Föräldrars erfarenheter av aktiviteten
utomhuslek på fritiden
för barn i åldrarna 6-10 år
Madelen
Sjögestam
Sofia Larsson
Arbetsterapi, kandidat 2020Luleå tekniska universitet Institutionen för hälsovetenskap
Larsson, S., & Sjögestam, M.
Föräldrars erfarenheter av aktiviteten utomhuslek på fritiden för barn i åldrarna 6-10 år. Examensarbete i arbetsterapi 15 hp, Luleå tekniska universitet, Institutionen för
hälsovetenskap, Avdelningen för hälsa och rehabilitering, 2020.
Sammanfattning
Forskning visar att barn genom fri utomhuslek utvecklar många viktiga förmågor. Inom arbetsterapeutiska teorier framkommer att den fysiska- och sociala miljön kan påverka utomhuslek. Syftet med studien var att beskriva föräldrars erfarenhet av aktiviteten utomhuslek på fritiden för barn i åldern 6-10 år. Studien antog en kvalitativ metod och använde semistrukturerade intervjuer för att svara på syftet. De 12 deltagarna blev utvalda genom ett tillfällighetsurval och en kvalitativ innehållsanalys användes för att analysera det insamlade materialet. Det insamlade materialet kategoriseras sedan i tre kategorier: “Mindre utomhuslek nu än förr”, “Möjligheter och hinder för utomhuslek” och “Betydelsen av utomhuslek”. Resultatet visade att föräldrarnas erfarenheter var att deras barn lekte mindre utomhus idag jämfört med när de själva var barn och föräldrarna trodde att det till stor del berodde på dagens teknik. Det visade sig även att föräldrarna tyckte utomhuslek var väldigt viktigt för deras barn men att föräldrarna såg många faror kring utomhuslek. Slutsatsen av studien är att barns utomhuslek inte bara påverkas av den fysiska- och sociala miljön utan även av deras föräldrars attityder.
Larsson, S., & Sjögestam, M.
Föräldrars erfarenheter av aktiviteten utomhuslek på fritiden för barn i åldrarna 6-10 år. Examensarbete i arbetsterapi 15 hp, Luleå tekniska universitet, Institutionen för
hälsovetenskap, Avdelningen för hälsa och rehabilitering, 2020.
Abstract
Research shows that children through free outdoor play develop many important abilities. Within occupational therapeutic theories, the physical and social environment can influence outdoor play. The purpose of the study was to describe parents' experiences of outdoor play activities during leisure time for children aged 6-10 years. The study adopted a qualitative method and used semi-structured interviews to answer the aim of the study. A convenience sample was used when selecting the parents. A total of 12 parents were interviewed. The interviews were analyzed using content analysis that resulted in three categories; “Less outdoor play now than before”, “Opportunities and obstacles for outdoor play” and “The importance of outdoor play”. The result showed that parents' experience was that their children played less outdoors then what themselves did when they were children and the parents believed that it was the technology of today as it depended on it. It also turned out that parents thought outdoor play was very important for their children, but that parents saw many risks surrounding outdoor play. The conclusion of the study was that children's outdoor play not only are affected by the physical and social environment but also by their parents' attitudes.
Innehållsförteckning
Inledning 4
Bakgrund 4
Lek utifrån ett arbetsterapeutiskt perspektiv 4
Vikten av lek 5
Fysiska faktorers inverkan på utomhuslek 5
Sociala faktorers inverkan på utomhuslek 6
Problemformulering 7 Metod 8 Design 8 Urval 8 Procedur 9 Datainsamling 9 Analys av data 10 Forskningsetiska aspekter 11 Resultat 11 Mindre utomhuslek nu än förr 11
Möjligheter och hinder för utomhuslek 13
Betydelsen av utomhuslek 14 Resultatdiskussion 15 Metoddiskussion 17 Slutsats 18 Referenslista 19 Bilaga 1. 22 Bilaga 2. 23
Inledning
Då författarna kom i kontakt med tidigare forskning om tillgängligheten på lekplatser genom deras lärare som forskat inom ämnet, började ett intresse för aktiviteten utomhuslek och miljöns betydelse för leken att växa fram. Under utbildningen har författarna även läst om vikten av lek för barns utveckling och om hur arbetsterapeuter kan använda sig av lek i sitt arbete med barn. Båda författarna har barn, varav en har barn med funktionsnedsättning. Författarna uppfattar sig i sin föräldraroll som ständigt vaksamma och vill skydda sina barn från risker och faror som finns i olika leksituationer. När författarna sedan hörde om hur säkerhetstänk har lett till förändringar i lekmiljöer och att detta har kommit att hindra barns spontana lek, kändes det spännande att söka mer information kring ämnet. Författarna blev särskilt nyfikna på föräldrars erfarenheter av barns utomhuslek då det fanns lite forskning utifrån föräldraperspektivet.
Bakgrund
Lek utifrån ett arbetsterapeutiskt perspektiv
Inom arbetsterapeutiska teorier beskrivs lek som barns primära aktivitet. Lek är en aktivitet som utförs för barnens egen skull och barn leker helst saker där de får utveckla sina förmågor samt där de får nya upplevelser. Det finns många olika definitioner av lek. Lek beskrivs emellertid ofta som ett komplext och flerdimensionellt fenomen som drivs av den inre lusten. Lek anses även vara viktig för barns personliga utveckling och i lek utvecklas barns intressen och värderingar. Det är genom leken barnen skapar egna erfarenheter om den närliggande miljön och leken skiljer sig från andra aktiviteter eftersom den ger utrymme åt fantasin (Eliasson, Lidström & Peny-Dahlstrand, 2016; Erlandsson & Persson, 2014; Kielhofner, 2012; Sturgess, 2003). Vygotskij (1995) anser att barn behöver fantasi för att leka lekar om det verkliga livet. Fantasin är enligt Vygotskij uppbyggd av delar ur verkligheten och leken kan var helt påhittad eller tagen ur verkliga sammanhang som barnet själv varit med om. Bundy (1993) hävdar att lek är annorlunda mot andra aktiviteter såsom egenvård och produktivitet på grund av att leken kommer från barnet själv och utförs endast för att den är just lekfull. Om barn utforskar föremål och miljöer på ett lekfullt sätt och själva känner att de leker så hör aktiviteten enligt Sturgess (2003) till lek. Om leken är tillräckligt
tillfredsställande och fullkomligt fångar barnets intresse, om barnet känner sig lycklig och glömmer allt som händer runt omkring inträder något som Nakamura och Csikszentmihalyi (2009) benämner som flow. Utifrån flera arbetsterapeutiska teorier beskrivs den fysiska- och sociala miljöns inverkan på personen och aktiviteten samt hur dessa påverkas av olika kulturer. Den fysiska- och sociala miljön kan på olika sätt vara hindrande eller stödjande för aktivitetsutförandet (Duncan, 2013; Erlandsson & Persson, 2014; Kielhofner, 2012) och på så sätt påverka leken.
Vikten av lek
Lekens betydelse i barns liv har undersökts under många år och lek har beskrivits som en grundläggande del av ett barns vardag. I grunden är leken enlig t Knutsdotter Olofsson (2002) en social aktivitet som leder till social- och kognitiv utveckling. Barn lär sig i leken saker som samarbete, ömsesidighet, att turas om och att förstå samband. I överensstämmelse med detta skriver Dewey (2004) att barn utvecklas i interaktionen med omgivningen samt att barn aktivt behöver testa sig fram för att lära sig. Gray (2017) beskriver olika kategorier av lek och gemensamt för dessa är att de måste finnas ett motiv och en inre lust hos barnet. Fortsättningsvis beskriver Gray även att barn strävar efter en lagom dos av utmaning och rädsla i leken som i sin tur leder till att barn utvecklar fysiska förmågor och mod. Då lek är spontan och barnen är personligt involverade räknas det enligt Missiuna och Pollock (1991) till fri lek, vilket är viktigt för att barn ska utvecklas normalt. Vidare beskriver Missiuna och Pollock att fysiska-, sociala- och personliga faktorer kan minska tillgången till fri lek och leda till sekundära funktionshinder, minskad motivation, fantasi och kreativitet, dåligt utvecklade sociala färdigheter samt barn som blir mindre självständiga. Gray (2011) menar att fri lek har minskat kontinuerligt sedan 1955 och att det beror på föräldrarnas kontroll av barns aktiviteter. Från januari 2020 blev barnkonventionen lag i Sverige, där står i artikel 31 att barn har rätt till vila och fritid samt att de har rätt till lek utifrån sin egen ålder (Sveriges riksdag, SFS 2018:1197), vilket stärker vikten av lek.
Fysiska faktorers inverkan på utomhuslek
Miljöer som utmanar barns förmågor väcker enligt Kielhofner (2012) deras engagemang och uppmärksamhet. Bento och Dias (2017) studie beskriver hur det i utomhusmiljön finns funktioner och stimulans som barn inte kan återfinna i inomhusmiljön, såsom kontakten med
naturliga element och naturens mikroorganismer som hjälper till att bygga upp barns immunförsvar. Lek i en naturlig utomhusmiljö ger enligt Kilkelly, Moore, Lynch och O'Connell (2016) fysisk-, social- och kognitiv förbättring, emotionell- och spirituell utveckling, ökat skydd mot stress, minskad aggressivitet samt ökat välbefinnande. Vidare konstaterar de att barn ser möjligheter till lek överallt, de leker på platser som inte är speciellt utformade för lek och föredrar naturliga platser där de gärna leker med naturliga element som gräs, sand, bark, grus och träd. De hävdar också att utomhusmiljön ger barn en ökad uppskattning och känsla för naturen samt mer variation av aktiviteter, bland annat på grund av att miljön är under en ständig förändring när årstiden och vädret byts (Kilkelly et al., 2016). Däremot kan årstider och väder även ha en negativ inverkan på utomhuslek, då barnen i deras studie spenderade mer tid inomhus under vintern på vissa platser i världen (Ergler, Kearns och Witten, 2016).
I en studie av Jansson, Sundevall och Wales (2016) framkom att det var de områden som inte var planerade för just lek som var mer uppskattade av barnen. Det visade sig att de platserna var gynnsamma för deras lekmöjligheter och för att det skulle kunna bli just deras egna ställe. Enligt forskarna i studien bör barn därför vara med i planering och design samt i den pågående processen för att utforma landskap, och på så vis skulle det även kunna bli mer variation i lokala grönområden. I en studie gällande barns perspektiv på lekplatser i deras närområde fann Jansson (2008) att barnen i studien ofta tog med den omgivande miljön i deras perspektiv av lekplatsen, att de barnen som hade skogsområden runt lekplatsen uppskattade detta och det ledde till att lekplatsens utformning var mindre betydelsefull. Barnen som deltog i undersökningen förstod redan från tidig ålder att lekplatserna var avsedda för just dem och de visste även att lekplatserna var tillverkade av vuxna, vilket gjorde att lekplatserna inte alltid motsvarade deras önskemål. Barn reagerade negativt på de platser där vissa lekmöjligheter tagits bort på grund av säkerhetsrisker, men uppskattade mycket förmågan att kunna röra sig fritt och ha tillgång till en mängd olika aktiviteter i deras närmiljö. Barn uppfattar utomhusmiljöer annorlunda än vuxna och det är viktigt att ta hänsyn till detta (Jansson, 2008). Enligt barnkonventionen artikel 12 har de barn som har möjlighet rätt till att ge sina åsikter i samtliga frågor som angår barnet (UNICEF Sverige, 2009).
Sociala faktorers inverkan på utomhuslek
Utomhuslek kan enligt Gray (2017) påverkas av det samhälle barn växer upp i både historiskt sett men även i nutid. I ett flertal studier (Bento & Dias, 2017; Bringolf-Isler et al., 2010; Brussoni, 2015) har det framkommit att barns tid till utomhuslek minskat på grund av den ökade oron för barns säkerhet. Det är främst rädslan för trafiken och för främlingar samt för att barn ska skada sig som gör att föräldrar håller sina barn inomhus. I likhet med detta skriver Bringolf-Isler et al. (2010) i en studie att hur mycket tid barn leker utomhus beror förutom på föräldrarnas åsikter om brister i miljön även på sociokulturella faktorer. Barn som bor nära vänner tillbringade mer tid till utomhuslek jämfört med de barn som inte kan ta sig till sina vänner på egen hand (Bringolf-Isler et al., 2010). Inom arbetsterapeutisk litteratur (Duncan, 2013; Eklund, Gunnarsson & Leufstadius, 2010; Eliasson et al., 2016; Kielhofner, 2012) beskrivs ofta att miljön är en viktig komponent som påverkar aktiviteten lek på olika sätt. Den sociala miljön som innefattar familj och vänner ger sociala signaler som på så sätt formar regler och beteenden hos barn samt att den kultur barn lever i påverkar bland annat barns värderingar och beteenden.
Barn har flera viktiga vanor och roller, rollerna blir fler ju äldre barnen blir och med åldern ökar även värdet av jämnåriga kamrater (Giddens & Sutton, 2014; Kielhofner, 2012). Det är i lek som barn testar olika roller. Den sociala miljön såsom familjens-, skolans- och förskolans rutiner och förväntningar på barnen påverkar dess vanor och roller. De olika rollerna påverkar och styr vad barnen leker. Saknar ett barn roller, har för höga krav i sina roller eller har för få roller kan barnets välbefinnande bli påverkat och barnet kan uppleva brist på identitet (Kielhofner, 2012). Rollerna är viktiga för att barnen ska anpassa sig socialt i samhället och tillslut bli självständig från sina föräldrar (Eliasson et al., 2016). Antropologer har studerat hur barns lek påverkas av att de har varit tvungna att lära sig förmågor som var viktiga i deras specifika kultur för att bli produktiva vuxna. Exempelvis lekte barn i jägar- och samlarsamhället jägare och samlare och de barn som växte upp i bondesamhället lekte bönder. På liknande sätt leker barn i många kulturer idag ofta med datorer (Gray, 2017).
Problemformulering
Lek är barns viktigaste aktivitet enligt ett flertal teorier och studier (Piaget, 1962; Kielhofner, 2012; Erlandsson & Persson, 2014; Sturgess, 2003; Eliasson et al. 2016) . I det västerländska
samhället är fokus ofta på barns säkerhet vid lek. På grund av föräldrars rädsla för olyckor är de mer restriktiva när det gäller barns utomhuslek. Faktorer som miljö samt barns ålder påverkar föräldrars oro till utomhuslek (Eliasson et al., 2016) och studier visar att dataspel ersätter utomhuslek (Pedri, 2016; Gray, 2017) vilket leder till att många barn leker mindre utomhus i dag. Samtidigt visar forskning att barn bör få leka fritt samt exponeras för lagom svåra utmaningar i leken för att förbättra sin förståelse för sina förmågor, sin kompetens och även få de positiva effekterna på hälsan (Brussoni, 2015; Missiuna & Pollock, 1991). Utifrån ovanstående resonemang om att inom arbetsterapeutisk teori är lek barns viktigaste aktivitet och att ett flertal teorier visar på lekens betydelse för barns utveckling, varför minskar då barns tid till utomhuslek trots vetskapen om dess positiva effekter? För att belysa denna frågeställning vill författarna undersöka föräldrars perspektiv på aktiviteten utomhuslek på fritiden för barn i åldrarna 6-10 år. Genom att genomför denna studie kan författarna även lyfta viktiga faktorer i barns lekmiljöer som arbetsterapeuten behöver känna till i arbetet med att möjliggöra barns delaktighet i fri utomhuslek. Därför är syftet med denna studie att beskriva föräldrars erfarenheter av aktiviteten utomhuslek på fritiden för barn i åldrarna 6-10 år.
Metod
Design
Författarna valde en kvalitativ ansats i studien baserat på semistrukturerade intervjuer med öppna frågor (bilaga 2) som ger en djupare förståelse inom ramen för valt område. Då syftet med studien var att undersöka erfarenheter av en företeelse valdes denna metod som enligt Kvale och Brinkmann (2014) är lämplig vid studier angående personers erfarenheter.
Urval
För att hitta deltagare som kunde bidra med information till studiens syfte kontaktade författarna möjliga deltagare genom att lämna en förfrågan i barnens fack till föräldrar i fyra klasser, från förskoleklass - årskurs 3 på två skolor i mellansverige. Detta är enligt Olsson och Sörensen (2011) ett tillfällighetsurval som är ett icke slumpmässigt urval, vilket betyder att författarna väljer ut de deltagare som finns tillgängliga. Tillfällighetsurval är den svagaste urvalsmetoden, men då författarna valt deltagare som kan svara på frågor utifrån studiens syfte genom på förhand valda kriterier samt tillfrågat en större grupp är det möjligt att
resultatet bli mer tillförlitligt. Inklusionskriterierna var att deltagarna skulle vara föräldrar till barn 6-10 år samt att de skulle kunna delta i en intervju under februari månad då författarna hade en tidsbegränsning.
Procedur
Av totalt 73 förfrågningar som lämnades ut till potentiella deltagare var det 20 som svarade att de var intresserade, åtta av dem kunde inte inom tidsramen för studien. De 12 som återstod fick ett informationsbrev (Bilaga 1) skickat till sig via mejl. Dessa 12 deltagare, en man och 11 kvinnor godkände sin medverkan i studien och bokades för intervju. Deltagarna fick själva välja plats för samtalet och författarna erbjöd även att göra intervjuerna via skype/mobiltelefon. Författarna valde att göra de första fyra intervjuerna tillsammans för att de kommande intervjuerna skulle ske på liknande sätt. Sju av intervjuerna genomfördes genom mobiltelefon och resterande via fysiska möten. Intervjuerna tog mellan 18 och 31 minuter att genomföra. Innan intervjuerna startade fick deltagarna muntlig information om att deltagandet var frivilligt, att de kunde avbryta när som helst utan skäl samt att de inte kommer bli identifierbara i studien. Författarna valde att inte intervjua fler deltagare då de inte tyckte det behövdes för att en mättnad redan upplevdes i materialet. Enligt Olsson och Sörensen (2011) sker mättnaden i materialet då liknande information blir återkommande i insamlad data.
Datainsamling
Utifrån studiens syfte att beskriva föräldrars erfarenheter av aktiviteten utomhuslek på fritiden för barn i åldrarna 6-10 år så arbetade författarna fram en intervjuguide med följdfrågor som sedan diskuterades med handledaren. Därefter kompletterade författarna intervjuguiden med nya frågor samt formulerade om några frågor för att göra dem mer övergripande.
Övergripande frågeställningar var:
● Vad brukar ert/era barn göra utomhus på fritiden?
● Har du lagt märke till om ditt/dina barn är mer eller mindre ute och leker jämfört med hur mycket du var ute och lekte när du var liten?
● Finns det platser/ställen utomhus där ditt/dina barn inte får leka? ● Vad tycker du att utomhuslek har för betydelse för ditt/dina barn?
● Märker du någon skillnad på hur barnet/barnen är då de varit ute och lekt kontra om ni varit inne och lekt en hel dag?
Intervjuerna utfördes på olika platser som författarna och deltagarna gemensamt kommit överens om. Fyra av intervjuerna genomfördes av båda författarna via telefon och åtta stycken delades upp mellan författarna och utfördes vid ett senare tillfälle. För att förstå så mycket som möjligt av kommunikationen i intervjuerna spelades samtliga in med röstinspelning via en mobiltelefon. Detta är enligt Kvale och Brinkmann (2014) gynnsamt då författarna vill fånga hela intervjukontexten och fokusera fullt ut på allt som sägs under intervjun liksom på kroppsliga tecken som tonfall, kroppsspråk, gester och ansiktsuttryck som deltagarna delger. På grund av att författarna ville fokusera fullt ut på deltagarna så valde författarna även att inte göra anteckningar under intervjuerna. Deltagarna fick lämna sitt samtycke till ljudinspelningen innan inspelningen startade. De fick även information om att inspelningen och den transkriberade texten kommer att kasseras då studien blivit godkänd.
Analys av data
Författarna valde att göra en kvalitativ innehållsanalys, det är enligt Höglund-Nielsen och Granskär (2017) gynnsamt vid hantering av stora mängder data. Samtliga inspelningar delades upp mellan författarna för att lyssnas igenom och sedan transkriberas ordagrant. Intervjuerna lästes igenom och därefter togs meningsbärande enheter ut, vilka är viktiga meningar som svarar mot studiens syfte. Nästa steg i analysen bestod av att kondensera texten, det gjorde författarna för att materialet skulle bli mer lätthanterlig men ändå bevara sitt väsentliga innehåll. Därefter kodades det kondenserade materialet och koderna undersöktes kontinuerligt för att se om det fanns likheter eller olikheter mellan dem. De koder som hörde ihop grupperades och skapade underkategorier samt slutligen tre huvudkategorier. All data kontrollerades för att se till så att ingen data passade in under flera kategorier eller hamnade mellan två kategorier. Författarna såg även över så att ingen data som svarade mot syftet exkluderades (Höglund-Nielsen & Granskär, 2017).
Tabell 1. Exempel på meningsbärande enheter, kondenserade meningsenheter, koder och kategorier från innehållsanalys av intervjuer.
meningsenhet
Ja, det är det, det blir inte så mycket utomhuslek nu på vintern Inte mycket utomhuslek på vintern Mindre ute på vintern Skillnad vinter / sommar Möjligheter och hinder för utomhuslek Deras fantasi kommer igång, fantasin flödar och man märker att dom blir inspirerade av omgivningen Fantasin flödar och de blir inspirerade av omgivningen Fantasin flödar ute och omgivningen inspirerar Fördelar med utomhuslek Betydelsen av utomhuslek Forskningsetiska aspekter
Alla tillfrågade föräldrar fick lämna samtycke till om de ville delta i intervjun. De fick även information om att de inspelade intervjuerna samt det transkriberade materialet skulle kasseras när studien blivit godkänt för att ingen ska kunna identifiera enstaka deltagare senare (Olsson & Sörensen, 2011). Informationen fick de både skriftligt i informationsbrevet (bilaga 1) som de fick hemskickat via mail i god tid före intervjun samt muntligt innan intervjun startade. Risken med en studie på föräldrar var att det kunde dyka upp känsliga ämnen då det rörde något så personligt som deras barn, därför förberedde författarna föräldrarna på att de kunde välja att avbryta närsomhelst utan särskilda skäl. Syftet med studien var att beskriva föräldrars erfarenheter av aktiviteten utomhuslek på fritiden för barn i åldrarna 6-10 år då det fanns lite forskning utifrån föräldrarperspektivet. Resultatet kan användas till vidare forskning inom ämnet samt vara ett underlag för planering och utformning av nya lekmiljöer. Studien kan även lyfta viktiga faktorer i barns miljö som arbetsterapeuten behöver ta hänsyn till i sitt arbete med barns delaktighet i aktivitet. Sammanfattningsvis anser författarna att syftet och nyttan med studien väger upp mot de eventuella risker som finns med den.
Resultat
Analysen av föräldrarnas erfarenheter av aktiviteten utomhuslek mynnade ut i tre kategorier
Mindre utomhuslek nu än förr, Möjligheter och hinder för utomhuslek, Betydelsen av utomhuslek, som beskrivs var för sig nedan.
Mindre utomhuslek nu än förr
Den här kategorin beskriver föräldrarnas erfarenheter av hur barns utomhuslek ser ut idag jämfört med när de själva var barn.
Föräldrarnas erfarenhet var att deras barn lekte mindre utomhus nu jämfört med när de själva var barn, föräldrarna beskrev det som att de själva vara ute jämt när de var små. De beskrev även hur de lekte andra sorters lekar, att de hade mer fantasilekar och att de oftare lekte många fler barn tillsammans i spridda åldrar. Den främsta orsaken föräldrarna såg till mindre utomhuslek var att barnen fastnade i tv-spel, mobiltelefoner, surfplattor samt att barn idag hade tillgång till tv med många fler tv kanaler som sände barnprogram dygnet runt. En förälder uttryckte det så här:
“A gud ja! Det är ju, ja det är framför allt tv-spel och mobiltelefoner. Asså den typen av prylar som är intressant, som inte alls fanns på samma sätt när jag va barn”.
En annan vanlig förekommande orsak som föräldrar uppgav till att barnen lekte mindre utomhus idag jämfört med när de själva var små var att föräldrarna själva prioriterade annorlunda. Det kunde handla om att barnen hade andra fritidsaktiviteter, att föräldrarna prioriterade läxor eller att föräldrarna själva inte tyckte om att vara ute vilket ledde till att barnen inte heller gick ut. En annan anledning som framkom var att allting var uppstyrt idag, vilket föräldrarna förklarade som tidsbrist och stress kring det som måste göras. Att en del barn var bosatta långt bort från sina vänner var en annan uppfattning föräldrarna hade som förklaring till att barn befann sig mer inomhus idag. Det framkom även att föräldrarna tyckte att det idag fanns färre lekplatser och att lekplatserna som fanns var gjorda för barn på förskolenivå.
Föräldrarnas erfarenheter var också att det fanns en större oro kring utomhuslek idag jämfört med när de själva var små. En förälder beskrev det såhär:
“Tryggheten att vara inne...den har väl säkert mycket att föräldrarna är mer oroliga för sina barn nuförtiden. Skador utomhus bland annat och hur samhället ser ut”.
Föräldrarna uppgav flera olika aspekter till oron de upplevde. En aspekt var den ökade trafiken och närheten till stora vägar. Det kunde röra sig om att en väg gick igenom bostadsområdet och för att barnen skulle kunna leka i området så blev det automatiskt att
barnet befann sig i trafiken. Det framkom att bilarna körde fort och att alla inte sänkte farten inne i bostadsområdet. Föräldrarnas erfarenhet var att en del av barnen inte hade konsekvenstänk än och var därför inte tillräckligt försiktiga för att vara i närheten av vägar. Barnen gillade att leka med sparkcyklar och bollar och föräldrarna ville då att barnen skulle leka i närområdet så att de kunde ha koll på barnen så att de inte skulle bli påkörda.
En annan aspekt av oro som föräldrarna tog upp var tilliten till främmande människor. Det framkom att samhället var förändrat och att föräldrarna inte vågade låta sina barn leka helt fritt utomhus för att det fanns “fula gubbar” bland personerna i samhället runt barnen. Detta beskrev föräldrarna som ytterligare en anledning till att barnen vistades mera inomhus där det fanns en annan trygghet.
Ytterligare en aspekt som föräldrarna nämnde var oron för skador. De nämnde olika byggnader där barnen kunde skada sig, till exempel fallfärdiga hus eller garage där det fanns verktyg och andra saker som barnen kunde göra illa sig på. Föräldrarna var även oroliga för skogen, till exempel skulle barnen kunna ramla och slå sig där, hamna i närheten av vattendrag eller börja fäktas med pinnar. Föräldrarna såg vattendrag och dammar som en stor risk, trots att barnen kunde simma så tyckte inte föräldrar att barnen skulle vistas i närheten av vatten utan en vuxen. Föräldrarnas önskan var att om barnen skulle gå långt hemifrån, skulle de berätta vart de skulle och de skulle då ha med sig en mobiltelefon.
Möjligheter och hinder för utomhuslek
Denna kategori beskriver de möjligheter och hinder som föräldrarna erfar i förhållande till utomhuslek och olika aspekter av det. Till skillnad från förra kategorin är den här kategorin inte kopplad till hur leken såg ut förr.
Föräldrarnas erfarenheter var att barnen helst valde att leka med kompisar i ungefär samma ålder som de själva. Föräldrarna beskrev att området de bodde i hade stor betydelse för hur mycket tid barnen lekte utomhus, föräldrarnas upplevelse var att de barn som hade sitt hem i områden där många andra barnfamiljer bodde spenderade mer tid utomhus. Ytterligare en aspekt som föräldrarna uppfattade var att de barn som hade syskon lekte tillsammans med dem utomhus och att detta ledde till mer utomhuslek. Det framkom även att föräldrar erfor att
vissa barn hade svårt att leka med kompisar och att en del syskon inte lekte med varandra. Föräldrarnas erfarenhet var att de ofta var med i utomhuslek, både på grund av att barnen gärna ville det men också att föräldrarna gärna ville ha koll på sina barn. En förälder beskrev det så här:
“Åter igen märker jag att jag är ju oftast med på de flesta lekarna liksom. Så jag kanske är väldigt styrande, ja.”
Föräldrarnas erfarenhet var att det kunde vara ett problem att få barnen att gå ut och leka, de fick ofta “pusha” ut sina barn och vara den som var pådrivande till att de skulle komma ut. Föräldrarna upplevde att det var svårare att få barnen att gå ut under vintern och de ansåg att orsaken var att det var mörkt och blött ute. En annan upplevelse föräldrarna hade var att barnen inte ville ta på sig vissa kläder, som regnkläder eller vantar, vilket kunde leda till problem med att gå ut och leka. Föräldrarnas erfarenhet var att barnen lekte mindre ute under vintrar utan snö än om det hade varit en vinter med snö. På sommaren tillbringade de mer tid utomhus vilket berodde på att de var lediga och att familjen till exempel kunde åka på utflykter tillsammans. Föräldrarnas erfarenhet var att under vardagarna var barnen inte ute och lekte så mycket på grund av att de kom hem sent, att barnen ofta var trötta och föräldrarna var upptagna med annat eller att barnen skulle göra läxor. Det kunde även handla om att barnen hade andra inplanerade aktiviteter under vardagskvällarna. Även på helgerna hade barnen inplanerade aktiviteter men föräldrarnas erfarenhet var att barnen ändå var ute och lekte mer på helgerna, de gjorde ofta utflykter tillsammans med familjen på helgen, exempelvis åkte de ut i skogen, till vattnet eller till större lekplatser.
Betydelsen av utomhuslek
Följande kategori beskriver föräldrarnas erfarenheter av hur barn påverkas av utomhuslek samt vad föräldrarna ser för effekter av utomhuslek hos sina barn.
Föräldrarna ansåg att utomhuslek var väldigt viktig för deras barn och deras erfarenheter var att de såg stora skillnader på barnen om de varit ute och lekt jämfört med om de varit inne en hel dag. Föräldrarnas erfarenhet var även att barnen blev mer fysiskt trötta efter utomhuslek och att de därför hade lättare att somna på kvällen om de varit ute och lekt på dagen.
Föräldrarna menade att det berodde på att barnen rörde på sig mer då de var utomhus och på så sätt gjorde av med mer energi. En förälder beskrev:
“Om han varit inne en hel dag blir han inte såhär trött så han kan gå och lägga sig på en gång, han blir mer rastlös. Det är som att han måste gå ut och springa av sig för att han ska bli trött i både huvudet och i kroppen. Är han ute blir han en helt annan trött, då är han trött både fysiskt och psykiskt”.
Förutom att barnen blev fysiskt trötta av utomhuslek var föräldrarnas erfarenhet att barnen även blev hungrigare och gladare av utomhuslek. Föräldrarna upplevde att barnen hade mer fantasi i utomhuslek än vad de hade i inomhuslek och erfarenheten var att det var i just fantasilekar samt lekar som var frekvent återkommande som barnen blev mest uppslukade av leken. Föräldrarna beskrev att när barnen blev uppslukade i leken märkte barnen inte att det blev mörkt ute, de kände inte heller av hunger eller trötthet. En förälder beskrev det så här:
“Ja, jag älskar den känslan. Det är ju då man kan verkligen koppla av. Det kan syskonen här göra ihop ibland, när dom kommer in i en lek, dom spelar roller och är en familj sådär låtsas. Jag kan höra när dom är igång med det där och då är dom helt inne i det, det är den jag vill åt liksom, den är faktiskt väldigt härlig”
En fördel som föräldrarna upplevde med utomhuslek var att barnen fick tillgång till frisk luft och ljus när de var ute. Andra fördelar de såg var att barnen lärde sig viktiga saker, till exempel samspel med andra barn och att man blir blöt av vatten. Föräldrarna uppskattade de positiva effekterna av utomhuslek och deras önskan var att barnen skulle vistas mer utomhus än vad de gjorde.
Resultatdiskussion
Syftet med denna studie var att beskriva föräldrars erfarenhet av aktiviteten utomhuslek för barn i åld rarna 6-10 år. Resultatet som framkom var att föräldrarna upplevde att deras barn lekte mindre utomhus än vad de själva gjorde när de var små. En anledning föräldrarna beskrev till att barnen lekte mindre utomhus idag var att dem själva valde att vara inomhus och en annan anledning var att barnen tillbringade mycket tid med tekniska produkter. Enligt en studie av Eklund et al. (2010) påverkas barn av omgivningen och samhället samt gör detsamma som resten av familjen då de väljer att göra aktiviteter som reflekteras av sociala grupper. I en studie av Bento och Dias (2017) visade det sig att barn spenderade mer tid inomhus på grund av föräldrarnas attityder kring utomhuslek, föräldrarnas attityder ledde till
att de strukturerade andra aktiviteter samt kontrollerade barnen på grund av deras rädslor för eventuella olyckor som kunde inträffa. Bento och Dias menade även att möjligheterna för utomhuslek minskas på grund av teknikutvecklingen. Kielhofner (2012) beskriver hur begränsningar i miljön påverkar uppkomsten av vanor och roller hos barn, vilket i sin tur påverkar vilka aktiviteter barn väljer.
I resultatet framkom orsaker i den fysiska miljön som ledde till mindre utomhuslek idag. Det rörde sig om platser i närområdet som föräldrarna såg som farliga. Detta överensstämmer med tidigare studier (Bento & Dias, 2017; Bringolf-Isler et al., 2010; Brussoni, 2015) som beskrivit hur den ökande oron för barns säkerhet lett till minskad utomhuslek. Little och Wyver (2008) förklarar att säkerheten är en viktig aspekt att ta hänsyn till i miljöer i utomhuslek men att undvika risker helt för barn är inte lösningen, då går barnet miste om den optimala utvecklingen. Little och Wyver menar att barn ska ges stimulerande och utmanande miljöer där riskerna för de allvarligaste skadorna ska reduceras men där spänning och kreativitet bibehålls. Kielhofner (2012) beskriver hur miljön kan vara stödjande eller hindrande för delaktighet i aktivitet samt att miljön behöver vara lagom utmanande för att väcka ett engagemang hos barn. Då miljön ställer för låga krav på barn kan det enligt Kielhofner leda till ett ointresse hos barnet. Enligt arbetsterapeutiska teorier (Eliasson et al., 2016; Erlandsson & Persson, 2014; Kielhofner, 2012) är lek barns primära aktivitet. Enligt Lynch, Moore och Prellwitz (2018) bör arbetsterapeuter förespråka lekmiljöer som inte bara är säkra men också har ett högt lekvärde, stödjer delaktighet för alla och att det finns policy och riktlinjer som på samhällsnivå stödjer barns rättigheter och möjligheter till utomhuslek.
En annan orsak i den fysiska miljön föräldrarna såg till mindre utomhuslek idag var bristen på lekplatser i närområdet och lekplatsers utformning. I likhet med detta visade Jansson et al. (2016) studie att placering och utformning av lekplatser hade stor betydelse för om barnen nyttjade dem, det framkom även i deras studie att barn tyckte lekplatserna var viktiga mötesplatser där de helst umgicks med vänner i liknande ålder som de själva.
I resultatet framkom det även att föräldrarna såg olika möjligheter och hinder i miljön som påverkade utomhuslek men som inte var kopplat till hur utomhusleken var förr. En möjlighet föräldrarna såg i den fysiska miljön som påverkade utomhuslek var att när det fanns andra
barn i närområdet ledde det till mer utomhuslek. Detta stämmer med Bringolf-Isler et al. (2010) studie där det framgick att barn som inte kunde ta sig till vänner på egen hand tillbringade mindre tid till utomhuslek. På så vis hade närliggande lekplatser och vänner i närområdet en betydande roll för barnens sociala nätverk. Enligt Knutsdotter Olofsson (2002) leder samspel i lek till social- och kognitiv utveckling. Eliasson et al., (2016) menar att barn utvecklar essentiella roller i lek och att rollerna är viktiga för att barn ska kunna anpassa sig i samhället för att bli oberoende av sina föräldrar.
I resultatet framkom hinder i den sociala miljön som ledde till mindre utomhuslek, vilket var att föräldrarna gärna ville ha koll på sina barn, att de ofta var med när barnen lekte utomhus och att de då även var styrande i utomhuslek. Enligt Lester och Russell (2010) bör föräldrar vara medvetna om vikten av fri lek hos deras barn och vara ett stöd till att barnen får de rätta förutsättningar att leka fritt. Att vara med och styra utomhuslek kan enligt Eliasson et al., (2016) hindra barns känslomässiga utveckling samt att knyta an till andra människor. Gray (2011) menar att fri lek minskar kontinuerligt och Missiuna och Pollock (1991) beskriver hur brist på fri utomhuslek leder till en sämre utveckling hos barn. Då denna studie endast lyfter föräldrars erfarenheter av utomhuslek där det visade sig att föräldrarna ofta var styrande skulle det vara av stor vikt att göra ytterligare studier för att få en tydligare bild av den fria utomhusleken kopplat till barns utveckling.
Det visade sig att alla föräldrar tyckte att utomhuslek var väldigt viktigt för deras barn, de beskrev positiva effekter av utomhuslek, som att barnen fick frisk luft, mer fantasi och att barnen upplevdes gladare. Det beskrevs även av Kilkelly et al., (2016) att lek i en naturlig utomhusmiljö gav barnen ett ökat välbefinnande. Arbetsterapeuter bör uppmärksamma vikten av utomhuslek i arbetet med barn då det visat sig vara viktigt för barns välmående och då det i utomhusmiljön enligt Bento och Dias (2017) finns stimulans som inte går att få i inomhusmiljön.
Metoddiskussion
Då författarna ville fånga föräldrars erfarenheter av aktiviteten utomhuslek hos deras barn var en kvalitativ innehållsanalys att föredra (Kvale & Brinkman, 2014). Författarna valde att göra
semistrukturerade intervjuer och följde en intervjuguide med frågor som svarade mot studiens syfte, detta för att arbeta på ett liknande sätt. De första fyra intervjuerna genomfördes tillsammans för att kontrollera så att intervjuerna utfördes på ett liknande sätt och på så sätt stärka trovärdigheten. Författarna kontrollerade att resultaten höll samma kvalitet på de intervjuer som utfördes enskilt jämfört med de som gjordes gemensamt. Då författarna aldrig tidigare utfört studier med semistrukturerade intervjuer tog de hjälp av handledaren vid utformning av frågor. Författarna har funderat över sättet som frågorna ställdes på, vart betoningen läggs i frågorna och hur det kan ha inverkat i det givna resultatet. Författarna valde att spela in samtliga intervjuer för att på så sätt inte behöva anteckna under intervjun, vilket var en fördel då författarna ville kunna fokusera på allt som sades samt för att kunna lyssna igenom materialet vid senare tillfälle. Att anteckna under intervjun skulle däremot kunna lett till att författarna inte glömde viktig information som de ville återkomma till senare under intervjun och som skulle kunna lett till ett trovärdigare material. Efter att författarna utfört sammanlagt 12 intervjuer, transkriberat dem samt läst igenom dessa såg författarna likheter i materialet och att en mättnad hade nåtts.
Enligt Lundman och Hällgren-Graneheim (2012) kan trovärdigheten påverkas av författarnas förutfattade meningar, tidigare erfarenheter och teoretisk kunskap. Författarna kan ha en djupare förkunskap och förutfattade meningar om ämnet då de båda är föräldrar till barn i den valda åldern och även har egna erfarenheter om aktiviteten utomhuslek. Detta skulle kunna påverka hur författarna förstår intervjusvaren och tolkar resultatet. Då författarna studerat vikten av lek för barnets normala lärande och utveckling under utbildningen till arbetsterapeut kan även detta ha inverkat positivt på vilka frågor som ställdes och det slutgiltiga resultatet.
Genom att författarna valde ett tillgänglighetsurval (Olsson & Sörensen, 2011) skulle detta kunna ha påverkat resultatet då deltagarna bor i mellersta delarna av landet och befinner sig i liknande miljöer. Författarna ansåg att några av deltagarna skulle kunna ha påverkat varandra i och med att de har kommit i från samma skola, men då författarna ser i resultatet från de två olika platserna att svaren ändå påminner om varandra är detta inte troligt. Då författarna endast hade med en man i studien skulle det kunna ha påverkat resultatet, men i analysen av materialet märktes det ingen skillnad på mannens svar kontra kvinnornas svar och författarna menar då att det inte inverkat på resultatet. De flesta intervjuerna gjordes genom telefon på
grund av sjukdom, vilket eventuellt skulle kunna ha bidragit till att personerna kände sig mer bekväma och svarat mer sanningsenligt. Dock kan författarna ha missat saker som kroppsspråk och ansiktsuttryck som enligt Kvale och Brinkman (2014) därmed kan ha försvagat materialet. Genom att ta med citat från föräldrarna ger författarna läsarna möjlighet att tolka trovärdighet (Höglund Nielsen & Granskär, 2017).
Slutsats
Tidigare forskning inom arbetsterapi har visat att fri lek är viktigt för barns utveckling och att utomhuslek inte kan ersättas med inomhuslek. I resultatet framkom det att både den sociala- och fysiska miljön påverkar aktivitetsutförandet. Det gäller att vara medveten om detta och att miljön formas av den kultur och av de attityder som finns runt barnet. Författarna vill belysa detta område då de ser ett stort behov av att nutidens och även framtidens barn ska få möjlighet till fri utomhuslek för att växa upp och utvecklas till kompetenta vuxna.
Referenslista
Bento, G., & Dias, G. (2017). The importance of outdoor play for young children's healthy development. Porto Biomedical Journal, 2(5), 157–160.
https://journals.lww.com/pbj/Fulltext/2017/09000/The_importance_of_outdoor_play_for_you ng.9.aspx
Bringolf-Isler, B., Grize, L., Mäder, U., Ruch, N., Sennhauser, FN., & Braun-Fahrländers, C. (2010). Built environment, parents' perception, and children's vigorous outdoor play.
Preventive Medicine, 50(5–6), 251-256. doi:org/10.1016/j.ypmed.2010.03.008
Brussoni, M. (2015). What is the Relationship between Risky Outdoor Play and Health in Children? A Systematic Review. International Journal of Environmental Research and Public
Health 12(6), 6423-6454. doi:10.3390/ijerph120606423
Bundy, A. (1993). Assessment of play and leisure: Delineation of the problem. American
Journal of Occupational Therapy 47(3), 217-222.
https://ajot.aota.org/article.aspx?articleid=1873214
Dewey, J. (2004). Individ, skola och samhälle. (S. Hartman, U. P. Lundgren & R. M. Hartman, Övers. 4. uppl.). Stockholm: Natur och Kultur.
Duncan, A. S. E. (2013). Foundations for practice in Occupational Therapy (5. ed.). Great Britain: Churchill Livingstone Elsevier.
Eklund, M., Gunnarsson, B., & Leufstadius, C. (Red.).(2010). Aktivitet & relation: Mål och
medel inom psykosocial rehabilitering. Lund: Studentlitteratur.
Eliasson, A-C., Lidström, H., & Peny-Dahlstrand, M. (Red.).(2016). Arbetsterapi för barn
och ungdom. Lund: Studentlitteratur.
Ergler, C. R., Kearns, R., & Witten, K. (2016). Exploring children’s seasonal play to promote active lifestyles in Auckland, New Zealand. Health & Place, 41, 67-77.
doi:org/10.1016/j.healthplace.2016.07.001
Erlandsson, L-K., & Persson, D. (2014). ValMO-modellen: Ett redskap för aktivitetsbaserad
arbetsterapi. Lund: Studentlitteratur.
Giddens, A., & Sutton, P. W. (2014). Sociologi (5:e). Lund: Studentlitteratur.
Gray, P. (2011). The Decline of Play and the Rise of Psychopathology in Children and Adolescents. American Journal of Play, 3(4), 443-463.
https://www.psychologytoday.com/files/attachments/1195/ajp-decline-play-published.pdf Gray, P. (2017). What Exactly Is Play, and Why Is It Such a Powerful Vehicle for Learning?
Top Lang Disorders, 37(3), 217–228.
https://www.psychologytoday.com/sites/default/files/what_is_play_published.pdf
Höglund Nielsen, B., & Granskär, M. (Red.). (2017). Tillämpad kvalitativ forskning inom
Jansson, M. (2008). Children’s Perspectives on Public Playgrounds in two Swedish Communities. Children, Youth and Environments, 18(2), 88-109.
https://www.researchgate.net/publication/262275672_Children's_perspectives_on_public_pla ygrounds_in_two_Swedish_communities
Jansson, M., Sundevall, E., & Wales, M. (2016). The role of green spaces and their management in a child-friendly urban village. Urban Forestry & Urban greening, 18, 228-236. doi:org/10.1016/j.ufug.2016.06.014
Kielhofner, G. (2012). Model Of Human Occupation: teori och tillämpning. Lund: Studentlitteratur.
Kilkelly, U., Moore, A., Lynch, H., & O'Connell. (2016). Children and the Outdoors: Contact
with the outdoors and natural heritage among children aged 5 to 12: Current trends, benefits, barriers and research requirements. Dublin, Ireland: Heritage Council
Knutsdotter Olofsson, B. (2002). Lek för livet. Stockholm: HLS Förlag.
Kvale, S., & Brinkmann, S. (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun. (3., [rev.] uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Lester, S., & Russell, W. (2010). Children’s right to play: An examination of the importance
of play in the lives of children worldwide. Working paper No. 57. The Hague, The
Netherlands: Bernard van Leer Foundation.
Little, H., & Wyver, S. (2008). Outdoor play: Does the risks reduce the benefits? Institute of
Early Childhood, Macquarie University, 33(2), 33-40. doi:org/10.1177/183693910803300206
Lundman, B., & Hällgren-Graneheim, U. (2012). Kvalitativ innehållsanalys. I Granskär, M. & Höglund-Nielsen, B. (red.). Tillämpad kvalitativ forskning inom hälso- och sjukvård (s. 187- 202) (2., [rev.] uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Lynch, H., Moore, A., & Prellwitz, M. (2018). From Policy to Play Provision: Universal Design and the Challenges of Inclusive Play. Children, Youth and Environments, 28(2), 12-34. doi:10.7721/chilyoutenvi.28.2.0012
Missiuna, C., & Pollock, N. (1991). Play Deprivation in Children With Physical Disabilities: The Role of the Occupational Therapist in Preventing Secondary Disability. The American
journal of Occupational Therapy, 45(10), 882-888. doi:org/10.5014/ajot.45.10.882
Nakamura, J., & Csikszentmihalyi, M. (2009). The concept of flow. In S. J. Lopez & C. R. (Eds.), Oxford handbook of positive psychology (p. 89-105). USA: Oxford University Press. Olsson, H., & Sörensen, S. (2011). Forskningsprocessen: kvalitativa och kvantitativa
perspektiv. (3., [rev.] uppl.). Stockholm: Liber.
Pedri, J. (2016). Where has all the “Good” play gone? Jeunesse: Young People, Texts,
Cultures, 8(1), 345-357. doi:10.1353/jeu.2016.0019
Förenta nationernas konvention om barnets rättigheter (SFS 2018:1197). Hämtad från
Riksdagens webbplats:
https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/lag-20181 197-om-forenta-nationernas-konvention_sfs-2018-1197
Sturgess, J. (2003). A model describing play as a child-chosen activity — is this still valid in contemporary Australia? Australian Occupational Therapy Journal, 50(2), 104–108.
doi.org/10.1046/j.1440-1630.2003.00362.x
UNICEF Sverige (2009). Barnkonventionen: FN:s konvention om barnets rättigheter. Stockholm: UNICEF Sverige. Hämtat 2019-12-27 från
https://unicef.se/barnkonventionen/las-texten#hela-texten
Vygotskij, L. S. (1995). Fantasi och kreativitet i barndomen. (K. Öberg Lindsten, Övers. 1. uppl.). Göteborg: Daidalos AB.
Bilaga 1.
Institutionen för hälsovetenskap
__________________________________________________________________________ Förfrågan om att delta i en studie om föräldrars erfarenheter av aktiviteten utomhuslek
Lek är barns främsta aktivitet och är lika viktigt som behovet av mat och omvårdnad under uppväxten. Det finns i dagsläget lite forskning om vart barn leker utomhus på sin fritid. Syftet med denna studie är därför att beskriva föräldrars erfarenhet av aktiviteten utomhuslek på fritiden för barn i åldrarna 6-10 år. Förhoppningen är att studien kan ligga till grund för vidare forskning inom ämnet och även vara ett stöd i planering samt utformning av nya lekmiljöer. Vi tar kontakt med dig eftersom Du är förälder till ett barn mellan 6 och 10 år.
Studien är ett examensarbete på grundnivå och en del av utbildningen till arbetsterapeut vid Luleå tekniska universitet. Intervjuerna kommer att genomföras under våren 2020 och kommer att beröra din erfarenhet av aktiviteten utomhuslek på fritiden för ditt/dina barn. Intervjun beräknas ta cirka 30-40 minuter, på en tid och plats som Du bestämmer, den kan även ske genom telefonsamtal. Intervjun kommer att spelas in och skrivas ut i text. Efter intervjun kan Du eventuellt bli kontaktad igen för att svara på kompletterande frågor.
Deltagandet är helt frivilligt och Du kan när som helst avbryta utan någon motivering. Den information som Du lämnar kommer att behandlas konfidentiellt. Inspelningarna och den utskrivna texten kommer att förstöras när examensarbetet är godkänt. Redovisning av resultatet kommer ske så att ingen individ kan identifieras. Resultatet kommer att presenteras i form av en muntlig presentation på Luleå tekniska universitet samt i ett examensarbete. När examensarbetet är godkänt kommer det finnas tillgänglig på Universitetsbibliotekets hemsida http://ltu.diva-portal.org/smash/search.jsf?dswid=-2526 under länken ”Universitetets publikationer”. Du kommer även ha möjlighet att ta del av ett skriftligt exemplar av examensarbetet.
Vi frågar härmed om Du är intresserad av att få vidare information eller vill delta i studien? Skicka ditt svar till någon av oss studenter senast den .... Ansvariga för studien är Sofia, Madelen och Maria. Har Du frågor är Du välkommen att höra av dig till någon av oss.
Sofia Larsson Madelen Sjögestam Maria Prellwitz
Student Student Universitetslektor/handledare soflaz-7@student.ltu.se madsjg-7@student.ltu.se maria.prellwitz@ltu.se 070-3137378 073-1806243 0920-491000
Bilaga 2.
Muntlig information innan intervjun startar
● Syftet
● Tid, ca: 40 min, ● Frivilligt
● Konfidentialiteten ● Publicering, LTU ● Samtycke till inspelning ● Frågor innan vi börjar?
Intervjufrågor
● Skulle du kunna beskriva hur er familj ser ut? (vilka)
● Kan du berätta lite om hur den omgivande miljön runt omkring ert boende ser ut? - finns det lekplatser?
- skog, grönområden, sjöar?
● Om ni har en ledig dag, vad brukar ni göra då? - Hinner ni gå ut och leka även under vardagarna
● Vad brukar ert/era barn göra utomhus på fritiden? - vilka saker leker den med?
- vid flera barn i detta åldersspann: finns det skillnader i utomhuslek?
● Var föredrar ditt barn att leka utomhus? - Varför tror du att ditt barn just vill leka där? - Är det olika platser på sommaren kontra vintern?
● Har du lagt märke till om ditt/dina barn är mer eller mindre ute och leker jämfört med hur du var ute och lekte när du var liten?
- Hur mycket tid skulle du gissa att ditt barn leker ute under en vecka?
● Finns det platser/ställen utomhus där ditt/dina barn inte får leka? - Brukar den få bestämma själv var den vill leka?
- Om det finns: Varför får barnet/barnen inte leka där? - Skillnad på oron till barnens lek om föräldern har flera barn?
● Hur viktigt tycker du att utomhuslek är för ditt barn? - ser du några fördelar / nackdelar med utomhuslek?
● Föredrar barnet att leka själv eller med någon annan? (syskon, förälder, barn) - vid flera barn i detta åldersspann: finns det skillnader på utomhuslek?
● Ibland när barn leker kan de komma in i ett flow där de glömmer både tid och rum, har lagt märke till att ditt/dina barn gjort det någon gång och vill du berätta om det i så fall?
- vid flera barn i detta åldersspann: finns det skillnader på utomhuslek?
● Märker du någon skillnad på hur barnet/barnen är då de varit ute och lekt kontra om ni varit inne och lekt en hel dag?
