuerligt utsätts för mobbning. Förekomsten av mobbning bland elever väntas öka. För att kunna uppnå det nationella folkhälsomålet som syftar till att skapa samhälleliga förutsättningar för god och jämlik hälsa i befolkningen är det vitalt att skolor upprättar effektiva antimobbningsstrategier. Trots att skolor i Sverige är skyldiga att motverka och förebygga mobbning ökar utförandet av mobbning i svenska skolor bland tjejer respektive killar. Insatser som syftar till att motverka mobbning i skolor har visat sig ha olika effekter beroende på kön. Det har genom tidigare studier påvisats att tjejer oftare utför social mobbning medan killar oftare utför fysisk mobbning. Mobbning bidrar till flera konsekvenser som kan påverka individer i ung men även i vuxen ålder. Konsekvenser av mobbning är bland annat psykisk ohälsa, sämre skolprestationer och i värsta fall kan mobbning leda till
suicidförsök. Därför är mobbning en betydande folkhälsofråga.
Nyckelord: Antimobbningsstrategier, Förebyggande åtgärder, Gymnasieelevers åsikter, Könsskillnader, Mobbning
ABSTRACT
Bullying is a serious problem affecting millions of people worldwide. In a report from the Public Health Authority, 6-15 percent of students from compulsory school and upper secondary school in Sweden stated that they are constantly subjected to bullying. The
incidence of bullying among students is expected to increase. In order to achieve the national public health goal that aims to create societal conditions for good and equal health in the population, it is vital that schools establish effective anti-bullying strategies. Although schools in Sweden are obligated to prevent bullying, the performance of bullying in Swedish schools among girls and boys is increasing. Efforts aimed to prevent bullying in schools have been shown to have different effects depending on gender. Previous studies have shown that girls more often perform social bullying while boys more often perform physical bullying. Bullying contributes to several consequences that can affect individuals in adolescence but also in adulthood. Consequences of bullying include mental illness, poor school performance and in the worst case, bullying can lead to suicide attempts. Therefore, bullying is a
significant public health issue.
Keywords: Anti-bullying strategies, Bullying, High school students’ opinions, Gender differences, Prevention measures
INNEHÅLL
INTRODUKTION ... 1
BAKGRUND ... 1
2.1 Definition av mobbning ... 1
2.2 Förekomst av mobbning och dess påverkan ... 1
2.2.1
ADHD kopplat till mobbning ... 2
2.2.2
Mobbning i samband med psykisk ohälsa ... 3
2.3 Könsskillnader inom mobbning ... 4
2.4 Agenda 2030, INSPIRE och folkhälsomålområdena ... 5
2.5 Teoretiskt perspektiv ... 6
2.6 Antimobbningsmetoder och strategier ... 7
2.6.1
Farstametoden ... 7
2.6.2
Lions quest ... 8
2.6.3
Olweusprogrammet ... 8
2.6.4
Social och emotionell träning (SET) ... 9
2.6.5
Skolkomet ... 9
2.6.6
Antimobbningsstrategiers relevans inom det motverkande och
förebyggande arbetet gällande mobbning. ... 10
2.7 PROBLEMFORMULERING ... 11
SYFTE ... 11
3.1 Frågeställningar ... 11
METOD ... 11
4.1 Studiedesign ... 12
4.2 Urval ... 12
4.3 Bortfall ... 13
4.4 Datainsamling och dataanalys ... 13
4.5 Kvalitetskriterier ... 14
4.5.1
Reliabilitet ... 14
4.5.2
Validitet ... 14
4.5.3
Generaliserbarhet ... 14
RESULTAT ... 15
5.1 Antimobbningsstrategier ... 15
5.2 Förhållandet mellan val av antimobbningsstrategier och könsskillnader.
... 16
DISKUSSION ... 16
6.1 Metoddiskussion ... 16
6.1.1
Urval, bortfall och datainsamling ... 17
6.1.2
Databearbetning och analys ... 18
6.1.3
Diskussion om kvalitetskriterier ... 18
6.1.4
Diskussion om etiska överväganden ... 19
DISKUSSION OM ANTIMOBBNINGSSTRATEGIER ... 20
7.1 Könsskillnader inom mobbning ... 22
7.2 Riktade insatser för individer med funktionsnedsättningar ... 23
7.3 Kvalitetskriterier ... 24
SLUTSATS ... 25
8.1 Förslag på fortsatt forskning ... 25
REFERENSLISTA ... 26
BILAGA A- MISSIVBREV
BILAGA B- ENKÄT
INTRODUKTION
Mobbning och låga skolprestationer är vanliga problem i Sverige. Mobbning i skolan och låga skolprestationer innehar även ett starkt samband. Trots att skolor i Sverige har en skyldighet att förhindra samt förebygg mot mobbning, ökar mobbningen i svenska skolor bland både tjejer och killar (Folkhälsomyndigheten, 2020a). Att mobbning sker i skolan samt att det ofta förekommer i media uppmärksammas allt mer. En stor del av den forskning som finns angående mobbning handlar om vad mobbning innebär, vart problemet förekommer, vilka effekter mobbning har på individer samt flertal olika antimobbningsstrategier att arbeta med. Dock är undersökningar om elevernas åsikter kring olika antimobbningsstrategier
begränsade. För att kunna skapa förändring bland elever är elevernas åsikter en betydande faktor då förändringen av beteenden kommer främst ifrån eleverna. Genom ett aktivt förebyggande och motverkande arbete mot mobbning ökar välbefinnandet bland individer (Skolverket, 2013).
BAKGRUND
2.1 Definition av mobbning
Volk, Dane och Marini (2014) anger att fenomenet mobbning har existerat länge, dock framkom begreppets definition långt senare. Volk, Dane och Marini (2014) förklarar vidare att det inte finns en universell definition av mobbning. Forskaren Dan Olweus (1986) införde dock en utav de mest frekvent använda definitionerna; ”En person är mobbad, när han eller hon, upprepade gånger och under en viss tid blir utsatt för negativa handlingar från en eller flera personer” (Olweus, 1986, s. 4). Skolverket (2019) uppger att det finns olika
uppfattningar om hur begreppet mobbning ska definieras och hur faktorerna som orsakar mobbning ska identifieras. Inom skolans styrdokument uppger Skolverket (2019) att begreppet mobbning inte längre används, utan att trakasserier och kränkande behandling används istället eftersom skollagen kräver att enstaka kränkande behandling och trakasserier likaså ska motverkas. Trots att skolans styrdokument inte använder sig av begreppet
mobbning har Skolverket (2019) fastställt sin definition av mobbning som lyder; “Mobbning är kränkande behandling eller trakasserier som upprepas vid flera tillfällen” (Skolverket, 2019, s. 84).
2.2 Förekomst av mobbning och dess påverkan
Mobbning är ett problem som drabbar miljontals människor världen över varje år (Volk, Veenstrab & Espelage, 2017). I en rapport från Folkhälsomyndigheten (2020a) uppgav 6–15 procent av eleverna från grundskolan och gymnasiet i Sverige att de kontinuerligt utsätts för mobbning. Trots detta väntas förekomsten av mobbning bland elever att öka
elever i årskurs 7–9 och gymnasiet att de blivit utsatta för mobbning av andra elever minst en gång i månaden. Medan 2 procent uppgav att de utsätts för mobbning varje vecka. Skolverket (2019) anger att siffrorna visar på en ökning mellan 2015 och 2019. Andelen elever som upplevt mobbning av andra elever minst en gång i månaden eller minst en gång i veckan har ökat från 2 till 6 procent. Andelen elever som känt sig orättvist behandlade minst en gång i månaden har likaså ökat (Skolverket, 2019). I en undersökning från 2018 uppgav 22 procent av gymnasieeleverna att de upplever orättvis behandling minst en gång i månaden.
Motsvarande år 2015 var det 15 procent av gymnasieeleverna som upplevde orättvis behandling minst en gång i månaden (Skolverket, 2019).
I samma rapport från Skolverket (2019) beskrivs pedagoger mer positiva till skolans
förebyggande och motverkande arbete mot kränkande behandling till skillnad från eleverna. Nio av tio pedagoger värderade arbetet mot mobbning och kränkande behandling som positivt och systematiskt. Pedagogerna uppger även att stödet som kan erbjudas till eleverna vid behov samt deras tillit till skolledningen uppfattades som positivt. Eleverna i rapporten har dock vid påståendet “På min skola bemöter vi varandra respektfullt” svarat: ”stämmer ganska bra” och ”stämmer mycket bra” minskat sedan år 2015. Svaren minskade från 90 procent år 2015 till cirka 80 procent år 2019 (Skolverket, 2019). Det har även skett en successiv ökning angående antal elever som någon gång blivit utsatt för kränkande behandling. Cirka en fjärdedel av både yngre och äldre elever uppges ha blivit orättvist behandlade av pedagog eller annan vuxen personal i skolan minst en gång i månaden, vilket är en ökning sedan år 2015 (Skolverket, 2019).
Forskning visar att inåtvända psykiska problem och låga skolprestationer är vanligare bland barn som är utsatta för mobbning än barn som inte är det.” Inåtvända psykiska problem innefattar ett kontinuum från lindriga problem, med exempelvis lättare oro och nedstämdhet (inklusive självrapporterade problem), till allvarliga problem som diagnostiserad sjukdom i form av exempelvis depression eller ångestsyndrom” (Folkhälsomyndigheten, 2020a, s. 8). Tidigare studier visar att inåtvända psykiska problem är vanligare bland barn med låga skolprestationer till skillnad från barn som inte har det. Inåtvända psykiska problem är mindre vanligt bland barn som upplever samhörighet i skolan jämfört med barn som upplever sämre samhörighet i skolan (Folkhälsomyndigheten, 2020a).
Folkhälsomyndigheten (2020a) anger vidare att det finns barn som uppgett att de inte får det stöd som krävs från sina pedagoger, samtidigt som pedagogerna uppger att de inte har förutsättningar för att kunna erbjuda eleverna det stöd som efterfrågas. Det finns även barn som inte upplever samhörighet med sin skola (Folkhälsomyndigheten, 2020a). Nansel, Craig, Overpeck, Saluja, och Ruan, (2004) förklarar i sin studie att individer som utför mobbning löper större risk till alkoholkonsumtion och tobaksrökning till skillnad från individer som blivit utsatta för mobbning. En studie som utfördes av Gini och Pozzoli (2013) uppger att barn och unga som utsätts för mobbning är dubbelt så mycket benägna att insjukna i psykosomatiska besvär. Barn och unga som utsätter andra för mobbning har 65 procent högre chans att insjukna i psykosomatiska besvär. Studien bekräftar att det finns ett samband mellan psykosomatiska besvär och mobbning bland både tjejer och killar i alla åldersgrupper i olika länder världen över. Enligt Gini och Pozzoli (2013) indikerar studiens resultat på att mobbning i skolan ska bedömas som ett internationellt folkhälsoproblem.
2.2.1 ADHD kopplat till mobbning
Attention deficit hyperactivity disorder (ADHD) är en funktionsnedsättning som kännetecknas av svårigheter med uppmärksamhet, hyperaktivitet och impulskontroll. Symtomen kan förekomma var för sig men även i kombination med varandra (American Psychiatric Association, 2000). Individer som utsätts för mobbning är ofta individer som anses avvika från normer och som har svårigheter att tolka sociala koder (Thornberg, 2013).
Ett flertal tidigare studier har visat att det finns samband mellan ADHD och utförande av mobbning (Holmberg & Hjern, 2008). Bland individer diagnosticerade med ADHD är killar överrepresenterade vilket kan förklara killarnas större engagemang i mobbning till skillnad från tjejer. Barn och ungdomar som visar symtom på ADHD löper större risk för att bli utsatta för fysisk och relationsstyrd mobbning än elever som inte visar symtom på ADHD. Barn och ungdomar med symtom på ADHD är även mer benägna att utföra mobbning. Detta kan förklaras genom att ADHD gör det problematiskt för individer att förstå och tolka sociala koder. Detta kan bidra till avstötning från kamrater och därför skapa problem med sociala relationer (Wolraich et al., 2005).
Tidigare studier har visat att hyperaktivitet är en tidig indikator för beteendeproblem och kriminalitet (Murray, Irving, Farrington, Colman, & Bloxsom, 2010). Individer med ADHD kan uppleva svårigheter att tolka sociala koder. Sociala och kulturella förväntningar har visat sig påverka tjejer och killars beteenden. Socialt accepterade beteenden och normer i
skolmiljöer har utvecklats för att skapa och vidmakthålla normativa sociala beteenden. Detta gäller i synnerhet för aggressiva beteenden (Bussey & Bandura, 1999). Grupptryck i
könsnormativa former av aggression bland elever kan öka i samband med stigande ålder. Övergången från barn till tonåring kan genom normer uppmuntra till föredragna former av aggression. Den verbala kognitionen ökar likaså med stigande ålder vilket även kan förklara utvecklingen av aggressions beteenden. Detta kan då leda till att individen anses avvika från normen vilket kan resultera i utförande av mobbning (Card, Stucky, Sawalani, & Little, 2008).
2.2.2 Mobbning i samband med psykisk ohälsa
Enligt Albuquerque och Williams (2015) är psykosociala nedsättningar i form av akademiska problem, kognitiva svårigheter, ensamhet och minskad självkänsla riskfaktorer till följd av utsatthet av mobbning. Folkhälsomyndigheten (2020b) anger att psykisk ohälsa bland barn och unga ökar världen om och kan därför anses som ett folkhälsoproblem. WHO (2013) definierar psykisk hälsa som ett tillstånd av psykiskt välbefinnande varav varje enskild individ ska kunna hantera känslor, tankar, beteenden och interaktioner med andra individer. WHO (2013) förklarar vidare att även sociala, kulturella, ekonomiska, politiska och
miljömässiga faktorer är grundläggande för individers psykiska hälsa och välmående. Folkhälsomyndigheten (2020b) rapporterar att den självskattade psykiska ohälsan bland individer som är mellan 16–29 år gamla ökar. Folkhälsomyndigheten (2020b) visar att individer med stress, ängsla, oro, ångest och med nedsatt psykiskt välbefinnande har ökat mellan 2006–2018.
Enligt Olweus (1986) kan en individ som utför mobbning beskrivas utifrån att individen utför mobbning systematiskt, att den finns en maktobalans mellan individen som utför mobbning och individen som utsätts för mobbning vilket kan vara psykiskt, fysiskt och/eller socialt. Olweus (1986) förklarar vidare att individen som utför mobbning har med avsikt orsaka fysisk och psykisk skada. Brown (1996) förklarar att aggression kan vara en respons utifrån att en individ uppfattat ett handlande som ett hot eller provokation. Detta kan förklara varför individer med avsikt vill skada andra genom fysisk- och psykisk skada samt dominera
en annan individ. Beckman, Hagquist och Hellström (2012) visar i sin studie att elever som utsatts för mobbning löper större risk för att insjukna i psykosomatiska sjukdomar till skillnad från elever som inte blivit utsatta av mobbning.
2.3 Könsskillnader inom mobbning
Mobbning har ökat bland elever sedan 2009 bland tjejer och killar. Andelen som blir utsatta för mobbning ökar dock mest bland 13- och 15-åriga tjejer. Ökningen bland tjejer och killar som uppgett ha erfarenhet av utförande av mobbning är ungefär lika omfattande som ökningen bland individer som anser sig vara utsatta för mobbning (Folkhälsomyndigheten, 2018). Bacchini, Affuso och Trotta (2008) studie visade att killar som har en ADHD diagnos var mer benägna till utförande av mobbning. Tjejer som har en ADHD diagnos var dock mer benägna till att utsättas för mobbning. Socialt stöd och sociala nätverk är två faktorer inom hälsans bestämningsfaktorer som världshälsoorganisationen utgår ifrån för att kunna öka folkhälsan (Green & Tones, 2004). Björkqvist (1994) förklarar i sin studie att det är mer socialt accepterat med killar med aggressionsbeteenden till skillnad från tjejer. Däremot är tjejers indirekta aggression mer socialt accepterat. Enligt Maccoby (2003) innehar tjejers och killars livsstil och sociala relationer olika egenskaper. Tjejer engagerar sig i färre och närmre vänskaper medan killar engagerar sig i mer avslappnande och i ett större antal vänskaper. Galen & Underwood (1997) förklarar att detta kan leda till att tjejer specifikt upplever indirekt mobbning psykiskt smärtsamt eftersom denna struktur riktar sig till tjejers nära relationer.
Insatser som syftar till att motverka mobbning har påvisat ha olika effekter bland tjejer och killar. Tjejer utför ofta social mobbning medan killar ofta utför fysisk mobbning. Eftersom killar ofta utför mobbning fysiskt är fysisk mobbning mest uppmärksammat inom tidigare studier eftersom fysisk mobbning upptäcks lättare och uppmärksammas oftare (Skolverket, 2011). Sentse, Kretschmer och Salmivalli (2015) studie visar att tjejer utför mobbning genom nätmobbning i större utstickning än killar. Studien visade även att tjejer var mer benägna till att bli utsatta för nätmobbning i jämförelse med killar. Mobbning som sker på grund av utseende är vanligt förekommande förklarar Taylor (2011) som utfört en studie om hur ungdomar i gymnasiet definierade gränsen mellan normal/accepterad vikt och övervikt genom direkt och indirekt mobbning. Taylor (2011) förklarar att studiens syfte var att
analysera könsskillnader bland tjejer och killar som gick på gymnasiet som blivit mobbade på grund av sin vikt. Taylor (2011) förklarar vidare att studien klargjorde att det fanns en
signifikant skillnad mellan tjejer och killar vid övervikt. Taylor (2011) studie uppgav att det är vanligare att tjejer som är överviktiga blir retade av både tjejer och killar samt att
mobbningen var direkt. Skolverket (2011) rapporterar att tjejer i större utsträckning upplevde att utsatthet av mobbning berodde på att de antingen var för tjocka eller för smala. Tjejer upplevde även i större utsträckning att utförandet av mobbningen berodde på dess kön. Skolverket (2011) angav att killar däremot upplever i större utsträckning att utförande av mobbning beror på etnisk bakgrund. Skolverket (2011) indikerar att olika
antimobbningsstrategier har haft olika effekt på mobbning bland tjejer och killar. Enligt Skolverket (2011) kan en förklaring till detta med hög sannolikhet bero på att vissa strategier syftar till att minska social mobbning, vilket är vanligare bland tjejer medan andra strategier syftar till att arbeta mot fysisk mobbning, som är vanligt förekommande bland killar. Det finns könsskillnader i hur tjejer och killar reagerar på mobbning. Killar upplever i större utsträckning att personen som utsätts för mobbning förtjänar det till skillnad från tjejer. Viljan om att ingripa vid utförande av mobbning men att inte våga ingripa är vanligare bland tjejer än killar. Däremot förekommer ingripande av mobbning som syftar till att skydda det utsatta offret ungefär lika mycket bland tjejer och killar. Det är vanligare att killar som blivit utsatta för mobbning vill hämnas på individerna som utfört mobbningen medan tjejer oftare ber individerna som utför mobbning att sluta. Även konsekvenserna av att utsättas för mobbning skiljer sig mellan könen. Utsatta tjejer upplever i högre grad känslor av
värdelöshet och minskad självkänsla medan utsatta killar upplever en högre grad av ilska och aggression (Skolverket, 2011). Vid konfrontation med individen som utför mobbning
skuldbelägger tjejer i större utsträckning att mobbningen utförts av någon annan medan killar i större utsträckning skuldbelägger offret. Detta är grundläggande att ha kunskap om när mobbning ska utredas och åtgärder fastställas (Thornberg & Knutsen, 2011).
Rapporten utvärdering av metoder mot mobbning av Skolverket (2011) uppgav att en minskning av utförande av mobbning som utförts av tjejer har minskat på skolor som använt sig av antimobbningsstrategier och kartläggningar där elever i det främjande arbetet var aktiva. Elevernas medverkan visade sig minska mobbningen genom att elevernas ansvar ökade vid aktiviteter som främjar sammanhållning. Skolverket (2011) redogör vidare att elevernas deltagande engagerade elever i sociala verksamheter som bidrog till meningsfulla sysselsättningar. Risken för att fortsätta att utföra mobbning minskar när medverkandet av olika aktiviteter som syftar till ökad trivsel och främjande av vänskap förstärks Mobbningen saknar därmed mening och det främjande arbetet får eleverna att fokusera på gemensamma intressen istället för att fokusera på varandras olikheter. Skolverket (2011) anger att
kartläggningarna syftar till att få en helhetssyn över skolan för att därmed kunna besluta om hur skolan ska kunna förbättras. En kartläggning kan resultera i att tjejers diskreta
mobbningstaktiker exponeras och därmed upptäcks mobbningen enklare. Eftersom
kartläggningarna syftar till utvärderingsbara åtgärder som sedan ska följas upp kontinuerligt innebär det att få saker lämnas åt slumpen.
2.4 Agenda 2030, INSPIRE och folkhälsomålområdena
Agenda 2030 är en deklaration som syftar till hur alla länder gemensamt ska uppnå social, ekonomisk och ekologisk hållbarhet. Agenda 2030 innehar 17 globala mål. Inom de globala målen går mål 3: god hälsa och välbefinnande och mål 4: God utbildning för alla samt mål 10: Minskad ojämlikhet att relatera till elevers hälsa och välmående kopplat till mobbning
(United Nations [UN], 2015).
En rapport från WHO (2016) som heter INSPIRE uppger att för att kunna motverka och förebygga våld bland unga behövs det implementeras välgrundade antimobbningsstrategier i skolor. Detta för att kunna minska risken av bland annat sexuella trakasserier, aggressiva- och våldsbeteenden och minskad risk till alkohol-och drogberoende. Detta är betydande förklarar WHO (2016) för att individer i ett tidigt stadie ska kunna känna igen och skydda sig själva emot våldsamma kärleksrelationer. WHO (2016) förklarar vidare att implementering av antimobbningsstrategier främjar chanserna till ökad skolnärvaro och empowerment bland killar och tjejer. Enligt Folkhälsomyndigheten (2020a) är vanliga konsekvenser som
förekommer på grund av mobbning psykisk ohälsa och ökad risk till sämre skolprestationer. Det övergripande folkhälsomålet i Sverige är att skapa samhälleliga förutsättningar för att minska ojämlikhet i syfte för att kunna öka god och jämlik folkhälsa samt att inneha en hållbar utveckling. Folkhälsomålet innehaver även en önskan om att kunna eliminera hälsoklyftorna inom en generation. Det nationella folkhälsomålet innehar åtta målområden som bland annat består av målområde 2: kunskaper, kompetenser och utbildning.
Målområde 2 omfattar att god utbildning och lärande samt att utveckla individers
kompetenser är grundläggande för att kunna uppnå en jämlik hälsa eftersom det finns starka samband mellan hälsa och utbildningsnivå. Genom hög utbildningsnivå minskar riskerna för psykosociala och fysiska sjukdomar samt att individer får möjlighet till att påverka dess egna situation. Målområde 2 omfattar att alla barn, ungdomar och vuxna ska ha möjligheter till utveckling av kunskap och kompetenser oavsett socioekonomiska skillnader, ålder, kön och funktionsnedsättning. För att kunna uppnå detta målområde är skolan en grundläggande arena (Prop. 2017/18:249). Målområde 7: kontroll, inflytande och delaktighet redogör betydelsen av att främja individers kontroll, inflytande och delaktighet för att kunna uppnå jämlikhet i hälsa. Målområde 7 uppger även att det är grundläggande att samhället ständigt arbetar för att främja de mänskliga rättigheterna och även motverka kränkande behandling och diskriminering. Det finns en större sannolikhet att bristande kontroll, inflytande och delaktighet över livsvillkor och utveckling av samhället bland individer som innehar låg
socioekonomisk status jämfört med individer som innehar hög socioekonomisk status (Prop. 2017/18:249).
I en rapport från Skolverket (2013) som heter kränkningar i skolan beskrivs sambandet mellan elever som utsätts för mobbning i skolan under korta och längre perioder och
skolsvårigheter i framtiden. Skolverket (2013) förklarar vidare att utsatthet för mobbning kan även bidra till bristande inflytande och delaktighet i framtiden. Socialstyrelsen (2017) uppger att 10–17 åriga barn och unga som har en diagnostiserad depression och/eller
ångestsyndrom är i större risk att inte fullfölja sin gymnasieutbildning. Statistiska
centralbyrån (SCB, 2019) uppger att socioekonomisk status har fått en kraftig betydelse för betygsresultat som lett till en ökning av skolsegregation. SCB (2019) nämner dessutom att en utav deras utmaningar för framtiden, för att kunna uppnå agenda 2030 målen som
inkluderar barn och unga, är att kränkningar och våld inte minskar samt att allt fler barn och unga utsätts för mobbning i Sverige.
2.5 Teoretiskt perspektiv
Albert Bandura (1986) framställde den social kognitiv teorin. Social kognitiv teori är en teori som förklarar hur individer lär sig i ett samspel mellan människans handlings- och
tankemönster samt med människans omvärld. Social kognitiv teori grundas i att individer lär sig genom att observera sin omgivnings beteende och attityder för att sedan kunna avgöra om det leder till belöning eller bestraffning. Enligt Bandura (1986) sker all inlärning i sociala och kulturella sammanhang. Bandura (1986) menar att människans reaktioner och beteenden påverkar andra människors reaktioner och beteenden vilket i sin tur utlöser nya reaktioner. Social kognitiv teori är alltså ömsesidig påverkan av människans omgivning. Bandura (1986) förklarar att för att individer ska kunna känna god tilltro till sig själva är det betydande för individer att ha en förebild som lyckats och som är i samma eller liknande situation som dem själva för att kunna gynnas av dess erfarenheter. Bandura (1986) belyser att människans egen självtillit grundläggande för en individs förmåga till beteendeförändring. Har individen positiva förväntningar på resultatet av sitt beteende är chansen att beteendet i framtiden kommer att utföras igen. Samtidigt som självtilliten ökar. Har individen däremot förväntat sig ett negativt resultat av det utförda beteendet är chansen mindre att beteendet kommer att återupprepas och individen blir kritisk till sin självtillit av att i framtiden kunna hantera liknande situationer.
Social kognitiv teori förklarar hur människans medvetande skapas och konstrueras. Teorin förklarar varför människan tänker som den gör och hur individer upplever olika händelser. Teorin grundas i tidigare livsupplevelser som individer haft såsom som minnen, reflektioner, fantasier, tankar och föreställningar. Människans medvetande formas bland annat utifrån den sociala kontexten som människan befinner sig i som exempelvis uppfostran och utbildning, men även av den fysiska grunden individen har i form av genetiskt arv som intelligens. I den kognitiva beslutsprocessen vägs upplevda för-och nackdelar mot varandra för att fatta beslut. De positiva eller negativa uttrycken, individen utför kan anses som en summering av de värderingar individen har som vägts mot varandra under beslutsprocessen. Vilket är grunden till individens attityder. Attityder är ett sätt för individer att strukturera och organisera upplevelser. Detta för att kognitivt underlätta interaktionen med
omgivningen. Eftersom teorin huvudsakligen är grundad i människans beteende utifrån vad människan lärt sig genom upplevelser och erfarenheter är det av vikt att bemärka att
förändring i beteende är föränderligt. En förändring i beteende kan uppstå då individen får förståelse om varför eller hur andra tänker och agerar. (Hwang & Nilsson).
Vid analys av socialpsykologiska processer finns det tre olika nivåer som bör beaktas. Den första nivån kallas för intrapersonella nivån som syftar till att förstå vad som sker inuti en
människa inom motivation- och kognitiva processer. Den interpersonella nivån ansvarar för att samspelet mellan individer och individens egen identitet har en roll och hur individen integrerar med sin omgivning. Den tredje nivån kallas för samhällsnivån som har hand om att förstå samspelet mellan intrapersonella nivån och interpersonella nivån hur nivåerna påverkar det som sker. Nivåerna beskriver och tolkar hur vi människor systematiskt
definierar och förändrar uppfattning av sig själva utifrån omgivningens påverkan (Hwang & Nilsson, 2019).
I uppsatsen är det framför allt lärandet genom observation och imitering och den kognitiva beslutsprocessen samt människans medvetande i sociala kontexter som kommer att vara i fokus. Detta för att social kognitiv teori kan förklara varför individer utsätter och utsätts för mobbning. Den kognitiva social teorin kan redogöra hur tankar, uppfattningar, attityder och beteenden samt hur individer bedömer dilemman kan förklara varför individer utför
mobbning men även varför individer utsätts för mobbning. Den kognitiva social teorin anses även kunna vara gynnsam när det gäller att förstå den sociala hierarkin. Teorin kan även vara till hjälp för att kunna förstå och identifiera könsskillnader inom mobbning.
2.6 Antimobbningsmetoder och strategier
Socioekonomisk status och den sociala hierarkin bland elever har visat sig vara bidragande orsaker till mobbning i skolmiljöer. Människor strukturerar sina sociala relationer kognitivt mellan relationer som uppstår i vardagliga miljöer som sedan uttrycker sig i hur människor agerar i beteenden gentemot specifika individer. I skolmiljöer rangordnas ofta klasskamrater utifrån popularitet och status. En skolklass tenderar att behålla sina rankningar av
klasskamrater vare sig det handlar om uteslutning eller inkludering (Östberg, 2003). Vissa elever använder sin aggression och mobbningstaktiker i syfte av att uppnå social dominans i nya grupper (Pellegrini et al., 2010). Individen som utsätter andra för mobbning strävar ofta efter popularitet och maktposition bland klasskamraterna. Det har visat sig att individer som utför mobbning ofta har en psyko-sociala funktionsnedsättning. Individer som utsätts för mobbning är ofta individer som anses avvika från normer (Thornberg, 2013).
Intresset om antimobbningsstrategier har blivit ett uppskattat ämne inom det
hälsofrämjande arbetet. Särskilt inom ett tvärsektoriellt samarbete mellan individer och myndigheter som arbetar för att främja barns och ungas hälsa och välmående (Copeland, Wolke, Angold & Castello, 2013). Under 2013 upprättade Världshälsoorganisationen (WHO, 2013) en agenda som syftar till att minska den psykiska ohälsan genom att implementera hälsofrämjande och förebyggande åtgärder genom olika typer av strategier mellan 2013– 2020. Agendan innehåller ett delmål som avser att antimobbningsstrategier ska prioriteras och även utvecklas för att bland annat förebygga mobbning och våld i skolan (WHO, 2013).
2.6.1 Farstametoden
Farstametoden är ett antimobbnings-förebyggande och åtgärdande program som syftar till att motverka mobbning genom att implementera ett behandlingsteam, som ofta benämns som ett antimobbningsteam. Teamet ska bestå av engagerad skolpersonal som har ett aktivt intresse att motverka och förebygga mobbning. Antimobbningsteamet rekommenderas att bestå av skolpersonal med olika kompetenser och minst en person bör inte vara bunden till klassundervisning, för att personalen effektivt ska kunna angripa vid misstänkt mobbning. Personal som ska bilda ett antimobbningsteam inom Farstametoden måste delta i en grundutbildning som föregår under en dag. Antimobbningsteamet ska utse en mobbningsansvarig som förmedlar sina misstankar om mobbningsfall till resterande
en personal från antimobbningsteamet att ta kontakt och samtala med den drabbade för att få en bättre uppfattning av fallet. I samband med samtalet ska även vårdnadshavare
kontaktas. Sedan ska ett behandlingssamtal ske med personen som utfört mobbningen. Under behandlingssamtalet får individerna som utfört mobbningen chans att försvara sitt agerande. Däremot syftar samtalet till att förmedla budskapet om att mobbning inte är acceptabelt. Under en tvåveckorsperiod har teamet extra uppsikt för personen som utsatts för mobbning för att kunna försäkra att mobbningen inte fortsätter. Efter cirka två veckor ska ett uppföljningssamtal med eleverna som utfört mobbningen ske för att kunna försäkra om att mobbningen har upphört. Vid behov kan uppföljningssamtalen upprepas. Upphör
mobbningen inom denna tidsperiod rekommenderas det att inte ringa vårdnadshavare för att eleverna som utfört kränkande behandlingar visat en förändring i sitt beteende. Skulle
vårdnadshavare kontaktas trots att mobbningen har upphört finns det en risk att situationen kompliceras. Upphör inte mobbningen ska antimobbningsteamet kontakta skolledningen som sedan får information om att mobbarna ska polisanmälas och/eller byta skola (Skolverket, 2011).
2.6.2 Lions quest
Lions quest är i grunden inte ett program som specialiserar sig specifikt på mobbning utan är ett värdegrundsstärkande program som skapades i USA under 1980-talet för att stödja pedagoger genom att arbeta med etik och livskvalitet i syfte att förebygga drogmissbruk bland ungdomar. Lions quest introducerades i Sverige 1987 och översattes samt anpassades till svenska förhållanden. Lions quest omfattar lärande och fostrande inom etiska och moraliska tänkanden och ageranden som syftar till att ungdomar ska kunna stå för sina åsikter. Programföreträdarna ökar elevernas förmåga till att säga nej till kränkningar och mobbning. Programmet omfattar relationsfrämjande insatser i skolan bland pedagoger och elever. Programmet innefattar ett läromedel som kallas för Tillsammans som har sin utgångspunkt i grundläggande värderingar och ett etiskt ramverk för att slutligen kunna hjälpa ungdomar att stå emot negativa påtryckningar. Det etiska ramverket består av
förmågor och egenskaper som förväntas att utvecklas av eleverna. Ramverket består även av självdisciplin, respekt, empati, gott omdöme, engagemang, tillförlitlighet, ärlighet och
ansvar. Syftet med utvecklingen av eleverna inom det etiska ramverket syftar till att öka goda relationer i skolan och relationer inom familjen, kompisar samt samhället. För att uppnå ramverkets mål övas kritiskt tänkande och sociala relationer inom Lions quest programmet. Programutbildningen vänder sig till all skolpersonal och pågår under två dagar. Pedagogerna ska under dessa utbildningsdagar studera läromedlet Tillsammans. Det rekommenderas att ägna en halvtimme minimum i veckan åt läromedlet. En utvärdering och uppföljning av programmet ska ske efter åtta månader. För att kunna få goda resultat av Lions quest är det grundläggande att all skolpersonal involveras i programmet (Skolverket, 2011).
2.6.3 Olweusprogrammet
Olweusprogrammet skapades 1985 av Dan Olweus och klassas som en strategi som syftar till att förebygga och åtgärda mobbning och kränkningar. Programmet arbetar med ett flertal olika strategier parallellt med varandra för att reducera mobbningsproblematiken i skolor. I skolor som önskar implementera programmet råder ett samarbete mellan ansvarig personal för Olweusprogrammet och skolans personal. Olweusprogrammet börjar genom att eleverna blir tilldelade enkäter för att lärarna ska få information om i vilken utsträckning av mobbning som föregår i skolan och på vilket sätt mobbningen utförs. För att utvärdera och följa upp utvecklingen får eleverna fylla i samma enkät det nästkommande året. Under programmets tidiga skede ska en temadag bestämmas. Temadagen ska bestå av diskussioner om mobbning och skolregler mot mobbning samt att ett nytt rastvaktssystem ska införas. Skolpersonalen ska bilda samtalsgrupper som ska träffas regelbundet för att utbildningen systematiskt ska kunna utvecklas. Pedagoger och elever ska tillsammans sammanställa klassrumsregler mot
mobbning och även vårdnadshavare kallas till möte. För att öka kunskap om mobbning ska ett klassmöte ske minst en gång i veckan. Klassmötena kan bestå av rollspel, samtal och diskussioner angående mobbning. Olweusprogrammet innehar en så kallad sanktionsstege som ska följas vid upptäckt av mobbning. Första stadiet i sanktionsstegen är att samtala med eleven som utfört kränkande behandling om skolans regler mot mobbning och ett
uppföljningssamtal ska bokas in. Om mobbningen inte upphör innebär nästa stadie att kalla elevens vårdnadshavare till samtal. Det tredje stadiet omfattar att eleven får tillbringa sina raster med en pedagog. Vid upprepad aggressivitet från eleven används time-out. Time-out innefattar att eleven som utfört mobbning placeras i ett rum tillsammans med en pedagog mellan tre till åtta minuter under raster. När mobbning uppstår bör skolpersonalen ingripa direkt och ha ett samtal med eleven som utfört mobbningen och eleven som blivit utsatt för mobbningen. Samtalen ska vara strukturerade och det ska tydligt framgå att mobbning inte är acceptabelt samt att tydliggöra att skolpersonalen ska ansvara för att mobbningen upphör. Skolpersonalen har som skyldighet att samtala med elevernas vårdnadshavare var för sig men även tillsammans. Efter samtalet med vårdnadshavarna ska ett åtgärdsprogram verkställas varav uppföljningsmöten ska bokas in. Olweusprogrammet innehar ett
rastvaktssystem som syftar till att skolpersonal uppmanas att uppsöka platser vart mobbning sker frekvent. Skolpersonalen har likaså i uppgift att dokumentera incidenter som inträffat i en gemensam loggbok för att all skolpersonal som ingår i rastvaktssystemet ska ha en översikt om vad som tidigare föregått på skolgården. Olweusprogrammet innehåller strategier som uppfyller ett förebyggande, identifierande och åtgärdande arbete mot mobbning (Skolverket, 2011).
2.6.4 Social och emotionell träning (SET)
Social och emotionell träning (SET) är ett värdegrundsstärkande program som syftar till att motverka mobbning och kränkande behandling. SET kan även anses som ett förebyggande program mot kränkningar och mobbning. SET grundar sig i socialt och emotionellt lärande bland elever. Programmet har en pedagogisk utgångspunkt som syftar till att utveckla elevers sociala och emotionella kompetenser. Målet med SET är att påverka elevernas beteenden för att kunna förebygga olika sociala problem men också förebygga psykisk ohälsa. SET har även som mål att kunna influera gruppklimatet positivt mellan skolpersonal och elever. Enligt SET ska programarbetet ske under schemalagda lektioner eftersom undervisningen omfattar elevmaterial och lärarhandledningar som ska ske varje år i skolan från och med förskoleklass till gymnasiet. Lektionerna ska ge eleverna möjlighet till att lära sig att använda
problemlösningsstrategier, hur stress kan hanteras och även utveckla elevernas empati samt motivation. SET bör genomsyra all undervisning i skolan för att ge effekt. En till två timmar i veckan ska avsättas för undervisning om SET. Programmet grundar sig i att alla pedagoger i skolan ska ta ett ansvar för programarbetet. För att få förutsättningar till ökad effekt av programmet är det betydande att följa och förstå manualerna av SET och det krävs även att pedagogerna är trogna till programmet. SET utbildar en del av skolans pedagoger som sedan får ta sig an kompetensen från utbildningen för att kunna förmedla utbildningens innehåll för resterande pedagoger i skolan under en handledarutbildning. Handledarutbildningen ska ske under sju dagar. Programmet har ett långsiktigt mål och det tar tre år innan programmet är fullkomligt implementerat (Skolverket, 2011).
2.6.5 Skolkomet
Skolkomet, också känt som Komet/KOmmunikationsMETod är ett värdegrundsstärkande program som utvecklades av Martin Forster. Programmet strävar efter att stödja och hjälpa bråkiga och utagerande unga för att skapa arbetsro och ett positivt klimat i klassrummet. Inom Skolkomet programmet utbildas handledare som sedan utbildar andra inom programmets metoder. Att uppmärksamma positiva handlanden och motverka negativa spiraler vid negativ respons är grundläggande inom Skolkomet eftersom stökiga elever kan
uppleva att negativa spiraler är ett sätt att få uppmärksamhet och att höras på. Skolkomet programmet innefattar att pedagoger ska försöka att ignorera elevens negativa beteenden för att sedan kunna motverka negativa spiraler hos eleven. För att få ett positivt klimat i
klassrummet krävs det att pedagogen håller sig fast vid sitt nya beteende. Skolkomet har tre olika grundpelare. Grundpelarna är ledarskap, pedagogers förhållningssätt i klassrummet och innebörden av att skapa motivation bland elever. För att anamma grundpelarna kan pedagogerna skapa ett poängsystem för att uppmärksamma elevernas positiva handlingar. En annan strategi är att det så kallade kompisarbetet som syftar till att eleverna ska arbeta tillsammans för att uppnå högre kompetens inom samarbete och fokusering.
Kometmanualen uppger olika typer av strategier som elever kan anamma för att på ett effektivt sätt bemöta provokationer (Skolverket, 2011).
2.6.6 Antimobbningsstrategiers relevans inom det motverkande och
förebyggande arbetet gällande mobbning.
Antimobbningsstrategier är en betydande tillgång vid motverkande och förebyggande åtgärder men även vid hälsofrämjande arbete i skolmiljöer. Skollagen anger att alla skolor i Sverige ska arbeta motverkande och förebyggande mot mobbning och kränkande behandling vilket konstaterar antimobbningsstrategiernas betydelse för svenska skolor. Skollagen kap 6 7 § uppger information om att en huvudman har som skyldighet att förebygga och förhindra kränkande behandling som sker i skolan samt att genomföra åtgärder som syftar till att minska risken för att elever ska utsättas för kränkande behandling och diskriminering (SFS 2010:800). En huvudman är en förvaltningsrättslig term som indikerar att en specifik organisation, kommun eller myndighet ansvarar för en specifik skola (“Huvudman”, u.å). Skollagen kap 6 8 § anger att en plan mot kränkande behandling ska upprättas årligen av huvudmannen. Planen ska inkludera en översikt plan över åtgärder som krävs för att förebygga kränkande behandling mellan elever. Planen ska redogöra vilka åtgärder som påbörjats och vilka åtgärder som planeras att genomföras det nästkommande året. Det ska likaså redogöras om hur åtgärderna har genomförts och vilka åtgärder som medföljer i efterföljande årsplan (SFS 2010:800). Kap 6 10§ i skollagen anger skyldighet till att anmäla, utreda och vidta åtgärder mot kränkande behandling. Pedagoger och annan personal som upplysts om att en eller flera elever blivit utsatta för kränkande behandling har som skyldighet att anmäla fallet till rektorn. Rektorn har som plikt att anmäla fallet till
huvudmannen varav huvudmannen är skyldig till att utreda fallet och vidta åtgärder i avsikt att förhindra framtida kränkningar (SFS 2010:800).
För att kunna underlätta det motverkande och förebyggande arbetet inom mobbning implementeras det olika antimobbningsstrategier i skolor. I rapporten utvärdering av metoder mot mobbning från Skolverket (2011) uppges de mest förekommande
antimobbningsstrategierna att vara; Farstametoden, Lions quest, Olweusprogrammet, Social och emotionell träning (SET) och Skolkomet. I Skolverkets rapport om utvärdering av
metoder mot mobbning inkluderades även en lärarenkät-undersökning. I denna
undersökning undersöktes vilka antimobbningsstrategier olika skolor anammat varav 18 av 39 skolor uppgav att deras skolor arbetar med Farstametoden vilket var den vanligaste strategin i undersökningen. Enkätstudien visade att Farstametoden ofta kombinerades med andra antimobbningsstrategier såsom Kamratstödmodellen och/eller ett
värdegrundsstärkande program. En av skolorna uppgav likaså att Farstametoden
kombinerades med en annan strategi vid namnet Olweusprogrammet. Lions quest användes i 8 av 39 skolor. Lärarenkäten visade även att 4 av de 8 skolorna som anammat Lion quest programmet har kombinerat programmet med andra antimobbningsstrategier såsom
Farstametoden, Friends, SET, Stegvis eller Skolkomet. Olweusprogrammet implementerades i 8 av 39 skolor i syfte av att arbeta för att motverka och förebygga mobbning och kränkande behandling. En utav dessa 8 skolor kombinerade Olweusprogrammet med ett annat
lärar-enkäten kombinerade likaså programmet med SET men även Farstametoden, Friends och andra insatser. I undersökningen uppgav 15 av 39 skolor att SET används som strategi för att motverka mobbning och kränkningar. Utifrån undersökningen anses strategin vara mycket vanligt förekommande i svenska skolor. Fyra skolor av 15 som använde sig av SET angav att skolan kombinerade SET-programmet med andra program. Programmen SET kombinerades med var Farstametoden, Skolkomet, Friends och/eller
Skolmedling. Skolkomet användes i 11 av 39 skolor i syfte att motverka mobbning och kränkningar vilket skattas vara en vanlig förekommande strategi i undersökningen. En utav skolorna som medverkade i lärarenkäten kombinerade Skolkomet programmet med Friends och Farstametoden varav två skolor endast använde sig utav Skolkomet. Resterande skolor som använde sig utav Skolkomet kombinerade programmet med diverse metoder
(Skolverket, 2011).
2.7 PROBLEMFORMULERING
Mobbning är en betydande folkhälsofråga som kan leda till suicidförsök och suicid. Mobbning har därför fått en betydande akademisk, social och politisk uppmärksamhet (Socialstyrelsen, 2013). Forskningen inom mobbning har expanderat under de senaste decennierna, samtidigt har mobbning betraktats till att vara ett omfattande
världshälsoproblem som är vanligt förekommande i skolor. Individer som utsätts för mobbning avviker ofta ifrån normer varav risken till psykisk ohälsa ökar. För att kunna förebygga och motverka ökningen av mobbning bland elever för att främja elevers hälsa och delaktighet är det betydande att elever får sina åsikter beaktade.
SYFTE
Syftet med denna studie är att undersöka vilka åsikter gymnasieelever har om antimobbningsstrategier och även undersöka om det finns könsskillnader vid val av strategier.
3.1 Frågeställningar
1. Vilka åsikter gentemot antimobbningsstrategier har gymnasieelever? 2. Finns det någon skillnad i val av strategier bland killar respektive tjejer?
METOD
Eftersom det endast finns ett begränsat antal studier som studerat vad elever har för åsikter om olika antimobbningsstrategier, ansågs denna undersökning som relevant. Denna studie fokuserar huvudsakligen på att ta reda på elevers åsikter av de fem framtagna
antimobbningsstrategierna i en förhoppning för att i framtiden kunna motverka och förebygga mobbning utifrån undersökningens planerade resultat. För att fortsätta kunna
motverka och förebygga mobbning bland elever är det betydande att undersöka elevers åsikter om olika antimobbningsstrategier eftersom det förebyggande och motverkande
arbetet sker utifrån eleverna själva. Skolor som arbetar med antimobbningsprogram som inte uppskattas av eleverna är risken att programmets effektivitet minskar. Corona-spridningen i samhället våren 2020 omöjliggjorde egen datainsamling. Eftersom inga enkäter kunnat delas ut kan ingen dataanalys genomföras eller bortfall redovisas. Därför kommer metod-avsnittet beskriva hur planeringen var tänkt att genomföras för denna studie och motivering samt resonemang angående de metodval som gjordes.
4.1 Studiedesign
Denna studie planerades som en tvärsnittsstudie med kvantitativ ansats för att samla
empiriska data som sedan skulle analyseras. Datainsamling skulle ske genom enkät till minst 100 respondenter vid ett tillfälle. Beskrivningarna av strategierna som inkluderats i enkäten har baserats på (Utvärdering av metoder mot mobbning [Skolverket], 2011). En
tvärsnittsstudie ansågs vara lämplig för att kunna samla in data inom den 10 veckors period som studien skulle genomföras under. För att kunna besvara studiens syfte och
frågeställningar - att undersöka gymnasieelevers åsikter om olika antimobbningsstrategier samt att undersöka ifall det finns könsskillnader vid val av antimobbningsstrategier - valdes studien att utföras med kvantitativ metod, närmare bestämt enkäter. En kvantitativ ansats ansågs vara lämplig eftersom det är en effektiv metod för att undersöka en populations åsikter. Fördelar med att ha enkäter som datainsamlingsmetod är att det är relativt billigt och effektivt att administrera vilket resulterar i ökad möjlighet till att samla in en större mängd data under ett tillfälle till skillnad från att ha intervjuer som datainsamlingsmetod (Bryman, 2018). Enkät i denna studie valdes likaså för att respondenterna skulle kunna läsa om antimobbningsstrategierna i sin egen takt. Den mest populära och vanligast förekommande metoden vid studier av mobbning tycks vara anonyma och självrapporterade enkäter, se exempel Olweus (1986). I denna studie bedömdes objektivitet vara vitalt för att
respondenternas enkätsvar inte skulle påverkas och bli snedvridna och därför valdes
kvantitativ design. Eftersom studien syftar till att undersöka gymnasieelevers åsikter valdes enkäter med tanke på att enkäter är mer objektiva än intervjuer och risk för
intervjuareffekten är liten. För att kunna besvara studiens syfte och frågeställningar, det vill säga att mäta åsikter och könsskillnader, krävs det en större mängd data och därför ansågs det mer lämpligt med kvantitativ metod istället för kvalitativ metod (Bryman, 2018). Trots att en kvantitativ ansats ansågs lämplig i denna undersökning, skulle studien ha kunnat
studerats utifrån kvalitativ metod, genom intervjuer exempelvis. Dock beräknades att antalet respondenter skulle ha blivit betydligt mindre om en intervjustudie skulle utföras istället för en enkätstudie på grund av studiens begränsade tidsram.
4.2 Urval
Studiepopulationen i denna undersökning var gymnasieelever i Eskilstuna. Ett
inklusionskriterium var att gymnasieeleverna skulle vara i åldrarna 16–19 år eftersom inget samtycke från föräldrarna krävs (Bryman, 2018). Ett bekvämlighetsurval skulle skett på två gymnasieskolor i Eskilstuna genom att låta elever som befann sig i skolan vid tillfället, frivilligt skulle få besvara enkäten. Bekvämlighetsurval valdes eftersom det innebär att det finns en god chans för en hög svarsfrekvens. Bekvämlighetsurvalet ansågs dessutom som ett lämpligt urval utifrån den begränsade tidsramen till skillnad från sannolikhetsurval som kräver mer tid och även kan vara kostnadskrävande (Bryman, 2018). Ett bekvämlighetsurval valdes alltså i denna studie vilket kan ses som en svaghet. Bekvämlighetsurvalet säkerställer inte att studiens resultat representerar hela populationen eftersom det är gjort på icke
slumpmässiga grunder och därför går inte resultaten att generalisera i vidare utsträckning (Bryman, 2018).
4.3 Bortfall
Deltagandet i studien skulle vara frivilligt och därför förväntades det att individer som inte ville delta i studien eller som inte ville besvara vissa frågor i enkäten skulle falla bort. Ett stort bortfall kan medföra ett skevt resultat eftersom bortfallet kan bestå av en viss typ av individer som hade svarat på ett specifikt sätt. Ju större bortfallet är, desto större är risken för felaktiga generaliseringar till målgruppen (Ejlertsson, 2019). Författaren är medveten om att externt bortfall kunnat förekomma eftersom vissa respondenter kunnat avstå eller ej kunnat delta i studien.
Förklaringarna om antimobbningsstrategierna i enkäten utformades tydligt, kortfattat och överblickbar för att respondenterna skulle orka läsa igenom strategierna och rangordna strategierna sanningsenligt och därigenom minska det interna bortfallet (Bryman, 2018). Enkäten innehöll inga öppna svarsalternativ i syfte av att minska risken för bortfall eftersom det kan upplevas ansträngande utifrån respondenternas perspektiv att formulera och skriva ett svar istället för att rangordna eller använda sig av kryssfrågor (Bryman, 2018). Internt bortfall hade också kunnat förekomma ifall frågan om kön ej besvarats, till exempel beroende på att eleven ej identifierat sig med något av de två svarsalternativ som fanns. Författaren har beaktat att internt bortfall kan förekomma ifall rangordningen av antimobbningsstrategier ej utförts enligt instruktion (antimobbningsstrategierna fick inte rankas lika).
4.4 Datainsamling och dataanalys
För att samla in data till denna undersökning var det planerat att enkäter skulle användas som datainsamlingsmetod. Eleverna skulle besvara enkäten som skulle delas ut av studiens författare vid ett tillfälle. Totalt består enkäten av en fråga om vilket kön med
svarsalternativen: tjej och kille. Sedan beskrivs fem olika antimobbningsstrategier som ska rangordnas utifrån gymnasieelevernas åsikter. Respondenterna skulle uppge siffran 1 för den strategi som respondenten anser vara mest effektiv, 2 för näst effektiv, 3 för delvis effektiv, 4 för mindre effektiv och 5 för minst effektiv. Antimobbningsstrategierna fick inte rankas lika. Gymnasieeleverna skulle under lektionstid fylla i enkäten och ansvarig pedagog skulle ansvara för att informera eleverna om studiens syfte. Pedagogen skulle även ansvara för att meddela eleverna om att deltagandet är frivilligt och att enkäten besvaras anonymt.
Bearbetning och analys av insamlade data var planerat att ske genom programmet Statistical Package for the Social Sciences (SPSS). Varje enkät skulle markeras med ett ID nummer och koder skapas för varje svarsalternativ som enkäten innehåller. De kodade svarsalternativen skulle ha registrerats i SPSS. För att kunna besvara studiens frågeställningar skulle deskriptiv statistik för varje variabel ha använts. Den deskriptiva analysen skulle ha redovisat studiens resultat genom procentsatser och antal. För att kunna besvara ifall det fanns några
signifikanta könsskillnader i studien skulle chi2-test utföras. Det ingick i planeringen att använda även oddskvoter eftersom Chi2-test inte kan mäta styrkan på samband vilket
oddskvoter gör (Ejlertsson, 2019). För att säkerställa att oddskvotberäkningarna är statistiskt signifikanta skulle beräkning av konfidensintervall utföras (Merill, 2013).
4.5 Kvalitetskriterier
Denna studie utgår från ett deduktivt arbetssätt, det vill säga att studien har en teorikoppling som skulle ha prövats mot de empiriska data som skulle ha samlats in. För att studien ska kunna innehålla hög nivå av pålitlighet har studiens planering beaktat kvalitetskriterier inom kvantitativ metod, det vill säga reliabilitet, validitet och generaliserbarhet.
4.5.1 Reliabilitet
Reliabilitet berör studiers tillförlitlighet och måttens stabilitet. Reliabilitet handlar även om huruvida studiens resultat blir desamma eller liknande om mätningen skulle upprepas (Bryman, 2011). På grund av Corona-situationen kunde datainsamlingen inte genomföras och därför kan inte studiens reliabilitet undersökas. Eftersom denna studie redogjort för urval, datainsamling och dataanalys är det dock möjligt för andra forskare att replikera studien vid ett senare tillfälle.
4.5.2 Validitet
Validitet syftar till att undersöka om en studie mäter det som avsetts att mäta. I en enkätstudie innebär validitet att en kontroll av om enkätfrågorna besvarar det som ska undersökas (Bryman, 2011). I syfte att stärka validiteten i denna studie baserades
beskrivningarna av de antimobbningsstrategier som skulle rangordnas i enkäten utifrån en rapport ifrån Skolverket (2011). Eftersom enkätfrågorna inte innehar öppna frågor ökar chansen till att studien mäter det som avses att mätas, vilket i denna studie är
gymnasieelevernas åsikter om antimobbningsstrategier. Frågorna i enkäten har dock inte använts tidigare vilket kan anses försvaga studiens validitet.
4.5.3 Generaliserbarhet
För att kunna styrka att ett undersökningsresultat inte enbart är relevant för det undersökta fallet är generaliserbarheten betydande att beakta. För att kunna mäta en studies
generaliserbarhet ska urvalet bedömas att vara representativt för den specifika populationen (Bryman, 2011). För att öka studiens generaliserbarhet begränsades populationen till
gymnasieelever i Eskilstuna. På grund av bekvämlighetsurvalet men även på grund av Corona-spridningen som omöjliggjorde egen datainsamling blir generaliseringen i denna studie missvisande då inget resultat kunnat fastställas.
4.6 Forskningsetiska principer
Vid samhällsvetenskaplig forskning i Sverige krävs det att forskare ska beakta och tillämpa fyra forskningsetiska principer (Bryman, 2018). De fyra etiska principerna består av informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet. Informationskravet omfattar att forskaren ska ansvara för att alla deltagare ska vara
informerade om enkätundersökningens syfte sär men även att det medverkandet i studien är frivillig. Samtyckeskravet handlar om deltagarnas rättigheter angående att själva bestämma över sitt deltagande. Konfidentialitetskravet innefattar att alla uppgifter om deltagarna ska behandlas med maximal konfidentialitet. Detta för att utomstående inte ska kunna
användas i avsikt för enkätundersökningens syfte som deltagarna gett sitt samtycke till (Ejlertsson, 2019).
För att beakta informationskravet skulle enligt denna studies planering skulle deltagarna tilldelas ett missivbrev innan enkäten besvarades. Missivbrevet skulle då informera om studiens syfte och vad som förväntades av deltagarna. I enlighet med informationskravet innehöll missivbrevet även information om att deltagandet i studien är frivilligt och att det är tillåtet att avbryta deltagandet om det önskas. Det skulle likaså framgå att ifrågasättande eller krav på förklaring till avbrott inte skulle komma att ske. För att beakta samtyckeskravet i studien skulle missivbrevet förklara att inlämnade enkäter skulle betraktas som samtycke. Presumtiva deltagarna fick i missivbrevet information om att alla deltagare är anonyma, att all datainsamling skulle ske med maximal konfidentialitet och att data förvaras utom räckhåll från utomstående. På så vis skulle konfidentialitetskravet tillgodoses. I enlighet med
nyttjandekravet skulle missivbrevet informera deltagarna om att datainsamlingen endast skulle komma att användas i studiens syfte och att vid studiens slut skulle data raderas.
RESULTAT
På grund av spridning av Covid-19 i samhället som orsakade stängning av gymnasieskolor omöjliggjordes egen datainsamling. Empiriska data saknas således och någon redovisning av egna insamlade data kunde inte ske
5.1 Antimobbningsstrategier
Nedan redovisas frekvenstabeller som hade kunnat användas för att besvara studiens frågeställningar, om egen datainsamling möjliggjorts.
Tabellen visar resultatet av enkäten i vilken eleverna ombads rangordna
antimobbningsstrategierna från ett till fem där ett var mest effektiv och fem minst effektiv. Tabell 1: Frekvenstabell som visar antal elever som rangordnat antimobbningsstrategierna från 1–5
varav 1 är mest effektiv och 5 minst effektiv.
Antimobbningsstrategier (N=…)
N (%)
Farstametoden
Lions quest
Olweusprogrammet
Social och emotionell träning (SET)
Skolkomet
5.2 Förhållandet mellan val av antimobbningsstrategier och
könsskillnader.
Tabellen nedan redogör procentuellt för fördelningen mellan killar och tjejer utav de rösterna på varje modell. Tabellen visar även om det finns könsskillnader genom ett chi 2 test varav ett p-värde anger om resultatet är signifikant.
Tabell 2: Korstabell som visar förhållandet mellan val av rangordning av antimobbningsstrategier och
könsskillnader.
Antimobbningsstrategier Tjejer N (%) Killar N (%) Chi-2 (p= <.05)
Farstametoden Lions quest
Olweusprogrammet
Social och emotionell träning (SET) Skolkomet
Oddskvoten (OR) med ett konfidensintervall på 95% (CI95%) planerades att redovisas i text under varje korstabell för att tydliggöra skillnaden mellan hur killar och tjejer rangordnade strategierna.
DISKUSSION
På grund av spridning av Covid-19 i samhället som orsakade stängning av gymnasieskolor i hela Sverige vid tiden för uppsatsens genomförande kunde ingen datainsamling ske.
Diskussionsavsnittet av uppsatsen kommer därför att utgå ifrån tidigare forskningsstudier inom antimobbningsområdet. Diskussionsavsnittet kommer att utgå ifrån teoretiska utgångspunkter från olika forskningsprojekts resultat och slutsatser. Diskussionsavsnittet kommer även att inkludera en metoddiskussion och förslag för framtida forskning.
6.1 Metoddiskussion
Kvantitativ forskning har uppmärksammats som en metod som riskerar att bortse från individers subjektiva upplevelser (Bryman, 2011). Trots att denna kvantitativa undersökning syftar till att undersöka gymnasieelevers åsikter ansågs kvantitativ metod som lämplig.
Eftersom undersökningen syftar till en rangordning av de fem olika
antimobbningsstrategierna och det är därför inte av intresse av att få ta del av elevernas detaljerade subjektiva upplevelser och resonemang.
Kvantitativ forskning har även fått kritik på grund av att det är en metod som riskerar att inte inkludera individens sociala verklighet och vardagliga kontext (Bryman, 2011). Eftersom studien syftar till att undersöka ett socialt konstruerat problem beaktades och diskuterades denna kritik innan undersökningen påbörjades. Trots detta ansågs kvantitativ metod som passande att tillämpa i denna undersökning trots att elevernas tolkning av verklighet och deras vardagliga kontext ingår i studiens syfte. Därför kan detta anses som en svaghet inom denna studie.
Tvärsnittsdesign har fått kritik för att designen omöjliggör undersökningar angående ifall det finns kausala relationer mellan två faktorer. Detta betyder att det är omöjligt att kunna avgöra vad som är orsaken och vad som är verkan (Pandis, 2014). Detta upplevdes inte som ett problem till en början i denna studie eftersom studiens syfte är att undersöka
gymnasieelevernas åsikter om antimobbningsstrategierna. Eftersom studien inte syftade till att undersöka resonemang till varför eleverna rangordnade antimobbningsstrategierna ansågs inte en tvärsnittsdesign som en nackdel. Dock syftar denna studie även till att undersöka könsskillnader inom val av antimobbningsstrategier vilket kan göra det
problematiskt. Däremot har tidigare studier som undersökt liknande ämnen använt sig av tvärsnittsstudier som exempelvis Skolverket (2013). I dessa rapporter är orsak och verkan omöjliga att besvara eftersom det inte är samma individer som tillfrågas under en längre tid. Däremot visar tidigare utförda tvärsnittsstudier att det finns samband mellan utsatthet för mobbning, ångest, oro, depression, nedstämdhet och förlorad tillit för omgivningen samt känslor av värdelöshet. Att endast studera statistiska data innebär att forskaren ofta förbiser sammanhang vart handlingen sker varav elevernas sätt att tolka och förstå sin situation går förlorad. Det har genom tidigare forskning endast tagit lite hänsyn till att människor är handlande och tolkande aktörer som reagerar och tolkar situationer på olika sätt. I en metaanalys som baserades på 23 tvärsnittsstudier som utfördes av Hawker och Boulton (2000) framkommer det dock att det finns samband med utsatthet av mobbning och depression, ångest och dålig självkänsla. En annan metaanalys som utfördes av Nickerson, Aloe och Werth (2015) konstaterade att det finns könsskillnader inom mobbning. Det finns alltså studier inom området som bekräftar att det finns samband mellan psykisk ohälsa och mobbning samt könsskillnader inom mobbning.
6.1.1 Urval, bortfall och datainsamling
Forskning som utgått ifrån en tvärsnittsdesign har fått kritik när det gäller partiskhet som riskerar att uppstå vid urvalet eftersom det kan uppstå en selektiv icke-respons. En selektiv icke-respons uppstår om studiens resultat har baserats på tvärsnittsdesign vilket kan bli partiskt om urvalet inte är randomiserat. Selektiv icke-respons orsakar att studiens resultat inte går att generalisera. Urvalet i detta fall domineras av specifika deltagare vilket gör att resultatet inte blir representativt för hela studiepopulationen (Pandis, 2014). I denna studie kan detta beaktas som en svaghet eftersom studien syftar till att ta reda på gymnasieelevers åsikter. Däremot planerades enkäterna att delas ut på två skolor i Eskilstuna vilket betyder att studiens resultat hade kunnat representera gymnasielevernas åsikter inom de specifika skolorna.
Ett bekvämlighetsurval är accepterat ifall undersökningen syftar till att ge en överblick angående ett problem (Bryman, 2011). Detta konstaterar att studiens urval och studiedesign kan anses som acceptabelt i och med att studien är menad till att vara överblickbar. Trots att det inte är möjligt att specifikt denna studie kan representerar en hel population kan studien inspirera andra forskare till att utföra forskning kring antimobbningsstrategier och
nya antimobbningsstrategier varav könsskillnader och individer med funktionsnedsättningar beaktas. Val av urval som i detta fall var gymnasieelever skedde på grund av studiens
tidsbegränsning. Gymnasieelever behöver inte få vårdnadshavares medgivande för att delta i denna undersökning vilket skulle varit ett krav om yngre elever skulle inkluderats i urvalet. Inom enkätundersökningar finns risken för ett högt bortfall vilket innebär ett högt externt bortfall och en låg representativitet (Bryman, 2011). Eftersom denna studie inte lyckades samla in data och därför inte kunnat redovisa ett resultat medför detta ett högt externt bortfall. I och med att studien saknar data kan detta anses som studiens främsta svaghet. Detta därför att inga resultat kan redovisas och för att det inte finns några slutsatser att dra vilket därmed innebär att syftet icke kan besvaras. Bortfallet och datainsamlingen kunde inte heller ske och därför inte redovisas på grund av spridningen av Covid-19.
6.1.2 Databearbetning och analys
Korstabeller har kritiserats för att korstabeller tenderar att medföra svårigheter i
bedömningen av variablernas kausalitet (Bryman, 2011). Att påvisa kausala samband bör ha en liten betydelse för att kunna besvara studiens första frågeställning eftersom
frågeställningen endast syftar till rangordning av antimobbningsstrategierna och inte varför eleverna rangordnat strategierna.
Chi-2 test valdes för att kunna belysa skillnader i proportioner i variablerna mellan
undersökt grupp och referensgrupp för att kunna bedöma variablernas samband. Oddskvot valdes för att kunna skapa en tydligare siffermässig och pedagogisk bild (Merril, 2013) över samband mellan könsskillnader inom mobbning och av rangordningen av
antimobbningsstrategierna. Chi-2 testet och oddskvot ansågs som gynnsamma i syfte av att få en överblick angående elevernas val inom rangordningen av antimobbningsstrategierna.
6.1.3 Diskussion om kvalitetskriterier
Hög begreppsvaliditet innebär att studieansvariga är kompetenta inom de teorier som använts i undersökningen (Ejlertsson, 2019). Inom denna studie är begreppsvaliditet betydande att diskutera. Enkätens rangordningsfrågor konstruerades utifrån egen tolkning av Skolverkets (2011) rapport Utvärdering av metoder mot mobbning.
Antimobbningsstrategiernas beskrivningar hade troligtvis kunnat beskrivas på ett mer korrekt och pedagogiskt sätt av en individ som innehar mer kunskap inom de fem
strategierna. Enkätens fem beskrivningar om antimobbningsstrategierna hade därför kunnat se annorlunda ut. Individer som innehar kompetens inom ämnet har nog mer kunskap angående vad som är mest betydande och relevant att ta med inom varje strategibeskrivning i enkäten. Studiens enkät innehöll inga direkta frågor angående könsskillnader inom
mobbning utan rangordningsfrågorna baserades endast utifrån en kort beskrivning av antimobbningsstrategierna. Däremot skulle respondenterna kryssa i vilket kön de ansåg sig tillhöra. Genom att låta eleverna kryssa i vilket kön de ansågs tillhöra möjliggjordes det att undersöka könsskillnader efter insamlade data.
Reliabiliteten för denna studie blir relevant att diskutera eftersom inget test-retestreliabilitet inte genomfördes. Test-retestreliabiliteten omfattar graden av överensstämmelse mellan två svarsutfall på en fråga. Graden av överensstämmelse går att beräkna genom att beräkna hur stor andel av urvalet som besvarat frågorna likadant vid båda tillfällena. Ett
test-retestreliabilitet kan användas för att undersöka ifall indikatorerna för varje mått varit sammanhängande (Ejlertsson, 2019). Kvalitetssäkringen innefattar ifall enkätens frågor har formulerats på ett korrekt sätt och är välkonstruerade. Svar vid frågor som konstruerats bristfälligt riskerar att bli slumpvarierade som vilket även sänker reliabiliteten (Ejlertsson,
