• No results found

Tillståndsmätningar av vägmarkeringars funktion år 2012 : Trafikverket Region Mitt

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "Tillståndsmätningar av vägmarkeringars funktion år 2012 : Trafikverket Region Mitt"

Copied!
44
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

www.vti.se/publikationer

Sven-Olof Lundkvist Jonas Ihlström Mohammad-Reza Yahy

Tillståndsmätningar av vägmarkeringars

funktion år 2012 – Trafikverket Region Mitt

VTI notat 5:2–2013 Utgivningsår 2013

(2)
(3)

Förord

Detta projekt har finansierats av Trafikverket, där Torgny Augustsson varit kontakt-person.

De fysikaliska mätningarna samt beräkning av våtfunktion har utförts av Ramböll RST, där Berne Nielsen varit ansvarig. Analys har utförts Mohammad-Reza Yahya och rapportering av Sven-Olof Lundkvist och Jonas Ihlström. Sven-Olof Lundkvist var projektledare på VTI.

Linköping oktober 2012

(4)

Kvalitetsgranskning

Intern peer review har genomförts 21 februari 2013 av Jan Andersson, VTI. Per Henriksson har genomfört justeringar av slutligt rapportmanus. Projektledarens närmaste chef Jan Andersson har därefter granskat och godkänt publikationen för publicering 21 februari 2013.

Quality review

Internal peer review was performed on 21 February 2013 by Jan Andersson. Per Henriksson has made alterations to the final manuscript of the report. The research director of the project manager Jan Andersson examined and approved the report for publication on 21 February 2013.

(5)

Innehåll

Sammanfattning ... 5

Summary ... 7

1 Bakgrund, begränsningar och syfte ... 9

2 Begrepp och metod ... 10

3 Analys ... 11

4 Resultat ... 12

4.1 Antal objekt som ingått i analysen ... 12

4.2 Deskriptiv statistik för delobjekten ... 13

4.3 Andel godkända delobjekt per län och vägklass ... 15

4.4 Resultat per delobjekt i varje län i Region Mitt efter vägklass ... 18

5 Jämförelse med 2011 ... 27

6 Slutsatser ... 29

Referenser... 30

(6)
(7)

Tillståndsmätningar av vägmarkeringars funktion år 2012 – Trafikverket Region Mitt

av Sven-Olof Lundkvist, Jonas Ihlström och Mohammad-Reza Yahya VTI

581 95 Linköping

Sammanfattning

I föreliggande notat redovisas tillståndsmätningar av vägmarkeringars funktion i Region Mitt 2012. Mätningarna har utförts under perioden 27 juni – 27 september med det mobila instrumentet LTL-M, kompletterad med optokator för skattning av

våtsynbarheten, friktionen och luminanskoefficienten.

Mätning av torra vägmarkeringars retroreflexion har gjorts på sammanlagt 54

vägsträckor, var och en cirka 10 km lång, fördelade över hela regionen. På vägar med årsdygnstrafik mer än 4 000 fordon har även mätning av våta vägmarkeringars

retroreflexion gjorts.

Följande slutsatser kan dras från tillståndsmätningarna 2012 i Region Mitt:

Retroreflexionen för torra vägmarkeringar

• På europavägar var i Region Mitt 20 procent av delobjekten godkända. • På riksvägar godkändes 20 procent av delobjekten.

• På länsvägar godkändes 57 procent av delobjekten.

Retroreflexionen för våta vägmarkeringar

I regionen godkändes 6 procent av delobjekten med avseende på våtfunktionen.

Jämförelse med 2011

Vägmarkeringarnas funktion i Region Mitt var oförändrad mellan 2011 och 2012.

En generell slutsats från tillståndsmätningarna 2012 är att vägmarkeringarnas retroreflexion är låg i förhållande till de krav som Trafikverket anger. Det kan konstateras att regelverket endast uppfylls på knappt en tredjedel av sträckorna som ingår i mätningarna, vilket innebär att en stor andel vägmarkeringar har för låg synbarhet i mörker.

(8)
(9)

Condition assessment of road markings of Region Mitt in Sweden in 2012 by Sven-Olof Lundkvist, Jonas Ihlström and Mohammad-Reza Yahya

VTI (Swedish National Road and Transport Research Institute) SE–581 95 Linköping, Sweden

Summary

This report presents the results of condition assessment of road marking performance in Region Mitt, Sweden 2012. The measurements were carried out during the period June 27th until September 27th by the use of the mobile reflectometer LTL-M for measurement of dry road marking retroreflectivity. Moreover, the reflectometer was supplemented with an optocator for estimation of wet road marking performance. Measurements of dry road marking retroreflectivity has been carried out on 54 road stretches, each of a length of approximately 10 km, distributed all over Region Mitt. On roads with an average daily traffic more than 4 000 vehicles, the retroreflectivity of wet road markings was measured as well.

From the results, the following conclusions can be drawn:

Dry road marking retroreflectivity

• On European highways 20 per cent of the measured objects fulfilled the requirements in the Swedish regulations.

• On national roads, the corresponding figure was 20 per cent. • On county roads, 57 per cent of the objects were approved.

Wet road marking retroreflectivity

• On European highways 6 per cent of the objects fulfilled the requirements in the Swedish regulations.

Comparison with the results 2011

• The difference between road marking performance 2011 and 2012 was small.

Conclusion

A general conclusion that can be drawn from the condition assessment is that the retroreflectivity of the road markings is low in relation to the requirements of the Swedish Transport Administration. It can be concluded that the requirements are only met by one third of the road markings measured, meaning that a large proportion of the

(10)
(11)

1

Bakgrund, begränsningar och syfte

Sedan år 2000 har vägmarkeringars retroreflexion mätts mobilt i Sverige i varierande omfattning. Våtfunktionen har indirekt mätts sedan år 2003 genom att retroreflexionen för våt markering beräknats från torrfunktionen och makrotexturen (mean profile depth, MPD). Detta har utförts på vägmarkeringar som enligt Teknisk Beskrivningstext

Trafikverket (TBT) - Vägmarkering (Trafikverket Publikation 109:2010) ska vara våtsynbara, d.v.s. markeringar på vägar med ÅDT > 4000 fordon/dygn. På dessa delobjekt erhålls även värden på friktionen och Qd.

Liksom föregående år har tillståndsmätningarna två huvudsyften:

• Att ta reda på i vilken utsträckning Trafikverkets funktionskrav för vägmarke-ring uppfylls.

• Att undersöka om det finns någon skillnad i vägmarkeringskvalitet mellan länen inom en och samma region och mellan regionerna.

Beträffande kravet på retroreflexion för torr markering, så är detta 150 mcd/m2/lx på vägar med ÅDT ≥ 2000 fordon och 100 mcd/m2

/lx på övriga vägar. Ett fåtal vägar med ÅDT ≥ 2000 har emellertid upphandlats med kravet 100 mcd/m2

/lx. Dessa vägar har analyserats som om upphandlingen hade följt TbT, d.v.s. som om kravet 150 mcd/m2/lx hade gällt. Vägar med ÅDT < 2000 har alltid analyserats utifrån kravet 100 mcd/m2/lx. När Trafikverket bildades den 1 april 2010, förändrades samtidigt regionindelningen. Sverige består numera av sex Trafikverksregioner. Tillståndsmätningar av vägmarke-ringarnas funktion genomfördes i alla dessa regioner och i alla län år 2012. Resultatet för varje region redovisas i separata VTI notat och dessutom sammanfattas samtliga resultat för hela Sverige i ett sjunde notat. I föreliggande notat redovisas resultaten från Region Mitt.

(12)

2

Begrepp och metod

Några begrepp som används i rapporten förklaras nedan:

Objekt Vägsträcka ca 10 km lång. Objektet indelas i delobjekt. Delobjekt En typ av längsgående vägmarkering i objektet (kant-, mitt-

eller körfältslinje). Delobjektet indelas i ca 100 mätplatser. Mätplats En 100 m lång sträcka i delobjektet.

Mätpunkt Mätplatsen består av ett stort antal mätpunkter där mätvärden avläses.

Indelning i vägklasser har under 2012 års mätningar gjorts enligt följande:

Vägklass A Europavägar Vägklass B Riksvägar (9 – 99)

Vägklass C Primära länsvägar (100–404) och sekundära länsvägar (500 - 2999) med ÅDT > 4000.

Antalet objekt som slumpmässigt valts ut för funktionskontroll inom en vägklass, n, har beräknats som:

3

N k

n= ⋅

där N är totala antalet objekt i aktuell vägklass i regionen och k är en konstant som för 2012 års mätningar sattes till:

k = 4 för vägklass A k = 3 för vägklass B k = 2 för vägklass C

n avrundas till närmaste heltal. Antalet delobjekt som mäts blir då vanligen 3∙n; två

kantlinjer och en mittlinje på tvåfältsvägar, alternativt två (av fyra) kantlinjer och en (av två) körfältslinjer på flerfältsvägar. Därefter fördelas antalet mätobjekt proportionellt mellan länen i regionen. Denna fördelning har styrts så att minst ett objekt kom att mätas i varje stråk och län.

Samtliga mätningar har utförts med det av Ramböll RST framtagna mätsystemet Road Marking Tester (RMT). På vägar med ÅDT ≤ 4000 har retroreflexionen mätts endast för torra vägmarkeringar, medan även våtvärdet, friktionen och luminanskoefficienten (Qd) har registrerats på kant- och mittlinjer på vägar med ÅDT > 4000. I de fall som våtvärde saknas på väg med ÅDT > 4000 var markeringen utförd med plan markering (ej

våtsynbar).

De mätplatser i ett delobjekt som innehållit nylagd asfalt har tagits bort ur analysen, vilket inneburit att vissa delobjekt blivit avkortade och att andra utgått. Vidare har i några fall delobjekt tvingas utgå p.g.a. smuts på markeringen.

(13)

3

Analys

Analys av data har gjorts enligt följande:

Från mätningarna av den torra vägmarkeringens retroreflexion, RL,torr, och makrotextur, MPD, har medelvärdet över delobjektet beräknats som:

m R R m i i torr L torr L

= = 1 , , och m MPD MPD m i i

= = 1 ,

där RL,torr,i avser den torra vägmarkeringens retroreflexion och MPDi makrotexturen på

mätplats i, och m antalet mätplatser i delobjektet.

Från dessa två variabler har för europavägar den våta vägmarkeringens retroreflexion,

RL,våt, skattats som (se Lundkvist & Nielsen, 2009):

MPD R

RL,våt =−8+0,14⋅ L,torr +18⋅

Genomgående har regelverket enligt Teknisk Beskrivningstext – vägmarkering (TBT) gällt (Trafikverket, 2010:109). Gränsvärden för godkänt/underkänt delobjekt avseende retroreflexion framgår av tabell 1.

Tabell 1 Definition av underkänt och godkänt delobjekt enligt TBT beträffande retroreflexion. Torrfunktion Våtfunktion ÅDT < 2 000 ÅDT ≥ 2 000 ÅDT > 4 000 Underkänt delobjekt Fler än 20 % av mätplatserna har RL,torr < 100 mcd/m 2 /lx. Underkänt delobjekt

Fler än 20 % av mätplatserna har RL,torr < 150 mcd/m 2 /lx. Underkänt delobjekt Fler än 20 % av mätplatserna har RL,våt < 35 mcd/m 2 /lx. . Godkänt delobjekt Högst 20 % av mätplatserna har RL,torr < 100 mcd/m 2 /lx. Godkänt delobjekt Högst 20 % av mätplatserna har RL,torr < 150 mcd/m 2 /lx. Godkänt delobjekt Högst 20 % av mätplatserna har RL,våt < 35 mcd/m 2 /lx.

Krav på våtfunktion gäller endast kant- och mittlinjer (ej körfältslinjer) på vägar med ÅDT > 4 000 fordon/dygn.

(14)

4

Resultat

4.1

Antal objekt som ingått i analysen

Totalt har 54 objekt mätts i Region Mitt under 2012. Fördelning på län, vägklass och vägtyp framgår ur tabell 2.

Tabell 2 Antal uppmätta objekt år 2012 per län i Region Mitt. Avser retroreflexionen för torra vägmarkeringar. Vägklass A B C Dalarnas län 4 8 3 Gävleborgs län 4* 5* 3 Jämtlands län 9 3 4 Västernorrlands län 5 3 3 Region Mitt 22 19 13

Bortfall: 2 delobjekt – mittlinje saknades.

* Av misstag byttes ett objekt i vägklass B ut mot ett i vägklass A (X2). Det sistnämnda anses fortsättningsvis tillhöra vägklass B.

Antalet delobjekt som har mätts med avseende på våtfunktionen framgår av tabell 3.

Tabell 3 Antal uppmätta objekt år 2012 per län i Region Mitt. Avser retroreflexionen för våta vägmarkeringar. Vägklass A B C Dalarnas län 5 Gävleborgs län 4 2 Jämtlands län 2 Västernorrlands län 4 Region Mitt 10 7 Bortfall:10 delobjekt.

(15)

4.2

Deskriptiv statistik för delobjekten

I tabell 4 – 6 presenteras deskriptiv statistik för den uppmätta retroreflexionen för torra vägmarkeringar år 2012 per län och totalt för Region Mitt.

Tabell 4 Beskrivande statistik över RL,torr, för vägklass A.

Region Mitt RL,torr, Vägklass A Dalarnas län Gävleborgs län Jämtlands län Västernorrlands län Region Mitt Medelvärde 109 141 133 115 126 Standardfel 12 15 10 8 6 Standardavvikelse 41 51 54 30 47 Minimum 63 76 72 69 63 Maximum 193 244 286 164 286 Antal 12 12 27 15 66 Konfidensintervall 95 % 83-135 109-173 112-154 98-131 114-138 Percentil 20 % 69 91 96 87 83 Percentil 50 % 109 139 116 117 117 Percentil 80 % 139 182 171 140 159

Tabell 5 Beskrivande statistik över RL,torr, för vägklass B.

Region Mitt RL,torr, Vägklass B Dalarnas län Gävleborgs län Jämtlands län Västernorrlands län Region Mitt Medelvärde 132 140 100 145 131 Standardfel 9 6 11 28 6 Standardavvikelse 46 22 33 83 48 Minimum 53 101 65 47 47 Maximum 220 181 153 327 327 Antal 24 15 9 9 57 Konfidensintervall 95 % 113-152 127-152 75-125 81-209 118-144 Percentil 20 % 76 116 76 88 81 Percentil 50 % 146 142 86 137 141 Percentil 80 % 163 157 134 177 162

(16)

Tabell 6 Beskrivande statistik över RL,torr, för vägklass C. Region Mitt RL,torr, Vägklass C Dalarnas län W Gävleborgs län X Jämtlands län Z Västernorrlands län Y Region Mitt Medelvärde 103 167 197 140 156 Standardfel 12 19 23 12 11 Standardavvikelse 35 58 76 35 64 Minimum 61 98 74 91 61 Maximum 150 250 283 188 283 Antal 8 9 11 9 37 Konfidensintervall 95 % 74-133 122-212 146-248 113-167 134-177 Percentil 20 % 68 123 133 103 100 Percentil 50 % 104 129 233 151 149 Percentil 80 % 138 221 259 168 228

Motsvarande statistik för våta vägmarkeringar presenteras i tabell 7.

Tabell 7 Beskrivande statistik över RL,våt.

Region Mitt RL,våt, Vägklass A Dalarnas län W Gävleborgs län X Jämtlands län Z Västernorrlands län Y Region Mitt Medelvärde 36 31 29 25 30 Standardfel 1 1 4 2 1 Standardavvikelse 3 3 6 4 5 Minimum 33 27 24 20 20 Maximum 38 36 33 30 38 Antal 4 7 2 5 18 Konfidensintervall 95 % 32-41 28-34 -27-84 21-30 28-33 Percentil 20 % 34 29 26 22 26 Percentil 50 % 37 30 29 25 30 Percentil 80 % 38 34 31 28 35

(17)

4.3

Andel godkända delobjekt per län och vägklass

Totalt sett i regionen blev 29 % av delobjekten godkända med avseende på

torrfunktionen, se tabell 8. I figurerna och tabellerna har färgkodning använts för att ange om ett delobjekt är underkänt – rött eller godkänt – grönt.

Tabell 8 Antal och andel godkända delobjekt för RL,torr, efter län och vägklass.

Län/Region Vägklass Antal Summa Andel

godkända Underkända Godkända Dalarnas län A 9 3 12 25 % B 21 3 24 13 % C 6 2 8 25 % Summa 36 8 44 18 % Gävleborgs län A 8 4 12 33 % B 13 2 15 13 % C 3 6 9 67 % Summa 24 12 36 33 % Jämtlands län A 21 6 27 22 % B 7 2 9 22 % C 2 9 11 82 % Summa 30 17 47 36 % Västernorrlands län A 15 0 15 0 % B 4 5 9 56 % C 5 4 9 44 % Summa 24 9 33 27 % Region Mitt A 53 13 66 20 % B 45 12 57 21 % C 16 21 37 57 % Summa 114 46 160 29 %

Resultatet för våtfunktionen visas i tabell 9.

Län/Region Antal Summa Andel

godkända Underkända Godkända Dalarnas län W 3 1 4 25 % Gävleborgs län X 11 0 11 0 % Jämtlands län Z 2 0 2 0 % Västernorrlands län Y 8 0 8 0 % Region Mitt 24 1 25 4 %

(18)

Ett binominaltest med risknivån 5 % påvisade följande statistiskt säkerställda skillnader (p<.05):

• Andelen godkända delobjekt med avseende på RL,torr i vägklass A var mindre i

Västernorrlands län än i övriga län i regionen.

• Andelen godkända delobjekt med avseende på RL,torr i vägklass B var större i

Västernorrlands län än i övriga län i regionen.

• Andelen godkända delobjekt med avseende på RL,torr i vägklass C var mindre i

Dalarnas län än i Gävleborgs och Jämtlands län. Vidare var andelen godkända delobjekt mindre i Västernorrlands län än i Jämtlands län.

• Andelen godkända delobjekt med avseende på RL,våt var större i Dalarnas län än i

(19)

Resultaten i tabell 8 åskådliggörs även i figur 1, strukturerat efter vägklass och län.

Figur 1 Andel godkända/underkända delobjekt för RL,torr, efter vägklass och län.

Motsvarande resultat för våtfunktionen presenteras i figur 2.

25 % 33% 22 % 20 % 13 % 13 % 22% 56 % 21 % 25% 67 % 82 % 44 % 57% 18 % 33 % 36 % 27 % 29 % 75 % 67% 78 % 10 0% 80 % 88 % 87 % 78% 44 % 79 % 75% 33 % 18 % 56 % 43% 82 % 67 % 64 % 73 % 71 % 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% Da la rna s l än W Gä vl ebo rg s l än X Jä m tla nds l än Z Vä st er no rr la nds l än Y RE GI O N MI TT Da la rna s l än W Gä vl ebo rg s l än X Jä m tla nds l än Z Vä st er no rr la nds l än Y RE GI O N MI TT Da la rna s l än W Gä vl ebo rg s l än X Jä m tla nds l än Z Vä st er no rr la nds l än Y RE GI O N MI TT Da la rna s l än W Gä vl ebo rg s l än X Jä m tla nds l än Z Vä st er no rr la nds l än Y RE GI O N MI TT

Vägklass A Vägklass B Vägklass C Vägklass ABC

Andel godkända delobjekt m.a.p. torrunktionen,efter län och vägklass, Region Mitt UnderkändaGodkända

25% 75% 100% 100% 100% 94% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100%

(20)

4.4

Resultat per delobjekt i varje län i Region Mitt efter vägklass

I följande avsnitt visas detaljerade resultat i form av andel godkända/underkända

mätplatser för varje län i Region Mitt efter vägklass. Resultaten återfinns även i bilaga 1 i tabellform tillsammans med friktions- och Qd-värden där sådana mått har skattats. I figurerna används förkortningarna hk, vk, kf och m för höger kantlinje, vänster

kantlinje, körfältslinje respektive mittlinje följt av retroreflexionens medelvärde. Vidare anges på x-axeln objektets identifikationsnummer, inom parentes vägnumret och längst ner funktionskravet enligt TBT.

4.4.1 Resultat per delobjekt i Dalarnas län efter vägklass

Figur 3 Andelen godkända/underkända mätplatser i Dalarnas län avseende torrfunktionen. Vägklass A. 78 % 5% 61 % 2% 40 % 12 % 68 % 10 % 10 0% 99 % 97 % 22 % 95 % 39 % 98 % 60 % 10 0% 88 % 32 % 90 % 1% 3% 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% Hk-130 Ml-69 Vk-102 Hk-71 Ml-147 Vk-63 Hk-68 Ml-117 Vk-75 Hk-193 Ml-132 Vk-141 W 2 (45), 100 W 5 (45), 150 W 8 (45), 100 W 13 (45), 100

(21)

Figur 4 Andelen godkända/underkända mätplatser i Dalarnas län avseende torrfunktionen. Vägklass B. 3% 10 0% 6% 40 % 37 % 47% 51 % 66 % 59 % 35 % 19 % 68 % 31 % 79 % 25 % 63 % 81 % 1% 60 % 99 % 44 % 97 % 1% 94 % 60 % 63 % 53% 49 % 34 % 41 % 10 0% 65 % 10 0% 81 % 32 % 69 % 21 % 75 % 37 % 10 0% 19 % 99 % 40 % 1% 56 % 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% Hk -5 9 M l-1 81 Vk -6 1 Hk -1 40 M l-1 41 Vk -1 53 Hk -1 50 M l-1 58 Vk -1 62 Hk -5 3 M l-9 3 Vk -5 7 Hk -1 38 M l-1 58 Vk -1 42 Hk -1 76 Kf -1 40 Vk -1 65 Hk -7 2 M l-1 65 Vk -7 9 Hk -1 55 Kf -2 20 Vk -1 56 W 19 (26), 100 W 23 (50), 150 W 24 (50), 150 W 50 (70), 100 W 73 (70), 150 W 83 (70), 150 W 90 (71), 150 W 109 (80), 150

Dalarnas län , andel godkända, mätplatser m.a.p. torrfunktionen, vägklass B UnderkändaGodkända

17 % 3% 82 % 70 % 84 % 83 % 97 % 10 0% 18 % 30 % 16 % 10 0% 10 0% 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% Hk-107 Ml-100 Vk-74 Hk-150 Ml-120 Vk-149 Hk-61 Ml- - Vk-64 W 119 (247), 150 W 129 (270), 100 W 146 (311), 100

(22)

Figur 6 Andelen godkända/underkända mätplatser i Dalarnas län avseende våtfunktionen. 47 % 28 % 86 % 64 % 53 % 72 % 14 % 36 % 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% Hk- - Vk- - Hk- - Vk- - Hk- - Vk- - Hk-35 Vk-33 Hk-38 Vk-38 W 23 (50), 35 W 24 (50), 35 W 73 (70), 35 W 83 (70), 35 W 109 (80), 35

(23)

4.4.2 Resultat per delobjekt i Gävleborgs län efter vägklass

Figur 7 Andelen godkända/underkända mätplatser i Gävleborgs län avseende torrfunktionen. Vägklass A. 2% 86 % 9% 96 % 30 % 44 % 33 % 94 % 90 % 98 % 10 0% 14 % 91 % 10 0% 4% 70 % 10 0% 56 % 67 % 6% 10 % 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% Hk-113 Kf-76 Vk-187 Hk-118 Kf-79 Vk-185 Hk-140 Kf-85 Vk-154 Hk-139 Kf-244 Vk-171 X 9 (4), 150 X 10 (4), 150 X 14 (4), 150 X 22 (4), 150

Gävleborgs län , andel godkända, mätplatser m.a.p. torrfunktionen, vägklass A UnderkändaGodkända

81 % 72 % 79% 55 % 15 % 29 % 51 % 10 % 90 % 47 % 33 % 52 % 19 % 28 % 21% 45 % 85 % 71 % 10 0% 49 % 10 0% 90 % 10 0% 10 % 53 % 67 % 48 % 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100%

(24)

Figur 9 Andelen godkända/underkända mätplatser i Gävleborgs län avseende torrfunktionen. Vägklass C.

Figur 10 Andelen godkända/underkända mätplatser i Gävleborgs län avseende våtfunktionen. 10 0% 89 % 10 0% 10 0% 77 % 99 % 47 % 10 0% 78 % 11 % 23 % 1% 53 % 22 % 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% Hk-250 Kf-129 Vk-206 Hk-242 Ml-124 Vk-207 Hk-98 Ml-125 Vk-122 X 104 (296), 100 X 110 (303), 100 X 115 (305), 100

Gävleborgs län , andel godkända, mätplatser m.a.p. torrfunktionen, vägklass C UnderkändaGodkända

20 % 67 % 8% 11% 3% 33 % 80 % 10 0% 33 % 10 0% 92 % 89% 97 % 67 % 10 0% 10 0% 10 0% 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% Hk-32 Vk- - Hk-36 Vk- - Hk-28 Vk-30 Hk-29 Vk-34 Hk-27 Vk- - Hk- - Vk -X 9 (4), 35 X 10 (4), 35 X 14 (4), 35 X 22 (4), 35 X 51 (80), 35 X 2 (4), 35

(25)

4.4.3 Resultat per delobjekt i Jämtlands län efter vägklass

Figur 11 Andelen godkända/underkända mätplatser i Jämtlands län avseende torrfunktionen. Vägklass A. 1% 1% 9% 4% 9% 57 % 93 % 39 % 2% 4% 2% 9% 52 % 19 % 54 % 91 % 100% 100% 75 % 82% 88 % 71 % 36 % 77 % 10 0% 99% 99% 91 % 96 % 91% 43 % 7% 61 % 98 % 10 0% 10 0% 96% 98% 91 % 48 % 81 % 46 % 9% 25 % 18% 12 % 29 % 64 % 23 % 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% Hk -7 7 M l-1 03 Vk -7 5 Hk -1 09 M l-8 0 Vk -1 05 Hk -1 81 M l-1 89 Vk -1 30 Hk -9 5 Kf -7 2 Vk -1 03 Hk -1 05 M l-1 10 Vk -1 11 Hk -1 59 M l-1 29 Vk -1 74 Hk -2 21 M l-2 56 Vk -2 86 Hk -1 16 M l-1 16 Vk -1 24 Hk -1 35 M l-9 5 Vk -1 35 Z 7 (14), 150 Z 9 (14), 150 Z 13 (14), 150 Z 15 (14),150 Z 17 (14),150 Z 19 (14),150 Z 29 (45),100 Z 48 (45),100 Z 51 (45),100

Jämtlands län , andel godkända, mätplatser m.a.p. torrfunktionen, vägklass A UnderkändaGodkända

7% 10 0% 14 % 2% 17 % 1% 71 % 18 % 95 % 93 % 86% 98 % 83 % 99 % 29 % 82 % 5% 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90%

100% Jämtlands län , andel godkända, mätplatser m.a.p. torrfunktionen, vägklass B

Underkända Godkända

(26)

Figur 13 Andelen godkända/underkända mätplatser i Jämtlands län avseende torrfunktionen. Vägklass C.

Figur 14 Andelen godkända/underkända mätplatser i Jämtlands län avseende våtfunktionen. 99 % 97 % 10 0% 12 % 18% 10 0% 10 0% 10 0% 10 0% 10 0% 10 0% 1% 3% 88 % 82% 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% Hk-166 Ml-133 Vk-175 Hk-74 Ml- - Vk-80 Hk-283 Ml-259 Vk-233 Hk-271 Ml-254 Vk-239 Z 79 (296), 100 Z 87 (315), 100 Z 93 (320), 100 Z 105 (323), 100

Jämtlands län , andel godkända, mätplatser m.a.p. torrfunktionen, vägklass C UnderkändaGodkända

3% 40 % 97 % 60 % 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% Hk-24 Vk-33 Hk- - Vk -Z 15 (14), 35 Z 17 (14), 35

(27)

4.4.4 Resultat per delobjekt i Västernorrlands län efter vägklass

Figur 15 Andelen godkända/underkända mätplatser i Västernorrlands län avseende torrfunktionen. Vägklass A. 4% 3% 5% 8% 56 % 44 % 60 % 12 % 2% 1% 31 % 3% 96 % 97 % 95 % 92% 10 0% 10 0% 44 % 56 % 40 % 10 0% 88 % 98 % 99 % 69 % 97 % 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% Hk-117 Kf-107 Vk-117 Hk-117 Kf-87 Vk-113 Hk-164 Ml-148 Vk-161 Hk-83 Ml-139 Vk-99 Hk-69 Ml-128 Vk-72 Y 4 (4), 150 Y 7 (4), 150 Y 13 (4), 150 Y 23 (14), 150 Y 28 (14), 150

Västernorrlands län , andel godkända, mätplatser m.a.p. torrfunktionen, vägklass A UnderkändaGodkända

10 0% 96 % 96 % 93 % 100% 65 % 80 % 10 0% 10 0% 4% 4% 7% 35 % 20 % 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100%

(28)

Figur 17 Andelen godkända/underkända mätplatser i Västernorrlands län avseende torrfunktionen. Vägklass C.

Figur 18 Andelen godkända/underkända mätplatser i Västernorrlands län avseende våtfunktionen. 90 % 100% 87 % 42 % 30 % 43 % 71 % 10 0% 80 % 10 % 13 % 58 % 70 % 57 % 29 % 20% 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% Hk-164 Ml-175 Vk-157 Hk-100 Ml-91 Vk-104 Hk-134 Ml-188 Vk-151 Y 71 (331), 100 Y 92 (346), 100 Y 95 (348), 100

Västernorrlands län , andel godkända, mätplatser m.a.p. torrfunktionen, vägklass C UnderkändaGodkända

20 % 10 0% 80 % 10 0% 10 0% 10 0% 10 0% 10 0% 10 0% 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% Hk-23 Vk-30 Hk- - Vk-28 Hk-25 Vk-20 Hk- - Vk -Y 4 (4), 35 Y 7 (4), 35 Y 13 (4), 35 Y 28 (14), 35

(29)

5

Jämförelse med 2011

I tabell 10 redovisas andelen godkända delobjekt med avseende på retroreflexionen för torr markering i Region Mitt mellan år 2011 och 2012.

Tabell 10 Andelen godkända delobjekt med avseende på retroreflexionen för torr markering i Region Mitt 2011 och 2012.

Län/Region Vägklass Andel godkända (%)

delobjekt 2011 Andel godkända (%) delobjekt 2012 Dalarnas län A 0 25 B 33 13 C 0 25 Summa 16 18 Gävleborgs län A 33 33 B 0 13 C 83 67 Summa 28 33 Jämtlands län A 58 22 B 50 22 C 43 82 Summa 50 36 Västernorrlands län A 40 0 B 0 56 C 0 44 Summa 20 27 Region Mitt A 35 20 B 21 21 C 28 57 Summa 28 29

Det framgår av tabell 10 att vägmarkeringarnas funktion i Region Mitt var oförändrad mellan 2011 och 2012.

Tabell 10 visar att vägmarkeringarnas funktion i Jämtlands län var sämre 2012 än 2011. I regionen var dock förändringen som helhet liten.

(30)

Figur 19 Jämförelse mellan år 2011-2012. Andelen godkända mätplatser i olika län i Region Mitt avseende torrfunktionen.

16% 28% 50% 20% 28% 18% 33% 36% 27% 29% 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100%

Dalarnas län W Gävleborgs län X Jämtlands län Z Västernorrlands län Y REGION MITT

(31)

6

Slutsatser

Följande slutsatser kan dras från tillståndsmätningarna 2012 i Region Mitt:

Retroreflexionen för torra vägmarkeringar

• På europavägar var i Region Mitt 20 % av delobjekten godkända. • På riksvägar godkändes 20 % av delobjekten.

• På länsvägar godkändes 57 % av delobjekten.

Retroreflexionen för våta vägmarkeringar

I regionen godkändes 6 % av delobjekten med avseende på våtfunktionen.

Jämförelse med 2011

Vägmarkeringarnas funktion i Region Mitt är oförändrad mellan 2011 och 2012.

En generell slutsats från tillståndsmätningarna 2012 är att vägmarkeringarnas retroreflexion är låg i förhållande till de krav som Trafikverket anger. Det kan konstateras att regelverket endast uppfylls på knappt en tredjedel av sträckorna som ingår i mätningarna, vilket innebär att en stor andel vägmarkeringar har för låg synbarhet i mörker.

(32)

Referenser

Lundkvist, S-O & Nielsen, B: Utveckling av Road Marking Tester. Status RMT

version 2. VTI notat 20-2009. Statens väg- och transportforskningsinstitut. Linköping.

2009.

Trafikverket: Teknisk beskrivningstext TBT Vägmarkering. Publikation 2010:109. Borlänge, 2010.

(33)

io n M it t 2 012 S ida 1 r Vägt yp Vägk las s Strä cka Datu m Delo bje kt RL,t Ande l G K t GK/U K t RL, v Ande l G K v GK/U K v Qd Frik tio n 2kf A rpl Lis sko gså sen Malu ng (k5 10) 12 -08 -19 Höger kant f 130 0, 783 UK Mittli nje 69 0, 051 UK Vänste r ka nt b 102 0, 610 UK 2kf A Gävu nda (k 26) Norr a Kätt bo (k5 46 ) 12 -08 -19 Höger kant f 71 0, 021 UK Mittli nje 147 0, 404 UK Vänste r ka nt b 63 0, 000 UK 2kf A Gesu nda (9 44) Vinä s ( k94 7) 12 -08 -19 Höger kant f 68 0, 123 UK Mittli nje 117 0, 685 UK Vänste r ka nt b 75 0, 096 UK 2kf A Tall hed (k 976 ) - Emåd ale n ( k10 07) 12 -08 -18 Höger kant f 193 1, 000 GK Mittli nje 132 0, 986 GK Vänste r ka nt b 141 0, 971 GK 2kf B Vans bro (k 71) rpl Van 12 -08 -20 Höger kant f 59 0, 030 UK Mittli nje 181 0, 995 GK Vänste r ka nt b 61 0, 062 UK 2kf B lgr T/W Klen shy tta n ( k61 1) 12 -09 -20 Höger kant f 140 0, 404 UK 174 71 ,707 Mittli nje 141 0, 371 UK 181 70 ,967 Vänste r ka nt b 153 0, 469 UK 173 70 ,886 2kf B Klen shy tta n ( k61 1) Ludv ika (k 608 ) 12 -09 -20 Höger kant f 150 0, 508 UK 174 70 ,443 Mittli nje 158 0, 662 UK 184 69 ,462 Vänste r ka nt b 162 0, 587 UK 176 70 ,107

(34)

A , Re g io n M it t 2 012 S ida 2 as l än W kt VägN r Vägt yp Vägk las s Strä cka Datu m Delo bje kt RL,t Ande l G K t GK/U K t RL, v Ande l G K v GK/U K v Qd Frik tio n W 50 70 2kf B Särn ahe den Mörk ret (k 105 6) 12 -08 -22 Höger kant f 53 0, 000 UK Mittli nje 93 0, 351 UK Vänste r ka nt b 57 0, 000 UK W 73 70 2kf B Djur mo (k7 1) - Norr Am sbe rg (k2 93 ) 12 -09 -15 Höger kant f 138 0, 189 UK 168 71 ,516 Mittli nje 158 0, 677 UK 176 70 ,563 Vänste r ka nt b 142 0, 310 UK 163 71 ,563 W 83 70 2+1 B Aves ta (k6 8) - lgr W/U 12 -09 -18 Höger kant f 176 0, 788 UK 35 0, 474 UK 187 72 ,594 Körfäl tsli nje 140 0, 250 UK 132 72 ,195 Vänste r ka nt b 165 0, 632 UK 33 0, 284 UK 188 73 ,737 W 90 71 2kf B V, Ä rnä s ( k10 45) Ö, T and ö ( k10 49) 12 -08 -22 Höger kant f 72 0, 000 UK Mittli nje 165 0, 811 GK Vänste r ka nt b 79 0, 014 UK W 109 80 2+1 B Hosj ö ( k26 6, 2+1 s tar t) - Inge t s amh äll e ( k7 71) 12 -09 -16 Höger kant f 155 0, 600 UK 38 0, 856 GK 183 75 ,468 Körfäl tsli nje 220 0, 985 GK 183 67 ,759 Vänste r ka nt b 156 0, 443 UK 38 0, 636 UK 183 75 ,300 W 119 247 2kf C Nyha mma r ( k56 4) - Sunn ans jö (k2 45) 12 -08 -24 Höger kant f 107 0, 167 UK Mittli nje 100 0, 031 UK Vänste r ka nt b 74 0, 000 UK W 129 270 2kf C Lång shy tta n ( k76 6, 01) Hofo rs (k8 0) 12 -08 -27 Höger kant f 150 0, 825 GK Mittli nje 120 0, 702 UK Vänste r ka nt b 149 0, 843 GK

(35)

io n M it t 2 012 S ida 3 r Vägt yp Vägk las s Strä cka Datu m Delo bje kt RL,t Ande l G K t GK/U K t RL, v Ande l G K v GK/U K v Qd Frik tio n 2kf C Lill fjä ten (k 106 0) lgr W/Z 12 -08 -21 Höger kant f 61 0, 000 UK Mittli nje Vänste r ka nt b 64 0, 000 UK

(36)

A , Re g io n M it t 2 012 S ida 4 g s l än X kt VägN r Vägt yp Vägk las s Strä cka Datu m Delo bje kt RL,t Ande l G K t GK/U K t RL, v Ande l G K v GK/U K v Qd Frik tio n X 9 4 mv A tpl Söd erh amn Sö dr a (k50 , m v s tar t) - Inge t s amh äll e ( k5 83 söd ra) 12 -09 -10 Höger kant f 113 0, 020 UK 32 0, 200 UK 201 77 ,120 Körfäl tsli nje 76 0, 000 UK 204 73 ,744 Vänste r ka nt b 187 0, 863 GK 206 69 ,098 4 mv A Inge t s amh äll e ( k5 83 söd ra) Inge t s amh äll e ( 58 3, 04 ) 12 -09 -10 Höger kant f 118 0, 087 UK 36 0, 673 UK 205 77 ,981 Körfäl tsli nje 79 0, 000 UK 209 73 ,956 Vänste r ka nt b 185 0, 962 GK 200 69 ,346 4 2kf A Igge sun d ( k66 9) - tpl Hud iks val l Söd ra (k84 , 2kf slu t) 12 -09 -10 Höger kant f 140 0, 297 UK 28 0, 085 UK 215 73 ,479 Körfäl tsli nje 85 0, 000 UK 190 73 ,729 Vänste r ka nt b 154 0, 444 UK 30 0, 113 UK 214 73 ,000 4 2kf A Inge t s amh äll e ( k7 92) lgr X/Y 12 -09 -10 Höger kant f 139 0, 329 UK 29 0, 029 UK 196 73 ,638 Körfäl tsli nje 244 0, 941 GK 201 66 ,806 Vänste r ka nt b 171 0, 899 GK 34 0, 333 UK 201 72 ,652 50 2kf B Älvk arh ed (k6 04) Alft a ( k54 6) 12 -08 -27 Höger kant f 142 0, 811 GK Mittli nje 136 0, 717 UK Vänste r ka nt b 156 0, 792 UK 68 2kf B Tors åke r ( k51 2) - Berg (k 513 ) 12 -06 -27 Höger kant f 163 0, 547 UK Mittli nje 128 0, 151 UK Vänste r ka nt b 142 0, 288 UK 80 2kf B tpl Ing et sam häl le (2 kf sta rt) - tpl San dvi ken vä st ra (k80 ,01 , 2kf slu t) 12 -09 -05 Höger kant f 111 0, 000 UK 27 0, 000 UK 191 75 ,816 Körfäl tsli nje 143 0, 512 UK 181 72 ,927 Vänste r ka nt b 101 0, 000 UK 196 76 ,568

(37)

io n M it t 2 012 S ida 5 r Vägt yp Vägk las s Strä cka Datu m Delo bje kt RL,t Ande l G K t GK/U K t RL, v Ande l G K v GK/U K v Qd Frik tio n 4 mv B tpl Gäv le Söd ra (k 76) tpl Gäv le Nor ra (m v slut ) 12 -09 -06 Höger kant f 113 0, 102 UK 182 73 ,345 Körfäl tsli nje 116 0, 000 UK 161 73 ,930 Vänste r ka nt b 181 0, 897 GK 192 69 ,466 2kf B Vall sta (k 663 ) - Sime å ( k69 1) 12 -08 -28 Höger kant f 151 0, 466 UK Mittli nje 163 0, 328 UK Vänste r ka nt b 148 0, 517 UK 2kf C Inge t s amh äll e ( k8 4) - lgr X/Z 12 -08 -28 Höger kant f 250 1, 000 GK Körfäl tsli nje 129 0, 887 GK Vänste r ka nt b 206 1, 000 GK 2kf C Ocke lbo (k 272 ) - Hamr ång efj ärd en (k 4) 12 -08 -27 Höger kant f 242 1, 000 GK Mittli nje 124 0, 771 UK Vänste r ka nt b 207 0, 989 GK 2kf C Hass ela (k 307 ) - Olsb ygg et (gr usv äg bö rja r) 12 -08 -28 Höger kant f 98 0, 469 UK Mittli nje 125 1, 000 GK Vänste r ka nt b 122 0, 776 UK

(38)

A , Re g io n M it t 2 012 S ida 6 n d s lä n Z kt VägN r Vägt yp Vägk las s Strä cka Datu m Delo bje kt RL,t Ande l G K t GK/U K t RL, v Ande l G K v GK/U K v Qd Frik tio n Z 7 14 2kf A Björ nän ge (k6 59) Unde rså ker (k 643 v äst ) 12 -08 -15 Höger kant f 77 0, 000 UK Mittli nje 103 0, 011 UK Vänste r ka nt b 75 0, 014 UK Z 9 14 2kf A Järp en (k3 36) Mörs il (k6 41) 12 -08 -15 Höger kant f 109 0, 094 UK Mittli nje 80 0, 042 UK Vänste r ka nt b 105 0, 086 UK 14 2kf A Ytte rån (k 619 ) - Krok om (k3 40) 12 -08 -15 Höger kant f 181 0, 569 UK Mittli nje 189 0, 929 GK Vänste r ka nt b 130 0, 390 UK 14 2+1 A Ås ( 2+1 st art ) - Öste rsu nd (k4 5) 12 -08 -15 Höger kant f 95 0, 016 UK 24 0, 031 UK 185 76 ,391 Körfäl tsli nje 72 0, 000 UK 163 77 ,195 Vänste r ka nt b 103 0, 000 UK 33 0, 403 UK 191 78 ,130 14 2kf A Opeb ack en (k6 05, 2kf sta rt) Brun flo (k 45) 12 -08 -15 Höger kant f 105 0, 042 UK 160 73 ,458 Mittli nje 110 0, 021 UK 168 71 ,744 Vänste r ka nt b 111 0, 093 UK 135 74 ,622 14 2kf A Pilg rim sta d ( k57 0) Sund sjö (k 735 ) 12 -08 -14 Höger kant f 159 0, 520 UK Mittli nje 129 0, 188 UK Vänste r ka nt b 174 0, 545 UK 45 2kf A Över hog dal k: a - Sört jär n ( k51 7) 12 -08 -16 Höger kant f 221 0, 911 GK Mittli nje 256 1, 000 GK Vänste r ka nt b 286 1, 000 GK

(39)

io n M it t 2 012 S ida 7 r Vägt yp Vägk las s Strä cka Datu m Delo bje kt RL,t Ande l G K t GK/U K t RL, v Ande l G K v GK/U K v Qd Frik tio n 2kf A Strö msu nd (k3 42/ 34 5) - Lövb erg a ( k82 9) 12 -08 -16 Höger kant f 116 0, 751 UK Mittli nje 116 0, 816 GK Vänste r ka nt b 124 0, 876 GK 2kf A Björ ksj önä s ( k10 15 ) - Hoti ng (k3 46) 12 -08 -16 Höger kant f 135 0, 713 UK Mittli nje 95 0, 361 UK Vänste r ka nt b 135 0, 771 UK 2kf B Duvb erg (k 506 vä st ) - Sveg (k 45) 12 -08 -17 Höger kant f 80 0, 074 UK Mittli nje 143 1, 000 GK Vänste r ka nt b 78 0, 136 UK 2kf B Änge rsj ö ( k50 8) - lgr Z/X 12 -08 -17 Höger kant f 73 0, 021 UK Mittli nje 86 0, 174 UK Vänste r ka nt b 65 0, 011 UK 2kf B Hamm ars tra nd (k3 23 ) - Inge t s amh äll e ( k7 74) 12 -08 -14 Höger kant f 129 0, 712 UK Mittli nje 91 0, 182 UK Vänste r ka nt b 153 0, 954 GK 2kf C Sänn a ( k45 ) - lgr Z/X 12 -08 -17 Höger kant f 166 0, 989 GK Mittli nje 133 0, 966 GK Vänste r ka nt b 175 1, 000 GK 2kf C Nede rhö gen (k 515 ) - Räta n ( k45 ) 12 -08 -16 Höger kant f 74 0, 118 UK Mittli nje Vänste r ka nt b 80 0, 175 UK

(40)

A , Re g io n M it t 2 012 S ida 8 n d s lä n Z kt VägN r Vägt yp Vägk las s Strä cka Datu m Delo bje kt RL,t Ande l G K t GK/U K t RL, v Ande l G K v GK/U K v Qd Frik tio n Z 93 320 2kf C Häll esj ö - Sörb ygd en (k7 11) 12 -08 -14 Höger kant f 283 1, 000 GK Mittli nje 259 1, 000 GK Vänste r ka nt b 233 1, 000 GK Z 105 323 2kf C Nyhe m ( k71 3) - Dock my (k7 14/ 727 ) 12 -08 -14 Höger kant f 271 1, 000 GK Mittli nje 254 1, 000 GK Vänste r ka nt b 239 1, 000 GK

(41)

io n M it t 2 012 S ida 9 l än Y r Vägt yp Vägk las s Strä cka Datu m Delo bje kt RL,t Ande l G K t GK/U K t RL, v Ande l G K v GK/U K v Qd Frik tio n 2+1 A Timr å ( 2+1 st art ) - Häss jö (k6 85) 12 -07 -29 Höger kant f 117 0, 040 UK 23 0, 000 UK 170 73 ,675 Körfäl tsli nje 107 0, 031 UK 152 71 ,813 Vänste r ka nt b 117 0, 045 UK 30 0, 205 UK 166 76 ,182 2+1 A Härn ösa nd (k7 19, 2 +1 sta rt) Ålan dsb ro (2+ 1 slu t) 12 -07 -28 Höger kant f 117 0, 079 UK 175 71 ,806 Körfäl tsli nje 87 0, 000 UK 175 72 ,571 Vänste r ka nt b 113 0, 000 UK 28 0, 000 UK 160 75 ,583 2kf A Ullå nge r ( k82 5, 2k f s tar t) - Dock sta (k 872 , 2 kf sl ut) 12 -07 -28 Höger kant f 164 0, 559 UK 25 0, 000 UK 185 69 ,978 Mittli nje 148 0, 441 UK 191 71 ,408 Vänste r ka nt b 161 0, 600 UK 20 0, 000 UK 187 70 ,128 2kf A Rogs ta (k5 25) Torp sha mma r ( k59 1) 12 -07 -08 Höger kant f 83 0, 000 UK Mittli nje 139 0, 123 UK Vänste r ka nt b 99 0, 025 UK 2kf A Matf ors (k 568 ) - Sund sva ll (k4 ) 12 -07 -30 Höger kant f 69 0, 008 UK 179 73 ,830 Mittli nje 128 0, 311 UK 186 71 ,124 Vänste r ka nt b 72 0, 034 UK 178 74 ,258 2kf B lgr X/Y Östa val l ( k31 5) 12 -07 -09 Höger kant f 47 0, 000 UK Mittli nje 137 1, 000 GK Vänste r ka nt b 54 0, 000 UK 2kf B Boll sta bru k ( k77 4) Dal (k7 89) 12 -07 -08 Höger kant f 179 0, 958 GK Mittli nje 177 0, 962 GK Vänste r ka nt b 156 0, 932 GK

(42)

A , Re g io n M it t 2 012 S ida 10 rl ands l än Y kt VägN r Vägt yp Vägk las s Strä cka Datu m Delo bje kt RL,t Ande l G K t GK/U K t RL, v Ande l G K v GK/U K v Qd Frik tio n Y 47 90 2kf B Soll eft eå (k3 35) Fors mo (k9 58) 12 -07 -08 Höger kant f 327 1, 000 GK Mittli nje 110 0, 654 UK Vänste r ka nt b 116 0, 797 UK Y 71 331 2kf C Rådo m - Ärtr ik 12 -07 -08 Höger kant f 164 0, 902 GK Mittli nje 175 1, 000 GK Vänste r ka nt b 157 0, 866 GK Y 92 346 2kf C Vall en (k9 81) Juns ele (k 90) 12 -07 -06 Höger kant f 100 0, 422 UK Mittli nje 91 0, 297 UK Vänste r ka nt b 104 0, 429 UK Y 95 348 2kf C Solb erg (k 103 5) - Inge t s amh äll e (k10 44) 12 -07 -06 Höger kant f 134 0, 707 UK Mittli nje 188 1, 000 GK Vänste r ka nt b 151 0, 797 UK

(43)
(44)

www.vti.se vti@vti.se

VTI är ett oberoende och internationellt framstående forskningsinstitut som arbetar med forskning och utveckling inom transportsektorn. Vi arbetar med samtliga trafikslag och kärnkompetensen finns inom områdena säkerhet, ekonomi, miljö, trafik- och transportanalys, beteende och samspel mellan människa-fordon-transportsystem samt inom vägkonstruktion, drift och underhåll. VTI är världsledande inom ett flertal områden, till exempel simulatorteknik. VTI har tjänster som sträcker sig från förstudier, oberoende kvalificerade utredningar och expertutlåtanden till projektledning samt forskning och utveckling. Vår tekniska utrustning består bland annat av körsimulatorer för väg- och järnvägstrafik, väglaboratorium, däckprovnings-anläggning, krockbanor och mycket mer. Vi kan även erbjuda ett brett utbud av kurser och seminarier inom transportområdet.

VTI is an independent, internationally outstanding research institute which is engaged on research and development in the transport sector. Our work covers all modes, and our core competence is in the fields of safety, economy, environment, traffic and transport analysis, behaviour and the man-vehicle-transport system interaction, and in road design, operation and maintenance. VTI is a world leader in several areas, for instance in simulator technology. VTI provides services ranging from preliminary studies, highlevel independent investigations and expert statements to project management, research and development. Our technical equipment includes driving simulators for road and rail traffic, a road laboratory, a tyre testing facility, crash tracks and a lot more. We can also offer a broad selection of courses and seminars in the field of transport.

Figure

Tabell 1 Definition av underkänt och godkänt delobjekt enligt TBT beträffande  retroreflexion
Tabell 3 Antal uppmätta objekt år 2012 per län i Region Mitt. Avser retroreflexionen för  våta vägmarkeringar
Tabell 5 Beskrivande statistik över R L,torr , för vägklass B.
Tabell 6 Beskrivande statistik över R L,torr , för vägklass C.  Region Mitt  RL,torr, Vägklass C  Dalarnas  län W  Gävleborgs län X  Jämtlands län Z  Västernorrlands län Y  Region Mitt  Medelvärde  103  167  197  140  156  Standardfel  12  19  23  12  11
+7

References

Related documents

Att ta sig ur ett mörker där enda alternativet för vissa kvinnor var att ända sitt liv och finna kraften att kämpa sig fram (inte sällan) i motvind, måste

Den ryska aktionen mot Finland Krisen i Förenta

I själva verket har emellertid spe- kulationerna i dessa länders stöd vid flera tillfällen lett folkförbun- dets politik i en riktning, som in- nebär allvarliga

behandla om möjligt ännu försik- tigare än vad vi vet från Moskva. Det kinesiska partiet har ärvt den asiatiska diplomatiens traditioner, där sanningen är en

Bestämt avvisar han det ofta - inte minst i vårt land - hörda på- ståendet att de militära säkerhets- frågorna inte längre skulle vara av betydelse, utan att

oberoende medborgaren främjar det allmänna bästa genom sin fria själv- verksamhet i hägnet av en stark över privatintressen upphöjd statsmakt. Individen skall

En kartläggning av organisatio- nernas ideologier skulle ha till mål inte endast att fastställa om och i vilken utsträckning organisationer- nas verksamhet och

Dagens frågor Fredens ubåt Marginalismen Dött lopp i Danmark Kyrkoreformer i tiden.. Hur mycket