• No results found

Sjuksköterskors hälsofrämjande arbete hos vuxna personer med hjärt – kärlsjukdom En litteraturstudie

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "Sjuksköterskors hälsofrämjande arbete hos vuxna personer med hjärt – kärlsjukdom En litteraturstudie"

Copied!
33
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Sjuksköterskors hälsofrämjande

arbete hos vuxna personer med

hjärt – kärlsjukdom

En litteraturstudie

Nurses´ health promotion of adults

with cardiovascular disease

A literature study

Författare: Elisabet Backlund och My Jönsson

VT 2017

Examensarbete: Kandidatnivå 15 hp Huvudområde: Sjuksköterskeprogrammet, Omvårdnadsvetenskap C, Självständigt arbete Institutionen för hälsovetenskaper, Örebro universitet Handledare: Karin Jackson, Universitetslektor, Örebro Universitet

Examinator: Sigrid Odencrants, Universitetslektor, Örebro Universitet

(2)

Sammanfattning

Bakgrund: Hjärt-kärlsjukdom är ett folkhälsoproblem världen över.

Sjuksköterskans kan i sin yrkesroll arbeta hälsofrämjande för att hjälpa

personer med hjärt-kärlsjukdom till en hälsosammare livsstil. Intresset ligger i att fördjupa och sammanställa den kunskap som redan finns för att få en inblick i hur sjuksköterskor utför det hälsofrämjande arbetet vid hjärt-kärlsjukdom.

Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors hälsofrämjande arbete hos vuxna

personer med hjärt – kärlsjukdom.

Metod: En litteraturstudie med systematiska sökningar genomfördes med

deskriptiv design. Sökningen utfördes i två databaser. Åtta vetenskapliga artiklar med kvalitativ och kvantitativ metod valdes ut. Efter granskning och analys identifierades sex huvudkategorier som sammanställdes i en

resultatmatris.

Resultat: Sjuksköterskans individuella rådgivning bestod av hälsosamma

matvanor, ökad fysisk aktivitet, viktnedgång och rökavvänjning.

Sjuksköterskan använde sig av motiverande samtal för att motivera och stödja patienten under processen till en hälsosammare livsstil. Sjuksköterskorna upplevde att deltagarnas brist på motivation och tid försvårade processen till en hälsosammare livsstil.

Slutsats: Livsstilsförändringar och motiverande samtal har ett tydligt samband.

Livsstilsförändringar är en del av det hälsofrämjande arbetet som sjuksköterskan är med och utför, både på individ- och samhällsnivå.

Nyckelord: hjärt-kärlsjukdom, livsstilsförändring, motiverande samtal

(3)

Innehållsförteckning

Inledning ... 5 1. Bakgrund ... 5 1.1 Hjärt-kärlsjukdom ... 5 1.1.2 Prevalens ... 5 1.1.3 Incidens ... 5 1.2 Sjuksköterskeprofessionen ... 5 1.2.1 Sjuksköterskans kompetensbeskrivning ... 6 1.3 Begrepp ... 6 1.3.1 Hälsa ... 6 1.3.2 Hälsoarbete ... 6 2. Problemformulering ... 6 3. Syfte ... 7 4. Metod ... 7 4.1 Design ... 7 4.1.1 Sökstrategi ... 7 4.2 Urval ... 7

4.2.1 Inklusions – och exklusionkriterier ... 7

4.2.2 Urvalsförfarande ... 8 4.3 Värdering ... 8 4.4 Analys ... 8 4.5 Forskningsetiska överväganden ... 8 5. Resultat ... 9 5.1 Diet/viktnedgång ... 9 5.2 Fysisk aktivitet ... 9 5.3 Rökavvänjning ... 10 5.4 Rådgivning/utbildning ... 10 5.5 Motiverande samtal ... 10

5.6 Hinder som sjuksköterskan kunde stöta på ... 10

6. Resultatsammanfattning ... 11

(4)

7.1 Metoddiskussion ... 11

7.2 Resultatdiskussion ... 12

8. Slutsats ... 15

8.1 Kliniska implikationer... 15

8.2 Förslag på ytterligare forskning ... 15

Referenser ... 17

Bilaga 1 Bilaga 2 Bilaga 3

(5)

5

Inledning

I samband med verksamhetsförlagda utbildningar samt en hälsofrämjande kurs inom sjuksköterskeprogrammet väcktes ett intresse kring det hälsofrämjande arbetet och hjärt-kärlsjukdom. Författarnas eget engagemang gällande hälsa, träning och kost bidrog till en nyfikenhet att utforska hur det hälsofrämjande arbetet används inom sjukvården. Forskning påvisar betydelsen av hälsofrämjande arbete vid hjärt-kärlsjukdom då det visar sig ha en betydande roll att minska riskfaktorer och bidra till en hälsosam livsstil (Strömberg, 2014).

1. Bakgrund

1.1 Hjärt-kärlsjukdom

Hjärt-kärlsjukdom är ett av de största folkhälsoproblemen i världen. I Sverige är cirka 12 % av befolkningen diagnostiserad och kostnaden utgör cirka 15 % av totalkostnaden för sjukvården. Hjärt-kärlsjukdom beror på både ärftliga faktorer och livsstil och förekomsten varierar från land till land (Strömberg, 2014). Under 2008 avled 17,3 miljoner människor sammanlagt i hela världen på grund av hjärt-kärlsjukdom. Enligt forskare kommer

utvecklingen av sjukdomarna, om de fortsätter att öka, drabba 23,3 miljoner människor år 2030 (Jardim et al., 2015).

1.1.1 Riskfaktorer

Riskfaktorer som identifierats är förhöjda blodfetter, högt blocktryck, högt blodsocker, rökning, inaktivitet, ohälsosamma matvanor och övervikt. Även psykosociala förhållanden, både i hemmet och på arbetsplatsen kan bidra till hjärt-kärlsjukdom. Ateroskleros,

åderförkalkning, är den vanligaste riskfaktorn som bidrar till hjärt-kärlsjukdom och har en hög dödlighet (Vasko, 2007). Riskfaktorerna går att förebygga genom olika livsstilsförändringar där en hälsosammare livsstil rekommenderas (Truthmann et al., 2015). Kvinnor har mer diffusa symtom vad gäller hjärt-kärlsjukdom än vad män har. Det resulterar i att kvinnor går odiagnostiserade och inte erhåller den behandling som krävs (Milner et al., 1999).

1.1.2 Prevalens

Mer än hälften av alla personer över 65 år diagnostiseras med hjärt-kärlsjukdom. Män drabbas oftare än kvinnor (Vasko, 2007). En bidragande faktor är den lägre nivån av hormonet

testosteron som minskar med åren (Kloner, Carson, Dobs, Kopecky & Mohler, 2016).

1.1.3 Incidens

Fler än 35 000 personer i Sverige drabbas årligen av hjärt-kärlsjukdom och cirka två tredjedelar av dem är män. Kvinnor har före klimakteriet ett visst skydd mot

hjärt-kärlsjukdomar tack vare hormonet östrogenet vilket innebär att kvinnor som regel är nio år äldre än män om de drabbas (Strömberg, 2014).

1.2 Sjuksköterskeprofessionen

En sjuksköterska måste ha kunskap, förståelse, färdighet och förmåga för att kunna utöva yrket på ett professionellt och patientsäkert sätt. För att arbeta som sjuksköterska krävs en legitimation som erhålls genom tre års grundutbildning vid universitet eller högskola.

Legitimationen innebär att sjuksköterskan har skyldigheter att utöva omvårdnad, dokumentera samt rapportera om eventuella missförhållanden som kan resultera i att patienter skadas. En legitimerad sjuksköterska arbetar på ett förenligt sätt genom att följa lagar, förordningar och politiska mål (Finnström, 2014). Exempel på lagar som styr sjuksköterskans arbete är hälso-

(6)

6 och sjukvårdslagen (HSL 1982:763) där målet är att medicinskt förebygga och behandla sjukdomar och skador. Lagen beskriver även att alla ska få lika vård på lika villkor. Ytterligare en lag som styr sjuksköterskans arbete är patientdatalagen som innebär att en patientjournal förs för att upprätthålla en god och säker vård för patienten samt behandla patienters personuppgifter med integritet (SFS 2008:355).

1.2.1 Sjuksköterskans kompetensbeskrivning

En stor del av sjuksköterskans kompetens är att arbeta evidensbaserat vilket innebär att omvårdnaden ska vara vetenskapligt utformad. Evidensbaserad omvårdnad grundar sig på vetenskaplig kunskap, beprövad erfarenhet och vetskap om varje individs situation och upplevelser. Ändamålet är att patienten ska få den bästa möjliga omvårdnad som kan erbjudas. Genom att genomföra systematiska litteraturöversikter, arbeta med nationella vårdprogram och kliniska riktlinjer kan evidensbaserad kunskap erhållas (Willman, 2013). Sjuksköterskans arbete styrs av ICN: s etiska kod för sjuksköterskor som bland annat fokuserar på omvårdnadens teori och praktik, ledarskap samt forskning, utveckling och utbildning. Det är betydelsefullt att ett etiskt förhållningssätt och en helhetssyn upprätthålls (Svensk sjuksköterskeförening, 2014). Kvalitetssäkring i arbetet innebär att sjuksköterskan arbetar patientsäkert, arbetar i team och tillsammans med olika professioner, utbildar och utvecklar sig själva samt följer lagar och förordningar (Lundqvist & Axelsson, 2007).

1.3 Begrepp

1.3.1 Hälsa

Hälsa enligt World Health Organization (1948) är ett tillstånd av fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande och inte endast frånvaro av funktionsnedsättning eller sjukdom. Litteraturen definierar hälsa på individnivå vilket innebär att individen själv har förmågor och resurser att förverkliga sina mål och delmål i den miljö som omständigheterna kräver. Hälsa består till grunden av tre komponenter; livsplan, miljö och förmågor (Willman & Gustafsson, 2015). Det salutogena tillvägagångssättet främjar hälsa snarare än förebygger ohälsa och fokuserar på interna och externa resurser. Hälsorelaterade samtal har en hälsofrämjande, förebyggande och läkande effekt (Benzein, Hagberg & Saveman, 2008). Antonovsky formulerade begreppet känsla av sammanhang, KASAM, där personens egna resurser sätts i fokus. Vårdpersonalen försöker se till vad som bidrar till personens hälsa och att personen själv blir involverad med sina styrkor (Langius-Eklöf & Sundberg, 2014).

1.3.2 Hälsoarbete

Under 1900-talets början blev sjuksköterskeyrket ett eget yrke i Sverige men legitimationen kom inte förrän 1957. Florence Nightingale har en betydande roll för dagens

sjuksköterskeyrke och omvårdnad då hon introducerade och förbättrade hygienen i sjukvården vilket minskade dödligheten avsevärt (Dahlborg Lyckhage, 2014). Under Florence

Nightingales tid grundlades sjuksköterskors främsta uppgift, att bevara patienters hälsa via hälsobevarande och hälsoförebyggande åtgärder (Jakobsson & Lützén, 2009).

2. Problemformulering

Idag diagnostiseras en stor del av befolkningen med hjärt-kärlsjukdom. Det beror till stor del på en ohälsosam livsstil och genetiska faktorer. Riskfaktorer som identifierats är framförallt inaktivitet, ohälsosam kost och övervikt. En stor del av riskfaktorerna går att förebygga. Författarna i föreliggande uppsats är intresserade av att sammanställa den kunskap som finns

(7)

7 för att ta reda på hur sjuksköterskor i världen utövar det hälsofrämjande arbetet och för att ta reda på om vidare forskning behövs inom ämnet.

Hur kan sjuksköterskor hjälpa personer med hjärt-kärlsjukdom till en hälsosammare livsstil?

3. Syfte

Att beskriva sjuksköterskors hälsofrämjande arbete hos vuxna personer med hjärt-kärlsjukdom.

4. Metod

4.1 Design

Studien är en litteraturstudie med systematisk sökning som har en deskriptiv design. En litteraturstudie innebär en systematisk sammanställning av tidigare utförda studier inom ett visst område (Kristensson, 2014a).

Systematiska sökningar genomfördes i två olika databaser. Vetenskapliga studier granskades kritiskt, analyserades och resultat sammanställdes (Kristensson, 2014b).

4.1.1 Sökstrategi

Databaser som valdes ut var Medline och CINAHL eftersom omvårdnadsinriktad forskning med god kvalitet publiceras där (Willman, Bahtsevani, Nilsson & Sandström, 2016).

Sökningen efter artiklar påbörjades i januari 2017. I PubMed gjordes en sökning men då författarna fann mestadels dubbletter valdes databasen att inte inkluderas i litteraturstudien. Innan första sökningen påbörjades i Medline och CINAHL översattes de svenska

meningsbärande orden i svensk MeSH, vilket betyder Medical Subject Headings. Orden som översattes var hälsofrämjande arbete och hjärt-kärlsjukdom till health promotion och

cardiovascular diseases. Sökordet sjuksköterska användes med trunkering nurs* för att få

med alla ändelser av ordet. Sökorden kombinerades med sökoperanden AND för att precisera sökningen. Andra sökningen genomfördes i fritext med sökorden nurs*, hjärt-kärlsjukdom och livsstilsförändringar. Sökorden kombinerades med sökoperanden AND för att precisera sökningen.

Begränsningar i sökningen var engelskspråkiga artiklar publicerade i akademiska journaler mellan år 2006–2016, vuxna personer över 18 år och Peer Reviwed. Både ämnesordssökning och fritextsökning genomfördes.

Resultatet över sökningen sammanställdes i en sökmatris. Se bilaga 1.

4.2 Urval

4.2.1 Inklusions – och exklusionkriterier

Utifrån syftet valdes inklusions- och exklusionskriterier ut för att göra sökningen så precis som möjligt (Kristensson, 2014c). Artiklar som inkluderades var primärartiklar med kvantitativ och kvalitativ metod. Inklusionskriterier var sjuksköterskors hälsofrämjande arbete, livsstilsförändringar och vuxna personer över 18 år som diagnostiserats med hjärt-kärlsjukdom. Exklusionskriterier var personer under 18 år, personer som inte diagnostiserats med hjärt-kärlsjukdom. Artiklar som exkluderades var sekundärkällor samt artiklar som inte svarade till syftet.

(8)

8

4.2.2 Urvalsförfarande

Första steget i urvalsförfarandet innebar att författarna sökte artiklar i Medline och CINAHL. Första steget, som även var första sökningen resulterade i totalt 222 artiklar. Andra steget innebar att författarna läste igenom alla titlar, 122 artiklar valdes ut där titeln svarade på syftet I tredje steget lästes abstracten på de 122 artiklarna, där 13 artiklar svarade till syftet. I fjärde steget lästes artiklarna i fulltext. Efter att artiklarna lästs i fulltext inkluderades sex artiklar till litteraturstudien. Sju exkluderades då de vid granskning inte svarade till syftet. Resultatet av urvalsförfarandet sammanställdes i en artikelmatris. Andra sökningen i CINAHL resulterade i 119 artiklar. Andra steget i sökningen innebar att författarna läste igenom alla titlar, 26

artiklar valdes ut där titeln motsvarade syftet. I tredje steget lästes abstracten på de 26 artiklar. I fjärde steget lästes artiklarna i fulltext. Efter att artiklarna lästs i fulltext inkluderades två artiklar till litteraturstudien. Resultatet av urvalsförfarandet sammanställdes i en artikelmatris. Se bilaga 2.

4.3 Värdering

Utvalda artiklar granskades av författarna enligt granskningsmallar från Statens beredning för medicinsk och social utvärdering för kvalitativ forskning (SBU, 2014) samt Forsberg & Wengström (2016) för kvantitativ forskning.

För att bekräfta trovärdigheten i kvalitativa artiklar samt validiteten i kvantitativa artiklar granskades artiklar syfte, metod, resultat, diskussion och forskningsetiska överväganden (Forsberg & Wengström, 2016). Efter granskningen valde författarna att behålla åtta artiklar, som alla hade medelhög eller hög kvalitet.

4.4 Analys

Artiklarna lästes igenom, likheter markerades och meningsbärande enheter identifierades och rubricerades. Rubrikerna skrevs upp för att få en översikt över vilka artiklar som tog upp liknande kategorier. Ur resultatet identifierades kategorier (Kristensson, 2014b).

Litteraturstudiens resultat presenterades genom kategorierna i löpande text, samt sammanställdes i en tabell för att få en överskådlig bild. Se bilaga 3.

4.5 Forskningsetiska överväganden

Utvalda artiklar till studien var godkända enligt en etisk forskningskommitté. I två av artiklarna framkom inte ett etiskt godkännande varpå journalen där artiklarna publicerats granskades. Det framkom att artiklarna måste vara etiskt godkända för att ha publicerats i journalen. Forskning på vetenskaplig nivå ska bygga på ett etiskt förhållningssätt

(Kristensson, 2014d). Författarna hade inför studien intagit ett etiskt ställningstagande och ställt sig objektiva till artiklarna.

(9)

9

5. Resultat

Åtta artiklar granskades, bearbetades och användes i litteraturstudien. Artiklarna bestod av kvalitativa och kvantitativa metoder och utfördes i USA, Australien, Österrike,

Nederländerna, Brasilien och Kanada. Sex kategorier identifierades utifrån artiklarnas

resultat; diet/viktnedgång, fysisk aktivitet, rökavvänjning, rådgivning/utbildning, motiverande

samtal och hinder som sjuksköterskan kunde stöta på. Se tabell 1.

Tabell 1

Översikt över kategorier

5.1 Diet/viktnedgång

Sjuksköterskan rekommenderade hälsosam kost till deltagarna för att främja deras hälsa och därmed minska riskfaktorerna som bidragit till deras hjärt-kärlsjukdom (Carrington & Stewart, 2014; Emmen et al., 2006; van den Wijngaart, Sieben, Vlugt, Leeuw & Bredie, 2015). Sjuksköterskan rekommenderade en mer hälsosam kost för att deltagare som var överviktiga skulle minska i vikt. Det resulterade i bland annat en minskning av höga värden, såsom högt blodtryck och högt blodsocker (Andres et al., 2013; Carrington & Stewart, 2014; Emmen et al., 2006; Govil, Weidner, Merritt-Worden & Ornish, 2009; Happell & Plantania-Phung, 2015; Saffi, Polanczyk & Rabelo-Silva, 2013). Sjuksköterskan rekommenderade och gav råd om hälsosam kost (Emmen et al., 2006; Govil et al., 2009; Happell & Plantania-Phung, 2015).

5.2 Fysisk aktivitet

Sjuksköterskan rekommenderade deltagarna att utföra fysik aktivitet för att de skulle få en bättre hälsostatus och därmed minska sina riskfaktorer (Andres et al., 2013; Happell & Plantania-Phung, 2015; van den Wijngaart et al., 2015). Sjuksköterskan berättade om

Kategorier

Diet/viktnedgång Fysisk aktivitet Rökavvänjning Rådgivning/utbildning Motiverande samtal

(10)

10 fördelarna av att utöva fysisk aktivitet regelbundet (Happell & Plantania-Phung, 2015). Ökad fysisk aktivitet påvisade signifikanta förbättringar. Deltagare som tidigare varit inaktiva och överviktiga minskade i vikt och den fysiska aktiviteten hade en positiv inverkan på det höga blodtrycket, - kolesterol och – blodsockervärdet (Andres et al., 2013; Carrington & Stewart, 2014; Emmen et al., 2006; Govil et al., 2009; Happell & Plantania-Phung, 2015; Saffi et al., 2013).

5.3 Rökavvänjning

Sjuksköterskan rekommenderade deltagarna som rökte att antingen minska intaget eller sluta helt. Det gjordes genom att sjuksköterskan använde motiverande samtal, rådgivning och utbildning (Campbell et al., 2014; Saffi et al., 2013; van den Wijngaart et al., 2015; (Emmen et al., 2006).

5.4 Rådgivning/utbildning

Deltagarna tillhandahöll individuell rådgivning av en sjuksköterska och fick därmed konkreta råd om livsstilsförändringar. Deltagarna erbjöds ett individuellt möte för att diskutera kring hur en eventuell livsstilsförändring kunde genomföras (Anders et al., 2013; Campbell et al., 2014; Emmen et al., 2006). Sjuksköterskan erbjöd individuella samtal, både genom fysiska möten men även genom telefonsamtal (Saffi, Polanczyk & Rabelo-Silva, 2013; van den Wijngaart et al., 2015). Samtalen skedde en gång i månaden och varade ungefär 15 minuter per gång. Sjuksköterskan, tillsammans med deltagaren satte upp individuella mål för livsstilsförändringen (Saffi et al., 2013). Sjuksköterskorna kontaktade deltagarna via

elektronisk post för att motivera till att uppnå sina mål (Carrington & Stewart, 2014; Saffi et al., 2013). Dialogen med patienter var tydlig och sjuksköterskans uppgift var att förmedla betydelsen av livsstilsförändringar. En faktor som ansågs viktig i kommunikationen var samarbetet mellan sjuksköterska och deltagare. Sjuksköterskan identifierade deltagarens förväntningar och syn på vad en hälsosam livsstil innebar för dem. Sjuksköterskan upplevde att om de själva var positiva till en livsstilsförändring, var deltagaren också positiv (Emmen et al., 2006; Happell & Plantania-Phung, 2015). Sjuksköterskan erbjöd rådgivning och

utbildning kring stresshantering till deltagarna för att bidra till en bättre förståelse för hur exempelvis hälsosamma matvanor kunde ha en positiv inverkan på hälsan (Govil et al., 2009).

5.5 Motiverande

samtal

Hos patienter som rökte, drack stora mängder alkohol, inte utövade fysisk aktivitet, åt en ohälsosam kost eller hade övervikt använde sjuksköterskan motiverande samtal för att motivera och stödja i processen till en hälsosammare livsstil. Sjuksköterskan övade på att utöva motiverande samtal med sina kollegor, de diskuterade med varandra för att utveckla samtalen. Sjuksköterskan, tillsammans med patienten identifierade motivationsfaktorer till en livsstilsförändring (van den Wijngaart et al., 2015). Återkoppling av resultaten lämnades till patienten under 1 timmes besök, som efterföljdes av tre till fyra uppföljningsbesök på 45 minuter. I enskilda fall planerades ytterligare ett besök på 30 minuter för ytterligare stöd av sjuksköterskan (Andres et al., 2013; van den Wijngaart et al., 2015).

5.6 Hinder som sjuksköterskan kunde stöta på

Sjuksköterskan upplevde att brist på motivation var ett hinder för deltagaren för att kunna ändra sin ohälsosamma livsstil. Deltagarna var i bland inte motiverade nog för att genomför en livsstilsförändring vilket bidrog till att förändringen uteblev. Det gjorde det därför svårt för sjuksköterskan att hjälpa deltagaren till en hälsosammare livsstil (Emmen et al., 2006;

(11)

11 det största hindret för att de skulle kunna uppnå sina mål (Emmen et al., 2006; Happell & Plantania-Phung, 2015). Sjuksköterskan upplevde att ett hinder var när patienter inte var motiverade nog för att utöva mer fysisk aktivitet, äta en hälsosam kost och utöva mer fysisk aktivitet. Sjuksköterskan påpekade vikten av patientens egen delaktighet och eget ansvar kring livsstilsförändringen (Emmen et al., 2006; Happell & Plantania-Phung, 2015; van den Wijngaart et al., 2015). Sjuksköterskorna upplevde att i vissa fall kunde den socioekonomiska statusen vara ett hinder, främst vid rökavvänjning, eftersom deltagarna var rädda för att misslyckas. Sjuksköterskan såg också ett samband mellan inkomst och ett mindre socialt nätverk, även det kunde ses som ett hinder för deltagarna (Campbell et al., 2014).

6. Resultatsammanfattning

Deltagarna erhölls individuell rådgivning av en sjuksköterska. Den individuella rådgivningen bestod av hälsosamma matvanor, viktnedgång, ökad fysisk aktivitet och rökavvänjning. Sjuksköterskan utbildade deltagarna kring hälsa och ohälsa samt varför en livsstilsförändring skulle främja deras hälsa. Sjuksköterskan använde sig av motiverande samtal för att motivera och stödja patienten under processen till en hälsosammare livsstil. Sjuksköterskorna upplevde att deltagarnas brist på motivation och tid försvårade processen till en hälsosammare livsstil.

7. Diskussion

7.1 Metoddiskussion

Utvalda databaser till studien var Medline och CINAHL eftersom omvårdnadsinriktad forskning med god kvalitet publiceras där (Willman et al.,2016). PsycINFO är också en databas inom omvårdnadsvetenskap men ansågs innehålla ett annat fokus än vad som efterfrågades. PubMed var en databas som användes i sökningen men då författarna fann dubbletter valdes den att exkluderas. En litteraturstudie med systematisk sökning och deskriptiv design utfördes eftersom författarna ansågs sig kunna genomföra och behärska processen. Vald metod och design ansågs vara lämplig för studiens syfte. Utöver systematisk sökning utfördes även två fritextsökningar. En med trunkering på sökordet nurs för att bredda sökningen ytterligare då alla ändelser togs med (Kristensson, 2014b). Ytterligare en

fritextsökning genomfördes i databasen CINAHL eftersom det vid första sökningen resulterade i otillräcklig mängd artiklar som svarade på syftet. Vid andra fritextsökningen användes nurs med trunkering, cardiovascular diseases och life style changes vilket

resulterade i två artiklar till som inkluderades i litteraturstudien. Författarna anser att det kan vara sökorden och dess kombination med varandra som påverkat antal artiklar vid första sökningen. Eventuellt kunde en sökning med andra synonymer genomförts för att få fram fler artiklar som svarade till syftet. Författarna själva anser att sökordet hälsofrämjande arbete försnävade och försvårade artikelsökningen och antal artiklar som svarade till syftet. Det kan eventuellt bero på att det hälsofrämjande arbetet i andra länder inte är lika utvecklat som i Sverige, eller att det i andra delar av världen heter något annat. Författarna anser att sökningen efter artiklar var svårarbetad och kan ha påverkat resultatet. Vidare sökningar kunde ha

genomförts för att få fram fler artiklar som svarade till syftet genom att använda synonymer, andra sökord och eventuellt kombinerat sökorden på ett annat sätt.

I sökstrategin användes Boolesk Logik som enligt Willman et al. (2016) är en möjlighet att kombinera sökord med booleska sökoperandena AND och OR. Med sökoperanden AND kombinerades sökorden för att precisera sökningarna. En sökning med OR utfördes men resulterade i irrelevanta artiklar som inte svarade till syftet. Genom att endast använda AND i sökningarna kan det ha resulterat i att sökningarna blev för begränsad.

(12)

12 granskningsmallarna (Forsberg & Wengström 2016; SBU, 2014). SBU:s granskningsmall (2014) användes till de kvalitativa artiklarna och Forsberg & Wengström (2016) till de kvantitativa. Författarna anser att granskningsmallarna är ett bra verktyg för att bekräfta artiklarnas trovärdighet och validitet. Kristensson (2014b) menar att granskningsmallarna är nödvändiga för att granska och bedöma kvaliteten i artiklarna.

För att minska risken att påverka varandra och få en egen förståelse för artiklarna lästes de igenom av författarna var för sig vid bearbetning och analys. Artiklarna jämfördes för att hitta skillnader och likheter, som markerades. Det för att minska risken för att relevant fakta föll bort. Författarna använde sig av en integrerad analys då det på ett överskådligt sätt kunde presentera resultatet (Kristensson, 2014b).

Begränsningar var engelskspråkiga artiklar vilket anses som en styrka då många vetenskapliga artiklar publiceras på engelska. Eftersom författarna översatte artiklarna från engelska kan det ha påverkat resultatet då översättningen kan ha feltolkats. Artiklar publicerade mellan år 2006–2016 inkluderades för att få så aktuella artiklar som möjligt. Kristensson (2014b) menar att det är betydelsefullt för resultatet att så ny forskning som möjligt inkluderas i studien utan att för den skull mista kvaliteten.

Peer Reviewed användes i databasen CINAHL, vilket innebär att artiklarna är lektörgranskade vilket höjer artiklarnas kvalitet (Backman, 2008). Vetenskapliga tidskrifter användes eftersom vetenskapliga och etiskt godkända artiklar publicerats där. Inklusionskriterier som togs med i litteraturstudien var sjuksköterskor, hälsofrämjande arbete, livsstilsförändringar och vuxna personer över 18 år som diagnostiserats med hjärt-kärlsjukdom. Exklusionskriterier var personer som inte diagnostiserats med hjärt-kärlsjukdom och barn eftersom de kräver

specialistvård. Sökningarna gjordes både med MeSH-termer, CINAHL headings och i fritext med trunkering. Enligt Kristensson (2014b) kan fler artiklar genereras med en fritextsökning då den ökar känsligheten i sökningen.

En studie beskrev jämförelsen av hjärt-kärlsjukdom mellan låg- och höginkomsttagare vilket hade en annan vinkling än övriga artiklar i litteraturstudien (Govil, Weidner, Merritt-Worden & Ornish, 2009).

Den valdes att inkluderas i litteraturstudien då författarna ansåg att ett samhälleligt perspektiv var av stor vikt.

Trots att artiklarna riktade sig till skilda populationer, i sex länder i fyra kontinenter

presenterades liknande hälsofrämjande åtgärder. Författarna anser att det är en styrka att det hälsofrämjande arbetet genomförs i olika delar i världen.

7.2 Resultatdiskussion

Sjuksköterskan rekommenderade livsstilsförändringar som innebar hälsosam kost,

viktnedgång vid övervikt och ökad fysisk aktivitet. Sjuksköterskan erbjöd rådgivning och utbildning för att deltagarna skulle erhållas adekvat information och kunskap om varför en livsstilsförändring var viktig (Andres et al., 2013; Carrington & Stewart, 2014; Emmen et al., 2006; Govil et al., 2009; Happell & Plantania-Phung, 2015). Sjuksköterskan rekommenderade patienter som rökte att försöka sluta (Campbell et al., 2014; Emmen et al., 2006; Saffi et al., 2013; van den Wijngaart et al., 2015). Genom att sjuksköterskan utbildar personer som röker om hälsoriskerna motiveras dem till att försöka sluta. Ju högre förståelse personen har om sin egen rökning och sin vinning i att sluta röka uppnås resultatet fortare (Savoy, 2014).

Sjuksköterskan använde motiverande samtal i processen till en hälsosammare livsstil vilket innebar att sjuksköterskan motiverade och gav stöd till deltagaren under processen till en

(13)

13 hälsosammare livsstil (van den Wijngaart et al., 2015). En livsstilsförändring ses som en process och är något patienten ska utföra i små steg. Genom att förändra flera hälsobeteenden samtidigt ökar risken för att misslyckas i längden. Ett sätt att stödja patienten i processen till en hälsosammare livsstil är att erbjuda motiverande samtal. Samtalen innebär att

sjuksköterskan förstår och utvecklar patientens motivation till förändring, lyssnar med empati och bidrar till patientens empowerment. Sjuksköterskan ska under processen motstå frestelsen till att göra saker åt patienten utan endast bidra med stöd och rätt hjälpmedel (Tierney,

Hughes & Hamilton, 2011). Enligt WHO (2011) beror hjärt-kärlsjukdom till 80 % på ohälsosamma hälsobeteenden. I de studier där motiverande samtal förekom sågs en

förbättring av de ohälsosamma levnadsvanorna. Författarna i föreliggande uppsats anser att motiverande samtal har en betydande roll och sjuksköterskan borde använda det mer i det hälsofrämjande arbetet eftersom det anses vara en effektiv metod för livsstilsförändring. Det styrks av Holm Ivarsson (2009) som beskriver att motiverande samtal är en evidensbaserad metod som används för att stärka personens egen motivation och åtagande till förändring.

Sjuksköterskan upplevde hinder som brist på motivation och tid hos deltagarna. Några av deltagarna var inte motiverade att genomföra en livsstilsförändring vilket försvårade

processen för sjuksköterskan att motivera och stödja till en hälsosammare livsstil (Emmen et al., 2006). Ett etiskt dilemma enligt författarna kan vara en påtvingad livsstilsförändring som sjuksköterskan rekommenderar. En patient kan uppleva sjuksköterskans uppmuntring till en hälsosammare livsstil som kränkande om han eller hon inte är redo att ändra sin livsstil. En personlighet formas utifrån familjens och kulturens normer vars mönster kan vara svåra att bryta. En livsstilsförändring med till exempel ändrade matvanor kan påverka individens livskvalitet då maten kan vara en så betydande del i dennes liv. Det är därför viktigt att sjuksköterskan bemöter varje individ professionellt och stödjer i processen, istället för att nedvärdera och döma. Det styrks av Miller & Rollnick (2013) som beskriver att vårdpersonal inte ska ha förutfattade meningar om patienten. De menar att vid motiverande samtal så ska inte vårdpersonalen sätta sig över patienten och tro sig veta vad patienten behöver.

Motiverande samtal är en dialog mellan vårdpersonal och patient där de tillsammans kommer på vad som är bäst för patienten och vilka resurser han eller hon själv har till att uppnå målet.

Genom att sjuksköterskan bjuder in patienten till en vårdrelation skapas tillit och ett förtroende vilket gör det lättare för patienten att öppna upp sig och berätta om sin

livssituation. Sjuksköterskan ska i sin yrkesroll upprätthålla patientens integritet och värdighet genom att se patienten som den främsta experten på sig själv (Berg, 2012). Det är viktigt att sjuksköterskan informerar om kort- och långsiktiga konsekvenser av den ohälsosamma livsstilen och självs ställer sig positiv till en livsstilsförändring. Sjuksköterskan bör

tillsammans med patienten sätta upp individuella mål och identifiera olika copingstrategier för att lättare kunna hantera livsstilsförändringen (Tierney et al., 2011).Författarna tycker att det är en god idé, att i förväg, tillsammans med patienten identifiera copingstrategier för

eventuella svårigheter och problem som kan uppstå vid en livsstilsförändring. Det är viktigt att som sjuksköterska veta att det kan tillstöta problem och det bör därför finnas en eller flera strategier för att kunna underlätta livsstilsförändringen.

Författarna anser att det är viktigt att sjuksköterskan förmedlar tips, råd och information samt utför hälsoundersökningar för att patienten ska bli medveten om sin hälsa. Precis som HSL (SFS 1982:763) beskriver ska alla invånare få lika vård på lika villkor, vilket innebär att sjukvården ska erbjuda vård till alla samhällsklasser. Författarna anser att skillnader mellan samhällsklasserna kan vara ett etiskt dilemma. Precis som ovan nämnda lag beskriver har alla rätt till vård på lika villkor. Ibland kan det dock finnas socioekonomiska svårigheter som dels

(14)

14 gör det svårt för personer som är i behov av vård att söka sig till vården och dels gör det svårt för sjuksköterskan att erbjuda lika vård på lika villkor. Författarna anser att kostnaden för ett läkarbesök bör vara låg eftersom alla invånare ska kunna få den vård som alla de har rätt till. Är kostnaden för hög kan det resultera i att individer med socioekonomiska svårigheter,inte har möjlighet att söka sig till vården, vilket i sin tur bidrar till att sjuksköterskan inte kan erbjuda den vård som i bland kan vara nödvändig.

Livsstilsråd och hälsofrämjande arbete genomförs vanligtvis då individen själv söker sig till vården. Forskning visar att individer med hög kardiovaskulär risk ofta inte söker sig till vården utan går obehandlade eller odiagnostiserade. Genom att inte endast arbeta hälsofrämjande på individnivå utan också arbeta på samhällsnivå ökar chansen att

sjuksköterskan kan erbjuda relevant information, kunskap och vård (Paniagua, Reilly, Evans & Bond, 2011). Enligt Socialstyrelsen (2005) bedrivs det hälsofrämjande arbetet på bland annat skolor, arbetsplatser, vårdcentraler, ungdomsmottagningar och inom barnhälsovården. Författarna anser att det hälsofrämjande arbetet genom olika event verkar vara en effektiv metod då sjuksköterskan kan erbjuda hälsoundersökningar, rådgivning och information kostnadsfritt. Det kan fungera som en strategi för att sjuksköterskan ska kunna nå allmänheten som inte annars skulle söka sig till vården. Sjuksköterskan upplevde det som positivt när människor som inte annars hade tid att uppsöka läkare deltog i ett hälsoevent där

hälsokontroller, rådgivning och stöd erbjöds (Paniagua et al., 2011). Författarna anser att tiden kan vara en bidragande faktor till ohälsa. Ett nationellt mål för folkhälsan är att skapa goda förutsättningar för hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Riktlinjer för

samhällsutvecklingen består av att utjämna skillnader mellan hög- och låginkomsttagare, förbättra arbetsvillkoren och stimulera hälsosamma levnadsvanor (Socialstyrelsen, 2015).

Hälsofrämjande arbete består av promotion och prevention. Hälsopromotion, omvårdnad för att främja hälsa, innebär att stödja och förstärka de friskfaktorer som bidrar till hälsa.

Prevention erbjuds som gruppaktiviteter ledda av multiprofessionella team (bestående av sjuksköterska, sjukgymnast, dietist, kurator och läkare) för att lära om fysisk träning,

rökavvänjning, stresshantering och hälsosam kost. Även individuell rådgivning erbjuds, samt utbildning till patient och anhörig. Primärprevention, att förhindra eller skjuta upp

insjuknande hos friska personer, sker oftast inom primärvården. Sekundärprevention, åtgärder för att stoppa upp sjukdomsprocessen samt åtgärder för att minska sjuklighet och dödlighet, sker i samarbete mellan primärvård och slutenvård (Strömberg, 2014). Författarna anser att sjuksköterskans hälsofrämjande arbete bör vara en del i all behandling. Arbetet på individ- och samhällsnivå kan bli effektivare. Det är viktigt att inte allt ansvar ligger på samhället utan att individen själv tar eget ansvar för sin hälsa. Genom att ta till sig den information personen får från sjuksköterskan och utifrån den hitta strategier för att kunna hantera sin egen

livssituation. Med bland annat fysisk träning, stresshantering och hälsosamma matvanor främjas hälsa snarare än förebygger ohälsa. För att kunna arbeta hälsofrämjande är det bra om sjuksköterskan identifierar personens friskfaktorer och ser till vilka resurser personen har. Langius-Eklöf & Sundberg (2014) beskriver att det salutogena tänkandet har en grund i känsla av sammanhang; KASAM. Känsla av sammanhang har tre komponenter som alla bidrar till helheten av känsla av sammanhang. De tre delarna innefattar begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet. Begriplighet innebär att se i vilken utsträckning personen förstår vissa händelser, både det som drabbar personen själv men även i personens omgivning.

Hanterbarhet fokuserar på hur personen hanterar de händelser som uppkommer, och vilka resurser personen har till sitt förfogande. Meningsfullhet, som anses vara den viktigaste delen, uttrycker i vilken utsträckning personen känner engagemang och motivation i det som händer. Till exempel om personen upplever det som sker som en utmaning, eller ser det som

(15)

15 påfrestande och meningslöst (ibid). Det är därför viktigt för sjuksköterskan att ta reda på personens KASAM, hur begripligt, hanterbart och meningsfullt han eller hon upplever sitt liv generellt, innan en livsstilsförändring påbörjas. Ju högre KASAM personen har, desto enklare är det att få in ett salutogent tänk hos personen och att genomföra en livsstilsförändring.

I några av artiklarna fanns en ojämn könsfördelning. Den ojämna könsfördelningen kan ha påverkat resultatet. Den totala könsfördelningen i alla åtta artiklar visar en jämn

könsfördelning på 51 % kvinnor och 49 % män. Män och kvinnor har bemötts och bedömts annorlunda sedan långt tillbaka. Kvinnors symtom har inte alltid tagits på allvar och ofta bortförklarats som hormonella och oförutsägbara. Forskning har oftast bedrivits på unga män och kvinnors symtom på olika sjukdomstillstånd har varit vaga eller inte uppmärksammade (Milner, 1999). Det leder till att kvinnor går odiagnostiserade en längre period och får sjukvård när sjukdomen inte längre går att behandla preventivt. Ett område där skillnader i kvinnors och mäns tillgång till vård visar sig extra tydligt är vid hjärtinfarkter. Kvinnor får vänta längre på att få tid till besök, behandling och operation än män inom hjärtsjukvård. Även det medicinska omhändertagandet av kvinnor är sämre och de har kortare

rehabiliteringstid. Särbehandlingen mellan kvinnor och män börjar redan vid

omhändertagandet på sjukhusens akutmottagningar och fortsätter genom patientens hela behandling (Määttä & Öresland, 2009). Det är förvånande att kvinnor inte erhålls den vård som de enligt lag är berättigade till. Kvinnor blir bortprioriterade vad gäller undersökningar och behandlingar vilket medför onödigt lidande. Som sjuksköterska är det viktigt att vara medveten om att det finns skillnader mellan män och kvinnor i vården och att aktivt arbeta för att minska dem.

8. Slutsats

Litteraturstudien visar att livsstilsförändringar och motiverande samtal har ett tydligt samband. Genom motiverande samtal identifierar sjuksköterskan patientens förväntningar, uppfattningar och attityder kring en livsstilsförändring. Livsstilsförändringar som innebär dietförändringar, viktnedgång och ökad fysisk aktivitet är en del av det hälsofrämjande arbetet som sjuksköterskan utför tillsammans med patienten. Sjuksköterskan bidrar till att patienten blir medveten om sina riskfaktorer. Det hälsofrämjande arbetet, både på individ- och

samhällsnivå, är viktigt för att minska riskfaktorerna som kan påverka hjärt-kärlsjukdom.

8.1 Kliniska implikationer

För att sjuksköterskan ska arbeta promotivt och preventivt är det viktigt att det hälsofrämjande arbetet sker på både individ – och samhällsnivå. Det är betydelsefullt att det hälsofrämjande arbetet utförs på arbetsplatser, skolor och ute i samhället för att uppmärksamma ohälsosamma hälsobeteenden och riskfaktorer som kan leda till ohälsa. Litteraturstudien visar att

livsstilsförändringar där sjuksköterskan rekommenderar en hälsosam kost, viktnedgång vid övervikt och ökad fysisk aktivitet tillsammans med motiverande samtal ger bäst effekt för att minska riskfaktorerna och få patienten att leva ett mer hälsosamt liv. Litteraturstudien kan användas i det hälsofrämjande arbetet då metoderna som beskrivs i studien kan implementeras i det kliniska arbetet. Det beskrivs att sjuksköterskan individanpassar rådgivningen och

utbildningen kring riskfaktorer samt motiverar och stödjer patienten i processen till en hälsosammare livsstil.

8.2 Förslag på ytterligare forskning

Litteraturstudiens resultat beskriver sjuksköterskans hälsofrämjande arbete och hur det upplevs av dem. Vidare forskning kan behövas för att undersöka hur det hälsofrämjande

(16)

16 arbetet kan utvecklas ytterligare och om sjuksköterskor behöver mer utbildning i det

hälsofrämjande arbetet. En frågeställning som uppstod under litteraturstudien var i vilken utsträckning det används och om det finns ytterligare metoder att använda som sjuksköterska. Vidare forskning bör även undersöka hur det upplevs av patienterna, om dem upplever det som en effektiv metod vid livsstilsförändring.

Ytterligare forskning kan behövas för att jämföra skillnader och likheter i det hälsofrämjande arbetet beroende på var i Sverige personer är bosatta.

(17)

17

Referenser

* Artiklar som används i resultatet

*Andres, K. L., Renn, T. A., Gray, D. A., Englund, J. M., Olsen, G. W., & Letourneuau, B. K. (2013). Evaluation of a Cardiovascular Risk Reduction Program at a workplace medical clinic. Workplace Health & Safety. 61(10), 459-467. doi:10.3928/21650799-20130916-07

Backman, J. (2008). Rapporter och uppsatser. Lund: Studentlitteratur.

Benzein, E. G., Hagberg, M., & Saveman, B-I. (2008) Being appropriately unusual: a

challenge for nurses in health-promoting conversations with families. Nursing Inquiry, 15(2), 106-115. Från

http://web.b.ebscohost.com.db.ub.oru.se/ehost/pdfviewer/pdfviewer?vid=29&sid=e0c192a7-f01e-470f-8569-cf4fd027c033%40sessionmgr104&hid=125

Berg, L. (2012). Sjuksköterskans ansvar för vårdrelationen med patienten. I E. Dahlborg Lyckhage (Red.), Att bli sjuksköterska: En introduction till yrke och ämne. (s. 149-160). Lund: Studentlitteratur.

*Campbell, D. J. T., Ronksley, P. E., Manns, B. J., Tonelli, M., Sanmartin, C., Weaver, R. G., Hennessy, D., King-Shier, K., Campbell, T. & Hemmelgarn, B. R. (2014). The Association of Income with Health Behavior Change and Diesease Monitoring among Patients with Chronic Disease. Plos One. 9(4). doi:10.1371/journal.pone.0094007

*Carrington, M. J., & Stewart, S. (2014). Cardiovascular disease prevention via a nurse-facilitated intervention clinic in a regional: The Protecting Healthy Hearts Program. European

Journal of Cardiovascular nursing. 14(4), 352-361.

doi:10.1177/1474515114537022

Dahlborg Lyckhage, E. (2014). I backspegeln-en historisk återblick. I E. Dahlborg Lyckhage (Red.), Att bli sjuksköterska: En introduktion till yrke och ämne (s. 40-59). Lund:

Studentlitteratur.

*Emmen, M. J., Peter, E., Elving, L. D., Bredie, S. J. H., Wollersheim, H., Bleijenberg, G., & Schippers, G. M. (2006). A brief behavioral feedback intervention in hospital outpatients with a high cardiovascular risk. Patient Education and Counseling. 60(1), 32-40.

doi:10.1016/j.pec.2004.11.011

Finnström, B. (2014). Den professionella sjuksköterskan i dagens vård. I E. Dahlborg Lyckhage (Red.), Att bli sjuksköterska: En introduktion till yrke och ämne (s. 60-81). Lund: Studentlitteratur.

Forsberg, C. & Wengström, Y. (2016). Att göra systematiska litteraturstudier: Värdering,

analys och presentation av omvårdnadsforskning. (4.rev. utg.) Stockholm: Natur & kultur.

*Govil, S. R., Weidner, G., Merritt-Worden, T., & Ornish, D. (2009). Socioeconomic Status and Improvements in Lifestyle, Coronary Risk Factors, and Quality of Life: The Multisite Cardiac Lifestyle Intervention Program. American Journal of Public Health. 99(7),

(18)

1263-18 1270. doi:10.2105/AJPH.2007.132852

*Happell, B., & Plantania-Phung, C. (2015). Cardiovscular Health Promotion

and Consumers with Mental Illnes in Austria. Issues in Mental Health Nursing. 36(4), 286-293.doi:10.3109/01612840.2014.981770

Holm Ivarsson, B. (2009). Vad är MI? Motiverande samtal: Praktisk handbok för hälso-och

sjukvården (s. 11-13). Stockholm: Gothia Fortbildning AB.

Jakobsson, E., & Lützén, K. (2009). Sjuksköterskeyrket som profession och omvårdnad som akademiskt ämne. I A. Ehrenberg & L. Wallin (Red.), Omvårdnadens grunder: Ansvar och

utveckling (s. 27-44). Lund: Studentlitteratur.

Jardim, T. V., Sousa, A. L. L., Povoa, T. I. R., Barroso, W. K. S., Chinem, B., Jardim, L., Bernardes, R., Coca, A., & Jardim, P. C. B. V. (2015). The natural history of cardiovascular risk factors in health professionals: 20 years follow up. BMC Public Health.

doi:10.1186/s12889-015-2477-8

Kloner, R. A., Carson, C., Dobs, A., Kopecky, S., Mohler, E. R. (2016). Journal of the

American College of Cardiology. 67(5), 545-557. doi:10.1016/j.jacc.2015.12.005

Kristensson, J. (2014a). Uppsatsens innehåll och struktur. Handbok i uppsatsskrivande och

forskningsmetodik för studenter inom hälso- och vårdvetenskap (s. 11-30). Stockholm: Natur

& Kultur.

Kristensson, J. (2014b). Litteraturstudien. Handbok i uppsatsskrivande och forskningsmetodik

för studenter inom hälso- och vårdvetenskap (s. 150-175). Stockholm: Natur & Kultur.

Kristensson, J. (2014c). Uppsatsarbetets olika steg. Handbok i uppsatsskrivande och

forskningsmetodik för studenter inom hälso- och vårdvetenskap (s. 38-48). Stockholm: Natur

& Kultur.

Kristensson, J. (2014d). Några ord på vägen om forskningsetik. Handbok i uppsatsskrivande

och forskningsmetodik för studenter i hälso- och vårdvetenskap. (s. 54–55). Stockholm: Natur

& Kultur.

Langius-Eklöf, A. & Sundberg, K. (2014). Känsla av sammanhang. I A-K. Edberg & H. Wijk (Red.), Omvårdnadens grunder: Hälsa och ohälsa (s. 53-67). Lund: Studentlitteratur.

Lundquist Jensen, M., & Axelsson, Å. (2007). Nurses´perceptions of quality assurance.

Journal of Nursing Management, 15(0), 51-58. Från

http://web.b.ebscohost.com.db.ub.oru.se/ehost/pdfviewer/pdfviewer?vid=10&sid=e0c192a7-f01e-470f-8569-cf4fd027c033%40sessionmgr104&hid=125

(19)

19 Miller, W. R., & Rollnick, S. (2013). Vad är motiverande samtal? Motiverande samtal: Att hjälpa människor till förändring (s. 30-41). Stockholm: Natur & Kultur.

Milner, K. A., Funk, M., Richards, S., Willmes, R. M., Vaccarino, V., & Krumholz, H. M. (1999). The American Journal of Cardiology. 84(4), 396-399.

doi:10.1016/S0002-9149(99)00322-7

Määttä, S. & Öresland, S. (2009). Genuskoll i omvårdnad. I F. Friberg & J. Öhlén (Red.),

Omvårdnades grunder: Perspektiv och förhållningssätt (s. 90-104). Lund: Studentlitteratur.

Paniagua, H., Reilly, C., Evans, J., & Bond, P. (2011). Driving health promotion into the community: an initiative evaluated. British Journal of Nursing. 20(14): 862-865. Från http://web.b.ebscohost.com.db.ub.oru.se/ehost/pdfviewer/pdfviewer?sid=ee1f6420-d2fa-4c41-bc80-df411525062b%40sessionmgr104&vid=16&hid=118

*Saffi, M. A. L., Polanczyk, C. A., Rabelo-Silva, E. R. (2013). European Journal of

Cardiovascular Nursing. 13(5): 436–443. doi: /10.1177/1474515113505396

Savoy, E., Reitzel, L.R., Scheuermann, T.S., Agarwal, M., Mathur, C., Choi, W.S., Ahluwalia, J.S. (2014). Risk perception and intention to quit among a tri-ethnic sample of nondaily, light daily, and moderate/heavy daily smokers. Addictive Behaviors, 39(10), 1398-1403 doi: 10.1016/j.addbeh.2014.05.002

SFS 1982:763. Hälso- och sjukvårdslag. Hämtad 25 januari, 2017, från Riksdagen

http://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/halso--och-sjukvardslag-1982763_sfs-1982-763

SFS 2008:355. Patientdatalag. Hämtad 14 februari, 2017, från Riksdagen

http://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/patientdatalag-2008355_sfs-2008-355

Socialstyrelsen. (2005). Hälsofrämjande hälso- och sjukvård? En kartläggning av

hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande insatser. Hämtad 2 mars, 2017, från

Socialstyrelsen http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/10176/2005-131-34_200513135.pdf

Svensk sjuksköterskeförening (2014). ICN:s etiska kod för sjuksköterskor [Broschyr]. Stockholm: Svensk sjuksköterskeförening. Från https://www.swenurse.se/globalassets/01-

svensk-sjukskoterskeforening/publikationer-svensk-sjukskoterskeforening/etik-publikationer/sjukskoterskornas.etiska.kod_2014.pdf

(20)

20

omvårdnad år 2017. Hämtad 5 mars, 2017, från

http://www.socialstyrelsen.se/publikationer2016/2016-20-34

SOU 2000:91. Hälsa på lika villkor-nationella mål för folkhälsan. Stockholm:

Socialdepartementet Betänkande från Nationella folkhälsokommittén. Hämtad 20 februari, 2017, från

http://www.regeringen.se/49b6c3/contentassets/064128c1fd3e4722b3769138f205ef46/halsa-pa-lika-villkor

Statens beredning för medicinsk och social utvärdering. (2014). Värdering och syntes av

studier utförda med kvalitativ analysmetodik. Hämtad 16 februari, 2017, från Statens

beredning för medicinsk och social utvärdering

http://www.sbu.se/globalassets/ebm/metodbok/sbushandbok_kapitel08.pdf

Strömberg, A.(2014). Cirkulation. I A-K. Edberg & H. Wijk (Red.), Omvårdnadens grunder:

Hälsa och ohälsa (s. 201-228). Lund: Studentlitteratur.

Tierney, P., Hughes, C., & Hamilton, S. (2011). Promoting health behaviour change in the cardiac patient. British Journal of Cardiac Nursing, 6(3): 126-130. Från

http://web.b.ebscohost.com.db.ub.oru.se/ehost/pdfviewer/pdfviewer?sid=575e147b-e985-4911-8c37-d71e17d0e226%40sessionmgr104&vid=7&hid=116

Truthmann, J., Busch, M. A., Scheidt-Nave, C., Mensink., G. B. M., Göβwald, A., Endres, M., & Neuhauser, H. (2015). Modifiable cardiovascular risk factors in adults aged 40-79 years in Germany with and without prior coronary heart disease or stroke. BMC Public

Health. doi:10.1186/s12889-015-1929-5

*Van den Wijngaart, L. S., Sieben, A., Van der Vlugt, M., De Leeuw, F. E., & Bredie, S. J. H. (2014). A nurse-led multidisciplinary intervention to improve cardiovascular disease profile of patients. Western Journal of Nursing Reserach. 37(6): 705-723. doi:

10.1177/0193945914533427

Vasko, P. (2007). Hjärt-kärlsjukdomar. I N. Grefberg & L-G. Johansson (Red.),

Medicinboken: Vård av patienter med invärtes sjukdomar (s. 55-141). Stockholm: Liber Ab.

Willman, A. (2013). Kärnkompetensen evidensbaserad omvårdnad. I J. Leksell & M. Lepp (Red.), Sjuksköterskans kärnkompetenser (s. 193-199). Stockholm: Liber Ab.

Willman, A., Bahtsevani, C., Nilsson, R. & Sandström, B. (2016). Litteratursökning.

Evidensbaserad omvårdnad: En bro mellan forskning och klinisk verksamhet (s. 67-90).

Lund: Studentlitteratur.

Willman, A. & Gustafsson, B. (2015). Bekräftande vägledning – för att stärka självkompetens. Hälsofrämjande omvårdnad (s. 31-54). Lund: Studentlitteratur.

(21)

21 World Health Organization (1948). WHO´s definition av hälsa. Hämtad 25 januari, 2017, från http://www.who.int/about/definition/en/print.html

World Health Organization (2011). Cardiovascular diseases (CVDs). Hämtad 17 februari, 2017, från

(22)

Bilaga 1

Sökmatris

Databas Datum Sökord Antal träffar Urval 1 Lästa titlar Urval 2 Lästa abstract Urval 3 Lästa artiklar i fulltext Urval 4 Valda artiklar till studien Medline 170124 S1. (MH ”Health promotion”) 60 353 Medline 170124 S2. (MH Cardiovascular diseases”) 118683 Medline 170124 S3. S1 AND S2 2082 Medline 170124 S4. (S1 AND S2) AND nurs* 254 Medline 170124 S5. S4 Begränsningar: English language, Academic Journals Publiceringsår 2006-2016 All adults 154 154 54 10 5

(23)

Brink och Wood

Bilaga 1

Sökmatris

Databas Datum Sökord Antal träffar Urval 1 Lästa titlar Urval 2 Lästa abstract Urval 3 Lästa artiklar i fulltext Urval 4 Artiklar till studien Cinahl plus with fulltext 170124 S1. (MH ”Cardiovascular diseases”) 25781 Cinahl plus with fulltext 170124 S2. (MH ”Health promotion”) 25552 Cinahl plus with fulltext 170124 S3. S1 AND S2 630 Cinahl plus with fulltext 170124 S4. (S1 AND S2) AND nurs* 72 Cinahl plus with fulltext 170124 S5. S4 med Begränsningar: Peer reviewed, English language, Academic Journals Publiceringsår 2006-2016 All adult 68 68 68 3 3

(24)

Bilaga 1

Sökmatris

Databas Datum Sökord Antal träffar Urval 1 Lästa titlar Urval 2 Lästa abstract Urval 3 Lästa artiklar i fulltext Urval 4 Valda artiklar till studien Cinahl plus with fulltext 170328 S1. Nurs* 230 758 Cinahl plus with fulltext 170328 S2. Cardiovasvular diseases 52 818 Cinahl plus with fulltext 170328 S3. Life style changes 6837 Cinahl plus with fulltext 170328 S4. (S3 AND nurs*) Cinahl plus with fulltext 170328 S5. S4 med begränsningar: Peer reviewed, English language, Academic Journals, Publiceringsår 2006-2016, All adults 119 119 26 2 2

(25)

Artikelmatris

1

Bilaga 2

2 Författare, artikelns titel, tidskrift, land

Syfte Metod och ev. design Värdering Resultat

Andres, K. L., Renn, T. A., Gray, D. A., Englund, J. M., Olsen, G. W., & Letourneuau, B. K. (2013). Evalution of a Cardiovascular Risk Reduction Program at a Workplace Medical Clinic.

Workplace Health & Safety. 61(10), 459-467.doi: 10.3928/ 21650799-20130916-07 Land: USA

Att utvärdera ett kardiovaskulärt- riskreduktions -program på en medicinsk klinik. Identifiera riskfaktorer hos 3M anställda. Kvantitativ metod

Inklusionskriterier: Personer med minst en riskfaktor av följande; > BMI, förhöjt blodsocker samt HbA1c, hyperlipedemi, hypertoni, tobaksanvändning eller hjärt-kärlsjukdom i familjen.

Exlusionskriterier: Friska personer.

Urval: 3M anställda uppmuntrades att delta. Förfrågan skickades ut via mail, digitala skyltar samt genom hänvisningar. CRRP bestod av fyra olika program (högt blodtryck, höga blodfetter, diabetes och ohälsosam livsstil) där deltagarna delades in beroende på hur datainsamlingen såg ut hos respektive deltagare. Första 100 som anmälde sig inkluderades i studien.

Slutlig studiegrupp:

100 personer inkluderades varav 61 kvinnor och 39 män med medelålder på 51 år.

Datainsamlingsmetod: Frågeformulär, grundläggande fysiologiska bedömningar samt kliniska

laboratorieprover.

Analysmetod: Statistisk analysmetod.

Styrkor: Tydligt urvalsförfarande. Författarna tog den ojämna könsfördelningen i beaktande. Litet bortfall. Svagheter: Ojämn könsfördelning. Sjuksköterskan rekommenderade fysisk aktivitet, hälsosam kost och viktnedgång vid övervikt. Rådgivningen utfördes

(26)

1

Författare, artikelns titel, tidskrift, land

Syfte Metod och ev. design Värdering Resultat

Campbell, D. J. T., Ronksley, P. E., Manns, B. J., Tonelli, M., Sanmartin, C., Weaver, R. G., Hennessy, D., King-Shier, K., Campbell, T. &

Hemmelgarn, B. R. (2014). The Association of Income with Health Behavior Change and Diesease Monitoring among Patients with Chronic Disease. Plos One. 9(4). doi: 10.1371/journal.pone.0094007

Land: Canada

Undersöka sambandet mellan inkomst och förändringar i hälsobeteenden i sjukvården samt sjukdomsövervakning hos patienter med kronisk sjukdom.

Kvalitativ metod

Inklusionskriterier: Män och kvinnor över 40 år som drabbats av minst en av följande: hjärtsjukdom, stroke, diabetes eller hypertoni som var bosatta i Brittish Colombia, Alberta, Saskatchewan eller Manitoba samt hade mindre inkomst än <$30,000 per hushåll.

Exklusionskriterier: Framgår ej. Urval: Slumpmässigt urval. 2316 individer tillfrågades och 1849

inkluderades i studien vilket gav ett svar på 80 %.

Slutlig studiegrupp:1849 deltagare med 50, 1 % kvinnor och 49, 9 % män med medelålder på 50, 5 år.

Datainsamlingsmetod:Telefonintervjuer Analysmetod: Grounded Theory.

Styrkor: Stort urval. Jämn könsfördelning. Studien genomfördes som en pilotstudie. Svagheter: Otydliga exklusionskriterier Sjuksköterskorna använde sig av motiverande samtal. Individuell rådgivning som bestod av hälsosamma matvanor, viktnedgång och rökavvänjning.

(27)

1

Författare, artikelns titel, tidskrift, land

Syfte Metod och ev. design Värderin Resultat

Carrington, M. J., Stewart, S. (2014).

Cardiovascular disease

prevention via a nurse-facilitated intervention clinic in a regional: The Protecting Healthy Hearts Program. European Journal of Cardiovascular nursing. 14(4), 352-361. doi:10.1177/1474515114537022 Land: Australien

Syftet var att ta reda på de potentiella fördelarna att med en sjuksköterske-ledd egenvård minska risken för hjärt-kärlsjukdom och diabetes hos personer som bor på landet. Kvantitativ kohortstudie Inklusionskriterier:

Vuxna män & kvinnor över 18 år. Exklusionskriterier:

Urval: Icke-slumpmässigt urval. Personer som svarade på annonser i den lokala tidningen och radiostationen. De gav ett skriftligt medgivande att vara med i studien.

Slutlig studiegrupp: 530 deltagare varav 38 % män & 62 % kvinnor i ålder 40–68 år. Datainsamlingsmetod: Frågeformulär samt hälsoundersökning. Analysmetod: Statistisk analysmetod. Styrkor: Tydligt urvalsförfarande. Relevanta frågor i frågeformuläret. 82 % av deltagarna fullföljde hela studien. Författarna diskuterade den valda metoden och att studien inte kunde generaliseras utan försiktighet.

Svagheter: Otydliga exklusionskriterier.

Sjuksköterskor erbjöd individuell rådgivning vilket bidrog till att deltagarna påbörjade processen till en hälsosammare livsstil. Under studiens gång förbättrades den fysiska aktivitet vilket medförde att det höga blodtrycket, kolesterolet och blodsockret minskade. Deltagarna minskade i vikt tack vare fysisk aktivitet och

(28)

1 2 3 Författare, artikelns titel, tidskrift, land

Syfte Metod och ev. design Värdering Resultat

Emmen, M. J., Peter, E., Elving, L. D., Bredie, S. J. H., Wollersheim, H., Bleijenberg, G., Schippers, G. M. (2006). A brief behavioral feedback intervention in hospital outpatients with a high cardiovascular risk. Patient Education and Counseling. 60(1), 32-40. doi: 10.1016/ j.pec.2004. 11.011 Land: Nederländerna Att undersöka förekomsten av riskbeteende och motivation till förändring hos patienter med hög kardiovaskulär risk inom öppenvården.

Kvantitativ metod, kvasiexperimentell design. Inklusionskriterier:

Alla patienter som kommer till klinik för behandling av typ 2 diabetes, hyperlipidemi, hypertoni eller

ateroskleros under sex och en halv vecka i november och december 2002 blev erbjudna att deltaga. Exklusionskriterier:

Alla patienter yngre än 20 år eller äldre än 70 år, patienter som inte kunde fylla i frågeformulär samt patienter med terminal sjukdom.

Urval:

Bekvämlighetsurval. 356 bjöds in, 161 inkluderades i studien. Efter 15 månader återstod 108 deltagare som senare delades in I två olika grupper; en focus (n=68) – och en kontrollgrupp (n=40). Två deltagare i vardera gruppen exkluderades senare på grund av att dem inte längre hade några riskfaktorer.

Slutlig studiegrupp: 108 deltagande varav 58.5 % män och 41.5 % kvinnor med medelålder på 55,1 år.

Datainsamlingsmetod: Frågeformulär. Analysmetod: Statistisk analysmetod. Styrkor: Tydliga inklusions- och exklusionskriterier. Tydligt urvalsförfarande. Relevanta frågor. Två grupper; en fokus – och en kontrollrupp. Författarna diskuterar den valda metoden och om studien har tillräckligt med power.

Svagheter: Självrapporterad hälsoundersökning.

Deltagarna fick konkreta råd om livsstilsförändringar av en sjuksköterska. Råd om fysisk aktivitet, hälsosam kost, rökavvänjning och viktnedgång gavs.

Hinder som sjuksköterskan kunde stöta på var att deltagarna inte var motiverad nog för att genomföra en

livsstilsförändring, eller var i förnekelse gällande den ohälsosamma livsstilen.

(29)

Författare, artikelns titel, tidskrift, land

Syfte Metod och ev. design Värdering Resultat

Govil, S. R., Weidner, G., Merritt-Worden, T., Ornish, D. (2009). Socioeconomic Status and Improvements in Lifestyle, Coronary Risk Factors, and Quality of Life: The Multisite Cardiac Lifestyle Intervention Program. American Journal of Public Health. 99(7), 1263-1270. doi:10.2105/AJPH.2007.132852 Land: USA Ta reda på om patienter som är låginkomsttagare kan göra livsstilsförändringar som ger förbättrad utkomst av hjärtsjukdomar på samma sätt som höginkomstintagare.

Kvantitativ metod.

Inklusionskriterier: Patienter som diagnostiserats med hjärt-kärlsjukdom. Exklusionskriterier: Patienter som rökte, bodde mer än en timmes bilväg bort, missbrukshistorik, psykisk sjukdom, demens, delirium eller hade analfabetism. Urval: Slumpmässigt. Invånare svarade på annonser, eller blev hänvisade via läkare. De gjorde en hälsoundersökning och fick fylla i en hälsodeklaration, samt skriva en matdagbok i tre dagar.

Slutlig studiegrupp: 785 deltagare varav 39 % kvinnor och 61 % män mellan 31 och 89 år, medelålder 60 år.

Datainsamlingsmetod:Frågeformulär. Aktivt deltagande i lärande av matlagning, stresshantering och träning.

Analysmetod: Statistisk analysmetod.

Styrkor: Stort urval. Litet bortfall. Författarna föreslår vidare forskning. Svagheter: Ojämn könsfördelning. Studien var sponsrad av försäkringsbolag. Sjuksköterskeledd rådgivning där råd kring hälsosamma matvanor, fysisk aktivitet och stresshantering erbjöds. Viktnedgången bland deltagarna ökade tack vare hälsosamma matvanor och mer fysisk aktivitet.

(30)

1

Författare, artikelns titel, tidskrift, land

Syfte Metod och ev. design Värdering Resultat

Happell, B., Plantania-Phung, C. (2015). Cardiovscular Health Promotion

and Consumers with Mental Illnes in Austria. Issues in Mental Health Nursing. 36(4), 286-293.

doi:10.3109/

01612840.2014.981770

Land: Österrike

Hälsofrämjande arbete hos psykiatripatienter diagnostiserade med hjärt-kärlsjukdom. Kvantitativ metod, tvärsnittsstudie. Inklusionkritier:

Sjuksköterska och medlem i organisationen Austria College of Mental Health Nurses. Exklusionskriterier: Framgår ej. Urval: Bekvämlighetsurval. Slutlig studiegrupp: 643 deltagare, 73 % kvinnor och 27 % män. Datainsamlingsmetod: Frågeformulär. Analysmetod: Statistisk analysmetod. Styrkor: Pilotstudie genomfördes innan den riktiga studien genomfördes.

Författarna var medvetna om det låga urvalet.

Författarna diskuterar begränsningar i studien. Svagheter:

Otydliga exklusionskriterier. Ojämn könsfördelning. Deltagarnas ålder framgår ej.

Sjuksköterskor erbjöd rådgivning kring

hälsosammare matvanor, och fysisk aktivitet. Vid övervikt rekommenderades viktnedgång.

Sjuksköterskor upplevde att brist på motivation var ett hinder för deltagaren för att kunna genomföra en livsstilsförändring.

(31)

1

Författare, artikelns titel, tidskrift, land

Syfte Metod och ev. design Värdering Resultat

Saffi, M., Polanczyk, C. & Rabelo-Silva, E. (2013). Lifestyle interventions reduce cardiovascular risk in patients with coronary artery disease: A randomized clinic trial. European Jornal of Cardiovascular Nursing. 13(5) ,436 –443. doi: /10.1177/147451511350 5396 Land: Brasilien

Att utvärdera effekten av systematiska, sjuksköterske-ledda individuella

livsstilsrådgivningar hos patienter med hjärt-kärlsjukdom.

Randomiserad RCT studie.

Inklusionskriterier: Patienter över 18 år, diagnostisering genom kateterisering, behandling av akut kranskärlssjukdom på aktuell institution mellan januari 2008-december 2010.

Exklusionskriterier: Patienter med kognitiv nedsättning eller neurologiska följdsjukdomar, som deltog i andra interventionsstudier, som hade en ny hjärthändelse eller som dog före

randomisering.

Urval: Patienterna rekryterades av en sjuksköterska, medlem i forskargruppen. Patienter som var inom inklusionskriterier, gick med på att delta i studien, under förutsättning att skriftligt informerat samtycke hade godkänts. Därefter delades deltagarna in i två grupper; interventions – och kontrollgrupp. Studien varade i ett år.

Slutlig studiegrupp: 74 deltagare. Medelålder i interventionsgruppen 58±9 år, och 59±9 i kontrollgruppen. 55 % män och 45 % kvinnor. Datainsamlingsmetod: Frågeformulär och hälsoundersökning.

Analysmetod: Statistisk analysmetod

Styrkor: Kontrollgrupp.

Tydliga inklusion – och exklusionskriterier. Tydligt urvalsförfarande. Jämn könsfördelning. Författarna föreslår klinisk nytta. Svagheter: Stort bortfall. Sjuksköterskeledd rådgivning gällande livsstilsförändringar visade sig vara en effektiv metod för att minska riskfaktorer som högt blodtryck och övervikt. Sjuksköterskor

rekommenderade fysisk träning, att sluta röka och hälsosamma matvanor. Rådgivning skedde via möten och telefonsamtal en gång i månaden. Samtalen varade i ungefär 15 minuter varje gång. Tillsammans med deltagaren sattes individuella mål upp.

(32)

1

Författare, artikelns titel, tidskrift, land

Syfte Metod och ev. design Värdering Resultat

Van den Wijngaart, L. S., Sieben, A., Vlugt, M., Leeuw, F. E., Bredie, S. J. H. (2015). A Nurse-Led

Multidisciplinary Intervention to Improve Cardiovascular Disease Profile of Patients. Western Journal of Nursing Rerearch. 37(6) 705 –723. doi: 10.1177/0193945914533427 Land: Nederländerna Att utvärdera omfattningen av sjuksköterske-ledd rådgivning gällande livsstilsförändringar vid hjärt-kärlsjukdom. Kvantitativ studie. Inklusionskriterier: Patienter över 18 år som diagnostiserats med hjärt-kärlsjukdom. Exklusionskriterier: Patienter som inte diagnostiserats med hjärt-kärlsjukdom.

Urval: Patienter som diagnostiserats med hjärt-kärlsjukdom som vårdats på Radboud University Medical Centrein bjöds till att delta. Slutlig studiegrupp: 294 deltagare. Medelålder på 63.2 ± 11.9. Män 65 % och kvinnor 35 %. Datainsamlingsmetod: Frågeformulär. Analysmetod: Statistisk analysmetod Styrkor: Författarna diskuterar tänkbara begränsningar som kunnat påverka resultatet.

Författarna föreslår klinisk nytta.

Relevant studiegrupp. Svagheter: Ojämn könsfördelning.

Sjuksköterske-ledd rådgivning där deltagare som rökte och drack alkohol

rekommenderades att sluta. Sjuksköterskan

rekommenderade hälsosamma matvanor, viktnedgång och fysisk aktivitet.

Rådgivningen var individuell och sjuksköterskan utgick från patientens behov och mål. Sjuksköterskan använde sig av motiverande samtal för att identifiera motivationsfaktorer hos patienten.

(33)

Resultatmatris

1

Bilaga 3

2 3 4 5

Artikelkodning Diet/viktnedgång Fysisk aktivitet

Rökavvänjning Rådgivning/utbildning Motiverande samtal Hinder som sjuksköterskan kunde stöta på Andres et al., 2013. x x x Campbell et al., 2014. x x x x x Carrington & Stewart, 2012. x x x x Emmen et al., 2006. x x x x Govil et al., 2009. x x x x

Happel & Plantania Phung, 2015.

x x x

Saffi et al., 2013. x x x x

Van den Wijngaart et al., 2015.

References

Related documents

Det fanns till och med gånger då sjuksköterskorna ätit inne på vårdrummet eftersom patienten var för instabil för att sjuksköterskan på salen bredvid skulle kunna ansvara

När patienten prioriterade sömnen kunde detta bidra till en bättre sömnkvalité och balans mellan sömn, aktivitet och vila i vardagen hos patienter med

Studiepopulationen randomiserades till interventionsgruppen som fick MI-samtal för att öka motivationen av den fysiska aktiviteten eller till kontrollgruppen som fick

När den sista sektionen skall hissas upp genom hålet, för att sedan läggas på plats, finns det risk för att hålet måste göras något större än sektionen. Visserligen

Tidigare forskning vittnar om att övervikt är ett växande problem för befolkningen världen över. Övervikt och fetma kan ses som ett folkhälsoproblem med ett

Att beskriva hur sjuksköterskan kan använda motiverande samtal för att främja hälsosamma livsstilsförändringar hos vuxna med övervikt eller

Litteraturstudien visar på att sjuksköterskor är i behov av mer utbildning om övervikt och fetma för att kunna stödja och motivera patienter till viktminskning. Detta genom att lyfta

Metoden passar i alla sammanhang när man vill stimulera en annan person att ändra sitt beteende utan att väcka motstånd och lämpar sig därför mycket väl för samtal om