Ökat resursutnyttjande av
plastförpackningar från on-the-go
produkter
Cathrine Löfgren, Carl Jensen, Annika Lindström,
Kristina Wickholm
RISE Rapport 2020:49 ISBN 978-91-89167-32-2
Innehåll
Innehåll ... 3
Förord ... 4
Sammanfattning ... 5
1 Introduktion ... 7
2 Projektbeskrivning och omfattning ... 7
3 Insatser och genomförande... 9
3.1 Nulägesbeskrivning ... 9
3.2 Incitament för ökad materialåtervinning och återbruk ... 10
3.3 Framtagning av koncept för ökad materialåtervinning och återbruk ... 11
3.3.1 AP 3: Initialt koncept för materialåtervinning: ... 12
3.3.2 AP 4: Initialt koncept för återbruk: ... 13
3.4 Utvärdering av koncept ... 14
3.4.1 Justering av koncept ... 19
4 Lagstiftning ... 19
5 Resultat och utvärdering ... 20
6 Kommunikation och kunskapsspridning ... 22
7 Projektledning ... 23
4
Förord
Cirkulär ekonomi är ett begrepp som präglar stora delar av samhället idag då miljöfrågan blir allt viktigare. En cirkulär ekonomi innebär att produkter ska återanvändas och material återvinnas och målet är att i princip inget ska gå till energiåtervinning eller deponi i framtiden.
I maj 2018 godkände EU-länderna ett antal åtgärder gällande avfallslagstiftningen som ett led i den övergripande strategin för en cirkulär ekonomi. Syftet är att förebygga avfall och, när det inte går, avsevärt öka materialåtervinningen av kommunalt avfall och förpackningar. I Sverige är lagstiftningen implementerad i Förordning (2018:1462) om producentansvar för förpackningar, förordning (2016:1041) om plastbärkassar och i Avfallsförordning (2011:927). För EU direktivet om minskning av vissa plastprodukters inverkan på miljön pågår en regeringsutredning som arbetar med införlivandet av direktivet i svensk lagstiftning.
Den nya lagstiftningen stärker avfallshierarkin genom att länderna måste prioritera förebyggande åtgärder, återanvändning och materialåtervinning framför deponering och energiåtervinning, och därmed bidra till en cirkulär ekonomi. Inom förpackningsbranschen varierar återvinningsgraden idag stort beroende på typ av förpackning, materialslag, insamlingssystem och i vilket land man befinner sig. Det finns behov av vidareutveckling och ytterligare åtgärder för att skapa ett mer cirkulärt och hållbart samhälle.
För att minska nedskräpning och annat läckage av plast till naturen i Sverige samt för att skapa ökade incitament att samla in, återanvända och materialåtervinna mer plast har detta projekt genomförts.
Projektet är genomfört inom ramen för Naturvårdsverkets utlysning ”minska läckage av plast till hav och natur – minskad användning, effektivare insamling och högre värdering av plast”.
Studien har utförts av RISE, företrädd av Kristina Wickholm, Carl Jensen, Annika Lindström och Cathrine Löfgren under 2019.
Följande projektparter, organisationer, kommuner och företag har bistått med sina expertkunskaper samt med information vid utförandet av projektet.
Papstar, FTI (Förpacknings och tidningsinsamlingen), Håll Sverige Rent (HSR), Örnsköldsviks kommun, Konsumentföreningen Stockholm (KfS), DUNI, COOP, PantaPå, MiVa, Wayne’s Coffee och Naturvårdsverket.
5
Sammanfattning
Projektet har identifierat behov, hinder och möjligheter för on-the-go förpackningar i hela värdekedjan. Aktuella krav och konsekvenser i gällande förpackningslagstiftning (Förordningen (2018:1462) om producentansvar för förpackningar, förordning (2016:1041) om plastbärkassar) och Avfallsförordning (2011:927) har inkluderats. Förslag på nya möjliga lösningar för minskad nedskräpning och för incitament att samla in och återvinna och återbruka fler förpackningar har arbetats fram genom workshops med relevanta aktörer i olika delar av värdekedjan.
Tre koncept för en ökad materialåtervinning samt tre koncept för ökat återbruk av plastförpackningar från ”on-the-go”-produkter arbetades fram.
Efter en urvalsprocess valdes ett koncept för ökad materialåtervinning (”Recycling generation and cities”) och ett koncept för ökat återbruk (Reuse generation) av plastförpackningar från ”on-the-go”-produkter för utvärdering.
Det slutliga konceptet som togs fram för ökad materialåtervinning ger möjlighet till insamling och källsortering on-the-go, inom rimligt avstånd och med tydlig information om hur förpackningarna ska sorteras. Med pant som sporre för att återvinna. Det möjliggörs genom en app som dessutom underlättar för konsumenter att göra rätt. Appen laddas ner till konsumentens mobiltelefon i kombination med ett väl utbyggt källsorteringssystem på allmänna platser och med tydlig information på källsorteringsstationerna om hur förpackningarna ska sorteras. Ett digitalt pantsystem är förhållandevis billigt jämfört med dagens konventionella pantsystem, det skapar ekonomiska incitament för konsumenten att gå till en källsorteringsstation och som dessutom underlättar för konsument att göra rätt. Ett väl utbyggt källsorteringssystem med tydliga sorteringsinstruktioner ger också konsumenten möjlighet att inom rimligt avstånd kunna materialåtervinna sina förpackningar med höga materialåtervinningsnivåer och bra kvalitet på insamlat material som följd.
Det slutliga konceptet för ökat återbruk bygger även den på en app som laddas ner till konsumentens mobiltelefon. Därefter registrerar konsumenten sig i appen och kan inhandla on-the-go mat i en flergångsförpackning i de restauranger och caféer etc som är anslutna till systemet och erbjuder dessa återbrukbara förpackningar. Efter förtäring ges information via appen till konsumenten om på vilka platser förpackningen kan återlämnas. Vid dessa platser scannas förpackningen med hjälp av mobiltelefonen och panten som betalades vid köptillfället betalas tillbaka.
Under utvärderingen av koncepten analyserades:
• Möjligheter för respektive koncept samt hur de kan realiseras • Hinder och hot för respektive koncept samt hur de kan övervinnas • Konsekvenser och ansvarsfrågan för respektive koncept
• Potential för respektive koncept
Utvärderingen resulterade i att ett antal ”knutar" identifierades som kan uppstå i de olika delarna av värdekedjan. Lösningar som behövs för att konceptet ska fungera enligt aktörerna i värdekedjan identifierades samt potentialen med respektive koncept.
6
Utvärderingen visar att det finns en stor potential för att konceptet för ökad materialåtervinning ska fungera då konceptet leder till:
• Att förpackningar ses som en resurs • Minskad nedskräpning
• Positiv PR för Varumärkesägare (inget skräp med namn) • Ökad resurseffektiv användning av råvaror
• Ökad cirkularitet
• Ökad materialåtervinning med renare fraktioner
Vissa förutsättningar som krävs är t.ex. nytt sätt att samarbeta för olika aktörer, ändrade beteenden hos konsumenter, information, utbildning och ny digital lösning av pantsystem.
För konceptet med återbruk finns en potential under vissa förutsättningar. Något som rekommenderas för att underlätta en uppstart av konceptet är t.ex. att starta konceptet inom ett begränsat område såsom en nöjespark. Ett sätt att börja bygga en beteendeförändring och en ökad acceptans för återbruk.
Innan dessa koncept kan implementeras krävs att de testas i verklig miljö, vilket vi planerar göra i Örnsköldsviks stadskärna under sommaren 2020.
7
1
Introduktion
Projektet är genomfört inom ramen för Naturvårdsverkets utlysning ”minska läckage av plast till hav och natur – minskad användning, effektivare insamling och högre värdering av plast”.
Projektet utfördes i nära samverkan med ett Vinnovafinansierat projekt Cirkulära ”on
the go”-förpackningar och engångsartiklar genom ökad återvinning och återbruk, som
genomförde motsvarande moment med fokus på konsumentens perspektiv, medan detta projekt fokuserade på aktörer i olika delar av värdekedjan och plastförpackningar från on-the-go.
Idag finns ett stort urval av källsorteringslösningar för offentliga miljöer på marknaden. Även om förekomsten av källsorteringslösningar på allmänna plaster kunde vara större och mer utbyggt visar studier på att även när möjligheter till källsortering ges hamnar ändå en stor andel plastförpackningar i restavfallet eller direkt på marken med ökad nedskräpning på offentliga platser som följd.
Studier har visat på källsorteringsgrader för plastförpackningar på 16 procent, det vill säga endast 16 procent av uppkomna plastförpackningar på allmänna platser lades i en återvinningsbehållare för just plastförpackningar1. Resterande mängder motsvarande 84
procent sorterades inte ut utan hamnade i en restfraktion som gick till energiåtervinning. Kvaliteten på det plastmaterial som källsorteras på allmänna platser varierar med en renhetsgrad på mellan 12-88 % enligt en Studie gjord i Stockholms Stad vilket försvårar en effektiv återvinningsprocess samt påverkar kvalitén på materialet som återvinns. Detta visar på att nuvarande lösningar som erbjuds marknaden i kombination med informationsinsatser från kommuner etc. inte är tillräckliga varför nya och kompletterande lösningar behövs.
Målsättningen i projektet är att minska nedskräpning av plast samt att skapa ökade incitament för att samla in och återvinna plast vilket kan bidra till att plast får ett högre värde (bättre kvalité på materialet som återvinns).
2
Projektbeskrivning och omfattning
Syftet med projektet var att öka insamling, materialåtervinning och återbruk av (plast)förpackningar från on-the-go produkter med minskad nedskräpning och minskade mängder till energiåtervinning som följd.
Projektet har identifierat behov, hinder och möjligheter för on-the-go förpackningar i
hela värdekedjan inklusive aktuella krav och konsekvenser i gällande
8
förpackningslagstiftning (Förordningen (2018:1462) om producentansvar för förpackningar) och Avfallsförordning (2011:927).
Förslag på nya möjliga lösningar togs fram genom idégeneringsworkshops med relevanta aktörer i olika delar av värdekedjan. Ett koncept för ökad materialåtervinning och ett koncept för ökat återbruk av förpackningar från ”on-the-go”-produkter utvärderas för att få dem väl förankrade och optimerade längs hela värdekedjan.
Projektet delades upp i ett antal delaktiviteter:
• Nulägesbeskrivning. Sammanställning av hinder, möjligheter och krav som finns idag för ökad återanvändning och återvinning av on-the-go förpackningar. Detta innefattar också beaktande av krav i gällande och kommande lagstiftning för förpackningar (direktiv, förordningar och producentansvar).
• Undersökning av behov och krav för incitament för ökad återanvändning och materialåtervinning
• Workshops för idégenerering av intressanta koncept med incitament för ökad materialåtervinning respektive återbruk av on-the-go förpackningar i plast. • Framtagning av frågeformulär med relevanta aspekter för utvärdering av koncept
för materialåtervinning och återbruk av on-the-go förpackningar.
• Intervjuer med aktörer i värdekedjan och med konsumenter för utvärdering av de framtagna koncepten för materialåtervinning och för återbruk. Inklusive en utvärdering av hur koncepten förhåller sig till gällande och kommande förpackningslagstiftning.
• Knutar och lösningar. Identifiering av vilka möjligheter, hinder, hot, konsekvenser och potential det finns för de olika koncepten för att det ska resultera i en ökad förpackningsinsamling och ett ökat återbruk av on-the-go förpackningar, mer resurseffektiv materialåtervinning, renare fraktioner och en minskad nedskräpning på offentliga platser som i parker och på stränder.
• Kommunikation. Resultat och kunskap från projektet för spridning genom olika
kanaler som presentationer, vetenskapliga publikationer, deltagande på konferenser, Linkedin, press och genom en publik folder, etc.
Omfattning
Projektet består av ett antal arbetspaket; nulägesbeskrivning, undersökning av behov och krav, idégenerering, framtagning av nya koncept, test och utvärdering samt projektledning och kommunikation. Aktiviteterna beskriv nedan samt illustreras i figur 1.
9
Figur 1. Beskrivning av projektet Ökat resursutnyttjande av plastförpackningar från on-the-go
produkter och dess aktiviteter
3
Insatser och genomförande
3.1 Nulägesbeskrivning
AP 1: Nulägesbeskrivning: I detta arbetspaket gjordes det en litteraturstudie kring
pågående initiativ på området. Data samlades också in över olika on-the-go förpackningar från deltagande förpackningstillverkare med avseende på materialslag och funktion, vilka redovisades på det första projektmötet under våren, 2019.
Inom ramen för arbetspaketet så genomfördes också plockanalyser i Örnsköldsviks stadsparker under 2019. Resultatet visade att konsumenter i stor utsträckning använder de sopkorgar som finns. I kommunen finns dock ingen uppdelning i olika materialfraktioner på allmänna platser.
10
Figur 2. Resultat från plockanalyser i stadsträdgården i Örnsköldsviks kommun
De vanligaste plastfraktionerna som återfanns i sopkorgarna var lock, påsar och bägare. En slutsats från plockanalysen är att pant fungerar då inga pantflaskor fanns i avfallet. För att säkerställa denna slutsats så placerades ett antal pant-flaskor och -burkar ut på allmänna platser och de var borta dagen efter.
3.2 Incitament för ökad materialåtervinning
och återbruk
AP 2: Incitament för ett ökat återbruk och materialåtervinning:
Inför framtagande av nya koncept för materialåtervinning respektive ökat återbruk av plastförpackningar från on-the-go konsumtion sammanställdes incitament som gynnar dessa koncept i offentliga miljöer från projektdeltagare och olika studier som genomförts i närtid i Sverige.
Exempel på aspekter som gynnar källsortering i offentliga miljöer är: • Enhetliga symboler och färger i hela landet för respektive fraktion • Samma möjlighet till utsortering ute på stan som hemma
• Lika lätt/svårt att källsortera som att lägga materialet i restavfallet • Nära till källsortering/synlighet
• Behållarnas placering där människor vistas
• Hålla rent och snyggt och tömma innan behållare blir överfulla • Informationsinsatser
11
En enkät skickades ut till Coops medlemspanel under maj 2019. 892 personer svarade på enkäten varav 811 med fullständiga svar. Syftet med enkäten var att få en ökad förståelse för faktorer som är avgörande för att förpackningar och engångsartiklar ska kunna hanteras mer cirkulärt av konsumenter.
Slutsatser från enkäten är Det är mycket motiverande att kunna källsortera på plats, med flera kärl och tydlig märkning
• Det är svårt att hitta källsortering på stan/parker/stränder • De förpackningar som idag har pant källsorteras i högre grad • Det är viktigt med info om hur förpackningen ska källsorteras
• Det är viktigt att förpackningar inte är för stora och innehåller onödiga delar • Det är viktigt att insamlingen är lättillgänglig – att man inte ska behöva gå så
långt
Örnsköldsviks kommun genomförde under projektets gång en enkätundersökning på sin hemsida tillsammans med direktintervjuer i Stadsträdgårdsparken med fokus på bättre hantering av ”skräp” och ökad insamling. Frågorna gällde konsumenters konsumtion av on-the -go produkter, källsortering, tillgänglighet av sorteringskärl, pant på förpackningar och vilken typ av pant som skulle vara intressant.
3.3 Framtagning av koncept för ökad
materialåtervinning och återbruk
För framtagning av koncept för ökad materialåtervinning och återbruk genomfördes två workshops.
Respektive workshop genomfördes med projektdeltagare och andra inbjudna relevanta aktörer i värdekedjan för framtagning av intressanta nya koncept. Arbetet genomfördes under ledning av facilitatorer från RISE. Som ett första steg delades projektdeltagarna in i grupper varefter varje grupp fick ett användarfall att utgå ifrån i det fortsatta arbetet. Varje grupp fick därefter kartlägga samtliga aktiviteter och flöden (föregående såväl som efterkommande) för både personer, förpackningar och livsmedel som ingick i det aktuella användarfallet. I detta arbete ingick också att identifiera förekommande hinder och möjligheter som finns för en ökad materialåtervinning respektive återbruk. Detta presenterades därefter för samtliga deltagare som fick kommentera och fylla på med ytterligare information. I detta arbete fick också deltagarna rösta vilka hinder och aktiviteter man såg som de mest kritiska.
Som ett sista steg tog respektive grupp fram hur en tänkbar lösning för att öka materialåtervinningen respektive återbruket skulle kunna se ut med hänsyn tagen till resultaten från tidigare aktiviteter. Detta dokumenterades genom att göra kortare filmsekvenser samt så kallade storyboards vilka beskrev respektive steg i lösningen.
12
3.3.1 AP 3: Initialt koncept för materialåtervinning:
På workshopen om materialåtervinning togs det initialt fram tre koncept: 1. Digital pantlösning (“Recycling generation and cities”)
2. Förbättrad märkning av förpackningar och återvinningskärl (”Färgade prickar”) 3. Sortering av förpackningar i blandad fraktion, samt en för mat och en för övrigt
(”Allt på rätt plats”)
Figur 3. Koncept för materialåtervinning- "recycling generation"
Vad gäller koncept 3 ”Allt på rätt plats” var tanken att underlätta för konsumenten, alla förpackningar skulle kunna läggas i en fraktion, samt att ha en fraktion för mat och en för övrigt (det som inte är mat eller förpackningar, t.ex. blöjor och hundbajspåsar). Konceptet med att kunna lägga alla tidningar och förpackningar i en och samma återvinningsbehållare följt av en eftersortering ansågs vid en första utvärdering underlätta mycket för konsumenter men det hade inte så stor potential ur ett helhetsperspektiv. Detta med hänsyn tagen till dagens utformning av insamlingssystem för tidningar och förpackningar där dessa ska separeras vid källan. Beslutades att inte arbeta vidare med koncept 3.
I och med att FTI2 idag driver ett projekt kring en förbättrad märkning av förpackningar
och återvinningsbehållare, ett märkningssystem som idag är beslutat så gjordes bedömningen att inte arbeta vidare med koncept 2 ”färgade prickar”.
Således beslutades att fokusera på koncept 1, en digital pantlösning, konceptet ”Recycling generation and cities” i det fortsatta arbetet. Konceptet ger möjlighet till insamling och källsortering on-the -go, inom rimligt avstånd och med tydlig information om hur förpackningarna ska sorteras. Pant ingår som sporre för att återvinna. Det
13
möjliggörs genom en app som dessutom underlättar för konsument att göra rätt. Se AP 6 nedan.
3.3.2 AP 4: Initialt koncept för återbruk:
På workshopen om återbruk/återanvändning togs det initialt fram tre koncept: 1. ”Mobilitet”: Detta koncept beskrev ett pantsystem med hjälp av digital app där
man bland annat nyttjar kollektivtrafiken som insamlingssystem. I bussgaragen töms behållarna och går därefter till rengöring varefter de transporteras ut till handeln igen.
2. ”Standarder”: I denna beskrevs behovet av att ha standardiserade
flergångsförpackningar som kan samlas in på olika ställen såsom butiker och busshållplatser etc. Genom en app eller en annan digital lösning får man panten tillbaka som man kan betala med vid köp av mat- och dryck.
3. ”Hotspots”: Också detta koncept beskrevs med ett pantsystem för flergångsprodukter där man kan hitta insamlingsställen i befintlig app.
Insamlade flergångsbehållare samlas in för rengöring varefter de transporteras ut igen till handeln.
Figur 4. Koncept för återbruk - "reuse generation”.
De tre initiala koncepten hade en digital pantlösning som genomsam nämnare. Då koncepten hade många beröringspunkter så slogs koncepten samman till ett koncept ”reuse generation” för att utvärderas i arbetspaket 5, AP5 ”Test och utvärdering av koncept för återbruk”. Konceptet bygger på en app för registrering, information och pant. Konsument registrerar sig i appen och kan inhandla on-the-go mat i en förpackning för återbruk, då förpackning är tömd finns info i app om vilka ställen och ”stationer” den kan återlämnas på, därefter sker en rekonditionering innan förpackningen kan återanvändas.
14
För konsumenter utvärderades två olika återbrukskoncept ett för on-the-go produkter som inhandlats för picknick i parken och ett för on-the-go produkter, frukost, som inhandlats för att konsumeras ”i farten”.
3.4 Utvärdering av koncept
För att utvärdera de utvalda koncepten sattes ett formulär med frågor samman till aktörer i värdekedjan samt ett frågeformulär till konsumenter.
Koncepten för återbruk respektive materialåtervinning har stora likheter och en digital pantlösning som gemensam nämnare och utvärderades samtidigt.
Frågeformuläret till aktörerna inkluderade frågor om möjligheter för respektive koncept, hinder och hot samt frågor om konsekvenser, potential och ansvar för koncepten.
AP 5: Test och utvärdering av koncept för återbruk: Konceptet ”Reuse
generation” utvärderades från ett konsumentperspektiv men också utifrån perspektivet som övriga aktörer i värdekedjan har samt att konceptet stämdes av mot gällande och kommande krav i lagstiftningen.
Under utvärderingen av konceptet ”Reuse generation” från ett konsumentperspektiv så fick 15 respondenter komma till RISE och utvärdera det valda konceptet. Respondenterna fick läsa ett scenario (storyboard) för den tilltänkta lösningen till ökat återbruk. Respondenterna fick därefter svara på olika frågor kring olika moment vid hanteringen av lösningen. Frågorna fokuserade på vilka möjligheter och hinder man ser/såg med lösningen, när man tror att de kommer att fungera eller inte fungera, samt om de ser/såg några förbättringar som behövs för att de ska fungera på ett bättre sätt. Utvärdering av konceptet bland övriga aktörer i värdekedjan baserades på intervjuer med aktörer från olika delar i on-the-go förpackningarnas värdekedja. Detta för att få kunskap om vilka hinder, möjligheter och vilken påverkan konceptet får på respektive aktörs verksamhet.
Frågorna delades in i följande avsnitt:
• Hinder och hot för respektive koncept samt hur de kan övervinnas • Möjligheter för respektive koncept samt hur de kan realiseras • Konsekvenser för respektive koncept
• Potential för respektive koncept • Ansvar
Respondenterna svar på de olika avsnitten finns samlade i bilaga 2.
AP 6: Test och utvärdering av koncept för materialåtervinning: En
begränsning med konceptet med en digital pantlösning (“Recycling generation and cities”) från AP 3 som valdes att arbeta vidare med är att den kräver att förpackningarna har en streckkod eller en QR kod eller motsvarande, något som engångsförpackningar idag inte alltid har.
De tillverkare/leverantörer av engångsförpackningar som vi intervjuat ställer sig tveksamma till att streckkoder eller QR koder för enskilda engångsförpackningar för on-the-go produkter skulle vara aktuellt i en nära framtid, varför alternativa lösningar kan
15
behöva utvecklas. En möjlig väg att gå skulle kunna vara att utnyttja en bildigenkänningsteknisk lösning för on-the-go förpackningar.
Förutom att ta fram en robust teknisk lösning behövde konceptet “Recycling generation and cities” utvärderas utifrån andra aspekter såsom utifrån ett konsumentperspektiv och utifrån perspektivet från övriga aktörer i värdekedjan samt att konceptet stäms av mot gällande och kommande krav i lagstiftningen.
Precis som i AP 5 “Test och utvärdering av koncept för återbruk” så utvärderades det valda konceptet för materialåtervinning “Recycling generation and cities” från ett konsumentperspektiv. Samma respondenter som utvärderat konceptet för återanvändning fick vid samma tillfälle utvärdera det valda konceptet för en ökad Materialåtervinning.
Respondenterna fick läsa ett scenario (storyboard) och prova den tilltänkta lösningen och svara på frågor kring olika moment vid hanteringen av lösningen. Frågorna fokuserade på vilka möjligheter och hinder man såg med lösningen, när man tror att de kommer att fungera eller inte fungera, samt om de såg några förbättringar som behöver genomföras för att lösningen ska fungera på ett bättre sätt.
Utvärdering av konceptet bland övriga aktörer i värdekedjan baserades på intervjuer med aktörer i on-the-go förpackningarnas värdekedja med fokus på aktörer som deltog i projektet. Detta för att få kunskap om vilka hinder, möjligheter och vilken påverkan konceptet får på respektive aktörs verksamhet.
Frågorna delades in i följande avsnitt:
• Möjligheter för respektive koncept samt hur de kan realiseras • Hinder och hot för respektive koncept samt hur de kan övervinnas • Konsekvenser för respektive koncept
• Potential för respektive koncept • Ansvar
Figur 5. Frågor och svar från respondenterna om vilka möjligheter de ser med konceptet.
Möjligheter som respondenterna ser med konceptet grupperades och visar att marknadsföring, kundkännedom, ekonomi, konsumentbeteenden, insamlingsställen och lagkrav är viktiga aspekter för möjligheterna med konceptet. Se nedan.
16
• Marknadsföring och kundkännedom
– Visa sitt ansvarstagande, hållbar användning av material – Marknadsmässiga fördelar - att vara ansluten sig till systemet – Information, öka kunskap hos konsumenter om producentansvaret – Resultatuppföljning, visar insamling och MÅV
– Ökad information om köpbeteenden • Ekonomi
– kan tjäna pengar på konceptet
– Incitament för att kunder kommer åter
– Minskade kostnader för städning pga. nedskräpning – Pant, renare fraktioner, mer MÅV, ökad inkomst • Konsumentbeteenden:
– Konsument är anpassningsbar – Bekant med pantsystem – Lätt att göra rätt
– Varumärkesägare får mer kunskap om var deras förpackningarna hamnar – Pant, pengar
– Pant, skänka till något positivt ändamål • Insamlings och pantstationer
– Att applicera pantsystemet på befintlig infrastruktur – Att mängden insamlat material kan öka
– Mängden återvunnet material kan öka – Mindre nedskräpning
• Lagkrav
– Högre återvinningsmål, Starkare koppling till avfallshierarkin – Säljare Informationsansvar
– NV tillsynsansvar
På samma sätt ställdes frågor om hot och hinder, om åtgärder och förutsättningar som krävs, konsekvenser som konceptet medför och vilken potential konceptet har för att
17
minska nedskräpningen, öka materialåtervinningen och förbättra kvalitén på insamlade förpackningar, se bilaga 1.
När alla intervjuer var genomförda grupperades de olika frågorna utifrån de aspekter som var viktigast för respondenterna.
I nästa steg av utvärderingen så summerades de aspekter, de ”knutar”, som måste lösas för att konceptet ska fungera i värdekedjans olika delar, steg för steg. Därefter lösningar, förutsättningar och potential.
Övergripande förutsättningar för att konceptet ska fungera i värdekedjan • Samarbete krävs
• Lagkrav finns • Kunskap krävs
• Ändrade beteenden är en förutsättning • Information är viktigt
• Finansieringen är klar – ska vara tydligt vem som äger kostnaden • Utbildning av personal behövs
• Överföring av pant, ekonomiska transaktioner – välfungerande system
18
Knutar att beakta/att lösa för att konceptet ska fungera i hela värdekedjan:
Knutar steg 1 (inköpsstället): Konsument vill inte betala för förpackning med pant. Vem äger pantmärkning/kodning av förpackningen. Olika pantsystem skapar osäkerhet hos konsument. Smartphone-beroende koncept vilket kan vara exkluderande
Knutar steg 2 (konsumtion): Avstånd till insamling. Hur bär man med sig förpackningarna till insamlingen
Knutar steg 3 (insamlingsstället): Tidskrävande att sortera och skanna förpackningar. Bara vissa förpackningar är anslutna till pantsystemet, krångligt. Utrymmeskrävande, hitta lämplig yta, bygglov, el etc. Olika aktörer ansvarar för olika insamlingsställen (kommun, FTI trafikverket). Behov av lättillgängliga och närliggande insamlingsstationer. Möjliggöra/erbjuda källsortering på offentlig plats. Information om tömning. Tömningsfrekvenser och ansvar. Hygien. Antal fraktioner.
Knutar steg 4 (app): Hur pantar man på ett effektivt sätt om man har många förpackningar. Hur byggs pantsystemet upp - olika pantsystem skapar osäkerhet hos konsument. Smartphone-beroende koncept – hur pantar övriga? Kodning av förpackning, placering och avläsning.
Knutar steg 5 (insamling/transport): Nya bilar för insamling. Ny logistikkedja, rutter, tömning. Flera olika aktörer med olika ansvar. Olika fraktioner olika volymer, olika behov av tömningsfrekvens. Förändrad trafik.
Knutar steg 6 (materialåtervinningsanläggning): Större volymer att hantera. Mindre till förbränning. Ekonomiskt olönsamt att materialåtervinna. Efterfrågan på återvunnet material.
Övergripande potential för att konceptet ska fungera enligt de aktörer i värdekedjan som intervjuades:
• Förpackningar ses som en resurs • Pant fungerar
• Minskad nedskräpning
• Positiv PR för Varumärkesägare (inget skräp med namn) • Ökad resurseffektiv användning av råvaror
• Ökad cirkuläret
• Ökad materialåtervinning
• Varumärkesägarna får mer kunskap om konsumenternas förehavanden Lösningar som behövs för att konceptet ska fungera:
• Erbjuda många pantstationer, tät placering • Utbildning, information, marknadsföring • Pant
• Utveckla nya insamlingssystem • Välutvecklad app
• Tydlig ansvarsfördelning
19
• Välutvecklat insamlingssystem som läser av när det är dags att tömma • Alternativ till app
• Alternativ till mobiltelefon
• Utformning av kärl som är hygieniska och förhindrar skadedjur • Ta lärdomar från nuvarande pantsystem
3.4.1 Justering av koncept
AP 7: Justerat koncept för materialåtervinning och AP 8: Justerat koncept för återanvändning
Utifrån den insamlade information och utvärderingen i AP 5 och AP 6 genomfördes vissa justeringar av koncepten.
För konceptet avseende materialåtervinning av on-the-go förpackningar – ”Recycling generation and cities”, justerades konceptet för att kunna testas i ett första steg utan att ha en bildigenkännings teknisk lösning.
En första test med det justerade konceptet för materialåtervinning har diskuterats och förankrats bland värdekedjans aktörer under projektets gång.
4
Lagstiftning
I maj 2018 godkände EU-länderna ett antal åtgärder gällande avfallslagstiftningen som ett led i den övergripande strategin för en cirkulär ekonomi. Syftet är att förebygga avfall och, när det inte går, avsevärt öka återvinningen av kommunalt avfall och förpackningar. I Sverige är lagstiftningen implementerad i Förordning (2018:1462) om producentansvar för förpackningar, förordning (2016:1041) om plastbärkassar och i Avfallsförordning (2011:927). För EU direktivet om minskning av vissa plastprodukters inverkan på miljön pågår en regeringsutredning som arbetar med införlivandet av direktivet i svensk lagstiftning.
Den nya lagstiftningen stärker den s.k. avfallshierarkin genom att länderna måste prioritera förebyggande åtgärder, återanvändning och återvinning framför deponering och förbränning, och därmed bidra till en mer cirkulär ekonomi.
20 Figur 7. Lagstiftning inom förpackningsområdet EU
I direktivet om minskning av vissa plastprodukters inverkan på miljön ligger tonvikten
på effektivare resursanvändning och en överlag effektivare och mer cirkulär
plastekonomi med bättre ekonomiska och miljömässiga resultat. Det kompletterar även avfallsdirektivet genom att införa system för utökat producentansvar på medlemsstatsnivå, i syfte att täcka kostnaderna för att förebygga nedskräpning och avfallshantering, såsom uppstädning av plastartiklar för engångsbruk. Detta i enlighet med principen att förorenaren betalar och då också kunna införa nya system för att uppfylla det utökade producentansvaret.
De plastprodukter för engångsbruk som omfattas av utökade producentansvaret enligt artikel 8 i plastdirektivet finns förtecknade i del E i bilagan av direktivet.
Förslagen på nya system för avfallshantering av engångsförpackningar till on-the-go produkter som arbetats fram syftar till att förebygga nedskräpning, öka materialåtervinning samt återbruk av förpackningar inom detta segment. Förslagen ligger i linje med de krav som ställs i befintlig (och kommande) lagstiftning.
5
Resultat och utvärdering
Under projektets gång har följande insatser och arbete genomförts:
• Nulägesbeskrivning. Sammanställning av hinder, möjligheter och krav som finns idag för ökad återanvändning och återvinning av on-the-go förpackningar. Inklusive beaktande av krav i gällande och kommande lagstiftning för förpackningar
(direktiv, förordningar och producentansvar inom avfalls och förpackningsområdet).
• Undersökning av behov och krav för incitament för ökad återanvändning och materialåtervinning
21
• Workshops för design av möjliga koncept med incitament för ökad materialåtervinning respektive återbruk av on-the-go förpackningar. • Framtagning av frågeformulär med relevanta aspekter för utvärdering av koncept
för materialåtervinning och återbruk av on-the-go förpackningar.
• Intervjuer med aktörer i värdekedjan och med konsumenter för utvärdering av de framtagna koncepten för materialåtervinning och för återbruk. Inklusive en utvärdering av hur koncepten förhåller sig till gällande och kommande förpackningslagstiftning.
• Knutar och lösningar. Identifiering av vilka möjligheter, hinder, hot, konsekvenser och potential det finns för de olika koncepten. För att det ska resultera i en ökad förpackningsinsamling och ett ökat återbruk av on-the-go förpackningar, mer resurseffektiv materialåtervinning, renare fraktioner och en minskad nedskräpning på offentliga platser som i parker och på stränder. • Kommunikation. Resultat och kunskap från projektet för spridning genom olika
kanaler som presentationer, vetenskapliga publikationer, deltagande på konferenser, Linkedin, press och genom en publik folder, etc. Arbetet har resulterat i att tre nya koncept för ökad materialåtervinning av plastförpackningar från on-the-go produkter har tagits fram samt tre nya koncept för ökat återbruk av plastförpackningar från on-the-go produkter.
Efter en urvalsprocess genomfördes en utvärdering av ett koncept för ökad materialåtervinning – ”Recycling generation and cities” och ett koncept för ökat återbruk – Reuse generation”. Under utvärderingen av koncepten analyserades:
• Möjligheter för respektive koncept samt hur de kan realiseras • Hinder och hot för respektive koncept samt hur de kan övervinnas • Konsekvenser för respektive koncept
• Potential för respektive koncept • Ansvar
Utvärderingen resulterade i att ett antal ”knutar" analyserades som kan uppstå i de olika delarna av värdekedjan. Lösningar som behövs för att konceptet ska fungera enligt aktörerna i värdekedjan identifierades samt potentialen med respektive koncept.
Utvärderingen visar att det finns en stor potential för att konceptet för ökad materialåtervinning ska fungera. Detta då:
• Förpackningar ses som en resurs • Pant fungerar
• Minskad nedskräpning
• Positiv PR för Varumärkesägare (inget skräp med namn) • Ökad resurseffektiv användning av råvaror
22
• Ökad materialåtervinning
Vissa förutsättningar som krävs är t.ex. nya typer av samarbeten mellan aktörer, ändrade beteenden hos konsumenter, information, utbildning, ny digital lösning av pantsystem. Det finns en potential för konceptet med återbruk, under vissa förutsättningar som rekommenderas för att underlätta en uppstart av konceptet t.ex att starta konceptet inom ett begränsat område såsom en nöjespark.
Nästa steg är att testa koncepten i verklig miljö.
6
Kommunikation och kunskapsspridning
AP 9: Kommunikation
Extern kommunikation har bla. skett via LinkedIn och projektparters hemsidor. Alla parter har bidragit genom att skriva, länka och kommentera. Tidningen Nolaskogs3 har
publicerat en artikel om projektet, se Figur 9, och ett pressmeddelande gick ut vid projektstart.
Ett föredrag hölls på Almedalsveckan på Gotland 2019 under RISE session ”Ett cirkulärt näringsliv – affärsmodeller, verktyg, tjänster och material”. Föredraget hölls av Kristina Wickholm och Annika Lindström (RISE) tillsammans med Christina Snöbohm (COOP). Ett abstract har skickats till International Association of Packaging Research Institutes (IAPRI) konferens som kommer att hållas i juni 2020. Abstractet är godkänt.
En folder har tagits fram för att presentera projektet och dess resultat, se Figur 8 samt bilaga.
Presentation av projektet på Vinnova, januari 2020.
Figur 8. Fram och baksida av Foldern, som skrivs ut i A4, viks och då blir i A5 format.
3 Nolaskogs är en informationstidning från Örnsköldsviks kommun. Tidningen kommer ut med
23 Figur 9. Artikel i tidningen Nolaskogs.
7
Projektledning
AP 9: Projektledning
Projektet genomfördes efter upprättad projektplan och enligt RISE:s projektmodell, som är baserad på ISO 10006 Quality Management Systems.
Slutrapport, som avser redovisningsperiod t.o.m. 191231, lämnas in till Naturvårdsverket februari 2020.
Intern kommunikation sker främst genom projektmöten samt statusmöten, varannan
vecka via Skype och via vår projektarea på www.projectplace.com. Under projektet har fyra projektmöten genomförts under 2019: 8 Mars
3 Juni
3–4 September 5 December
25
8
Bilagor
Bilaga 1 Materialåtervinning – recycling generation and
cities
Koncept – materialåtervinning – “Recycling generation and cities”. Sammanställning av aktörernas svar vid utvärderingen.
Möjligheter som respondenterna ser med konceptet: • Marknadsföring och kundkännedom
– Visa sitt ansvarstagande, hållbar användning av material – Marknadsmässiga fördelar - att vara ansluten sig till systemet – Information, öka kunskap hos konsumenter om producentansvaret – Resultatuppföljning, visar insamling och MÅV
– Ökad information om köpbeteenden • Ekonomi
– kan tjäna pengar på konceptet
– Incitament för att kunder kommer åter
– Minskade kostnader för städning pga nedskräpning – Pant, renare fraktioner, mer MÅV, ökad inkomst • Konsumentbeteenden:
– Konsument är anpassningsbar – Bekant med pantsystem – Lätt att göra rätt
– V-märkesägare får mer kunskap om var deras förpackningarna hamnar – Pant, pengar
– Pant, skänka till något positivt ändamål • Insamlings och pantstationer
– Att applicera pantsystemet på befintlig infrastruktur – Att mängden insamlat material kan öka
– Mängden återvunnet material kan öka – Mindre nedskräpning
26
• Lagkrav
– Högre återvinningsmål, Starkare koppling till avfallshierarkin – Säljare Informationsansvar
– NV tillsynsansvar
Hot och hinder som respondenterna ser med konceptet: • Tekniskt och info till konsument
– Bildigenkänningstekniken – begränsningar? – Ingen etikett, info vid försäljningsstället – Låg anslutning – kan skapa misstro
– Olika pantsystem – svårt att kommunicera – App inköpsställe – insamlingsställe
• Konsumentbeteende
– Vill ej betala för förpackning med pant, – Om för många förpackningar att hantera – Tidskrävande att sortera och panta – För långt till pantstation
– Bara vissa förpackningar anslutna till pantsystem, krångligt • Insamling och pantstationer
– Behov av insamlingsstationer tätt, placering – Olika aktörer ansvariga på olika ställen – Samarbete krävs, många aktörer
– Fastighetsnära insamling, hushållsavfall – fler fraktioner – Mark - lämplig yta, bygglov, el, etc.
• Finansiering och hantering – Pantvärde, för lågt
– För få intressenter för effektivt pantsystem – Investeringar kostar, nya bilar, kärl, ytor – Ökad arbetsbörda
• Producentansvar
27
– NV inte tar sitt tillsynsansvar
Vilka åtgärder och förutsättningar som krävs för att konceptet ska fungera: • Information om pant till konsument
– Information till konsumenter
– Utbildning av personal, app och pantstationer etc. – Ska vara tydligt och enkelt
– Marknadsföring
– Feedback – nytta med att panta • Insamling och pantstationer
– Många pantstationer
– Avläsning tömning vid behov/täta tömningar – Följa lagkrav, hygienaspekter, placering etc – Samarbete mellan alla relevanta aktörer • Samarbete och samverkan
– Samarbete krävs
– Olika aktörer på olika platser • Finansiering av pant
– Nya regler och krav – Pant, rimlig nivå,
– Ändrat konsumentbeteende
– Tydligt vem som ska bära pantkostnaden
– Överföring av pant, ekonomiska transaktioner etc. • Tekniska aspekter
– Välutvecklad app – användarvänlig • Test av pantlösning
– Pilotprojekt måste genomföras
– Förpackningar i stora flöden/ som ofta blir skräp och dess inköpsställen – På olika platser (park, resecentrum, busscentral)
28
– Samarbete och öppenhet
Konsekvenser som konceptet medför för värdekedjans aktörer • Information, marknadsföring, konsumenter
– Utbildning av personal – Ändrat konsumentbeteende
– Positivt bidra till mer hållbart arbete • Insamlings och pantstation
– Mer resurser för insamling och hantering – Logistik, bygga nytt system
– Pantstationer – yta, bygglov, utrustning, insamling etc • Ekonomi
– Kostnad av systemet ska täckas (registrering av pant, information, pantstationer, skötsel av pantstationer, insamling)
– Ökade insamlingsvolymer - risk att förpackningsavgiften för förpackningar som sätts på marknaden kommer att öka
• Tekniska aspekter
– Bildigenkänningsteknik, ingen merkostnad för förpackningstillverkare – Konsument behöver ha mobil med kamera
Potential med konceptet • Konsumentbeteende
– Ser ett värde i en förpackning – Pant finns & fungerar
– Förpackningar får högre status, en resurs – Pantkärl, lättillgängliga
• Marknadsföring
– Minskad nedskräpning är positiv PR för varumärkesägare • Miljö
– Ökad andel miljövänliga förpackiningar, Förnyelsebara, – komposterbara
29
– Digital lösning, utmaning för on-the go förp. – Många måste vara med
– Testa är en förutsättning – Alla måste ha en vinning – Starta med MÅV
• Övrigt
– Lärdomar från nuvarande pantsystem (PET flaskor) och appar (tex parkering)
Summering
• Information • Det ska vara lätt
• Tätt mellan stationerna • Pant fungerar
• Beteende • Samarbete
• Mobil med kamera • App
• Mer kunskap om konsumenter • Mindre nedskräpning
31
Bilaga 2 - Återbruk – reuse generation
Koncept – återanvändning– “Reuse generation”. Sammanställning av aktörernas svar vid utvärderingen.
Möjligheter som respondenterna ser med konceptet: • Längre livscykel på förpackningar
• Hållbar användning av material
• Finns motsvarande system (Svenska retursystem, Returpack) • Ökad kundkännedom
Hot och hinder som respondenterna ser med konceptet:
• Återbruksförpackningar till pantstation, risk för skadedjur • Konsument litar ej på förpackningen
• Förpackningen får ej se repig och sliten ut • Livsmedelsäkerhetsaspekter • Hygienaspekter • Förpackningspris • Fler transporter • Rengöring, vattenåtgång • Förpackningsvikt • Dyr logistik
Vilka åtgärder och förutsättningar som krävs för att konceptet ska fungera: • Tillsyn av marknaden,
• Skapa ett ”slutet” systemet, hygienaspekter • Skapa värde för varumärkesägare
• Lagkrav behövs
• Robusta säkra förpackningar
• Förpackning optimerad för logistik och rengöring • Information, utbildning, marknadsföring
• Förpackningslösning ska vara ska vara hållbar jämfört med engångsförpackningar
32
• Pilotstudie måste genomföras • Samarbete mellan aktörer krävs
• Returlogistiken måste var kostnadseffektiv
• Utveckling av den digitala logistiken, pengaflöden
Konsekvenser som konceptet medför för värdekedjans aktörer • Varumärkesägare
– kostnad, större lager, rengöringsmöjligheter, kontroll av förpackningar – Utbildning av personal
– Samarbete
• Förpackningstillverkare/återförsäljare
– ansvarig för konceptet, rengöring, logistik • Kommun
– Tillsyn, tillstånd, information, bygglov • Konsument
– Beteendeförändring
Potential med konceptet • Pant fungerar
• Återbruk av förpackningar potential att fungera inom slutna platser (tex Liseberg)
• Se förpackning som en resurs
• Förutsättning är att testa konceptet först • Tror inte på återbruk
Vem ska ha ansvar
• De som tillhandahåller förpackningarna • Det ligger på producenterna
• Fti • Staten
33
Bilaga 3 - Folder
Foldern som tagits fram
för att presentera projekt, finansiärer och resultat,framsida och
baksida. Foldern viks så att den är i A5 format.
Foldern bifogas som separat dokument i format för utskrift. (För bästa resultat vid utskrift
bör ni ha lite kraftigare papper än vanligt och på själva dialogrutan för utskriften se till
att ”Verklig storlek” är förbockat, inte ”Förminska för stora sidor”).
34
Through our international collaboration programmes with academia, industry, and the public sector, we ensure the competitiveness of the Swedish business community on an international level and contribute to a sustainable society. Our 2,700 employees support and promote all manner of innovative processes, and our roughly 100 testbeds and demonstration facilities are instrumental in developing the future-proofing of products, technologies, and services. RISE Research Institutes of Sweden is fully owned by the Swedish state.
I internationell samverkan med akademi, näringsliv och offentlig sektor bidrar vi till ett
konkurrenskraftigt näringsliv och ett hållbart samhälle. RISE 2 200 medarbetare driver och stöder alla typer av innovationsprocesser. Vi erbjuder ett 100-tal test- och demonstrationsmiljöer för framtidssäkra produkter, tekniker och tjänster. RISE Research Institutes of Sweden ägs av svenska staten.
RISE Research Institutes of Sweden AB / RISE Innventia AB
Box 5604, 114 86 STOCKHOLM Telefon: 08-676 70 00
E-post: info.innventia@ri.se, Internet: www.ri.se
