Klimatinvesteringsprogram i mål
Beställningar
Ordertel: 08-505 933 40 Orderfax: 08-505 933 99 E-post: natur@cm.se
Postadress: CM-Gruppen, Box 110 93, 161 11 Bromma Internet: www.naturvardsverket.se/publikationer
Naturvårdsverket
Tel 010-698 10 00, fax 010-20 29 25 E-post: registrator@naturvardsverket.se
Postadress: Naturvårdsverket, SE-106 48 Stockholm Internet: www.naturvardsverket.se
ISBN 978-91-620-8628-2
© Naturvårdsverket 2013
Tryck: CM gruppen AB, Bromma 2013 Form: AB Typoform/Love Lagercrantz
Upplaga: 1 200 ex
Text: Intervjuer, reportage; David Dahmén,
Lise-Lotte Nilsson, Gunnel Bergström, Mosebacke Media Övrig text: Naturvårdsverket
Omslagsbild: Dan Lepp/Johnér
4 Klimatinvesteringsprogram
7 Miljardinvesteringar för minskade utsläpp
8 Samhällsnytta
10 13 års klimatarbete i Linköping
12
❥
Hållbara städer
16
❥
Avfall
19
❥
Energi
22
❥
Transporter
24
❥
Information
26 Kunskapsspridning
28 Guldklimpar
30 Samverkan
32 Stärkt klimatarbete
34 Faktadel
Klimateffekter, 35
Bidragsfördelning, 37
Övrigt, 39
Utvärderingar, 40
Programtabell, 41
DET ÄR ROLIGT ATT SE ATT SÅ gott som
alla projekt nu är färdiga och gett så goda resultat, tack vare kommunernas, regionernas och företagens framsynta och långsiktiga arbete. Totalt inklusive LIP (Lokala Investeringsprogrammen 1998–2008) rör det sig om 2 586 ge-nomförda projekt i hela landet med ett statligt stöd på drygt 5,5 miljarder och en total investering på 22 miljarder kro-nor – vilket sammantaget gör dessa pro-gram till Sveriges största miljösatsning genom tiderna.
INOM KLIMATINVESTERINGSPROGRAMMEN
handlar de flesta åtgärderna om klimat och energi, som biogas, goda belysnings lösningar, fjärrvärme och fjärrkyla, smarta trafiklösningar och
energi effektiva byggnader. Klimp
redu-cerar årligen CO2-utsläppen med drygt
630 000 ton per år. Detta motsvarar ungefär 230 000 bilars körning under ett år. Uträknat över alla projektresultats förväntade livslängd sparar Sverige in
ca 11 miljoner ton CO2.
PROGRAMMEN HAR OCKSÅ gett nya
kun-skaper och erfarenheter, skapat sam-verkan, åstadkommit många goda projektresultat – vad vi kallar goda ex-empel – och gett dynamiska ekonomiska utvecklingseffekter på en miljö- och klimatgrund i offentlig sektor och nä-ringsliv. Projekten bidrar till flera av mil-jömålen, framför allt klimatmålet och målet God bebyggd miljö. Många aktörer vittnar om att stödet varit en kritisk
re-surs, som bidragit till genomförandet av miljöinvesteringar.
PROGRAMMEN HAR OCKSÅ gett
närings-livet många nya demo- och referens-anläggningar. Hammarby Sjöstad i Stock-holm och Västra Hamnen i Malmö har många intressanta miljöaspekter och direkt och indirekt främjat svensk miljö-teknikexport. Naturvårdsverket arbetar sys-tematiskt med att lyfta fram de bästa pro-jektresultaten i form av goda exempel och sprida dem till andra. Det är vår förhopp-ning att dessa goda exempel, projektresul-tat och erfarenheter ska leda oss vidare
på färden mot det hållbara samhället. ✱
Ledare av Maria Ågren
Klimatinvesterings programmen
i mål – men resan går vidare
Innehåll
Maria Ågren GENERALDIREKTÖR NATURVÅRDSVERKET FOTO: NA TUR VÅRDSVERKETDet svenska Klimatinvesteringsprogrammet, Klimp, avslutades 2012.
De 124 olika programmen har omfattat 751 projekt över hela landet.
1,2 miljarder kronor har fördelats i bidrag och bland annat resulterat i
en minskning av koldioxidutsläppen med cirka 630 000 ton årligen.
Klimatinvesteringsprogram
– ett verktyg för att nå det
svenska klimatmålet
Klimatinvesteringar har gjorts inom de sektorer i samhället som har störst klimat-påverkan. Inom avfallssektorn har det framförallt handlat om biogasproduktion.
KLIMP VAR ETT AV FLERA verktyg för att
nå det svenska klimatmålet som det for-mulerades i den svenska klimatstrategin 2002. De projekt som genomförts med bidrag under åren 2003 till 2008 beräk-nas minska utsläppen av växthusgaser med 631 000 ton koldioxidekvivalenter per år. Det motsvarar cirka en femtedel av delmålet som var att medelvärdet för utsläppen under perioden 2008–2012 skulle vara minst 4 procent lägre än ut-släppen år 1990.
Klimp på tre ben
Syftet med Klimp har varit att bidra till det svenska klimatmålet på tre sätt:
➊
Genom investeringar som reducerarutsläppen av växthusgaser och mins-kar energianvändningen.
➋
Genom ökad samverkan inomkom-munen samt mellan kommuner och andra lokala aktörer.
➌
Genom att i samband medinveste-ringar sprida kunskap och erfarenhe-ter till andra för ökad stimulans av det lokala klimatarbetet.
De bästa projekten
Det är endast de bästa projekten i de bästa klimatinvesteringsprogrammen som fått stöd från Klimp. Det har krävts bra klimatstrategier, helhetsperspektiv, samverkan och bidragseffektivitet. Fo-kus har legat på att åstadkomma direkta,
mätbara klimateffekter i ett långsiktigt perspektiv.
Projekten inom ett klimatinveste-ringsprogram har till största delen ut-gjorts av fysiska investeringar samt folk-bildnings- och informationsinsatser för kunskapsspridning. Investeringarna har gjorts i sektorer med störst påverkan på klimatet; avfall-, energi- och transport-sektorerna. Möjligheter har funnits för aktörerna att göra förändringar under programtiden.
Bred samverkan
En regional eller lokal aktör, exempel-vis en kommun, har inventerat
energi-– Klimp krävde att man kom med
bra och övertygande idéer. Det var
en väldig styrka med det här stödet,
säger Åsa Söderberg, chef för enhe
ten för forskning och utvärdering på
Naturvårdsverket.
ÅSA SÖDERBERG HAR GEDIGEN kunskap om Klimp och var med om att utarbeta Na-turvårdsverkets hantering av stödet. Idag tycker hon att det känns väldigt roligt att Naturvårdsverket arbetar vidare med pro-grammet från andra utgångspunkter.
– Jag tycker till exempel att tanken med att hitta goda exempel har varit väldigt sympatisk. Att de
dukti-gaste fått gå före för att sedan bli förebilder för de övriga. Sedan är det ock-så utmärkande för Klimp-bidragen att man krävt kvantifierade resultat, en genomtänkt klimatstrate-gi och ett planerat infor-mationsarbete.
Det faktum att kommuner med större resurser hade ett visst övertag när det gäll-de att arbeta fram bra projektförslag kungäll-de man dock inte helt komma runt, påpekar Åsa Söderberg.
– Det fanns givetvis skillnader när det gällde enskilda kommuners möjligheter att formulera ansökningar. Ett sätt att komma till rätta med detta var att mindre kommu-ner kunde söka särskilt stöd i sitt arbete med att utveckla klimatstrategier, som var en förutsättning för att få Klimpbidrag. Se-dan blev det också så att många kommu-ner hjälpte varandra.
Det krävdes mycket arbete innan Klimpbidragen kunde betalas ut, både för
Naturvårdsverket och för dem som sökte bidrag, minns Åsa Söderberg.
– Där hade vi stor hjälp av att till exempel kunna svara på frå-gor om vad olika insatser får för miljöeffekter genom den kun-skapsdatabas vi byggde upp i Miljö investeringsregistret (MIR).
Det var inte så lätt att få
nä-ringslivet att söka medel genom Klimp. Och det har sin förklaring, påpekar hon. – Företagen tyckte ibland att ansök-ningstiden var för lång. Formen passade dem helt enkelt inte. Samtidigt råder det inget tvivel om att Klimp lett till en bety-dande minskning av utsläppen av växthus-gaser och att insatserna dessutom haft en påtaglig hävstångseffekt på vissa områden, till exempel för fjärrvärme och biogaspro-duktion. Klimp har också skapat nya kon-taktnät och fört in mycket ny kunskap och värdefulla erfarenheter, inte minst i kom-munerna. I så motto har programmet nått de uppställda målen, konstaterar Åsa
Sö-derberg. ✱
INTERVJU MED
Åsa Söderberg
”Sympatiskt med förebilder”
FOTO: NA TUR VÅRDSVERKET DELEGATIONEN FÖR HÅLLBARA STÄDERS CHRISTINA LEIDEMAN OM HÅLLBARARE SAMHÄLLE
❥
➞
situationen och utsläppen av växthus-gaser inom sitt geografiska område. Därefter har man identifierat de projekt som kan förbättra klimat- och energisi-tuationen bland annat genom att upp-rätta en klimatstrategi. Detta har gjorts i bred samverkan med de offentliga och privata aktörer som kunnat bidra. De mest effektiva projekten har därefter samlats i ett fyraårigt program.
Bedömningar av expertmyndigheter
Ansökningarna har behandlats av Na-turvårdsverket som, tillsammans med berörda länsstyrelser samt Trafikverket (tidigare Vägverket), Boverket och Ener-gimyndigheten, bedömt programförsla-gen och dess projekt. De bästa program-men har beviljats bidrag till de projekt som gett störst utsläppsminskning per bi-dragskrona. Bidragets storlek har utgjort i genomsnitt 30 procent av den totala beräknade investeringskostnaden. När ett program har genomförts och slutrap-porterats till Naturvårdsverket har mål-uppfyllelsen bedömts, varefter bidragets storlek slutligt har bestämts.
STYRKOR
❥Möjliggör systemtänkande och helhetssyn
❥Bygger på lokala förutsättningar; skapar lokalt engagemang
❥Stärker kommunernas roll
❥Stimulerar samverkan mellan lokala aktörer
❥Främjar långsiktiga strategiska arbetssätt
❥Positiva drivkrafter; lyfter fram de som är bäst i klassen
❥Kommer åt det som inte är lönsamt idag men kan bli det på sikt
SVAGHETER
❥Svårt ibland att i förväg kvantifiera miljö effekten av ett projekt
❥Svårt att bedöma vilka projekt som är lönsamma utan bidrag
❥Gynnar redan ambitiösa kommuner och missgynnar små
➞
INTERVJU MED
Christina Leideman
– Det finns likheter mellan Klimp
och det stödsystem som Delega
tionen för hållbara städer (DHS)
arbetat med. Genom att såväl
Klimpprogrammen som DHS
projekten fått ekonomiskt stöd för
merkostnader kunde ambitions
nivån höjas. Det driver på ut
vecklingen mot ett mer hållbart
sam hälle, säger delegationens
kanslichef Christina Leideman.
– VI KONTAKTADE TIDIGT Naturvårdsverket
för att få initierad information om LIP (Lokala investeringsprogram) och Klimp och tillgång till verkets erfarenheter. Det gav en väldigt bra överblick och vi fick en hel del goda råd. Följden blev att vi kunde gå snabbare fram när vi arbetade fram vårt eget stödsystem. Vi fann också att flera av dem som sökte ekonomiskt stöd från delegationen, framförallt kom-munerna, var vana vid att driva den här typen av projekt genom erfarenheterna från LIP och Klimp, konstaterar Christina Leideman.
– Vi har haft många gemensamma stödmottagare och vissa projekt har ha-kat i varandra, även om stödsystemen
arbetat med olika uppdrag. Våra pro-jekt har i allmänhet varit bredare medan Klimp gått mer på djupet.
– Vi har också haft nytta av det stora nätverk som finns inom LIP och Klimp. I delegationens uppdrag ingår bland annat att förbättra förutsättningarna för sam-verkan mellan det offentliga och närings-livet. För att bättre förstå framgångs-faktorer för sådan samverkan inledde vi detta arbete med en enkät- och intervju-undersökning tillsammans med Natur-vårdsverket, berättar Christina Leideman.
Undersökningen omfattade LIP- och Klimpprojekt som kommuner och privata aktörer genomfört i samverkan. Frågorna gällde programmen, samarbetet kring dessa och resultaten. Det visade sig att de program man upplevde att man haft bäst samarbete kring, också var de som uppvisade de bästa resultaten.
Andra framgångsfaktorer, som kunde identifieras genom undersökningen, var vikten av ömsesidig ekonomisk nytta. Detsamma gällde samverkan i tidigt ske-de och förankring av projektmålen. Detta var viktiga erfarenheter som vi kunde ta med oss i delegationens arbete, noterar
Christina Leideman. ✱
” Mot ett
hållbarare
samhälle”
Outnyttjade bidrag
Ursprungligen beviljades 1,8 miljarder i bidrag. Under genomförandet av pro-grammen har en del projekt minskat i omfattning och andra har lagts ned. I vissa fall har det slutliga bidraget
mins-kat på grund av dålig måluppfyllelse och berörda programägare har fått betala tillbaka tidigare beviljade bidrag. Out-nyttjade bidrag kunde sparas och
använ-das i senare Klimpomgångar. ✱
FOTO: MILJÖDEP
AR
DEN TOTALA MILJÖINVESTERINGEN inom
ramen för Klimp uppgår till cirka 6 mil-jarder kronor. Av dessa miljardinveste-ringar har bidrag på 1,2 miljarder kro-nor fördelats till klimatinvesteringar, administrations- och informationsinsat-ser i sammanlagt 751 projekt. Aktörer och tillika bidragsmottagare har omfat-tat 62 kommuner i landets samtliga län men även kommunalförbund, landsting och företag.
Minskade koldioxidutsläpp
Investeringarna har gjorts inom avfall-, transport- och energisektorerna. Framfö-rallt har det gällt biogasproduktion, sats-ningar inom väg-, sjö- och spårbunden trafik, energieffektiviseringar i byggnader och omställning till förnybar energipro-duktion och distribution. De genomförda projekten har minskat växthusgasutsläp-pen med sammanlagt 630 000 ton koldi-oxidekvivalenter per år, vilket motsvarar utsläppen från cirka 230 000 bensinbilar. Med hänsyn till projektens olika livs-längd beräknas den totala minskningen av utsläpp till cirka 11 miljoner ton. Den största utsläppsminskningen står de bio-gasrelaterade projekten för med cirka en fjärdedel av Klimps totala utsläppsminsk-ning. Även fjärrvärmeprojekten har bi-dragit med stora utsläppsminskningar.
Minskad energianvändning
Projekten har också medfört en energi-besparing per år med 1 000 GWh. Denna har främst uppstått som följd av omställ-ningen från fossila till förnybara energislag. De största energiminskningarna har skett inom kategorierna Energi (produktion/ distribution) med ca 344 GWh per år och Transporter (vägtrafik) med ca 293 GWh per år. Vidare har elanvändningen minskat sammanlagt med cirka 334 GWh per år vilket motsvarar den totala elförbrukning-en i ungefär 13 400 eluppvärmda villor.
Positiv inverkan på miljömålen
De flesta projekt har bidragit till posi-tiva effekter på Sveriges miljökvalitets-mål. Så gott som samtliga projekt inom sektorerna avfall, transport och energi stöder målet Begränsad klimatpåver-kan genom den minskade mängden kol-dioxidutsläpp. Men även andra miljömål som Frisk luft, Bara naturlig försurning, Ingen övergödning och God bebyggd miljö främjas av minskade utsläpp av bland annat fosfor, kväve, svavel, stoft
och kvävedioxider. ✱
Miljardinvesteringar
för minskade utsläpp
Klimatinvesteringarna i landets kommuner har medfört utsläppsminskningar
till fördel för flera miljömål. De har rönt stor uppmärksamhet i media under
åren och inneburit ett lyft för det svenska klimatarbetet.
KOLLAGE: WEST
ANDERS
INTERVJU MED
Christina Leideman
– Klimp har fungerat väldigt bra för
många av landets kommuner. Bidra
gen har banat vägen för imponerande
arbetsinsatser och bidragit till att
sprida kunskaper om centrala klimat
frågor, säger Carola Gunnarsson, vice
ordförande i Sveriges Kommuner och
Landsting (SKL).
– KOMMUNERNA HAR VISAT ett påtagligt en-gagemang och ansträngt sig till det ytters-ta för att få till stånd bra projekt. Frågan är nu hur vi ska sprida de här framgångarna och få in de goda exemplen i den ordinarie verksamheten i samtliga landets kommu-ner. Att hitta den nyckeln är den stora ut-maningen, tillägger Carola Gunnarsson.
För att uppnå bästa resultat behövs goda relationer med både
kommuninvå-nare och näringsliv. Det är förutsättningen för att projekten ska kunna genomföras väl och få bestående effekter.
– Det här lyckades man också med, konstaterar hon.
Carola Gunnarsson gläds åt det stora intresset och den breda uppslutningen kring Klimp från kommuner-nas sida. En enkät som nyli-gen nyli-genomförts av SKL be-kräftar också det stora och ökade intresset för åtgärder som på olika sätt värnar om klimatet. Hon understryker också vikten av att politiker-na engagerar sig.
– Det är oerhört viktigt med ett brett politiskt engagemang och ledarskap. Poli-tikerna måste finnas där och vara väldigt
tydliga när det gäller att visa på vikten av klimatarbete i kommunerna.
Carola Gunnarsson skulle gärna se ett fortsatt och mer långsiktigt stöd som också var mindre administrativt betungande, särskilt för de mindre kom-munerna. Hon nämner den norska modellen där staten föreslagits kunna köpa ut-släppsminskningar genom oli-ka åtgärder i kommunerna.
– Den här typen av finan-siering, som premierar goda resultat, kan sätta ytterligare fokus på det lokala klimatar-betet. Den gör också att frå-gan hamnar högt på kommunledningens dagordning samtidigt som den
administra-tiva bördan minskar, avslutar hon. ✱
”Imponerande arbetsinsatser”
INTERVJU MED
Carola Gunnarsson
FOTO: JAN STORM
– I HELSINGBORG SKAPADE vi ett
borrhålls-lager för att säsongslagra kyla och värme genom att utnyttja berggrundens egna temperaturskillnader, förklarar Roland Hedlund, tidigare teknisk chef för Ikea Fastigheter AB.
Av de fem miljoner kronor som Ikea satsade på anläggningen, kom 600 000 från Klimp.
– Vi sökte bidrag från Klimp för att visa att Ikea ligger i framkant när det gäller miljö, fortsätter Roland Hedlund.
Effektiv geoenergi
För Ikeas anläggning i Helsingborg bor-rades 70 brunnar till 160 meters djup för att ta vara på berggrundens energi. Med hjälp av värmepumpar lagras även som-marens överskottsvärme för att värma varuhuset på vintern, medan vinterns kyla lagras för att kyla byggnaden på sommaren. Systemet bygger på flera inn-ovationer, förklarar han:
Ikea Helsingborg invigdes i september 2010. Kunder
välkomnades till ett varuhus som använder enbart för
nybara källor för el, uppvärmning och kylning. Att el bilar
kan laddas och matrester bli till biogas hörde också till
Ikeas strävan att ligga i miljöfronten. Men den viktigaste
nyheten låg nog under jord.
Ikea värms
och kyls från
underjorden
– Det har en flexibel design. Man kan välja mellan cirka 70 procents frikyla en-ligt en europeisk design eller 20 procents frikyla enligt en amerikansk design. Då kan vi klara framtida förändringar.
En annan innovation är att man kopplat samman borrhål genom en helt ny typ av samlingsbrunnar, som är lätta att nå.
– Systemval med geoteknisk lösning för värme och kyla har de senaste åren fått en kraftig utveckling, i takt med att kunskap och teknik utvecklats. Även värmepumparna i systemet drivs av för-nybar el, från Ikeas egna vindmöllor i Dalarna, berättar Roland Hedlund.
Ikea blir förnybart
Om Ikeas miljöambitioner vittnar sär-skilt satsningen IGR, Ikea Goes Rene-wable 2005–2012, som innebär att alla Ikeavaruhus världen runt ska drivas av förnybara energikällor.
– I vårt arbete har vi stort stöd av En-ergimyndigheten, som informerat om såväl olika energikällor som krav från statsmakten och EU. Vi studerar också livscykelanalyser av hur energikällor på-verkar miljön, även om metoderna än så länge inte är så sofistikerade, säger Ro-land Hedlund.
Fler varuhus i fler länder
Geoenergisystem är en växande industri-ell bransch som skapar många nya jobb. I flera länder vädrar tillverkare av bor-rutrustning, värmepumpar och andra komponenter morgonluft.
– Investeringskostnaderna har mins-kat avsevärt genom allt modernare tek-nologi, säger Roland Hedlund och räk-nar upp några exempel:
– Varuhuset i Malmö värms och kyls också underifrån, men genom ett ak-vifersystem, där vi arbetar med grund-vatten. Ikeavaruhus i Karlstad och Upp-sala har liknande borrhålslager som det
i Helsingborg. Närmast i tur står Udde-valla och Borlänge. Ikea har även skapat borrhålslager för att utnyttja geoenergi i varuhusanläggningar i Italien, Spanien,
Norge, Finland och USA. ✱
IKEA AB 2007
❥Åtgärd 2.0 Geotermisk energi för nytt varuhus i Helsingborg
❥Miljöinvestering 5 Mkr
❥Bidrag 600 Tkr
❥Minskad elanvändning 2 230 MWh/år
❥Miljömål Begränsad Klimatpåverkan, God bebyggd miljö
Ikeas varuhus i Helsingborg blev starten för fler varuhus med innovativ teknik för uppvärmning.
FOTO: JOHAN PERSSON
Innovationer, teknik och ekonomi.
Utvärderingar visar att klimatinveste-ringsprogrammen bidragit till utveck-lingen av miljöteknik och gröna inno-vationer samt att framväxten av nya teknikföretag har främjats. Fullskaliga demonstrationsprojekt och referensob-jekt för näringslivets teknikföretag har etablerats. Biogasbranschen har fått en kickstart och Sverige anses vara ett föregångsland för rening av biogas till fordonsgaskvalitet. Exempel på teknis-ka innovationer finns bland annat inom områden som behandling av rötres-ter, användning av snökyla och frikyla, bergvärme, flytande biogas och superi-solerade byggnader.
När det gäller export av teknik- och systemlösningar är det svårare att sam-manfatta vad resultaten pekar på. Mil-jölösningar som bidragit till att skapa hållbara stadsdelar visar framgångsrika
exportmöjligheter. Hammarby Sjöstad och Västra hamnen i Malmö är exem-pel på sådana ”skyltfönster”. Likaså finns stor exportpotential inom biogas-teknik och avfallshantering. Vissa spe-cifika tekniklösningar framhålls som lämpade för export, till exempel rening av avloppsvatten, kretsloppsanpassat byggmaterial och ny filterteknik i ar-betsfordon.
En utvärdering som genomförts av Na-turvårdsverkets enhet för samhällseko-nomiska analyser visar att den aggre-gerade nyttan av miljöeffekter i form av minskade utsläpp överstiger statens kostnader för Klimp. Beräkningar vi-sar att drygt 61 procent av den totala CO2-minskningen inte skulle ha upp-nåtts utan Klimpbidrag. Mer om detta finns i rapporten Klimatinvesterings-programmen Klimp 2003-2012 Slut-rapport ISBN 978-91-620-6517-1.
Samhällsnytta
SAMMANFATTNING– DET HÄR HAR VARIT en bra grund för det
fortsatta miljöarbetet i Linköping, säger Helena Kock-Åström som varit med näs-tan ända från starten av LIP 1999 (Loka-la Investeringsprogram – föregångare till Klimp) till genomförandet av det fjärde och sista uppföljande Klimpprogrammet 2008–2012.
Helena Kock-Åström sjuder av entusi-asm när hon redogör för allt som åstad-kommits inom ramen för LIP och Klimp. Mest iögonfallande är den flotta av bio-gasbussar som trafikerar staden och där merparten av bränslet produceras lokalt. – Den speciella paketeringen med ett fokus och ett gemensamt mål har betytt
mycket för miljön och klimatfrågan i synnerhet. Politikerna har varit med hela vägen och de pengar som behövts har också avsatts, säger Kock-Åström.
Spännande resa
Kock-Åström gör bedömningen att samt-liga inblandade parter lärt sig väldigt mycket under resans gång och att det varit spännande att se insatserna växa fram. Även om stödet till lokala investe-ringsprogram (LIP) hade ett annat fokus än Klimp, har programmen haft klara beröringspunkter, menar hon.
– Anslagen till klimatinsatser inom ramen för LIP och Klimp
har betytt väldigt mycket för att sätta miljön i centrum för
Linköping. Programmen har gjort att viktiga miljösatsningar
kunnat tidigareläggas.
Helena KockÅström om 13 års arbete med LIP och Klimp:
”En fantastisk resa”
– Hela kommunen har känt en växande stolthet över det som åstadkommits, säger Helena Kock-Åström, miljö- och samhällsbyggnadsnämnden i Linköping.
– När Klimp kom visste vi hur vi skul-le göra eftersom upplägget var ganska likartat.
LIP och Klimp har varit pådrivande för miljöomställningen i hela Linköping, konstaterar Kock-Åström vidare.
– Det gäller framför allt satsningen på fjärrvärme och utbyggnaden av biogas-produktionen.
Biogassatsning
Biogasen har spelat en central roll för att skapa ett bättre klimat i Linköping. Ett nära och snabbt växande samarbete med näringslivet har drivit på den här utvecklingen. Det handlar bland annat om Cleantech Östergötland som arbetar intensivt med att stödja lokala miljötek-nikföretag på hemmaplan och samtidigt hjälpa dem att etablera sig på export-marknaden, bland annat när det gäller satsningar på biogas som drivmedel.
– Det här är en kunskapsintensiv pro-cess kring miljöteknik och teknisk ut-veckling där också Energimyndigheten är inkopplad, berättar Helena.
Biogas Research Centre är ett annat initiativ där Linköpings universitet sam-arbetar med kommunen, näringslivet och privata intressen.
Helena uppskattar upplägget av LIP- och Klimpinsatserna från Naturvårdsver-kets sida.
– Vi kunde öka vår kompetens och se till att de projekt som fick bidrag verk-ligen genomfördes. Det var också varit lätt att göra förändringar i de löpande projekten om förutsättningarna ändra-des.
Helena Kock-Åström tycker att hon fått mycket hjälp av personalen på Na-turvårdsverket.
– Handläggarna fanns alltid till hands och var ett stort stöd i sammanhanget, säger Helena som också uppskattar de krav på folkbildnings- och informations-insatser som kom redan på LIP-tiden och som sedan förstärktes genom Klimp.
Information och samverkan
Genom TEMP, ett initiativ för att verka för en klimatsmart livsstil har kommu-nen samverkat med en rad olika aktörer, allt från kommunala bolag som Tekniska Verken till studieförbund, enskilda fö-retag och föreningar som Cykelbyggar-klubben Hymer.
– Det var ett givande samarbete som det gäller att vidmakthålla, säger Helena Kock-Åström som väntar på vad VTI (Statens väg- och transportforskningsin-stitut) kommer fram till i sin utvärdering av Klimp. Där tittar man på hur proces-sen fungerat, vad Klimp betytt för det lokala miljöarbetet och i vilken mån nä-ringslivet engagerats.
I backspegeln hade Helena Kock-Åström gärna sett ett ännu större en-gagemang från näringslivet i LIP- och Klimpprojekten.
– Många företag skyggade lite inför den administration man förknippade med ansökningsförfarandet. Och då gjorde vi ändå stora ansträngningar vid flera tillfällen för att få med det lokala näringslivet.
– Ett antal företag har ändå engage-rats i Klimpprojekten, framhåller Helena Kock-Åström. Det kommunala energi-bolaget har till exempel låtit privata fö-retag göra de nödvändiga installationer-na, sedan man fått Klimppengar för ett fjärrvärmeprojekt.
– Vi har alltså haft med dessa företag även om de inte stått som åtgärdsägare.
Målet för Linköping är att vara en koldioxidneutral kommun år 2025.
– Det är ett jättetufft mål men vi kom-mer att klara det, konstaterar Helena
Kock-Åström. ✱
LIP OCH KLIMP LINKÖPING
❥Program 1999, 2001, 2003, 2008
❥Antal åtgärder 57
❥Miljöinvestering 537 Mkr
❥Bidrag 115 Mkr
❥CO2ekv. minskning 27 305 ton/år
❥Miljömål Begränsad klimatpåverkan, Bara naturlig försurning, Frisk luft, Giftfri miljö, God bebyggd miljö, Ingen övergödning
Numera trafikerar biogasbussarna även linjerna mellan Linköping och omkringliggande landsbygd.
FOTO: NICLAS ALBINSSON
Klimp viktigt stöd för
den hållbara staden
HÅLLBARA STÄDER
Genom att använda Klimp strategiskt bidrog stödet
till att skapa byggstenar för hållbar stadsutveckling i Stockholm, Malmö
och Göteborg. Klimp placerade också klimatfrågan på den politiska
agendan och ökade samarbetet mellan olika aktörer.
FOTO: DANIEL SKOG
I våra stora städer byggs för ökad hållbarhet. I Malmö ligger lärdomar från Västra hamnen till grund för nya satsningar.
I ALLA TRE STÄDERNA ANVÄNDES stödet till
flera större infrastruktursatsningar, inte minst inom biogasområdet. Produktio-nen av biogas har ökat. Nya tanksta-tioner har byggts och fler biogasfordon rullar nu på gatorna.
Vid sidan av miljövänligare infra-struktur och ny grön teknik, framhåller trojkan betydelsen av att Klimp gav stöd till information och utbildning. Förut-sättningen för en hållbar stad är ökad medvetenhet och förändrat beteende.
Klimp drev på klimatarbetet
i Stockholm
Flera Klimp-projekt är idag integrerade i stadens budget. Projekten bidrog också till att skapa politiskt samsyn kring kli-mat- och miljöfrågorna, säger Gunnar Söderholm, chef för miljöförvaltningen i Stockholm.
Klimpsamordnare Carina Tensmyr Hildinger, projektledare på stadsled-ningskontoret, instämmer, och betonar vikten av statens engagemang:
– Statliga bidrag placerar helt enkelt projekten högre upp på den politiska dagordningen. Klimp har gjort det möj-ligt för oss att tänka mer visionärt och ordna skyltfönster mot omvärlden.
Klimp har bidragit med flera bygg-stenar till infrastrukturen i det hållbara Stockholm. Exempel på det är utbygg-nad av tankstationer för biogas, och det nya berglagret för kallt sjövatten på Kungsholmen som utgör stommen i fjärrkylanätet. Det utsågs till Gott exem-pel av Naturvårdsverket.
En av de viktigaste förutsättningarna i en hållbar stad är information och ut-bildning, något som ofta glöms bort. Fle-ra fFle-ramgångsrika informationsprojekt, som Klimatneutrala Stockholmare, fick draghjälp av Klimp.
– Det har också varit bra att man re-dan i ansökan om Klimpbidrag måste redovisa ett informationsprogram, säger Carina Tensmyr Hildinger.
I Stockholm är hållbar utveckling framför allt en miljöfråga. Ett tidigt ex-empel är Hammarby Sjöstad, som fick stöd av Klimps föregångare LIP.
– Då ansågs miljökraven omöjliga att
klara av, berättar Gunnar Söderholm. Därefter skulle Norra Djurgårdsstaden klara av dubbelt så höga krav. Idag är de standard för alla nybyggnationer på sta-dens mark.
Det pågående Järvalyftet (ej Klimp-finansierat, reds. anm.) är en av Stock-holms satsningar till en hållbar upprust-ning av miljonprogramsområdena. Där testas olika tekniker för energieffektivi-sering och uppvärmning. Hållbara trans-porter och cykelfrämjande utgör andra delar samtidigt som sociala aspekter av hållbarhet sätts i fokus.
– Ett kvitto på att vi ligger i framkant fick vi när EU-kommissionen 2010 ut-såg Stockholm till Europas första miljö-huvudstad, avslutar Gunnar Söderholm. En bidragande orsak till utmärkelsen är Stockholm ska vara fossilbränslefri år 2050 i kombination med en lång grön historia med investeringar och beslut med goda resultat.
Klimp skapade dynamik
och tillväxt i Malmö
– Jag kan inte nog prisa Klimp. Vi är alla överens om att stödet har haft stor bety-delse för att utveckla ett hållbarare Mal-mö, konstaterar Katarina Pelin, direktör på miljöförvaltningen i Malmö.
– Det var väl investerade pengar för staten, anser Per-Arne Nilsson, avdel-ningschef på miljöförvaltningen. Klimp bidrog inte bara till att uppfylla miljö-målen utan skapade också dynamik och tillväxt.
Båda två anser att Klimp resulterat i en vassare och bredare projektorganisa-tion. Samarbete över förvaltningsgrän-ser och med andra aktörer utgör viktiga byggstenar för den hållbara staden, där alla system hänger ihop.
– Det är ingen brist på idéer och kun-skap i Sverige, men de behöver stöd för att utvecklas, säger Per-Arne Nilsson. Klimp delfinansierade en demonstra-tionsanläggning för en soldriven stirling-motor. Det är en innovativ teknik, som företaget nu fick möjlighet att testköra.
– Det är också bra att projekten inte varit så tekniskt låsta, en del udda
HÅLLBARA STÄDER ❥Klimp Malmö, 2003, 2006, 2007, 2008 Antal åtgärder: 35 Miljöinvestering: 296 Mkr Bidrag: 73 Mkr CO2-ekv.minskning: 29 044 ton/år ❥Klimp Göteborg, 2003, 2006, 2007, 2008 Antal åtgärder: 32 Miljöinvestering: 233 Mkr Bidrag: 78 Mkr CO2-ekv.minskning: 37 333 ton/år ❥Klimp Stockholm, 2004, 2006, 2007, 2008 Antal åtgärder: 27 Miljöinvestering: 478 Mkr Bidrag: 80 Mkr CO2-ekv.minskning: 51 627 ton/år
❥Miljömål Begränsad klimatpåverkan, God bebyggd miljö, Bara naturlig försurning, Frisk luft, Ingen övergödning
BOVERKETS MARTIN STORM OM INTRESSANTA PROJEKT
❥
➞
HÅLLBARA STÄDERFOTO: MICKE LUNDSTRÖM
Det nya berglagret för kallt sjövatten i Stock-holm utgör stommen i stadens fjärrkylanät.
Byggstenar för den hållbara staden.
Majoriteten av Klimpprojekten är re-levanta för hållbarhet i städerna och ryms inom alla sektorer. En stor del av bidragen är kopplade till utveckling av stadsmiljön, nya tekniska lösningar, samarbetsformer och informationsin-satser för att sprida kunskap och erfa-renheter. Projekt över hela landet har tagit itu med ”stadens” miljöproblem
och utgör byggstenar för en hållbar stadsutveckling.
Investeringarna har bidragit till energi-effektiviseringar i byggnader, smartare gatubelysning, mer fjärrvärme, fjärr-kyla och solvärme, fler cykelvägar, om-händertagande av matavfall och ökad mängd biogas som drivmedel samt minskad användning av fossila bränslen.
Hållbara städer
SAMMANFATTNINGprojekt blev viktiga. Matpolicy i kom-munen var ett sådant. Det började med klimatsmart mat på en skola, men har nu utökats till flera av kommunens verk-samheter.
– Bra projekt ska leva vidare. Anting-en i samma form eller ”skalas upp” i fle-ra delar av staden, säger Katarina Pelin, och tar stadsdelen Västra hamnen som exempel. Där har varje nytt projekt blivit bättre än det förra. Det senaste är Full-riggaren som blir ett av Sveriges största områden med energieffektiva byggnader. Och i miljonprogramsområdet Rosgård pågår flera klimatinvesteringar en-ligt metoder som togs fram i Klimp.
I Malmö integreras ekologiska, eko-nomiska och sociala aspekter i hållbar utveckling. Klimp har bidragit till den utvecklingen på flera sätt.
– Projekten har skapat relationer och byggt nätverk. Det har stärkt kreativite-ten och det innovativa tänkandet, säger Per-Arne Nilsson.
Katarina Pelin lyfter fram fler fram-gångsfaktorer, som modiga ledare och det hon kallar ekorrarna:
– Det är människor som är duktiga på att skapa synergier, få saker att hända och knyta ihop projekt. Vi har många sådana här.
Klimp engagerade hela Göteborg
Priserna regnar över Göteborgs hamn, som fick Klimpstöd för att installera lan-danknuten el. Minskade koldioxidut-släpp från fartygen och bättre arbetsmil-jö är resultatet.
– Vi var första hamn i världen med att erbjuda landansluten el med
högspän-ning. Eftersom vi har Sveriges största hamn utgör det en viktig byggsten i in-frastrukturen för det hållbara Göteborg, säger Christina Börjesson, direktör på miljöförvaltningen.
– Det var ett projekt som flera aktörer samlades kring, både stora som hamnen och små som Naturskyddsföreningen, berättar Louise Fäldt, miljöutredare och Klimpsamordnare på miljöförvaltningen. En viktig del i projekten har varit att öka samverkan och utöka nätverken.
– Vi ville ha med hela staden, och Klimp lockade alla delar, säger Louise Fäldt. Ett bra exempel är informations-projektet Spara energi i stadsdelarna, som riktade sig till skolorna och de som använder lokalerna.
Christina Börjesson håller med, och menar att pengarna har behövts som smörjmedel för att arbeta på ett nytt sätt tillsammans.
– Alla har känt delaktighet och kun-nat påverka. Klimp har gjort det möjligt
att både kommunicera för att förändra attityder och testa ny teknik.
I Göteborg ska den hållbara staden vara en stad för alla. Ekonomisk tillväxt, social integration och miljö är alla lika viktiga beståndsdelar.
– Det är viktigt att våga stå för den visionen. Våra politiker är också mycket tydliga vad gäller budget och mål, som noga följs upp.
Det är kanske anledningen till att Gö-teborg, i hård konkurrens med Malmö och Stockholm, fick The Göteborg Cen-ter of Excellence for Sustainable Urban Futures. Det tvärvetenskapliga centret, där Göteborgs universitet och Chalmers ingår, ska öka kunskapen om hållbara städer, men Göteborg kommer även att fungera som en experimentanläggning.
Nya idéer ska testas i bland annat cen-trala Älvstaden, som är en ny stadsdel som ska knyta samman staden över Göta älv, och vara ett skyltfönster för
spjut-spetsteknologi och smarta lösningar. ✱
Göteborgs hamn ligger i framkant med nya möjligheter till landanknuten el för ekonomins och klimatets bästa.
➞
HÅLLBARA STÄDER
– Många intressanta projekt har
fått luft under vingarna tack vare
Klimp. Ytterligare en fördel är
att stödet, relativt sett, har varit
jämnt fördelat över landet, säger
civilingenjör Martin Storm, utre
dare på Boverket.
BOVERKET HAR GRANSKAT de
ansök-ningar om Klimpbidrag, som har rört energi effektivisering i byggnader, såväl bostäder som lokaler. Energieffektivi-sering är en av de byggstenar som bi-drar till hållbar stadsutveckling. Varje år har fyra–fem personer samlats för att bedöma ansökningar, och granska slutrapporter.
Flera simhallar har fått bidrag till solpoolfångare för att värma upp utom-husbassänger. Både privata och kom-munala fastigheter har fått bidrag för att tilläggsisolera vindsbjälklag.
– De flesta projekt har genom-förts med bra resultat, berättar Martin Storm, och nämner två projekt, som också ingått i ByggaBoDialogen.
DET ENA ÄR självbyggeriprojektet
Ur-bana Villor i Malmö. Det utsågs till Guldklimp för att de byggde med bättre isolering och värmeåtervinning än standard. Det andra är de energi-effektiva husen i Ängås i Göteborg där man använt den nya produktionsmeto-den för fabriksbyggda element som ger täta och energisnåla hus.
– Det har gjorts ett otroligt fotar-bete på lokal och regional nivå. Stödet har lett till ökad energibesparing och
energieffektivisering samt minskat kol-dioxidutsläppen. Klimp blev verkligen ett klipp för alla, och hade gott kunnat fortsätta.
– Det är viktigt att erfarenheterna
av Klimp tas tillvara, avslutar Martin Storm. Inte bara resultaten av projek-ten utan även arbetet omkring, hur stödets struktur såg ut och hur det
ad-ministrerades. ✱
”Klimp blev
klipp för alla!”
INTERVJU MED
Martin Storm
Klimp blev verkligen ett klipp för alla och hade gott kunnat fortsätta, säger Martin Storm, Boverket.
FOTO: ELSA MÅNGÅRD
HÅLLBARA STÄDER
Flytande biogas
från Lidköping
AVFALL
Biogas används som drivmedel i lätta fordon
och bussar. Men nu kan tunga fordon tanka flytande bio
gas med högre energitäthet än biogas i gasform.
BIOGAS HAR LÄGST koldioxidutsläpp av alla slags fordonsbränsle – cirka 8 till 15 gram per kilometer. Business Region Göteborg fick år 2008 Klimpbidrag för ett program, som skulle göra biogas ännu effektivare.
Sveriges första anläggning för flytande biogas ligger vid Kartåsen öster om Lid-köping. Den består från början av en produktionsanläggning, där avfall från livsmedelsproducenter rötas samt den nyare kondenseringsanläggningen där
biogasen görs flytande. En del av den fly-tande gasen går till fordon i Lidköping och tankställen i närheten. Resten trans-porteras framförallt till en tankstation i Göteborg, som förser tunga fordon med bränslet. Ägare till kondenseringsan-läggningen är Lidköping Biogas (som i sin tur ägs av Göteborg Energi och Lid-köpings kommun). Ägare till produk-tionsanläggningen är Swedish Biogas International Lidköping AB som i denna anläggning även producerar biogödsel.
Avfall blir biogas och gödning. Med
Klimp har biogasmarknaden vuxit sig stark i Sverige. Så gott som samt-liga projekt inom avfallssektorn i Klimp berör biogas. De omfattar cirka 15 procent av den totala bidragsvoly-men inom Klimp och har bidragit till en CO2-ekv.minskning med en dryg femtedel av Klimps totala CO2-ekv. minskning. Även inom transport- och energisektorerna finns många biogas-relaterade åtgärder. Tillsammans står de för cirka en fjärdedel av Klimps totala utsläppsminskning.
Biogasen ersätter fossila bränslen och används för både elproduktion, upp-värmning och fordonsdrift. Rötresterna kan användas som gödningsmedel. Investeringarna i Klimp har gjorts i bland annat rötningsanläggningar, pro-duktion av biogas för drivmedel, bidrag till biogasfordon, minskning av metan-utsläpp mm. Projekten har genomförts i nästan alla Sveriges län. I topp ligger Skånes och Västra Götalands län. Naturvårdsverket har även delfinansie-rat Energigas Sveriges webbplats Bio-gasportalen.
Avfall
SAMMANFATTNINGBIOGASPRODUKTION LIDKÖPING
❥Business Region Göteborg 2008 Åtgärd:1.0 Flytande biogas i Lidköping Miljöinvestering: 83,6 Mkr Bidrag: 16 Mkr CO2-ekv.minskning: 4 500 ton/år Minskad energianvändning: 13,6 MWh/år ❥Lidköping 2006 Åtgärd 1. Biogasproduktion i Lidköping Miljöinvestering: 57,6 Mkr Bidrag: 17 Mkr CO2-ekv.minskning: 16 000 ton/år
❥Miljömål Begränsad klimatpåverkan, Bara naturlig försurning, Ett rikt odlingsland-skap, Frisk luft, God bebyggd miljö
”Nischbränsle” siade en statlig
utredning på 1990talet om bio
gas i Sverige. Men Västsverige såg
fler möjligheter i en egen studie.
– DET FANNS INTRESSERADE parter, in-frastruktur, en del tankställen. Och så fanns den politiska viljan, understryker Hans Larsson på Business Region Gö-teborg.
År 2001 startade projektet Biogas Väst och fick Klimpbidrag 2003 när Business Region Göteborg lämnade sin första Klimpansökan. Avtal slöts mellan Västra Götaland, Business Re-gion Göteborg, Volvobolagen, Borås, Trollhättan, LRF, Göteborg Energi, Vägverket och nuvarande Fordonsgas Sverige, Syftet var att främja biogas som fordonsbränsle från produktion till användning. Projektet har övergått i ett regionalt utvecklingsprogram för kraftsamling kring biogas för fordon 2011–2013.
– Nu är det ett öppet nätverk, som bland annat kan påverka kollektiv-trafiken att köra på biogas. Vi har ak-törer som kommuner, energibolag, jordbruksföretag, fordonsindustrin, drivmedelsföretag och forskare, berät-tar Hans Larsson och tillägger:
– Biogas Väst växte med Klimp, ef-tersom fler parter deltog när projektet fick bidrag. Utan Klimp hade vi inte varit där vi är idag, det har betytt oer-hört mycket för utveckling av biogas
och dess infrastruktur. ✱
Biogas Väst – resultat
av positivt tänkande
Minskade utsläpp
Anläggningen kommer att producera 60 GWh biogas årligen, vilket motsva-rar den mängd som behövs för att driva 6 000 personbilar som kör 1 700 mil per år.
– När bensin och diesel ersätts med så här mycket biogas, minskas bidraget till växthuseffekten med cirka 16 000 ton koldioxid per år, säger Hans Larsson, projektledare och Klimpsamordnare på Business Region Göteborg.
Det fanns redan erfarenhet av att omvandla naturgas till flytande form. Processen kräver att gasen kyls ned till −163°C.
– Biogas i flytande form tar betydligt mindre plats än i gasform. Den innehål-ler mer energi per volymenhet och är lättare att förvara och transportera. Då blir marknaden inte lika låst till var man producerar gasen, påpekar Hans Lars-son.
Tydligare framtid
Sverige ligger i täten inom biogasproduk-tion, särskilt för fordonsbränsle. Öster-rike, Tyskland, Kina och Polen ställer om till biogas, men där är ändamålet främst el och värme, inte fordonsbränsle. Tyskland har många tankställen för bio-gas. På sikt skulle Sverige kunna expor-tera både flytande biogas och/eller kun-skap om hur man framställer den.
– Vi skulle behöva långsiktiga poli-tiska spelregler som gör att man vågar investera i biogasproduktion. Och rå-varan – avfallet – måste komma till an-läggningarna i god takt, anmärker Hans
Larsson. ✱
NATURVÅRDSVERKETS ULF E ANDERSSON
OM NYTTAN MED
AVFALL
❥
INTERVJU MED
Hans Larsson
AVFALL
Ungefär 30 procent av alla ansök ningar till Klimp har handlat om bio gas. Projekten har lett till att orga niskt avfall kommit till nytta inte bara som drivmedel och för uppvärmning. Rötresterna – förutsatt att de varit gift fria – har använts som gödningsmedel.
NATURVÅRDSVERKET HAR TAGIT emot ansökningar och fördelat bidrag inom Klimp. Verket har även varit expert-myndighet för Klimpprojekten inom av-fallssektorn och granskat bedömningar och bidragsbeslut. Ungefär en tredje-del av alla ansökningar om bidrag från Klimp har rört avfall och biogas. Ulf E Andersson, projektledare på Natur-vårdsverket, har stor erfarenhet av bio-gasprojekten i Klimp.
– Min uppfattning är att Klimp har kickstartat biogasmarknaden i Sverige. Så gott som samtliga biogasanläggning-ar i landet idag hbiogasanläggning-ar fått delfinansiering via Klimp. Vi har fått nytta av vårt avfall och dessutom kunnat komprimera av-fallsmängden, säger Ulf E Andersson. Biogas kräver integrerad system-lösning. Inom biogaskedjan samlar man in organiskt avfall från olika frak-tioner som hushåll, restauranger och industri. Därefter rötas avfallet i en särskild anläggning. Nästa steg är att rena gasen och uppgradera den för att användas i till exempel bussar och for-don. Gasen levereras till bland annat tankställen, bensinstationer, bussta-tioner. Rötresterna kommer också till nytta som gödningsämne inom odling, eftersom de innehåller såväl kväve och fosfor som kalium.
– Men då är det viktigt att ha koll på att rötresterna inte är giftiga, påpe-kar Ulf E Andersson.
Han ger exempel på ett klimp-projekt i Helsingborg där gödsel från gård pumpas i en pipeline till en röt-ningsanläggning. Därifrån går rötrester-na tillbaka till gården för att användas som gödning.
I takt med att Klimp blev mer känt kom det in allt fler ansökningar till Naturvårdsverket. Ulf E Andersson be-rättar att det i den senaste omgången ansöktes om tio gånger fler projekt än vad det fanns pengar till. Många av dem som inte fått pengar har dock bli-vit stimulerade ändå, vet han.
– FÖR NÅGRA ÅR SEDAN undersökte vi
vad som hade hänt med de projekt som inte blivit beviljade, och det vi-sade sig att 36 procent av projekten hade kunnat genomföras helt eller till större delen ändå. Hela tiden utveck-las ny teknik för att förbättra kedjan.
Ulf E Andersson ger ett exempel på en teknisk lösning, där man tvättar rågas med vatten i en scrubber för att sepa-rera bort koldioxiden och göra fordons-gas av råfordons-gasen.
Ulf E Andersson konstaterar också att produktionen av biogas har fung-erat speciellt väl tack vare gott sam-arbete mellan olika förvaltningar och bolag i kommunen, som t ex avfalls- och energibolagen, samt mellan kom-munen och företagen. Det har betytt mycket att biogas har kunnat användas som drivmedel i stadsbussar och kom-munernas egna tjänstebilar.
– Man brukar säga att en mycket viktig faktor när det gäller export av miljöteknik är att Sverige är bra på helhetslösningar. Kanske det är därför som vi är världsledande på biogas,
av-slutar Ulf E Andersson. ✱
”Vi har fått nytta
av avfallet”
Ulf E Andersson, projektledare vid Naturvårdsverket, ser avfall som en viktig resurs. INTERVJU MED
Ulf E Andersson
AVFALL
FOTO: NA
TUR
ENERGIKONTOR VÄRMLAND administrerade Klimpbidraget inom Region Värmland. Där har verksamhetsledaren Dag Hallén varit involverad, även om han inte med-verkat ända från starten. Det fanns en praktisk anledning till ansökan:
– Kommunerna ville genomföra en rad miljöprojekt och behövde hjälp med samordning, säger han.
Flera kommuner var för små för att åta sig enskilda projekt. Då trädde
Re-gion Värmland in som koordinator och formulerade en gemensam ansökan på 50 miljoner kronor. De närmare 44 mil-joner som beviljades, gick till projekt om fjärrvärme, energieffektivisering, skola, folkbildning samt biogastankställe och cykelvägar.
Fjärrvärme i Hammarö kommun
Högsta prioritet gavs åt fjärrvärmen. Charlottenberg, centrala Grums, Säffle
och Arvika fick pengar för att bygga ut fjärrvärmenätet. Den största
investe-Värmland storsatsade
på fjärrvärme
ENERGI
Med hjälp av Klimp minskar Region Värmland utsläppen med ungefär
32 500 ton koldioxid per år. Det motsvarar utsläpp från cirka 10 800 bensinbilar.
”Storslam” i Klimp bidrag lade grunden till de värmländska kommunernas klimatarbete.
Per Sidetun, vd för Hammarö Energi, är mycket nöjd med fjärrvärmens utbyggnad i kommunen.
ENERGIMYNDIGHETENS THOMAS BJÖRKMAN OM VALUTA FÖR PENGARNA
❥
➞
FOTO: NA TUR VÅRDSVERKETringen gjordes i Hammarö kommun med drygt 108 miljoner kronor, varav nästan 15 miljoner kom från Klimp.
– Massor av villor har där sluppit olje-eldning sedan de anslutits till fjärrvärme-verket i Karlstad, som är baserat på bio-bränsle, berättar Dag Hallén.
Hammarö Energis vd Per Sidetun har mer att tillägga:
– När vi fick bidraget från Klimp år 2004, fanns här redan en del villor som var anslutna till fjärrvärmenätet. Men fortfarande värmde många sina hus med olja, medan en del använde värmeväx-lare, direktel eller bergvärme.
Per Sidetun berättar att det största ar-betet ägde rum 2005–2006.
– Då grävdes kulvertar som var 45–50 kilometer långa, och 848 villor anslöts. Och lite senare, som en efterklang, an-slöt sig ytterligare 70 villor.
En viktig samarbetspartner var Stora Ensos kartongfabrik i Skoghall, som lig-ger nära Hammarön.
– Hammarö Energi kom överens med dem om att utnyttja deras spillvärme i fjärrvärmenätet. Så dels har vi kunnat minska belastningen på miljön. Dels slip-per vi själva producera energi genom att elda i vårt lilla nät, utan köper fjärr-värme från Karlstad med spillfjärr-värme från Stora Enso, säger Per Sidetun.
Bidraget från Klimp gav Region Värmland möjlighet att bygga ut fjärr-värmen i snabbare takt än annars. Om vi hade varit tvungna att elda själva och det inte hade varit möjligt att ansluta sig till det stora fjärrvärmenätet, hade det inte varit värt att satsa på fjärrvärme, konsta-terar Per Sidetun och poängkonsta-terar ännu en framgångsfaktor:
– Fjärrvärme har inte bara blivit till-gänglig för de stora bostadsrättsfören-ingarna och fastighetsägarna. Nu har även privatpersoner möjlighet att ansluta sig.
Trafik och framtid
De kunskaper som samlats i Värmland tas nu tillvara. Ett nätverk för hållbart byggande har skapats, och Dag Hallén hyser gott hopp om att företagsamheten ska öka. Men det är fler frågor som be-höver lösas. Eftersom många i Värmland måste transportera sig mellan jobb och bostad, är drivmedel ett viktigt huvud-bry. Dag Hallén önskar sig fler biogas-tankställen i stil med det som inrättats vid E18.
Ofta återkommer han till att mycket inte skulle ha blivit av utan Klimp.
– Jag skulle gärna se ett nytt, liknande program. Det behövs som
”smörjme-del”. ✱
Energiomställningar och effektivise ringar tar fart. Energisektorn är ett av
Klimps huvudområden med cirka 33 procent av projekten och en bidragsvo-lym på 511 Mkr. Dessa har resulterat i 40 procent av Klimps totala minskade utsläpp av koldioxidekvivalenter per år samt i princip hela den minskade elanvändningen i Klimp. Resultatet är främst en följd av omställningen från fossila bränslen till förnybara en-ergislag där även många projekt inom transportsektorn bidragit. Det har bland annat handlat om satsningar på produktion av biogas för drivmedel och uppvärmning, utbyggnad av fjärrvärme,
tillvaratagande av spillvärme samt en-ergieffektiviseringar genom till exem-pel byggnadsisoleringar, fönsterbyten och byte av belysning.
De största utsläppsminskningarna har de många fjärrvärmeprojekten bidra-git till med cirka 27 procent av den totala CO2-ekv.minskningen. Det är framförallt Västra Götalands, Skåne och Värmlands län som satsat stort på fjärrvärmeutbyggnad. Anslutningar till nya bostadsområden, nya kulvertar, nya biogaspannor och sammankopp-lingar av fjärrvärmenät har dominerat bland projekten.
REGION VÄRMLAND 2004, 2007
❥Antal åtgärder 19, varav fjärrvärmeprojekt: 8
❥Miljöinvestering 263 Mkr
❥Bidrag 44 Mkr
❥CO2ekv.minskning 32 520 ton/år
❥Miljömål Begränsad klimatpåverkan, Frisk luft, God bebyggd miljö
Spillvärmen från Stora Ensos kartongfabrik i Skoghall kommer till nytta i Hammarös fjärrvärmenät.
Energi
SAMMANFATTNINGENERGI
➞
Naturvårdsverket har samarbetat med Energi myndighetens expertis i ar betet med att granska projekt inom energisektorn under årens lopp. Bio gas, solvärme, energi snål belysning, borrhållslager och andra åtgärder har studerats med bidrags effektivitet som måttstock.
DET HELA RULLADE REDAN smidigt, när Thomas Björkman blev projektledare för Energimyndigheternas Klimpexperter inför den fjärde omgången av Klimp.
– Vi har skrivit PM vartenda år, och där ser vi att energieffektiviteten per bidragskrona har ökat stadigt, säger han. Ribban har höjts, och vi har fått mer och mer för pengarna.
När Thomas Björkman får frågan om vad det viktigaste har varit med Klimp, svarar han:
– Samarbete! Samarbete är bästa vägen att lära sig, och det är nog det som har värderats högst med Klimp.
HAN HAR SETT MÅNGA prov på ovärder-lig samverkan, inte minst inom regio-ner, myndigheter emellan samt mellan myndigheter och näringsliv. Självklart intresserar han sig också för ny teknik. Och för att beprövad teknik får sprid-ning. Fjärrvärme är ett sådant exem-pel. Den tekniken har funnits länge, men flera projekt som har fått stöd från Klimp har gått ut på att kunna förse större områden med fjärrvärme genom långa ledningar i kulvertar.
– Det har lett till att man har kun-nat få bort både fossila bränslen och el, konstaterar han.
– Lite mer spännande – särskilt för mig som jobbat mest med industrin – är projekt som drivits i samarbete mel-lan industri och samhälle, säger Tho-mas Björkman.
Han berättar bland annat om ett mycket spännande projekt hos Var-näsföretagen AB som 2008 utsågs till Guldklimp. Förr var det så att företa-gets underleverantör kylde ner alumini-um och levererade det i gjutna tackor till Varnäsföretagen AB, som smälte det på nytt.
– Nu slipper man den omvägen, för-klarar Thomas Björkman. Leverantören häller i stället ned det smälta alumini-et i en termosliknande transportbehål-lare som skickas till Varnäsföretagen.
På så sätt undviker man onödig elför-brukning och miljöpåverkan.
OAVSETT OM DET ÄR ny eller gammal teknik, måste energiprojekten tänka på kommunikation redan från början, po-ängterar Thomas Björkman:
– Det räcker inte med en bra insats. Om man inte kan visa upp goda exem-pel på ny teknik, händer det inget, un-derstryker han och tillägger:
– Vi är alla förändringsagenter. Jag önskar därför att Naturvårdsverkets publika databas Miljöinvesteringsre-gistret, MIR, kommer till nytta även i framtiden. Där finns över tusen projekt
samlade att inspireras av. ✱
”Vi har fått mer och
mer för pengarna!”
INTERVJU MED
Thomas Björkman
Thomas Björkman på Energimyndigheten framåller samarbete och kommunikation som viktiga redskap i klimatarbetet.
ENERGI
FOTO: NIKLAS DAHLSKOG
LEIF BIGSTEN, UTVECKLINGSCHEF i
Falkö-pings kommun, har länge velat få bort lastbilar och långtradare från vägarna. Han fick en snilleblixt 1995.
– I en rapport från Sveriges tekniska attachéer i Los Angeles läste jag att ett bolag lastade om gods till järnväg vid en inlandshamn och tänkte att det borde fungera även i järnvägsknuten Falköping.
Inte bara containers
Tanken bekräftades av en studie från Handelshögskolan i Göteborg. En ”dry-port” är en kombiterminal för att han-tera gods, oftast via järnväg men också via inre vattenväg, i samverkan med en hamn. Den avlastar vägarna, så att där blir färre lastbilar och bättre miljö.
Energi förbrukningen minskar liksom ut-släpp av kväveoxider, och gods kan han-teras och lagras på ett effektivare sätt.
Skaraborg Logistic Center invigdes 2007, som en hamn på land nära järn-vägsstationen, vid vägen mellan Falkö-ping och Skara.
– Jag kallar det för en ”multifunk-tionsterminal” – ett koncept, som inte bara hanterar containers i samverkan med Göteborgs hamn, säger Leif Bigsten. Det finns ett ökat behov av att lasta om olika slags gods, exempelvis rundvirke, mellan väg och järnväg.
Läget mellan östra och västra stamba-nan samt närheten till E20 har varit vik-tiga förutsättningar. Etableringen mins-kar transportbelastningen på E20 och avlastar även ytmässigt Göteborgs hamn.
Bygger ut stegvis
Idag finns här två terminaler och yta för lager och annan logistik. Ett företag byg-ger en verkstad som ska serva persontåg och planerar att utveckla detta även mot godståg. En YH-utbildning i logistik har etablerats och kopplats till detta.
– Genom Klimpbidraget kunde vi eta-blera en ny, signalreglerad överlämnings-bangård med en ny anslutning till stam-banan, fortsätter Leif Bigsten.
Multihamn i Falköping
lastar gods på tåg
TRANSPORT
En hamn behöver inte ligga vid havet.
Falköpings kommun har låtit bygga Sveriges första
inlandshamn, Skaraborg Logistic Center, i Falköping.
FALKÖPING 2007
❥Åtgärd 8 Terminal Skaraborg – omlastning av gods från väg till tåg
❥Miljöinvestering 41 Mkr
❥Bidrag 12,3 Mkr
❥CO2ekv.minskning 2 748 ton/år
❥Minskad energianvändning 2 348 MWh/år
❥Miljömål Begränsad klimatpåverkan, Frisk luft, God bebyggd miljö
Tung transportsektor. Inom
trans-portsektorn ryms cirka 21 procent av Klimpprojekten. 158 genomförda pro-jekt har fått bidrag med 321 miljoner kronor. Dessa projekt beräknas tillsam-mans minska utsläppen av koldioxid med 222 000 ton per år.
Mest har investerats i de biogasrela-terade projekten som tillsammans fått ca 407 miljoner kronor i bidrag. Dessa handlar främst om uppgradering till fordonsgas, tankställen för fordonsgas och bidrag till inköp av gasfordon. De
förväntas leda till ökad användning av fordonsgas i såväl bussar och an-dra tunga fordon och personbilar och ersätter då bensin och diesel. Många informationsprojekt syftar till att ändra resvanor genom t.ex. mobilitetskon-tor. Det finns även projekt som främjat ökad cykling och kollektivtrafik, bilpoo-ler och sparsamt körsätt. En del har syftat till ökad användning av andra biodrivmedel och några berör överfö-ring av gods till järnväg och mindre miljöpåverkan från fartyg.
Transport
SAMMANFATTNINGStora Enso har etablerat en virkes-terminal på 45 000 kvm för att lasta om virke från Skaraborg och Sjuhäradsbyg-den för vidare befordran till Skoghall. Företaget kör cirka två tåg – motsvaran-de 50–60 långtradare – i veckan och pla-nerar att expandera.
– Den etableringen hade inte blivit av utan Klimpbidraget, anmärker Bigsten.
Till våren 2013 etablerar sig Södra Skogsägarna i en tredje terminal på cir-ka 60 000 kvm. Då lär även container-pendeln till Göteborgs hamn starta om. Leif Bigsten ser fram mot stegvis starkare kluster av järnvägsanknuten verksamhet.
– Vi har inte förbyggt oss utan kan bygga ut infrastrukturen i samverkan
med etableringarna, försäkrar han. ✱
– Klimpbidragen har betytt mycket
för transportsektorn. Framför allt när
det handlat om att få in miljöfordon i
trafiken, öka biogasen som drivmedel
och bygga ut cykelbanorna i landet.
Här har Klimp gjort verklig nytta.
DET KONSTATERAR KJELL AVERGREN vid en-heten Tillgänglighet och hållbar utformning på Trafikverket, som är den expertmyndig-het som samordnade granskningen av pro-jekten på transportområdet.
Han påpekar att det är tekniskt och ekonomiskt lättare att exempelvis ersätta olja för uppvärmning av bostäder än att hitta mer miljöanpassade alternativ till bensin och diesel.
– Klimpbidrag inom transportområdet har därför troligen betytt mer än klimp-bidrag inom andra sektorer, även om det återstår mycket att göra.
I Sverige stod inrikes transporter, fram-för allt på vägarna, fram-för 32 procent av
ut-släppen av växthusgaser år 2008. Utsläppen dämpa-des under 2000-talet ge-nom användning av alter-nativa drivmedel och det faktum att fordonen blivit bränslesnålare. Men det har inte räckt för att kom-pensera för trafikökningen.
– För att minska utsläp-pen behövs också smartare samhällsbyggande och in-frastruktur samt en energi-effektivare användning av
transportsystemet, säger Kjell Avergren. Han menar att kollektivtrafiken måste bli effektivare liksom möjligheterna att gå och cykla. Dessutom måste godstranspor-terna bli smidigare genom t.ex. förbättrad logistik och överflyttning till järnväg och sjöfart.
– Vägledande för bedömningen av alla Klimpprojekt har varit projektens kostnads-effektivitet och potential för
hävstångs-effekter, påpekar Kjell Aver-gren.
– Det handlar om fantas-tiskt mycket pengar som har gjort stor miljönytta. En del av projekten har minskat ut-släppen direkt i den egna verksamheten. Andra har un-derlättat kommersialisering av ny teknik, säger Kjell, som också konstaterar att Klimp ökat miljöengagemanget hos kommuner och regioner.
När det gäller kontakten med näringslivet hade Kjell Avergren gärna sett att fler företag engagerat sig i Klimpfi-nansierade projekt – för då hade miljönyt-tan kunnat bli ännu större.
– Vi är duktiga i Sverige på att ta fram ny miljöanpassad teknik. Men vi är inte lika bra på att göra den kommersiell. Och verklig och spridd användning – det är väl själva poängen med satsningar på ny
tek-nik. ✱
”Här har Klimp gjort verklig nytta”
INTERVJU MEDKjell Avergren
Kjell Avergren
TRANSPORT
FOTO: PIERRE OLSSON
– VI LADE NER MYCKET jobb på att samla så många aktörer som möjligt kring infor-mationsprojektet Klimatsnäll, säger Ka-tarina Bååth, projektledare och informa-tör på Regionförbundet Örebro.
Det gav resultat. Örebrobostäder, Fastighetsägarna, Hyresgästföreningen, Villaägarna och ytterligare 40 fastighets-ägare, företag och organisationer enga-gerade sig i kampanjen och bidrog med finansiering. Örebro kommun, som länge arbetat aktivt med klimatfrågorna, del-tog också.
Örebroarna spar energi
och reser klimatvänligt
INFORMATION
Informations
kampanjen Klimat snäll i Öre
bro fick hushåll och kontor att
spara energi och projektet
Resor i företag och organisa
tioner ökade antalet klimat
vänliga arbetsresor. Konkreta
tips och nära samarbeten var
några framgångsfaktorer.
ÖREBRO 2007
❥Åtgärd 4 Tankar blir klimathandlingar
❥Miljöinvestering 1,6 Mkr
❥Bidrag 619 500 kr
❥Åtgärd 2 Resor och transporter i företag och organisationer
❥Miljöinvestering 2,5 Mkr
❥Bidrag 775 000 kr
❥Miljömål Begränsad klimatpåverkan, God bebyggd miljö
Kampanjen Klimatsnäll fortgick under sex månader med olika teman för varje månad.
– Vi inledde hösten 2008 med en stor kick-off på Stortorget, berättar Katarina Bååth, följt av bland annat föreläsningar, utställningar, annonser i lokala media och bioreklam. Klimatsnäll fick också en egen hemsida.
Ett tema varje månad
Kampanjen fortsatte i sex månader med ett tema för varje månad: Energieffek-tiv belysning, undvik stand-by, sänk värmen, spara varmvatten, minska en-ergianvändningen i kök och på kontor. Informationsmaterial med konkreta råd för att spara energi skickades till mål-grupperna, hushåll och lokalhyresgäster.
Flera företag involverades. Den må-nad temat var energibesparing i kök lade Ikea ut informationsmaterial på sin köksavdelning. Clas Ohlson lyfte fram avstängningsbara strömbrytare när te-mat var att undvika stand-by.
Ökad kunskap
Katarina Bååth är mycket nöjd med re-sultatet av Klimatsnäll. Undersökningar före och efter kampanjen visar att den uppmärksammades såväl av målgrupper-na som av allmänhet och media.
– Andelen personer som anser sig ha tillräckligt kunskap om att spara energi ökade märkbart. Kampanjens inriktning på enkla och handfasta tips ledde till att fler ansåg det enkelt att spara energi. Idag är 78 procent av Örebroarna moti-verade att spara energi hemma, 60 cent har tillräcklig kunskap och 38 pro-cent gör allt de kan för att spara energi.
42 procent har tillräcklig kunskap om hur de ska spara energi på jobbet.
– Det här vill vi inte släppa utan vi planerar att fortsätta arbetet även om Klimp-bidragen tyvärr har upphört, sä-ger Katarina Bååth.
Resvaneprojekt drivs vidare
Informationsprojektet Resor i företag och organisationer fick Klimpbidrag 2008 och spred sig från Örebro över hela länet. Bi-draget var avgörande för projektet. Den höga finansieringsgraden gjorde det möj-ligt att stödja näringslivet. Syftet var att få de större arbetsgivarna i Örebro att lägga om sina resvanor och transporter.
– För att påverka företags beteende måste man utgå från deras behov här och nu. Företagsbesök och personliga möten utgjorde därför grunden i projek-tet, säger projektledare Magnus Rahn-Jensen vid kommunens ledningskontor.
En bärande tanke var att undvika pekpinnar. Istället satsade man på kon-kreta samarbeten och praktiska åtgärder som analyser och kartläggningar, semi-narier och utbildning samt prova-på ak-tiviteter och rådgivningsstöd.
Bättre än väntat
– Resultatet blev bättre än väntat. Vi be-arbetade fler företag än planerat. Koldi-oxidutsläppen minskade därför med mer än de 517 ton som schablonberäknats, berättar Magnus Rahn-Jensen. Men det handlar om mer än koldioxidutsläpp och företagsvinster. Den samhällsekonomiska vinsten är betydande med bättre folkhäl-sa genom ökad vardagsmotion, attrak-tivare stadsmiljö och mindre buller och luftföroreningar.
Projektet drivs idag vidare i ny ver-sion utan Klimpbidrag men med flera
fi-nansiärer däribland Länsstyrelsen. ✱
Information påverkar beteenden. Ett av
Klimps huvudsyften var att sprida kun-skap och erfarenheter om projekten och stimulera till ökat klimatarbete. Varje program skulle stödjas av informationsin-satser för att få bidrag. Cirka tio procent av bidragen har gått till 174 informa-tionsprojekt.
Insatserna har delvis strävat efter föränd-rade beteenden hos i huvudsak allmänhet/ hushåll, företag och kommunanställda. Det har bland annat inneburit att förmå mål-grupperna att minska på energiförbrukning och byta uppvärmningsteknik. Transport-sektorn har dominerats av riktad informa-tion för att till exempel öka cyklande och minska bilåkande. Ett vanligt verktyg vid
uppföljning av åtgärderna har varit SUMO (System för utvärdering av mobilitetspro-jekt), en modell som kan användas för att utvärdera påverkansprojekt.
Projekten har resulterat i ett stort antal mottagare av miljöinformation, engage-rade projektdeltagare och miljöambassa-dörer, ökat nätverkande, koldioxidminsk-ningar, nya vedpannor.
Information
SAMMANFATTNINGFler och fler resenärer utnyttjar Örebros biogasbussar och låter bilen stå.
INFORMATION
FOTO: ERIK LUNDELL