Vilka faktorer är bidragande orsak till
miljöengagemang?
Sara Nyström
C-uppsats i psykologi HT 2008 Handledare: Jakob Eklund Examinator: Wanja Astvik
Sara Nyström
Även om forskning i miljöområdet och forskning i psykologi har kommit långt saknas det forskningsansatser som förenar de två. Ambitionen med uppsatsen är att förena miljöområdet och psykologi genom att undersöka vilka faktorer som är bidragande orsak till miljöengagemang. Deltagarna var 91 studenter som svarade på en enkät där miljöengagemang studerades. Resultatet visade att det fanns ett signifikant samband mellan att tycka människor i världen var viktiga och ha ett miljöengagemang. Det fanns även ett positivt samband mellan om närstående var miljömedvetna och om deltagaren var det samt ett positivt samband mellan miljömedvetenhet i teorin och praktiken.
Key words: environmental consciousness in theory/practice, sustainable development,
factors
Inledning
Så länge människan har funnits har hon utnyttjat jordens naturresurser och det har ofta fått negativa effekter på miljön. Vårt förhållande till naturen förändrades under 1960-talet då bland annat Rachel Carsons bok Tyst vår kom ut. Begreppet miljöförstöring blev då ett allmänt vedertaget och massmedia började uppmärksamma miljöförstöringen runt omkring oss. Miljöproblemen har gått från lokala problem som punktutsläpp från en fabrik till mer globala och diffusa begrepp som ”hål i ozonlagret” eller ”den förhöjda växthuseffekten”, problem som människan inte kan se med blotta ögat. Det är svårt att veta hur våra produkter vi använder idag kommer att påverka miljön i framtiden och det är också svårt att veta hur våra kemikalier i produkterna kommer att spridas. Det har till exempel visat sig att pingviner i Antarktis har kemikalier i kroppen som kommer från de industrialiserade länderna i norr (Lidskog, Sandstedt & Sundqvist, 1997).
Att vår miljö håller på att förändras, och då inte till det bättre är inget som har kunnat undgå många människor. Naturkatastroferna kommer allt tätare och forskare världen över varnar för att de är något som kommer att bli allt vanligare. Jordens medeltemperatur stiger vilket leder till en utbredning av jordens öknar och att allt fler människor får svårare att hitta mat och vatten för dagen. En av de bidragande orsakerna till att det har blivit så här är människans användande av fossila bränslen. Vid förbränning av fossila bränslen bildas bland annat koldioxid som är en växthusgas som i sin tur leder till att fler av solens varma strålar studsar tillbaka till jorden istället för att försvinna ut i rymden. Det gör att jorden får ett varmare klimat. Allt fler människor börjar uppmärksamma förändringarna på vår planet och många är överens om att något måste göras för att rädda vår värld och nå en mer hållbar utveckling, men att gå från ord till handling är svårt. I dagens läge är det ofta ekonomin som får styra och ekonomi och miljö har ofta svårt att samsas. Ofta får miljön stå tillbaka för ekonomisk utveckling. Arbetet mot en bättre miljö går långsamt trots att nästan 90 % av Sveriges befolkning säger sig vara intresserade av miljö är det få som ändrar om sin livsstil för att verkligen göra något konkret (Lindén, 2001). Många människor har svårt att gå från ord till handling när det gäller miljöfrågor.
Grunden i den här uppsatsen är att undersöka vad som spelar in i om människor är miljöengagerade eller inte. Vad är det som gör vissa människor mer miljöengagerade än andra, vilka faktorer bidrar till att människor blir mer miljömedvetna? Den här uppsatsen är viktig då det
inte finns så mycket undersökningar som kopplar ihop miljöforskning och psykologiforskning. Idag finns det mycket forskning gjord på båda sidor men det finns väldigt lite forskning som knyter an dessa två områden. Denna uppsats är ett steg i den riktningen. Det är viktigt att undersöka vad som får människor att bli mer miljöengagerade för att veta hur man bäst kan påverka människor till en mer hållbar livsstil.
Figur 1. Illustration över uppsatsens forskningsområde mellan miljöforskning och
psykologiforskning.
Inledningsvis i den här uppsatsen presenteras den tidigare forskningen som finns om miljöengagemang och hållbar utveckling sedan presenteras en undersökning om hur stor roll vilka faktorer som bidrar till hur miljöengagerade människor är. För att sedan avslutas med en diskussion.
Hållbar utveckling
Det finns många definitioner av hållbar utveckling men den mest citerade är den från FN-rapporten
Our common future från 1987. I den definieras hållbar utveckling som ”en utveckling som
tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsställa sina behov" (s. 54). Hållbar utveckling innebär inte bara god miljö utan inkluderar även ekonomisk och social hållbarhet. Idag bor nära hälften av jordens befolkning i städerna, den stora förflyttningen av människor från landsbygden till städerna är en av de viktigaste faktorerna bakom förändringar i markutnyttjande. Ju fler människor som flyttar desto större blir påverkan. Yngre och friska människor har en tendens att flytta medan äldre och sjuka tenderar att bli kvar på landsbygden, vilket inte är socialt hållbart (Lindén, 2001).
Sveriges regering har antagit en strategi för hållbar utveckling. Det är fyra strategiska utmaningar som ligger i fokus: bygga samhället hållbart, stimulera en god hälsa på lika villkor, möta den demografiska utmaningen och främja en hållbar tillväxt. Hållbar utveckling innebär att alla politiska beslut skall beakta de miljömässiga, sociala och ekonomiska konsekvenser i ett längre tidsperspektiv. Numera bedrivs Sveriges miljöarbete kring de 16 miljökvalitetsmålen(Regeringen, 2008):
Begränsad klimatpåverkan
Frisk luft
Bara naturlig försurning
Giftfri miljö
Skyddande ozonskikt
Ingen övergödning
Levande sjöar och vattendrag
Grundvatten av god kvalitet
Hav i balans, levande kust och skärgård
Myllrande våtmarker
Levande skogar
Ett rikt odlingslandskap
Storslagen fjällmiljö
God bebyggd miljö
Ett rikt växt- och djurliv.
Sveriges miljömål är en viktig del för att nå ett hållbart samhälle.
Miljöengagemang
Det finns ingen entydig definition av miljöengagemang jag har valt att göra en egen definition av miljöengagemang som: ”en person som har förändrat sin livsstil för att leva i samspel med miljön”. Det innebär att personen tänker på miljön och handlar för miljöns bästa i sitt dagliga liv. Ett exempel är att åka kommunalt eller cykla till arbetet om det finns möjlighet, att köpa ekologiska varor och källsortera sitt avfall och så vidare.
Mer än 90 % av alla svenskar tycker att miljöproblemen är viktiga att komma till rätta med och nästan lika många säger sig vara intresserade av miljöfrågor. Trots det förändrar människor sina konsumtionsmönster väldigt långsamt (Lindén, 2001). En förklaring kan vara att en förändring i beteendet inkräktar på vår bekväma livsstil och kan vara tidskrävande. Om människor skall börja agera mer miljövänligt och till exempel börja källsortera krävs det också kunskap om vad denna återvinning kan göra för miljön (Diaz & Beerli, 2005).
I en undersökning gjord av Díaz och Beerli (2005) visade det sig att det är kvinnorna i hushållet som bär den största bördan när det gäller återvinning. Det visade sig också att de medlemmarna i hushållet som har mest utbildning är de som får bära den största bördan när det gäller återvinning än de personer som har lägre utbildning. Han drar slutsatsen att om vi vill förbättra vår källsortering måste vi öka den ekologiska medvetenheten och kunskapen om miljön och få medborgarna att förstå sitt eget ansvar.
Kunskap och information har höjt människors kunskapsnivå vad gäller miljöproblemen och det har gjort människor mer miljöengagerade. Motivation är den viktigaste faktorn för att förändra eller förstärka ett beteende (Lindén, 2001). 1998 gjordes en undersökning av Antonides och van Ranji (1998) där det visade sig att 83 procent av Europas befolkning ansåg sig vara miljömedvetna. De miljörisker som rankas högst är oftast de som har fått störst uppmärksamhet i den nationella debatten (Lindén 2001).
Det finns ett samband mellan miljövänligt beteende och yngre personerna men just återvinning har blivit så invant i vårt beteende att det inte längre finns några ålderskillnader som är signifikanta (Derksen & Gartrell, 1993). Även utbildningsnivå har betydelse när det gäller att leva miljövänligt. Ju högre utbildning desto större chans att förstå de komplicerade ekologiska problemen (McCarty & Shrum, 2001). Att få människor ekologiskt medvetna är den viktigaste faktorn för att få dem miljöengagerade (Dahle & Neumayer, 2001).
Idag är miljöproblemen globala och det som släpps ut i Sverige kan påverka människor i till exempel Afrika. Det gör att vi för att nå ett mer hållbart samhälle i framtiden måste vi kunna sätta oss in i andra människors kulturer och samhällen (Ebenreck, 1996).
En förutsättning för att en individ skall utveckla ett miljöengagemang är att personen känner ett ansvar att göra en insats för miljön. Det behöver finnas en insikt om de globala och långsiktiga sammanhangen. Det har visat sig i forskning att om andra människor inte tar ansvar för miljön försvagas även vår egen ansvarskänsla. Känslor som att det spelar ingen roll vad jag gör för miljön om ingen annan tar ansvar, kan göra människor passiva. En känsla av hjälplöshet kan uppstå. Människor som inte tar sitt ansvar för miljön främjas på kort sikt medan samhället och miljön tar skada på lång sikt. Det gäller att få människor att inse att de måste ta ansvar för de kommande generationerna (Angelöw & Jonsson, 1994). I en undersökning gjord av Andersson (1994) visade det sig att människor är medvetna om att deras beteende främst kommer att påverka framtida generationer mer än vad det kommer att påverka dem själva. Då gäller det att man vill värna om kommande generationer och vara beredd att offra lite av sin egen bekvämlighet för att framtida generationer skall kunna få det bra.
Batson (1994) skriver att agera för samhällets bästa menas med att agera för att öka välfärden för någon annan än sig själv. Detta skulle kunna vara till exempel att köpa miljövänlig bomull för att minska giftutsläpp i tredje världens länder. Han fortsätter skriva i sin artikel att om en person ökar sitt personliga välbefinnande kan det öka välbefinnandet för hela gruppen och att detta också skulle räknas som att handla för samhällets bästa.
Många av de problemen som finns idag i samhället beror på att människor har handlat egoistiskt och för egen vinning. Det finns antaganden om att människor alltid handlar för sina egna intressen och att det är svårt att få människor att handla mot sina egna intressen. För att motivera människor att agera behöver de känna att de kan tjäna någonting själva på sina handlingar (Batson, 1994).
Batson (2001) tar upp i sin fyra olika sätt att motivera människor; det kan vara genom egoism, kollektivism, altruism och principilism. Egoism är att ett beteende kan öka sin egen välfärd. Det används ofta av politiker eller sociala aktivister för att motivera människor att handla för samhällets bästa. Kollektivism används som motivation där en hel grupp kan öka sin välfärd genom sina handlingar. Gruppen kan variera i storlek från två till över 2 miljarder människor. Altruism är när handlingen ökar välfärden för en eller flera människor utan att behöva gagna den personen som utför handlingen. Principilism är att upprätthålla ett mål som kan vara rättvisa eller för att det är praktiskt för största antalet människor.
Ett mått på miljöengagemang är om människor sopsorterar eller ej. Det finns flera undersökningar om källsortering och de visar att de människor som sorterar och de som inte sorterar har samma uppfattning om effektiviteten i sopsorterandet. För att få människor att börja källsortera behövs det att maximera deltagandet i återvinningen genom att få in moralkrav i att människor skall minimera sitt avfall. Om en person skall sortera beror det främst på om han eller hon känner ett stort moraliskt ansvar att minimera sitt avfall. Flera forskare är också ense om att kunskap och möjlighet att sortera inte är allt. För att människor skall sortera behöver det vara bekvämt, synligt och belönande (Davis et al., 2002; Kalinowski et al., 2006). Människor skyller ofta på brist med tid eller utrymme. Information om var och hur man sorterar ökar antalet personer som sorterar och mängden sorterat material (Díaz & Beerli, 2005).
Alla handlingar är riktade mot ett mål som kan vara yttre/inre, individuella/samhälliga, kort-/långsiktiga, övergripande/specifika. Det kan vara att värna om den egna hälsan, tillgodose behovet av sociala kontakter, värna om framtida barn och barnbarns hälsa och så vidare. Motivationen är en viktig faktor när det gäller ett miljöanpassat beteende. Olika personer har olika motiv för sina handlingar. Miljöengagemang kan uppstå av olika orsaker; rädda hotade djurarter, värna om sin egen och andra människors välbefinnande och från ekonomiska aspekter. Motiven
utgår ofta från tre grundläggande förhållanden: naturorientering, ett humanistiskt och ett materiellt intresse (Angelöw & Jonsson, 1994).
Syfte och frågeställningar
Syftet med denna uppsats är att undersöka vilka faktorer som får vissa människor att bli mer miljöengagerade än andra.
Frågeställningarna för den här uppsatsen är:
Vilka faktorer är bidragande till miljöengagemang?
Finns det något samband mellan miljöengagemang i praktiken och teorin?
Finns det någon koppling mellan miljöengagemang och vad man tycker är viktigt i framtiden?
Finns det någon skillnad mellan män och kvinnor i dessa ovanstående frågor?
Finns det någon skillnad mellan de som läst en miljökurs och de som inte läst en miljökurs i ovanstående frågor?
Metod
Deltagare
De personer som valdes ut för att delta i undersökningen var studenter på Mälardalens högskola i Västerås. Sammanlagt deltog 91 studenter. Deltagarna bestod av 52 tjejer och 37 killar i åldrarna 19 till 52 år (M = 22,60, SD = 3,86), en person hade ej angett kön. Deltagarna bestod också av två grupper: de som läst någon form av miljökurs och de som inte hade läst någon miljökurs. 28 personer svarade att de hade läst en miljökurs och 60 svarade att de inte hade läst en miljökurs. Att dessa två grupper valdes beror på att det fanns ett intresse att se om resultatet skiljde sig mellan de som läst en miljökurs och de som inte läst en miljökurs. Att studenter på Mälardalens Högskola valdes beror på att det är en miljöcertifierad skola och alla studenter skall enligt studieplanen få lite miljöperspektiv oavsett vilken utbildning de läser och de borde ha funderat lite på hållbar utveckling och miljön. Att studenter valdes beror också på att de oftast har flyttat hemifrån och kan bestämma själva över vilka varor som skall köpas in och hur de ska källsortera. Ingen ersättning utgick till deltagarna.
Material
Den här uppsatsen är kvantitativ och använder sig av en egenhändigt konstruerad enkät (Bilaga 1). Innan enkäten delades ut till deltagarna genomfördes ett pilottest på 10 miljöstuderande i årskurs 4 på Mälardalens högskola. Då enkäten inte väckte några frågetecken och verkade vara lätt att förstå delades den ut till deltagarna.
Enkäten är uppdelad i tre delar. Först bakgrundsfrågor om kön, ålder och utbildning, därefter fick deltagarna besvara frågor om hur miljömedvetna de anser sig vara och avslutningsvis rangordna vilka kategorier av människor de tycker är viktigast. Att rangordna olika alternativ kan antas ställa krav på att verkligen ta ställning till vad som är viktigast för den enskilde deltagaren.
Materialet analyserades i SPSS. Var och en av rangordningsfrågorna, till exempel fråga 21, analyserades inte som en enhet utan delades upp i lika många nya variabler som det fanns svarsalternativ. I till exempel den nya variabeln Människor i världen i framtiden kunde varje enskild deltagare få ett värde mellan 1 och 8. Detta möjliggjorde att dessa nya variabler var för sig kunde jämföras med de övriga frågorna i enkäten. Fråga 13, 14, 16 och 17 behandlades dels var och en för sig men slogs även ihop till en variabel som kallades för miljöengagemang. Där en hög siffra innebar att de handlade miljömedvetet i praktiken. Syftet var att få ett mått från 1 – 8 för hur viktigt deltagarna tyckte att exempelvis människor i världen i framtiden var. Detta för att sedan korrelera detta med andra frågor i enkäten. Anledningen till rangordningsfrågorna var att tvinga deltagaren att välja vad som var viktigast av exempelvis människor i världen i framtiden och mina
släktingar. Om inte rangordningen fanns kunde deltagarna sätta alla människor som lika viktiga.
När det var frågor som Ja, Ibland och Nej slogs Ja och Ibland ihop och fick värdet 1 och Nej fick värdet 0. Detta för att kunna jämföra hur miljömedvetna de är i teorin och hur engagerade de är i praktiken med och hur de rangordnade betydelsen av olika typer av människor.
Procedur
För att kunna genomföra studien tog försöksledaren kontakt med ekonomiinstitutionen och miljöinstitutionen på Mälardalens högskola i Västerås. Där visades enkäten upp och syftet med undersökningen presenterades. Efter institutionernas medgivande fick försöksledaren mejladresser till respektive lärare som kunde vara intresserad att få en sådan undersökning genomförd i sin klass. Till dessa lärare mejlades enkäten ut samt en presentation av vad syftet med undersökningen var, att alla deltagare var anonyma och hur lång tid undersökningen skulle ta. Lärarna som sedan anmälde sig och var intresserade av att sina studenter skulle delta i undersökningen bestämdes en tid som passade lärarna och undersökningen gjordes.
Studenterna fick innan enkäten delades ut reda på att deras deltagande var anonymt, att besvarandet av enkäten var frivilligt och att de när som helst kunde avbryta undersökningen. De fick också veta att undersökningen endast skulle användas för uppsatsskrivandet. De fick även försöksledarens mejladress som de kunde mejla till om de var intresserade att veta resultatet av undersökningen. Deltagarna fick inte reda på själva syftet med undersökningen förrän efteråt.
Resultat
Miljö
Miljömedvetenhet i teorin. För att undersöka skillnader i hur miljömedvetna deltagarna ansåg sig
vara gjordes en tvåvägs variansanalys (ANOVA) med kön (man/kvinna) och miljökurs (gått kurs/inte gått kurs) som oberoende variabler. Beroendevariabeln var miljömedvetenhet i teorin (tron på den egna miljömedvetenheten). Resultatet visade ingen huvudeffekt av kön, F(1, 80) = .92,
p = .33. Däremot fanns en huvudeffekt av att ha gått en miljökurs på att deltagaren ansåg sig vara
miljömedveten, F(1, 80) = 10.58, p = .002. De deltagare som hade gått en miljökurs ansåg sig vara mer miljömedvetna än de som inte gått miljökurs (se Tabell 1). Det fanns dock ingen
Tabell 1.
Medelvärde i miljömedvetenhet uppdelat på kön och huruvida man har gått en miljökurs och antal personer
Gått miljökurs Inte gått miljökurs Totalt Man Kvinna Totalt 2.71 (7) 2.55 (21) 2.59 (28) 1.83 (30) 1.97 (30) 1.90 (60) 2.00 (37) 2.21 (51) 2.13 (88)
Not. Skalan går från 1 – 3, där 1 är lågt och 3 är högt.
Miljöengagemang i praktiken. En tvåvägs variansanalys (ANOVA) utfördes med kön
(man/kvinna) och miljökurs (gått kurs/inte gått kurs) som oberoende variabler och
miljöengagemang i praktiken som beroende variabel. Det fanns ingen huvudeffekt av kön, F(1, 87) = .041, p = .840. Det visade sig däremot finnas en huvudeffekt av miljökurs, F(1, 87) = 16.44, p < . 001. De deltagare som hade gått en miljökurs hade ett högre miljöengagemang i praktiken (se Tabell 2). Det fanns även en interaktion mellan kön och miljökurs, F(1, 87) = 4.04, p < .05. Interaktionen innebar att av de fyra cellerna låg män som gått miljökurs allra högst och män som inte gått miljökurs allra lägst (se Tabell 2).
Tabell 2.
Medelvärde i miljöengagemang uppdelat på kön och huruvida man har gått en miljökurs och antal personer
Gått miljökurs Inte gått miljökurs Totalt Man Kvinna Totalt 4.00 (7) 3.43 (22) 3.57 (29) 2.43 (29) 2.90 (30) 2.67 (59) 2.73 (36) 3.12 (52) 2.95 (88)
Not. Skalan går från 0 – 4, där 0 är lågt och 4 är högt.
En tvåvägs variansanalys (ANOVA) utfördes med föräldrar källsorterar/källsorterar inte och vänner källsorterar/källsorterar inte som oberoende variabler och miljöengagemang i praktiken som beroende variabel. Det visade sig finnas en tendens till samband mellan att föräldrar källsorterar och eget miljöengagemang, F(1, 81) = 2.82, p = .097. De deltagare som hade föräldrar som källsorterade hade ett högre miljöengagemang (se Tabell 3). Det visade sig också finnas en tendens till samband mellan att vänner källsorterar och ens eget miljöengagemang, F(1, 81) = 3.57, p = . 062. De deltagare som hade vänner som källsorterade hade ett högre miljöengagemang (se Tabell 3). Det fanns ingen interaktionseffekt, F(1, 81) = .451, p = .504.
Tabell 3.
Medelvärde i miljöengagemang uppdelat på huruvida föräldrar respektive vänner källsorterar och antal personer
Vänner källsorterar Vänner källsorterar ej Totalt Föräldrar källsorterar Föräldrar källsorterar ej Totalt 3.21 (38) 2.91 (11) 3.14 (49) 2.85 (26) 2.14 (7) 2.70 (33) 3.06 (64) 2.61(18) 2.96 (82)
Not. Skalan går från 0 – 4, där 0 är lågt och 4 är högt.
Ett Pearson korrelationstest gjordes också mellan variablerna miljöengagemang och att värdesätta att leva i en bra miljö i framtiden. Det visade sig finnas ett positivt samband mellan dessa variabler,
r = .324, p = .047. De deltagare som värdesatte att leva i en bra miljö i framtiden hade också ett
Samband mellan teori och praktik. För att se om det fanns något samband mellan teori och
praktik gjordes ett Pearson korrelationstest med variablerna miljömedvetenhet, tron på den egna miljömedvetenheten i förhållande till andra, och variabeln miljöengagemang. Det visade sig finnas ett positivt samband mellan variablerna, r = .524, p < .001. Det innebär att de som anser sig vara miljömedvetna i teorin också är det i större utsträckning är engagerade i praktiken.
Ett Pearsons korrelationstest med variablerna miljöengagemang och människor i världen som viktiga gjordes. Det visade sig finnas ett positivt samband mellan miljöengagemang och att se människor i världen som viktigt, r = .301, p = .005. De som hade en hög siffra på miljöengagemang satte också människor i världen som viktigare än de deltagare som hade ett lägre miljöengagemang. Det finns alltså ett positivt samband mellan att tycka att människor i världen var viktiga och att vara miljöengagerad i praktiken.
Det fanns däremot inget samband mellan att skatta vänner, ens partner, människor i Europa, sig själv eller människor i Sverige i framtiden och miljöengagemang i praktiken. Det fanns ett negativt samband mellan variablerna miljöengagemang och släktingar i framtiden, r = -.214, p = .033. Detta innebär att de som sätter ett högt värde på att släktingarna är viktiga i framtiden har ett lägre värde på miljöengagemang.
Diskussion
Detta var ett försök att föra ihop två forskningsområden som miljö och psykologi där studiens huvudsyfte var att se vilka faktorer som hade någon betydelse för hur miljöengagerade deltagarna var. Resultatet visade att det hade signifikant betydelse att tycka att människor i världen var viktiga och ha ett miljömedvetet beteende. De deltagare som hade satt människor i andra delar av världen som viktiga var också de som var mest miljöengagerade. Det har betydelse för hur du känner för människor och om du är miljöengagerad. Resultatet från enkäten visade också att omgivningen har stor betydelse för hur miljömedveten en person: om vännerna och familjen runt deltagaren är miljöengagerade och källsorterar är sannolikheten större att deltagaren själv blir engagerad i miljön. Det fanns även ett samband mellan att vara miljömedveten i teorin och att vara engagerad i praktiken. Människor har en god självuppfattning när det kommer till denna typ av fråga, teorin stämmer överens med praktiken.
Något som visade sig var att människor ofta tror att de är miljömedvetna är också engagerade i praktiken. Det fanns ett klart samband mellan att vara miljömedveten i teorin och att vara engagerad i praktiken.
Något annat som visade sig var att det fanns ett samband mellan att vara miljöengagerad och att ranka människor i världen i framtiden högt. Det fanns ett signifikant positivt samband mellan att tycka att människor i världen är viktig och sitt eget miljöengagemang. Däremot fanns det inget sådant samband till människor som finns i ens närhet. Det visar på att det är viktigt att tycka att andra människor som man inte känner är viktig när det kommer till att ha ett miljövänligt beteende. Det fanns ett negativt samband mellan att tycka att man själv är viktig och miljöengagemang. Något sådant samband kunde inte påvisas. Detta skulle kunna förklaras med att vi i Sverige förmodligen inte kommer att påverkas lika mycket av miljöförstöringar som människor i andra länder långt ifrån oss. Därför kanske det inte har lika stor betydelse hur mycket man känner för sina släktingar som man känner för människor i övriga delar av världen. Det är dem vi ser kablas ut i TV världen över när det är hungersnöd, översvämningar och sjukdomar.
Denna uppsats har visat att det finns många faktorer som påverkar om människor ska bli miljöengagerade eller ej. Dels så har det stor betydelse hur miljöengagerade personer i ens omgivning är. Sedan visade det sig också att tycka att människor i världen i framtiden är viktigt spelar en stor roll. Att värdera människor i andra delar av världen i framtiden högt var den variabeln vid rangordningen som var signifikant. Det kan innebära att det är viktigt att media visar
bilder från olika typer av miljökatastrofer och visar hur människor och djur drabbas för att få människor som inte drabbas lika hårt av miljöförändringarna att bli mer miljömedvetna. Det behövs fortsatt forskning på området men förhoppningsvis har denna uppsats fört oss lite närmare en lösning på hur vi skall få människor att bli mer miljömedvetna och väckt intresse på mer forskning på området. Om vi kan visa hur miljökatastroferna drabbar andra människor kanske vi kan bli mer miljömedvetna. Resultatet av den här studien visade på att det skulle kunna betyda att det är viktigt att få människor att tycka att andra människor i världen är viktiga för att få dem mer miljöengagerade och sträva mot en mer hållbar utveckling.
Reliabilitet och validitet
Den här undersökningen var begränsad till enbart högskolestuderande på Mälardalens högskola och de är ej slumpmässigt utvalda. Resultatet kan ha blivit annorlunda om man hade gjort ett slumpmässigt urval ur en population. De flesta i undersökningsgruppen var under 30 år, ensamstående, utan barn och med inte så stor vana från arbetslivet. Det gör att det kan vara svårt att få en helhetsbild om dessa faktorer som bidrog till deltagarnas miljöengagemang har betydelse oavsett vilken ålder deltagaren är i eller om det är åldersrelaterat.
Deltagarna visste att denna studie handlade om hur miljömedvetna deltagarna var i sitt dagliga liv, något som människor gärna vill anse sig vara, vilket kan leda till att de svarar som de vill vara och inte som de verkligen är. Människor har en vilja av att hamna i fördelaktigt ljus och de flesta människor kan antas vilja vara miljömedvetna vilket gör att de kan ha förskönat sina svar.
Ekonomistudenterna var överrepresenterade vilket kan påverka resultatet. Det kanske hade blivit annorlunda om det hade varit lika många miljöstuderande som ekonomistuderande.
Deltagarna satt bredvid varandra när enkäten besvarades vilket kan ha lett till att de diskuterade med varandra när de besvarade enkäten. Det kan göra att de inte svarade riktigt sanningsenligt på frågorna utan socialt önskvärt.
Framtida studier
Denna uppsats har öppnat många möjliga vägar till framtida studier. Dels skulle det vara intressant att göra samma studie utanför högskolans miljö och se om det blir samma resultat. Dessutom skulle man kunna se om resultatet var yrkesoberoende, finns det en koppling mellan att känna att främmande människor är viktiga och en ökad miljömedvetenhet i olika yrkeskategorier? Det skulle också vara intressant att fortsätta forska om vilka fler faktorer som gör att vissa människor är mer miljömedvetna än andra. Vilka faktorer är den främsta orsaken till miljöengagemang?
Referenslista
Andersson, L. (1994). Motivating Environmentally Responsible Behavior. Center for risk research, Stockholm School of Economics. Avfallsforskningsrådet AFR. Stockholm 1994.
Angelöw, B., & Jonsson, T. (1994). Individ och miljö. Lund: Studentlitteratur.
Antonides, G., & van Ranji, W. F. (1998). Consumer Behavior. A Europeen Perspective. New York: Wiley & Sons.
Batson, C. D. (1994). Why act for the public good? Four answers. Personality and Social
Batson, C. D. (2001). Adressing the altruism question experimentally. Altruism and Altruistic
Love: Science, Philosophy, and Religion in Dialogue. New York: Oxford University Press.
Bruntlandscommissionen. (1987). Our common future. Report of the world commission on
environment and development. United Nations.
Dahle, M., & Neumayer, E. (2001). Overcoming barriers to campus greening: A survey among higher educational institutions in London. International Journal of Higher Education, 2 (2). Davies, J., Foxall, G., & Pallister, J. (2002). Beyond the intention-behaviour mythology. An
integrated model of recycling. Marketing theory, 2(1).
Derksen, L., & Gartrell, J. (1993). The social context of recycling. American Sociological Review,
58.
Diaz M. G., & Beerli P. A. (2005). Recycling behavior. A multidimensional aproach. Environment
and Behaviour. November 2005.
Ebenreck, S. (1996). Opening Pandora’s Box: Imagination’s Role in Environmental Ethics.
Environmental Ethics. spring 1998.
Hermansson, L. (2007). Alla miljömål. Hämtad den 6 december 2007 från miljömålsportalen: http://www.miljomal.nu/om_miljomalen/alla_mal.php
Kalinowski, C., Lynne, G., & Johnson, B. (2006). Recycling as a reflection of balanced self-interest. A test of the metaeconomics approach. Environment and Behaviour. Maj 2006. Lidskog, R., Sandstedt, E., & Sundqvist, G. (1997). Samhälle, risk och miljö – sociologiska
perspektiv på det moderna samhällets miljöproblem. Lund: Studentlitteratur.
Lindén, A-L. (2001). Allmänhetens miljöpåverkan – energi, mat, resor och socialt liv. Stockholm: Tryck Elanders Gotab.
McCarty, & Shrum. (2001). The influence of individualism, collectivism and locus of control on environmental beliefs an behaviour. Journal of Public Policy and Marketing, 20(1).
http://www.regeringen.se/sb/d/108/a/17642
Regeringen. (2006). Strategiska utmaningar - En vidareutveckling av svensk strategi för hållbar
utveckling. 22 mars 2006.
Regeringen. (2008). Miljökvalitetsmålen. Hämtad den 5 december 2006 från regeringens hemsida: http://regeringen.se/sb/d/2055
1. Kön: Man Kvinna
2. Civilstånd: Gift Sambo Särbo Singel
3. Ålder:__________
4. Har du barn? Ja Nej
5. Studieort: Eskilstuna Västerås
6. Boendeort:_____________________________
7. Går du på ett program? Ja Nej
8. Om ja, vilket program:______________________________________________________ 9. Vilken kurs läser du just nu:_________________________________________________ ___________________________________________________________________________
10. Har du läst en miljökurs? Ja Nej
11. Hur tar du dig till skolan? Bil Kollektivt Cykel/gång
12. Varför har du valt detta färdmedel? ____________________________________________ ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________
13. Källsorterar du hemma? Ja Nej
14. Källsorterar du i skolan? Ja Nej
15. Källsorterar dina föräldrar? Ja Nej Vet inte
16. Köper du ekologiska matvaror? Ja Ibland Nej
17. Köper du miljömärkta produkter? Ja Ibland Nej
18. Hur miljömedveten tror du att du är jämfört med övriga studenter på Mälardalens högskola i genomsnitt?
Mer miljömedveten Lika miljömedveten Mindre miljömedveten 19. Anser du att dina vänner är miljömedvetna? Ja Nej
20. Rangordna från 1 till 6, där 1 är viktigast och 6 är minst viktigast, hur viktiga dessa personers åsikter är för dig:
Dina föräldrar Dina vänner Dina släktingar
Din partner ( nuvarande eller i framtiden) Dina grannar
Dina barn
21. Rangordna 1 till 8, där ett är viktigast och 8 är minst viktigast, efter vad du tycker är viktigt i framtiden:
Mina släktingar i framtiden Människor i Europa i framtiden Mina vänner i framtiden Min partner i framtiden
Människor i världen i framtiden Mig själv i framtiden
Människor i Sverige i framtiden Mina barn i framtiden
22. Rangordna 1 till 6, där 1 är viktigast och 6 är minst viktigast, vad du tycker är viktigast för dig själv i framtiden:
Att jag har en god fysiks hälsa i framtiden Att jag har en god ekonomi i framtiden Att jag får leva i en bra miljö i framtiden
Att jag har ett arbete som jag trivs med Att jag är lycklig i framtiden
Att jag har vänner i framtiden
23. Rangordna 1 till 8, där 1 är viktigast och 8 är minst viktigt, vad du tycker är viktigast globalt i framtiden:
Att alla människor har lika rättigheter i framtiden Att alla människor har tillgång till mat och vatten Att det är fred på jorden
Att få leva i en miljö utan miljöförstöring Att alla barn har rätt att gå i skolan Att finna ett bot mot aidsepidemin Att alla länder blir demokratier Att få ett slut på terrorismen
24. Varför källsorterar du/källsorterar du inte?:______________________________________ ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ 25. Vad tror du kommer att hända med miljön i framtiden?:____________________________ ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________
