• No results found

Redaktörerna har ordet

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "Redaktörerna har ordet"

Copied!
2
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

97

Lena SohL & MagnuS Wennerhag

Redaktörerna har ordet

Det här nuMret av Sociologisk Forskning är det första som helt görs av redaktionen på Södertörns högskola. Numret ges ut i en tid som tydligt präglas av den globala coronaviruspandemin. Redan i förra numret publicerade vi ett samtal mellan fyra svenska sociologer om pandemin och vårt samhälles hantering av den. I detta num-mer efterlyser vi num-mer sociologisk forskning om hur samhället och människors liv har påverkats av coronakrisen och covid-19, genom en öppen anmodan (Call for papers) att skicka in artikelmanuskript med coronapandemirelaterad empirisk forskning till ett kommande temanummer av Sociologisk Forskning.

Den tid i vilket detta nummer publiceras präglas också av de globala protester som inleddes efter det att en vit amerikansk polis dödade den 46-årige svarta mannen George Floyd. För dessa protester har den sociala rörelsen Black Lives Matter haft en avgörande betydelse.

I det här numret publicerar vi en intervju med den amerikanska sociologen Jeffrey C. Alexander, en av de planerade huvudtalarna vid årets inställda Sociologidagarna. Intervjun kretsar främst kring Alexanders teori om den civila sfären, men behandlar även covid-19-pandemin, George Floyd och Black Lives Matter. I intervjun får Alex-ander frågan av Andrea Voyer, som tillsammans med Anna Lund har gjort intervjun, hur kultursociologin kan hjälpa oss att förstå den globala pandemin och den globala sociala rörelse som uppmärksammar svarta livs betydelse. Alexander svarar att en allmän sociologisk förståelse av covid-19-pandemin skulle kunna uppmärksamma betydelsen av klass, bristfälliga sjukvårdssystem eller politiska maktstrukturer. Men som kultursociolog vill Alexander även rikta blicken mot ”känslostrukturerna och representationens strukturer”, det vill säga frågor om vilket slags samhälle som vi känner att vi är. Han talar om covid-19-pandemin som ett trauma. Mordet på George Floyd beskriver Alexander som ”ett trauma inuti ett trauma”. Den solidaritetsrörelse som växt fram ser han dock som en möjlig brytpunkt för rasrelationerna i USA.

I det här numret presenterar vi fyra forskningsartiklar. Rolf Lidskog skriver i sin artikel ”Samhället utmanat? Artificiell intelligens och sociologisk kunskap” att en allt viktigare sociologisk uppgift är att studera AI (artificiell intelligens), om vi ska kunna förstå samhällets utformning och det sociala livet av i dag. Lidskog visar hur sociolo-giska perspektiv både kan vidareutveckla kunskapen om AI och utmana dominerande föreställningar om detta fenomen. I artikeln ”Resisting the rat race. Self-sufficiency as a search for resonance in rural Sweden” analyserar Majken Jul Sørensen läsarbrev till tidningen Åter, skrivna av familjer som flyttat till den svenska landsbygden för att leva

https://doi.org/10.37062/sf.57.21972

Sociologisk Forskning, årgång 57, nr 2, sid 97–98.

(2)

SOCIOLOGISK FORSKNING 2020

98

mer självförsörjande. Sørensen uppmärksammar frågor om modernitet, konstruktivt motstånd och vad livet i ett samhälle utan ekonomisk tillväxt skulle kunna innebära. Sofia Strid studerar i sin artikel ”Betydelser av könsstympning hos migrerade minoriteter i Sverige. En feministisk våldsforskningsanalys” attityder, förhållningsätt och föränd-ringsfaktorer i förhållande till könsstympning, ett fenomen som hon ser som ett uttryck för samhälleligt och könat våld. Strid argumenterar för att det finns allt för lite kunskap om attityder till könsstympning i Sverige och att feministiska perspektiv kan tillföra nya värdefulla perspektiv i denna fråga. Sverre Wide menar i sin artikel ”Schack och social interaktion. En undersökning av Dag Østerbergs och Johan Asplunds analyser av schack” att sociologin allt för lite uppmärksammat spelandet av schack. Wides bidrag är att teoretiskt närma sig den struktur som utmärker schackspelandets sociala interaktion, vilket han gör genom att undersöka Østerbergs och Asplunds tidigare schackanalyser.

I numret publicerar vi också fyra recensioner av nyutkomna böcker. Stefan Svall-fors undrar i sin recension av Irene Wennemos Politik på riktigt. Handbok för sociala

ingenjörer (2020) huruvida det vore ”en absurd överdrift att utnämna Irene Wennemo

till en svensk nutida Machiavelli”. I sin recension av Miguel Martinez Squatters in the

capitalist city. Housing, justice, and urban politics (2019) drar sig Anders Westerström

till minnes ett möte med en äldre husockupant i Frankrike, och hur denne uppmärk-sammade en rad motsättningar som husockupanter ställs inför under postfordistiska och nyliberala samhällsförhållanden. Frågan om hur klass och rasism hänger samman analyseras av Mikael Svensson i avhandlingen Hur klass gör skillnad. Klasspositionens

betydelse för rasistiska och negativt särskiljande praktiker (2019) och recensenten Susanne

Urban menar att den, som alla bra frågor, inte är lätt att svara på. Aida Alvinius beskriver i sin recension av antologin Genus, risk och kris (2020) av Jennifer Hobbins, Erna Danielsson och Angelika Sjöstedt (red.) boken som ”ett ambitiöst försök till ett tvärvetenskapligt samarbete”.

Vi vill också uppmana er att sända oss era artikelmanus, förslag till recensioner och idéer för framtida temanummer. Sociologisk Forskning publicerar bidrag på svenska och övriga skandinaviska språk samt på engelska. Sociologisk Forskning tillämpar ano-nymiserad kollegial granskning (double blind peer review) och alla artiklar publiceras med omedelbar öppen tillgång (open access) på tidskriftens hemsida.

Vi vill också uppmärksamma våra läsare på att Sociologisk Forskning under våren har tagit steget ut bland de sociala medierna och numera finns på Facebook, Instagram och Twitter (webbadresserna hittar du på sidan 2 i detta nummer). I dessa kanaler uppmärksammar vi såväl nypublicerat som äldre material från vårt digitala arkiv och vi hoppas att på detta sätt ytterligare synliggöra aktuella och samhällsrelevanta artiklar i Sociologisk Forskning för en bredare publik.

Lena Sohl och Magnus Wennerhag

References

Related documents

Bakgrund: Tillämpningar av informations- och kommunkationsteknologi (IKT) har, både i Sverige och internationellt, med framgång används inom ett flertal områden som hjälpmedel i

(2003) beskriver, vilket interventionerna som presenterades i resultatet kunde göra. Resultatet visade alltså att interventionerna minskade patienternas psykologiska och

Ur våra resultat framkommer det även att anestesisjuksköterskor upplever det som sin uppgift att skapa denna goda vårdrelation och försöka skapa förutsättningar för

Investigation of the slow and fast components of postural sway in neck pain disorders can expand our understanding of postural control alterations and provide directions

Inklusionskriterierna för denna studie var att den person som har insjuknat i demens i tidig ålder skulle vara under 65 år vid insjuknandet samt att de närstående ska ha

As a result of the intervention, we published five studies including the experience of children, teachers [ 13 ], parents [ 14 ], winter active school transportation [ 15 ],

Bakgrund: Arbetsterapeuter har skyldighet att bedriva en evidensbaserad verksamhet baserad på bästa tillgängliga vetenskapliga kunskap, professionens expertkunnande,

Slutsats: Detta resultat kan bidra till att utveckla, öka och sprida kunskapen om strategier som kan användas vid omvårdnad av patienter med rädsla och oro inför att genomgå