• No results found

Ytterligare några aspekter på etablering höstraps

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "Ytterligare några aspekter på etablering höstraps"

Copied!
2
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Tabell 1. Jämförelse av sått och framgallrat bestånd i Landskrona 2000. GALLRAT BESTÅND

Artus hybrid Capitol op-sort

Plantbestånd antal/m2 21 31 42 21 33 44

Dt frö/ha, 7 % vatten 44,2 46,2 45,2 42,9 43,7 43,1

Rel tal 103 107 105 100 102 100

SÅTT BESTÅND

Artus hybrid Capitol op-sort

Plantbestånd antal/m2 25 44 54 20 33 49 Fältuppkomst % av sådda frön 60 55 45 50 41 41 Dt frö/ha, 7 % vatten 45,2 46,1 45,1 39,9 42,2 40,4 Rel tal 105 107 105 93 98 94 SV E N S KFR Ö T I D N I N G N R5 JU N I2 0 0 1 4

Av Roland Lyhagen, Svalöf Weibull AB

Etablering av höstraps tillhör

de svårare konsterna i

växt-odling. Många faktorer

påverkar och kan påverkas

och utfallet blir ofta olika

från ett år till ett annat.

Såbädd, struktur, sådd,

utsä-desmängd och sorttyp är

några nyckelfaktorer.

Ur försöksmaterial från de senaste åren kan ytterligare några erfaren-heter understrykas eller läggas till tidigare erfarenheter. Den oftast diskuterade faktorn i detta sam-manhang är utsädesmängden, där råden kan skifta från 40 frön till 120 frön/m2. Däremot pekar alltmer för-söksmaterial på att ett optimalt plantbestånd till mognad ligger mellan 30 och 50 plantor/m2.

Ofta låg fältuppkomst

För att klarlägga hur många plantor ett optimalt bestånd utgör, anla-des ett försök i Landskrona 1999, som skördades år 2000. Målet var att etablera 20, 40 och 60 plan-tor/m2, och att parallellt gallra fram motsvarande bestånd. Det visade sig svårt att genom sådd nå det avsedda beståndet, då

fältupp-Ytterligare några

aspekter på etablering

av höstraps

Ytterligare några

aspekter på etablering

av höstraps

Försök visar att med en jämn etablering ger 30-35 plantor/m2ett optimalt bestånd.

(2)

Tabell 2. Fältetablering i 20 danska försök 1997-99. Vanlig såmaskin, 12 cm radavstånd.

Kg/ha Antal frö* Antal plantor Fältetablering Fröskörd Relativ

per m2 per m2 % dt/ha fröskörd

5,0 140 79 56 38,6 100

2,5 70 54 77 37,5 97

1,25 35 33 94 35,7 92

*Beräknat, ej angivet i försöksberättelsen.

Tabell 3. Uppdelning av 13 försök 1998 med hänsyn till ogräs och spillkorn. Vanlig såmaskin, 12 cm radavstånd, utom två led sådda med specialsåmaskin

MYCKET SPILLKORN, 5 FÖRSÖK

Kg/ha Antal frö* Antal plantor Fältetablering Fröskörd Relativ

per m2 per m2 % dt/ha fröskörd

5,0 140 81 58 38,7 100

2,5 70 52 74 36,0 93

1,25 35 32 91 34,3 89

1,25 spec.** 35 17 49 29,4 76

LITE SPILLKORN 8 FÖRSÖK

Kg/ha Antal frö* Antal plantor Fältetablering Fröskörd Relativ

per m2 per m2 % dt/ha fröskörd

5,0 140 92 66 39,0 101

2,5 70 61 87 39,2 101

1,25 35 32 91 37,4 97

1,25 spec.** 35 28 80 38.9 101

*Beräknat, ej angivet i försöksberättelsen. ** Specialsåmaskin 50 cm radavstånd

SV E N S KFR Ö T I D N I N G N R5 JU N I2 0 0 1 5

komsten blev något sämre än kal-kylerat. Av tabell 1, nedre delen med sått bestånd, framgår att fält-uppkomsten låg mellan 40 och 60 %. Dessutom sjunker fältuppkomsten vid stigande utsädesmängd. Det innebär att konkurrensen mellan plantorna i raden är en viktig fak-tor och som ger ökad utslagning ju fler plantor som trängs i raden. Samma tendens finns i de danska försöken redovisade i tabell 2 att med ökad utsädesmängd sjunker den procentuella andel uppkomna plantor. Av försöket i tabell 1 fram-går att högst skörd har nåtts vid ca 30-35 plantor/m2. Dessa plantor måste givetvis vara så väl fördela-de som möjligt över ytan samt att ogräsen är kontrollerade eller bortkonkurrerade. Dessutom fram-går det att hybridsorten Artus givit ca 400-500 kg mer frö/ha. Försöket finns publicerat i Meddelande från södra jordbruksförsöksdistriktet nr 51, 2000, (Lars B Nilsson: Resultat från ett utsädesmängdsförsök beträffande höstraps i Svalöf Weibulls regi år 2000).

Spillsäd och ogräs kan hämma rapsen

I den danska försöksserien som löpt över tre år får man i genom-snitt för alla de 20 försöken högst skörd för utsädesmängden 5 kg/ha. Detta kan skattas till någonstans mellan 100 och 140 frön/m2. Det skiljer sig avsevärt från de tidigare presenterade erfarenheterna. Men det kan finnas förklaringar i materi-alet. Ogräs och spillsäd har spelat stor roll för utfallet. För år 1998 finns 13 försök och där konstatera-des mycket spillsäd och ogräs i 5 försök och mindre eller bekämpa-de ogräs i 8 försök varför bekämpa-de redo-visades var för sig (tabell 3). Då framkommer det att med elimine-rad ogräskonkurrens så blir de lägre utsädesmängderna fullt kon-kurrenskraftiga. Särskilt dramatiskt blir det i det som såtts med preci-sionssåmaskin. Med mycket ogräs och spillsäd så ger denna metod

mycket dåligt utbyte. Men om ogräsen elimineras som i de 8 för-söken ”Lite spillkorn” så ger denna metod samma utbyte som både 2,5 och 5 kg/ha. Utsädeskostnaden blir dock väsentligt lägre i detta led, men sådden med precisions-maskin blir sannolikt något dyrare än med vanlig maskin.

I Tyskland finns fler hjälpmedel

Det är svårare att nå optimala höstbestånd i Sverige än i Tysk-land. Beståndet skall helst nå 8-8-8 stadiet, dvs 8 örtblad, 8 cm pålrot och 8 mm rothalsdiameter samt låg tillväxtpunkt. Risken finns både för alltför klena bestånd eller för kraf-tiga, förvuxna bestånd med långa rothalsar. I Tyskland används regelmässigt svampbehandling på hösten mot diverse svampar med medel av typ Folicur eller

Caramba. Denna behandling har också viss tillväxtreglerande ver-kan som förkortar stjälken. Då vi inte har tillgång till dessa preparat kan vi heller inte utnyttja denna bromsande tillväxteffekt. Tidigare

har bromsverkan nåtts genom behandling med kopparsulfat i Tyskland. Vi saknar både försök och erfarenhet som ger vägledning vid användning av detta spårele-ment för detta ändamål.

Konkurrens mellan

rapsplantor, ogräs och spillsäd

Sammanfattningsvis så kräver sådd med låg och anpassad utsädes-mängd att såbädd och struktur är gynnsamma, vilket varje odlare lätt bedömer vid såtillfället.

Konkurrensen mellan rapsplantor i raden är orsak till stor utslagning och hård kamp om utrymmet. God plantfördelning i raden måste eftersträvas genom rätt sådjup, 1-2 cm och en såhastighet som med-ger att billen håller sig på jämnt djup. Men därtill måste ogräs och spillsäd vid behov bekämpas. De utgör en mycket ofördelaktig kon-kurrensfaktor vid etableringen och preparat bör väljas utifrån sam-mansättning på ogräsen. Om spill-säd dominerar bör tonvikt läggas på bekämpning av denna. ■

References

Related documents

Resultaten från projekten bedöms kunna ge ett bättre underlag för vidare åtgärdsinsatser för att förbättra miljötillståndet i havet De fyra första projekten arbetar i

Data presented in 2014 by the Global Road Safety Facility at the World Bank in cooperation with the Institute for Health Metrics and Evaluation (IHME/World Bank 2014) are based on

Det ökade antalet möten mellan människa och björn har bland annat fått till följd att fler björnar än tidigare skadas och en skadad björn kan vara en farlig björn för människor

Kopparklorid är miljöfarligt och saltsyra är frätande. Använd skyddsglasögon och personlig skyddsutrustning. En fullständig riskbedömning ges av undervisande lärare.

Att Lindvall inte ägnar mycket utrymme åt de stilistiska aspekterna eller åt några mer sub- tila genreavgränsningar beror som vi sett på att hon vill uppfatta personversen som

Land- gren vill dröja särskilt vid den eftersom han an- ser att den ger ”en möjlighet att rekonstruera ett dåtida normsystem” (s. 54) Professuren söktes av

[…] när man känner att man har förtroende för cheferna, att de tror att det här fixar ni, då blir det väldigt mycket lättare också, och mycket roligare […] och sen vet jag

Att vara i minoritet som man upplevdes inte som något hinder, utan sågs som något naturligt, resultatet visar att informanterna i denna uppsatsstudie underordnar sig den