• No results found

Våld i nära relationer : Sjuksköterskors erfarenheter av att vårda våldsutsatta kvinnor

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "Våld i nära relationer : Sjuksköterskors erfarenheter av att vårda våldsutsatta kvinnor"

Copied!
41
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Våld i nära relationer

Sjuksköterskors erfarenheter av att vårda våldsutsatta

kvinnor

En litteraturöversikt

Huvudområde: Omvårdnad

Författare: Ivana Coric, Andrina Jabrail & Emelie Larsson Handledare: Anna Lindblad

(2)

Sammanfattning

Bakgrund: Kvinnor som utsätts för våld i nära relationer är idag ett globalt

samhällsproblem. En uppskattning av World Health Organisation har påvisat att ungefär 35 procent av kvinnor i världen har upplevt fysisk, psykisk eller sexuellt våld av sin partner under sin livstid.

Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskans erfarenheter av att vårda kvinnor som

blivit utsatta för våld i nära relation.

Metod: En litteraturöversikt av kvalitativ design har genomförts där 13

vetenskapliga artiklar har granskats, analyserats och kategoriserats. Databaser CINAHL och Pubmed har använts för att söka artiklar mellan år 2009 till 2019.

Resultat: Det finns tydliga brister i vårdandet av våldsutsatta kvinnor och det

förkommer känslomässig påverkan hos sjuksköterskor både under och efter mötet med våldsutsatta kvinnor. Resultatet visade även att samtalet har betydande roll för identifikation av våld då det förekommer utmaningar i att få kvinnor att avslöja våld i nära relationer.

Slutsats: Det finns ett ökat utbildningsbehov för sjuksköterskor gällande våld i nära

relation. Litteraturöversikten visar att våld i nära relationer är ett ämne som bör uppmärksammas då det är ett samhällsproblem och sjukvården är en plats där sjuksköterskor kan fånga upp våldsutsatta kvinnor.

Nyckelord: Våld i nära relationer, sjuksköterskor, erfarenheter, våldsutsatta

(3)

Intimate partner violence

Nurses experiences of caring for women who have been exposed to

intimate partner violence

A litterature review

Summary

Background: Women who are exposed to intimate partner violence is today a

global societal issue. An estimate by World Health Organisation has demonstrated that approximately 35 percent of women all over the world have experienced physical, psychological or sexual violence performed by their partner during their lifetime.

Aim: The aim was to describe nurses experiences of caring for women who have

been exposed to intimate partner violence.

Method:A qualitative litterature review was drafted where 13 scholarly articles were

reviewed, analyzed and categorized. The databases CINAHL and PubMed were used to find articles between year 2009 – 2019.

Result: There are result showed shortcomings in caring of abused women and

nurses experience emotional impact both during and after meeting abused women. The result also showed that dialog have a significant role in identifying violence because there are challenges to get women to reveal intimate partner violence.

Conclusion: Nurses are in need of increased education regarding how to care for

abused women. The litterature review show that intimate partner violence is a subject that should be noted because it is a societal issue and the health care is a place where nurses can identify these women.

Keywords: Intimate partner violence, nurse, experience, abused women, litterature

(4)

Innehållsförteckning

Inledning ... 1

Bakgrund ... 1

Definition av våld i nära relation ... 1

Definition av att vårda ... 2

Våld i nära relationer i Sverige ... 2

Våld i nära relationer ur ett internationellt perspektiv ... 2

Konsekvenser av våld i nära relation ... 2

Sjuksköterskans ansvar ... 3

Kvinnors upplevelser av bemötandet i vården ... 4

Sigridur Halldorsdottirs omvårdnadsteori ... 4

Problemformulering ... 5

Syfte ... 5

Metod ... 5

Design ... 5

Urval och datainsamling ... 5

Kvalitetsgranskning ... 6

Dataanalys ... 6

Etiska överväganden... 7

Resultat ... 7

Brister i vårdandet av våldsutsatta kvinnor ... 8

Frånvaro av rutiner och strategier på arbetsplatsen när våld avslöjas ... 8

Brist på kunskap hos sjuksköterskor kring våld i nära relationer ... 8

Tid som inte är tillräcklig för att identifiera och vårda våldsutsatta kvinnor ... 8

Samtalets roll för identifikation av våldsutsatta kvinnor ... 9

Att fråga kvinnor om våld i nära relation ... 9

Kommunikation som utmanar identifikation av våldsutsatta kvinnor ... 10

Mötet med våldsutsatta kvinnor väcker känslor ... 10

Känslor som styr mötet med våldsutsatta kvinnor ... 10

Känslan av att kvinnan inte avslöjar våld i nära relationer ... 11

Hur mötet med våldsutsatta kvinnor påverkar privatlivet ... 11

Diskussion ... 11

Metoddiskussion ... 11

Resultatdiskussion ... 13

Slutsatser ... 15

(5)

Referenslista ... 17

Bilagor

Bilaga 1. Sökmatrisen Bilaga 2. Artikelmatrisen

(6)

1

Inledning

Enligt World Health Organisation (WHO, 2017) är våld mot kvinnor i nära relationer ett stort folkhälsoproblem och en kränkning av kvinnors mänskliga rättigheter. År 2019 dödades 16 kvinnor i Sverige av sin partner, vilket motsvarar 64 procent av samtliga fall av dödligt våld mot kvinnor (Brottsförebyggande rådet [BRÅ], 2020b). Anmälda misshandelsbrott gällande våld i nära relationer mot kvinnor över 18 år under år 2019, var 8820 kvinnor (BRÅ, 2020a). Varje sådant fall av misshandel är ett misslyckande när samhället inte lyckas stoppa våldet och ge kvinnor skydd och hjälp (Olofsson, 2012). Det är vanligare att kvinnor utsätts för grov misshandel än att män utsätts. Varje fall av våld i nära relationer resulterar i behov av stödinsatser och framförallt sjukvård (BRÅ, 2020a). Trots att våldsutsatta kvinnor kommer i kontakt med sjukvården förblir våldet i många fall oidentifierat. För att kunna ge en god vård behöver alla som möter våldsutsatta inom hälso- och sjukvård ha kunskap kring våld i nära relationer (Socialstyrelsen, 2019a). Sjuksköterskan har ett ansvar för att ha kunskap om lagar, förordningar och rutiner för arbete med våldsutsatta kvinnor (Socialstyrelsen, 2016). En förutsättning för att sjuksköterskan ska kunna erbjuda en anpassad vård och stöd är att våldsutsattheten mot kvinnor upptäcks i tid

(Socialstyrelsen, 2014). Det är i vardagen våldet sker och det är i sjuksköterskans vardagliga arbete det kan upptäckas och förebyggas (Heimer & Enander, 2019).

Bakgrund

Definition av våld i nära relation

Våld i nära relation innefattar alla slags relationer mellan närstående. Våldet kan finnas inom relationer hos heterosexuella par, homosexuella par, syskon och andra familjerelationer (Socialstyrelsen, 2011). En man som utsätter en kvinna för våld som han har eller har haft en relation med är den vanligaste formen av våld (Hradilova- Selin, 2009). Våld i nära relationer är ofta ett mönster av handlingar som kan vara allt ifrån subtila handlingar i form av förlöjligande till grova brott som våldtäkt eller allvarliga hot. Det är ofta en kombination av psykiskt, fysiskt och sexuellt våld, men även ekonomisk och social utsatthet förekommer (Socialstyrelsen, 2019b; Domenech del Rio et al., 2017). Våld kan förklaras ur ett strukturellt perspektiv som handlar om den bristande jämställdheten och maktfördelningen mellan män och kvinnor. Dessa orsaker brukar ofta behöva kompletteras med andra bakomliggande faktorer för att förstå helheten av våldet (Socialstyrelsen, 2016). Våld kan även ses ur ett samhälls- och socialpsykologiskt perspektiv. Samhällsperspektivet omfattar socioekonomiska förhållanden och det socialpsykologiska perspektivet fokuserar på faktorer i

relationen. Klass, sexualitet, etnicitet, nationalitet och ålder är faktorer och förhållanden som också kan bidra till förståelse av våld i nära relationer

(Socialstyrelsen, 2016). Våldets avsikt är vanligtvis att utöva makt och kontrollera genom skrämsel och skadegörelse (Öberg & Hradilova-Selin, 2019). Våld i nära relationer är ett allvarligt problem med påverkan på kvinnans hälsa, både under pågående våld och efter att det har upphört (Sundborg et al., 2012).

(7)

2

Definition av att vårda

Omvårdnad kan beskrivas utifrån två aspekter, sakaspekten och relationsaspekten. Sakaspekten omfattar handlingar sjuksköterskan utför, som att lägga om sår, ge injektioner eller ge information. I relationsaspekten eftersträvas goda relationer mellan sjuksköterskan och patienten, där sjuksköterskan respekterar den

våldsutsatta kvinnans värdighet och integritet. Hur sjuksköterskan förhåller sig till patienten och utför olika omvårdnadsåtgärder har stor betydelse för patientens självrespekt och identitet (Ternestedt & Norberg, 2014). Litteraturöversikten inkluderar båda aspekterna.

Våld i nära relationer i Sverige

Våld i nära relationer är ett folkhälsoproblem såväl i Sverige som internationellt. Varje år utsätts ca 75 000 kvinnor mellan 15 och 84 år för våld av sin partner eller tidigare partner. Detta motsvarar 2 procent av alla kvinnor i Sverige (Socialstyrelsen,

2019c). I nästan nio av tio fall av dödligt våld i Sverige i nära relationer är kvinnan

offret (Öberg & Hradilova-Selin, 2019). I Sverige har flera studier gjorts för att kartlägga hur vanligt det är med våld i nära relationer. En studie av Nationellt centrum för kvinnofrid (NCK, 2014) visar att 20 procent av kvinnorna råkat ut för upprepat psykiskt våld av en nuvarande eller dåvarande partner och 14 procent för fysiskt våld. Under år 2019 anmäldes 8820 fall av våld mot kvinnor i nära relation över 18 år (BRÅ, 2020a). Socialstyrelsen, Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan och Migrationsverket tog fram en handlingsplan år 2018 för att upptäcka våld i nära

relationer för 2019–2021.Målet är att våld mot kvinnor ska upphöra och planen

handlar om rutiner samt metoder för att upptäcka våld i nära relationer inom vården och andra instanser. Den handlar även om information om våld, lagar, skydd och stöd samt hänvisning till socialtjänst, sjukvård och rättsväsende (Socialstyrelsen, 2019d).

Våld i nära relationer ur ett internationellt perspektiv

Våld mot kvinnor är idag ett globalt hälsoproblem och en kränkning av kvinnors mänskliga rättigheter (WHO, 2017). Våld i nära relationer förekommer i alla länder oavsett socioekonomisk status, religion eller kultur (Sundborg et al., 2012). En global uppskattning som publicerats av WHO har påvisat att ungefär 35 procent av kvinnor över hela världen har upplevt fysisk, psykisk eller sexuellt våld av sin partner under sin livstid. Enligt beräkningar konstateras det att våld i nära relationer sträcker sig från 23,2 procent i höginkomstländer, 24,6 procent i västra Stillahavsregionen, 37 procent i östra medelhavsområdet till 37,7 procent i sydöstra Asien (WHO, 2017). I en studie som WHO (2012) gjort på mer än 24 000 kvinnor i 10 länder visar att 13– 61 procent av kvinnorna har upplevt fysiskt våld någon gång under sitt liv av sin partner och 6–59 procent av kvinnorna blivit utsatta för sexuellt våld av sin partner. En studie i Turkiet visar att 50,9 procent av kvinnorna blivit utsatta för våld minst en gång under sin livstid och 41,1 procent av kvinnorna som är gifta blir utsatta för våld av sin partner (Tetikcok et al., 2016).

Konsekvenser av våld i nära relation

En stark koppling mellan våld i nära relation och psykisk samt fysisk ohälsa finns (Socialstyrelsen, 2016). Våld kan ge upphov till akuta skador som kräver sjukvård,

(8)

3

men det kan också leda till kroniska smärtor och psykisk ohälsa i form av depression, posttraumatiskstressyndrom och ångest (NCK, 2014). Med andra ord leder våldet till både kort- och långvariga besvär för utsatta kvinnor (Socialstyrelsen, 2016). Bland kvinnor som nyligen blivit utsatta för våld i nära relationer jämfört med kvinnor som aldrig blivit utsatta är det nästan tre gånger så vanligt att ha sämre hälsa, högre risk för depressiva symtom och då mer än ett symtom. Utsatta kvinnor får också sämre mentala och sociala förmågor. En lång tids utsatthet av våld i nära relation leder successivt till sämre hälsa (Bonomi et al., 2006). Våldet kan också få en rad

ekonomiska och sociala konsekvenser (Socialstyrelsen, 2016). Sociala konsekvenser kan handla om personlighetsförändringar som att bli tillbakadragen vilket leder till isolering, problem med tillit till sig själv och andra, nedsatt självförtroende eller självdestruktivt beteende. Ekonomiska konsekvenser kan vara akuta

bostadsproblem, skuldsatthet som är orsakat av våldsförövaren och dyrare

levnadsomkostnader. Det finns även kroppsliga konsekvenser och dessa kan vara huvudvärk, smärta i axlar och nacke samt upprepade mag- och tarmbesvär

(Socialstyrelsen, 2016). I en studie visade det sig att kvinnor upplevde det psykiska våldet i en nära relation värre än det fysiska (Wiklund et al., 2010). Det psykiska våldet kunde bestå av förtryck, hån och förolämpningar. Kvinnor blev även hotade till att lämna släkt och vänner, annars skulle de dödas av sin partner (Wiklund et al., 2010). Kvinnorna uttryckte självmordstankar och kunde se självmord som enda utväg ur relationen (Flinck et al., 2005).

Normaliseringsprocessen är en förklaringsmodell av våld i nära relationer (Lundgren, 2004). Processen förklarar det som sker i en nära relation där våld förekommer och där den utsatta tillslut börjar acceptera våldet som ett normalt inslag i vardagen. Den utsatta utvecklar strategier för att förklara våldet för andra och för sig själv. Utövaren av våldet rättfärdigar sina handlingar genom att

skuldbelägga den utsatta. Normaliseringsprocessen ger en förklaring till varför den part som utsätts för omfattande våld i nära relation inte bryter upp relationen samt vilka motiv som ligger bakom både förövaren och offrets agerande (Lundgren, 2004).

Sjuksköterskans ansvar

Symtom på våld i nära relationer kan vara fysiska så som rivmärken, blåmärken, smärta, brännmärken, sår, avslitet hår, sönderslitna kläder, knivstick, yrsel och gynekologiska besvär. Även sömnstörningar, ätstörningar eller missbruk av något slag kan vara symtom (Socialstyrelsen, 2016; Leppäkoski et al., 2010). Flera skador kan förekomma samtidigt, både delvis läkta och nya. Det finns en anledning för sjuksköterskan att misstänka våld om kvinnors berättelser om hur de uppkommit inte överensstämmer med skadorna (Socialstyrelsen, 2019e). För att upptäcka våld i nära relationer är det viktigt för sjuksköterskan att vara medveten om att det är ett växande problem i samhället (Campbell et al., 2001). Sjuksköterskan ska även vara uppmärksam på tecken som visar på våld i nära relation (Frenzel, 2014). Flera kvinnor som är utsatta uppträder ofta tillbakadragna, känner skuld- och

skamkänslor samt är rädda för att inte bli trodda och berättar därav inte alltid om situationen. Detta är anledningen till att anmälningsbenägenheten är låg och att det därmed finns ett stort mörkertal. Våldsutsatta kvinnor betecknar också våldet som endast en småsak och vill reda ut det på egen hand. Endast en fjärdedel av våldet i en nära relation uppskattas rapporteras (Frenzel, 2014). Det betyder att det är extra viktigt att skapa en tillit som sjuksköterska till kvinnan, föra en bra dialog samt visa respekt och förståelse så att kvinnan känner sig trygg. Ett första möte i en trygg miljö

(9)

4

är viktigt (Socialstyrelsen, 2016). Sjuksköterskan har ett ansvar för att ha kunskap om lagar, förordningar och rutiner för arbete med våldsutsatta kvinnor

(Socialstyrelsen, 2016). Enligt Hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) 2§ är målet att sjuksköterskan ska erbjuda en vård på lika villkor för hela befolkningen och god hälsa. Vård ska ges med respekt för allas lika värde och för den enskilda individens värdighet. När, var och hur frågor om våld i nära relation ska ställas samt att

sjuksköterskan ska våga fråga ingår i sjuksköterskans arbete (Socialstyrelsen, 2016). När någon uppvisar symtom ska frågan alltid ställas, vilket innebär att det är viktigt att säkerställa att datainsamlingens innehåll inkluderar frågor om våld i nära

relationer. Sjuksköterskan ska hänvisa till exempelvis kvinnojouren om patient önskar hjälp (Socialstyrelsen, 2016). Om misstanke kvarstår om våld i nära relation ska sjuksköterskan ta reda på om det finns barn i familjen och har då en skyldighet att anmäla till socialtjänsten och informera om möjlighet till omvårdnad eller stöd från socialtjänsten. Sjuksköterskan behöver veta vilken typ av vård den utsatta behöver och alltid dokumentera åtgärder och tecken (Socialstyrelsen, 2016). När våldsutsatta kvinnorna kommer i kontakt med sjuksköterskor, bör sjuksköterskorna vara förberedda att ge vård av hög kvalitet (Sundborg et al., 2012). Det uppnås när sjuksköterskan använder sig av personcentrerad omvårdnad, vilket innebär att förstå patienten som en unik människa och försöka sätta sig in i patientens livsvärld. Det handlar också om att göra patienten delaktig i sin vård och beslutsfattandet (Mead, 2002).

Kvinnors upplevelser av bemötandet i vården

En svensk studie visar att kvinnor som blivit utsatta för våld i nära relation upplever att det är svårt att bli tagna på allvar inom sjukvården och att bemötandet de får ofta är influerat av en förminskande attityd (Pratt-Eriksson et al., 2014). Kvinnor

upplever ofta att de blir beskyllda över sin situation och istället för att bli lyssnade på, får de en känsla av att personalen tycker att de tar upp dyrbar tid. Studien visar även att flera kvinnor känner sig svikna av systemet, att sjukvården lägger mer fokus på att behandla sjukdomar och att de är tvungna att övertala sjuksköterskor om hur illa deras situation är. Kvinnor upplever att sjuksköterskor inte bryr sig, saknar empati och har en ovänlig attityd (Pratt-Eriksson et al., 2014). Den främsta faktorn till att en kvinna berättar för sjuksköterskor om våld i nära relation är att hon känner tillit (Bacchus et al., 2016). Även faktorer som vänlighet, ärlighet, att personalen visar att de bryr sig och att det inte dömer anser kvinnorna är viktigt för att våga berätta om våldet (Bacchus et al., 2016).

Sigridur Halldorsdottirs omvårdnadsteori

Halldorsdottirs teori utgår ifrån två metaforer (Halldorsdottir, 1996). Den ena är

bron, vilken symboliserar öppenhet i kommunikation och den anknytning som

mottagaren upplever i vårdmötet. Den andra metaforen är muren, vilken

symboliserar brist i kommunikationen och brist i vården som mottagaren upplever i mötet. Muren bidrar till ett hinder mellan patient och sjuksköterska som leder till brist på tillit. Teorin lyfter fram vikten av att ge professionell omvårdnad vilket omfattar kompetens, vårdandet och relationen. Kompetensen innebär att kunna utbilda patienter, bygga relationer och att stärka patientens egenmakt. Vårdandet handlar om sjuksköterskans förmåga att vara öppen, genuint bekymrad och

(10)

5

patienten ska kunna prata om sitt tillstånd med sjuksköterskan och berätta hur den känner samtidigt som sjuksköterskan ska kunna behålla sin professionella roll. Genom att skapa broar mellan sjuksköterska och patient, känner sig patienten trygg och vågar berätta om sin situation. Det är då viktigt att sjuksköterskan lyssnar aktivt och bekräftar det patienten säger (Halldorsdottir, 1996). Denna teori kan hjälpa sjuksköterskan att identifiera och upptäcka våldsutsatta kvinnor.

Problemformulering

Våld i nära relationer är ett komplext och allvarligt samhällsproblem såväl i Sverige som internationellt. Det gör att våldsutsatta kvinnor kommer vara i behov av

sjukvård, vilket gör att kvinnorna kommer i kontakt med sjuksköterskor som har en betydande roll i att kunna identifiera våld i nära relation. Även att våldsutsatta kvinnor kommer i kontakt med sjukvården förblir våldet ändå i många fall

oidentifierat. Sjukvården är en plats där kvinnor har möjlighet att fångas upp och få det stöd de behöver. Trots detta väljer flera kvinnor att inte berätta för

sjuksköterskor, vilket försvårar upptäckten av våldet och möjligheten att kunna erbjuda adekvat vård och hjälp. Det kan i sin tur bidra till fortsatt lidande, fler skador hos kvinnan och i värsta fall till döden. Därav är det värdefullt att beskriva

sjuksköterskors erfarenheter av att vårda kvinnor som utsätt för våld i nära relation.

Syfte

Syftet var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att vårda kvinnor som blivit utsatta för våld i nära relationer.

Metod

Design

I litteraturöversikten har artiklar med en kvalitativ design sammanställts för att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att vårda kvinnor som blivit utsatta för våld i nära relation. En litteraturöversikt innebär att kartlägga kunskapsläget inom ett visst fält där vetenskapliga artiklar söks och sammanställs (Segesten, 2017). Kvalitativ design avser att studera personers levda erfarenheter av ett fenomen (Henricson & Billhult, 2017). Det bidrar till en ökad förståelse för faktorer som påverkar mänskliga upplevelser och uppfattningar. En induktiv ansats har använts, vilket innebär att utgångspunkten är att erfarenheter utifrån valt syfte ska

framställas och ställas mot en teori (Henricson & Billhult, 2017).

Urval och datainsamling

Inledningsvis formulerades ett syfte som sedan utgjorde grunden för sökorden som använts i databaser för att finna vetenskapliga artiklar. Databaserna PubMed och

CINAHLhar använts för att söka artiklar, båda är inriktade på forskning inom

omvårdnad (Karlsson, 2012). Sökorden nurse, nurses, nurs*, role, women,

(11)

6 healthcare, abused women or battered women or victims of domestic abuse har

använts.Trunkering användes för att söka efter ordets alla böjningsformer i

databasen och booleska termer som AND och OR har använts för att utöka

sökningarna (Östlundh, 2017). Litteraturöversikten är baserad på 13 vetenskapliga artiklar. I artiklar där flera professioner blivit intervjuade är enbart sjuksköterskors intervjuer medtagna i litteraturöversiktens resultat. Sökorden dokumenterades

därefter sökmatrisen (Bilaga 1) och artiklarna i artikelmatrisen (Bilaga 2).Under

sökprocessen lästes först artiklarnas titlar för att sedan läsa abstrakt på artiklarna som ansågs relevanta. Artiklarna som svarade på syftet valdes sedan ut för att kvalitetsgranskas. Inklusionskriterier för litteraturöversikten var grundutbildade sjuksköterskor som vårdat våldsutsatta kvinnor. Valda artiklar var skrivna på engelska, hade ett abstrakt som svarade på litteraturöversiktens syfte, var peer reviewed och publicerade från år 2009 till 2019. Forskningen i artiklarna är

inhämtad från olika vårdinstanser i olika länder (se bilaga 3). Exklusionskriterier var sjuksköterskor med specialistutbildning och sjuksköterskor som har vårdat

våldsutsatta män samt artiklar från år 2020 då inga artiklar som svarade på litteraturöversiktens syfte hittades.

Kvalitetsgranskning

De artiklar som gav svar på syftet fick genomgå en kvalitetsgranskning där samtliga artiklar granskades av alla tre författare enskilt, som sedan diskuterades gemensamt. Detta för att se till att författarna bedömde likadant (Wallengren & Henricson, 2012). Artiklarna kvalitetsgranskades med hjälp av ett protokoll för basala kvalitetskriterier (Bilaga 3). Detta protokoll för studier med kvalitativ metod har tagits fram vid

avdelning för omvårdnad, Hälsohögskolan i Jönköping. För att artiklarna skulle godkännas krävdes samtliga punkter under del I och minst 6 av 8 punkter under del II i granskningprotokollet. När granskningssvårigheter uppstod hjälptes författarna åt och diskuterade fram kvaliteten tillsammans. De uppfyllda punkterna i

granskningsprotokollet delades upp i antal poäng där 1-4 poäng på en artikel var låg kvalitet, 5-6 poäng var medel kvalitet och 7-8 poäng var hög kvalitet.

Dataanalys

En kvalitativ dataanalys handlar om att gå från helheten i artiklarna till delar som sedan skapar en ny helhet (Friberg, 2017). Femstegsanalysen har genomförts enligt Fribergs (2017) då den är anpassad för kvalitativa studier. I första steget läste författarna igenom de valda artiklarna individuellt flera gånger med fokus på resultatet för att få en större förståelse. Därefter var fokus på att individuellt

identifiera nyckelfynd som bygger upp resultaten i artiklarna genom att markera text som svarade på syftet med gul färg för att exkludera irrelevant innehåll.

Nyckelfynden som markerades i resultatartiklarna diskuterades sedan gemensamt. I det tredje steget gjordes en sammanställning av varje artikels resultat för att få en överblick av det som ska analyseras genom att författarna delade upp artiklarna och enskilt skrev ner material från resultatet i enskilda dokument på datorn. I steg fyra jämförde författarna tillsammans de olika artiklarnas resultat mot varandra. Likheter och skillnader uppmärksammades genom att författarna skrev ihop text i ett

gemensamt dokument där likheter och skillnader markerades med olika färger. Slutligen skapades nya kategorier för att bilda en ny helhet och utforma

(12)

7

och åtta subkategorier skapades. Medvetenhet kring författarnas förförståelse gällande våld i nära relationer har funnits och diskuterats. Detta för att

litteraturöversiktens resultat inte skulle påverkas (Henricson, 2017).

Etiska överväganden

Insamlandet av data bör ske på ett sätt som inte kränker, skadar eller utnyttjar de

som berörs (Henricson, 2012). Detta med hänvisning till principerna omatt ha

respekt förandra människoroch att inte skada. Det handlar om att värna om

människors integritet, lika värde och självbestämmande, vilket är viktigt ur ett samhällsperspektiv. Hänsyn ska visas till mänskliga rättigheter, friheter, hälsa och säkerhet. Det behövs inget etiskt godkännande när en litteraturöversikt utförs, men den etiska frågan ska ändå tas hänsyn till och avsikten till att den utförs ska

motiveras. Artiklarna som användes i litteraturöversikten hade ett etiskt

godkännande, vilket kontrollerades genom ett protokoll för basala kvalitetskriterier (se bilaga 1) för studier med kvalitativ metod. Det bidrog även till en ökad

trovärdighet (Henricson, 2012).

Resultat

Resultatet presenteras i följande kategorier, (se tabell 1).

Tabell 1. Kategorier Subkategorier Brister i vårdandet av våldsutsatta kvinnor Frånvaro av rutiner och strategier på arbetsplatsen när våld avslöjas

Brist på kunskap kring våld i nära relationer

Tid som inte är tillräcklig för att identifiera och vårda våldsutsatta kvinnor Samtalets roll för

identifikation av våldsutsatta kvinnor

Att fråga kvinnor om våld i nära relationer Kommunikation som utmanar identifikation av våldsutsatta kvinnor

Mötet med våldsutsatta kvinnor väcker känslor

Känslor som styr mötet med våldsutsatta kvinnor

Känslan av att kvinnan inte avslöjar våld i nära relationer

Hur mötet med våldsutsatta kvinnor påverkar privatlivet

(13)

8 Brister i vårdandet av våldsutsatta kvinnor

Frånvaro av rutiner och strategier på arbetsplatsen när våld avslöjas

Sjuksköterskor upplever att klinikernas resurser är begränsade för kvinnor som utsätts för våld i nära relation (Alvarez et al., 2018). Sjuksköterskor upplever sig helt ovetandes om någon form av protokoll på kliniken finns för att guida personalen gällande att fråga kring våld i nära relation och hur de ska agera när en kvinna upptäcks som våldsutsatt. Trots att standardiserade frågor angående våld i nära relation finns beskriver sjuksköterskor att de är ovanliga att använda på grund av frånvaro av rutiner (Alvarez et al., 2018; Dawson et al., 2019). Sjuksköterskor upplever därmed att det är svårt att veta vad nästa steg är efter att våld i nära relation avslöjats på grund av avsaknad av rutiner och strategier. Sjuksköterskor upplever det svårt att veta vem som ska kontaktas när våld i nära relation upptäcks

(Robinson, 2010). Det finns riktlinjer för hur tillvägagångssättet ser ut för att vårda

fysiska skador men det saknas för psykiska besvär. En sjuksköterska berättar att om

psykosociala behov inte blir bemötta brister också följsamheten för medicinska

behov (Williston et al., 2013). Sjuksköterskor önskar klara riktlinjer och protokoll för hur de ska arbeta med och stödja kvinnor som avslöjar våld (Hughes, 2010).

Brist på kunskap hos sjuksköterskor kring våld i nära relationer

Sjuksköterskor identifierar sig ha brist på utbildning kring våld i nära relationer

(Wyatt et al., 2019). Sjuksköterskor vill hjälpa våldsutsatta kvinnor men berättar om

utmaningen att göra det (Tower et al., 2012). Känslor av otillräcklig kunskap upplevs kring att kunna se tecken på våld i nära relation samt hur vårdandet ska ske när en kvinna avslöjar våld i nära relation. Vilka frågor som ska ställas och vad som bör sägas vid mötet med en våldsutsatt kvinna upplevs av sjuksköterskor vara svårt att veta, sjuksköterskor väntar därför på att andra professioner ska rycka in och hjälpa de våldutsatta kvinnorna istället (Tower et al., 2012; Robinson, 2010).

Sjuksköterskor upplever sig oförberedda och osäkra i sin roll inför mötet med

våldsutsatta kvinnor på grund av okunskap. Sjuksköterskor beskriver att det leder till att de uppvisar opersonligt bemötande och tar avstånd från kvinnan, vilket även leder till att hjälpa våldsutsatta kvinnor mentalt upplevs svårare än att vårda fysiska skador (Alvarez et al., 2018; Tower et al., 2012). Sjuksköterskor upplever sig ha lätt att glömma bort att orsaken till skador kvinnor har kan bero på våld, vilket resulterar

i att sjuksköterskor inte frågar om våld i nära relation och önskar därför mer

utbildning i ämnet (Hughes, 2010).

Tid som inte är tillräcklig för att identifiera och vårda våldsutsatta kvinnor

En anledning till att sjuksköterskor upplever det svårt att ge vård till våldsutsatta kvinnor är tidsbrist (Guruge, 2012). En sjuksköterska beskriver att kvinnor inte alltid berättar att de blir utsatta för våld i början även om frågan ställts. Sjuksköterskor berättar att det tar tid för kvinnor att öppna upp sig och det försvårar

identifikationen för sjuksköterskan på grund av att det tar tid att skapa en relation med kvinnan. Tidsbrist är ett hinder och det resulterar i att våldsutsatta kvinnor inte får lämplig vård (Guruge, 2o12). Sjuksköterskor på akutmottagningen upplever att de

(14)

9 mer tid att berätta (Dawson et al., 2019). Sjuksköterskors upplevelse är att

akutmottagningen inte är en bra plats för att ta hand om våldsutsatta kvinnor på

grund av brist på tid och utrymme (Tower et al., 2012). Sjuksköterskor träffar

kvinnan under en kort stund på mottagningen och det finns inte tid till att få en helhetsbild av våldet då det handlar om att snabbt behandla de fysiska problemen tills kvinnan är stabil och flyttas därifrån (Dawson et al., 2019). Sjuksköterskor upplever att det inte finns mycket att göra för dessa kvinnor på en akutmottagning. En sjuksköterska berättar att akutmottagningen är den plats där våldet kan

uppmärksammas första gången men att sjuksköterskorna inte kan jobba vidare med

det på grund av tidsbristen (Dawson et al., 2019). Våld i nära relation är en komplex

fråga och inte något som kan lösas vid ett akutmottagningsbesök enligt sjuksköterskor (Robinson, 2010).

Samtalets roll för identifikation av våldsutsatta kvinnor Att fråga kvinnor om våld i nära relation

Sjuksköterskor upplever att deras första uppgift i att försöka upptäcka kvinnor som upplever våld i nära relation först och främst är att identifiera våldet för att sedan

kunna förse kvinnan med stöd och råd (Guruge, 2012). Sjuksköterskor beskriver att

screening förekommer på vårdinstanserna i form av antingen ifyllande av ett

frågeformulär av kvinnan eller att sjuksköterskor ställer frågor (Alvarez et al., 2018: Williams et al., 2017). Sjuksköterskor uppger att vid screening av kvinnor för att identifiera våld i nära relationer ställs frågor relaterat till hur kvinnor upplever

trygghet och rädsla i hemmet (Alvarez et al., 2018). Andra ingående frågor är vem

kvinnan bor med, om hon blir slagen eller skadad i hemmet och om kvinnan känner sig deprimerad. Frågorna ställs till alla kvinnor varje år och partnern är inte tillåten att vara med i rummet när dessa frågor ställs (Alvarez et al., 2018). Sjuksköterskor förklarar att de obemärkt sysselsätter partnern någon annanstans så att frågorna lättare kan ställas till kvinnan (Dawson et al., 2019). När misstankar uppstår om våld i nära relation antecknar sjuksköterskor att de ska fråga kvinnan om våld igen vid eventuellt återbesök (Alvarez et al., 2018). Sjuksköterskor berättar att avslöjande av våld oftast inte framkommer av ifyllande av ett frågeformulär utan snarare av diskussionen som uppstår relaterat till frågorna. Oftast är det barnen kvinnorna är oroliga för när våld i nära relation förekommer och just det ämnet kan vara en

anledning till att kvinnor vågar öppna upp sig (Hughes, 2010). För att underlätta

genomförandet av screening av kvinnor uppger sjuksköterskor att de bör få

kvinnorna mer bekväma. Sjuksköterskor uppger att en bekvämlighet uppstår när ett förtroende skapas mellan parterna, vilket medför att det blir lättare att identifiera våld i nära relationer (Guruge, 2012). För att kunna utföra detta anser sjuksköterskor att det krävs ett aktivt lyssnande av sjuksköterskan, ett bevarande av patientens integritet, att frågor ställs ansikte mot ansikte och att patienten alltid får träffa

samma sjuksköterska vid besöken (Williams et al., 2017). Sjuksköterskor berättar att

när våld avslöjats rekommenderas olika hjälplinjer att ringa till, men sjuksköterskor

upplever det svårt att veta om kvinnorna följer rekommendationerna (Alvarez et al.,

2018). Sjuksköterskor anger att de ibland avstår från att screena kvinnor som är i ett

dåligt tillstånd då sjuksköterskor upplever att det kan vara betungande för kvinnorna (Dawson et al., 2019). Sjuksköterskor anger även att de kan avstå från att screena för att de är rädda att förolämpa kvinnan, då svårigheter upplevs i att veta vilka de ‘’rätta’’ frågorna att ställa är (Robinson, 2o10; Dawson et al., 2019).

(15)

10 Kommunikation som utmanar identifikation av våldsutsatta kvinnor

Sjuksköterskor beskriver att i mötet med kvinnor är samtalet nyckeln för att

upptäcka om kvinnan är utsatt för våld i nära relation (Sprague et al., 2017). Något som sjuksköterskor upplever är att det kan uppstå kommunikationssvårigheter i samtalet med våldsutsatta kvinnor. Det uppstår ofta på grund av kvinnans ovilja att avslöja sina upplevelser av våld i nära relation (Guruge, 2012). Att kommunicera med våldsutsatta kvinnor upplevs av sjuksköterskor också vara svårt på grund av att kvinnorna känner skam, rädsla och inte förstår att de är offer för våld i nära relation (Williams et al., 2017). Det beror även på att kvinnor inte vill separera från sin partner eller göra en anmälan (Williams et al., 2017: Robinson, 2010).

Sjuksköterskor upplever att kommunikationsutmaningar kan uppstå på grund av en bristande förmåga att skapa en relation med kvinnan, vilket kan resultera i att frågan om våld ställs på fel sätt och att kvinnan inte vill avslöja våld i nära relation (Guruge, 2012). Sjuksköterskor upplever att kvinnor öppnar upp sig om kommunikationen mellan de båda parterna fungerar och när relationen baseras på tillit (Guruge, 2012). En sjuksköterska berättar att genom att vara uppmärksam, en god lyssnare,

stödjande och icke-dömande gentemot både kvinnan och hennes partner är en fördel för att skapa en bra relation, vilket kan underlätta kommunikationen (Tower et al., 2012).

Mötet med våldsutsatta kvinnor väcker känslor Känslor som styr mötet med våldsutsatta kvinnor

Sjuksköterskors personliga känslor och uppfattningar om våld i nära relationer kan

styra mötet med våldsutsatta kvinnor (Goldblatt, 2009; Robinson, 2010). Flera

sjuksköterskor känner rädsla för att engagera sig i våldsutsatta kvinnor och vet inte hur de ska agera vid ett avslöjande av våld i nära relation (Robinson, 2010).

Sjuksköterskor känner frustration över att kvinnor som blir utsatta för våld i nära relation går tillbaka till den kränkande situationen och förstår inte varför kvinnan vill stanna i ett sådant förhållande. Känslor av frustration kan så småningom leda till att

sjuksköterskor beslutar om att inte fråga efter våld i nära relation. Sjuksköterskor

känner sig hjälplösa och frustrerade när de hanterar offer för våld i nära relation där kvinnan väljer att inte anmäla sin partner (Robinson, 2010). Sjuksköterskor upplever även att det är obekvämt och känsligt att fråga kvinnor om våld i nära relation. Om frågan kring våld ställs eller inte styrs av sjuksköterskors personligheter och känslor vilket avgör om sjuksköterskan är mer öppen att prata med våldsutsatta kvinnor än andra (Wyatt et al., 2019; Williston et al., 2013, Dawson et al., 2019). Sjuksköterskor är försiktiga när frågan om våld ska ställas för att inte gå över gränsen för kvinnors bekvämlighetszon. Enligt sjuksköterskor kan det resultera i att kvinnan sätts i en defensiv situation vilket skapar avstånd och sjuksköterskan framstår som hotande

(Williston et al., 2013).Sjuksköterskor beskriver att det känns obekvämt att hantera

känslomässiga aspekter av vården (Robinson, 2010). Manliga sjuksköterskor känner sympati för kvinnorna och samtidigt en skam över att vara män, för att förövaren oftast är en man. Sjuksköterskor upplever även ilska över att kvinnorna får uppleva våld i nära relation (Van Wyk & van der Wath, 2015).

(16)

11 Känslan av att kvinnan inte avslöjar våld i nära relationer

Sjuksköterskor upplever att kvinnor förskönar sin historia och inte berättar allt.

Flera sjuksköterskor upplever även att kvinnor är motvilliga att avslöja utsatthet för våld i nära relation, vilket försvårar identifikationen (Guruge, 2012; Tower et al.,

2012). Sjuksköterskor berättar att kvinnor som blir tillfrågade ofta inte svarar, tittar

bort eller förnekar våld (Alvarez et al., 2018). Sjuksköterskor känner att de vill hjälpa

till trots misstron som kan uppstå från kvinnans sida.Medkänsla och öppenhet är

betydande faktorer hos sjuksköterskan för att kvinnan ska avslöja våld i nära relation (Tower et al., 2012).I en studie av Hughes (2010) berättar sjuksköterskor att vissa kvinnor erkänner direkt att de blir utsatta för våld av sin partner, men det är sällsynt och händer oftast bara när skadorna är uppenbara. Indirekt avslöjande av våld i nära relation är det vanligaste. Våldsutsatta kvinnor söker oftast inte till sjukvården på grund av våldet utan för andra problem eller för rådgivning och frågar om

exempelvis barnutveckling, föräldraskapssvårigheter, sexuell hälsa eller effekten av

konflikter på barn (Hughes, 2010; Alvarez et al., 2018). Genom detta misstänker ofta

sjuksköterskor våld i nära relation. Det är ovanligt att kvinnor avslöjar våld i nära relation efter första mötet med en sjuksköterska där frågan ställs, utan snarare efter flera besök när kvinnan byggt upp ett förtroende för sjuksköterskan (Hughes, 2010). En manlig sjuksköterska upplever att kvinnor tenderar att prata mer öppet med kvinnliga sjuksköterskor än med manliga sjuksköterskor om det var en man som skadat kvinnan (Robinson, 2010).

Hur mötet med våldsutsatta kvinnor påverkar privatlivet

Sjuksköterskor beskriver hur mötet med våldsutsatta kvinnor påverkar deras privata liv (Goldbatt, 2009). Sjuksköterskor upplever att fallen av våld i nära relationer påverkar dem emotionellt på olika sätt (Dawson et al., 2019). Mötet med våldsutsatta kvinnor väcker starka känslor hos sjuksköterskor och det resulterar i svårigheter att skilja på jobb och privatliv (Goldblatt, 2009). Känslor som sorg, sympati, chock, ilska och rädsla upplevs i mötet med våldsutsatta kvinnor, vilket resulterar i att

sjuksköterskor får svårt att uppträda professionellt (van der Wath et al., 2013). Efter arbetspasset återvänder sjuksköterskor hem och ifrågasätter hur behandling av dessa kvinnor bör ske (Goldblatt, 2009). Med tanke på sekretess måste sjuksköterskor hålla inne vissa känslor och det kan resultera i att familjen inte får full

uppmärksamhet den dagen. Vissa sjuksköterskor väljer att prata med sin partner om sina känslor som uppstår efter mötet med en våldsutsatt kvinna. Minnen efter

kvinnan sätter sina spår och det kan innebära bilder som kommer upp i huvudet och skapar emotionell stress för sjuksköterskor (Goldbatt, 2009; van der Wath et al., 2013).

Diskussion

Metoddiskussion

I litteraturöversikten användes kvalitativ metod med induktiv ansats (Henricson & Billhult, 2017). Syftet var att beskriva sjuksköterskors erfanheter av att vårda

våldsutsatta kvinnor, kvalitativ metod användes då individens subjektiva upplevelser skulle studeras (Henricson & Billhult, 2017). Sökorden som användes formades efter syftet för att begränsa sökningen samt för att hitta artiklar som svarar på syftet

(17)

12

(Östlundh, 2017). Sökorden kombinerades med trunkering och booleska termer samt begränsningarna, vilket gav många relevanta träffar. Artiklar som inte ansågs

relevanta sorterades bort och årtal ändrades från 2010–2020 till 2009–2019 för att fler artiklar som svarade på syftet hittades samt för att artiklar inom ett tio-årsspann skulle användas. Artiklar genomförda inom denna tio-årsperiod ledde till

datainsamling av den senaste evidensbaserade forskningen som skapats inom ämnet, och äldre material sorterades bort. Litteraturöversiktens trovärdighet stärks då artiklar har sökts i omvårdnadsbaserade databaser. En svaghet med

litteraturöversikten är att endast två databaser använts då relevanta artiklar från andra databaser kan ha missats (Henricson, 2017). Däremot är en styrka att databaserna CINAHL och PubMed är omvårdnadsbaserade (Karlsson, 2012).

Artiklar skrivna på engelska valdes för att utesluta forskning skrivet på ett språk som inte behärskas och för att artiklar skrivna på svenska inte frambringade tillräckligt med underlag. Nackdelar med valda artiklar var att misstolkningar av texter kan ha uppstått på grund av att engelska inte är modersmålet, därmed kan resultatets pålitlighet ha påverkats (Östlundh, 2017). Google translate har använts som

hjälpmedel för att underlätta översättningen till svenska, dock kan pålitligheten till Google translate diskuteras.

Artiklar som användes till resultatet var utförda i olika länder för att få ett brett perspektiv då våld i nära relation idag är ett globalt hälsoproblem (WHO, 2017). Olika vårdinstanser inkluderades i litteraturöversikten för att generera tillräckligt med material och för att mötet med våldsutsatta kvinnor kan ske i vilket område sjuksköterskan än jobbar inom. Det innebär att specifikation av plats som artiklarnas studier var gjorda på inte var nödvändig att ha med i litteraturöversiktens syfte. Eftersom resultatet är trovärdigt och pålitligt har överförbarheten kunnat bedömas. Det som uppmärksammades i resultatet var att sjuksköterskors erfarenheter av att vårda våldsutsatta kvinnor inte skiljer sig mellan de olika vårdinstanserna och länderna. Författarna anser att det finns överförbarhet till sjuksköterskor i Sverige som möter våldsutsatta kvinnor då mötet är oberoende av någon specifik kontext (Wallengren & Henricson, 2012). Skillnader uppmärksammades mellan de olika ländernas sjukvårdssystem samt gentemot Sveriges, där grundutbildade

sjuksköterskor inte arbetar på samma sätt i alla länder. Det påverkar resultatet och gör att överförbarheten till Sverige försvagas, men eftersom ett jämbördigt resultat framkommer i resultatartiklarna, kan resultatet ändå vara överförbart till Sverige (Henricson, 2017). Litteraturöversikten har genomgått grupphandledning fyra gånger där studiekamrater läst samt granskat arbetet och en medvetenhet kring förförståelse har funnits, vilket stärker trovärdigheten och pålitligheten. Eftersom det är första gången en litteraturöversikt genomförts av författarna kan

datainsamling, granskning och analys ha påverkats (Henricson, 2017). Ett

kvalitetsgranskningsprotokoll utfärdat av Hälsohögskolan i Jönköping användes av samtliga författare för att kvalitetsgranska artiklarna. Artiklar som valdes till

resultatet fick höga poäng i kvalitetsgranskningsprotokollet och granskades av samtliga författare, vilket stärker trovärdigheten (Wallengren & Henricson, 2012). Det var ett krav att artiklarna som inkluderades i litteraturöversikten hade etiskt godkännande. I en artikel som använts i resultatet har fokusgruppsdiskussioner förekommit. Det kan påverka resultatets kvalitet då materialet som samlats in från diskussionerna är begränsat. Hur gruppen är sammansatt och om alla deltagare vågat säga sitt är något som bör beaktas (Wibeck, 2012). Under analysprocessen arbetade författarna mestadels enskilt för att sedan diskutera det som lästs.

(18)

13

upplevde svårigheter i att placera ut vilken text som passade mest in under respektive subkategori. Därför uppkommer liknande resultat under vissa subkategorier.

Resultatdiskussion

Resultatet visar tydligt att otillräcklig kunskap och avsaknad av utbildning kring våld i nära relation råder hos sjuksköterskor på olika vårdinstanser i världen. Fyndet diskuteras för att det är ett stort problem som sätter stopp för att kunna identifiera och vårda våldsutsatta kvinnor. Resultatet hade troligtvis sett annorlunda ut om sjuksköterskor med specialistutbildning inkluderats. En förklaring till att kunskap saknas är att grundutbildningen till sjuksköterska inte innehåller tillräckligt med utbildning kring våld i nära relation samt att få närvarade på relevanta föreläsningar under utbildningen (Alhalal, 2020). Enligt Alhalal (2020) läser få sjuksköterskor vårdenhetens protokoll gällande våld i nära relation. En annan förklaring kan även vara att vårdenheter inte introducerar protokoll för hur sjuksköterskor ska arbeta med våldsutsatta kvinnor. Flera sjuksköterskor upplever att arbetsplatsen inte uppmanar till att upptäcka våld i nära relation (Alhalal, 2020). Enligt ICN’s etiska kod för sjuksköterskor (2017) har sjuksköterskor ett huvudansvar för att utarbeta och tillämpa riktlinjer inom omvårdnad, vilket i detta fall brister. Dessa förklaringar leder till att det blir svårt att identifiera våldsutsatta kvinnor då de ofta inte vill avslöja våld, samtidigt som sjuksköterskor känner sig oförberedda i mötet och frågar inte alltid om våld.

Avsaknad av kunskap som hindrar att kunna identifiera och vårda våldsutsatta kvinnor nämns även i en studie av Beynon et al. (2012) där sjuksköterskor upplever att det är ett stort problem och känner att de inte har gjort ett tillräckligt bra jobb med att vårda kvinnorna. En sjuksköterska upplever det svårt att veta när och var frågan ska ställas till våldsutsatta kvinnor utan att förolämpa dem. Fyndet styrks också av en annan studie där 92 procent av deltagande sjuksköterskor uppger att de inte fått någon specifik utildning inom våld i nära relation (Breakey et al., 2001). Sigridur Halldorsdottirs omvårdnadsteori (1996) beskriver vikten av att kunna ge professionell omvårdnad, vilket innebär att sjuksköterskan ska ha kompetens. För att kunna skapa en bro till patienten behövs en relation byggas upp, och för att kunna göra det krävs det att sjuksköterskan har kompetens. Eftersom sjuksköterskan brister i kunskap kring våld i nära relation skapas en mur istället. Därför

förekommer svårigheter kring att stödja våldsutsatta kvinnor i sin situation i form av att informera hur kvinnan ska gå tillväga och stärka kvinnans egenmakt.

Sedan 2018 har regeringen i Sverige gett jämställdhetsmyndigheten i uppdrag att erbjuda utbildningsinsatser och kunskapsstöd för utbildningsansvariga vid

universitet och högskolor i frågor som rör våld i nära relationer (Hallengren &

Järvklo, 2018). Strategin för uppdraget har fyra målsättningar, vilka är ett utökat och verkningsfullt förebyggande arbete mot våld, förbättrad upptäckt av våld samt

starkare skydd och stöd för våldsutsatta kvinnor och barn, effektivare

brottsbekämpning och sist förbättrad kunskap och metodutveckling. I strategin har det uppmärksammats att det saknats obligatoriska moment om våld i nära relation i utbildningar till exempelvis sjuksköterska. Universitetskanslersämbetet har

konstaterat att undervisning kring våld i nära relation behöver utvecklas och regeringen har beslutat att det ska införas i utbildningen (Hallengren & Järvklo,

(19)

14

2018). Trots att mer utbildning införs inom våld i nära relation anser författarna att känslor som sjuksköterskor upplever under och efter mötet är kvar.

Resultatet i litteraturöversikten visar att sjuksköterskorna blir känslomässigt påverkade i mötet med våldsutsatta kvinnor. Känslor som frustration, hjälplöshet och rädsla är vanligt förekommande. Frustration uppstod över att kvinnor blir

utsatta för våld i nära relation och att kvinnor väljer att gå tillbaka till den kränkande situationen istället för att ta emot hjälp. Sjuksköterskor upplevde även hjälplöshet och frustration över att våldsutsatta kvinnor inte väljer att anmäla sin partner. Det överensstämmer med studier som menar att den största anledningen till att

sjuksköterskor upplever frustration är för att de känner sig maktlösa i förhållande till våldet och att det inte finns något sjuksköterskorna kan göra mer än att ta hand om kvinnans skador (Natan & Rais, 2010; Breakey et al., 2001). Varför sjuksköterskor känner dessa känslor kan förklaras genom att människan själv förstår sin sårbara situation när en människa ser en annan fara illa (Fischer & Dahlqvist, 2009). Resultatet visade även att rädsla för att engagera sig uppstod i mötet med

våldsutsatta kvinnor då sjuksköterskor inte vet vad de ska göra med svaren de kan få av kvinnorna. Med andra ord leder rädsla och även frustration till att sjuksköterskor undviker att fråga kvinnan om våld i nära relation existerar. Natan och Rais (2010) skriver att osäkerhet och rädsla att möta våldsutsatta kvinnors livsvärld är största hindret till att sjuksköterskor väljer att inte fråga om våld i nära relation. Även en annan studie av Grände et al. (2009) menar att sjuksköterskor i vissa fall undviker att fråga efter våld i nära relation för att de är rädda för svaren som kan uppkomma. Rädslan kan kopplas med bristande utbildning i hur mötet med utsatta kvinnor bör ske vilket stryks av Natan och Rais (2010) som menar att det var få sjuksköterskor som hade fått någon form av utbildning inom området. Dahlberg och Segesten (2010) menar att när sjuksköterskor väljer att inte fråga om våld ges signaler om att våldsutsatta kvinnor inte är värda att uppmärksammas vilket gör att kvinnorna

utsätts för vårdlidande. Med detta sagt resulterar känslor i att sjuksköterskor får

svårt att uppträda professionella i mötet med våldsutsatta kvinnor.

Det är av vikt att ge professionell omvårdnad och skapa en relation till patienten vilket här hindras av sjuksköterskans känslomässiga aspekter (Halldorsdottirs, 1996). I relationen ska kvinnan kunna prata om sitt tillstånd med sjuksköterskan samtidigt som sjuksköterskan ska kunna behålla sin professionella roll. När känslor påverkar sjuksköterskans roll skapas därför en mur mellan sjuksköterskan och den våldsutsatta kvinnan vilket leder till brist i vårdandet (Halldorsdottirs, 1996). Så länge sjuksköterskan inte kan möta kvinnan i den unika situationen ger vårdandet inga resultat (Dahlberg & Segesten, 2010).

Förändringar i sjuksköterskeutbildningen behövs i form av införande av mer

utbildning kring våld i nära relation då kunskap saknas kring ämnet. Vårdinstanser bör organisera fler simuleringsövningar som berör våld i nära relation och erbjuda teoretisk utbildning i ämnet. Vårdinstanser bör också introducera protokoll om strategier och rutiner gällande våld i nära relation eller införa det, om det inte redan finns, då resultatet visar att sjuksköterskor är ovetandes om dessa. Riktlinjerna bör innehålla frågeformulär med frågor sjuksköterskor ska ställa och information om hur

arbetet ska fortsätta vid ett avslöjande av våld.Sjuksköterskor behöver även själva ta

initiativ till att söka kunskap kring våld i nära relation. Trots att utbildning införs finns känslor från mötet med våldsutsatta kvinnor kvar, däremot leder utbildningen till att sjuksköterskor blir medvetna om vilka känslor som kan uppstå. Dock hjälper utbildning inte sjuksköterskorna att bearbeta dessa. Mötet med kvinnor som blir

(20)

15

utsatta för våld i nära relation kan ha påverkan på sjuksköterskor. Därför anser författarna att sjuksköterskor ska få chans att berätta om sina känslor och föra en reflektion på arbetsplatsen för att bearbeta känslorna som uppstår men även för att undvika att känslorna följer med dem hem.

I resultatet framkommer det att screening används av sjuksköterskor för att

upptäcka våld i nära relation. Fyndet valdes för att frågan om våld i nära relation är ett första steg i mötet med kvinnan för att kunna identifiera våldet (Al-Natour et al., 2016). Det är viktigt att i första mötet skapa en god relation baserad på lyhördhet och tillit. För att kunna upptäcka våldet och få kvinnan att öppna upp sig krävs det av sjuksköterskan att få kvinnan att känna sig bekväm. Det är av stor vikt att

sjuksköterskan och kvinnan skapar en tillit till varandra för att samtalet ska

utvecklas och kvinnan ska våga öppna upp sig. Sigridur Halldorsdottir utgår ifrån två metaforer i sin omvårdnadsteori, vilka är muren och bron. Teorin i sig lyfter fram vikten av relationen och omvårdnaden där sjuksköterskan ska vara genuint

bekymrad och intresserad av patienten för att patienten ska kunna känna sig trygg och berätta om sin situation. I en studie av Häggblom & Möller (2006) nämns även att sjuksköterskor ska vara kunniga, empatiska och stödja våldsutsatta kvinnor under screeningsprocessen. Sjuksköterskor som är öppna, professionella och utför

screening korrekt kommer att skapa ett band med våldsutsatta kvinnor och

åstadkomma den symboliska bron som ska gestaltas. Om sjuksköterskor inte lyckas skapa ett öppet klimat och inte får kvinnors tillit så gestaltas muren, därav brister mötet. Det resulterar i att kvinnan inte berättar och våldet upptäcks inte.

I resultatet berättar sjuksköterskor att partnern inte får vara med under

screeningprocessen vilket underlättar att fråga om våld i nära relation. En annan

studie visar att sjuksköterskor upplever att det är utmanande när partnern är med

under besöket och är motvillig till att lämna rummet (DeBoer et al., 2013). Det kan vara en anledning till att kvinnor inte berättar om sin situation trots att frågan om våld ställs. Enligt Dieneman et al. (2005) känner kvinnor att sjuksköterskor bör förstå att de utsätts för våld då partnern pratat i kvinnans ställe ett flertal gånger. Detta bekräftar att om våldsutövaren är med i rummet stör det screeningprocessen och det kan resultera till att kvinnan inte vill eller vågar berätta.

Slutsatser

Resultatet uppvisar att våld i nära relation väcker känslor hos sjuksköterskor vilket styr mötet med våldsutsatta kvinnor och påverkar sjuksköterskors privatliv.

Resultatet visar även brister kring arbetet med våldsutsatta kvinnor och att samtalet mellan sjuksköterskan och kvinnan har en betydande roll för identifikationen. Genom ökad kunskap och klara riktlinjer underlättas upptäckten av våld i nära relation för sjuksköterskor, vilket bidrar till en adekvat vård för dessa kvinnor. Litteraturöversikten visar att våld i nära relation är ett ämne som bör

uppmärksammas då det är ett globalt samhällsproblem och sjukvården är en plats där sjuksköterskor kan fånga upp våldsutsatta kvinnor.

Kliniska implikationer

Förslag på vidare forskning anser författarna är att undersöka vilken utbildning som skulle vara relevant för att förbättra sjuksköterskans omhändertagande av

(21)

16

våldsutsatta kvinnor. Det är även av intresse att forska vidare på var utbildningen ska ske, om den ska ske på arbetsplatsen eller vara en del av grundutbildningen.

Författarna tycker även att mer forskning kring vad sjuksköterskor upplever som känslomässigt svårt under och efter mötet med våldsutsatta kvinnor behövs för att kunna ta fram strategier som hjälper till att bearbeta känslor som uppstår.

Litteraturöversiktens resultat kan vara till nytta för sjuksköterskor och olika vårdinstanser för att få insikt i att det brister på olika plan, både på organisations- och individnivå. Litteraturöversiktens nytta för samhället är att våld i nära relationer uppmärksammas och ger insikt i att fler resurser inom vården bör införas för att hjälpa till att upptäcka våldsutsatta kvinnor. Våldsutsatta kvinnor och dess anhöriga blir även medvetna om vad som ligger bakom att kvinnor inte alltid blir identifierade och får hjälp.

(22)

17

Referenslista

Artiklarna som har en * framför författarna ingår i resultatet.

Alhalal, E. (2020). Nurses’ knowledge, attitudes and preparedness to manage women with intimate partner violence. International Nursing Review, 67(2), 265–274. https://doi.org/10.1111/inr.12584

Al‐Natour, A., Qandil, A., & Gillespie, G. L. (2016). Nurses’ roles in screening for intimate partner violence: a phenomenological study. International

Nursing Review, 63(3), 422–428. https://doi.org/10.1111/inr.12302

*Alvarez, C., Debnam, K., Clough, A., Alexander, K., & Glass, N. E. (2018).

Responding to intimate partner violence: Healthcare providers’ current practices and views on integrating a safety decision aid into primary care settings. Research in Nursing & Health, 41(2), 145–155.

https://doi.org/10.1002/nur.21853

Bacchus, L. J., Bullock, L., Sharps, P., Burnett, C., Schminkey, D., Buller, A. M., & Campbell, J. (2016). “Opening the door”: A qualitative interpretive study of women’s experiences of being asked about intimate partner violence and receiving an intervention during perinatal home visits in rural and

urban settings in the USA. Journal of Research in Nursing, 21(5-6),

345–364. https://doi.org/10.1177/1744987116649634

Beynon, C. E., Gutmanis, I. A., Tutty, L. M., Wathen, C. N., & MacMillan, H. L. (2012). Why physicians and nurses ask (or don’t) about partner violence: a qualitative analysis. BMC Public Health, 12(473). 1-12.

https://doi.org/10.1186/1471-2458-12-473

Breakey, S., Wolf, K. A., & Nicholas, P. K. (2001). Adolescent Violence: Assessment of Nurses’ Attitudes and Educational Needs. Journal of Holistic Nursing,

19(2), 143–162. https://doi.org/10.1177/089801010101900205

Brottsförebyggande rådet. (2019, 28 mars). Slutliga brottsstatistik 2018-anmälda

brott samt konstaterade fall av dödligt våld.

https://www.bra.se/om- bra/nytt-fran-bra/arkiv/press/2019-03-28-slutlig-brottsstatistik-2018---anmalda-brott-samt-konstaterade-fall-av-dodligt-vald.html

(23)

18

Brottsförebyggande rådet. (2020a). Våld i nära relationer. Hämtad 13 maj, 2020, från https://www.bra.se/statistik/statistik-utifran-brottstyper/vald-i-nara-relationer.html

Brottsförebyggande rådet. (2020b). Kriminalstatistik 2019: Konstaterade fall av

dödligt våld.

https://bra.se/download/18.7d27ebd916ea64de5304df57/15856426463 19/Sammanfattning_D%C3%B6dligtv%C3%A5ld_2019.pdf

Bonomi, A. E., Thompson, R. S., Anderson, M., Reid, R. J., Carrell, D., Dimer, J. A., Rivara, F. P. (2006). Intimate Partner Violence and Women’s Physical, Mental, and Social Functioning. American Journal of Preventive

Medicine, 30(6), 458-466.

https://doi.org/10.1016/j.amepre.2006.01.015

Campbell, J. C., Coben, J. H., McLoughlin, E., Dearwater, S., Nah, G., Glass, N., Lee, D., & Durborow, N. (2001). An Evaluation of a System‐change Training Model to Improve Emergency Department Response to Battered

Women. Academic Emergency Medicine, 8(2), 131–138. https://doi.org/10.1111/j.1553-2712.2001.tb01277.x

Dahlberg, K., & Segesten, K. (2010). Hälsa och vårdande: i teori och praxis. Natur & kultur.

*Dawson, A. J., Rossiter, C., Doab, A., Romero, B., Fitzpatrick, L., Fry, M., & Hwang, U. (2019). The Emergency Department Response to Women

Experiencing Intimate Partner Violence: Insights From Interviews With Clinicians in Australia. Academic Emergency Medicine, 26(9), 1052– 1062. https://doi.org/10.1111/acem.13721

DeBoer, M. I., Kothari, R., Kothari, C., Koestner, A. L., & Rhos Jr, T. (2013). What are barriers to nurses screening for intimate partner violence? Journal

of Trauma Nursing, 20(3), 155–160.

https://doi.org/10.1097/JTN.0b013e3182a171b1

Dieneman, J., Glass, N., & Hyman, R. (2005). Survivor Preferences for Response to IPV Disclosure. Clinical Nursing Research, 14(3), 215–233.

(24)

19

Domenech del Rio, I., & Sirvent Garcia del Valle, E. (2017). The Consequences of Intimate Partner Violence on Health: A Further Disaggregation of Psychological Violence—Evidence From Spain. Violence Against

Women, 23(14), 1771–1789. https://doi.org/10.1177/107780121667120

Fischer Santamäki, R., & Dahlqvist, V. (2009). Tröst och trygghet. I A-K. Edberg., & H. Wijk (Red.), Omvårdnadens grunder: Hälsa och ohälsa (2. uppl.). (s.115-134). Studentlitteratur.

Flinck, A., Paavilainen, E., Åstedt-Kurki, P. (2005). Survival of intimate partner violence as experienced by women. Journal of Clinical Nursing, 14(3), 383–393. https://doi.org/10.1111/j.1365-2702.2004.01073.x

Frenzel, A. (2014). Brott i nära relationer. Brottsförebyggande rådet.

https://www.bra.se/download/18.9eaaede145606cc8651ff/13990158615 26/2014_8_Brott_i_nara_relationer.pdf

*Goldblatt, H. (2009). Caring for abused women: impact on nurses’ professional and personal life experiences. Journal of Advanced Nursing, 65(8), 1645– 1654. https://doi.org/10.1111/j.1365-2648.2009.05019.x

Grände, J., Lundberg, L., & Eriksson, M. (2009). I arbete med våldsutsatta kvinnor. Gothia.

*Guruge, S. (2012). Nurses’ role in caring for women experiencing intimate partner

violence in the Sri Lankan context. ISRN Nursing., 2012, article 486273.

https://doi.org/10.5402/2012/486273

Halldorsdottir, S. (1996). Caring and uncaring encounters in nursing and health

care - developing a theory [Doktorsavhandling]. Linköpings Universitet.

Hallengren, L., & Järvklo, N. (2018, 15 mars). Uppdrag att erbjuda

utbildningsinsatser och kunskapsstöd till universitet och högskolor i frågor som rör mäns våld mot kvinnor och våld i nära relationer.

Nationellt centrum för kvinnofrid.

https://nck.uu.se/digitalAssets/703/c_703938-l_3-k_01831_uppdrag- att-erbjuda-utbildningsinsatser-och-kunskapsstod-rorande--mvk-och-vald-i-nara-relationer.pdf

(25)

20

Heimer, G., & Enander, G. (2019, 25 november). Kunskap är nyckeln för att

motverka våldet. Nationellt centrum för kvinnofrid.

https://nck.uu.se/kontakta-nck/debatt/kunskap-ar-nyckeln-/

Henricson, M., & Billhult, A. (2017). Kvalitativ metod. I M. Henricson (Red.),

Vetenskaplig teori och metod: från idé till examination inom omvårdnad (2. uppl.). (111–117). Studentlitteratur.

Henricson, M. (2017). Diskussion. I M. Henricson (Red.), Vetenskaplig teori och

metod: från idé till examination inom omvårdnad. (2. Uppl.). (411–

419). Studentlitteratur.

*Hughes, J. (2010). Putting the pieces together: how public health nurses in rural and remote Canadian communites respond to intimate partner violence.

Online Journal of Rural Nursing and Health Care, 10(1), 34–47.

https://doi.org/10.14574/ojrnhc.v10i1.72

Hradilova Selin, K. (2009). Våld mot kvinnor och män i nära relationer. (Rapport 2009:12). https://www.bra.se/download/18.cba82f7130f475a2f180002016/137191 4720735/2009_12_vald_kvinnor_man_nara_relationer.pdf#__utma= 1.1875895242.1570216027.1602089307.1602089474.13&__utmb=1.1.10 .1602089474&__utmc=1&__utmx=-&__utmz=1.1602089307.12.10.utmcsr=google|utmccn=(organic)|utmc md=organic|utmctr=(not%20provided)&__utmv=-&__utmk=103241472

Häggblom, A. M., & Möller, A. R. (2006). On a life-saving mission: Nurses’

willingness to encounter with intimate partner abuse. Qualitative Health

Research, 16(8), 1075–1090.

https://doi.org/10.1177/1049732306292086

Karlsson, E. K. (2012). Informationssökning. I M. Henricson (Red.), Vetenskaplig

teori och metod: från idé till examination inom omvårdnad (96–113).

Studentlitteratur.

Leppäkoski, T., Åstedt-Kurki, P., & Paavilainen, E. (2010). Identification of women exposed to acute physical intimate partner violence in an emergency department setting in Finland. Scandinavian Journal of Caring

(26)

21 Sciences, 24(4), 638–647.

https://doi.org/10.1111/j.1471-6712.2009.00754.x

Lundgren, E. (2004). Våldets normaliseringsprocess. Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige (ROKS).

Mead, N., Bower, P. (2002). Patient-centred consultations and outcomes in primary care: a review of the literature. Patient Education and Counseling, 48(1), 51–61. https://doi.org/10.1016/s0738-3991(02)00099-x

Natan, M. B., & Rais, I. (2010). Knowledge and Attitudes of Nurses Regarding Domestic Violence and Their Effect on the Identification of Battered Women. Journal of Trauma Nursing, 17(2), 112–117.

https://doi.org/10.1097/jtn.0b013e3181e736db

Nationellt centrum för kvinnofrid. (2014, januari). Befolkningsundersönkningen

våld och hälsa. http://kunskapsbanken.nck.uu.se/nckkb/nck/publik/fil/visa/487/nck- rapport-vald-och-halsa-2014-1.pdf#__utma=1.1875895242.1570216027.1589978427.1589990790.11& __utmb=1.10.10.1589990790&__utmc=1&__utmx=-&__utmz=1.1589990790.11.9.utmcsr=google|utmccn=(organic)|utmcm d=organic|utmctr=(not%20provided)&__utmv=-&__utmk=178672164

Olofsson, E. (2012). Mäns våld mot kvinnor och andra former av våld i nära

relationer. Sveriges riksdag.

https://www.riksdagen.se/sv/dokument- lagar/dokument/motion/mans-vald-mot-kvinnor-och-andra-former-av-vald-i_H002So267/html

Pratt-Eriksson, D., Bergbom, I., & Lyckhage, E. D. (2014). Don’t ask don’t tell: Battered women living in Sweden encounter with healthcare personnel and their experience of the care given. International Journal of

Qualitative Studies on Health and Well-Being, 9(1), article 23166.

https://doi.org/10.3402/qhw.v9.23166

*Robinson, R. (2010). Myths and Stereotypes: How Registered Nurses Screen for Intimate Partner Violence. Journal of Emergency Nursing, 36(6), 572– 576. https://doi.org/10.1016/j.jen.2009.09.008

(27)

22

Segesten, K. (2017). Att välja ämne och modell för sitt examensarbete. I F. Friberg (Red.), Dags för uppsats: vägledning för litteraturbaserade

examensarbeten (3. Uppl.). (104–108). Studentlitteratur.

Socialstyrelsen. (2011, maj). Stöd till brottsofferverksamhet för homosexuella,

bisexuella och transpersoner.

https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-

dokument/artikelkatalog/ovrigt/2011-5- 30.pdf?fbclid=IwAR00mWzp6_dGLBt25djWNVpINgUxCkNMbkAZrB-0sZ2cWBeS_MYO6_HBUtg

Socialstyrelsen (2014, oktober). Att vilja se, vilja veta och att våga fråga. https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-dokument/artikelkatalog/vagledning/2014-10-30.pdf

Socialstyrelsen. (2016). Våld.

https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-dokument/artikelkatalog/handbocker/2016-6-37.pdf

Socialstyrelsen, (2019a). Senaste version av SOSFS 2014:4 Socialstyrelsens

föreskrifter och allmänna råd om våld i nära relationer. Hämtad 4 maj,

2020, från https://www.socialstyrelsen.se/regler-och- riktlinjer/foreskrifter-och-allmanna-rad/konsoliderade-foreskrifter/20144-om-vald-i-nara-relationer/

Socialstyrelsen, (2019b, 17 april). Våld i nära relationer. Hämtad 29 maj, 2020, från https://www.socialstyrelsen.se/stod-i-arbetet/vald-och-brott/vald-i-nara-relationer/

Socialstyrelsen, (2019c, 17 april). Kompetensstöd om våld i nära relationer till

kommuner och ideella organisationer. Hämtad 29 maj, 2020, från

https://www.socialstyrelsen.se/stod-i-arbetet/vald-och-brott/vald-i-nara-relationer/kompetensstod/

Socialstyrelsen, (2019d, maj). Plan för utökad samverkan för förbättrad upptäckt

av våld i nära relationer.

https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-

dokument/artikelkatalog/ovrigt/2019-5-24.pdf?fbclid=IwAR0lG1U7kTsiv8xq_WfWiMLYUnbr2nPAyc_dwkprpC F0mpxpoKruPnJr5Mk

Figure

Tabell 1.   Kategorier  Subkategorier  Brister i vårdandet av  våldsutsatta kvinnor   Frånvaro av rutiner och strategier på  arbetsplatsen när  våld avslöjas

References

Related documents

Det faktum att flera av de unga kvinnorna i denna studie beskriver sig själva som duktiga elever utifrån deras upplevelser kring vad som är en duktig elev och hur de själva är

Det juridiska ansvaret är oklart då allmännyttiga bostadsbolag ägs av kommunen och om det är kommunen, bostadsbolaget eller dessa tillsammans som tar den produktiva rollen

Mechanical design in optimization process has specific objectives like strength, deflection, weight and cost regarding the require- ments which can cause a stronger, cheaper or

I tjänsteskrivelse daterad 2007-09-20 redovisas ett förslag till hur Göteborgsregionens medlemskommuner kan samarbeta för att förbättra stödet till våldsutsatta kvinnor och

Brist på tid i mötet med den våldsutsatta kvinnan samt avsaknad av utbildning i ämnet påverkade känslan av beredskap för att kunna ställa frågan om våld i nära

For that reason, organic conducting polymers can offer a surprisingly good alternative provided their relatively high electrical conductivity in doped state, extremely

Gunnar Henriksson: Mannen bakom allt Ola Andersson, Hans Loord 5 Nittonhundraåttiofem Ola Andersson 8 Landscape as a Body To Dress Katja Grillner 12 Nya Slussen Daniel

I detta nummer medverkar sammanlagt 24 författare med åtta olika bidrag om betydelsen av global hälsa inom olika områden som dess historiska kontext och ekonomiska koppling,