Visst kan "vi" göra fel men de värsta felen begås av "de andra"! : En innehållsanalys av läroböckerna Se samhället och Reflex 123 i samhällskunskap utifrån framställningen av "vi" och "de andra".

51  Download (0)

Full text

(1)

Ämneslärarutbildning (gymnasieskolan) 300 hp

Visst kan “vi” göra fel men de värsta felen

begås av “de andra”!

En innehållsanalys av läroböckerna Se samhället och

Reflex 123 i samhällskunskap utifrån framställningen av

“vi” och “de andra”.

Examensarbete i samhällskunskap 15

hp

Halmstad 2020-06-10

(2)
(3)

Abstrakt

I denna unders kning har framst llningen a i och de andra i t ut alda l rob cker i samhällskunskap undersökts genom kvalitativ innehållsanalys. En jämförelse mellan två läroböcker har gjorts. Läroboken Se samhället har anpassat språk och är riktad mot

introduktionsprogrammet och läroboken Reflex 123 är inte språkligt anpassad och riktad mot riga g mnasieprogram. I resultatet framkommer det att i och de andra framst lls i likhet med den tidigare forskning som tas upp i undersökningen. Vi:et i båda läroböckerna framställs som bland annat demokratiskt med god moral, s enskt och bidragande. De andra framst lls i båda läroböckerna som odemokratiska, stereotypa och omoraliska. De främsta skillnaderna som denna undersökning har identifierat är hur framställningen är påverkad av hur läroböckerna är skrivna. Den språkligt anpassade boken tenderar att ha en mer tillrättavisande ton och den icke språkligt anpassade boken tenderar att ha en mer diskuterande ton. Resultatet har analyserats med hjälp av den postkolonial teorin och läromedelsteorin. Med hänvisning till dessa teorier är unders kningens slutsats att framst llningen a i och de andra reproduceras i ut alda läroböcker vilket i sin tur skulle kunna bidra till att läsaren påverkas av denna framställning.

N ckel d: L b cke , amh ll k ka , i ch de a d a , l medel e i, k l ial teori.

(4)

Innehåll

1. Inledning ... 4

1.2 Syfte och problemformulering ... 5

1.3 Frågeställningar ... 5

2. Disposition ... 5

3. Bakgrund ... 5

3.1 Samhällskunskapsämnets syfte och skolans värdegrund ... 6

3.2 Introduktionsprogrammet och anpassat språk i texter och läroböcker i samhällskunskap ... 6

4. Tidigare forskning ... 7

4.1 Anal ser a i och de andra och andrafiering i läroböcker i SO-ämnen och samhällskunskap .. 7

4.1.1 Vi:et i l rob cker ... 8

4.1.2 Andrafiering och de andra i l rob cker ... 8

5. Teori ... 10

5.1 Postkolonial teori ... 10

5.2 Läromedelsteori ... 13

6. Metod, materialurval och avgränsningar ... 14

6.1 Valt material... 14

6.2 Avgränsningar ... 15

6.3 Metod ... 16

6.4 Operationalisering av metod och tillvägagångssätt ... 17

6.5 Kritisk reflektion kring vald metod ... 18

6.6 Reliabilitet och validitet ... 19

7. Resultat och analys ... 20

7.1 Tema: Identitet ... 20 7.1.1 Vi:et i Reflex 123 ... 20 7.1.2 De andra i Reflex 123 ... 21 7.1.3 Kontexten i Reflex 123 ... 23 7.1.4 Vi:et i Se samhället ... 23 7.1.5 De andra i Se samhället ... 24 7.1.6 Kontext i Se samhället ... 25

7.1.7 Jämförelse i temat: Identitet ... 25

7.2 Tema: Arbetsmarknad ... 26

(5)

7.2.2 De andra i Reflex 123 ... 27

7.2.3 Kontext i Reflex 123 ... 29

7.2.4 Vi:et i Se samhället ... 29

7.2.5 De andra i Se samhället ... 30

7.2.6 Kontext i Se samhället ... 31

7.2.7 Jämförelse i temat: Arbetsmarknad ... 31

7.3 Tema: Demokrati och diktatur ... 32

7.3.1 Vi:et i Reflex 123 ... 32 7.3.2 De andra i Reflex 123 ... 33 7.3.3 Kontext i Reflex 123 ... 34 7.3.4 Vi:et i Se samhället ... 34 7.3.5 De andra i Se samhället ... 35 7.3.6 Kontext i Se samhället ... 37

7.3.7 Jämförelse i temat: Demokrati och diktatur ... 37

8. Diskussion och slutsats ... 38

8.1 Framst llningen a i och de andra i respekti e l robok ... 38

8.2 Likheter och skillnader i framst llningen a i och de andra mellan de t l rob ckerna ... 40

8.3 Tolkning av resultat utifrån den postkoloniala teorin och läromedelsteorin ... 43

10. Förslag på vidare forskning ... 45

(6)

1. Inledning

Vi i S erige lskar jordgubbar, sill och potatis och alla dansar runt en st ng p midsommar! K nner du igen dig i detta i ? Om inte, tillh r du d de andra ? Och ilka r de andra ? Forskning visar att framst llning a ett i och ett de andra utifrån bland annat etnicitet förekommer i olika läroböcker i samhällskunskap.1 Denna framställning kan ses som

problematisk då Masoud Kamali, redaktör till rapporten Utbildningens dilemma, menar att detta bidrar till att bland annat bibehålla maktförhållanden i dagens samhälle.2 Därför har ett intresse

väckts kring om och isåfall hur denna framställning uppenbarar sig i läroböcker i

samhällskunskap med anpassat språk och hur detta kan jämföras med läroböcker med icke anpassat språk. Intresset för läroböcker med anpassat språk har väckts då svensk skola idag har ett antal elever som har invandrat till Sverige och har svenska som andraspråk. Detta sett till att invandringen till Sverige ökade i slutet 2015 där 70 384 barn under 18 år ansökte om asyl.3 Vi

kan därför anta att dessa barn blev en del av svensk skolan sett till skolplikten.4 Begreppet i

och de andra grundar sig i den postkoloniala teorin5 och kommer presenteras längre ned i

undersökningen.

Denna undersökning kommer därför att unders ka ut alda l rob ckers framst llning a i och de andra ur ett komparativt perspektiv. De böcker som kommer analyseras är en lärobok med anpassat språk, Se samhället, och en lärobok med icke anpassat språk, Reflex 123. Läroböckerna kommer analyseras utifrån att de har olika målgrupper och olika språkliga framtoningar i

koppling till framställningen av i och de andra .

1 Johansson Harrie, A, 2016, En granskning av läroböcker i samhällskunskap och historia för åk 7 9 med fokus på

rasism, främlingsfientlighet och intolerans, tillgänglig:

http://liu.diva-portal.org/smash/get/diva2:1051287/FULLTEXT01.pdf (hämtad 2/4 2020) s. 63-67

2 Kamali, M, 2006, Skolb cker och kollekti andrafiering i Sa er, L & Kamali, M (red.) Utbildningens dilemma

- demokratiska ideal och andrafierande praxis, Statens offentliga utredningar 2006:40 tillgänglig:

https://www.regeringen.se/49bb01/contentassets/38b1c68cac07410db29c65910627d9e6/utbildningens-dilemma---demokratiska-ideal-och-andrafierande-praxis-sou-200640 (hämtad 2/4 2020) s. 47

3 SCB.se, 2016, Det stora antalet as ls kande under 2015 kade inte fl ktingin andringen n mn rt tillg nglig:

https://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/befolkning/befolkningens- sammansattning/befolkningsstatistik/pong/statistiknyhet/asylsokande-grund-for-bosattning-utlandsk-bakgrund-medborgarskapsbyten-adoptioner-hushallsstatistik-och-medellivslangder-2015/

4 Migrationsverket.se, 2020, Skola f r as ls kande tillg nglig:

https://www.migrationsverket.se/Andra-aktorer/Kommuner/Om-asylsokande/Skola.html

5 Mc Eachrane, M & Fa e, L, 2001, Inledning i Mc Eachrane, M & Fa e, L (red.) Sverige och de Andra

(7)

1.2 Syfte och problemformulering

Utifr n problemet att framst llningen a i och de andra i l rob cker kan upprätthålla maktförhållanden i samhället6 har ett syfte för uppsatsen formulerats. Detta syfte är att analysera

och jämföra text och eventuella tillhörande bilder i två läroböcker i samhällskunskap utifrån framst llningen a ilka i r och ilka de andra i en lärobok med icke anpassat språk och en med anpassat språk. Ett annat syfte är att försöka bidra med ny kunskap och nya perspektiv på framst llningen a ilka i r och ilka de andra r i de utvalda läroböckerna. För att

besvara vårt syfte har vi formulerat tre frågeställningar.

1.3 Frågeställningar

1. Hur framst lls i och de andra i respekti e l robok?

2. Vilka eventuella likheter och skillnader finns mellan läroböckernas framställningar av i och de andra ?

3. Hur kan det resultat som framkommer tolkas utifrån den postkoloniala teorin och läromedelsteorin?

2. Disposition

Dispositionen i denna undersökning inleds med väsentlig bakgrund kring

samhällskunskapsämnet och dess syfte samt skolans värdegrund. I tidigare forskning ges en genomgång kring andra undersökningar på samma område kring framställning av i och de andra i läroböcker. Därefter presenteras teorin d r den postkolonial teorin samt begreppet i och de andra f rklaras, en l romedelsteorin beskri s. Vidare kommer metod, material och avgränsningar för denna undersökning förklaras. I kapitel 7, resultat och analys, kommer

undersökningens resultat presenteras och analyseras. Avslutningsvis diskuteras undersökningens resultat och slutsatser i kapitel 8, detta följs av en didaktisk implikation och förslag på vidare forskning.

3. Bakgrund

(8)

3.1 Samhällskunskapsämnets syfte och skolans värdegrund

Eftersom denna undersökning kommer granska läroböcker i samhällskunskap är det väsentligt att lyfta samhällskunskapsämnets syfte och även skolans värdegrund, då dessa grundläggande värderingar ska samverka med skolans läromedel.7

Enligt Skolverket ska samhällskunskapsämnet syfta till att elever ska få en chans att utveckla kunskaper om människors livsvillkor med utgångspunkt i bland annat politik, jämställdhet samt makt. Undervisningen ska också bidra till att eleverna utvecklar ett kritiskt förhållningssätt och ska genom detta kunna värdera och strukturera olika typer av media. Slutligen ska

undervisningen även ge förutsättningar för att eleverna aktivt ska kunna delta i samhällslivet och i samhällsfrågor.8 Skolans värdegrund fastställer att elever genom utbildningen ska få kunskaper

kring mänskliga rättigheter och demokratiska värderingar likt det som beskrivs i kursplanen för samhällskunskapsämnet. Enligt skolans värdegrund ska utbildningen även förmedla värden om jämställdhet, främja förståelse för andra människor samt motverka diskriminering på grund av kön, etnisk tillhörighet, sexuell läggning, religion eller annan trosuppfattning, ålder och funktionsnedsättning.9

3.2 Introduktionsprogrammet och anpassat språk i texter och läroböcker i samhällskunskap

Eftersom en av läroböckerna som kommer undersökas är skriven med ett anpassat språk är det av vikt att lyfta forskning kring denna typ av lärobok för att definiera dess utformning samt relevans i skolan.

Språkligt anpassade läroböcker används bland annat på introduktionsprogrammet på gymnasiet. Detta gymnasieprogram finns för att ge obehöriga elever möjlighet att få behörighet till vidare studier och yrkesliv. Språkintroduktionsprogrammet är en av inriktningarna vars syfte är att ge elever med annat modersmål än svenska möjlighet att tillgodogöra sig det svenska språket

7 Ammert, N (Red.) 2011, Att spegla världen: Läromedelsstudier i teori och praktik, Lund, Studentlitteratur, s. 28 8 Skolverket, 2010, Samhällskunskap SKOLFS 2010:261, utges av Regeringen s. 1

9 Skolverket, 2011, Läroplan för gymnasieskolan- skolans värdegrund och uppgifter SKOLFS 2011:144, utges av Regeringen s.1

(9)

samtidigt som de ska läsa in de ämnen som krävs för att kunna söka in till exempelvis gymnasieskolan därefter.10

Att ha tillgång till text som går att förstå är viktigt för individen men det är också viktigt på en grupp- och samhällsnivå för att exempelvis tillgodogöra sig viktig information. Detta menar författarna Ingvar Lundberg och Monica Reichenberg i texten Vad är lättläst?.11 Lättlästa texter

kännetecknas av att inte vara långa, att ha ett personligt tilltal, att ha ord som får meningen att hänga ihop, att undvika långa substantiv och främmande ord, att ha praktiska exempel och tydligt förklarande orsakssamband samt undvika passiv form av verb och abstrakta begrepp.12 Det finns

olika grupper som behöver tillgång till texter med anpassat språk, exempel på detta är barn, ungdomar och vuxna som lär sig att läsa, individer som har dyslexi eller annan språklig och kulturell bakgrund.13 Barbro Westlund, universitetslektor i språkdidaktik, menar i koppling till

detta att läsförståelse ingår i ett socialt sammanhang. Den sociokulturella kontexten påverkar ele en och hur denne tar till sig te ten utifr n ett maktperspekti a ilka i r och ilka de andra r i te ten.14

4. Tidigare forskning

Vårt forskningsläge kommer att bestå av studier i läroboksanalyser i samhällskunskapsämnet och samhällsanknutna ämnen. Vi har fokuserat på undersökningar som har identifierat ett i , en

vi-gemenskap och/eller vi-känsla och ett de a d a samt andrafiering i sina läroboksanalyser.

4.1 Anal ser av vi och de andra och andrafiering i l rob cker i SO-ämnen och samhällskunskap

10 Skolverket, 2020, Introduktionsprogram , tillg nglig:

https://www.skolverket.se/undervisning/gymnasieskolan/laroplan-program-och-amnen-i-gymnasieskolan/gymnasieprogrammen/introduktionsprogram (hämtad 7/4 2020)

11 Lundberg, I & Reichenberg, M, 2009, Vad är lättläst?, Specialpedagogiska myndigheten, andra tryckningen, tillgänglig: https://webbutiken.spsm.se/globalassets/publikationer/filer/vad-ar-lattlast.pdf/ (hämtad 2/4 2020) s. 8 12 Lundberg & Reichenberg, 2009, s. 8-9

13 Lundberg & Reichenberg, 2009, s. 15

14 Westlund, B, 2016, L sf rst else ur ett andraspr ksperspekti i Kindenberg, B (red.) Flerspråkighet som resurs, Symposium 2015, s. 89, 93

(10)

4.1.1 Vi:et i l rob cker

Kurt Wicke, fil. dr. inom didaktik i samhällskunskap, har studerat tio olika läroböcker i samhällskunskap på gymnasienivå i relation till skolans demokratiska uppdrag. Wicke identifierar en förekomst av en svensk vi-gemenskap i läroböckerna,15 där vi-gemenskapen

byggs upp för läsaren och samhörighet betonas. Läroböckerna konstruerar i detta avseende även mallar för hur vi:et bör agera eller känna i olika situationer. Forskaren menar att olika exempel i läroböckerna har för avsikt att konstruera en nationell gemenskap, genom att texterna upprepade g nger kombinerar orden i och S erige . Wicke menar att denna i-gemenskap gör det svårt för läsaren att frångå gemenskapen eller inte dela dess uppfattning.16 Han menar även att

lärobokstexterna konstruerar en gemenskap genom uppdelningar. Dessa uppdelningar blir mellan n got positi t och dess fiender , e empel is demokrati och antidemokrati, där vi:et knyts till det positi a och fienderna f rknippas med en hotbild.17

Anna Johansson Harrie, lektor i pedagogiskt arbete med inriktning mot samhällsämnenas didaktik, har gjort en granskning av läroböcker på uppdrag av Forum för levande historia i samhällskunskap för årskurs 7-9.18 Johansson Harrie undersöker hur läroböckerna behandlar

rasism, främlingsfientlighet och intolerans. Det resultat som framkommer visar att de studerade läroböckerna inte ger uttryck för dessa värderingar men att det i vissa läroböcker går att urskilja ett i och de andra . Vi:et kopplas till en nationalistisk känsla och en konstruktion av läsaren som svensk, där läsaren antas har samma kultur, språk, traditioner och känsla för rätt och fel. För elever som skiljer sig från detta vi:et kan det därav bildas en känsla av utanförskap.19

4.1.2 Andrafiering och de andra i l rob cker

Masoud Kamali, sociolog, har i utredningen Utbildningens dilemma - demokratiska ideal och

andrafierande praxis, studerat läroböcker i religion och historia och möjlig kognitiv andrafiering

i dessa ämnen.20 Kamali menar att den form av kunskap som existerar och delges i skolan,

15 Wicke, K, 2019, Läroböcker, demokrati och medborgarskap - Konstruktioner i läroböcker i samhällskunskap för

gymnasiet, Göteborgs universitet, s. 12-17

16 Wicke, 2019, s. 228-229 17 Wicke, 2019, s. 231 18 Johansson Harrie, 2016

19 Johansson Harrie, 2016, s. 63-67 20 Kamali, 2006

(11)

e empel is kunskap om begrepp, diskurser och kategorier, reproducerar ett i och ett de andra . Kunskapssystemet bidrar således till att bibehålla maktförhållanden, förväntningar på sociala relationer och stereot per a de andra enligt Kamali.21 Utbildning och dess olika

institutioner har den viktigaste rollen enligt många sociologer när det kommer till social och nationell sammanhållning i det moderna, splittrade samhället. Kamali menar således att

utbildningsväsendets skapande av en gemenskap och en vi-känsla också skapar en andrafiering, något som enligt honom länge varit känt inom forskningen.22

Tidigare nämnda Johansson Harrie urskiljer även en andrafiering i de läroböcker som studerats i hennes undersökning. Andrafiering går att urskilja i de läroböcker som behandlar kvinnan och slöjan, där bilder och bildtext visar att kvinnor som inte använder slöja förknippas med

modernitet och karriär. Därav kan kvinnor som bär slöja komma att betraktas som det motsatta, omoderna och avvikande enligt Johansson Harrie.23 De nationella minoriteternas framställning i

samhällskunskapsböckerna tas också upp och Johansson Harrie finner att dessa minoriteter portr tteras som de andra . De nationella minoriteterna framst lls h r med a ikande kultur och som passiva för sin egen livssituation. 24

Harald Runblom, professor i historia, menar att i samhällskunskapsböcker från Gleerups beskrivs invandrare på ett intetsägande sätt och att Sverige som ett mångkulturellt samhälle förbigås.25 I

ekonomiska termer beskrivs dock invandringen som väsentlig när Sverige behövde arbetskraft. Läroböckerna skildrar även Europa i förhållande till omvärlden på ett centraliserat sätt. Asien beskri s som st och Amerika som det n a landet ilket ger en stark koppling till Europas historia av att definiera världen med sig själv som norm.26 I koppling till detta menar Elisabeth

Elmeroth, professor emerita vid institutionen för didaktik och lärande vid Linnéuniversitetet, att elever med utländsk bakgrund inte upplever sig själva eller sitt ursprungsland som rättvist

21 Kamali, 2006, s. 47 22 Kamali, 2006, s. 49

23 Johansson Harrie, 2016, s. 63-67 24 Johansson Harrie, 2016, s. 59

25 Runblom, H, 2006, I enlighet med skolans värdegrund?: en granskning av hur etnisk tillhörighet, funktionshinder,

kön, religion och sexuell läggning framställs i ett urval av läroböcker. Skolverket. Stockholm, tillgänglig:

https://www.skolverket.se/download/18.6bfaca41169863e6a6582a4/1553961645390/pdf1659.pdf (hämtad 7/4 2020) s. 20

(12)

representerade i läroböckerna. Detta då läromedelsförfattare tenderar att välja ut det udda eller endast en del av hela bilden i läroböckerna. De konsekvenser detta kan få är att skolan

upprätthåller en etnisk maktordning genom sitt urval av innehållet i läroböcker.27 Elmeroth

nämner även att andrafiering kan uppstå när en grupp markerar vad de inte r. De andra r s ledes det i:et inte r och detta skapar en distans mellan grupperna.28 Angerd Eilard har i sin

avhandling för lärarutbildningen i Malmö även skildrat teman kring bland annat andrafiering i grundskolans läroböcker från 1962-2007.29 Hennes slutsats är att andrafiering sker i läroböckerna

genom att l mna ute, markera eller betona de andra , ilket i sin tur leder till stigmatisering. Eilard menar att förlöjligande och stereotypisering förekommer i de läroböcker hon har granskat. När det förekommer drabbar det främst redan stigmatiserade grupper, exempelvis den svarta pojken, vilket kan uppfattas som kränkande. Eilard lyfter dock frågan om den perfekta läroboken går att skapa och påpekar att balansgången mellan att inkludera och exkludera är svår för såväl författare som pedagoger. Hon menar dock att en princip som baserar sig på att inkludera variation och nyansering är rimlig i läroböcker.30

Med denna genomgång av tidigare forskning anser vi att vi ringat in det forskningsområde som är relevant för den egna undersökningen. Presentationen av den tidigare forskningen visar även på att det finns relevans för en jämförande studie inom fältet, vilket denna undersökning

eftersträvar att bidra med. Den tidigare forskningen kommer att sättas i relation till det egna resultatet i analysdelen för att identifiera eventuella mönster.

5. Teori

För denna undersökning har två teorier valts, postkolonial teori och läromedelsteori. De båda teorierna kommer presenteras nedan och avslutningsvis kommer teoriernas samverkan tydliggöras.

5.1 Postkolonial teori

Som tidigare nämnt kommer begreppet i ch de a d a ursprungligen från den

27 Elmeroth, E, 2008, Etnisk maktordning i skola och samhälle, Studentlitteratur , s. 38-39 28 Elmeroth, 2008, s. 28

29 Eilard, A, 2008, Modern, svensk och jämställd - om barn, familj och omvärld i grundskolans läseböcker

1962-2007, Malmö Högskola, Holmbergs

(13)

postkoloniala teorin där Franz Fanon är grundare. Begreppet är således teorins grund. Fanon skildrade det han menade ar ett oj mnt f rh llande mellan de ita m nniskorna och de s arta m nniskorna . Han menade att normen utgick fr n de ita m nniskorna , gruppen som

benämner sig som i och att d rf r de fr mmande s arta m nniskorna ble de andra .31

Postkolonial teori innefattar olika teorier som berör kolonialismens påverkan, både i nu- och dåtid, på ekonomi och kultur i världen. Teorins utgångspunkt är att dagens globalisering, rörligheten av kapital, människor, varor och symboler, har påverkats av länders kolonialisering av andra länder.32 De andra har genom koloniseringen beh t finna sig och anpassa sig till de

vita människorna och dess normer samt setts som underordnade i:et .33 Det belyses också i

boken Sverige och de Andra Postkoloniala perspektiv från 2001 att begreppet i och de andra t cks ara iktigt f r S eriges befolkning. E empel is t cks de m nniskor som r f dda i Sverige ha en gemenskap som utrikes födda i Sverige inte har enligt befolkningen.34 Detta

bekräftas även av forskarna Hübinette & Pripp år 2017.35 De identifierar att etniska grupper

skapar gemenskap genom att särskilja sig från andra grupper. Gruppen bygger upp sin självbild genom dissociation och definitioner av vad gruppen inte är.36 Marie Demker, professor i

statsvetenskap vid Göteborgs universitet, påpekar att i dagens globaliserade värld är mötet med det främmande, exempelvis människor, mer frekvent än tidigare. Detta då vi både globalt och digitalt har fler mötespunkter där vi möter människor vi inte känner till, så kallade främlingar. Demker hänvisar också till sociologen Georg Simmel som har definierat främlingen som den människa som kan ha en plats i gemenskapen men som också genom sin närvaro personifierar en tänkbar och möjlig distans. Främlingen är således inte på besök utan har kommit för att stanna och detta ger gruppen något som den inte hade förut.37

En väsentlig del av den postkoloniala teorin är Edward W. Said och hans bok och teori

Orientalismen. Said menar att västs kolonisering av öst påverkade skapandet a de andra och

31 Mc Eachrane & Faye, 2001

32 Eriksson, C, Eriksson Baaz, M, & Thörn, H (red.) 1999, Globaliseringens kulturer Den postkoloniala

paradoxen, rasismen och det mångkulturella samhället, Bokförlaget Nya Doxa, Nora, s. 13-14

33 Mc Eachrane & Faye, 2001, s. 11 34 Mc Eachrane & Faye, 2001, s. 10 35 Hübinette & Pripp, 2017, s. 293-294 36 Hübinette & Pripp, 2017, s. 294-295

37 Demker, M, 2014, Sverige åt svenskarna - motstånd och mobilisering mot invandring och invandrare i Sverige, Bokförlaget Atlas, s. 12-13

(14)

formade ett tydligt motsatsförhållande mellan väst och öst.38 Said menar att väst tillskrev sig

egenskaper som självständig och demokratisk och målade således upp sig själv som en överlägsen och progressiv civilisation. Öst beskrevs i termer av irrationell, sensuell, bak tstr ande och odemokratiskt och ble d ra sts motsats. Said menar ocks att den andre hotar det st h ller h gst: friheten, moralen och demokratin.39 Detta var således en ny

diskurs som skapades och enligt Said grundar sig orientalismen på västs sätt att dominera, kontrollera och om ndigf rklara orienten. Han menar att sts s tt att beskri a den andre ar ett s tt att st rka sin sj l bild och position under tiden som koloniseringen p gick. Orienten, den andre , ska avslutningsvis ur västs synpunkt hanteras, utbildas, beskrivas och härskas över.40

Orientalismen hör dock inte till det förflutna enligt författaren utan är något som växer sig starkare, bland annat genom medias s tt att portr ttera i och de andra . Tendensen r att européernas självbild är starkt kopplad till överlägsenhet över allt icke europeiskt, både

människor och kultur, och att denna självbild ständigt stärks.41 Då Saids bok är från 1978 har den

s rt att st rka bilden a hur de andra skildras under detta årtusendet. Därför är det nödvändigt att påpeka att även Simon Ekström, forskare i projektet Orienten i Sverige, och Marta Axner, författare om mediernas s tt att skildra muslimer, menar att detta s tt att skildra de andra finns kvar i Sverige även detta årtusende.42

Det är också väsentligt att nämna att den kritik som den postkoloniala teorin och orientalismen f r r att de endast m lar upp de andra som en homogen grupp utan motst ndskraft och s ledes som offer. Teorierna misslyckas också enligt kritiker med att skildra i och de andras

historiska utveckling som kritikerna menar är väsentlig.43 Vi tar med oss denna kritik när vi

använder oss av teorin för att analysera och diskutera det resultat som framkommer. Vi förstår också den problematik som finns angående gränsdragningen mellan väst och öst, men de

38 Said, W. E, 1978, Orientalism, Ordfronts förlag, Stockholm s. 3 39 Said, 1978, s. 285-286

40 Said, 1978, s. 3-5 41 Said, 1978, s. 6, 9

42 Ekstr m, S, 2006, Orienten i S erige i Ekstr m, S & Gerholm, L (red.) Orienten i Sverige - samtida möten och

gränsnitt, Studentlitteratur s. 14-15 : Axner, M, 2015, Representationer, stereotyper och nyhetsvärdering Rapport från mediaanalys om representationer av muslimer i svenska nyheter, tillgänglig:

https://www.do.se/globalassets/publikationer/rapport-representationer-stereotyper-nyhetsvardering2.pdf (hämtad 14/4 2020) s. 15-16

(15)

används för att geografiskt beskriva väst, där Sverige och Europa ingår, och öst som de länder som ligger öst om Europa.

Vi och de andra kan ocks ses som en del a begreppet intersektionalitet, där det finns olika skärningspunkter som ger upphov till olika maktpositioner, etnicitet är en av dessa

skärningspunkter.44 Det intersektionella perspektivet kan även enligt docenterna och författarna

Hübinette & Pripp appliceras på begreppet i och de andra . De menar att etnicitet och kategorisering är mer komplext än det ibland framställs. De hänvisar till antropologen Steven Vertovecs syn på etniska kategorier och på hans term super-diversity. Vertovec menar att termen super-diversity borde användas i koppling till i och de andra d m ngfalden har kat de senaste decennierna i samhället. Således menar Vertovec att etnicitet kan betraktas tillsammans med vistelsetid i ett land, ursprungsländer, klasskillnader och utbildningsnivåer, anställning och position på arbetsmarknaden, ålder och kön.45

5.2 Läromedelsteori

Niklas Ammert, som är författare till antologin Att spegla världen: läromedelsstudier i teori och

praktik, lyfter vikten av läroboken i skolans undervisning.46 Ammert förklarar att läroboken

fungerar som en spegling av styrdokumenten och därav kan verka som en bro mellan

styrdokumenten och läraren samt eleverna. Läroboken blir även en spegling av det samhälle där den har skapats och verkar i, detta benämner Ammert som den didaktiska

kommunikationskedjan.47 Den didaktiska kommunikationskedjan går att betrakta ur tre olika

perspektiv, det processuella perspektivet, det strukturella perspektivet och det funktionella perspektivet. I det processuella perspektivet studeras läroboken som en pågående process. Denna process sträcker sig från skapandet av boken, utifrån författare och samhälle, till konsumtion och användning av den och dess innehåll i exempelvis klassrummet. Således ses detta perspektiv som en övergripande nivå och en yttre ram av läromedelsteorin. Det strukturella perspektivet

fokuserar på läroboken i relation till den struktur som läroboken skapats i. Faktorer som påverkar

44 Nationalencyklopedin, Intersektionalitet , tillgänglig:

https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/intersektionalitet (hämtad 14/5 2020)

45 H binette, T & Pripp, O, 2017, Etnicitet, ras och ithet i Gunnarsson Payne, J & Öhlander, M (red.) Tillämpad

kulturteori, Studentlitteratur AB s. 298-299

46 Ammert, 2011, s. 26 47 Ammert, 2011, s. 28

(16)

denna struktur är exempelvis rådande politik, styrdokument och rådande diskurs i skapandet av läroboken. Det sista perspektivet vid namn det funktionella perspektivet handlar om det innehåll läroboken förmedlar och vilken kunskap eleverna kan få med sig från läroboken. I detta

perspektiv går det att betrakta hur läroboken formar elevers kunskap om teorier och begrepp samt maktförhållandens legitimitet. Detta perspektiv innehar även en socialisationsprocess som påverkar läsarens syn på den egna identiteten, andra människor och samhället.48

En kritisk aspekt av läromedelsteorin är att fältet om lärobokens mottagare är ett outforskat område. Detta innebär att fokus i teorin är på bokens innehåll, läraren och läroplanen men således inte på den som ska använda boken i sin kunskapsutveckling.49 Dock poängteras det kort

att eleven och vem denne är spelar roll för bokens ämnesinnehåll och hur det förstås.50

Då läromedelssteorin appliceras på undersökningen kommer hela den didaktiska

kommunikationskedjan beaktas. Sett till undersökningens karaktär kommer dock fokus att ligga på innehållet och inte på användandet av läroböckerna. Denna teori tillsammans med den postkoloniala teorin kommer an ndas som anal s erkt g i Resultat och anal s samt i

Diskussion och slutsatser f r att bes ara den tredje fr gest llningen.

6. Metod, materialurval och avgränsningar

6.1 Valt material

Urvalet har gjorts med grund i det Alan Bryman, författare till boken Samhällsvetenskapliga

metoder, kallar målstyrt urval som är lämpligt i kvalitativa metoder. Ett målstyrt urval baserar sig

på att välja ut de enheter, exempelvis intervjupersoner eller dokument, som kan besvara de formulerade forskningsfrågorna.51 De utvalda läroböckerna är därför Se samhället! Grundbok i

samhällskunskap, hädanefter benämnt som Se samhället, och Reflex 123 - samhällskunskap för gymnasieskolan, hädanefter benämnt som Reflex 123, från förlaget Gleerups Utbildning AB.

Urvalet har gjorts utifrån förlag, huvudförfattare, samhällskunskapsämnet och tillgänglighet. Att

48 Ammert, 2011, s. 29-33 49 Ammert, 2011, s. 37

50 Englund, B, 2011, Vad g r l rob cker? i Ammert, N (red.) Att spegla världen: Läromedelsstudier i teori och

praktik, Lund, Studentlitteratur, s. 283

(17)

välja läroböcker från samma förlag tros kunna ge en jämförande grund utifrån läroböckernas specifika målgrupp och om författarna anpassar sig till målgruppen.

Den språkligt anpassade boken, Se samhället, beskrivs vara ett läromedel som riktar sig till elever på introduktionsprogrammet där faktatexterna är enkelt skrivna med anpassning på

språklig utveckling och med bilder som stöd.52 I inledningen beskrivs boken vara en introduktion

till samhällskunskapsämnet för elever som inte är födda i Sverige men som kommit till Sverige för att leva och bo här.53 Denna bok har valts ut då den har ett anpassat språk och riktar sig till

elever på introduktionsprogrammet vilket inte läroböcker för övriga gymnasieprogram gör. Den icke språkligt anpassade boken, Reflex 123, beskrivs vara en bok till gymnasiet i

samhällskunskap och kurserna 1-3 med inriktning på studieförberedande program. Boken

beskrivs ha ett utförligt och berättande språk med olika fall som ska öppna upp för diskussion.54 I

inledningen av boken presenteras bokens struktur och funktion för eleven samt hur den kan bli en tillgång i undervisningen i ämnet.55 Denna bok har valts ut som en innehållsmässig

motsvarighet till Se samhället samt då den har en annan målgrupp.

6.2 Avgränsningar

Som Ammert beskriver har läroboken en central roll då styrdokument och samhällets olika grupper återspeglas genom den. Läroboken har en styrande faktor i vilket ämnesstoff som tas upp i undervisningen och vilken kunskap som förmedlas.56Därför är en avgränsning i denna

undersökning att endast analysera och jämföra de valda läroböckerna och inte lärarens påverkan, urval och undervisningssätt. Det hade dock varit möjligt att i denna studie även ha

kompletterande kvalitativa intervjuer med lärare för att undersöka lärarens förståelse för

52 Gleerups, Se samh llet! Grundbok i samh llskunskap tillg nglig:

https://www.gleerups.se/gymnasium-och-

vuxenutbildning/gymnasium-och-vuxenutbildning-grundlaggande-vuxenutbildning/gymnasium-och- vuxenutbildning-grundlaggande-vuxenutbildning-samhallskunskap/se-samhallet-grundkurs-i-samhallskunskap-p40696366 (hämtad 8/4 2020)

53 Almgren, H, Wattman, K & Holm, E, 2018, Se samhället - Grundkurs i samhällskunskap, Gleerups Utbildning AB, första upplagan s. 3

54 Gleerups, Refle 123 - samhällskunskap för gymnasieskolan, första upplagan tillg nglig:

https://www.gleerups.se/gymnasium-och-vuxenutbildning/gymnasium-och-vuxenutbildning- samhallskunskap/gymnasium-och-vuxenutbildning-samhallskunskap-baslaromedel/reflex-123-elevbok-2-a-upplagan-p40695581 (hämtad 8/4 2020)

55 Almgren, H, Höjelid, S & Nilsson, E, 2012, Reflex 123 - samhällskunskap för gymnasieskolan, första upplagan, Gleerups Utbildning AB s. 5

(18)

lärobokens påverkan. Men detta valdes bort sett till undersökningens ramar men också sett till rådande Covid-19-pandemi och situationen kring social distansering i det svenska samhället under våren 2020. Och därav kan inte lärarens påverkan på hur läroboken och dess innehåll används i klassrummet konstateras. Sett till undersökningens ramar och begräsningar har även tre delar från varje lärobok valts ut. En annan avgränsning är att endast analysera de bilder som kan kopplas till framst llningen a ett i och ett de andra i valda kapitel.

6.3 Metod

Vi har i denna undersökning valt att utgå ifrån Pär Widéns riktlinjer kring kvalitativ textanalys. Widén beskriver att vi dagligen möts av texter i olika form i vår omgivning och att vi där av måste förhålla oss till dessa.57 Genom en kvalitativ textanalys går det att närmare studera hur vi

tar till oss och förstår olika typer av texter. Analysmetoden bygger på att det görs en systematisk genomgång av det utvalda materialet för att dela upp det i olika kategorier och identifiera

mönster. Texter som anses vara lämpliga för denna typen av analys är bland annat skol- och utbildningstexter,58 precis som denna undersökning kommer behandla. Den kvalitativa

textanalysen härstammar från hermeneutiken vars fokus är att skapa mening ur texten genom tolkning och förklaringar. Hermeneutik benämns vara både en vetenskaplig teori och metod som grundar sig på att tolka och få en förförståelse för exempelvis texter. Grundtanken inom

hermeneutiken är således att forskaren som analyserar en text ska eftersträva att få fram textens mening i relation till den kontext i vilken texten skapades i.59

Det finns tre olika dimensioner av kvalitativ textanalys som metod. Den första dimensionen fokuserar på upphovsmannen till texten och dennes inverkan på texten. Den andra dimensionen handlar om textens form och innehåll och fokuserar på dess innebörd. Den tredje dimensionen fokuserar på att sätta texten i relation till dess samhälleliga omgivning. Widén menar att när en kvalitativ textanalys görs måste det klargöras vilken av dimensionerna som väljs ut. Detta då analysen blir olika beroende på dimension.60 Denna undersökning kommer därför att utgå ifrån

57 Wid n, P, 2019, K alitati te tanal s i Fejes, A & Thornberg, R (red.) Handbok i kvalitativ analys, Liber AB, tredje upplagan, s. 193

58 Widén, 2019, s. 193-197 59 Bryman, 2008, s. 507 60 Widén, 2019, s. 195-196

(19)

den andra dimensionen och därav fokusera på textens innehåll.

Widén beskriver att första steget i en kvalitativ textanalys är att ringa in frågor som fungerar som en utgångspunkt för undersökningen och är passande för det utvalda forskningstemat. I relation till den andra dimensionen av kvalitativ textanalys handlar det om att ställa frågor gällande textens innehållsmässiga egenskaper, exempelvis genom att ställa frågor om vilka bilder och begrepp som används i texten i relation till problemet som ska undersökas. Det går även att studera vilka begrepp och beteckningar som inte nämns.61 Efter att problem och frågor

formulerats ska ett lämpligt material väljas ut, detta beskrivs närmare i kapitlet Materialur al och a gr nsningar . Det tredje steget skri er Wid n handlar om att skapa anal tiska teman. Detta kan göras genom att studera exempelvis bokens register för att identifiera avsnitt som lyfter innehåll gällande det identifierade problemet. Detta presenteras i kapitlet

Operationalisering a metod och till gag ngss tt nedan. Det fj rde och sista steget best r a att en detaljerad analys ska göras, här ska materialets utvalda delar läsas och kategoriseras. I detta fjärde steg börjar forskaren med att göra en grov kategorisering, här delas texterna upp i relation till de ställda frågorna. Efter att denna första kategorisering har gjorts kan ytterligare underkategorier behövas för att på så vis se mönster inom de grova kategorierna, samt identifiera likheter och skillnader. Avslutningsvis ska innehållet i de olika kategorierna analyseras närmare för att få fram en slutsats.62

6.4 Operationalisering av metod och tillvägagångssätt

För att på ett tydligt sätt synliggöra arbetsprocessen i undersökningen kommer vi i detta avsnitt redogöra för användningen av metoden. Arbetsprocessen kommer att ta sin utgångspunkt i de olika steg som beskrivs av Widén. Det första steget blir att få en översiktlig bild av

läroböckernas innehåll för att senare kunna göra en djupare inläsning av materialet. Till att börja med kommer därför innehållsförteckning studeras för att ringa in liknande kapitel och teman i de båda läroböckerna. De kapitel som valts ut är följande:

- identitet,

- demokrati och diktatur,

61 Widén, 2019, s. 195 201 62 Widén, 2019, s. 203 206

(20)

- arbetsmarknad.

Dessa kapitel är vår grovkategorisering och våra teman. Kapitlen har valts ut målinriktat utifrån att det finns liknande kapitel i båda läroböckerna samt för att de tros kunna besvara våra

frågeställningar. I valda kapitel kommer även relevanta bilder att inkluderas i den kvalitativa anal sen, se A gr nsningar . Detta f r att en se hur bilder framst ller ett e entuellt i och

de andra . För att kunna göra analysen ska frågor ställas gällande textens innehåll enligt Widén. Därför har dessa analysfrågor formulerats av oss för att tillhandahållas vid närläsning och analys: - Vem/ ilka framst lls som i ?

- Vem/ ilka framst lls som de andra ?

- Hur och i vilken kontext framställs grupper och individer i valda delars text och bild?

6.5 Kritisk reflektion kring vald metod

Den kvalitativa textanalysens svaga sidor är att utforma en kodningsmanual som inte innehar tolkning från forskarens sida samt att det är svårt att besvara varför-frågor då dessa inte kan klargöras i en textanalys. Denna metods svaghet är också att materialet spelar en avgörande roll, därför bör forskaren kontrollera att materialet är giltigt och trovärdigt.63 Detta har tagits i

beaktning vid konstruerandet av analysfrågor samt metodens utformande och genomförande. Metoden har främst valts för att den bedöms kunna besvara de frågeställningar som

undersökningen har men också då metoden beskrivs vara flexibel. Metoden ger forskaren möjlighet att utforma och anpassa exempelvis analysfrågor, kodningsschema och urval som passar för den specifika undersökningen. Den beskrivs också vara icke reaktiv då det som studeras inte påverkas av forskarens närvaro.64 Som tidigare nämnt hade kvalitativa intervjuer

som komplement varit en möjlig metod, men som ovant nämnt valdes detta bort. En annan möjlig metod hade kunnat vara diskursanalys eller förgreningen kritisk diskursanalys. Dessa metoder hade kunnat bidra med ett verktyg kring att tolka språkets sätt att skildra

maktförhållanden, verkligheten och sociala skillnader i samhället.65 Dessa metoder valdes dock

63 Bryman, 2008, s. 296-297 64 Bryman, 2008, s. 296 65 Bryman, 2008, s. 474

(21)

inte sett till studiens s fte. Som n mnt r s ftet att anal sera framst llningen a i och de andra , detta p ett övergripande och integrerat sätt med eventuella bilder. Vår tolkning är att med metoden diskursanalys eller kritisk diskursanalys hade språkets detaljer lätt kunnat stå framför den övergripande framställningen som text och bild ger integrerat.

6.6 Reliabilitet och validitet

Begreppen reliabilitet och validitet menar Bryman har en tydlig koppling främst till kvantitativa studier men att anpassning och alternativa kriterier går att göra till kvalitativa studier. De

alternativa kriterierna utgår från två grundläggande kriterier: tillförlitlighet och äkthet.

Tillförlitlighetskriteriet är utformat utifrån att kvalitativ forskning, till skillnad från kvantitativ forskning, inte kan fastställa en enda och absolut sanning av verkligheten. Därför är det av största vikt enligt Bryman att inse att det alltid kommer att finnas olika sätt att beskriva

verkligheten, men att forskaren ska se till att trovärdighet finns i beskrivningen av verkligheten och att den är acceptabel. Kriteriet om äkthet baseras främst på om forskaren framför en rättvis bild av det material eller de människor som intervjuas.66 Därför är det också av största vikt att

forskaren förstår sin roll och sin påverkan i den kvalitativa forskningen utifrån sina egenskaper, så som kön, ålder och personlighet.67

Med detta i beaktning är denna undersökning möjlig att genomföra på andra sätt och med ett annat resultat. Utifrån hermeneutikens grundtanke är forskarens förförståelse och bakgrund en väsentlig komponent i denna typ av metod och studie.68 Med detta konstaterat har vi förståelse

för att vår bakgrund som ämneslärarstudenter spelar roll för hur vi ser på materialet. Även studiens utgångspunkt, att se em eller ilka som framst lls som i eller de andra , är väsentligt för hur undersökningen har gjorts och dess resultat. Vi eftersträvar dock att vara transparenta, då Bryman menar att detta är nödvändigt69 för att visa läsaren processen i denna

undersökning och således sträva mot att undersökningen ska ha en hög tillförlitlighet och äkthet. Då vi är två som genomför denna undersökning har vi båda analyserat valda kapitel i båda läroböckerna. Detta för att få ett bredare perspektiv samt bidra till en större tillförlitlighet och

66 Bryman, 2008, s. 352-357 67 Bryman, 2008, s. 368-369 68 Bryman, 2008, s. 507 69 Bryman, 2008, s. 370

(22)

äkthet.

7. Resultat och analys

I denna del är strukturen satt utefter valda teman: identitet, arbetsmarknad samt demokrati och diktatur. Dessa teman har valts utifrån läroböckernas kapitel och utifrån framst llningen a i ,

de andra samt konte t.

7.1 Tema: Identitet

7.1.1 Vi:et i Reflex 123

I Reflex 123 framst lls i p fler s tt. Dels framst lls ett m ngkulturellt s enskt i , d r utrikes födda har en naturlig del i befolkningsstatistiken, detta s ns i f ljande citat: Andelen a den svenska befolkningen som har utl ndsk bakgrund kan j mf ras med USA [...] .70 Runblom

påpekar i sin studie att det svenska mångkulturella samhället ofta förbigås i läroböcker förutom när arbetsmarknad behandlas.71 På samma sätt uteblir en förklaring kring det mångkulturella

svenska samhället i citatet ovan då det används som inledning till ämnet etnicitet och sedan vidare till ämnet arbetsmarknad.

I detta tema g r det ocks att urskilja ett s enskt i d r midsommarfirande, jultraditioner och den lilla r da stugan p landet ben mns som t piskt s enskt. 72 Detta kan liknas vid det

s enska i:et som Wicke identifierar i sin unders kning. Wicke menar att i:et kn ts till typiska svenska händelser och traditioner vilket skapar en gemenskap.73 Det s enska i:et

framkommer även då läroboken tar upp att svenskklingande efternamn ger fördelar på den svenska bostadsmarknaden.74 Ytterligare ett e empel p det s enska i:et terfinns i te ten om

de S erigef dda in narna som bor i segregerade bostadsomr den i S erige. Vi:et skildras genom att de S erigef dda in narna ben mns ha l gre utbildningsni n in andrare som bor i området.75 Här framkommer en gemenskap utifrån nationalitet, något som tidigare nämnda Mc

70 Almgren et al., 2012, s. 50 71 Runblom, 2006, s. 20 72 Almgren et al., 2012 s. 50 73 Wicke, 2019, s. 228-229 74 Almgren et al., 2012, s. 52 75 Almgren et al., 2012, s. 53

(23)

Eachrane & Faye också belyser finns hos svenskarna.76 Said påpekar att européerna har en stark

självbild och att de anser sig vara överlägsna över allt icke européeiskt.77 Tendensen av

gemenskap och överlägsenhet tycks baseras på nationalitet snarare än utbildning. De

S erigef dda r d rf r i i detta st cke. S ledes framst lls i som m ngkulturellt, s enskt och överlägset

7.1.2 De andra i Reflex 123

De andra skildras p olika s tt i detta tema. E empel is i karakt ren Mirela framst llsett kluvet perspektiv där hon pendlar mellan att kategoriseras som svensk och alban.78 När hon och

hennes familj h lsar p i hemlandet Koso o ben mns de som s enskarna och hemma i S erige benämns hon och hennes familj som albaner.79 Här visar läroboken således ett tvådimensionellt

de andra utifr n betraktare och landsgr nser, Mirela är alltid de andra oa sett om hon r i S erige eller i Koso o. Detta kan f rst s som att Mirela st ndigt upple er en distans till i:et , n got som Elmeroth menar r f rekommande att de andra g r i relation till i och de andra .80

Reflex 123 tar även upp stereotyper kopplat till nationalitet, exempelvis benämns tyskar vara

ordningsamma och flitiga, danskar är öldrickande och gemytliga och skottar är snåla.81 Denna

typ av stereotypisering och förlöjligande av grupper identifieras även i Eilards undersökning och hon menar att detta ofta drabbar redan stigmatiserade grupper.82 Detta m lar upp ett de andra

även då författarna i meningen efter belyser att dessa är just skämtsamma stereotyper. Längre ner i st cket beskri s idare ett stereot piskt de andra i en historisk konte t:

De andra, de som inte hörde till den egna nationen, tillskrevs negativa egenskaper: tjuvaktighet, opålitlighet och andra stereotyper som vi nämnt ovan. Det egna folket värderas högst. De andra, som inte uppfyllde kriterierna att höra till, värderades lägre och var därför underordnade.83

76 Mc Eachrane & Faye, 2001, s. 10 77 Said, 1978, s. 6,9 78 Almgren et al., 2012, s. 47 79 Almgren et al., 2012, s. 47 80 Elmeroth, 2008, s. 28 81 Almgren et al., 2012, s. 48 82 Eilard, 2008, s. 430-431 83 Almgren et al., 2012, s. 49

(24)

Även då detta citat skildrar historia med syftet att beskriva nationalism blir vår tolkning att lärobokens sätt att kommunicera kunskap förmedlar en sanning till läsaren, likt det Ammert belyser.84 Även då citatet skildrar dåtid kan detta visa på att framställningen av i och de

andra st ndigt er sig starkare85 och att motsatsförhållandet mellan väst och öst fortskrider.86

Detta citat från Reflex 123 skildrar således att framställningen av i och de andra har funnits länge och fortsätter befästas.

Bostadsmarknaden tas, som tidigare nämnt, upp som en del av individens identitet. Inledningsvis ger boken en historisk beskrivning där svenskarnas emigration till Amerika beskrivs.87 Detta kan

tolkas som ett f rs k till att identifiera en s enskarna som ett de andra i andra l nder. De andra f rekommer en i detta citat: Det finns e empel is bel gg f r att in andrare med arabisktklingande namn inte blir inbjudna till lägenhetsvisningar i samma utsträckning som personer med s enskklingande namn. 88 I relation till detta har två bilder valts ut som ska skildra

bostadssegregationen i Sverige. Den ena föreställer ett lägenhetshus i s kallad funkis-stil . Utanför lägenhetshusen går två kvinnor med slöja och två barn. Bildtexten till denna bild lyder:

Sannolikheten r stor att n anl nda till S erige hamnar i bostadsmilj er som den h r. 89 Den

andra bilden föreställer en stor villa med strandtomt med en bildtext som påvisar att det krävs gott kapital och kontakter för att kunna bo i detta hus.90 Bilderna betonar således en skillnad

mellan i och de andra , som enligt r anal s kan h rledas till det Eilard menar leder till stigmatisering a gruppen som ses som den andra .91 Återigen porträtteras ett tydligt

motsatsf rh llande som f rst rker bilden a i och de andra .92

De andras olikhet l fts en i detta citat fr n l roboken: Det r iktigt att komma ih g att utrikes födda är en grupp med mycket olika bakgrund. 93 S ledes framst lls gruppen de andra

som en heterogen grupp. Denna framställning skiljer sig från Saids teori och visar på en

84 Ammert, 2011, s. 29-33 85 Said, 1978, s. 6,9 86 Said, 1978, s. 3 87 Almgren et al., 2012, s. 51 88 Almgren et al., 2012, s. 52 89 Almgren et al., 2012, s. 53 90 Almgren et al., 2012, s. 52 91 Eilard, 2008, s. 430-431 92 Elmeroth, 2008, s. 28 93 Almgren et al., 2012, s. 51

(25)

f rst else f r den kritik som den postkoloniala teorin f tt om att g ra den andra till en homogen grupp.94 Avslutningsvis ska det dock p pekas att de andra f r i detta tema

benämningar som n anl nda , in andrare , fattiga och icke europeiska .95 Detta befäster i

sin tur nd Saids teori om att den andre beskri s och m las upp som underlägsna och annorlunda till i:et a st.96 S ledes beskri s de andra som heterogena men ändå som en

gemensam och avvikande grupp samt stereotypa, underlägsna och som icke svenskar i detta tema.

7.1.3 Kontexten i Reflex 123

Grupper och individer framställs i en kontext där individen centraliseras tillsammans med begreppet identitet i detta tema. Kontexten innefattar även en distans och ett motsatsförhållande mellan i och de andra samt en f rl jligande ton mot de andra . L roboken tenderar ocks att framh a att indi iden tillh r en kategori, e empel is i eller de andra men l fter ocks att detta är kontextuellt sett till land och dess historia. Grupper framställs också i förhållande till hur de bor och hur boendet skapar identitet för dem som kollektiv.

7.1.4 Vi:et i Se samhället

Vi i f rh llande till identitet framst lls p olika s tt i Se samhället. I början presenteras fakta om S erige samt dess befolkning, h r framst lls i:et som m ngkulturellt och in andrat. Detta skildras i meningen: Alla i som bor i S erige r in andrare p n got s tt. 97 Kopplat till denna

framställning benämns Sveriges befolkning bestå av den historiskt europeiska invandringen från Tyskland, Finland och Belgien,98 d r framkommer s ledes ett europe iskt i . Vidare beskrivs

det att m nga in andrare som har kommit till S erige har integrerat sig och le er som m nga svenskar g r och k nner sig som s enskar. De har bli it en del a S erige. 99 Anledningen till

in andrarens anpassning till i:et och dennes f rs k till att distansera sig fr n de andra skulle kunna härledas till den negativa klang som andrafiering tenderat att få.100 Således framställer Se

samhället att i:ets normer kan leda till en gemenskap och inkludering.

94 Eriksson et al., 1999 s. 21-22 95 Almgren et al., 2012, 96 Said, 1978, s. 3-5 97 Almgren et al., 2018, s. 14 98 Almgren et al., 2018, s. 14 99 Almgren et al., 2018, s.17 100 Elmeroth, 2008, s. 28

(26)

Vi:et s enskar beskri s ocks ara lkomnande till de andra i meningen: De flesta

svenskar välkomnar de människor som av tvång eller frivilligt söker sig till Sverige och vill leva h r. 101 Detta stärker bilden av att de flesta i väst vill upprätthålla en god moral som Said menar

är en tillskrivning väst gör för att stärka sin goda självbild.102 S ledes ben mns i:et i detta

tema som mångkulturellt, europeiskt, svenskt och invandrat med möjlighet till inkludering av den andre om denna kan efterlikna i:et . Denna möjliga inkludering baserar sig således på om "de andra" kan bidra och anpassa sig till "viet", något som Fanon beskriver som

grundl ggande i teorin om i och de andra .103

7.1.5 De andra i Se samhället

De andra framst lls ocks i relation till identitet i denna bok. De andra beskri s ara personer som har problem med arbetslöshet och ekonomi.104 Detta kopplas även ihop med

bostadssegregation d r de andra beskri s p f ljande s tt:

Det är dyrare att bo i vissa stadsdelar och där kan bara människor med god ekonomi flytta in. Om man har kommit till Sverige som flykting och inte har ett välbetalt arbete har man inte råd att bo i dyrare området.105

I detta st cke beskri s s ledes de andra ara resurss aga och naturligt ara a en l gre samhällsklass. Precis som Vertovec menar p erkar fler kategorier hur de andra betraktas, exempelvis spelar klasskillnader och utbildning roll.106 De andra kopplas en till stereot per,

likt Reflex 123, där skottar, danskar och italienare målas upp på olika stereotypiska sätt.107

Återigen visas ett exempel på stereotypisering som Eilard menar skapar stigmatisering,108 även

Kamali menar att kunskapss stemet bidrar till att skildra stereot per a de andra .109

Karakt ren Safa beskri s ordagrant ara en del a de andra och minoriteten i S erige som

101 Almgren et al., 2018, s.17 102 Said, 1978, s. 285-286

103 Mc Eachrane & Faye, 2001, s. 11 104 Almgren et al., 2018, s. 17 105 Almgren et al., 2018, s. 17

106 Hübinette & Pripp, 2017, s. 298-299 107 Almgren et al., 2018, s. 20

108 Eilard, 2008, s. 430-431 109 Kamali, 2006, s. 47

(27)

muslimsk tjej med bosniska f r ldrar. Hennes f r ldrars kultur ben mns tillh ra de andra och kulturen och föräldrarnas beteende målas upp som problematiskt då de beskrivs kontrollera henne. Detta bef ster boken genom uppmaningen: Vi kan hoppas p att det är hon som väljer sitt liv, sin livsstil, och att det inte är andra som bestämmer. Alla har rätt till sitt eget, självvalda li , det r en m nsklig r ttighet. 110 Det som inte nämns i detta citat är att om karaktären varit en

del a i:et och s ensk kultur hade troligtvis inte rätten till självbestämmande nämnts. Därav bef st och kommuniceras bilden a den andra unga flickan som kontrollerad, ilket Elmeroth menar kan upprätthålla en etnisk maktordning.111

S ledes ben mns de andra i detta tema som stereotypa, resurssvaga, ekonomiskt utsatta, av lägre samhällsklass samt innehavande av en felaktig kultur som går emot de mänskliga rättigheterna och svensk kultur. Denna felaktiga kultur beskrivs också kontrollera individer i gruppen de andra . Enligt den postkoloniala teorin tillskrivs egenskaper likt dessa den andra .

Den andra ses som odemokratisk och inneha ande a icke europeisk kultur ilket g r dem underl gsna i:et .112

7.1.6 Kontext i Se samhället

Grupper och individer framställs i detta tema i en kontext av ekonomisk-, språklig- och

bostadssegregation. Den andres r ttigheter beskri s inskr nkas p ett s tt som indi iden som ing r i i:et troligt is inte upple er. Framst llningen g rs ocks p ett s tt som uppmanar de andra till att anpassa sig för att bli en del a S erige och bli precis som i:et , ekonomiskt och moraliskt starkt. Avslutningsvis tenderar diskussionsfrågorna i detta tema att stärka

framst llningen a i och de andra . Detta d de r a j mf rande karakt r d r l saren uppmanas jämföra sitt hemland, dess kultur och människor med Sveriges kultur och människor.113

7.1.7 Jämförelse i temat: Identitet

I b da l rob ckerna r framst llningarna a i och de andra samt temats konte t likt. B da

110 Almgren et al., 2018, s. 20-21 111 Elmeroth, 2008, s. 38-39 112 Said, 1978, s. 3-5, 6,9 113 Almgren et al., 2018, s. 21

(28)

läroböckerna framställer ett m ngkulturellt s enskt i d r in andring till S erige tas upp som ett formande a landets historia och befolkning. I det m ngkulturella s enska i:et inkluderas alltså människor som inte är födda i Sverige men som tagit till sig kulturen och således anpassat sig och sin identitet till i:et . De andra beskri s i b da l rob ckerna som ekonomiskt utsatta och som en grupp med svårigheter på den svenska bostadsmarknaden. Gruppens och individens tillh righet till i eller de andra portr tteras s ledes i förhållande till ekonomi och

klasstillhörighet. Stereotypa generaliseringar kopplat till andra länders nationalitet tas även upp i båda läroböckerna. Ytterligare en likhet är att två karaktärer tas upp för att benämna begreppet identitet. Båda är flickor och båda har föräldrar som är födda i ett annat land än Sverige, därför reflekterar b da karakt rerna er sin identitet och ben mns i b da l rob ckerna som de andra . En skillnad som vi finner är att Se samhället innehar flera exempel som kan uppfattas rikta sig mot läsaren på ett uppmanande och fostrande sätt. Ett exempel på detta är att det finns en uppmaning om att eftersträva de goda exemplen på invandrare som anpassat sig till Sverige och svensk kultur. Även textraden om hur författarna hoppas att karaktären Safa ska få bestämma över sitt eget livsöde kan uppfattas som en uppmaning till läsaren. Denna uppmanande och fostrande ton är något som inte återfinns i Reflex 123 och i texten om karaktären Mirela. I Reflex

123 är framtoningen och språket redogörande och inbjuder till diskussion. En annan skillnad är

att de andra beskri s som en heterogen grupp i Reflex 123 men inte i Se samhället.

Beskri ningen a S erige och det s enska i:et g rs med hj lp a koppling till tradition och attribut i Reflex 123 men detta görs inte i Se samhället.

7.2 Tema: Arbetsmarknad

Vi och de andra i relation till arbetsmarknad har i funnit i flera a de studerade kapitlen i läroböckerna, vi har därav valt att sammanställa detta under temat arbetsmarknad.

7.2.1 Vi:et i Reflex 123

I Reflex 123 framst lls ett unikt s enskt i i förhållande till arbetsmarknad, två exempel på detta är:

(29)

I Sverige finns t.ex. ingen lag om minimilön: en arbetsgivare begår således inget lagbrott om de anställda bara får 25 kr i timmen. I USA och i de allra flesta EU-länder finns däremot en lag om minimilöner.114 Jämfört med många andra länder spelar arbetsmarknadens organisationer i Sverige en mycket stor roll för samhällsutvecklingen och de har alla möjligheter att komma till tals i den politiska debatten.115

Detta framställer även ett arbetsamt s enskt i med speciella arbetsmarknadslagar som r demokratiska och gynnsamma för samhället. Som tidigare nämnt tar även Wicke upp att ett s enskt i och en i-gemenskap går att finna i läroböcker.116

Ett annat exempel på ett arbetsamt svenskt i , r i form a te t och bild p den italienske mannen Sal atore Grimaldi, som en ben mns som c kelkungen . Sal atore ger och dri er framgångsrikt ett cykelföretag i Sverige och framställs som ett i d han bor i S erige och bidrar till i:ets lf rdssamh lle.117 Denna framställning stärks av den postkoloniala teorins

grundtanke a att de andra b r f rh lla sig till i:et 118 samt vara självständig, likt det

europeiska i:et .119 Således beskri i i detta tema som arbetsamt, s enskt, unikt och

bidragande.

7.2.2 De andra i Reflex 123

I detta tema framkommer de andra i j mf relser och i kontrast med i:et , liksom det

Elmeroth konstaterar ofta sker.120 Ett exempel på denna kontrast lyfts i ett av citaten som nämns i

o anst ende del i Vi:et i Reflex 123. Citatet lyfter att Sverige inte har en lag om minimilön, vilket andra länder har.121 Därav framkommer att utländska arbetsmarknader och dess lagar är ett

icke s enskt de andra .

I exemplet om Mirelas pappa m las ett de andra upp utifr n klassperspekti och arbetskraft. Pappan menar att han har tvingats degradera sig i förhållande till klass när han flyttade till

114 Almgren et al., 2012, s. 295 115 Almgren et al., 2012, s. 290 116 Wicke, 2019, s. 12-17 117 Almgren et al., 2012 s. 50-51 118 Mc Eachrane & Faye, 2001, s. 11 119 Said, 1978, s. 3-5

120 Elmeroth, 2008, s. 28 121 Almgren, et al., 2012, s. 290

(30)

Sverige då han inte kunde få jobb inom juridik vilket han hade utbildat sig till i sitt hemland. Det beskri s p f ljande s tt: f r Mirelas pappa ar etniciteten mest bet delsefull f r hans s righet att etableras sig p s ensk arbetsmarknad. 122 Detta går att härleda till Vertovecs begrepp

super-diversity som innefattar att etnicitet hör ihop med klass, anställning och position på

arbetsmarknad kopplat till i och de andra .123 De andra ben mns en som in andrade

kvinnor med en låg status på svensk arbetsmarknad och jämförs med svenska kvinnor som innehar en hög status på arbetsmarknaden.124 Även Johansson Harrie har funnit en framställning

a den andra som in andrark inna och med problem p arbetsmarknaden.125

I faktarutan om bemanningsf retag skildras en ett de andra . I denna text beskrivs det att bemanningsföretag är ett s tt f r issa att komma in p arbetsmarknaden. Det g r d rf r att tolka att dessa issa r de andra d det i meningen efter st r att bemanningsf retag anst ller arbetskraft fr n icke sterl ndska l nder i h g utstr ckning.126 Tidigare nämnda Runblom

belyser att invandring är väsentlig i Sverige när arbetskraft behövs.127 Detta går att tolka som att

en om de andra beh s p arbetsmarknaden r de inte en del a i:et .

I ett exempel i boken beskrivs en situation angående att skaka hand eller inte då en ung religiös man, Adrian, inte skakar hand med en potentiell arbetsgivare av kvinnligt kön. Denne

arbetsgivare beskrivs känna sig kränkt och omedelbart utanför då Adrian skakar hand med hennes manliga kollegor men inte med henne. Adrian får efter detta ingen anställning eller stöd från Arbetsförmedlingen, vilket gjorde att Adrian satte igång en rättstvist utifrån

diskrimineringsgrunderna där han slutligen fick rätt.128 De som läser texten uppmanas bedöma

hur de skulle dömt fallet samt reflektera kring hur de ställer sig till om religion eller kravet på j mst lldhet r iktigast. I denna te t m las Adrian upp som den andre : religi s, ej anpassad till s ensk arbetsmarknad och i:ets tankar om j mst lldhet men också skyddad av den svenska diskrimineringslagen. Här går det liksom Said menar att urskilja ett motsatsförhållande

122 Almgren et al., 2012, s. 47

123 Hübinette & Pripp, 2017, s. 298-299 124 Almgren et al., 2012, s. 61

125 Johansson Harrie, 2016 s.63-67 126 Almgren et al., 2012, s. 298 127 Runblom, 2006, s. 20 128 Almgren et al., 2012, s. 62

(31)

mellan väst och öst. Detta motsatsförhållande, där väst ser sig som överlägsen,129 målar upp

Adrian som den irrationella och bakåtstr ande den andre . De andra beskri s s ledes i detta tema som allt det i:et inte r: oanpassningsbar, oj mst lld, religi s, bak tstr ande, irrationell och i behov av stöd på arbetsmarknaden.

7.2.3 Kontext i Reflex 123

Grupper och individer framställs i en kontext där svensk arbetsmarknad beskrivs som unik samt inkluderande för de som har anpassat sig till arbetsmarknaden och Sverige. Kontexten är även problematiserande och jämförande där olika situationer på arbetsmarknaden tas upp och där individers olika val och livsåskådningar kan påverka exempelvis arbetsförhållandena.

7.2.4 Vi:et i Se samhället

I temat arbetsmarknad i Se samhället beskri s ett j mst llt fram tstr ande s enskt i . Detta visas i exemplet med en bild av en man som kör en barnvagn ute och en kvinna som kör buss båda med västerl ndska drag. Tillh rande bildte t beskri er [...] pappan som tar med barnen ut i naturen och den kvinnliga busschauffören. I Sverige är det sedan flera decennier helt naturligt att b de k innor och m n rkesarbetar och tar hand om barnen. 130 Här går det att urskilja

framställningen av väst som en progressiv civilisation vilket Said lyfter vara en del av västs självbild.131 Det framkommer en ett ut ecklat och globaliserat s enskt i i beskri ningen a

den svenska arbetsmarknadsutvecklingen, detta nämns i stycket nedan:

Hemma hos en svensk arbetarfamilj omkring år 1900, fanns det knappast några saker som kom från andra länder. Idag är det tvärtom, det kan vara svårt att hitta ett helsvenskt föremål i många hem. Det mesta vi har hemma är importerat, inköpt från andra länder.132

I te ten n mns i och S erige sammankopplat ilket Wicke menar skapar en nationell gemenskap som blir svår för läsaren att frånsäga sig.133 Läroboken konstruerar där av en bestämd

kunskap för läsaren, vilket enligt Ammert läroböcker kan göra enligt det funktionella

129 Said, 1978, s. 3

130 Almgren et al., 2018, s. 138 131 Said,1978, s. 3-5

132 Almgren et al., 2018, s. 137 133 Wicke, 2019, s. 228-229

(32)

perspektivet.134 en ett europeiskt i f rekommer d italienare l fts i koppling till

arbetsinvandring från 1960-och 70-talet. Denna arbetsinvandring lyfts som berikande i relation till att den italienska matkulturen bidrog till svensk kultur.135 D rf r har det europeiska i:et

koppling till att ett bidragande till välfärdssamhället och detta bekräftar bilden av hela väst som framåtsträvande och moraliskt goda.136 S ledes beskri s i:et som bidragande och d rför

moraliskt gott, framåtsträvande, jämställt, europeiskt, utvecklat och globaliserat samt svenskt i detta tema.

7.2.5 De andra i Se samhället

Som tidigare n mnt i temat Identitet framst lls de andra som en ekonomiskt utsatt grupp d r språket spelar stor roll för individens chanser på arbetsmarknaden.137 Exempelvis poängteras

arbetslöshet som ett problem för individ och samhälle i detta tema.138 Svartjobb förklaras i

koppling till restaurangbranschen där det konstateras att det är vanligt inom denna bransch. Till denna text om svartjobb finns en bild där en ung man med österländska anlag står och diskar,139

det g r d rf r att se framst llningen a den andre som n gon som jobbar s art, ilket konstateras ara d ligt. De andra presenteras en bli diskriminerade på den svenska

arbetsmarknaden och därför bli tvingade att starta egna företag vilket framkommer i detta citat: Personer med utl ndsk bakgrund r egenf retagare i st rre utstr ckning n etniska s enskar. 140

Det lyfts även att läsare från andra länder troligen inte blir förvånade över detta faktum.141 Detta

kan ge intr ck a att den t nkta l saren r en del a de andra . De andra framställs således vara en diskriminerad grupp på arbetsmarknaden som tvingas lösa sin arbetslöshet själv. Detta bekräftar Saids teori om att det finns ett motsatsförhållande och en distans mellan väst och öst samt att egenskapen omoralisk tillskri its de andra .142 en h r isas e empel p n r den

andre p erkas a flera faktorer, i detta fall etnicitet i koppling till anställning och position på arbetsmarknaden.143 134 Ammert, 2011, s. 29-33 135 Almgren et al., 2018, s. 16 136 Said, 1978, s. 3-5, 285-286 137 Almgren et al., 2018, s. 17 138 Almgren et al., 2018, s. 145 139 Almgren et al., 2018, s. 149 140 Almgren et al., 2018, s. 152 141 Almgren et al., 2018, s. 152 142 Said, 1978, s. 3-5, 285-286

Figur

Updating...

Referenser

Relaterade ämnen :