• No results found

Tajming är vassaste vapnet mot ogräs

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "Tajming är vassaste vapnet mot ogräs"

Copied!
3
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

6 Svensk Frötidning 2/18 Rätt dag. Vårrapssådden

hos Kalle Sand sker först när jorden är varm och reder sig. Snabb uppkomst och etable­ ring är avgörande för att den ekologiska vårrapsen ska få ett försprång före ogräsen.

Tajming är

vassaste vapnet

mot ogräs

Sådd en solig dag i varm jord, vältning för att spara på fukt och frikostigt med växtnäring gav resultat. Den ekologiska vårrapsen på Rickelstorp i Småland klådde upp den hotande mållan och av­ kastade nästan 2,9 ton per hektar.

Text & foto: Jens Blomquist, Svensk Frötidning

K

alle och Lasse Sand driver sin mjölkgård Rickelstorp utan­ för Eksjö i Småland ekologiskt sedan 2005. Bränslet i omställ­ ningen var ekonomi.

– Det var ett ganska enkelt val med 1 krona mer för mjölken, minns Kalle.

Han ansvarar växtodling och mjölk,

medan Lasse tar hand om verksam­ heten i Sands maskinstation med bygg­ och entreprenadverksamhet. Tillsammans sysselsätts 15 anställda. Tillvaron är inte direkt stillastående hos bröderna Sand.

Raps ger bara fördelar

Med omläggningen till eko kom raps in i växtodlingen med syfte att odla fram ett eget kraftfoder. Idag är Rickelstorp själv­ försörjande på allt utom åkerbönor som köps in till kraftfodret. Kalle gör en egen kalkyl där rapsen betalas med 7:70. Då blir det likväl marginal över jämfört med om kraftfodret skulle ha köpts in.

Utöver det rent ekonomiska är Kalle förtjust i raps i foderstaten.

– Fetthalten stiger och urea sjunker.

Korna blir bättre energiförsörjda. Jag ser bara fördelar med raps!

Väljer dag med omsorg

Under åren sedan 2005 har Kalle och

Rickelstorps

grödor 2018

100 ha vall I–III 7 ha höstraps 15 ha vårraps 20 ha rågvete 50 ha vårkorn 15 ha helsädesensilage

(2)

7

Svensk Frötidning 2/18

»

Lasse odlat både höst­ och vårraps. Kring Trettonhelgen 2017 försvann höstrapsen i en köldknäpp på neråt 20 minusgrader.

– Den höstrapsen gick till knäna på mig redan i oktober 2016, skrattar Kalle och misstänker den varma hösten i kombination med det kväverika vall­ brottet.

Så vårrapsarealen utökades och såddes den 2 maj 2017. Datumet var ingen till­ fällighet. Kalle har alltid järnkoll på annalkande soldagar med höga tempe­ raturer.

– Man måste ha is i magen och invänta rätt dag när jorden är varm, reder sig och allt stämmer.

Den tajmingen är vassaste vapnet mot ogräs när kemiskt växtskydd inte är ett alternativ.

Bredsådd stoppar ogräs

Men för att nå hela vägen fram krävdes mer än rätt tidpunkt för sådden. För­ beredelserna var noggranna. Förfrukten var en klöverrik vall som kalkades med Crescos magnesiumkalk med svavel. På vallen kördes också flytgödsel från de egna korna och inköpt hönsgödsel. Sedan vårplöjdes vallen och på tiltan kördes både Carrier XL och harv. Efter harven vältades fälten.

– För att återpacka och spara på fuk­ ten, förklarar Kalle.

Vårrapsen bredsåddes slutligen med frösålåda på såmaskinen.

– Vi tror mer på bredsådd än radsådd ur ogrässynpunkt och vill ha fröna grunt, fortsätter han.

Med förredskapet på såmaskinen

myllades Biofer. Denna tillsammans med stallgödseln och kväveleveransen av den klöverrika vallen gör att Kalle räknade med en totalkvävegiva på uppåt 180 N per hektar.

– Utan växtnäring blir det inget att skörda, konstaterar han kort.

Aldrig ängslig

Skörd blev det, men dessförinnan en tvekamp mellan vårraps och ogräs. I

Sparar fukt. Vatten är vattendelaren mellan succé och misslyckande menar Kalle som alltid vältar vårraps­ skiftena efter sådd och gärna också före om tiden tillåter.

Check. Den 30 sep­ tember skördades vårrapsen med Edvin Sand på trös­ kan. Kalle Sand kol­ lar vad som kommer ur tömningsröret.

Viktigast för

ekologisk vårraps

enligt Kalle Sand

1. Tajming – invänta rätt dag för sådd. Inte för tidigt. Kräver is i magen. Inga jordloppor i bygden, så mindre risk att invänta varma dagar än tvärtom.

2. Växtnäring – kalk med

magnesium och svavel, flytgödsel, fastgödsel och myllad Biofer. 3. Såteknik – bredsådd för att öka ogräskonkurrensen.

4. Vatten – alltid vältning efter sådd för att spara på fukt.

(3)

8 Svensk Frötidning 2/18

mitten av juni stod det och vägde vem som skulle ta herraväldet över fälten – vår rapsen eller mållan. Men en månad senare var slaget avgjort och mållan till­ bakatryckt av den kraftiga vårrapsen.

När det var dags för tröskning den sista dagen i september gick det knappt att ana att mållan några månader tidi­ gare hade kämpat om kommandot över Rickelstorps vårrapsskiften. Avkast­ ningen slutade på strax under 2,9 ton per hektar – en fröskörd som de flesta kon­ ventionella odlare bara kunde drömma om 2017. Kalle är nöjd med utfallet, även om det hade varit roligt att slå det egna vårrapsrekordet på 3,3 ton per hektar från 2016. Växtodling är det roligaste han vet och med känsliga fingertoppar för finlir vet han också att den ekologiska odlingen ibland lever farligt.

– Det kan tippa åt båda hållen. Men jag har sett det förr och var aldrig ängslig när jag såg farten och tillväxten i vår rapsen 2017.

Påhälsning. I mitten av juli kläcktes kål­ fjärilens larver, men påhälsningen blev aldrig något stort problem.

Vårrapsen spöade mållan

Oavgjort. Den 15 juni stod det oavgjort mellan vårrapsen och mållan med ungefär lika stor andel marktäckning. Både raps och ogräs tog sats inför fortsättningen.

Målgång. Den 30 september tröskades vårrapsen utan några ogräs som hindrade. Mållan hukade under rapsskidorna vars innehåll tillsammans gav en avkastning på strax under 2,9 ton per hektar. En fenomenal skörd som bara slogs av avkastningen i vårrapsen 2016 som slutade på 3,3 ton per hektar.

Övertag. Den 19 juli hade vårrapsen kopplat greppet på ogräset och dominerade stort. Den välvuxna vårrapsen skuggade mållan som trycktes tillbaka under ett paraply av skuggande oljeväxtbladverk. 15 juni 19 juli 30 september

Rickelstorps mjölk­

produktion 2018

Årskor: 115 som ska bli 130 Produktion: 10 000 kg ECM Nybygge: nytt ungdjursstall Investering: 2 nya mjölkrobotar Ändring: från 2 till 3 gånger mjölk­ ning per dag

References

Related documents

i) Winner´s curse, teorin utvecklades av Kevin Rock (1986) och är den mest använda för att förklara varför underprissättning förekommer. Den utgår från att det finns två typer av

Ogräs på banvallar och driftplatser måste bekämpas för att upprätthålla säkerheten för resenärer och personal.. Den metod som vanligen används är besprutning med

Det var i Manzanillo, Colombia, Guáimaro och andra kommuner i Ciego de Avila och Camagëy som Marabún bredde ut sig och fram till för 10 år sedan enbart var till besvär.. Men

Framstegen ger trots allt ett hopp om framtiden och det som åstadkommits har haft bety- delse för miljontals människor, inte minst för barnen och framförallt för fl ickorna..

Att Lindvall inte ägnar mycket utrymme åt de stilistiska aspekterna eller åt några mer sub- tila genreavgränsningar beror som vi sett på att hon vill uppfatta personversen som

I för- ordet till Brev I skriver redaktionskommittén, i vilken ingick, förutom Torsten Eklund, Henry Olsson och Gunnar Ollén, att man beräknar att utgåvan, som inte syftar

Det har skrivits mycket om Montaignes skepticism och Starobinski ser den inte som Thibaudet som ett slags radikal fenomenism, utan ansluter sig snarare till Mer-

(Det som först sticker den vane Strindbergsläsaren i ögonen är ’normaliseringen’ av Strindbergs mycket karaktäristiska men också egensinniga interpunktion, vilken ju