VÅRDARES ATTITYD OCH BEMÖTANDE GENTEMOT PATIENTER MED DROGMISSBRUK: En litteraturstudie

Sjuksköterskeprogrammet Kurs 2VÅ45E Vt 11 Examensarbete 15 hp

VÅRDARES ATTITYD OCH BEMÖTANDE GENTEMOT

PATIENTER MED DROGMISSBRUK

Titel Vårdares attityd och bemötande gentemot

patienter med drogmissbruk – en litteraturstudie

Författare Daniel Axmarker och Axel Clausson

Utbildningsprogram Sjuksköterskeprogrammet

180 hp

Handledare Monica Carlsson

Examinator Mona From Attebring

Adress Linnéuniversitetet, institution för hälso- och

vårdvetenskap 351 95 Växjö

Nyckelord Attityd, bemötande, drogmissbrukare,

vårdpersonal

SAMMANFATTNING

Bakgrund: Drogmissbrukare blir en allt vanligare patientkategori och de blir ofta illa bemötta av vårdpersonal. Ett bemötande från vårdpersonalen innehållande mänsklig värme och

omtanke kan bidra till att förbättra patientens hälsa och välbefinnande och kan vara en avgörande faktor för behandlingsresultatet av dessa patienter.

Syfte: Syftet var att belysa attityder och bemötande hos vårdpersonalens gentemot patienter med drogmissbruk i vården.

Metod: Studien utformades som en litteraturstudie med kvalitativ ansats. Åtta vetenskapliga artiklar, både kvalitativa och kvantitativa, utgjorde grunden för resultatet.

Resultat: Vårdpersonalens attityd och bemötande upplevs som negativ av både vårdare och patienter. Sjuksköterskor hade en pessimistisk och stereotypisk syn på patienter med

drogmissbruk. Patienter med drogmissbruk bemöts ofta med en dömande och fientlig attityd. Slutsatser: Mer utbildning och kunskap behövs inom vården av patienter med drogmissbruk. Patienter med drogmissbruk upplever att de inte blir betrodda eller tagna på allvar. Denna upplevelse skulle kunna påverkas positivt om personalen hade mer utbildning inom missbruksvård.

INNEHÅLL

BAKGRUND

Lagar som styr vården av missbrukare 3

Stigma 4

Attityd 4

Bemötande 4

TEORETISK REFERENSRAM

TIDIGARE FORSKNING

PROBLEMFORMULERING OCH FRÅGESTÄLLNINGAR

SYFTE

METOD

RESULTAT

Pessimistisk och stereotypisk syn 8

Stigma 9

Utbildning och kunskap 9

DISKUSSION

Metoddiskussion 10

Resultatdiskussion 11

Pessimistisk och stereotypisk syn 11

Stigma 12

Utbildning och kunskap 12

Slutsatser 13

Bilagor

1. Redovisning av artikelsökning 2. Artikelöversikt

1

BAKGRUND

Målet för hälso- och sjukvården är en god hälsa och en vård på lika villkor för hela befolkningen (Hälso- och sjukvårdslag (1982:763). Vården skall ges med respekt för alla människors lika värde och för den enskilda människans värdighet. Den som har det största behovet av hälso- och sjukvård skall ges företräde till vården (Hälso- och sjukvårdslag (1997:142). Under utbildningen till sjuksköterska har författarna träffat olika

patientkategorier och de beskriver skiftande erfarenheter av personalens bemötande. Ett första intryck var att framförallt patienter med drogmissbruk beskrev negativa erfarenheter.

Författarna vill med denna studie därför belysa bemötandet av patienter med drogmissbruk inom vården.

Ordet missbruk har ofta en negativ klang hos allmänheten. Ordet associeras med känslokalla och manipulativa personer som ej vill leva ett normalt liv, enligt Johansson och Wirbing (2005). I folkmun kallas de ”A-lagarna”, ”fyllona”, ”knarkarna” (Ibid).

Missbruk/beroende

Missbruk definieras som en okontrollerad eller överdriven användning av något, vanligen alkohol, narkotika eller andra substanser med euforiserande effekter, men även t.ex. mat och spel. Bruk av alkohol, narkotika, tobak och läkemedel, t.ex. bensodiazepiner, kan övergå till missbruk genom överdriven konsumtion eller genom medlens beroendeframkallande effekter. Dessa kan vara av såväl fysiskt som psykiskt slag. Svensk lagstiftning förbjuder all hantering och användning av narkotika förutom användningen av narkotiska läkemedel inom

sjukvården. Allt icke-medicinskt bruk av narkotika innebär därför missbruk. I medicinsk mening talar man om missbruk när bruket fortsätter trots att det uppenbarligen vållar problem. (Nationalencyklopedin, 2011a)

Definitionen av missbruk enligt Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorder (DSM IV) är upprepad droganvändning som leder till oförmåga att uppfylla sina förpliktelser i arbetet, skolan eller hemma. Fortsatt användning trots upprepade eller ihållande sociala eller interpersonella problem som orsakas eller förvärras av droganvändningen. Drogrelaterad kriminalitet och användning i situationer som är fysiskt riskabelt ingår även i definitionen. (Johansson & Wirbing, 2005 )

Det finns få undersökningar om hur många missbrukare det finns i Sverige. Centralförbundet för Alkohol- och Narkotikaupplysning (CAN) gjorde den senaste kartläggningen 1998. Antalet missbrukare i Sverige uppgick då till 26 000. Då årtalet ej är aktuellt, är det därför svårt att skatta antalet missbrukare idag. Mycket tyder på att antalet har stigit.

Det vanligaste missbruket är ”blandmissbruket”. Vid ett sådant missbruk definieras inte missbrukaren som ”heroinist” eller ”amfetaminist”, utan missbrukaren använder sig av en basdrog som kombineras med andra droger. (CAN, 2010)

År 2003 kostade narkotika och alkohol det svenska samhället 30 miljarder kronor, vilket bland annat innefattar kostnader för rättsväsendet, bidrag, vård och behandling och brott. Vård och omsorg stod för 84 % av kostnaderna. Det förebyggande arbetet stod endast för 3 % av kostnaderna. (CAN, 2010)

2

Skillnaden mellan missbruk och beroende är att beroendet har med kroppslig tillvänjning att göra och beroende är en allvarligare diagnos, eftersom missbruk leder till ett beroende. Beroende är mer tvångsmässigt än missbruk (Johansson & Wirbing, 2005 ).

Det finns olika sätt att se på uppkomsten av missbruk. Enligt den moraliska synen beskylls individens handlingssätt som syndigt och därmed ses även individen som svag och dålig. Inom det medicinska synsättet ses individen som sjuk, antingen genom att hon eller han har smittats eller ådragit sig en sjukdom eller att han eller hon har fötts med en svaghet eller brist. Det sociala synsättet ser alkohol och drogproblem som ett samhällsproblem som visas hos individer som genom viss klasstillhörighet eller andra yttre förhållanden är de som drabbas. (Palm, 2003b,).

Efter att patienten med drogmissbruk slutat använda drogen/drogerna kan abstinensepilepsi uppstå. Komplikationen är mycket farlig och kan leda till döden. Symtomen kommer ett par dagar efter att man avslutat användningen och består utav muskelryckningar, som ofta uppträder utan förvarning. För att förhindra abstinensen behandlas patienten med

bensodiazipiner. Den svåraste formen av drogabstinens kallas delirium tremens. Inledningsvis drabbas patienten av oro, ångest, darrningar, hjärtklappning, som sedan över går i

hallucinationer, framförallt synhallucinationer. Drabbas man av en svårare form av delirium tremens behöver patienten intensivvård på sjukhus. (1177.se, 2011).

Droger

Droger är ett samlande namn på ämnen som stimulerar olika delar av hjärnan beroende på vilket sorts drogpreparat, men de påverkar även kroppen på ett skadligt sätt. Till droger räknas framför allt narkotika och alkohol, ibland även tobak och medel som används vid sniffning (Nationalencyklopedin, 2011b).

De vanligaste drog- och narkotikapreparaten är Cannabis, Amfetamin, Kokain, samt Heroin och andra opiater. CAN har listat de farligaste drogerna, där Heroin toppar med Kokain på andra plats. Olika droger har olika skadeverkningar/effekter. Narkotikarelaterade dödsfall i Sverige år 2007 beräknades till 395. (CAN,2010)

Gemensamt för ovanstående droger är att användaren upplever en känsla av välbefinnande. Cannabis

Cannabis är den vanligaste drogen i Sverige. Effekter av Cannabis kan vara en känsla av upprymdhet och avslappning, och ruset vara ofta i 2-3 timmar. De vanligaste

skadeverkningarna av Cannabis är ångest, olust, panikkänslor och förföljelsemani. Cannabisbruk kan ge upphov till psykiska sjukdomstillstånd. Symtom på dessa är förföljelseidéer, syn- och hörselhallucinationer, oro, ängslan, förvirring och impulsivt beteende. Detta kräver sjukhusvård. (CAN, 2010)

Centralstimulerande droger

Amfetamin och Kokain har samma fysiska effekter. Drogerna framkallar känslor av ökad energi, ökad sinnesmedvetenhet och förstärkt vakenhet. De psykiska effekterna gör att man till en början får en minskad trötthet och mer energi samt en känsla av välbefinnande. Långvarigt bruk kan öka risken för infektioner och andra sjukdomar som Hepatit och HIV/AIDS (Ibid). Abstinenssymtomen för Amfetamin och Kokain kan vara rastlösthet, överdriven misstänksamhet och paranoida vanföreställningar. (Nordegren &Tunving, 1993)

3 Heroin

Effekter av heroin kan ge en hämning av centrala nervsystemet och en känsla av välbehag. Vid överdosering blir personen okontaktbar, pupillerna dras samman, huden blir fuktig, kall och blåaktig och andningen hämmas. Detta kan leda till hjärtstillestånd. Missbruket kan framkalla depression där självmord är en vanlig utgång, oftast p.g.a. överdosering. (CAN) Behandlingar

För att en missbrukare ska bli stabilt drogfri visar forskningsresultat att en tids vistelse på behandlingshem är den mest betydelsefulla faktorn (Nordegren &Tunving, 1993). De behandlingshem som har visat gott resultat vad gäller vuxna missbrukare har använt sig av terapeutiska samhällen, institutioner där patienterna på ett dynamiskt sätt samverkar för att nå behandlingsresultat, och vård i form av Minnesotaprogrammet. Minnesotaprogrammet är en behandlingsform som bygger på 12-stegsprogrammet, där den grundläggande tanken är att missbruket är en sjukdom, obotlig men behandlingsbar. Målet är livslång avhållsamhet från droger. I 12-stegsprogrammet bekänner missbrukaren maktlösheten inför drogen, att de har förlorat kontrollen över sina liv. Sämst resultat vad gäller behandling visar tvångsvården enligt Lagen om Vård av Missbrukare (LVM) .

För narkomaner sker oftast avgiftning på sjukhus. I regel finns särskilda avgiftnings- avdelningar i varje län på centralt belägna sjukhus. På avgiftningsavdelningarna finns det psykologisk och medicinsk expertis samt erfaren personal som kan hantera problem som uppstår vid abstinenstillstånd.(Nordegren & Tuneving, 1993)

I många fall uppsöker inte patienter med drogmissbruk vården, utan försöker i första hand med hjälp av drogfria kamrater och familjemedlemmars stöd att ”tända av” själva. Med hjälp utav lugnande läkemedel och/eller alkohol samt sömn i ett par dygn brukar

amfetaminmissbrukare själva klara avtändning. Heroinister lider av ett mer fysiskt beroende och endast ett fåtal av dem har den styrka som krävs för att klara en avgiftning helt utan hjälp av läkemedel. (Ibid)

Vid inläggning på sjukhus av patienter med drogmissbruk genomförs en noggrann

läkarundersökning. Genom urinanalys bestäms missbrukets natur och art. Under vårdtiden ställer läkare eventuella psykiska eller fysiska diagnoser. Många missbrukare har en

personlighets störning, det är då nödvändigt att detta upptäcks. Detta är viktigt för planering av den fortsatta rehabiliteringen och för att avgöra vilken behandling patienten med

drogmissbruk behöver. Många patienter med drogmissbruk är rädda för att bli inlagda på sjukhus och kan därför komma till avdelningen kraftigt drogpåverkade. (Ibid)

Lagar som styr vården av missbrukare

I Socialtjänstlagen (SoL, 2001:453) står det att socialnämnden skall aktivt sörja för att den enskilde missbrukaren får den hjälp och vård som han eller hon behöver för att komma ifrån missbruket. Nämnden skall i samförstånd med den enskilde planera hjälpen och vården och noga bevaka att planen fullföljs.

I lagen om psykiatrisk tvångsvård (LPT, 1991:1128) står det att tvångsvård får ges endast om patienten lider av en allvarlig psykisk störning. Patienten ska på grund av sitt psykiska

tillstånd ha ett oundgängligt behov av psykiatrisk vård som inte kan tillgodoses på annat sätt än att patienten är intagen på sluten psykiatrisk tvångsvård.

I lagen om vård av missbrukare i vissa fall (LVM, 1988:870) står det att tvångsvård skall beslutas om någon till följd av ett fortgående missbruk av alkohol, narkotika eller flyktiga lösningsmedel är i behov av vård för att komma ifrån sitt missbruk. Om patienten till följd av

4

missbruket utsätter sin psykiska eller fysiska hälsa för allvarlig fara ska tvångsvård beslutas. Om patienten löper risk att skada sig själv eller närstående ska även då tvångsvård beslutas. Stigma

Stigma är en term för social stämpling (Nationalencyklopedin). Individen avviker på ett icke-önskvärt sätt från förväntningar samhället har på individen. I ett stigma skapas ett ”vi” mot ”dom”, där ”vi” utgör normaliteten och ”dom” det avvikande. Goffman (2011) beskriver stigma som en benämning på en egenskap som är djupt nedsättande. Kroppsliga stigman kännetecknas av kroppsliga missbildningar av skilda slag. Typiskt för karaktärsstigman kan vara psykiska rubbningar, fängelsevistelser, homosexualitet, arbetslöshet och missbruk.(Ibid) Attityd

Attityd definieras som förhållningssätt (Nationalencyklopedin). Termen används ofta när en varaktig inställning beskrivs som är byggd på erfarenheter. Attityder varierar i styrka mellan starkt positiva och starkt negativa. En särskild undergrupp bland de negativa attityderna är fördomar. En fördom leder ofta till en diskriminerande behandlig (Ibid). Sjuksköterskans attityder och sätt att vara spelar en viktig roll för etableringen av relationen med patienten (Jahren Kristoffersen, Nortvedt, Skaug, 2005) Attityden är ett spontant uttryck för hur vi är som personer och för hur vi reagerar i olika situationer. Detta uttrycks i sättet man använder rösten, kroppen och blicken. Sjuksköterskor har ansvar för sin attitydmässiga reaktion. De måste anpassa sitt sätt att vara till den aktuella situationen (Ibid).

Bemötande

Alla vårdare måste vara medvetna om vilket budskap som ges till patienterna (Dahlberg, Segesten, Nyström, Suserud, Fagerberg, 2003). Man ska se patienten som en människa med ett liv utanför sjukvården (Hydén, 2001). Det är inte vissa drag i patienternas personlighet som ger dem rätten till vård utan det är deras behov av vård som är avgörande (Jahren Kristoffersen et al, 2005). Patienten ska kunna förvänta sig att få en del av personalens tid oberoende av vad de tycker om honom eller henne. Ett bemötande med mänsklig värme och omtanke kan bidra till att förbättra patientens hälsa och välbefinnande. Sjuksköterskans bemötande beskrivs som förmåga att kommunicera med patienten, närstående och personal på ett respektfullt, lyhört och empatiskt sätt. Att ge stöd och vägledning åt patient och närstående för att möjliggöra optimal delaktighet i vård och behandling. Eide & Eide (2009) beskriver att ett bemötande med öppenhet från sjuksköterskan mot patienten kan skapa en snabbare kontakt och bättre kunskap om patientens behov.

TEORETISK REFERENSRAM

Studien utgår ifrån ett vårdvetenskapligt förhållningssätt. Det innebär att skrivandet sker utifrån ett patientperspektiv (Dahlberg & Segesten, 2010).

Att uppmärksamma en människas vardag och dagliga tillvaro innebär att vårda ur ett

livsvärldsperspektiv. Att vårda ur ett livsvärldsperspektiv innebär även att förstå, se, beskriva och analysera världen så som individen upplever den. Livsvärlden är den värld som individen själv upplever och erfar. (Dahlberg et al, 2003)

Upplevelsen av välbefinnande är subjektiv och är ett flerdimensionellt begrepp (Jahren Kristoffersen et al, 2005) . Det innebär att det finns flera dimensioner av välbefinnande, såsom psykiskt, fysiskt och socialt. Välbefinnande kan man även uppleva vid sjukdom (Dahlberg & Segesten, 2010).

5

En bra vårdrelation innebär att det finns en fungerande mellanmänsklig relation mellan vårdare och patient. Vårdrelation innebär att fokus ligger på patienten och dennes behov av vård, detta kännetecknas av ett proffetionellt engagemang. Vårdaren ska inte räkna med att få ut något ur relationen. (Dahlberg et al, 2003)

Det finns olika sorters lidande; sjukdomslidande, livslidande och vårdlidande. Lidande är en subjektiv upplevelse. Vid sjukdomslidande känner patienten skam och skuld av att ha ett hjälpbehov. Funktionsförmåga och utseende kan förändras vid sjukdom och behandling, vilket kan vara betungande för individen (Jahren Kristoffersen et al., 2005). Vårdlidande uppstår oftast ur en vårdrelation där patienten ej blir uppmärksammad. För patienten känns det förödmjukande och förolämpande att vara i behov av vård och ej bli sedd eller hörd. Patienten känner sig maktlös när denne blir utestängd från att aktivt ta del i sitt eget vårdande. (Dahlberg & Segesten, 2010)

Författarna vill med denna studie belysa vårdpersonalens upplevelse av attityd och bemötande mot patienter med drogmissbruk i vården. Livsvärld, vårdrelation, lidande och välbefinnande är centrala begrepp i vårdvetenskapen och med hjälp av dessa begrepp belyses hur

vårdpersonalen upplever sin egen attityd och bemötande gentemot patienter med drogmissbruk. Det finns lite tidigare forskning om detta fenomen.

Tidigare forskning

Tidigare forskning om attityd och bemötande utifrån ett patientperspektiv visar att patienter upplevde att sjuksköterskornas bemötande gjorde att de kände att de inte var värda den vård de fick. Patienterna kände även att de blivit behandlade illa och annorlunda jämfört med andra patienter. (Neale, Tompkins, Sheard, 2008) Samma studie beskrev att patienter med

drogmissbruk kände sig diskriminerade och att de fick motta en fientlig och dömande attityd, från läkare, sjuksköterskor och även receptionister.

Patienter med drogmissbruk upplevde i tidigare forskning att de visade empati mot

vårdpersonal, att de kunde förstå att de kunde vara besvärliga och svåra att vårda. De erkände att de ljög, manipulerade och undanhöll information från personal. (McLaughlin, McKenna, Leslie 2000)

PROBLEMFORMULERING OCH FRÅGESTÄLLNINGAR

Tidigare forskning visar att patienter med drogmissbruk upplever ett diskriminerande bemötande och en dömande attityd från vårdpersonal. Eftersom patienter med drogmissbruk blir en allt vanligare patientkategori inom sjukvården är ämnet angeläget. Då patienter med drogmissbruk dessutom oftast är ensamma och utsatta människor, blir sjuksköterskans bemötande och attityd gentemot dem därför viktig för att kunna minska lidandet och främja

6

hälsan hos dessa patienter. Hur upplever vårdpersonalen sin attityd gentemot patienter med drogmissbruk och hur upplever vårdpersonalen att de bemöter patienter med drogmissbruk?

SYFTE

Syftet var att belysa attityder och bemötande hos vårdpersonalens gentemot patienter med drogmissbruk i vården.

METOD

Eftersom studiens syfte var att belysa subjektiva upplevelser och erfarenhet hos vårdpersonal som vårdar patienter med drogmissbruk genomfördes studien med en kvalitativ ansats. Eftersom studien var induktiv plockades de delar i de vetenskapliga artiklarna ut som besvarade studiens syfte. Dessa delar bildade ett sammanhang som ledde till ett nytt resultat (Sohlberg, 2009). Att genomföra en studie med en kvalitativ ansats innebär att man skildrar subjektiva upplevelser, erfarenheter och uppfattningar om ett visst fenomen. Fokus ligger på att förstå människans subjektiva upplevelser om omvärlden. Den kvalitativa ansatsen präglas utav ett induktivt tänkande (Forsberg & Wengström, 2008). Nedan följer en presentation av metoden.

Datainsamling

Studien är en litteraturstudie som bygger på tidigare gjorda intervjustudier och enkäter. Artikelsökningen gjordes i databaserna Cinahl, Google Scholar, PsycInfo och PubMed. Artiklarna hittades i alla databaserna utom PubMed. Sammanfattning av datsbassökningen hittas i bilaga 1. Forskningsrapporten som användes hittades inte i en databas, utan i en tidigare skriven studie. Därför består databassökningen av tio utvalda artiklar. En manuell sökning i de inkluderade artiklarnas referenslistor gjordes för att inte gå miste om artiklar som kunde motsvara syftet. Vid ett tillfälle får båda författarna hjälp med artikelsökning av

bibliotekarie.

Litteratursökningen innehåller sökordet missbruk/missbrukare, vårdpersonal, patient, bemötande och attityd för att inkluderas i studien. Swedish MeSH används för att hitta lämpliga sökord kring området. Författarna läste abstracten i de artiklarna som verkade passa in på studiens syfte. De artiklar som inte passade in efter att abstracten lästs förkastades. Urvalsförfarande

Urvalet består av åtta artiklar och en forskningsrapport. I bakgrunden använder författarna sig även av fack- och läroböcker. Artiklarna skulle vara skrivna under 2000-talet, då författarna vill granska den nyaste och mest aktuella forskningen. Artiklarna skulle även vara Peer Reviewed, vilket ökar deras tillförlitlighet. Svenska och engelska är de språk artiklarna skulle vara skrivna på, detta då de är de enda språken författarna behärskar. Artiklarna kommer från hela världen. Artiklar som handlade om alkoholmissbruk exkluderades. Artiklarna handlar främst om droger, drogmissbruk och vårdpersonals attityd och bemötande, då det motsvarar studiens syfte. Efter sökning av artiklar i databaserna hittades 20 artiklar som tycktes passa in på studiens syfte. Fem av artiklarna som valdes bort innefattade alkoholmissbruk, vilket var ett exklusionskriteri. Tre av artiklarna var skrivna ur ett patientperspektiv och valdes därför

7

bort. Tre artiklar var skrivna under 1990-talet och skulle därför ej ingå i studien. Två artiklar motsvarade ej syftet. Åtta artiklar valdes ut efter noggrannare läsning och analys. Tre artiklar var kvalitativa och fem artiklar var kvantitativa.

Dataanalys

Den kvalitativa metoden valdes därför att den kvalitativa beskrivningen av attityder och bemötande från vårdpersonal skulle lyftas fram (Dahlberg, 1997). Båda författarna läste igenom artiklarna flera gånger. Detta gjordes för att få en känsla av vad de handlade om (Friberg, 2006). Båda författarna läste igenom alla artiklarna för att undvika feltolkningar. Eftersom de flesta artiklarna var skrivna på engelska, översatte båda författarna artiklarna med hjälp av uppslagsböcker. Detta gjordes för att förhindra misstolkningar i texten. Författarna valde att lägga fokus på specifika områden i studierna och sökte efter likheter och skillnader i artiklarna. Analysgång, metodologiskt tillvägagångssätt, teoretiska utgångspunkter,

resultatinnehåll och hur författarna tolkat sina resultat var de delar i studierna som lästes igenom vid granskningen. Vid artikelgranskningen användes Forsberg och Wengstöms (2008) bedömningsmall för att granska artiklarnas kvalité. Artiklarnas författare, årtal för

publicering, tidsskriftens vetenskapliga anseende, vilket land studierna var utförda i,

studiernas titel, syfte, undersökningsgrupp, bortfallet, huvudresultat och kvalitetsbedömning granskades och redovisas i bilaga 2.

Svensson och Starrin (1996) beskriver att forskaren ska inta en neutral ställning. Egna värderingar och känslor kan annars påverka resultatets validitet. Detta görs genom att författarna använder uttrycket patienter med drogmissbruk istället för drogmissbrukare, som har en mer negativ klang. Att forskaren ska vara neutral beskriver även Forsberg et al. (2008). Efter att likheter och skillnader bearbetats, sorterades materialet utifrån dessa skillnader och likheter. Enligt Friberg (2006) är det bättre att göra en grundlig analys av färre aspekter, då det kan skapa svårigheter om alltför mycket ska omfattas. Kvalitativa och kvantitativa studiers resultat presenteras på olika sätt; kvalitativa utifrån kategorier, medan kvantitativa studier presenteras utifrån de statistiska beräkningar som gjordes. Författarna strök över de styckena i studierna som tillhörde samma aspekt med olika färg på pennorna, t.ex. utbildning med röd penna. De aspekter som handlade om samma innehåll sorterades för sig, under en och samma rubrik. Dessa rubriker benämns som kategorier. Under dessa rubriker refererar författarna till olika studier för att läsaren ska ges förståelse inom området. Vid litteraturöversikten som gjordes fastställde författarna kunskapsläget inom det valda området via ett brett sökande och en lika bred analys. (Friberg, 2006)

Forskningsetiska aspekter

De artiklar som författarna har med i studien skulle följa gällande föreskrifter och lagar enligt Helsingforsdeklarationen (2008). Artiklar som är publicerade i vetenskapliga tidskrifter följer alltid riktlinjer efter Helsingforsdeklarationen. Deltagarna skulle ha blivit informerade om studiens syfte och även ha lämnat informerat samtycke. Deltagarna är med i studien frivilligt och de har rätt att dra sig ur studien när de vill, utan att behöva berätta varför (Kvale, 1997). Analysen skedde på ett sådant sätt att även om resultatet pekade åt ”fel riktning” togs det med i resultatet.

8

RESULTAT

Efter analys av artiklarna identifierades följande kategorier; Pessimistisk och stereotypisk syn, stigma och utbildning och kunskap.

Pessimistisk och stereotypisk syn

Flertalet artiklar kom fram till att sjuksköterskor hade en negativ attityd gentemot patienter med drogmissbruk (Neale et al., 2008; McLaughlin et al., 2000; Lovi & Barr, 2009). Ben Natan, Beyil, Neta (2009) beskrev att sjuksköterskor hade en negativ, pessimistisk och stereotypisk syn på patienter med drogmissbruk. McLaughlin et al. (2006) instämde i detta och menade även att den negativa synen på patienter med drogmissbruk är inrotad hos vårdpersonal.

Enligt en undersökning gjord av Palm (2003a) visades det att majoriteten av vårdpersonalen ansåg att patienter med ett drogberoende var ansvariga för uppkomsten av sitt beroende och även för att bli av med det. På påståendet ”Drogberoende är en sjukdom” svarade 70 % att det helt eller delvis stämde. Samtidigt motsade deltagarna sig själva, eftersom tre fjärdedelar ansåg att drogproblem är ett socialt problem snarare än ett medicinskt. Peckover och Chidlaw (2007) kom fram till att vårdpersonalen beskrev patienter med drogmissbruk som opålitliga och skrämmande och att detta kunde medföra ett kortare möte och en försämrad kvalité på vården. Om sjuksköterskor har en negativ attityd gentemot patienter med drogmissbruk, kunde detta spegla sig i kvaliteten av vården (Foster & Onyeukwu, 2003). De kom även fram till att det inte finns någon märkbar skillnad mellan mäns och kvinnors attityder mot patienter med drogmissbruk.

I Palms (2003a) studie uppgav 97 % av de tillfrågade att det fanns behandlingar som var framgångsrika för att bli kvitt drogproblem, framförallt om den behandlade var motiverad. Studien visade även att det enligt vårdpersonal ibland är nödvändigt att tvinga någon till behandling för personens eget bästa.

Det påvisades även en del positiva attityder mot patienter med drogmissbruk. Palm (2003a) menade exempelvis att majoriteten av sjuksköterskorna i studien upplevde att patienter med drogmissbruk ville bli kvitt sina drogproblem när de blev inlagda på en missbruksenhet. Endast ett fåtal ansåg att de var ute efter metadon eller andra substitut för droger.

Vårdpersonalen var optimistisk när det gällde sina klienters inställning till att göra något åt sin situation, vilket var en förutsättning för att vården skulle fungera. Pinikahana, Happel, Carta (2002) beskrev att vårdpersonal hade en icke diskriminerande attityd mot patienter med drogmissbruk. Vårdpersonalen var positiva vad gällde behandlingen av sjukdomen och även de som återfallit i missbruket. Enligt McLaughlin et al. (2006) var det ett litet antal deltagare i studien som hade en positiv syn på patienter med drogmissbruk. Vårdpersonalen hade en stark medkänsla för patienter med drogmissbruk och de kan tänka sig in i deras situation (Palm, 2003a).

Peckover et al., (2007) beskrev att sjuksköterskor saknade empati för patienter med drogmissbruk. Vårdarna upplevde att patienter med drogmissbruk saknade empati och förståelse för personalens arbete. Vårdpersonalen hade kännedom om att patienterna kunde manipulera dem för att få uppnå det de ville ha. (McLaughlin et al., 2006)

9 Stigma

Sjuksköterskor spenderade inte mer tid än vad de behövde med patienter med drogmissbruk Peckover et al. (2007). Samma studie kom fram till att stigmat mot patienter med

drogmissbruk kunde undangömma patientens personlighet. Två sjuksköterskor på en mottagning i studien hade gått in till en patient med drogmissbruk på grund av rädsla för att patienten skulle visa ett aggressivt beteende mot dem.

Patienter med drogmissbruk är enligt McLaughlin et al. (2000) ofta ensamma och isolerade och i behov av vård, men får ofta ett dömande och fientligt bemötande. Lovi och Barr (2009) kom fram till att patienter med drogmissbruk ofta fick skulden när något saknades eller förstördes på avdelningen. Patienterna med drogmissbruk blev enligt samma studie fördömda av vårdpersonal.

Utbildning och kunskap

Lovi & Barr (2009) beskrev att sjuksköterskor är alldeles för dåligt utbildade vad det gäller att arbeta med patienter med drogmissbruk. De upplevde att universitetsutbildningen inte täckte detta område och kunskapen var därför bristfällig. Studien kom fram till att bättre kunskap och utbildning skulle förbättra sjuksköterskans attityd mot patienter med drogmissbruk. Eftersom det idag finns såpass många patienter med drogmissbruk inom vården, är det därför viktigt med kunskap och utbildning om patienter med drogmissbruk (Ibid). Även akut-, primär- och kommunsjuksköterskor i större utsträckning kommer i kontakt med denna patientgrupp och behöver därför ha kunskap och utbildning för att kunna bemöta dem

McLaughlin et al. (2000). McLaughlin et al. (2006) kom vidare fram till att det fanns en brist på kunskap inom området, men att vårdare var rädda för att utbilda och träna sig inom

området, eftersom de då skulle uppfattas som experter och att deras mottagning skulle dra till sig fler patienter med drogmissbruk, vilket i vårdarnas ögon uppfattades som negativt.

Sjuksköterskors brist på kunskap om patienter med drogmissbruk förklarade deras

begränsningar i att arbeta med denna patientgrupp. Mer träning och utbildning skulle förbättra deras praktiska arbete med patienter med drogmissbruk (Peckover & Chidlaw ,2007). Enligt en studie i Storbritannien visade det sig att sjuksköterskor med utbildning inom

missbruksvård hade en mindre stereotypisk och moralisk syn än de sjuksköterskor som inte hade denna utbildning (Foster & Onyeukwu, 2003).

DISKUSSION

Syftet var att belysa attityder och bemötande hos vårdpersonalens gentemot patienter med drogmissbruk i vården. I vår studie kom vi fram till tre huvudfynd. Det första var att

vårdpersonalens attityd gentemot och bemötande av patienter med drogmissbruk är generellt negativ. Detta stärks i att både patienter och vårdare uppger att de upplever detta. Det andra huvudfyndet var att det behövs mer utbildning avseende drogmissbruk. Det tredje

10 Metoddiskussion

För att besvara syftet valdes en litteraturstudie. Denna metod valdes för att få en bredare uppfattning av fenomenet och för att få resultatet ur ett vårdarperspektiv. En intervjustudie övervägdes, men då brist på tid och bristande kunskap i hur intervjustudie genomförs valdes ej denna metod. Författarna kunde även ha valt att göra en litteraturstudie utifrån

självbiografier. Denna metod valdes inte då det var svårt att hitta självbiografier som

motsvarade syftet. Även det faktum att syftet skulle besvaras ur ett vårdarperspektiv gjorde att valet inte föll på en litteraturstudie utifrån självbiografier. En blandning av intervjustudie med personal och litteraturstudie hade kunnat göras för att besvara studiens syfte. Trots detta valde vi att skriva en litteraturstudie.

Det positiva med en litteraturstudie är att man sannolikt får ett bredare resultat i och med att fler informanter är inkluderade än i en intervjustudie, där endast ett fåtal intervjuas. Negativt med en litteraturstudie är att resultatet kan misstolkas, då materialet har analyserats ett flertal gånger. En annan negativ aspekt är att författarna går miste om icke-verbal kommunikation, såsom kroppsspråk.

Åtta artiklar har använts och fler hade varit önskvärda, men då det ej hittades fler artiklar som motsvarade syftet var detta ej möjligt. Från början skulle enbart artiklar med kvalitativa studier användas, därför att dessa undersöker subjektiva upplevelser, uppfattningar och erfarenheter. På grund av brist på artiklar med kvalitativa studier inom området användes även artiklar med kvantitativa studier. En fördel med att kombinera kvalitativa och kvantitativa artiklar är att fenomenet kan belysas ur olika synvinklar och ett bredare

perspektiv beskrivs (Forsberg et al., 2008). En majoritet av artiklarna med kvalitativ studie hade ändå varit att föredra, då de är bäst lämpade till att beskriva subjektiva upplevelser och att artiklar med kvantitativ studie avser att ge förklaring och förekomst istället för förståelse och upplevelser.

Artiklar var svåra att finna, så det verkar som att lite forskning har gjorts inom området. Det var svårt att hitta artiklar som helt passade in på syftet, vilket ledde till att en del artiklar som bara till vissa delar stämde fick tas med. Eftersom artiklar som var skrivna runt om i hela världen användes är det svårt att generalisera resultatet till ett särskilt land eller en region. Detta kan även ha gett ett bredare resultat då samhället och dess olika fördomar, värderingar och normer och synsätt kan skilja sig åt mellan olika länder. Studiens syfte var att belysa vårdpersonalen upplevelse av bemötande och attityd mot patienter med drogmissbruk i vården, inte enbart svenska vårdpersonalens upplevelse av bemötande och attityder mot patienter med drogmissbruk i vården. De artiklar och rapporter som användes var alla skrivna mellan år 2000-2009. Detta då författarna ville ha den nyaste och mest aktuella forskningen. Avgränsningen i tid hade kunnat göras senare. Författarna kunde ha valt att välja artiklar som inte var publicerade tidigare än 2005, för att få nyare och mer aktuell forskning. Detta var dock ej möjligt, då för lite forskning finns inom området.

Eftersom det finns många olika sorters droger kan resultatet inte generaliseras till en viss typ. Inklusions- och exklusionkriterier skulle kunnat ha avgränsats till en viss drog, men brist på undersökningar och artiklar om ett särskilt drogmissbruk gjorde detta omöjligt.

En av artiklarna handlar om sjuksköterskors attityder inom kriminalvården mot patienter med drogmissbruk. Fler artiklar om allmänsjuksköterskans upplevelser och uppfattningar hade varit önskvärda, då de flesta artiklarna handlade om specialistutbildade vårdare. Resultatet hade med största sannolikhet blivit ett annat om endast artiklar med allmänsjuksköterskor inkluderats i studien. Detta för att allmänsjuksköterskor saknar specialistutbildning inom

11

området. En avgränsning där endast allmänsjuksköterskors upplevelser och uppfattningar skildrades kunde inte genomföras på grund av brist på artiklar om fenomenet.

Samtliga artiklar granskades enligt Forsberg et al. (2008) bedömningsmall. I och med att en bedömningsmall används till artikelgranskningen stärks studiens reliabilitet.

En svaghet i studie är att författarnas modersmål inte är engelska. Författarna uppfattar ändå engelska bra, men trots det kan feltolkningar ha gjorts, i och med att fel i översättningen kan ha framkommit.

Resultatdiskussion

Pessimistisk och stereotypisk syn

I studien visar det sig att vårdpersonalen generellt har en dålig attityd mot patienter med drogmissbruk. Även positiva attityder från vårdpersonal framkommer i resultatet, dock inte med samma tydlighet. Vårdpersonalen är av den uppfattningen att patienter med

drogmissbruk är opålitliga och skrämmande. Denna uppfattning från vårdpersonalens sida tror författarna har en klar hämmande effekt på vårdrelationen. När patienter känner att de är illa omtyckta av vårdpersonal upplever patienter en känsla av lidande och illabefinnande

(Dahlberg et al., 2010). Författarna tror att detta kan leda till en kränkning av patienterna. Vårdpersonalen måste vara lyhörda och behandla patienter med respekt för att vårdrelationen ej ska vara tärande och orsaka ett vårdlidande (Wiklund, 2003).

Den negativa attityden från vårdpersonalens sida kan förklaras med att i västvärlden anses god hälsa vara ett tecken på framgång och styrka. Sjukdom ses då som ett resultat av dålig livsstil. (Eide & Eide, 2007) Då drogmissbruk anses vara en livsstilssjukdom, kan detta förklara vårdpersonalens attityd gentemot patienter med drogmissbruk.

I resultatet framgår det att patienter med drogmissbruk upplever att de blir behandlade sämre och annorlunda än andra patienter. I Hälso- och Sjukvårdslagen står det att alla patienter ska bli behandlade likvärdigt. Att patienter inte blir behandlade likvärdigt är något som behöver uppmärksammas. Patienter ska ha lika tillgång till vård, oberoende av social status (Jahren Kristoffersen et al., 2005). Detta tror författarna kan leda till att färre drogmissbrukare uppsöker vård, vilket kan leda till större fysiska och psykiska komplikationer. En rädsla att uppsöka vård kan leda till svårigheter att finna en väg ut ur missbruket och kan även leda till diverse infektionssjukdomar, t.ex. hepatit (CAN, 2010)

I studiens resultat framkommer det att vårdpersonalen upplever att patienter med

drogmissbruk inte visar någon empati mot vårdpersonalens arbete. Tidigare forskning visar att patienter med drogmissbruk upplever att de visar förståelse för vårdpersonalens arbete. Det är intressant att se att vårdares och patienters sätt att se på varandra är olika. Dessa skilda åsikter kan orsaka en bristfällig kommunikation och en brist i förståelse för varandra. De förutfattade meningarna vårdpersonalen och patienter med drogmissbruk har mot varandra kan vara en bidragande orsak till en bristfällig vårdrelation. Wiklund (2003) beskriver att om man som vårdare bemöter en patient utifrån sina egna negativa värderingar, överger vårdaren patienten och lämnar denne ensam. Vårdaren ska ha ett neutralt förhållningssätt, men detta innebär inte att man är oengagerad eller att man saknar empati för patienten. Vid ett neutralt

förhållningssätt tar man bort skuld, moralism och vissa värderingar mot patienten (Johansson & Wirbing, 2005). Patienterna erkände att de ljög, manipulerade och undanhöll information från vårdpersonalen. Vårdpersonalen är medveten om detta och det kan bidra till att

12 Stigma

I resultatet framgår det att sjuksköterskor på grund av rädsla och osäkerhet går in i par till patienter med drogmissbruk. Clutterbuck, Tobin, Orford, Copello, Birchwood, Day, Graham, McGovern och Griffith (2008) beskriver hur vårdpersonal utarbetat strategier och rutiner för att minimera riskerna om något oväntat skulle hända. De gick t.ex. aldrig in ensamma till patienten, då patienter med drogmissbruk i vissa fall kan uppvisa ett aggressivt beteende. Rädslan som sjuksköterskorna beskriver tror författarna inte grundar sig i egna erfarenheter, utan denna föreställning har sitt ursprung i fördomar om patienter med missbruk.

Vårdpersonalen behöver tygla sina känslor, åsikter och fördomar. Det går dock inte att vara helt förutsättningslös, eftersom alla har någon sorts förförståelse i hur man tolkar saker och ting (Dahlberg et al, 2010). Dahlberg menar att som vårdare är det dennes samlade

erfarenheter som styr vilken betydelse som läggs i det som sägs, hörs och möts. För att undvika konflikter med patienter är det ändå viktigt att vårdaren tygla sina fördomar. I studien framkommer det att sjuksköterskor upplever en rädsla för att patienter med drogmissbruk ska uppvisa ett aggressivt beteende. Henderson, Stacey och Dohan (2008) beskriver i sin studie att patienter med drogmissbruk är utmanande patienter. Den främsta utmaningen för vårdpersonal är enligt studien patienternas aggressiva beteende. Ett aggressivt beteende från en patient tror författarna kan leda till en större försiktighet hos vårdaren. Efter en dålig erfarenhet i ett möte med en specifik patientgrupp, är det som vårdare lätt att bli fördomsfull mot dessa, då den dåliga erfarenheten är den enda vårdaren har med sig. Det beskrivs vidare hur den sociala statusen spelar en viktig roll i hur patienter blir bemötta. Vårdpersonalen kan lätt anta att en hemlös, drogpåverkad patient bara vill åt drogpreparat. Patienten kan då bli åsidosatt till förmån för en annan patient med samma symtom, men med en annan social status. Vårdpersonalen beskriver vidare att de har lättare att ignorera patienter med drogmissbruks behov än andra patienters behov, då vårdarna antar att de endast vill åt smärtstillande preparat.

Vårdpersonalen i föreliggande studie beskriver att vårdpersonalen inte litar på patienter med drogmissbruk och att patienterna blir beskyllda för de olyckor som inträffar inom vårdens institutioner. Dahlberg et al., (2010) beskriver att det måste finnas tillit vårdare och patienter sinsemellan. Detta medför att kvaliteten på det vårdande mötet förstärks.

Utbildning och kunskap

I resultatet framgick det att vårdpersonalens utbildning och kunskap i de flesta fall var otillräcklig. Personalen kände att de inte hade kunskap och förmåga att vårda patienter med drogmissbruk. Detta var även något som patienterna beskrev. Ford, Bammer och Becker (2008) stödjer författarnas resultat, då det i deras studie framgick att utbildningen i att arbeta med patienter med drogmissbruk var otillräcklig.

Det visade sig att bättre kunskap och utbildning inom missbruksvård medför en positivare attityd, mindre fördomar och en mindre moralistisk syn från vårdpersonal gentemot patienter med drogmissbruk. Clutterbuck et al. (2008) beskrev att med mer utbildning och erfarenhet kände sig vårdpersonalen mer trygg i att vårda patienter med drogmissbruk. Författarna tror att utbildningen ger en ökad självkänsla och minskad rädsla för något man tidigare har varit osäker inför. Vårdpersonalen i studien kände sig även mer säker, mindre okunniga och bättre

13

utrustade till att klara av att vårda denna patientgrupp. Även i Richmond och Foster (2003) studie framkom att högre utbildning ger en mindre moralistisk attityd vid arbete med patienter med drogmissbruk. På så vis beskriver de hur en positiv korrelation finns mellan högre

utbildning inom missbruksvården och bättre attityd.

Författarna tror att enbart teoretisk undervisning i att bemöta och arbeta med patienter med drogmissbruk är otillräcklig. Fokus ska istället läggas på det praktiska, då det är i praktiska övningar vårdaren kan reflektera hur denne bemöter och samtalar med patienter med

drogmissbruk. Det teoretiska ska dock inte försummas, då den undervisningsformen utgör en grund för den kliniska praxisen.

Vårdare upplever en negativ attityd mot patienter med drogmissbruk. Forskning i området är mer utbrett ur ett vårdarperspektiv än ur ett patientperspektiv. Det finns därför behov av vidare forskning kring attityden utifrån ett patientperspektiv. Bemötandet mot patienter med drogmissbruk beskrivs i studien som bristfälligt. Vidare forskning kring hur bemötande kan förbättras behövs därför.

Slutsatser

Studien kom fram till att attityden och bemötandet gentemot patienter med drogmissbruk blir bättre med mer utbildning. Mer utbildning och kunskap behövs inom vården av patienter med drogmissbruk. Vårdpersonalen måste lära sig att bortse från det stigma som finns gentemot denna patientgrupp. Med mer utbildning för vårdpersonalen inom psykiatri och

missbruksvård, desto bättre attityd har det visats ge mot dessa patienter. En positiv attityd leder sedan till en förbättrad vårdrelation, vilket bidrar till en bättre vård och omsorg av patienten.

14

REFERENSLISTA

Ben Natan, M. Beyil, V. & Neta, O. (2009) Nurse´s perception of the quality of care they provide to hospitalized drug addicts: Testing the Theory of Reasoned Action. International Journal of Nursing Practice, 15, 566-573.

Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning (CAN) Tillgänglig på Internet: http://www.can.se/sa/node.asp?node=1497 2011-03-06

Clutterbuck, R. Tobin, D. Orford, J. Copello, A. Birchwood, M. Day, E. Graham, H.

McGovern, D. & Griffith, E. (2008) Staff attitude towards cocaine/crack-cocaine use amongst individuals with severe mental health problems in an inner city area of the UK. Mental Health and Substance use, 1, 205-215

Dahlberg, Karin (1997). Kvalitativa metoder för vårdvetare. 2., [rev.] uppl. Lund: Studentlitteratur

Dahlberg, Karin & Segesten, Kerstin (2010). Hälsa och vårdande: i teori och praxis. 1. utg. Stockholm: Natur & kultur

Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning (CAN) Tillgänglig på Internet: http://www.can.se/sa/node.asp?node=1497 2011-03-06

Drogutvecklingen i Sverige 2010 [Elektronisk resurs]. 1. uppl. (2010). Stockholm: Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning

Tillgänglig på Internet: http://urn.kb.se/resolve?urn=urn%3Anbn%3Ase%3Acan-2010-6 2011-02-27

Eide, Hilde & Eide, Tom (2009). Omvårdnadsorienterad kommunikation: relationsetik, samarbete och konfliktlösning. 2., [rev.] uppl. Lund: Studentlitteratur

Ford, R., Bammer, G. & Becker, N. (2008) The determinants of nurses therapeutic attitude to patients who use illicit drugs and implications for workforce development. Journal of Clinical Nursing, 17, 2452-2462.

Forsberg, Christina & Wengström, Yvonne (2008). Att göra systematiska litteraturstudier: värdering, analys och presentation av omvårdnadsforskning. 2., [uppdaterade] utg.

Stockholm: Natur & Kultur

Foster, JH. & Onyeukwu, C. (2003) The attitudes of forensic nurses to substance using service users. Journal of Psychiatric and Mental Health Nursing, 10, 578-584.

Friberg, Febe (red.) (2006). Dags för uppsats: vägledning för litteraturbaserade examensarbeten. Lund: Studentlitteratur

Goffman, Erving (2011). Stigma: den avvikandes roll och identitet. 3. uppl. Stockholm: Norstedts

Happell, B & Taylor, C. (2001) Negative attitudes towards clients with drug and alcohol related problems: Finding the elusive solution. Australian and New Zealand Journal Health Nursing, 10, 87-96.

15

Hydén, Lars-Christer (2001). Att bemöta och bemötas. Utan fast punkt : om förvaltning, kunskap, språk och etik i socialt arbete. S. 48-63

Hälso- och sjukvårdslag (1982:763)

Johansson, Katarina & Wirbing, Peter (2005). Riskbruk och missbruk: alkohol, läkemedel, narkotika : uppmärksamma, motivera och behandla inom primärvård, socialtjänst och psykiatri. 2., [utök.] utg. Stockholm: Natur och Kultur

Kristoffersen, Nina Jahren, Nortvedt, Finn & Skaug, Eli-Anne (red.) (2005). Grundläggande omvårdnad. 1. 1. uppl. Stockholm: Liber

Kvale, Steinar (1997). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur Lagen.nu (2011)

https://lagen.nu/1991:1128 2011-04-15 https://lagen.nu/2001:453#K5P9S 2011-04-15 https://lagen.nu/1988:870 2011-04-15

Lovi, R. & Barr, J. (2009) Stigma reported by nurses related to those experiencing drug and alcohol dependency: A phenomenological Giorgi study. Contemporary Nurse, 33, 166-178. Mclaughlin, DF. Mckenna, H & Leslie, JC. (2000) The perceptions and aspirations illicit drug users hold toward health care staff and the care they receive. Journal of Psychiatric and Mental Health Nursing, 7 , 435-441.

McLaughlin, D. McKenna, H. Leslie, J. Robinson, J. & Moore, K. (2006) Illicit drug users in Northern Ireland: perceptions and experiences of health and social care professionals. Journal of Psychiatric and Mental Health Nursing, 13, 682-686.

Nationalencyklopedin (2010a). [elektronisk] Tillgänglig: <http://www.ne.se/droger> [läst 2010-02-16]

Nationalencyklopedin (2010b). [elektronisk] Tillgänglig: <http://www.ne.se/missbruk> [läst 2010-02-17]

Neale, J. Tompkins, C. & Sheard, L. (2008) Barriers to accessing generic health and social care services: a qualitative study of injecting drug users. Health and Social Care in the Community, 16, 147-154.

Palm, J. (2003b) Kvinnor & män i svensk missbruksbehandling: En beskrivning av personalen inom socialtjänstens missbruksvård i Stockholms län och deras syn på missbruksvården år 2002, SoRAD Forskningsrapport nr. 7

16

Palm, J. (2003a) Moraliskt, medicinskt och socialt problem. Syn på alkohol- och drogproblem bland personal inom stockholmsläns beroendevård. Nordisk alkohol- & narkotikatidskrift, 20, 129-145.

Peckover, S. & Chidlaw, R.G., (2007) Too frightened to care? Accounts by district nurses working with clients who misuse substances. Health and Social Care in the Community, 15, 238-245.

Richmond, I.C. & Foster, J.H. (2003) Negative attitudes towards people with co-morbid mental health and substance misuse problems: An investigation of mental health

professionals. Journal of Mental Health, 12, 393-403. Sjukvårdsrådgivningen (2011)

http://www.1177.se/Fakta-och-rad/Rad-om-lakemedel/Lakemedel-vid-alkoholberoende/ 2011-03-14

Sohlberg, Peter & Sohlberg, Britt-Marie (2009). Kunskapens former: vetenskapsteori och forskningsmetod. 2. uppl. Malmö: Liber

Svensson, Per-Gunnar & Starrin, Bengt (red.) (1996). Kvalitativa studier i teori och praktik. Lund: Studentlitteratur

Tunving, Kerstin & Nordegren, Thomas (1993). Droger A-Ö: [en uppslagsbok om historia, effekter, behandling, preparatnamn, fackuttryck och drogslang]. Stockholm: Natur och kultur

UNP. World Drug Report. New York: United Nations Publication, 2007.

Tabell 1 Redovisning av artikelsökning Bilaga 1.

Databas Datum Sökord Antal

träffar Utvalda artiklar Cinahl 11-02-23 Addict + 175 1 Länkad fulltext + 23 År 2000- 2011 23

Cinahl 11-03-03 Attitudes towards drug 32 1

Länkad fulltext 13

År 2000-2011 13

Cinahl 11-02-21 Addict 105 1

Attitudes 7

Drug 6

Cinahl 11-03-01 Drug abuse or substance abuse 22206

Attitude* or perception* 2245

Patient* or client* 679

Länkad fulltext 251

2000-2011 203 3

Google Scholar 11-02-24 Addict 123 000

Attitudes 56 500 3

PsycInfo 11-03-03 Attitude + 96672

Nurses to + 228

Artikelöversikt Bilaga 2 1(5) Tabell 2 Författare År Land Tidsskrift

Titel Syfte Design Undersökningsgrup

p Huvudresultat Kvalitetsbedömni ng Ben Natan, M Beyil, V Neta, O 2009 Israel International Journal of Nursing Practice Nurse´s perception of the quality of care they provide to hospitalized drug addicts: Testing the Theory of Reasoned Action

Undersöka sjuksköterskors attityder och egna normer i den nuvarande och avsiktliga vård de ger till drog användare. Kvantitativ studie. Forskarna använde sig av enkäter. Forskarna använde sig av Theory of Reasoned Action (TRA) för att mäta kvalitén på vård sjuksköterskan ger drog användare. För att mäta attityder mot droganvändare använde forskarna sig av Likertskalan. 135 sjuksköterskor. (65) De flesta svarande rapporterade en mycket hög nivå av den

nuvarande och tilltänkta vård de ger

droganvändare.

Sjuksköterskepersonalen hade en måttligt negativ attityd mot droganvändare. 1,3,5,6 Lovi, R Barr, J 2009 Stigma reported by nurses related to those experiencing Beskriva sjuksköterskor erfarenheter av att Kvalitativ intervju studie. Studien var av en

6 sjuksköterskor. (0)

Sjuksköterskor utanför alkohol- och drogenheten hade ett olämpligt

Australien Contemporary Nurse

drug and alcohol dependency: A phenomenological Giorgi study arbeta på en alkohol- och drogenhet. fenomenologisk karaktär.

omdöme mot alkohol och drogberoende.

Sjuksköterskor på enheten fungerar som advokater för klienterna. Mer utbildning och kunskap behövs inom drog- och alkoholområdet. McLaughlin, D McKenna, H Leslie, J Robinson, J Moore, K 2006 United Kingdom Journal of Psychiatric and Mental Health Nursing

Illicit drug users in Northern Ireland: perceptions and experiences of health and social care professionals Undersöka sjukvårdare och socalarbetares uppfattningar av olagliga droganvändare i Nordirland. Kvalitativ intervjustudie, både enskilt och i grupper. Studien var av en tvärsnittsstudie-typ. 9 sjuksköterskor. 14 läkare. 3 apotekare. 3 hälsosköterskor. 1 socialarbetare. 1 hälsoarbetare. 1 hälsocentermanager. (0)

Deltagarna visade sig ha lite eller ingen utbildning eller träning i vård och bemötande av olagliga droganvändare. Många visade sig ha en starkt negativ syn på dessa klienter. 1,2,5,6,7 Peckover, S Chidlaw, R.G 2007 UK Health and Social Care in the Community Too frightened to care? Accounts by district nurses working with clients who misuse

substances

Undersöka

distriktssköterskors förståelser och praxis i relation till diskrimination och ojämlikhets frågor. Kvalitativ intervjustudie. 18 distrisktsköterskor. (4) Resultatet presenterar några utmaningar och spänningar

distriktssköterskor möter när de vårdar

drogmissbrukare. Fördomar och risker var de ämnen som flätade samman informationen

från studien. Palm, J 2003 Sverige Nordisk alkohol- & narkotikatidskrif t Moraliskt, medicinskt och socialt problem. Syn på alkohol- och drogproblem bland personal inom stockholmsläns beroendevård Syftet är att besvara frågor om hur personalen ser på den

drogberoendes ansvar över sitt missbruk. Kvantitativ. 344 personer arbetandes i Stockholmläns beroendevård. (270)

Majoriteten tyckte att drogberoende personer är ansvariga för att de blivit beroende och för att bli av med sitt beroende.

1,2,4,5,6, Happell, B Taylor, C 2001 Australien Australian and New Zealand Journal Health Nursing Negative attitudes towards clients with drug and alcohol related problems: Finding the elusive solution

Studiens syfte är att undersöka om det finns någon skillnad i attityd, förtroende och upplevd kunskap, i vården av missbrukare,hos de sjuksköterskor som använde sig av specialistråd och de som inte gjorde det.

Kvantitativ 200 sjuksköterskor (94)

Man upptäckte en något förbättrad attityd, förtroende och upplevd kunskap hos de som använt sig av

specialistråd gentemot de som inte gjorde det.

1,2,3,5,6 Foster, J.H Onyeukwu, C 2003 UK Journal of Psychiatric and Mental Health Nursing The attitudes of forensic nurses to substance using service users Syftet är att undersöka attityden hos sjuksköterskor gentemot missbrukare i kriminalvården. Kvantitativ. 63 psykiatrisjukskötersk or.

Undersökningen visar att bemötandet inte är optimalt. De med högre utbildning visade sig ha en bättre attityd mot missbrukare.

1= Artikeln beskriver tydligt metod och resultat 2=Urvalskriterierna är tydligt beskrivna

3=Studiet har godkänts av forskningsetisk nämnd 4= Bortfallet är diskuterat

5=Mätinstrumentets reliabilitet är diskuterat 6=Mät instrumentets validitet är diskuterat 7=Citat finns Pinikahana, J Happel, B Carta, B 2002 Australien Nursing and Health Sciences Mental health professionals ´ attitudes to drugs and substance abuse

Syftet med studien var att undersöka mentalsjukvårdares attityd mot drog- och substansmissbrukare. Kvantitativ av tvärsnittstyp. 173 mentalsjukvårdare (205)

Studien visar att attityden från mentalsjukvårdare mot drog- och

substansmissbrukare allmänt är positiv.