• No results found

Fysisk aktivitet med digitala verktyg : En kvalitativ studie

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "Fysisk aktivitet med digitala verktyg : En kvalitativ studie"

Copied!
31
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Fysisk aktivitet med

digitala verktyg:

en kvalitativ studie

KURS:Examensarbete för grundlärare fritidshem, 15 hp

PROGRAM: Grundlärarprogrammet med inriktning mot arbete i fritidshem FÖRFATTARE: Pontus Andersson, Lukas Olsson

HANDLEDARE: Ingrid Bardon EXAMINATOR: Roland Persson TERMIN:VT20

(2)

Postadress Gatuadress Telefon Fax

Högskolan för lärande

Gjuterigatan 5 036-10 10 00 036162585

och Kommunikation (HLK)

Box 1026 551

JÖNKÖPING UNIVERSITY

School of Education and Communication Examensarbete för grundlärare fritidshem, 15 hp

Grundlärarprogrammet med inriktning mot arbete i fritidshem

VT 2020

SAMMANFATTNING

Pontus Andersson, Lukas Olsson

Fysisk aktivitet med digitala verktyg: en kvalitativ studie Physical activity with digital tools: a qualitative study

Antal Sidor: 27

Syftet med studien är att undersöka hur fritidslärare arbetar med digitala verktyg för att aktivera eleverna fysiskt och vilka faktorer som påverkar detta. Studien syftar också till att undersöka hur fritidslärare menar att elevernas erfarenheter, intressen och behov tas tillvara vad gäller digitala verktyg och fysisk aktivitet. Studiens metod är kvalitativ, då semistrukturerade intervjuer har använts. Intervjuer har genomförts med fem utbildade fritidslärare. Dessa är fördelade på fyra olika skolor, fem olika fritidshem knutna till dessa och finns i två olika kommuner. Empirin som samlades in bearbetades med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys genom att kategoriseras och delas in i olika teman och rubriker. I resultatet uppmärksammade författarna att fritidslärares arbetssätt med digitala verktyg kopplat till fysisk aktivitet skiljer sig markant. Samtliga fritidslärare ser möjligheter med digitala verktyg kopplat till fysisk aktivitet, men deras digitala kompetens varierar och det avgör vilka förutsättningar de har för att skapa en undervisning som gynnar eleverna.

Sökord: Didaktik, Fritidshem, Fritidslärare, Fysisk aktivitet, Digitala verktyg, Digital kompetens

(3)

Innehållsförteckning

1. Inledning ... 1

2. Bakgrund och tidigare forskning ... 2

2.1 Fritidshemmets uppdrag ... 2

2.2 Fysisk aktivitet hos barn i skolåldern ... 2

2.3 Digitala verktygs utveckling i skolan ... 3

2.4 Digital kompetens ... 4

2.5 Exergaming ... 5

3. Syfte och frågeställningar ... 7

4. Metod ... 8 4.1 Semistrukturerade intervjuer ... 8 4.2 Urval ... 9 4.3 Genomförande ... 10 4.4 Kvalitativ analysmodell ... 11 4.5 Forskningsetiska principer ... 11 4.6 Tillförlitlighet ... 12 5.Resultat ... 14

5.1 Digitala verktyg för fysisk aktivitet ... 14

Möjligheter ... 14

Hinder ... 15

5.2 Elevernas erfarenheter ... 17

Inspiration till lek ... 17

5.3 Fritidslärarens digitala kompetens ... 18

Olika arbetssätt för fysisk aktivitet ... 18

Situationsstyrt lärande ... 19

6.Diskussion ... 20

6.1 Resultatdiskussion ... 20

Digitala verktyg för fysisk aktivitet ... 20

Elevernas erfarenheter ... 22

Fritidslärarens digitala kompetens ... 22

6.2 Sammanfattning ... 24

6.3 Metoddiskussion ... 24

Referenslista ... 26 Bilagor

(4)

1

1. Inledning

Vi har under arbetstillfällen i skolans verksamhet, de verksamhetsförlagda delarna av utbildningen och övriga moment på högskolan uppmärksammat att digitala verktyg används allt mer i undervisningen. Vi tror att detta är ett resultat av att teknikens

utveckling går stadigt framåt samtidigt som elevernas intresse för och tillgång till digitala verktyg blir allt större. Vi uppfattar att digitala verktyg används som ett medel för att hjälpa elever utveckla ämneskunskaper, prova på och förbättra sin programmering och ibland bara för nöjes skull.

Vi har också uppmärksammat att tillgången till digitala verktyg varierar mellan fritidshemmen. Vissa fritidshem är utrustade med en Ipad till varje elev, clevertouch-tavlor, projektorer och datorer medan andra fritidshem endast har tillgång till ett fåtal knappt fungerande Ipads. Vi tror att detta har en stor påverkan på hur arbetslaget arbetar med digitala verktyg. Även fritidslärarnas kompetens menar vi har en betydande roll i hur fritidshemmen arbetar med digitala verktyg. Vi upplever att de som har en positiv inställning till digitala verktyg ofta har en tendens att vara mer involverade i

kompetensutvecklingar, bland annat om hur digitala verktyg kan främja elevernas fysiska aktivitet. En konsekvens av bristande kompetens i hur man använder digitala verktyg kan bli att antalet stillasittande elever ökar när möjligheten att använda digitala verktyg på fritidshemmet erbjuds. Att elever blir stillasittande är ett argument som flera fritidslärare vi varit i kontakt med använder för att inte implementera digitala verktyg i

undervisningen.

Vi anser inte att digitala verktyg kommer till sin fulla rätt i ett sammanhang som utvecklar eleverna fysiskt. Vi ser också att en del fritidslärare undviker helt att använda digitala verktyg med argumentet att eleverna blir stillasittande. Efter att vi satt oss in i ämnet fick vi snabbt reda på att det finns mängder med spel och appar som är designade för att skapa rörelse. Eftersom digitala verktyg har blivit en stor del i många barns liv har det utvecklats ett begrepp som kallas för exergaming. Exergaming är tv/datorspel och appar vars syfte är att stimulera fysisk aktivitet. (Rudella & Butz, 2015).

(5)

2

2. Bakgrund och tidigare forskning

I detta kapitel kommer fritidshemmets uppdrag i förhållande till styrdokumenten

beskrivas. Detta kapitel kommer även redogöra för begrepp som fysisk aktivitet hos barn i skolåldern, digitala verktyg, digital kompetens och exergaming och forskning kring dessa begrepp då detta är relevant för studien.

2.1 Fritidshemmets uppdrag

Skolverket har tagit fram flera olika material som kan vara till stöd för fritidslärare i deras arbete med digitala verktyg, där de tar hjälp av skolor som kommit långt i sin digitalisering. Detta är ett sätt att få fritidslärare som inte har kommit så långt i sin verksamhet gällande digitalisering att få hjälp (Skolverket, 2020). I Läroplanen för grundskolan samt för förskoleklassen och fritidshemmet (LGR 11) (Skolverket, 2019) står det att verksamheten ska ge elever möjlighet att utveckla sina kunskaper om digitala verktyg, både gällande användning men också att utveckla kunskaper om möjligheter och risker. Undervisningen i fritidshemmet ska stimulera elevernas utveckling och lärande. Undervisningen ska ta sin utgångspunkt i elevernas intressen och behov. Eleverna ska även utmanas och inspireras till nya upptäckter (Skolverket, 2019).

I kommentarmaterialet till kapitel fyra i LGR 11 (Skolverket, 2016) står det att fysiska aktiviteter och idrotter kan tolkas på ett brett sätt. Undervisningen gällande detta ska vara helt utifrån elevernas behov och intresse och kan därför variera väldigt mycket.

2.2 Fysisk aktivitet hos barn i skolåldern

Fysisk aktivitet kan beskrivas som de kroppsrörelser som utförs med hjälp av kroppens skelettmuskulatur. Begreppet inkluderar alla kroppsrörelser som utförs under dagen både under skoltid och på den fria tiden. I begreppet ingår allt från strukturerade

idrottslektioner till promenader mellan skolan och hemmet (Sjöström et al., 2002). Fysisk aktivitet utvecklar kognitiva funktioner såsom minne och inlärning genom att öka

blodcirkulationen och antalet nervceller i hjärnan. Dessa funktioner är viktiga för att underlätta elevers skolarbete samt att det ger effekt på elevers sociala förmågor såsom kommunikation och självförtroende (Karlsson et al., 2019).

(6)

3

Svenska elever spenderar stora delar av sin fritid stillasittande med anledning av att deras familjeförhållanden präglas av inaktivitet. På grund av att elever är stillasittande hemma blir skolan en viktig plats där elever uppmuntras till fysisk aktivitet. Då ökad

idrottsundervisning hamnar i konflikt med övriga schemalagda skolämnen måste andra metoder undersökas för att öka elevers fysiska aktivitet och för att motverka att de blir stillasittande (Sollerhed & Ejlertsson, 2007). Barn i åldrarna 5–17 år bör vara fysiskt aktiva och utföra pulshöjande aktiviteter minst 60 minuter om dagen för att förbättra sin hälsa (World Health Organization, 2018). Inaktivitet ökar bland barn i skolåldern. De sitter, ligger eller står stilla stora delar av sin vakna tid. Resultatet av en studie utförd av Folkhälsomyndigheten visar att 11-åringar är inaktiva 67% av dagen. Generellt är pojkar mer aktiva än flickor och ca 35% av den tid som barn är fysiskt aktiva är under skoltid (Folkhälsomyndigheten, 2019).

Positiv förstärkning och gruppbaserade aktiviteter är faktorer som visat sig ha en

betydande roll för att öka barns intresse för fysisk aktivitet. Dessutom har fysisk aktivitet under skoltid en tendens att öka chansen för att elever aktiverar sig fysiskt under sin fritid (Foote et al., 2017). Karlsson et al. (2019) har genomfört en interventionsstudie på

Ängslättsskolan där resultatet visar att 40 minuter daglig fysisk aktivitet i grundskolan ökar pojkars gymnasiebehörighet med 7 procentenheter samt deras genomsnittsbetyg med 13 poäng. Flickorna uppvisade inte samma ökning. Detta menar författarna kan bero på att Ängslättskolans flickor redan innan studien presterade bättre än övriga skolor i Sverige gällande betyg för gymnasiebehörighet.

2.3 Digitala verktygs utveckling i skolan

Under de senaste åren har digitala verktyg i form av exempelvis läsplattor blivit mer populära. Då dessa är portabla blir de lättare att ta med och använda var som helst. Den allmänna ökningen av digitala verktyg i samhället gör att pressen på att skolan ska implementera läsplattor i verksamheter ökar. Dessutom görs det kontinuerligt stora förbättringar av digitala verktyg för att de ska bli mer pedagogiskt lämpade. (Rikala, Vesisenaho & Mylläri, 2013).

(7)

4

Digitala verktyg är ett ämne som ofta anses vara nytt i samhället. Digitala verktyg har dock varit en del av samhället under en längre tid. Däremot är den under konstant utveckling och det kommer hela tiden nya och mer utvecklade digitala verktyg. Att tekniken tar över mer och mer är något som anses vara nytt i den skola som finns idag. Digitaliseringen utvecklas konstant och gör att det öppnas nya dörrar för kunskap dagligen inom alla delar av skolan. Utmaningen idag handlar om att lyckas integrera digitala verktyg i skolan på en grundläggande nivå. Genom digitala verktyg kan lärare utmana och motivera elever på ett nytt sätt som kan gynna dem kunskapsmässigt (Lantz-Andersson & Säljö, 2014). Skolan måste kunna möta de förändringar som

digitaliseringen medför och utveckla undervisningen med hjälp av digitala verktyg (Spante, 2016). I en digital undervisning prioriteras lärares förmåga att finnas till hands och stötta elever i deras arbete med digitala verktyg utöver att enbart överföra sina kunskaper till eleverna. I ett sådant skifte gällande undervisningsform är stöttningen otroligt viktig, då elevers ansvar ökar. Lärare förväntas integrera digitala verktyg på ett givande sätt i olika undervisningssammanhang (Sofkova Hashemi & Spante, 2016). Inom läraryrket finns det begränsat med tillgång för kompetensutveckling inom informations- och kommunikationsteknik (IKT). Detta har bidragit till att diverse

informella nätverk tillkommit på olika sociala medier där framförallt Facebookgrupper är det som används mest frekvent. I dessa grupper delas det material om olika aktiviteter men även idéer och tankar. Genom de olika sociala nätverksgrupperna håller sig lärare uppdaterade om vad som gäller i användandet av digitala verktyg. Där diskuteras vilka nya appar som går att använda och hur de kan användas, men där diskuteras också andra digitala tekniker. I dessa grupper blir det tydligt att lärare och skolor har olika

förutsättningar för att arbeta med digitala verktyg samt att skolorna har kommit olika långt med digitaliseringen (Lantz-Andersson & Lundin, 2019).

2.4 Digital kompetens

I samband med att det sker en digitalisering av samhället ökar behovet av att lärare och elever utvecklar sin digitala kompetens. Hur detta begrepp definieras och hur det påverkar utbildningssystemet såväl nationellt som internationellt är ett omdiskuterat område som väcker många frågor (Godhe & Sofkova Hashemi, 2019). Inom europeiska unionen finns det ett gemensamt ramverk som lärare kan förhålla sig till. Detta ramverk

(8)

5

heter The European Framework for the Digital Competence of Educators och förkortas DigCompEdu. DigCompEdu beskriver vad det innebär att ha digital kompetens och riktar sig till lärare som arbetar med elever i alla åldrar och i olika skolformer. Det erbjuder lärare en generell referens att förhålla sig till i arbetet med digitala verktyg och digital kompetens (European Comission, 2019). Under lång tid har digital kompetens inneburit att lärare har en väl utvecklad teknisk och instrumentell förståelse kring digitala verktyg och har förmågan att implementera färdigheter och kunskaper utöver de som är direkt kopplade till de digitala verktygen. Attityden för användandet av digitala verktyg har också varit en betydande faktor i definitionen av digital kompetens. På senare år har begreppet digital kompetens genomgått en förändring. Det har förändrats från lärarens individuella kunskaper och färdigheter med digitala verktyg till lärarens förmåga att överföra sina kunskaper till eleverna för att utveckla deras digitala kompetens. Eleverna ska få förutsättningarna att utveckla förmågan att tänka ansvarsfullt och kritiskt i relation till välmående, kommunikation, information och problemlösning med digitala verktyg (Colás-Bravo et al., 2019). Godhe och Sofkova Hashemi (2019) skriver att sedan 2017 har Sverige haft en strategi på nationell nivå för hur skolväsendet ska hantera

digitaliseringen av skolan. I Utbildningsdepartementet (2017, s. 4) står det skrivet att:

Det svenska skolväsendet ska vara ledande i att använda digitaliseringens möjligheter på bästa sätt för att uppnå en hög digital kompetens hos barn och elever och för att främja kunskapsutvecklingen och likvärdigheten.

Strategin syftar till att bära fram digital kompetens som en demokratisk fråga där de centrala delarna innefattar förståelse för digitaliseringens effekter på samhället som helhet och på individen (Godhe & Sofkova Hashemi, 2019). För att främja arbetet med digitala verktyg och digital kompetens kan lärare använda sig av praktiska aktiviteter där idrott och estetik ligger i fokus, men även teoretiska aktiviteter som är kopplade till kommunikation och språk (Nilsen, 2020).

2.5 Exergaming

En metod som växt fram de senaste åren för att skapa fysisk aktivitet hos elever är

integrationen av exergaming i deras vardag. Exergaming är ett begrepp för spel vars syfte är att skapa rörelse, alltså fysisk aktivitet hos användaren. Just Dance och Wii sports är exempel på spel som går under kategorin exergaming (Rudella & Butz, 2015). En viktig

(9)

6

faktor för att elever ska initiera fysisk aktivitet är deras motivation. Exergaming fångar upp de elever som har ett stort intresse för spel men som saknar motivationen till att aktivera sig fysiskt. Exergaming fångar även upp de som redan rör på sig mycket på sin fritid men som ändå har ett intresse för spel. Exergaming går att anpassa efter olika svårighetsgrader för att möta samtliga elevers behov (Ho et al., 2017).

Dagens elever har ett stort rörelsebehov då de spenderar allt mer tid stillasittande framför skärmar. Ett sätt att möta dessa behov är att införa exergaming i skolan för att främja fysisk aktivitet. För att på ett effektivt sätt implementera exergaming i undervisningen krävs det tydliga instruktioner från lärare om vad exergaming är och hur det kan användas (Rudella & Butz, 2015). Tiden som eleverna spenderar i skolan och fritidshemmet är ett idealiskt tillfälle att implementera effektiva och välfungerande fysiska aktiviteter med utgångspunkt i elevernas intressen för att skapa kunskap och rörelse. Trots att digitala verktyg kan ha en negativ effekt på elever i form av bland annat stillasittande finns potential att använda dessa för att skapa rörelse hos elever. En

jämförelse har gjorts mellan hur träningsrelaterade spel påverkar elevers fysiska hälsa kontra den ordinarie idrottsundervisningen i den obligatoriska skolan. Resultatet visade att det inte fanns någon skillnad i hur eleverna utvecklades fysiskt (Gao, 2014).

(10)

7

3. Syfte och frågeställningar

Syftet med studien är att undersöka hur fritidslärare arbetar med digitala verktyg för att aktivera eleverna fysiskt och vilka faktorer som påverkar detta. Studien syftar också till att undersöka hur fritidslärare menar att elevernas erfarenheter, intressen och behov tas tillvara vad gäller digitala verktyg och fysisk aktivitet.

Frågeställningar:

• Hur använder fritidslärare digitala verktyg för att stimulera elevernas fysiska aktivitet?

• Hur menar fritidslärare att elevernas tidigare erfarenheter av digitala verktyg tas tillvara för att aktivera elever fysiskt?

(11)

8

4. Metod

Detta kapitel kommer att redogöra för vilken typ av kvalitativ metod som använts, vilka överväganden som gjorts i utformandet av studiens urval, hur empirin som samlats in har analyserats, etiska forskningsprinciper och tillförlitlighet.

Syftet med studien är att undersöka hur fritidslärare arbetar med digitala verktyg för att aktivera eleverna fysiskt och vilka faktorer som påverkar detta. Studien syftar också till att undersöka hur fritidslärare menar att elevernas erfarenheter, intressen och behov tas tillvara vad gäller digitala verktyg och fysisk aktivitet. För att undersöka detta valdes en kvalitativ metod. Kvalitativ metod syftar till att uppnå en helhetsbild av ett specifikt område och för att skapa en fördjupad förståelse kring studiens forskningsfrågor (Larsen, 2009). Med utgångspunkt i studiens syfte och forskningsområde valdes kvalitativ metod då det kan användas som ett verktyg för att studera tankar, upplevelser och

beslutsfattande.

4.1 Semistrukturerade intervjuer

För att besvara studiens frågeställningar har semistrukturerade intervjuer som är en kvalitativ metod använts. Björndal (2018) skriver att genom intervjuer ges möjlighet att få djup förståelse om respondentens perspektiv men även att få reda på information som kommer fram genom samtal. En semistrukturerad intervju har en färdig lista med frågor och det är tydligt vilka ämnen som ska beröras (Denscombe, 2018). Vid en

semistrukturerad intervju ställs frågor från den färdiga listan som sedan följs upp av följdfrågor beroende på vad respondenten ger för svar. Frågorna som formuleras är av öppen karaktär för att skapa möjlighet att följdfrågor som går in på djupet kan tillkomma (Bryman, 2011). Semistrukturerad intervju har flera olika fördelar, exempelvis att

intervjuaren ges möjlighet att vara flexibel gällande ordningsföljden av frågorna för att låta respondenten tala fritt för att utveckla sina tankar och idéer som kommer upp. Genom att respondenten ges utrymme att tala fritt och att intervjuaren ställer följdfrågor baserade på svaren kommer alla intervjuer variera och skilja sig från varandra

(Denscombe, 2018). Det finns vissa svårigheter med intervjuer då det krävs mycket tid att genomföra och bearbeta dem. För att genomföra en intervju som håller hög kvalité krävs planering och strukturering av frågor följt av att hitta personer som kan tänka sig

(12)

9

att ställa upp samt att de har de kriterier som behövs. Ytterligare en svårighet är att veta hur många som ska intervjuas, då det inte finns något facit på hur många som krävs, men där trovärdigheten ökar för varje ytterligare person som deltar i undersökningen

(Eriksson-Zetterquist & Ahrne, 2017).

4.2 Urval

Med utgångspunkt i studiens forskningsfrågor gjordes valet att intervjua utbildade fritidslärare med varierande ålder och arbetserfarenhet. Intervjuer har genomförts med fem fritidslärare på fem olika fritidshem på fyra olika skolor. Lärarna är valda enligt ett representativt urval för att uppfylla vissa kriterier. Stukát (2011) påpekar att en

undersökningsgrupp bör vara varierad för att undvika begränsningar i resultatet. Respondenterna i studiens undersökningsgrupp representerar fritidslärare för elever i varierade åldrar där alla årskurser från förskoleklass upp till årskurs sex ingår. Av de fritidslärare som valts ut arbetar tre på fritidshem med elever i blandade åldrar medan två arbetar på fritidshem med elever i samma åldrar. Studiens urval påverkades även av bekvämlighetsprincipen. Denscombe (2018) menar att bekvämlighetsprincipen innebär att forskaren väljer sitt urval baserat på sin egen bekvämlighet. De fritidslärare som valdes var bosatta i närliggande kommuner och var sedan tidigare kända för författarna. Antal respondenter har påverkats av tidsramen för studien. I valet av undersökningsgrupp gjordes en uppskattning av studiens omfattning i relation till tidsramen som fanns för intervjuer, transkribering och analys.

Respondenterna har tilldelats kodnamn för att uppfylla konfidentialitetskravet som innebär att respondenternas namn ska vara anonyma samt att det inspelade materialet hålls hemligt (Vetenskapsrådet, 2017).

Tabell 1. Urvalsbeskrivning

Deltagare (kodade) Ålder Examensår Yrkeserfarenhet i år

Fatima 24 2018 2

Anette 44 2004 5

Lisa 28 2015 4,5

Sara 54 1986 28

(13)

10

4.3 Genomförande

När intervjufrågorna var färdigställda kontaktades fritidslärare via telefon där de blev tillfrågade om att delta i studien. Samtliga fritidslärare kontaktades för muntligt

samtycke. De fick information om att intervjun kommer att dokumenteras med hjälp av inspelning via telefon för att skapa möjlighet till transkribering vid ett senare skede. De informerades även om de forskningsetiska aspekterna som studien tagit hänsyn till. De som gav sitt godkännande att bli intervjuade fick förfrågan om att i förhand få tillgång till studiens intervjufrågor samt studiens syfte. Samtliga respondenter tackade ja på

förfrågan.

Efter genomförd pilotintervju drogs slutsatsen att applikationen ”Röstmemon” i mobilen var fullt duglig till att spela in intervjuerna med. Bryman (2011) påpekar att ha bra kvalité på inspelningen har en betydande roll för att underlätta efterarbetet.

Tid för intervjuer bestämdes i samråd med respondenterna baserat på deras arbetsschema. Valet av lokaler baserades på att hitta avskilda rum för att minimera störande moment och avbrott men även för att underlätta transkribering i efterhand. Lokalerna valdes även för att respondenterna skulle känna sig trygga i situationen. Detta är enligt Bryman (2011) viktiga faktorer för att intervjuerna ska hålla hög kvalité. För att respondenterna ska känna sig trygga och bli bekväma i situationen är det klokt att börja med en lättare fråga för att sedan gå vidare med djupgående frågor (Björndahl, 2018). Detta gjordes under intervjuerna genom frågor om respondenternas arbetserfarenhet. Intervjuerna pågick i 14–33 minuter.

Enligt Björndal (2018) finns det vissa kriterier en intervjuare bör uppfylla för att genomföra en framgångsrik forskningsintervju. Intervjuaren ska vara uppmärksam, engagerad och visa intresse. Detta gjordes under intervjun genom gester och korta fraser som ”Jaha”, ”Okej” och ”Mm” för att ge respondenterna bekräftelse och för att vara delaktig i samtalet. Vidare menar författaren att en väl förberedd intervjuare följer upp respondentens svar som anses vara relevanta för studiens frågeställning. Under

(14)

11

4.4 Kvalitativ analysmodell

När samtliga av studiens intervjuer var genomförda kunde analysen av materialet påbörjas. Materialet har analyserats genom en kvalitativ innehållsanalys. Syftet med en kvalitativ innehållsanalys är att identifiera eventuella likheter och olikheter genom att kategorisera det kvalitativa datamaterialet och sedan granska detta för att upptäcka mönster och teman (Larsen, 2009).

När en kvalitativ analys används finns aldrig ett objektivt korrekt resultat utan analysen grundas i forskarens förmåga att tolka. Detta innebär att olika forskare kan dra olika slutsatser även om de arbetar med samma material (Denscombe, 2018). När

transkriberingen av de inspelade intervjuerna genomfördes togs beslutet att utesluta ord som ”eh”, ”ehm”,”mmh”. Denscombe (2018) påpekar att forskaren har möjlighet att vara selektiv vid transkriberingen och utesluta delar av meningar som saknar relevans.

De fem intervjuerna genomfördes och transkriberades för att sedan kodas och

kategoriseras. När en transkriberad text kategoriseras lyfter forskaren ut valda delar av materialet som har gemensamma nämnare och placerar dessa i respektive kategori. Materialet som plockas ut är kopplat till studiens frågeställning (Denscombe, 2018). För att tydliggöra kategoriseringen markerades materialet med olika färger beroende på vilken frågeställning de hänvisade till. När författarna gemensamt fastställt kategorier och delat upp dessa i olika dokument analyserades materialet ytterligare en gång för att identifiera teman som sedan gjordes om till rubriker. De rubriker som framställdes var: fritidslärarens digitala kompetens, elevernas erfarenheter och fysisk aktivitet med digitala verktyg. Utifrån dessa rubriker skapades följande underrubriker: olika arbetssätt för fysisk aktivitet, situationsstyrt lärande, inspiration till lek, hinder och möjligheter. Under dessa rubriker redovisas gemensamma nämnare i respondenternas svar samt att citat presenteras för att styrka det som nämnts.

4.5 Forskningsetiska principer

Då intervjuerna ska genomföras gäller det att de etiska principer som finns följs. Detta för att den som blir intervjuad ska känna sig trygg och ej utsättas för någon form av kränkning eller liknande (Vetenskapsrådet, 2017). Därav finns fyra huvudkrav som ska följas enligt Vetenskapsrådet (2017).

(15)

12

Informationskravet – Den som blir intervjuad ska bli informerad om studiens syfte samt att de deltar frivilligt och kan avbryta intervjun när de vill.

Samtyckeskravet - De deltagande samtycker till att vara med i studien. Är deltagaren under 15 år krävs samtyckte från deras vårdnadshavare.

Konfidentialitetskravet - Som forskare ska man ta hänsyn till att deltagarna är anonyma samt att data som samlas in hålls hemligt.

Nyttjandekravet – Data som samlas in ska bara användas i studiens syfte.

Respondenterna informerades om studiens forskningsetiska principer innan intervjun genomfördes. De fick tillgång till studiens syfte, informerades om att de var anonyma samt att de fick hoppa över frågor eller avbryta intervjun vid valfri tidpunkt. De informerades även om att intervjun kommer spelas in och att den data som samlas in enbart kommer att användas i studiens syfte. Slutligen blev de informerade om att inspelad data kommer att raderas då arbetet blivit godkänt.

4.6 Tillförlitlighet

Studiens tillförlitlighet är baserad på fyra olika kriterier: trovärdighet (intern validitet), överförbarhet (extern validitet), pålitlighet (reliabilitet) och möjlighet att styrka och konfirmera (objektivitet). Trovärdighet innebär att forskningen har utförts i förhållande till de regler som finns samt att forskarna tar hänsyn till respondentvalidering.

Respondentvalidering är en process då forskare förmedlar sina resultat till de personer som deltagit i studien. (Bryman, 2011). Studien har utförts i enlighet med de bestämda reglerna. De fritidslärare som deltagit i studien får möjlighet att bekräfta studiens resultat för att säkerställa att deras svar tolkats korrekt efter slutförd studie. Överförbarhet

beskriver hur pass överförbart studiens resultat är då det sätts i en annan situation eller kontext. Kvalitativa resultat tenderar att fokusera på unika aspekter av den sociala verklighet som studeras (Bryman, 2011). För att öka möjligheten till överförbarhet i studien presenterades resultatet utförligt med tydliga teman och kategorier som styrktes av citat från respondenterna. Pålitlighet betyder att forskaren använder ett kritiskt och granskande synsätt samt att en tydlig och fullständig redogörelse av forskningsprocessens alla faser ska finnas tillgänglig som sedan kan granskas av kollegor (Bryman, 2011). Studiens forskningsprocess fanns tillgänglig och granskades av övriga studenter samt handledare för att öka reliabiliteten. Möjlighet att styrka och konfirmera innebär att forskare försöker säkerställa att de agerat sakligt i största möjliga mån med insikten att

(16)

13

det aldrig går uppnå fullständig objektivitet (Bryman, 2011). Då studiens författare hade en tidigare relation till respondenterna och deras verksamheter arbetade de aktivt för att vara så objektiva som möjligt och minska sin påverkan på resultatet.

(17)

14

5. Resultat

I detta kapitel redovisas studiens resultat som grundar sig i empirin som samlats in. Det resultat som presenteras är relevant och för att göra det mer lättläst har talspråk

bearbetats till skriftspråk. Detta innebär att citat som tidigare innehållit utfyllnadsord och upprepade meningar struktureras om för att det ska bli tydligt. Resultatet redogörs i tre olika delar där första delen beskriver hinder och möjligheter med digitala verktyg kopplat till fysisk aktivitet. Andra delen beskriver elevernas tidigare erfarenheter. Tredje delen består av respondenternas uppfattningar av fritidslärarens kompetens.

5.1 Digitala verktyg för fysisk aktivitet

Möjligheter

Att möjligheterna med digitala verktyg är många råder det inget tvivel om enligt

respondenterna. Alla är eniga om att den största möjligheten är att det alltid går att hitta aktiviteter som ligger i elevernas intressen och anpassa undervisningen för att möta deras behov. Anette säger att digitala verktyg är elevernas kultur och att det är i den världen som många av dem lever. Shakiras svar relaterar till Anettes, då hon påpekar att digitala verktyg är väldigt inne i tiden men att man bör utforska fler alternativ för att använda digitala verktyg för att skapa fysisk aktivitet. Samtliga respondenter menar att dans och musik är deras främsta metod för att fånga upp och aktivera eleverna. TV-spelet Just Dance används frekvent. Lisa svarar att Just Dance är effektivt då det kan spelas på Xbox Kinect eller att eleverna dansar med hjälp av förinspelade Youtubeklipp. Fatima

använder gärna Just Dance via Youtube då det är kravlöst och hennes elever är så pass unga att de inte förstår skillnaden om det är inspelat eller spelas live. Fatima säger att:

Så de fattar ju inte riktigt att man inte spelar utan de leker ju mest - JA JAG ÄR HAN! JAG ÄR DEN! och sen så tror de ju typ att de spelar ändå. Men ja så just dance funkar ganska bra det brukar de tycka är kul (Fatima).

Alla respondenter svarar att möjligheterna att skapa fysisk aktivitet med digitala verktyg är kopplade till hur de används. En funktion som är återkommande i respondenternas intervjuer är arbete med QR-koder. Anette och Lisa har använt sig av QR-koder där fysisk aktivitet var syftet med undervisningen. Med hjälp av QR-koder skapade de äventyr och utmaningar som aktiverade eleverna fysiskt. Nedan följer citat från intervjuerna med Anette och Lisa:

(18)

15

Då hade vi olika uppdrag och då var det att röra sig genom att QR-koderna satt ju ute och så skulle man till exempel hoppa tio hopp och sen så gick man till nästa och så gjorde man. Så QR-koder har vi haft där det varit fysisk aktivitet som medvetet val (Anette). Jag har ju ett par påskäventyr där vi har använt QR-koder. Då fick de svara på frågor och ta sig vidare ut efter en slinga (Lisa).

Shakira, Sara och Fatima har inte använt sig av QR-koder, men samtliga berättar under intervjun att det är något som de planerar att använda i framtiden då de precis som Anette och Lisa inser vilka möjligheter koder erbjuder. De uttrycker sitt intresse för QR-koder såhär:

Det med QR-koder och sånt. Det är jag väldigt intresserad av, så det hoppas jag att vi ska komma igång med i höst (Shakira).

Då har vi ju då diskuterat och vi vet ju att man kan använda sig av QR-koder och det har vi pratat om att det skulle va ett roligt sätt o jobba med QR-koder fast vi har inte kommit dit (Sara).

[…] då hade det ju varit en jättebra grej och inte bara visa att man kan jobba på spel och sånt med Ipadsen utan att man kan, ja men typ QR-koder (Fatima).

Anette menar att digitala verktyg ökar möjligheterna för det kollegiala lärandet mellan fritidslärare runt om i Sverige. Hon talar om att det på sociala medier finns grupper som fritidslärare kan söka sig till för att hitta inspiration och kompetens. Vidare nämner hon att det finns grupper för IKT och idrottslärare som man kan koppla samman för att skapa fysisk aktivitet med digitala verktyg. Hon säger att genom dessa grupper kan nya tankar och idéer uppstå som ej utforskats på deras fritidshem:

[…] så därför tycker jag att det är bra med de sociala medierna så att man liksom kan knycka andras idéer när man kan delge varandra för när man väl gör de här grejerna så vill man ju att det ska bli bra. Ja men det tar ju lite tid om man behöver sätta sig in i någonting nytt som man kanske inte gjort innan men sen när man väl kan det så går det bra (Anette).

Hinder

Flera respondenter pratar om att ett stort hinder i undervisningen med digitala verktyg är att resurserna inte räcker till. Antingen har de inte tillgång till tillräckligt många digitala verktyg eller så är de inte kompatibla nog för den typen av undervisning. Fatima

beskriver att deras tillgång till digitala verktyg är begränsat till enbart tre Ipads för hela elevgruppen. Lisa berättar att hon har tillgång till betydligt fler digitala verktyg men att de inte alltid är kompatibla med hennes planerade undervisning. Hon önskar att deras

(19)

16

Ipads kunde utnyttjas för att orientera. Tyvärr hindras hon av att deras Ipads saknar fungerande GPS. Deras svar var:

Men vårat största hinder nu är ju att vi inte har Ipads så att det räcker till alla liksom så, annars tror jag inte att det finns så mycket hinder (Fatima).

Problemet är ju att våra Ipads inte har gps […] ja det är ju en stor grej att vi inte kan använda gpserna i alla de ipads som vi faktiskt har (Lisa).

En del respondenter talar om att den optimala platsen för att skapa fysisk aktivitet är utomhusmiljön. Fatima menar att de digitala verktygen är ömtåliga vilket leder till att väderförhållanden begränsar möjligheterna att bedriva sådan undervisning utomhus. Shakira talar även hon om att utöver vädret måste de förhålla sig till att

internetanslutningen har begränsad räckvidd. Lisa beskriver att hennes möjligheter att skapa fysisk aktivitet med digitala verktyg inomhus minskas på grund av att

fritidshemmets lokaler inte är tillräckligt stora. Även Fatima som tidigare nämnt att hon föredrar utomhusmiljön gör detta med anledning av de faktorer som Lisa pratar om:

Det är ju klassrum där vi är och har fritids vilket betyder att det är mycket bänkar och stolar i alla rum och där det inte är bänkar så är det ju bland annat byggrum och där vill man ofta bygga då (Fatima).

Några av de respondenter som har tillgång till fungerande digitala verktyg väljer att avstå från att implementera dessa i undervisningen med motiveringen att elevernas nyfikenhet för det förbjudna i kombination med fritidslärarnas bristande digitala kompetens utgör ett hinder. Shakira återger att eleverna har en tendens att utforska det som de vet är otillåtet när de får möjligheten att använda digitala verktyg. Sara håller med och säger även hon att hennes elever allt för ofta smyger iväg och missbrukar de digitala verktygen. Shakira och Sara beskriver situationen på sina respektive fritidshem på följande sätt:

Att det inte blir att de söker på dumma saker, sitter och kollar på saker som man faktiskt inte ska. Kanske surfar in på sidor som barn inte ska göra (Shakira).

Men vi ser ju att det är många elever som missbrukar, smyger undan och då vet vi ju att de använder dem på ett felaktigt sätt (Sara).

Att användandet av digitala verktyg leder till stillasittande är något som alla respondenter är överens om. Lisa berättar att vid de tillfällen hennes elever erbjuds att använda sina digitala verktyg väljer de att titta på olika videoklipp eller spela spel sittandes. Hon nämner att det är högst ovanligt att eleverna utnyttjar digitala verktyg för att skapa

(20)

17

rörelse. Sara menar att när eleverna använder digitala verktyg i skolan och i hemmet sker det ofta just stillasittandes. Anettes svar instämmer med Saras och Lisas, hon uttrycker det såhär:

Digitala verktyg överlag är väldigt förankrat med att man sitter ner. Skola och fritidshem är ju en stor del av användandet av skärmen. I skolan så sitter man ju och skriver och jobbar (Anette).

5.2 Elevernas erfarenheter

Respondenterna anser att samtliga elever har någon form av erfarenhet kring digitala verktyg men att variationen är stor mellan eleverna. Det finns elever som spenderar hela sin fritid med ett digitalt verktyg i händerna och i den virtuella världen. Det finns också de elever som fått all sin erfarenhet av digitala verktyg från skolans undervisning. Fatima förklarar att det tydliggörs vilka elever som har mycket erfarenheter från hemmet genom efterfrågan för att få använda de digitala verktygen på fritidshemmet. Lisas svar

instämmer med Fatima och hon menar att vissa elever knappt har tillgång till internet hemma medan andra alltid har tillgång till de nyaste digitala verktygen. Anette berättar att det även finns stora skillnader i elevernas erfarenheter i den obligatoriska skolans undervisning kontra undervisningen i fritidshemmet. Hon menar att användandet av digitala verktyg i den obligatoriska skolan är förankrat med att eleverna sitter ned medan de arbetar. I fritidshemmet har eleverna större möjligheter att använda de digitala

verktygen till något som aktiverar dem fysiskt.

Inspiration till lek

Alla respondenter svarar att erfarenheterna som eleverna har av digitala verktyg och den virtuella världen är en stor inspirationskälla till fysiska rörelselekar. Sara nämner att de arbetat med fysiska lekar som varit inspirerade av datorspelet Minecraft. Hon påpekar att det är lättare att fånga upp de elever som har ett svagt intresse för rörelselekar genom att utgå från deras tidigare erfarenheter och intressen. Hon formulerar det såhär:

[…] de som inte ville vara med och leka sådana lekar ändrade sig när de hörde ordet Minecraft för det var något som fanns i deras värld […] då var det full aktivitet i hela skogen och alla sprang och letade efter föremål som fanns i deras digitala värld trots att vi inte använde något digitalt verktyg (Sara).

Fatima tycker att digitala verktyg och den virtuella världen ökar elevernas intresse för att ta eget initiativ och skapa nya lekar baserat på deras egna erfarenheter. Hon ser också en

(21)

18

ökning i elevernas engagemang när de själva får möjlighet att vara med och påverka och att hon som fritidslärare tar tillvara och uppmuntrar deras tankar och idéer. Nedanför förklarar Fatima:

Mina elever brukar vara bra på att hitta på egna dattenlekar och så kallar de det för olika namn som minecraftdatten då gör man såhär. Då brukar jag ofta ta till mig dem och kanske köra på fritidsgympan eller på vanliga idrotten (Fatima).

5.3 Fritidslärarens digitala kompetens

Samtliga respondenter menar att fritidslärarens kompetens är avgörande för att

undervisningen med digitala verktyg ska hålla hög kvalité. Flera respondenter beskriver vikten av att ha en tydlig planering och ett strukturerat användande av digitala verktyg där all undervisning är kopplad till ett lärandesyfte. Övriga fritidslärare ser vinsten med att använda digitala verktyg, men de påpekar att deras bristande kompetens kring ämnet hindrar dem från att utnyttja dem på ett tillfredsställande sätt. Dessutom påpekar de att om kompetensen saknas blir det svårt att möta eleverna i deras intressen. Alla är överens om att fritidslärare måste ha en medveten tanke bakom undervisningsmomenten med digitala verktyg för att undvika att de används som en nödlösning vilket ofta blir den primära funktionen när de används av personer som saknar den rätta kompetensen.

Olika arbetssätt för fysisk aktivitet

Respondenterna ställer sig positiva till användandet av digitala verktyg som en metod för att skapa fysisk aktivitet hos eleverna och menar att fritidslärarens kompetens är

avgörande för hur de digitala verktygen används. De kan användas spontant och på elevernas initiativ eller som ett planerat undervisningsmoment. Anette säger att om eleverna tar eget initiativ för att aktivera sig fysiskt bör fritidsläraren finnas tillgänglig för att vägleda och säkerställa att ett lärande sker. Shakira förklarar att hennes fritidshem använder sig av planerade återkommande undervisningstillfällen som de kallar för dansfredagar. Då får eleverna möjligheten att vara med och påverka undervisningen utefter sina intressen och behov.

På fredagarna har vi haft dansfredag och då har ju barnen fått välja danser på nätet så dansar vi tillsammans framför storbildskärmen och då har de ju valt mycket fortnite danser och det är ju både tjejer och killar med så det har vi ju gjort med alla barn (Shakira).

(22)

19

Situationsstyrt lärande

Resultatet visade att det fanns en tydlig gemensam uppfattning hos respondenterna att användandet av digitala verktyg präglas av situationsstyrt lärande. Fatima menar att om eleverna ska uppnå ett optimalt lärande i de olika situationerna som uppstår krävs det att fritidsläraren har den rätta kompetensen och förmågan att identifiera och ta tillvara på de händelser där lärande kan skapas. Anette säger att digitala verktyg erbjuder eleverna oändlig tillgång till information som är sann, lämplig och givande men även falsk, olämplig och missvisande. Respondenterna uttryckte en oro över sociala medier och allt som tillkommer i form av chattfunktioner och exponering för felaktig information. De menar att det kan uppstå situationer där elever får tillgång till information som de inte förstår sig på och detta kan fritidslärare utnyttja för att skapa ett lärande på gruppnivå och diskutera innebörden av till exempel källkritik:

[…] att sitta på internet fritt med vuxet stöd, det är inte alla elever som har den

möjligheten hemma. Då kan man lätt kan slänga upp skärmen om det finns frågor kring en situation. Här har någon skrivit såhär till mig, får den det? Då tar vi upp det på storbild och så kollar vi och frågar vad tycker ni andra? Hur ska man agera? Ska man blocka och hur gör man det? Att man verkligen kan gå in på djupet på de sidorna som de faktiskt använder (Lisa).

Digitala verktyg på fritidshemmet låter eleverna utforska metoder som är normbrytande för användandet av digitala verktyg i den obligatoriska skolan och i hemmet, till exempel att utföra något fysiskt med hjälp av en Ipad medan man håller i den. Anette förklarar att hennes elever har ett intresse för att spela in filmer som kräver mycket rörelser. Hon menar att fritidsläraren med rätt kompetens tar diskussionen med eleverna om hur de digitala verktygen bör hanteras i sådana situationer istället för att förbjuda det. Det kan handla om att filmandet förflyttas till den mjuka gräsmattan istället för asfalten på skolgården. Hon lägger även fokus på fritidshemmets roll i sammanhanget:

Det kanske är fritidshemmet då som är den enda gången där man kan använda sin Ipad för att springa runt eller göra någonting annat. Alla de andra timmarna då är det förankrat med att man ska sitta ner med sin Ipad (Anette).

(23)

20

6. Diskussion

Detta kapitel kommer att föra en jämförande diskussion mellan tidigare forskning, resultat och vår egen tolkning av den data som samlats in. Syftet med studien var att undersöka hur fritidslärare arbetar med digitala verktyg för att aktivera eleverna fysiskt och vilka faktorer som påverkar detta. Studien syftade också till att undersöka hur fritidslärare menar att elevernas erfarenheter, intressen och behov tas tillvara vad gäller digitala verktyg och fysisk aktivitet. Diskussionen kommer att delas in i tre delar likt resultatet. I detta kapitel kommer även val av metod att diskuteras samt tankar kring vidare forskning.

Detta kapitel ämnar även diskutera studiens forskningsfrågor som är:

• Hur använder fritidslärare digitala verktyg för att stimulera elevernas fysiska aktivitet?

• Hur menar fritidslärare att elevernas tidigare erfarenheter av digitala verktyg tas tillvara för att aktivera elever fysiskt?

• Vilka faktorer påverkar arbetet med digitala verktyg på fritidshemmet?

6.1 Resultatdiskussion

Digitala verktyg för fysisk aktivitet

Det första samtliga respondenter nämner på intervjufrågan hur arbetar du för att skapa fysisk aktivitet med hjälp av digitala verktyg är Just Dance och QR-koder. I resultatet blir det tydligt att flera respondenter använder Just Dance spontant vid tillfällen då elever efterfrågar spelet eller om läraren vill bryta dåliga mönster hos eleverna. Detta är inget negativt då det skapar fysisk aktivitet hos eleverna. Dock menar Rudella och Butz (2015) att Just Dance och övriga spel som går under kategorin exergaming behöver tydliga instruktioner från läraren om hur och varför det ska användas. Vi ser att exergaming används i undervisningen, men att det allt för ofta saknas en medveten tanke.

Respondenterna använder exergaming primärt för att skapa nöje och den fysiska aktiviteten blir en bonus.

Något som är tydligt i vårt resultat är att det finns en stor oro att digitala verktyg hämmar fysisk aktivitet istället för att främja genom att skapa stillasittande. Detta relaterar till Sollerhed och Ejlertsson (2007) som påpekar att skolan måste arbeta aktivt för att

(24)

21

motverka situationer i undervisningen som leder till att elever blir stillasittande.Vi anser dock att det är fritidslärarnas arbetssätt med digitala verktyg som leder till stillasittande och inte själva verktyget. Flera av respondenterna berättar att digitala verktyg i skolan är förankrat med att eleverna sitter still och arbetar. En respondent påpekar att skolans pedagogik kan motverkas på fritidshemmet genom att erbjuda eleverna möjlighet att aktivera sig fysiskt med hjälp av digitala verktyg. Gao (2014) är medveten om att digitala verktyg kan leda till stillasittande, men samtidigt poängterar han att det finns stora

möjligheter för att skapa fysisk aktivitet med hjälp av digitala verktyg. Detta förstärker vårt argument att det är fritidslärarnas arbetssätt med digitala verktyg som skapar

stillasittande. Respondenterna menar att eleverna vid väldigt få tillfällen tar egna initiativ till att aktivera sig fysiskt med digitala verktyg men att det kan vara ett resultat av dålig introduktion till ämnet. På grund av det blir fritidshemmets uppdrag att motverka stillasittande vid användandet av digitala verktyg ännu viktigare. Att hjälpa eleverna utveckla förmågan att ta eget initiativ att skapa fysisk aktivitet med digitala verktyg är också en metod för att hjälpa eleverna nå upp till de 60 minuterna av daglig fysisk aktivitet som World Health Organization (2018) rekommenderar för barn i skolåldern. Under intervjuerna fick vi uppfattningen att flera av respondenterna upplever att arbetet med digitala verktyg kopplat till fysisk aktivitet är ett komplicerat ämne som kräver mycket av såväl fritidslärare som elever. Flera respondenter påpekar också att deras bristande intresse för digitala verktyg är ett stort hinder. Detta leder till att de ej arbetar aktivt för att sätta sig in i ämnet och prioriterar andra moment i sin undervisning istället. Enligt Lantz-Andersson och Lundin (2019) har det skapats informella nätverksgrupper för att diskutera och delge tankar och idéer som kan hjälpa lärare i arbetet med digitala verktyg. I vårt resultat blir det tydligt att respondenten som var bäst insatt i de olika sociala nätverksgrupperna också var den som hade bäst förståelse för hur digitala verktyg kan användas för att skapa fysisk aktivitet. Nätverksgrupperna ger henne en större

förståelse för digitala verktyg och ett annat perspektiv på hur man kan arbeta med dem. Trots att respondenten inte har något intresse för digitala verktyg privat arbetar hon aktivt med att vara uppdaterad för att kunna möta eleverna i deras intressen.

(25)

22

Elevernas erfarenheter

Utifrån vårt resultat kunde vi konstatera att elevernas erfarenheter varierade gällande digitala verktyg. Vissa hade mycket erfarenheter från såväl hemmet som skolan medan andra fick sina erfarenheter från skolans och fritidshemmets undervisning. Den främsta anledningen till det var att de hade bristande tillgång till digitala verktyg i hemmet. Rikala, Vesisenaho och Mylläri (2013) förklarar att det sker en allmän ökning i

användandet av digitala verktyg i samhället och att detta ökar skolans ansvar för hur de implementeras i undervisningen. Utifrån vår forskningsbakgrund kopplat till resultatet blir det tydligt att skolans och fritidshemmets roll i att låta eleverna utforska digitala verktyg för att införskaffa erfarenheter blir allt mer relevant.

Vi observerade att samtliga respondenter framhävde vikten av inspiration och motivation till lek när vi frågade hur de tar tillvara på elevernas erfarenheter i planeringen av sin undervisning. Att fånga upp elever som under vanliga omständigheter avstår från lekar med fysisk aktivitet med hjälp av deras intressen och erfarenheter av digitala verktyg var ett återkommande svar. Respondenternas svar stämmer väl överens med skolans

styrdokument som beskriver att undervisningen ska utgå från elevernas behov och intressen (Skolverket, 2019). Eftersom eleverna är i behov av fysisk aktivitet och deras intressen är digitala verktyg blir detta ett perfekt tillfälle att implementera exergaming i undervisningen. Ho et al. (2017) menar att exergaming är en effektiv metod för att fånga upp de elever som behöver stöd i motivationen för att aktivera sig fysiskt. Även de elever som redan har en stark motivation för fysiska lekar tilltalas av exergaming. Vårt resultat visar att fritidslärarnas främsta tillämpning av elevernas erfarenheter i undervisningen är då de anpassar befintliga fysiska lekar efter den virtuella världen för att öka deltagandet i leken. Detta relaterar även till Foote et al. (2017) som beskriver att grupprelaterade aktiviteter har en positiv effekt på barns intresse för fysisk aktivitet.

Fritidslärarens digitala kompetens

Under intervjuerna blev det tydligt för oss att det fanns stora skillnader mellan fritidslärarnas digitala kompetens. Två respondenter hade en medveten tanke bakom användandet av digitala verktyg och utnyttjade dem för att uppnå ett lärandesyfte. Under intervjun med dessa respondenter fick vi uppfattningen av att de arbetade med en äldre definition av digital kompetens som är kopplat till fritidslärarens individuella kunskaper och färdigheter. Colás-Bravo et al. (2019) skriver att begreppet digital kompetens har

(26)

23

utvecklats från att läraren har en utvecklad teknisk och instrumentell förståelse för de digitala verktygen till lärarens förmåga att överföra sin egen digitala kompetens till eleverna. Under bearbetningen av empirin ändrades vår uppfattning och vi insåg att fritidslärarnas digitala kompetens var bättre än vi trodde. De arbetade aktivt med att föra över sina kunskaper till eleverna och utveckla deras digitala kompetens. Vi märkte under övriga respondenters intervjuer att de inte besitter digital kompetens i samma

utsträckning som de tidigare nämnda respondenterna. Anledningen till detta var framförallt brist på intresse och resurser. De visade en förståelse för vikten av att eleverna utvecklar ett kritiskt förhållningsätt till digitala verktyg, men de saknade dock konkreta förslag på hur de skulle gå tillväga för att uppnå detta. Utöver ett kritiskt förhållningssätt ska eleverna också få förutsättningar att utveckla ett ansvarsfullt arbetssätt med digitala verktyg i relation till problemlösning, kommunikation och information (Colás-Bravo et al., 2019).

Vi uppfattade att de respondenter som inte arbetade lika frekvent med digitala verktyg i jämförelse med de andra motiverade sina val med att deras elever använder de digitala verktygen på ett felaktigt sätt. Detta är dock ett resultat av att deras digitala kompetens inte är tillräckligt utvecklad då övriga respondenter har upptäckt metoder för att

motverka detta i sin undervisning. En metod som nämns är att som fritidslärare utnyttja händelser då eleverna gör något otillåtet för att skapa ett situationsstyrt lärande och diskutera innebörden av ansvarstagande samt källkritik. Respondenten som använder sig av metoden menar att det är ett måste då alla elever inte har möjligheten att utforska de digitala verktygen med stöd av en vuxen i hemmet. Att inte arbeta främjande med digitala verktyg i olika sammanhang på fritidshemmet strider mot

Utbildningsdepartementets (2017) nationella strategi att den svenska skolan ska sträva efter att vara ledande i arbetet med digitaliseringens möjligheter. Godhe och Sofkova Hashemi (2019) skriver att digital kompetens ska lyftas fram som en demokratisk fråga. Detta innebär att samtliga fritidslärare bör sträva efter att hjälpa eleverna utveckla en förståelse för digitaliseringen både genom situationsstyrt lärande och under planerade undervisningsmoment.

(27)

24

6.2 Sammanfattning

Sammanfattningsvis kan vi se att det finns stora skillnader i hur fritidslärare arbetar med digitala verktyg kopplat till fysisk aktivitet. Det kan ske spontant eller som ett planerat undervisningsmoment med ett tydligt syfte. De faktorer som har störst påverkan på hur fritidslärare arbetar med digitala verktyg är fritidslärarens kompetens, intresse och tillgång till digitala verktyg. Vi ser att fritidslärare använder elevernas erfarenheter och intressen för att fånga samtliga elever och aktivera dem fysiskt. Detta sker framförallt genom att de anpassar befintliga fysiska aktiviteter och kopplar dessa till elevernas intressen av digitala verktyg. Spel som går under kategorin exergaming som Just Dance är också något som används frekvent på fritidshemmen.

Vi anser att fler fritidslärare bör arbeta aktivt för att aktivera elever fysiskt med digitala verktyg då det är en så pass stor del av deras intressen och behov. Att det sker spontant på elevernas eget initiativ är positivt, men det måste samtidigt finnas med som ett planerat undervisningsmoment med tydlig introduktion. Vi anser även att fritidslärare behöver ta ansvar för sin egen digitala kompetens för att ge eleverna möjlighet att utvecklas.

6.3 Metoddiskussion

Vi valde att genomföra semistrukturerade intervjuer som går under kategorin kvalitativ metod. Anledningen till att vi valde just semistrukturerade intervjuer var för att få

möjligheten att ställa följdfrågor. Följdfrågorna hjälpte oss att föra intervjun framåt inom det tänkta ämnet och samla in relevant empiri. De svårigheter vi upplevde med

semistrukturerade intervjuer var att krävdes mycket tid för att genomföra och bearbeta. För att genomföra en intervju som håller hög kvalité krävs planering och strukturering av frågor följt av att hitta personer som kan tänka sig att ställa upp samt har de kriterier som behövs. Ytterligare en svårighet var att på grund av de rådande omständigheterna med Covid-19 var det personalbrist på respondenternas fritidshem vilket resulterade i att det var svårt att hitta en tid för intervju som passade båda parter.

Under studiens gång gjordes valet att genomföra en pilotintervju vilket gav oss möjligheten att analysera och utvärdera våra intervjufrågor och vårt tillvägagångssätt.

(28)

25

Med hjälp av pilotintervjun fick vi en förståelse för vilken typ av följdfrågor som skulle ställas och hur respondenten bör bemötas. Respondenten som deltog i pilotintervjun uppfyllde de kriterier som behövde uppfyllas för vår undersökningsgrupp och gav oss återkoppling på områden vi kunde förbättra. Respondenten uppmanade oss att på förhand skicka ut intervjufrågorna till vår tänkta undersökningsgrupp då flera av intervjufrågorna krävde eftertanke för att kunna ge ett utförligt svar. Vi tog hennes råd i beaktning och valde att ge respondenterna möjligheten att få tillgång till intervjufrågorna. Om intervjufrågorna skickas ut på förhand finns risken att respondenterna anpassar svaren efter vad de tror kommer gynna studien vilket kan leda till missvisande svar. Vi valde att skicka ut frågorna ändå eftersom vi har tidigare erfarenheter av de fritidshem där våra respondenter arbetar.

Valet att inkludera fem intervjudeltagare visade sig vara tillräckligt för att samla in den empiri som studien behövde. Vi valde att ha ytterligare två respondenter i åtanke om empirin från de fem första intervjuerna inte skulle räcka till men dessa behövde aldrig kontaktas. Eftersom vi valde att intervjua fritidslärare som hade blandad erfarenhet och arbetade med elever i olika åldrar, blev det en stor variation på empirin som samlades in. Genom att kategorisera empirin utefter studiens frågeställningar underlättades arbetet med att identifiera teman och utforma rubriker. Valet att kategorisera empirin kopplat till frågeställningarna i olika färger och sedan dela upp dessa i olika dokument gjorde

empirin mer strukturerad och lättläst vilket besparade oss tid och minskade arbetsbördan.

6.4 Vidare forskning

Framtida forskning skulle kunna undersöka elevers perspektiv på användandet av digitala verktyg för att främja fysisk aktivitet. Det hade varit intressant att undersöka hur elevers perspektiv skiljer sig från fritidslärarnas uppfattningar då många elever i dagens samhälle besitter en större digital kompetens än flera fritidslärare. Studiens resultat skulle även kunna användas för att visa på brister i fritidslärares digitala kompetens och forskning skulle kunna bedrivas på hur detta kan åtgärdas.

(29)

26

Referenslista

Björndal, C.R.P (2018). Det värderande ögat: observation, utvärdering och utveckling i undervisning och handledning (2. uppl.). Liber.

Bryman, A. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder (2. uppl.). Liber.

Colás-Bravo, P., Conde-Jiménez, J., & Reyes-de-Cózar, S. (2019). The development of the digital teaching competence from a sociocultural approach. Media Education Research Journal, 27(61), 19–30. https://doi.org/10.3916/C61-2019-02

Denscombe, M. (2018). Forskningshandboken för småskaliga forskningsprojekt inom samhällsvetenskaperna (4. uppl.). MTM.

Eriksson-Zetterquist, U. & Ahrne, G. (2017). Intervjuer. I G. Ahrne & P. Svensson (Red.), Handbok i kvalitativa metoder. (s. 34 - 53). Liber.

European Commission. (2019, 3 juni). Digital Competence Framework for Educators (DigCompEdu). (Hämtad 4 juni, 2020) https://ec.europa.eu/jrc/en/digcompedu Folkhälsomyndigheten. (2019, 29 april). Fysisk aktivitet. (Hämtad 4 juni, 2020) https://www.folkhalsomyndigheten.se/

Foote, C., Bray, M. A., Kehle, T. J., Vanheest, J. L., Gelbar, N. W., Byer-Alcorace, G., Maykel, C., & DeBiase, E. (2017). Interdependent Group Contingency to Promote Physical Activity in Children. Canadian Journal of School Psychology, 32(2), 144-161. https://doi.org/10.1177%2F0829573516644901

Gao, Z. (2014). Symposium: Impact of School-Based Physical Activity Programs on Children's Health. Research Quarterly for Exercise and Sport, 85(1), 8.

Godhe, A-L., & Sofkova Hashemi, S. (Red.), (2019). Digital kompetens för lärare. Gleerups.

Ho, S. S., Lwin, M. O., Sng, J. R. H., & Yee, A. Z. H. (2017). Escaping through exergames: Presence, enjoyment, and mood experience in predicting children's attitude toward exergames. Computers in Human Behavior, 72, 381-389.

https://doi.org/10.1016/j.chb.2017.03.001

Karlsson, M., Fritz, J., Cöster, M., Karlsson, C., & Rosengren, B. (2019). Daglig fysisk aktivitet på schemat: bättre skolresultat hos pojkarna - Men för flickorna var det ingen skillnad – Bunkefloprojektet följde grundskoleelever under nio år. Läkartidningen, 116, 1–4.

Lantz-Andersson, A., & Lundin, M. (2019). Lärares samarbete i sociala medier. I A. L. Godhe & S. Sofkova Hashemi (Red.), Digital kompetens för lärare. (s. 177 – 184). Gleerups.

Lantz-Andersson, A., & Säljö, R. (Red.), (2014). Lärare i den uppkopplade skolan. Gleerups.

(30)

27

Larsen, A. K. (2009). Metod helt enkelt: en introduktion till samhällsvetenskaplig metod. Gleerups.

Nilsen, M. (2020). Barns digitala aktiviteter – Samspel mellan barn, lärare och digitala teknologier i förskolan. Liber.

Rikala, J., Vesisenaho, M., & Mylläri, J. (2013). Actual and potential pedagogical use of tablets in schools. Human Technology: An Interdisciplinary Journal on Humans in ICT Environments, 9(2), 113-131. http://dx.doi.org/10.17011/ht/urn.201312042736

Rudella, J. L., & Butz, J. V. (2015). EXERGAMES: Increasing Physical Activity through Effective Instruction. Journal of Physical Education, Recreation & Dance, 86(6), 8-15. Sjöström, M., Ekelund, U., Yngve, A., Nilsson, A., & Hurtig–Wennlöf, A. (2002). Om barnens vardagliga aktivitet och gällande rekommendationer. Svensk idrottsforskning, 11(3), 62–67. https://centrumforidrottsforskning.se/

Skolverket. (2020, 27 februari). Digital kompetens i fritidshemmet. (Hämtad 4 juni, 2020) https://www.skolverket.se/

Skolverket (2016). Kommentarmaterial till läroplanens fjärde del. Skolverket.

Skolverket. (2019). Läroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 (Rev.). Skolverket.

Sofkova Hashemi, S., & Spante, M (Red.), (2016). Kollaborativ undervisning i digital skolmiljö. Gleerups.

Sollerhed, A. C., & Ejlertsson, G. (2007). Physical benefits of expanded physical education in primary school: findings from a 3‐year intervention study in Sweden. Scandinavian Journal of Medicine & Science in Sports, 18(1), 102-107.

https://doi.org/10.1111/j.1600-0838.2007.00636.x

Spante, M. (2016). Dialog och digital teknik som stöd för att förstå människans

levnadsvillkor. I S. Sofkova Hashemi & M. Spante (Red.), Kollaborativ undervisning i digital skolmiljö. (s. 67 – 88). Gleerups.

Stukát, S. (2011). Att skriva examensarbete inom utbildningsvetenskap (2. uppl.). Lund: Studentlitteratur.

Utbildningsdepartementet. (2017, 19 oktober). Nationell digitaliseringsstrategi för skolväsendet. (Hämtad 4 juni, 2020) https://www.regeringen.se/

Vetenskapsrådet. (2017). God forskningssed.

https://www.vr.se/download/18.2412c5311624176023d25b05/1555332112063/God-forskningssed_VR_2017.pdf

World Health Organization. (2018, 23 februari). Physical activity. (Hämtad 4 juni, 2020) https://www.who.int/news-room/fact-sheets/detail/physical-activity

(31)

Bilagor

Bilaga 1

Intervjuguide

Vilket år slutförde du din utbildning som fritidslärare/pedagog? Hur många år har du arbetat på din nuvarande arbetsplats?

Berätta om hur er tillgång till digitala verktyg ser ut. Hur används de? Hur diskuterar ni användandet av digitala verktyg med eleverna?

Hur anser du att man kan skapa fysisk aktivitet med hjälp av digitala verktyg? Vilka möjligheter ser du med digitala verktyg kopplat till fysisk aktivitet?

Vilka hinder menar du finns i användandet av digitala verktyg på fritidshemmet? Hur ser elevernas tidigare erfarenheter av digitala verktyg ut?

Hur anser du att man kan ta tillvara på elevernas tidigare erfarenheter av digitala verktyg för att aktivera eleverna fysiskt?

Tar eleverna något eget initiativ för att aktivera sig fysiskt med hjälp av digitala verktyg? Något övrigt du vill tillägga som du anser kan bidra till vår studie?

Figure

Tabell 1. Urvalsbeskrivning

References

Related documents

För att användandet av digitala verktyg i allmänhet och interaktiva sådana i synnerhet ska kunna nyttjas inom kemiämnet på ett givande vis, krävs det till att börja med att ansvarig

Moreover, whatever “purchase various insurances” mentioned by financial manager F, “try to open new markets by developing new uses for products” which mentioned by R&D manager

[r]

Den miljö som undervisningen sker i har enligt instruktörerna stor betydelse för kommunikationen. Ur ett sociokulturellt perspektiv är det miljön i vilken ett kommunikativt

Keywords: FDI, the Baltic countries, CEE, Sweden, Economic Freedom, R&D, Trade Balance, Wage level, Neighbor

Prothero menar att språklärare har ett försprång i jämfört med andra lärare i att kunna lära ut värderingar eftersom undervisningen ska innehålla bearbetning av texter (1990,

Läroplanen (Lpfö 18, 2018) är den första läroplanen som beskriver krav på att alla barn ska ges möjlighet att använda sig av digitala verktyg i förskola. Förskolan som

The groundwater classes in the upper recharge areas are generally of low salinity Bicarbonate water type, especially in the north and northeast of Iraq and pouches in Sinjar and