Nystart för pollineringsstudier i höstraps

26 Svensk Frötidning 3/11

85 procent av Europas grödor

är helt eller delvis beroende av

insekter för att sätta frö. Raps

är en av dessa. Resultaten från

tidigare studier om betydelsen av

pollinering för raps spretar och

vi vet inte bidraget från vilda och

tama insekter i olika situationer.

Hösten 2010 startade ett

ambi-tiöst pollineringsprojekt som ska

råda bot på detta.

Text: Riccardo Bommarco, SLU och Sandra Lindström,

Hushållningssällskapet i Kristianstad.

os många svenska grödor sköter blommorna själva befruktningen som krävs för att det ska bildas ett frö. Men alla grödor har inte denna självgående förmåga. En rapsblomma kan befruktas med pollen från den egna plantan, men frösättningen kan gynnas av korspollinering där över-föring av pollen sker mellan plantor. I raps sker detta ofta med vindens hjälp, men blombesökande insekter kan öka

pollinering ytterligare. Hur mycket insekterna betyder för frösättning och skörd i raps är inte riktigt säkert. Äldre undersökningar från 40-talet fram till slutet av 70-talet kommer fram till varierande resultat. En samman-fattande tumregel från dessa arbeten är dock att god tillgång på insekter kan öka skörden med i storleksordningen 5–8 procent.

Färre pollinatörer väcker frågor

Intresset för pollineringens betydelse i jordbruket har varit anmärknings-värt lågt sedan 70-talet. Detta trots att 85 procent av Europas alla grödor helt eller delvis är beroende av insekter för att kunna sätta frukt eller frö, och trots att insektspollinering globalt sett ge-nererar skördar för uppskattningsvis 153 miljarder euro per år. Intresset har dock ökat igen. En orsak till detta är en oro för att pollineringen är hotad. I fle-ra delar av världen har man observefle-rat plötslig ökad dödlighet hos honungsbin och även massiva utdöenden av vilda pollinerande insekter såsom humlor, blomflugor och fjärilar. Även de mindre kända men allmänt förekommande en-samlevande bina, som vi har omkring 280 arter av i Sverige, har minskat.

Vilda insekter och tama honungsbin

Det är svårt att påverka själv- och vind-pollinering med odlingsåtgärder, men det finns möjligheter att öka insekts-pollineringen genom att tillföra odlade pollinatörer – vanligtvis honungsbin. Genom att gynna de vilda insekterna som finns i landskapet kan man också öka pollineringen. Dessa två åtgärder kom-pletterar varandra. Behovet av att till-föra honungsbin beror på den naturliga faunan som finns tillgänglig på gården samt på grödans pollineringsbiologi. Vilda insekter levererar ekosystemtjäns-ter i form av pollinering vilket skapar enorma värden. De har en stor poten-tial att bidra till skörd. Det behövs dock lämpliga livsmiljöer med nektar- och pollenresurser samt boplatser för dem i landskapet som omger det odlade fäl-tet. Framförallt humlor och blomflugor har visats ge ökad skörd i raps. Det rela-tiva bidraget från olika vilda insekter och honungsbin är dock dåligt utredd, och i princip har inga försök gjorts i höstraps.

Nya studier väcker nya frågor

Moderna studier i raps visar på högre skördeökningar av insektspollinering jämfört med äldre undersökningar. Det kan bero på att man tidigare ofta

stu-Nystart

för pollineringsstudier

i höstraps

27 Svensk Frötidning 3/11

derat pollineringen med olika typer av burar. Insektspollinering kan vara svår att uppskatta i burar som påverkar in-sekternas beteende. Resultaten spretar ofta på grund av allt för få upprepningar. I moderna arbeten har man i större ut-sträckning undersökt pollinering i hela bestånd i fält. I en kanadensisk under-sökning av Sabbahi och medarbetare från 2005 ställde man ut 0; 1,5 eller 3 honungsbisamhällen per hektar vår-raps. Resultaten gav anmärknings-värda 46 procent ökad avkastning när tre bisamhällen per hektar hade till-förts. Detta utfördes dock endast på tre fält per bisamhälletäthet, med två olika rapssorter och under ett år, och därför bör resultaten tolkas med försiktighet.

Men det finns fler studier som pekar på att vi kan ha underskattat betydelsen av insekterna för frösättning i raps. I en annan studie från Kanada år 2005 visade Morandin och Winston att det vid artificiell fullgod hand pollinering går att öka antalet frön per skida i vårraps med 21–33 procent. Vi fann lik nande ni-våer i tio fält med vårraps, sorten Stra-tos, i Uppland år 2005. Fröskörden per planta ökade med 20 procent och olje-halten med 3 procent i led där insekter hade fri tillgång till blommorna

jäm-fört med led där insektsbesök hindrades med vind genomsläppliga nätpåsar. Det finns alltså indikationer på att insekter kan bidra mer än vi trott, men för att säkra detta behöver vi utföra helfälts-försök i flera fält och år. En anledning till att detta inte gjorts tidigare är att det är kostsamt och kräver god samordning mellan forskare, fröodlare och biodlare som behöver tillföra respektive ta bort honungsbin på flera gårdar.

Svenska pollineringsförsök 2009

I Västra Götaland tillförde vi år 2009 fem eller tio bisamhällen till tio fält med höstraps. Vi mätte förekomst av honungsbin och andra insekter på olika avstånd upp till 700 meter från kuporna. På samma avstånd togs sedan prover på fröskörden. På så sätt kunde tillskottet av insektspollinering

skat-tas då bitätheten avtar med avståndet. Vi gjorde även kompletterande för-sök med handpollinering. Skörden var som väntat lägst längst ifrån bisam-hällen. Skörden var 12 procent högre 300 meter från bisamhällena, men var även låg 100 meter från bisamhällena (Svensk Frötidning 2/2010). År 2009 var ett svårt år för odling av höstraps i Västra Götaland med låga skörde-nivåer och stora variationer i bestån-den mellan och inom fält. Detta kan ha påverkat resultaten och antalet upp-repningar var sannolikt alltför få för att fastställa pollinerande insekters bi-drag till fröskörden. Ytterligare en an-ledning till att vi varken kan bekräfta eller utesluta positiva effekter på skörd av honungsbin och andra pollinatörer, är de förhållandevis låga tätheterna av

pollinerande insekter som vi uppmätte.

»

”Det finns fler studier

som pekar på att vi

kan ha underskattat

betydelsen av

insekterna för

frösättning i raps.”

28 Svensk Frötidning 3/11 Rapspollineringens gåtor kvarstår

alltså och kräver fler undersökningar. För att veta om insektspollinering kan öka skördens storlek och kvalitet i höst raps bör man mäta avkastning i upprepade fält som har många vilda insekter och till vilka man dessutom tillför starka bisamhällen. Sådana fält kan jämföras med ett flertal fält som har få insekter.

Satsning på nya försök i höstraps

Under hösten 2010 har projektet ”Pol-linering av jordbruksgrödor” dragits igång för att studera pollineringen i höstraps i stora fältförsök

(se http://hs-l.hush.se/?p=16700). Tidi-gare studier har huvudsakligen studerat tama insekters bidrag till skörd. Vi vill undersöka hur både honungsbin och vilda pollinerande insekter bidrar till rapsskörden. Om skörden ökar när det finns gott om vilda insekter behöver vi ta reda på vilka dessa är och hur vi kan gynna dem. På andra håll i världen har humlor och blomflugor visat sig bidra till rapsens skörd. Vi kan studera vilda insekters bidrag genom att undersöka rapsfält i slättlandskap där det finns ont om vilda pollinerande insekter, och jämföra dessa med rapsfält i småska-liga landskap som vi vet härbärgerar fler vilda pollinatörer. Vi kommer att tillföra tama bisamhällen till hälften av fälten, och föra bort samhällen från omgivningarna runt den andra hälften av fälten. Genom att göra detta i både de småskaliga landskapen och i slättland-skapen kan vi ta reda på om man

behö-ver ta in bisamhällen eller om de vilda insekterna räcker för fullgod pollinering.

Höstrapsen blommar tidigt, vanligt-vis innan bisamhällena har hunnit växa sig starka med full pollinerings kapacitet. Bisamhällen som vi tillför försöken kommer därför att skötas av biodlarna med särskilda tekniker som gör dem väl-utvecklade tidigt med många individer som är redo att pollinera när blomning-en sätter igång. Bisamhällblomning-ena tillhan-dahålls av projektet ”Pollinatören” som Sveriges Biodlares Riksförbund (SBR) driver tillsammans med Gröna Näring-ens Riksorganisation (GRO) och Sveriges Frö- och Oljeväxtodlare (SFO). Projektet har som ett mål att utveckla tekniker för att odla honungsbin där pollinering är huvudsyftet.

En viktig del av det nya projek-tet ”Pollinering av jordbruksgrödor”, som drivs av HS och SLU, är att utreda hur insektspollinering påverkar höst-rapsens skördebyggnad. Raps har ett mer komplicerat sätt att bygga skör-den med flera komponenter inblandade jämfört med exempelvis vete. Nyckel-komponenter som bestämmer rapsens skörd är frövikt per skida, antal skidor per planta och tätheten av sidoskott på plantorna, samt planttätheten på fältet. Flera av dessa faktorer kan samverka och kompensera varandra. I förädling och skördemodeller har framförallt antal frö per skida identifierats som viktig för skördebyggnaden i raps, och detta är en faktor som pollinerande insekter kan tänkas påverka. «

Kort om pollinering

5–8 procent. I moderna arbeten har man i större utsträckning un-dersökt pollinering i hela bestånd i fält. Resultaten av dessa studier pekar på betydligt större skörde-ökningar av insektspollinering. • Under hösten 2010 drogs projek- tet ”Pollinering av jordbruksgrö- dor” igång för att studera polline-ringen i höstraps i stora fältförsök (se http://hs-l.hush.se/?p=16700).

tidigare studier har huvudsakligen studerat tama insekters bidrag till skörd. nu ska både honungsbin och vilda pollinerande insekters bidrag till rapsskörden studeras.

Riccardo Bommarco. Agronom, Sveriges Lantbruks universitet, Institutionen för Eko-logi, Uppsala. Forskar om växtskydd mot skadeinsekter och pollinering i jordbruks-grödor, samt bevarande av mångfald i jordbrukslandskapet.

Mer info: www.slu.se/ecology/riccardobommarco

Sandra Lindström. Agronom, Hushåll-ningssällskapet i Kristianstad och Sveriges Lantbruksuniver sitet. Forskar om polline-ring i jordbruksgrödor och är rådgivare vid Hushållningssällskapet i Kristianstad. Mer info: