tandläkartidningen årg 106 nr 7 2014
VETENSKAP & KLINIK
NATIONELL KLINISK FORSKARSKOLA I ODONTOLOGIA
tt upprätthålla en god munhälsa som äldre är betydelsefullt. Regelbunden kontakt med tandvården och rätt stöd till egenvård är grunden för detta. Vad som kan påverka en per-sons förmåga att sköta sin egenvård är inte stu-derat tidigare. I dag finns tre test beskrivna för att mäta en individs förmåga att klara sin mun-hygien. Samtliga mäter motorisk förmåga [1, 2, 3]. Instrument saknas där förmåga att utföra munvård bedöms i relation till fler dimensioner än motorik. Att kunna ta emot information och omsätta den i praktiken ställer stora krav på indi-viden. Full följsamhet kräver att man förstår, har motivation och motorik att utföra sin egenvård på ett bra sätt.Syftet med projektet är att utveckla ett instru-ment som tar hänsyn till olika faktorer som kan påverka förmågan till munvård. En första studie avser att identifiera dessa faktorer. Vi tror att följande dimensioner kommer att vara betydel-sefulla: n kognitiv dimension n minne n biologisk dimension n finmotorik n psykologisk dimension n motivation n attityder
Nytt instrument för att
mäta förmåga till munvård
Ingela Grönbeck-Lindén tdl, Folktandvården Stenungsund/Centrum för äldretandvård Göte-borg E-post: ingela.gronbeck-linden@vgregion.se
SAMMANFATTAT
Detta projekt syftar till att identifiera de
faktorer som påverkar en äldre persons förmåga och
förut-sättningar till egenvård avseende munhygien. Det ska sedan
leda till utvecklandet av ett instrument för att mäta förmåga
till munvård – ett Oral Hygiene Ability Index (
OHAI
).
Godkänd för publicering 13 april 2014
den äldre befolkningen och dess munhälsa Befolkningen åldras och de äldre blir allt fler. År 2050 beräknas en miljon svenskar vara äldre än 80 år [4]. Besöksfrekvens hos tandvården och ka-riesfrekvens i Sverige är enligt en socialförsäk-ringsrapport [5] sämst för personer som är 80 år och äldre.
Andelen äldre som bor hemma med dagligt stöd från andra ökar. Stöd i vardagen medför san-nolikt även behov av hjälp med munhygien [6]. Sambandet mellan munhälsa och allmän hälsa blir mer påtagligt med stigande ålder [7]. Sjukdo-mar och medicinering påverkar mun och tänder. Ett flertal rapporter visar på samband mellan dålig munhälsa och lungsjukdomar, sjukdomar i hjärta och kärl samt diabetes. En frisk mun be-tyder mycket för allmänt välbefinnande och god social samvaro [8].
Munhälsan hos äldre i Sverige har förändrats under de senaste decennierna [9, 10]. I dag har de flesta sina egna tänder i behåll. Då ofta kraftigt restaurerade, vilket ställer stora krav på munhy-gien. Utifrån detta är en av tandvårdens största utmaningar att hjälpa äldre att bibehålla en god munhälsa livet ut, trots ökad risk för munsjuk-domar. Anpassade förebyggande åtgärder är en förutsättning för att kunna möta detta behov [11]. identifiering av faktorer som
påverkar förmågan till munhygien
En första studie avser att identifiera de faktorer som påverkar en individs förmåga och förut-sättningar att klara sin munhygien. Studien är kvalitativ och genomförs genom fokusgruppin-tervjuer kring frågeställningen: »Vilka faktorer påverkar en äldre persons förmåga att sköta sin munhygien?«
För att få fler infallsvinklar kommer intervju-erna att ske i fyra olika grupper om fem till sex
Handledare: Lars Gahnberg
professor, Avd för odon-tologisk psykologi och folkhälsa, Inst för odon-tologi, Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet Catharina Hägglin ötdl, odont dr, Avd för odontologisk psykologi och folkhälsa, Inst för odontologi, Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet
Pia Andersson
bitr professor, Sektionen för hälsa och samhälle,
Högskolan Kri sti-an stad
66
»Vad som kan påverka
en persons förmåga
att sköta sin
egenvård
är
inte
studerat
tidigare.«
TANDLÄKARTIDNINGEN ÅRG 106 NR 7 2014
Ingela Grönbeck-Lindén: Utveckling av ett Oral Hygiene Ability Index
67
personer; äldre personer med och utan omsorgs-behov, tandhygienister, undersköterskor samt arbetsterapeuter. Intervjupersonerna i de tre yr-kesgrupperna ska ha olika erfarenheter av arbete med äldre. Mättnad eftersträvas, det vill säga att intervjuerna avslutas när inget nytt framträder som kan förändra analysresultatet. Intervjuerna bandas, transkriberas och analyseras med hjälp av kvalitativ innehållsanalys [12].
skapandet av ett indeX
Det fortsatta forskningsprojektet baseras på re-sultaten i den första studien. Syftet är att utveck-la ett mer komplett instrument, ett Oral Hygiene Ability Index (OHAI), med fler dimensioner än den biologiska (motorik), samt testa och utvär-dera detta index. Dessa studier utförs med kvan-titativ metodik.
klinisk relevans
Instrumentet OHAI är tänkt att användas av tandvårdspersonal i det dagliga arbetet för att identifiera personer som har svårt att sköta sin munhygien och för att fastställa vari denna svå-righet består samt om den nedsatta förmågan är påverkbar. Tandvårdspersonal får hjälp att indi-vidanpassa sina insatser och kommunikationen underlättas med den enskilda individen eller stödperson. Instrumentet kan även användas för att mäta förmåga efter vårdinsats eller rehabili-tering. Inom äldreforskning kan instrumentet bli ett viktigt verktyg.
REFERENSER
1. Doherty S, Ross A, Bennet R.
The oral hygiene perfor-mance test: Development and validation of dental dexterity scale for the elderly. Spec Care Dentist 1994; 14(4): 144–52.
2. Felder R, Reveal M, Lemon S,
Brown C. Testing tooth brushing ability of elderly patients. Spec Care in Den-tist 1994; 14(4): 153–7.
3. Bauer JG. The index of
ADOH: Concept of measuring oral self-care functioning in the elderly. Spec Care Den-tist 2001; 21(2): 63–7.
4. Statistiska Centralbyrån.
Sveriges framtida befolk-ning 2007–2050. www.scb. se [access 2014-08-13]. 5. Försäkringskassan, Social-försäkringsrapport 2012:7, ISSN 1654-8574. 6. Vehkalahti M, Knuuttila M. Förebyggande vård främjar äldres munhälsa. Tandläkar-tidningen 2008; 100 (2): 70–7.
7. Tronje Hansson L, Gahnberg
L, Hägglin C, Odebo L. Skör och äldre vad händer med tänder? FoU I Väst/GR. Rapport 4:2013, ISBN: 978-91-89558-81-6.
8. Allen PF. Assessment of oral
health related quality of life. Health Qual Life Outcomes 2003; 1: 40.
9. Ahlqwist M, Bengtsson C,
Hakeberg M, Hägglin C. Dental status in women in a 24-year longitudinal and cross-sectional study. Results from a population study of women in Göteborg. Acta Odontol Scand 1999; 57: 162–7.
10. Hugoson A et al. Oral health
of individuals aged 3–80 years in Jonkoping. Sweden during 30 years (1973– 2003). II. Review of clinical and radiographic findings. Swed Dent J 2005; 29: 139–55.
11. Department of Health,
United Kingdom. Meeting the challenges of oral health for older people: A strategic review. Gerodontology 2005; 22: 2–48.
12. Graneheim UH, Lundman B.
Qualitative content analysis in nursing research: Con-cepts, procedures and measures to achieve trust-worthiness. Nurse Educ Today 2004; 24(2): 105–12.
Varför började du med detta?
– Jag fick möjlighet att forska kring tand-vård och äldre. Jag har länge haft ett in-tresse för äldretandvård i kliniken, och har arbetat mycket med uppsökande tandvård. Som allmäntandläkare sysslar man med det mesta, men att göra ett hembesök hos Elsa, 92, sätter guldkant på jobbet, liksom att få möjlighet att syssla med äldreforskning.
På vilket sätt får din forskning betydelse för patienter?
– Antal äldre i befolkningen ökar. Vi hoppas att forskningen ska bidra till att äldre tas om hand bättre så att de kan hålla sig friska i munnen hela livet.
På vilket sätt kommer forskningen att få be-tydelse för dig och din karriär, tror du?
– Jag ser det inte som en karriärväg, utan hoppas att forskningen ska få betydelse för äldre människors livskvalitet och bli en grund för någon yngre kollega att arbeta vidare på.
Vad ska du göra när forskarskolan är klar?
– Jag kommer att fortsätta att arbeta vid Centrum för äldretandvård.
Vilken nytta tror du att du får av det nätverk du bygger upp under forskarskolan?
– Att utbyta erfarenheter och tankar med andra som har ett intresse av att fördjupa sig i ett ämne är givande och roligt. Att träffa duktiga kolleger är inspirerande. Förhoppningsvis kan någon ha nytta av min erfarenhet, på samma sätt som jag har nytta av deras.
JANET SUSLICK Ålder: 59 år
Familj: Man, två
ut-flugna barn.
Bor i: Stenungsund Arbetar i:
Stenung-sund och Göteborg.
Forskar vid: Centrum
för äldretandvård, Folktandvården Västra Götaland, Göteborg.
INGELA GRÖNBECK-LINDÉN
