• No results found

Behov av proportionalitetsprincip för stridsåtgärder på arbetsmarknaden Motion 2020/21:1286 av Mattias Karlsson i Luleå (M) - Riksdagen

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "Behov av proportionalitetsprincip för stridsåtgärder på arbetsmarknaden Motion 2020/21:1286 av Mattias Karlsson i Luleå (M) - Riksdagen"

Copied!
2
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Enskild motion M1996

Motion till riksdagen

2020/21:1286

av Mattias Karlsson i Luleå (M)

Behov av proportionalitetsprincip för

stridsåtgärder på arbetsmarknaden

Förslag till riksdagsbeslut

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behovet av att införa en proportionalitetsprincip för stridsåtgärder på arbetsmarknaden och tillkännager detta för regeringen.

Motivering

I Sverige har vi unikt tillåtande konfliktregler på arbetsmarknaden. I praktiken är det endast fackförbunden som har möjlighet att tillgripa stridsåtgärder. Om en arbetsgivare tillgriper stridsåtgärder i form av en lockout är det i princip alltid till skada för den egna verksamheten. Lockout förekommer därför oftast endast som en svarsåtgärd från arbets-givarna med syfte att begränsa skadan av de fackliga stridsåtgärderna. Det innebär inte någon utvidgning av konflikten. En facklig organisation kan å andra sidan åstadkomma stor skada för ett företag genom att ta ut ett fåtal nyckelpersoner i konflikt.

Den nuvarande utformningen av reglerna om stridsåtgärder skapar en obalans i parternas förhandlingsstyrka till den fackliga partens fördel. Det innebär att förhand-lingsresultaten inte blir väl avvägda. Det drabbar svenska företags konkurrenskraft i form av till exempel för höga ingångslöner eller för höga kostnadsnivåer. Kollektiv-avtalens attraktivitet minskar också, vilket minskar legitimiteten i den svenska arbetsmarknadsmodellen.

Det primära skälet till att företag och arbetsgivarorganisationer tecknar kollektiv-avtal är att få arbetsfred. Möjligheten i Sverige till sympatiåtgärder innebär att strids-åtgärder kan användas mot parter som redan är bundna av kollektivavtal. Arbetsgivarna får alltså inte arbetsfred trots att de redan har betalat för den genom att ingå kollektiv-avtal.

(2)

2 Fackliga stridsåtgärder syftar vanligtvis till att få till stånd kollektivavtal med önskat innehåll, men fackförbund som inte träffar kollektivavtal och därmed inte förbinder sig till fredsplikt kan utnyttja den vida stridsåtgärdsrätten för andra syften.

Parterna på arbetsmarknaden kan genom stridsåtgärder åstadkomma omfattande skador i samhället. Fackliga organisationer brukar framhålla att de tar ett stort ansvar för konfliktreglernas tillämpning och att de enbart vidtar stridsåtgärder när det är motiverat. Man kan alltså säga att skyddet mot orimligt ingripande stridsåtgärder består i att parterna förutsätts ha ett gott omdöme. Det skyddet är otillräckligt. Därför bör det av de lagbestämmelser som reglerar konfliktåtgärder framgå att överdrivet långtgående strids-åtgärder inte är tillåtna.

Mot denna bakgrund är det av största vikt att man inför en proportionalitetsprincip för stridsåtgärder på arbetsmarknaden. En stridsåtgärds syfte och omfattning ska stå i proportion till dess konsekvenser och vilka effekter den får för företagen och tredje man. Det ska finnas en rimlig proportion mellan mål och medel.

References

Related documents

En viktig aspekt som framhölls var ”att samla ansvar för såväl läkemedel, medicinteknik som digitala tjänster skulle sannolikt bidra till nya insikter och bra förutsättningar

UKÄ är negativ till förslaget då vi även här anser att eventuella behov av specialisering för en viss yrkesgrupp bör behandlas av relevanta aktörer inom

Vi instämmer med utredningens bedömning att det förutsätter att särskilda medel tillförs (s. Upphandlingsmyndigheten menar att dessa medel då tillförs

Vinnova välkomnar utredningen som redogör för de möjligheter och utmaningar som en ökad användning av digitalisering och teknologi i äldreomsorgen innebär. Vinnova instämmer

Vårdförbundet håller också med om att hälso- och sjukvårdens och socialtjänstens regelverk inte bör skilja sig åt mer än nödvändigt när det gäller vård och omsorg till

FINANSINSPEKTIONEN Erik Thedéen Generaldirektör Helena Landstedt Jurist, bankrätt 08-408