• No results found

Jämnt lopp i 1:a årets precisionssåddsförsök

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "Jämnt lopp i 1:a årets precisionssåddsförsök"

Copied!
2
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

11 Svensk Frötidning 6/19

I en ny försöksserie jämförs precisionssådd med Tempo vid olika utsädesmängder med konventionell sådd med Rapid. Inga skillnader notera-des det första året. Intresset inriktas på växtfysiologi och hur rapsplantan reagerar på precisionssådd.

Text & foto: Albin Gunnarson, SFO

U

nder de senaste tre till fyra decennierna har höstrapssådd med t raditionell såmaskin varit helt dominerande i Sverige. Såmaskinen kan förvisso ha sett lite olika ut, och blivit utrustad

för kombisådd samt haft olika billsystem. Normalt har varit ett radavstånd på 12,5 cm. Men före denna period var radsådd och rad­ hackning det dominerande inom oljeväxtodling. Då var det avsaknad av kemisk bekämpning som drev på incitamentet för radsådd.

Kemi och anatomi

När kemisk ogräsbekämpning introducerades i oljeväxter började också sådden med de mer moderna såmaskinerna. I takt med att radså­ maskiner åldrades och slets ut samtidigt som betodlingen koncen­ trerades till Sydsverige och Gotland kom sådd med ”vanlig” såmaskin att bli helt dominerande.

Den andra aspekten är förstås

rapsplantans förändrade arkitektur. En arkitektur som har förändrats i symbios med att utsädesmängderna har minskats. Idag sår många såmaskiner mellan 30 och 45 plan­ tor per kvadratmeter och någon­ stans där finns kanske den tekniska begränsningen i dagens såmaskin­ park i Sverige.

Exakt avstånd i raden Frö­ och gödselplacering blir förstås viktigare och viktigare ju lägre utsädesmängd man siktar på. Risken blir större när färre frön sås, och då behöver tekniken bli bättre. Samtidigt har under 2010­talet majsen blivit av allt större betydelse i svenskt jordbruk. Majs har också väldigt stora krav på fröplacering

Jämnt lopp i

1:a årets

precisions-såddsförsök

»

Två maskiner. I försöken jämförs

sådd med Rapid och Tempo, men fokus är inte på såmaskiner, utan på rapsplantans växtfysiologiska reaktion på precisionssådd.

(2)

12 Svensk Frötidning 6/19 för att komma till sin rätt. För detta

har Väderstad utvecklat precisions­ såmaskinen Tempo som singulerar utsädet, d.v.s. placerar utsädet med ett bestämt avstånd i raden. Men med en Väderstad Tempo kan man också så raps. Då placeras raps­ utsädet på ett exakt djup och på ett exakt avstånd mellan plantorna. Gödseln placeras endast 2 cm från raden och det finns samtidigt m öjlighet att placera gödseln ihop med fröet.

Växtfysiologi i fokus

För rapsen är detta en ny typ av teknik som bör testas på modernt sortmaterial av hybrider. För 60 år sedan, när rapsen radsåddes, fram till idag har det hänt enormt mycket med rapsplantan. Både hur fröet är genetiskt laddat och i vilken miljö vi odlar den.

Led och behandling Avk. kg/ha (9 %) Rel.skörd % olja i ts

1. Tempo, 45 cm, 20 pl 4 270 99 50,7

2. Tempo, 45 cm, 35 pl 4 300 100 50,2

3. Tempo, ogödslat. 45 cm, 35 pl 2 970 69 53,0

4. Tempo, 45 cm, 50 pl 4 320 100 50,5

5. Rapid, 12,5 cm, 50 pl 4 320 100 50,8

Avkastning i försök OS7 183. Medeltal av 4 försök, 2019.

Ingen skillnad mellan Rapid och Tempo 2019

För att förstå hur radsådd fungerar och vad som händer med plantan inleddes hösten 2018 etableringsför­ sök med Väderstad Tempo. Men det här är inga vanliga etableringsförsök. Här studeras i stället hur plantorna beter sig när de sås i rader på 45 cm radavstånd. Hur blir förgreningen, hur många skidor finns det, hur många frön finns i varje skida? Övervintrar radsådd bättre än sådd på 12,5 cm? Om plantorna och avkastningen påverkas av att sås i rader – vad är då orsaken? God etablering

Till dessa försök i serien OS7 183 är därför kopplat en växtfysiolog till­ sammans med de övriga i projekt­ gruppen från RISE och SLU. De första fyra försöken såddes hösten 2018 i SFOs regi med stöd från Stif­ telsen Svensk Oljeväxtforskning och

Väderstad. 2019 såddes 3 nya försök i en något modifierad plan.

I försöken som skördades 2019 har det ingått 5 led (se tabell). Försöken etablerade sig fint från Sannarp i söder till Ultuna i norr trots den ganska torra hösten 2018. Bland det första man kunde notera var kvävets påverkan på spillsäden. I försöket i Väderstad var spillsäden utbredd och frodig i Rapidledet där 60 kilo N blev mer tillgängligt när det kombisåddes på 25 cm än på 45 cm som med Tempo. I Temposåd­ den led spillsäden av kraftig kväve­ brist förutom de spillplantor som växte exakt vid raden av raps och gödning. Mellan raderna var spill­ säden gul och svag och säkerligen mycket mer lättbekämpad. Skillnad i övervintring

Under våren utvecklade sig försö­ ken bra, men man kunde önskat sig lite mera regn i Väderstad och på Ultuna. Försöket på Ultuna utsattes för de största vinterpåfrestningarna och då kunde man också notera att övervintringen var lite bättre i Tempo sådden än i Rapidsådden. Kanske var det denna skillnad vi kunde se senare i skörden från just Ultuna.

Framöver kommer vi att kunna rapportera mer av hur plantorna verkligen betett sig och sett ut, men för det behövs fler försöksår. Halverad utsädeskostnad Avkastningen i årets försök var för­ hållandevis jämn utan säkra skillna­ der i avkastning mellan Rapid­ eller Temposådd. Det fanns heller inga skillnader mellan 50 och 20 plantor per kvadratmeter. Så årets försök visade att det är möjligt att radså 20 plantor med Tempo på 45 cm radavstånd med bibehållen skörd och samtidigt en drygt halverad utsädeskostnad.

Det finns all anledning att fort­ sätta försöken och de växtfysiolo­ giska studierna är viktiga för att belysa och förstå vad som händer med rapsplantorna när de placeras med bredare radavstånd och får mer ljus, speciellt när vi nu nyttjar en betydligt lägre utsädesmängd än man gjorde på 50­talet när radsådd senast dominerade.

Bra etablering. Samtliga 4 försök etablerades fint hösten 2018 och övervintrade, men i försöket

References

Related documents

Den digitala plattformen ska spegla och stödja den föreslagna processen för förarutbildning samt vara ett stöd för att handledare och blivande förare ska kunna följa strukturen i

Utveckling av hela den digitala plattformen bör anpassas till en webbaserad lösning för att kunna hantera så många olika ”devices” (datorer, smarta mobiltelefoner, surfplattor

31 F 32 Trafiksäkerhetsskäl, som är ett angeläget allmänt intresse, talar för att det bör ställas krav på lämplighet och kompetens hos de organ som vill bedriva

Förslaget om lägre tolerans under prövotiden utan möjlighet att till exempel meddelas en varning i stället för en återkallelse av körkort kommer att leda till att de som

Kunskapsprovet måste idag genomföras innan den blivande föraren kan genomföra ett körprov. Oavsett resultat genomförs körprovet. Från första godkända prov har den blivande

Figur 11 visar godkännandegraden för kunskapsprov lokförare, traktor, YB (person) samt YL (gods) för totalt antal prov under 2014–2018..

Studier av förarutbildningen som inte är utformade enligt det upplägg som beskrivs ovan ger oftast inte heller stöd för att utbildningen leder till färre olyckor, även om det

Ibland behöver man anpassa sig för att andra gör misstag, och då kanske inte själv följa reglerna så att det inte blir någon fara.. De är medvetna om grupptrycket som uppstår