Energieffektivisering i köpcentret Sisjö Entré i Göteborg

EXAMENSARBETE Högskoleingenjör, 2014

Institutionen för ingenjörsvetenskap

Energieffektivisering i köpcentret

Sisjö Entré i Göteborg

Mohammed Abudaher

Kamal Alomari

i

Göteborg

Sammanfattning

Med energieffektivisering menas att man använder energi på ett effektivt sätt som ska leda till en positiv inverkan på miljö och samhälle.

Sisjö Entré är ett köpcentrum som har en årlig energiförbrukning på 1 865 270 kWh och bör enligt Energimyndighetens riktvärde ha en årlig förbrukning på 1 530 000 kWh, alltså en minskning med 18 %. Köpcentret består av 17 butiker och i examensarbetet undersöks fem butiker vilka är Toys Я Us, Rusta, Burger King, Babyproffsen och Webhallen. I dessa utförs mätningar på ventilation och belysning med syftet att studera vilka laster i butikerna som orsakar mest förbrukning. Målet är att komma fram till förslag på åtgärder för att minska energiförbrukning samt kostnader.

Vi kom fram till att belysning är den största lasten i handelslokaler vilka är Toys Я Us, Rusta, Babyproffsen och Webhallen medan den största lasten i restauranger (Burger King) är utrustningen i köket som står för 75 % av restaurangens totala förbrukning.

I Rusta upptäckte vi att elmätarna visade lägre värden än den verkliga förbrukningen. Efter undersökningen kom vi fram till att felet antingen ligger i elmätarna eller i dess strömtransformator och måste åtgärdas.

Vi har gett förslag på att byta ut en del av den befintliga belysningen samt gett förslag på att sektionera vissa delar i några av butikerna. Dessutom har vi gett förslag på att reducera drifttiderna på ventilationsaggregaten.

Utifrån dessa förslag och energiberäkningar kom vi fram till att man i de fem butikerna kan minska den årliga energiförbrukningen från 1 865 270 kWh till 1 576 670 kWh, alltså en minskning på 15,5 %. Därmed minskar kostnaderna med ca 228 000 sek/år.

Datum: 2014-06-14

Författare: Kamal Alomari, Mohammed Abudaher

Examinator: Dr. Jari Repo (Bitr. Lektor vid Högskolan Väst)

Handledare: Lars Borgström, Skanska Installation AB/ Anders Axelsson, Högskolan Väst

Program: Elektroingenjör med inriktning mot elkraft(Elk-11)

Huvudområde: Elkraft Utbildningsnivå: grundnivå

Poäng: 15 högskolepoäng

Nyckelord: Energieffektivisering i köpcentret Sisjö Entré i Göteborg

Utgivare: Högskolan Väst, Institutionen för ingenjörsvetenskap, 461 86 Trollhättan

ii

Shopping Center in Gothenburg

Summary

Energy efficiency means that energy is used in an efficient way that impacts positively on the environment and society.

Sisjö Entré is a shopping center which has an annual energy consumption of 1 865 270 kWh, and according to Energy Authority, the recommended value is 1 530 000 kWh per year. That means that energy consumption at the center should reduce by approximately 18 % to comply with the recommended value. The mall consists of 17 stores and the thesis examines five stores which are Toys Я Us, Rusta, Burger King, Babyproffsen and

Webhallen. Measurements are taken on ventilation and lighting installations with the aim of studying the loads in the stores that consume the most energy. The goal is to come up with suggestions of actions to reduce energy consumption and costs.

We concluded that lighting consumes the most energy in the warehouses; Toys Я Us, Rusta, Babyproffsen and Webhallen, while the largest load in the restaurants (Burger King) is the kitchen, which accounts for 75 % of the restaurants total consumption.

In Rusta, we discovered that the electricity meter showed a lower value than the true consumption. After investigation, we concluded that the fault could be either in the electricity meter or in its current transformer and must be addressed.

We have given a proposal to replace parts of the existing lighting installations, and given suggestion for sectioning certain parts in some stores. Further, we have given suggestions for reducing operating times on the ventilation units.

Based on the above proposals and energy calculations, we concluded that these five stores has the potential to reduce the annual energy consumption from 1 865 270 kWh to 1 576 670 kWh, leading to a reduction by 15.5 %. This reduces costs by about 228 000 SEK per year.

Date: June 14, 2014

Author: Kamal Alomari, Mohammed Abudaher

Examiner: Dr. Jari Repo (Assistant Lecturer at University West)

Advisor: Lars Borgström, Skanska Installation AB/ Anders Axelsson, University West

Programme: Electrical Engineering, Electric power Technology (Elk-11)

Main field of study: Electric power Engineering Education level: first cycle Credits: 15 HE credits

Keywords Improving the Energy Efficiency at Sisjö Entré Shop Center in Gothenburg

Publisher: University West, Department of Engineering Science, S-461 86 Trollhättan, SWEDEN

iii

Förord

Vi vill först och främst tacka vår examinator Jari Repo för hans värdefulla synpunkter på rapporten. Vi vill även tacka distriktschefen på Skanska Installation AB, Lars Borgström som gav oss möjligheten att skriva examensarbetet via företaget samt för idéer, stöd och rådgivning under hela processen.

Vi vill även tacka husförvaltaren i Newsec, Bo Hagman för visat intresse samt för godkännandet att undersökningen utförs i köpcentret Sisjö Entré och ljusdesignern på Elektroskandia Sverige AB, Fredrik Pettersson för hjälpen med förslag av miljövänlig belysning.

Sist men inte minst vill vi rikta ett stort tack till vår handledare Anders Axelsson på

Högskolan Väst för att han avsatt tid för våra frågor och funderingar. Utan hans värdefulla idéer och kunskap hade arbetet inte varit möjligt.

Trollhättan, 2014

iv

Innehåll

3.2.1 Lagar och regler ... 6

3.3 Värme och kyla (kylmaskin) ... 6

3.4 Mätning av aktiv effekt i trefassystem ... 6

3.4.1 Trewattmetermetoden ... 7

3.4.2 Tvåwattmetermetoden ... 7

3.5 Energimätning ... 9

3.6 Spänningsvariation ... 10

4 Mätinstrument ... 10

4.1 Effekt-och energimätning med aktuellt mätinstrument ... 11

4.1.1 Effekt ... 11

4.1.2 Energi ... 12

4.2 Inkoppling av mätinstrument ... 13

5 Allmän information om Sisjö Entré ... 15

5.1 Fastighetscentral ... 15

5.2 Sisjö Entrés butiker ... 16

5.2.1 Butikernas relativa yta ... 17

5.3 Ute- och allmänbelysning ... 17

5.4 Teknisk data ... 18

6 Sammanställning av mätresultat ... 20

6.1 Mätplan ... 20

6.2 Toys Я Us (209) ... 20

6.2.1 Belysning och kraft... 20

6.2.2 Ventilation ... 22

6.2.3 Kylaggregat ... 23

6.3 Rusta (204/205) ... 24

6.3.1 Belysning och kraftmätning, central A1VC ... 24

6.3.2 Belysning och kraftmätning, central A1VD ... 25

6.3.3 Ventilations- och kyl mätning, central A1VF ... 27

6.3.4 Ventilations- och kyl mätning, central A1VE ... 28

v

6.4.1 Mätning i butik 100, central A1C-1 ... 29

6.4.2 Mätning i butik 100, central A1C-2 ... 30

6.5 Babyproffsen (207) ... 31

6.5.1 Belysning & kraft, ventilation och kyla ... 31

6.6 Webhallen (201) ... 32

6.6.1 Belysning & kraft ... 33

7 Analys ... 35 7.1 Toys Я Us (209)... 35 7.2 Rusta (204/205) ... 36 7.3 Burger King (100) ... 36 7.4 Babyproffsen (207) ... 37 7.5 Webhallen (201) ... 37 8 Diskussion ... 38 8.1 Allmänt ... 38 8.2 Toys Я Us (209)... 39 8.3 Rusta (204/205) ... 40 8.4 Burger King (100) ... 40 8.5 Babyproffsen (207) ... 41 8.6 Webhallen (201) ... 41

9 Förslag till åtgärder ... 42

9.1 Toys Я Us (209)... 42 9.2 Rusta (204/205) ... 44 9.3 Burger King (100) ... 44 9.4 Babyproffsen (207) ... 45 9.5 Webhallen (201) ... 46 9.6 Utebelysning ... 47 9.7 Ventilation ... 47 9.8 Total energibesparing ... 48 10 Slutsatser ... 48

10.1 Förslag till fortsatt arbete ... 48

Källförteckning ... 49

Bilagor

A. Total årsförbrukning 2013 B. Enlinjeschema

C. Faktureringsunderlag (mars 2013) D. Butikernas relativa yta

E. Butik 209 mätvärden (A1DD) F. Butik 209 mätvärden (A1DDA) G. Butik 204/205 mätvärden (A1VC) H. Butik 204/205 mätvärden (A1VD) I. Butik 204/205 mätvärden (A1VF) J. Butik 204/205 mätvärden (A1VE) K. Butik 100 mätvärden (A1C-1) L. Butik 100 mätvärden (A1C-2)

vi M. Butik 207 mätvärden (A1DF)

N. Butik 201 mätvärden (A1VL) O. Beräkning av energiförbrukning P. Toys Я Us Förslag

Q. Rustas Förslag R. Burger Kings Förslag S. Babyproffsens Förslag T. Webhallens Förslag U. Ute- och allmänbelysning

vii

Nomenklatur

Följande förkortningar förekommer i texten:

HF – Hög Frekvens

kWh – Kilowattimme, energienhet. kW – Kilowatt, effektenhet.

LED – Light Emitting Diode, lysdiod. MWh – Megawatttimme

Nechsec – Number of samples used for a calculation in a second. NECHPER – Number of cycles per second.

T5 – Lysrördiametern fem åttondels tum. T8 – Lysrördiametern åtta av en tum. TWh – Terawatttimme.

VA – Volt Ampere.

VAR – Volt Ampere Reactive. VAh – Volt Ampere Hour.

VARhC –Energy var Hour, accumulating when load is capacitive. VARhL – Energy var Hour, accumulating when load is inductive. Wh – Energy Watt Hours.

1

1 Inledning

Energieffektivisering är viktigt för dagens samhälle, då det önskas att använda energin på ett effektivt sätt som i sin tur kan ha positiv inverkan på miljön och samhället. Energieffektivisering leder till att utsläppen av växthusgaser minskar och konkurrens-kraften ökar samt att kostnader minskar [1].

Sverige har en årlig energiförbrukning på ca 400 TWh. Förbrukningen fördelas mellan bostäder, service, industri och transporter. I november 2010 satte Sverige och andra EU-länder upp ett mål som kallas för 20-20-20. Målet syftar på att EU ska uppnå 20 % energi-effektivisering, 20 % förnybar energi och att minska utsläpp av växthusgaser med 20 % fram till år 2020. Energimyndigheten och boverket anser att på grund av befolkningsökning kommer energianvändning att öka i jämförelse med dagens förbrukning, d.v.s. att energianvändning förmodligen kommer att öka eftersom användandet av t.ex. elektroniska utrustningar ökar [2].

Riksdagen i Sverige har ytterligare ett nytt förslag som har utformats med hänsyn till EU:s 20-20-20 mål. Det nya målet för Sverige är att minska energianvändning i byggnader med 50 procent fram till år 2050. Målet är svårt att uppnå enligt energimyndighetens och boverkets bedömning då det bedöms att man endast kan minska energiförbrukning med 20-30 procent fram till år 2050 [3].

Byggnader ska vara utformade så att energiförbrukningen minskas genom mindre värmeförluster och mindre kylbehov. Byggnadstekniska installationer som kräver elenergi som exempelvis ventilation, belysning, värme och kyla, motorer och pumpar ska utformas så att effektbehovet reduceras och energin används effektivt [4].

1.1 Bakgrund

Examensarbetet görs på uppdrag av Skanska installation AB. Skanska installation AB är ett företag som jobbar med energifrågor och energirådgivning. Företaget följer riksdagens riktlinjer i sitt arbete genom att erbjuda lämpliga lösningar i enlighet med 20-20-20- målet. Hos en kund till Skanska Installation AB, vid namn Newsec, utförs en undersökning av energieffektivisering. Undersökningen görs på Sisjö Entré köpcenter som ägs av Union Investment Real Estate AB och drivs av Newsec. Newsec har önskemål om att göra energibesparingar med målet att minska energiförbrukning och kostnader. Sisjö Entré är ett köpcentrum inom dagligvaror och består av 17 butiker. Av de 17 butikerna i köpcentret står två lokaler tomma, se Figur 1.

Detta arbete avser att bidra med utvecklingen inom Skanska Installation AB framtidsarbete för att göra besparingar åt Newsec.

2

Figur 1: Överblick av Sisjö Entrés butiker.

1.2 Problembeskrivning

År 2013 hade Sisjö Entré en total årsförbrukning på 1 865 270 kWh, se bilaga A. Enligt studier från Energimyndigheten är energiförbrukningen för handelsbutiker 102 kWh/m2

per år medan restauranger förbrukar 362 kWh/m2 _{per år [5,6].}

Sisjö Entré har en yta på ca 13 636 m2_{. Till detta tillkommer allmänna ytor såsom trapphus,}

service- och källargångar som ger en total yta på 15 000 m2_{. Sisjö Entré bör således ha en}

årlig energiförbrukning på 1 530 000 kWh. Detta innebär att köpcentret ligger 18 % över Energimyndighetens riktvärde.

1.3 Syfte

Detta arbete går ut på att identifiera vilka laster i Sisjö Entré som orsakar störst energiförbrukning samt att föreslå lämpliga åtgärder till hur energianvändningen och därmed kostnaderna kan minskas.

1.4 Mål och avgränsningar

Målet är att kunna ge förslag på åtgärder som gör det möjligt att minska den årliga energiförbrukningen som är 1 865 270 kWh. Undersökningen har endast fokus på elanvändning, innefattande belysning, kyl och ventilation. I undersökningen ingår inte värme eftersom köpcentret har fjärrvärme. Dessutom kommer undersökningen att ha fokus på endast effekt- och energiförbrukning. Analys av elkvalitét ingår inte i projektet. På grund av tidsramen för detta examensarbete kommer undersökningar och mätningar att

3

göras i totalt fem butiker; Toys Я Us, Rusta, Burger King, Babyproffsen och Webhallen. Mätningarna görs därför under en begränsad tidsperiod.

2 Tillvägagångssätt

Arbetet kommer börja med att undersöka hur nätet i Sisjö Entré ser ut samt hur stor huvudmatningen är. Sedan görs en värdering av de anslutna lasterna som t.ex. belysning, hissar och fläktmotorer. Utifrån lastuppskattning och information om elförbrukningen per månad för varje butik väljs tio lämpliga mätpunkter för fem butiker baserat på högst energiförbrukning. Mätningen och uppföljningen på varje mätpunkt kommer uppskattningsvis att ta ca en vecka. Den inledande litteraturstudien har en väsentlig del i examensarbetet för att komma fram till och kunna föreslå lämpliga åtgärder för att minska energiförbrukningen.

3 Teori

3.1 Belysning

Belysning står för ca 40 % av den totala elförbrukningen i handelslokaler. Anledningen till att belysningen utgör den största posten i elanvändning är drifttiden, d.v.s. att många handelsbutiker vill attrahera kunder genom att belysa varor dygnet runt. De vanligaste ljuskällorna i handelsbutiker är lysrör och metalhalogenlampor. Idag förekommer även LED-lampor (Light Emmitting Diode) och lågenergilampor [7,8].

3.1.1 Beskrivning av lamptyper 3.1.1.1 Glödlampor

Idag används glödlampor i mycket mindre omfattning än tidigare. År 2009 minskades användningen av glödlampor steg för steg för att ersättas med andra miljövänliga ljuskällor. Anledningen till detta är att glödlampor har liten verkningsgrad jämfört med andra ljuskällor, d.v.s. en 100 W glödlampa ger bara 5 W ljus och resten går till värme. Dessutom är livslängden (ca 1000 timmar) hos dem mycket kortare jämfört med andra ljuskällor. Den stora fördelen med glödlampor är att de är miljövänliga då de inte innehåller något kvicksilver samt att de är billiga och lätta att reglera [8].

3.1.1.2 Kvicksilverlampor

Kvicksilverlampor är en typ av urladdningslampor och är den vanligaste ljuskällan för utomhusbruk. De innehåller ett farligt ämne (kvicksilver). Lampan uppfyller inte kraven på energieffektivitet i EU:s ekodesigndirektiv och får endast användas fram till år 2015 och därefter förbjudas [8]. Kvicksilverlampor ska ersättas med moderna energieffektiva och miljövänliga armaturer. De får även bytas ut mot metallhalogen eller lysrör med mindre energiförbrukning. Utbyte av lamporna ska minska elanvändningen med 38 TWh fram till år 2020 [8].

4

3.1.1.3 Halogenlampor

Halogenlampan är en typ av glödlampa och den har fått detta namn eftersom den innehåller halogengas. Halogenlampor finns både som skruvsockel och som stiftsockel (halogenkapsel) för 12 V och 230 V. Halogenlampan med skruvsockel fungerar i vanliga armaturer medan halogenkapsel har speciella armaturer [8].

Livslängden hos halogenlampor varierar mellan 2000-3000 timmar och samtidigt drar de 30-50 procent mindre el än glödlampor. Halogenlampor har stor värmeutveckling då temperaturen kan komma upp till 250 C°. Därför är det viktigt att de inte kommer i kontakt med material som är lättantändliga [9].

3.1.1.4 LED-lampor

LED-lampor har många fördelar när det gäller energiförbrukning och livslängd då de förbrukar 80 procent mindre el än glödlampor och har en livslängd upp till 15 gånger längre i jämförelse med glödlampor. LED-lampor är miljövänliga och innehåller inget kvicksilver. De finns i olika storlekar och olika former. Man kan även välja mellan kalla och varma ljus. Nackdelen med LED-lampor är att de är dyra vid inköp [8,9].

3.1.1.5 Lågenergilampor

Lågenergilampor har normal funktion som lysrör. De finns för både inomhus- och utomhusbruk i olika utföranden. Livslängden hos en lågenergilampa är tio gånger längre än en glödlampa medan elförbrukningen är 75 procent lägre. Lågenergilampor innehåller kvicksilver och ska därför återvinnas [8,9].

3.1.1.6 Lysrör

Lysrör är vanligast i handelslokaler och har en stor påverkan på elanvändning även om de är energieffektiva. Livslängden ligger mellan 20000–50000 timmar. De har speciella armaturer som finns i två huvudtyper. Den äldre typen av armaturer är försedd med driftdon, glimtändare och kondensator. Den här typen är vanligast men används inte lika ofta vid nya installationer. Lysröret till denna typ tänds inte omedelbart och ger flimmer. Den andra typen av armaturer är utförd med HF-don (högfrekvensdon) då lysröret tänds direkt utan att det blinkar och ger ett flimmerfritt ljus. Fördelarna med HF-don är [10,11]

 Hanterar höga frekvenser mellan 20-100 kHz. Den höga frekvensen ger flimmertfritt ljus och leder till färre medicinska besvär såsom ögon- och synbesvär.

 Energieffektivt

 Livslängd hos lysröret blir längre

 Låg värmebidrag

Det finns även olika typer av lysrör såsom raka lysrör och cirkellysrör. Det raka lysröret finns i tre modeller; T8-, T5- eller T16-lysrör, där numret syftar till diametern av en tum. T8-lysrören finns i äldre installationer medan T5-lysrören eller T16 är de nyaste lysrören. De är smalare och energieffektivare än T8-lysrör, ger inga flimmer och finns med effekter mellan 14-80 W. Cirkellysrör kallas för T16-R och är mycket moderna. De har samma egenskaper som T5-lysrör men de ger bättre ljusflöde och kan drivas med HF-don [11].

3.1.2 Ljusflöde

En ljuskällas totala ljusflöde mäts i enheten lumen (lm) och är ett mått på hur mycket ljus lampan ger [12]. Ju högre värde desto mer ljus ger lampan. Tabell 1 ger typiska värden för ljusflöde för olika lamptyper och effektvärden.

5

Tabell 1: Från Watt till lumen [12].

Glödlampa Halogen-, Lågenergi- och LED-lampa

15 W 120-135 lm 25 W 220-250 lm 40 W 410-470 lm 60 W 700-805 lm 75 W 920-1 055 lm 100 W 1 330-1 520 lm 150 W 2 140-2 450 lm 200 W 3 010-3 450 lm Reflektorlampa 12 V, GU 5.3

Äldre Halogenlampa LED-, och effektiv Halogenlampa

20 W 180-200 lm

35 W 300-330 lm

50 W 540-595 lm

Reflektorlampa 230 V, GU 10

Äldre Halogenlampa LED-, och effektiv Halogenlampa

20 W 90-100 lm 25 W 125-140 lm 35 W 200-220 lm 50 W 300-385 lm 75 W 500-605 lm

3.2 Ventilation

Att ha god och frisk luft inomhus har stor betydelse för hälsa och välmående. Därför måste det finnas ett bra ventilationssystem anpassad till byggnaden. I handelslokaler är inomhusklimat och luftkvalitet avgörande faktorer för hur väl kunder och även personal trivs i lokalen. Dessa faktorer påverkar bland annat hur lång tid kunderna stannar i butiken och påverkar indirekt intäkterna samt att det leder till en bra arbetsmiljö för personal [13,14].

Det finns olika typer av ventilationssystem såsom ventilation med värmeåtervinning, frånluftssystem (F), självdragssystem (S), hybridsystem (HV), från-och tilluftssystem (FT) och även s.k. från-och tilluftsventilation med värmeåtervinning (FTX) [13].

Från-och tilluftssystem är vanligast inom handelslokaler och köpcenter. Systemet består av frånluftfläkt, tilluftfläkt, frekvensomriktare och filter som gör tilluften ren. I FTX-systemet ingår en värmeväxlare som kan utnyttja värme från luften som är på väg ut (frånluft) för att värma upp tilluften och på så sätt minskas energianvändningen [15]. Den här funktionen saknas hos de andra ventilationssystemen. En annan fördel är att luftmängden är kontrollerbar, d.v.s. att det är möjligt att kontrollera hur stor mängd tilluft som ska in i byggnaden. Systemet kan även kopplas till ett styrsystem för styrning av drifttider. Nackdelen med FTX-systemet är att det kräver underhåll eftersom fläktar kan orsaka högt ljud och systemet blir även lätt nedsmutsat [15].

6

3.2.1 Lagar och regler

Lagar och regler måste följas vid installation av ventilationssystem. I arbetsmiljölagen (1977:1 160, AML) ligger ansvaret på arbetsgivaren för att förhindra ohälsa och olycksfall i arbetet samt att skapa en bra och trivsam arbetsmiljö [16]. I Arbetsmiljöverkets föreskrifter om arbetsplatsens utformning finns information om bl.a. luftkvalitet och ventilation på arbetsplatser och lokaler. För att få så bra luftkvalitet som möjligt i en lokal är det viktigt att ventilera och på så sätt minska luftföroreningarna. Ett fläktstyrt från- och tilluftssystem ger en tillfredställande luftkvalitet, renhet, fuktighet och temperatur. Föreskriften upplyser även om underhåll och kontroll av ventilationssystem [17].

Ventilationssystem måste uppfylla uppställda krav i BBR:s regelverk. BBR står för boverkets byggregler. I detta regelverk framgår att att ventilationssystem skall utformas så att uteluftsflöde kan förse byggnaden med ett lägsta värde på 0,35 l/s per m2 _{golvarea och}

att det är förbjudet att någon vistas i en byggnad med mindre än 0,1 l/s per m2 _golvarea.

Luften i byggnaden ska innehålla bra luftkvalitet för att undvika spridning av besvärande lukt och minska risken för negativa hälsoeffekter [4].

3.3 Värme och kyla (kylmaskin)

”Installationer för värme och kyla i byggnader ska vara utformade så att de ger god

verkningsgrad under normal drift” [4].

Det finns olika typer av kyla som t.ex. frikyla, industrikyla och komfortkyla som är vanligast. En kylaggregatuppbyggnad kan ha olika principer men den vanligaste principen är kompressorkylprocessen med elmotordriva kompressorer. Denna baseras på förångningsprocessen som fungerar i ett slutet kretsförlopp där en s.k. köldmedie (arbetsmedie) arbetar under upptagning och avgivning av värme [18].

Ett kompressorkylaggregat består av en fångare (kylbatteri), kompressor, kondensor och expansionsventil. I kylbatteriet kokas köldmediet för att bilda ånga. Ångan överförs från kylbatteriet till kylkompressorn. Kompressorn förtätar ångan med högtryck och skickar den högtrycksångan till kondensorn. Kondensorn omvandlar ångan till vätska som kyls ner eller värms upp och återförs till kylbatteriet via en expansionsventil. Funktionen hos en expansionsventil är att reglera mängden vätska som skickas till kylbatteriet (fångaren) [18].

3.4 Mätning av aktiv effekt i trefassystem

Det finns olika mätmetoder för aktiv effekt. Val av mätmetod beror på följande [19]

 Om belastningen är symmetrisk eller inte

 Om det är ett tre- eller fyrtrådsystem

 Om nollpunkt är tillgänglig eller ej

7

3.4.1 Trewattmetermetoden

Den här metoden är lämplig att användas i såväl tre- och fyrtrådsystem oavsett om belastningen är symmetrisk eller inte. Vid mätning av ett osymmetriskt system krävs det att nollpunkten är tillgänglig medan i det symmetriska fallet inte behövs någon nollpunkt. Mätning av den aktiva effekten med denna metod sker genom att koppla in de tre Wattmetrarna (meter) - en i varje fas, då effekten i varje fas mäts individuellt. Varje W-meter kopplas in så att den har sin strömspole i en fas och sin spänningsspole inkopplad mellan samma fas och nollpunkten. Inkopplingen sker enligt Figur 2 [19].

Figur 2: Kopplingsschema för mätning av aktiv effekt enligt trewattmetermetoden [19].

Enligt Figur 2 fås den totala aktiva effekten som summan av effekterna i de tre faserna enligt [19]

(1)

där

= den totala aktiva effekten = den aktiva effekten i fas 1 = den aktiva effekten i fas 2 = den aktiva effekten i fas 3

= fasspänning = fasström

3.4.2 Tvåwattmetermetoden

En annan metod för att mäta den totala aktiva effekten i trefassystem är genom att använda två W-metrar eller s.k. tvåwattmetermetoden (Arons koppling) [19]. Metoden är en

8

standardmetod för mätning av den totala aktiva effekten i både symmetriska och osymmetriska trefassystem (tretrådsystem) oberoende av om systemet är Y- eller D-kopplat. Vid inkoppling av de två W-metrarna är det inte viktigt vilka faser man väljer. Viktigt är att strömspolarna tillhörande W-metrar kopplas in i två faser medan spänningsspolarna kopplas in mellan dessa faser och den tredje fasen enligt Figur 3.

Figur 3: Kopplingsschema för mätning av aktiveffekt enligt tvåwattmetermetoden [19].

Den totala trefaseffekten beräknas enligt [19]

(2) där

= den totala aktiva effekten

= effekten på wattmeter inkopplad mellan fas 1 och fas 2 = effekten på wattmeter inkopplad mellan fas 2 och fas 3 = fasspänning

= fasström

Vid symmetrisk resistiv-induktiv last fås den totala aktiva effekten enligt [19]

. (3)

där

= huvudspänning = fasström

= effektfaktorn, fasvinkeln mellan den reaktiva och aktiva effekten (mellan den resistiva och induktiva eller kapacitiva axeln).

9

3.5 Energimätning

Energimätning är viktigt för att bland annat kunna hålla balans mellan produktion och förbrukning i nätet. Energimätning är även viktigt för att elnätbolagen och elhandelsbolagen vill ta betalt för hur mycket man har förbrukat. Elnätbolaget har ansvar för energimätningen då de äger elmätaren och sköter avläsningen av denna. Sedan rapporteras mätvärden till elhandelsbolag för debitering och i vissa fall till Svenska kraftnät för att kunna hålla balansen mellan producerad och förbrukad el [20].

Det är vanligt att man mäter den aktiva energiförbrukningen. Energimätning sker genom att använda mekaniska eller elektroniska mätare. De ansluts direkt eller via en strömtransformator till tre- eller fyrtrådsystem. Direkt anslutna mätare används vid strömmar mindre eller lika med 63 Ampere medan transformatorkopplade mätare används vid mätsäkring större än 63 Ampere då strömmen kopplas in via en extern strömtransformator [20].

Fördelarna med den gamla tekniken som är mekaniska mätare är att de är billiga, driftsäkra och håller länge. Nackdelarna är att de måste sitta rakt och är känsliga för slag. De elektroniska mätarna har fördelar som okänslighet för lutning och rörelse (vibration), större mätnoggrannhet samt att det är lätt att lägga till extra funktioner. Nackdelen är att de ibland är svårjusterade [20].

För att kunna mäta energi måste man känna till strömmen, spänningen och fasvinkeln. Den aktiva effekten fås genom att multiplicera dessa värden enligt [20]

. (4) där = aktiv effekt = fasspänning = fasström : fasvinkeln (effektfaktor)

Energin fås genom att integrera den aktiva effekten för en fas över tiden enligt sambandet

(5)

där

= energi = mätperiod

Man kan mäta det exakta värdet på energin om man mäter spänning och ström momentant. Inom elektroniken används olika former av samplingsteknik för att kunna mäta energi i varje ögonblick [20].

10

3.6 Spänningsvariation

Under normala driftsförhållanden rekommenderas att spänningsvariationen inte bör överstiga ± 10 % av märkspänningen (400 V). Detta kontrolleras enligt standarden SS-EN 50 160 [21]. Enligt standarden SS 4211811 får spänningsvariationen, under normaldrift och med en fasspänning 230 V, ligga i intervallet 244-207 V [22].

4 Mätinstrument

Instrumentet som användes i mätningarna heter Chauvin Arnoux C. A 8335 Qualista +, se Figur 4. Instrumentet används för att genomföra energiförbrukningsstudier, d.v.s. för mätning av energi, effekt och övertoner (elkvalitét) [23]. I detta arbete användes instrumentet som effektmätare (W-meter).

11

4.1 Effekt-och energimätning med aktuellt mätinstrument

Följande ekvationer visar exempel på hur instrumentet beräknar effekt och energi. Ekvationerna är framtagna från mätinstruments manual [23,24].

(6) (7) (8) där = Phase number (0, 1, 2, 3 …)

Nechsec = Number of samples used for a calculation in a second. = Volt Ampere.

= Volt Ampere Reactive.

4.1.1 Effekt

Instrumentet har andra benämningar på effekten. Effekten kallas vanligtvis .

Total aktiv effekt

Den totala effekten beräknas genom att summera de tre aktiva effekterna för alla tre faser enligt [23]

(9)

där

= den totala aktiva effekten = den aktiva effekten i fas 1 = den aktiva effekten i fas 2 = den aktiva effekten i fas 3

Total skenbar effekt

Den totala skenbara effekten beräknas genom att summera de tre skenbara effekterna för alla tre faser enligt [23]

(10)

där

= den totala skenbara effekten = den skenbara effekten i fas 1 = den skenbara effekten i fas 2 = den skenbara effekten i fas 3 = Volt Ampere.

Total reaktiv effekt

Den totala reaktiva effekten beräknas genom att summera de tre reaktiva effekterna för alla tre faser enligt [23]

12 där

= den totala reaktiva effekten = den reaktiva effekten i fas 1 = den reaktiva effekten i fas 2 = den reaktiva effekten i fas 3 = Volt Ampere Reactive

4.1.2 Energi

Energi i instrumentet betecknas med .

Total aktiv energi

Den totala aktiva energin beräknas genom att summera de tre aktiva energierna för alla tre faser enligt [23]

(12) där

= den totala energiförbrukningen = energiförbrukningen i fas 1 = energiförbrukningen i fas 2 = energiförbrukningen i fas 3 = Energi Watt Hour

Total skenbar energi

Den totala skenbara energin beräknas genom att summera de tre skenbara energierna för alla tre faser enligt [23]

(13) där

= den totala skenbara energin = skenbar energin i fas 1 = skenbar energin i fas 2 = skenbar energin i fas 3 = Volt Ampere Hour

Total reaktiv- kapacitiv energi

Den totala kapacitiva energin beräknas genom att summera de tre reaktiva-kapacitiva energierna för alla tre faser enligt [23]

(14) där

= den totala kapacitiva energin = kapacitiv energin i fas 1 = kapacitiv energin i fas 2 = kapacitiv energin i fas 3

= Energy var hour, accumulating when load is capacitive

Total reaktiv- induktiv energi

Den totala induktiva energin beräknas genom att summera de tre reaktiva-induktiva energierna för alla tre faser enligt [23]

13

(15) där

= den totala induktiva energin = induktiv energin i fas 1 = induktiv energin i fas 2 = induktiv energin i fas 3

= Energy var hour, accumulating when load is inductive

4.2 Inkoppling av mätinstrument

För att säkerställa att instrumentet är rätt inkopplat måste man följa anvisningar som visas på instrumentets skärm. En strömtång hängs på rätt fas med pilen mot lasten medan pilen på strömtången, som hängs på neutralledaren, visas åt andra hållet. Detta innebär att för att kunna genomföra rätt mätning är fasföljd och rätt referensriktning mycket viktigt. Spänningsmätning genomförs genom att koppla mätningsprober till spänningsförande delar i centralen som dvärgbrytare. Elsäkerhetsföreskrifterna ska följas vid inkoppling av mätinstrument på spänningssatta anläggningsdelar och en fackkunnig person ska finnas på plats vid inkopplingen [25]. Inkoppling av mätinstrument sker enligt Figur 5. Dessutom skyltas området med varningsskylt för elektrisk fara, se Figur 6 och Figur 7.

Instrumentet måste kopplas till eluttaget på grund av begränsad batteritid. En förlängningssladd dras från eluttaget till instrumentet. Sladden får inte läggas på golvet utan ska placeras på en lämplig höjd ifrån golvet. Detta för att möss och råttor inte ska kunna komma åt kabeln [26]. Efter att instrumentet är färdig inkopplat ska en kontroll utföras för att säkerställa att allt är rätt inkopplat.

Kontrollen innebär att följa visadiagram som är en funktion i instrumentet då fasförskjutning mellan ström och spänning beaktas, d.v.s. att vinkeln mellan ström och spänning ligger mer eller mindre på ca 30 grader och får inte vara för stort. Kontrollen görs i varje fas för sig. Även de sinusformade spänningarna kontrolleras.

Efter utförandet av kontrollen ställer man in vilka parametrar i instrumentet som ska mätas upp. Därefter ställs samplingstiden in på ett 10-minutersintervall och efter alla dessa steg startar mätningen. När mätningen avslutas, överförs de uppmätta parametrarna till ett datorprogram för att kunna behandlas.

14

Figur 5: Inkoppling av mätinstrument.

15

5 Allmän information om Sisjö Entré

Fastigheten har ett eget ställverk som är placerat på markplan. Ställverket består av mellanspänningsställverk på 10 kV och lågspänningsställverk på 0,4 kV. Huvudmatningen är 10 kV och matar mellanspänningsställverket som i sin tur matar en transformator (10,5 kV/0,4 kV, 1250 kVA). 10 kV-matningen transformeras ner till 0,4 kV i lågspännings-ställverk. Från 0,4 kV-ställverk sker inmatning till en fördelningscentral med kabelförband (3//AKKJ 4x240/72). Fördelningscentralen finns i en servicekorridor och därifrån matas butikscentralerna (undercentraler) och fastighetscentralen.

Sisjö Entré har 11 ventilationsaggregat som försörjer alla butiker. Butiken Rusta som har butiksnummer (204/205) har två ventilationsaggregat samt två kraftcentraler (kraft och belysning). Vissa butiker har egna kylcentraler och några är kombinerade i ventilationssystem, se bilaga B.

Alla belysningsarmaturer i anläggningen är utförda med HF-don. Hänvisningsarmaturer är försedda med batteri för en reservdrift på 60 minuter. Belysningen styrs med strömbrytare för varje butik medan utebelysning och belysningsstolpar styrs med skymningsrelä.

Ventilationen i Sisjö Entré är en typ av från-och tilluftsventilation (FT). Som tidigare nämnts finns det 11 ventilationsaggregat med olika storlekar för alla butiker. Vissa av dem är kombinerade med kylaggregat som är en typ av kompressorkylaggregat med elmotordriva kompressorer (Blue Box ZETA ECHOS 10.2).

Alla elmätare i fastigheten är av typen elektroniska (digitala) mätare (Socomec Countis ATi v2). De flesta butiker har en mätarsäkring på större än 63 Ampere. Därför är elmätaren inkopplad via en strömtransformator. Rusta-butiken (204/205) är den enda butiken i Sisjö Entré som har två elmätare.

5.1 Fastighetscentral

Allmänna elförbrukare som hissar och utebelysning samt korridorbelysning matas från fastighetscentralen. Centralen betecknas med A1AA och matas med en AKKJ 4x240/72 kabel. Matningen till de andra undercentralerna sker med en AKKJ 4x120/41 kabel. Då matas skyddsrum, fyra hissar (A1AAD, A1AAE, A1AAF, A1AAC), parkeringshus, förråd i garaget och apparatsrum.

Ute på parkeringen finns det två pappersåtervinningsmaskiner som används av alla butiker. Den totala allmänna energiförbrukningen fördelas mellan alla butiker som finns i huset och sammanläggs i fakturan varje månad.

16

5.2 Sisjö Entrés butiker

Sisjö Entré delas in i två delar; nord och syd. Dessa delar består vardera av sju butiker, alltså sammanlagt 14 butiker. Tabell 2 visar information om respektive butik; butiksnamn, butiksnr., typ av verksamhet, förbrukning och kostnader under mars månad, se bilaga C.

Tabell 2: Allmän information om butikerna (nord och syd).

Butiksnamn Butiksnr. Verksamhet Elenergi-förbrukning [kWh/månad] Kostnad för elenergi-förbrukning [SEK] N or d Toys Я Us* _{209 Leksaker 38 273 33 049} Webhallen* _{201 Datorer 4 646 4 078} Cervera 202 Kök 3 287 4 699

Burger King* _{100 Restaurang 13 345 13 336}

Team Sportia 208 Idrott 2 788 4 988

St1 901 Bensin 2 482 2 367

N0 _{52 213 Kläder Okänd Okänd}

Syd

Grizzly 106 Djur & fisk 4 698 4 582

Nessims 105 Mattor 2 802 4 316 KungSängen 211 Sängar 620 1 648 HTH 203 Kök 1 738 3 474 Babyproffsen* _{207 Baby 6 808 6 776} Ljusexperten 104 Belysning 4 114 5 353 Rusta* _{204/205 Varuhus 5 750 6 647} *_{Undersökta butiker}

17

5.2.1 Butikernas relativa yta

Figur 8 visar antalet butiker och deras relativa yta (golvyta), se bilaga D.

Figur 8: Butikernas relativa yta.

5.3 Ute- och allmänbelysning

Tabell 3 visar antal ljuskällor och teknisk data för ute- och allmänbelysning som finns i allmänna utrymmen.

Tabell 3: Ute- och allmänbelysning.

Typ Antal ljuskällor Effekt [W] Antal lysarmaturer Placering

Nokalux sistema 49 70-100 49 Infällda i tak

Nokalux sistema Led 19 70-100 19 Infällda i tak

Okänd 22 Okänd 22 Långa stolpar

Kvicksilver 6 Okänd 6 Korta stolpar

Högtrycksnatriumlampa 24 70-100 24 Väggarmatur runt om huset

Kvicksilver 6 120 6 Väggarmatur bakom huset

T8/TLD 20 58 10 Taklysarmaturer (utomhus) T8/TLD 40 58 20 Servicekorridor 2% 1% 1% 4% 4% 5% 3% 7% 4% 4% 16% 10% 9% 6% 16% 3% 3% *Burger King Puustelli

The Phone House AB Ljusexperten Nessims Mattor Väla Zoo AB *Webhallen

Cervera Inköps & Försäljnings AB HTH Köksforum

Multum In Parvo (No52) *Rusta AB Vakant (fd Brandworld) *Babyproffsen Team Sportia *Toys Я US KungSängen

18

5.4 Teknisk data

Tabellerna 4-6 visar insamlad teknisk data för belysning, ventilation och kyl för de undersökta butikerna. I tabellerna finns även typ, antal och effekt för belysning som används vid senare beräkning av energiförbrukningen.

Tabell 4: Belysningsdata för undersökta butiker.

Butiksnr. 209 204/205 100 207 201 Belysning/Butiksnamn To ys Я Us R u sta B u rg e r Ki n g B ab yp ro ff sen Web b h al le n Lysrör Typ T8 TL5 T8 TL5 TLD TL5 T8 TL5 T8 TL5 Antal 14 947 167 334 14 28 0 228 96 0 Effekt [W] 58 54 58 54 36 49 - 54 58 - Armatur Typ T8 T5 T8 T5 T8 T5 - T5 T8 - Antal 9 547 167 167 7 14 0 114 48 0 Lågenergi Antal 0 0 58 0 0 Effekt [W] - - 18 - -

Spotlight (LED) Antal 40 0 0 0 0

Effekt [W] 5 - - - - Spotlight (Halogen), 12V Antal 128 0 27 0 0 Effekt [W] 35 0 35 0 0 Metallhalogen, trefasskenor Antal 0 93 14 70 32 Effekt [W] - 35-70 35-70 70 70 Skyltbelysning Antal 12 6 0 0 0 Effekt [W] 120 120 - - - Flaggbelysning Antal 12 6 0 0 0 Effekt [W] 120 120 - - -

19

Tabell 5: Ventilationsdata för undersökta butiker.

Butiksnr. 209 204/205 100 207 201 Ventilation/Butiksnamn To ys Я Us R u sta B u rg e r Ki n g B ab yp ro ff sen Web b h al le n

Från-fläkt Motortyp Asynkron Asynkron Asynkron Asynkron Asynkron

Antal 1 2 1 1 1

Effekt [kW] 11 5,5 5,5 5,5 5,5

Ström [A] 24,5 11,1 11,1 11,1 11,1 Till-fläkt Motortyp Asynkron Asynkron Asynkron Asynkron Asynkron

Antal 1 2 1 1 1

Effekt [kW] 15 19,7 7,5 7,5 7,5

Ström [A] 28,5 32 15,3 15,3 15,3

Tabell 6: Kylmaskindata för undersökta butiker.

Butiksnr. 209 204/205 100 207 201 Kylmaskin/Butiksnamn To ys Я Us R u sta B u rg e r Ki n g B ab yp ro ff sen Web b h al le n Kylaggregat med två kompressorer Zeta echos Blue box Zeta echos 10.2 (Toys Я Us och Rusta) Typ Kompressor-kylaggregat Kompressor-kylaggregat Kombinerad med ventilation Kombinerad med ventilation Kombinerad med ventilation Antal 1 1 1 1 1 Effekt [kW]

51,6 51,6 Okänd Okänd Okänd

20

6 Sammanställning av mätresultat

6.1 Mätplan

Första mätningen utfördes i butik 209 (Toys Я Us) som har den högsta elanvändningen på ca 30 000 kWh per månad, se Tabell 2. Två mätinstrument användes samtidigt, en för centralen respektive ventilationsapparatskåpet. Andra mätningen utfördes i butik 204 (Rusta) som har två centraler och även två apparatskåp för ventilation. Mätningen här utfördes därför under två veckor. Butik 100 (Burger King) har en stor elcentral som omfattar belysning, ventilation och kylaggregat där mätningen utfördes under en vecka. De resterande två butikerna (Babyproffsen, Webhallen) har varsin central där två mätningar utfördes under en och samma vecka. Alla värden och tider som presenteras i detta kapitel är framtagna av de uppmätta värdena från mätinstrumentet.

6.2 Toys Я Us (209)

I butik 209 utfördes tre mätningar; belysning, ventilation och kyla. Belysning- och kylmätning dröjde två dagar medan mätningen på ventilationsaggregatet tog en hel vecka. Anledningen till olika mätperioder är på grund av ett slarv fel som uppstod under mätningen på belysning. Instrumentets strömtång har två mätområden vilka är 10 A och 200 A. Strömtängerna ska vara inställda på högsta mätområdet (200 A). Felet var att strömtången som hängdes på fas 1 var inställd på mätområdet 10 A, vilket ledde till att instrumentet visade mycket lägre värden på fas 1 jämfört med de andra faserna.

6.2.1 Belysning och kraft

Figur 9 visar effektmätning från den 16 april 2014 kl. 15:30 till den 18 april kl. 15:30 i butik 209. Under butikens arbetstid från ca 9:30–20:00 hade fas ett (W1) effektuttag på ca 21 kW. Fas två (W2) låg på ca 10,5 kW medan fas tre (W3) hade 11,7 kW. Den totala effekten för alla tre faserna blev därmed ca 43,2 kW.

Under nattetid från ca 20:00 till 6:00 hade W1 ca 1,7 kW, W2 låg på ca 1,0 kW medan W3 hade ca 0,6 kW. Total effektförbrukning under nattetid (viloläge) blev ca 3,3 kW. Mellan ca 6:00 och 7:00 minskades den totala förbrukningen från 3,3 kW till ca 1,4 kW.

Från och med kl. 7:00 började den totala effekten återstiga till dagsnivå på ca 43 kW fram till mätningens slut kl. 15:30. För energimätningsvärden se bilaga E.

21

Figur 9: Effektförbrukning i butik 209.

Figur 10 visas energimätning i butikens central under två dygn.

Den 16 april mellan kl. 15:30-20:00 visar att totala energiförbrukningen ökade med 43,8 kWh per timme. Detta gav en energiförbrukning på ca 197,2 kWh.

Från kl. 20:00 fram till den 17 april kl. 8:00 ökade energianvändningen till 253,9 kWh, vilket innebär att total energiförbrukning ökade med 56,7 kWh under natten.

Mellan kl. 8:00–20:00 ökade förbrukningen med ca 42,5 kWh varje timme, d.v.s. att butikens förbrukning under arbetstimmarna låg på 509,8 kWh.

Detta innebär att den totala förbrukningen under ett helt dygn från kl. 20:00-20:00 var 566,5 kWh vilket gav en total energiförbrukning för hela mätningen på 1,13 MWh per två dygn (ca 17,0 MWh/månad), se bilaga E.

22

Figur 10: Effekt- och energimätning.

6.2.2 Ventilation

Figur 11 visar energimätning på ventilationsaggregat tillhörande butik 209. Mätningen ägde rum under en hel vecka från den 2 april kl. 11:40 till den 9 april kl. 11:40. Den 2 april från kl. 11:40-20:00 var den totala effektförbrukningen ca 4,8 kW och därmed blev totala energiförbrukningen 39,5 kWh.

Från kl. 20:00 fram till den 3 april kl. 7:00 (nattetid) minskade den totala effektförbrukningen till ca 0,191 kW.

Mellan kl. 7:00 och 8:30 ökade den totala effekten upp till 4,7 kW. Efter denna tid och fram till kl. 20:00 var den totala effekten ca 3,7 kW, därmed blev den totala energi-förbrukningen 92,5 kWh.

Från kl. 20:00 fram till kl. 7:00 den 4 april minskade den totala effekt-förbrukningen drastisk till ca 0,004 kW.

Resterande dagar var den totala effekten under arbetstid (7:00–20:00) ca 3,8 kW medan den under nattetid (20:00–7:00) var ca 0,004 kW. Den totala energiförbrukningen under hela mätperioden (en vecka) blev ca 356 kWh (ca 1,42 MWh/månad), se bilaga F.

23

Figur 11: Energimätning för Ventilation i butik 209.

6.2.3 Kylaggregat

Kylaggregatet är av typ av Blue Box ZETA ECHOS 10.2 som har max effekt på 51,6 kW. En 2-dygns mätning utfördes på kylaggregatet tillhörande butik 209, se Figur 12. Mätningen påbörjades den 16 april kl. 14:50 till den 18 april vid samma tidpunkt. Den totala effekten varierade inte mycket under mätningen och hade samma värde på ca 0,18 kW oavsett natt- eller dagtid. Detta ger en total energiförbrukning på ca 8,5 kWh (4,25 kWh/dag, 127,5 kWh/ månad).

24

6.3 Rusta (204/205)

Som tidigare nämnts har butiken två ventilationsaggregat som är kopplade till två separata apparatskåp (A1VF AS VENT/A1VE AS VENT), se bilaga B. Dessa omfattar ventilation och kyla. De kallas även (204/205) och finns i servicekorridoren. Det finns även två elcentraler som betecknas med A1VC och A1VD och de finns inne i butiken. Elmätaren för elcentral A1VC och ventilationsapparatskåp A1VF betecknas med E4 medan elmätaren för centralen A1VD och ventilations apparatskåp A1VE betecknas med E5. Mätningen på respektive central och apparatskåp tog två veckor.

6.3.1 Belysning och kraftmätning, central A1VC

På påskdagen den 18 april påbörjades en mätning på butikens första elcentral kl. 16:50, se Figur 13. Från starttid fram till kl. 18:00 låg effektförbrukningen på ca 17 kW.

Från 18:00–9:00 (nattetid) låg effektförbrukningen på ca 8 kW. Mellan den 19 april och den 21 april hade butiken öppet mellan kl. 9:30–18:00. Under dessa timmar varierade effekten inte mycket då den låg på ca 17 kW medan effektförbrukningen under nattetid minskade till ca 0,5 kW.

Från den 22 april till den 25 april, då mätningen avslutades, hade butiken normala öppettider igen från kl. 9:30–20:00. Effektförbrukningen hade även under dessa dagar ett värde på ca 17 kW under arbetstid och 0,5 kW under nattetid förutom den 22 april då effekten låg på ca 18 kW mellan 15:30-19:00, se bilaga G.

Figur 13: Effektmätning i butik 204/205, central A1VC.

I Figur 14 visas energimätning i butik 204/205, central A1VC under en vecka.

Den 18 april kl. 16:50 påbörjades mätningen och fram till kl. 18:00 var energiförbrukningen 19,6 kWh, d.v.s. att energin ökade med ca 17 kWh per timme.

Efter kl. 18:00 och fram till den 19 april ca 9:00 (nattetid) steg förbrukningen med 8,6 kWh per timme och därmed var den totala energiförbrukningen 146,2 kWh, vilket innebär att förbrukningen under denna kväll ökade med 126,6 kWh.

25

Resterande dagar visar att den totala energiförbrukningen ökade med ca 17 kWh per timme under arbetstid medan förbrukningen ökade med ca 0,5 kWh per timme under kvällstid. Därmed blev den totala energiförbrukningen 1,53 MWh per vecka (6,12 MWh/månad), se bilaga G.

Figur 14: Energimätning i butik 204/205, central A1VC.

6.3.2 Belysning och kraftmätning, central A1VD

Under påskdagen den 18 april startade mätningen på butikens andra elcentral kl. 16:50, se Figur 15.

Från starten fram till kl. 18:00 låg effektförbrukningen på ca 18,5 kW. Från 18:00–9:30 (nattetid) låg den totala effekten på ca 1,8 kW.

Mellan den 19 april och den 21 april har butiken öppet mellan 9:30–18:00. Under arbetstid varierade den totala effektförbrukningen inte mycket då den låg på ca 18,5 kW medan effektförbrukningen under nattetid minskade till ca 1,8 kW, se bilaga H.

Från den 22 april till den 25 april då mätningen avslutades, hade butiken normala öppettider från kl. 9:30 – 20:00. Under dessa dagar förutom den 24 april, var effektförbrukningen 18,5 kW under arbetstid och 1,8 kW under nattetid. Den 24 april 7:00–20:00 varierade den totala effektförbrukningen mellan 17,2-19 kW.

26

Figur 15: Effektmätning i butik 204/205, central A1VD.

Figur 16 visar energimätning i butik 204/205, central A1VD under en vecka.

Den 18 april kl. 16:50 påbörjades mätningen och fram till 18:00 ökade energi-förbrukningen med ca 18,5 kWh per timme (21,6 kWh).

Efter kl. 18:00 och fram till den 19 april kl. 9:30 (nattetid) steg förbrukningen med 1,8 kWh per timme och därmed blev energiförbrukningen 63,2 kWh.

Resterande dagar har butiken normala öppettider från 9:30–20:00 och ökade den totala energiförbrukningen med ca 18,5 kWh per timme under arbetstid medan den ökade med 1,8 kWh per timme under kvällstid.

Butikens andra elcentral hade en total energiförbrukning på 1,63 MWh per vecka (ca 6,52 MWh/månad), se bilaga H.

27

6.3.3 Ventilations- och kyl mätning, central A1VF

Figur 17 visar effektmätning på ventilationens apparatskåp A1VF. Mätningen utfördes den 9 april kl. 12:50 till den 16 april vid samma tid.

Under dagtid från kl. 7:00–20:00 var den totala effektförbrukningen 3,6 kW. Under nattetid från 20:00–7:00 låg effektförbrukningen på 0,06 kW.

Figur 17: Ventilations & kyls effektmätning, apparatskåp A1VF.

I Figur 18 framgår att energiförbrukningen ökade med 3,6 kWh för varje timme under arbetstid medan den ökade med 0,06 kWh per timme under nattetid. Dessa värden gäller alla dagar under mätperioden. Apparatskåpet hade en total energiförbrukning på 332,5 kWh per vecka (ca 1,33 MWh per månad), se bilaga I.

28

6.3.4 Ventilations- och kyl mätning, central A1VE

Figur 19 visar effektmätning på ventilations apparatskåp A1VE som tillhör butik 204/205. Mätningen påbörjades den 9 april kl. 12:50 och avslutades den 16 april vid samma tid. Under dagtid från kl. 8:30–21:00 var den totala effektförbrukningen 4,4 kW medan under nattetid var den 0,09 kW. Under helgdagar (lördag och söndag) mellan kl. 9:30–19:00 låg effektförbrukningen på ca 4,4 kW medan under nattetid och fram till 9:30 låg effektförbrukningen på 0,09 kW.

Figur 19: Ventilations & kyls effektmätning, apparatskåp A1VE.

I Figur 20 framgår att energiförbrukningen ökade med 4,4 kWh under arbetstid. Under nattetid ökade energiförbrukningen med 0,09 kWh. Dessa värden gäller alla dagar under mätperioden. Den totala energiförbrukningen för denna mätning blev 339,6 kWh per vecka (ca 1,36 MWh per månad), se bilaga J.

29

6.4 Burger King (100)

Burger King har endast en elcentral som har två inmatningar (A1C-1 och A1C-2). I centralen ingår belysning, kraftuttag, ventilation och kyla. Butiken har en annan typ av verksamhet jämfört med föregående butiker.

Restaurangens öppettider: Vardagar 10:30-20:00 Helgdagar 11:00-17:00

6.4.1 Mätning i butik 100, central A1C-1

Figur 21 visar effektmätning i butik 100. Mätningen utfördes den 25 april kl. 18:00 och avslutades den 2 maj kl. 11:00.

Under arbetstid varierade effektförbrukningen mellan 24-28 kW men mellan 9:20–10:00 varje dag uppnådde den totala effektförbrukningen sitt största värde då den totala effektförbrukningen låg mellan 32-38 kW.

Under nattetid varierade den totala effektförbrukningen mellan 1,5-6 kW. Dessa värden gäller alla dagar under mätperioden.

Figur 21: Effektmätning i butik 100, central A1C-1.

Den totala energianvändningen för central A1C-1 blev därmed 2,02 MWh per vecka (8,08 MWh/ månad), se Figur 22. För uppmätta värden se även bilaga K.

30

Figur 22: Energimätning i butik 100, central A1C-1.

6.4.2 Mätning i butik 100, central A1C-2

Figur 23 visar effektmätning i butik 100. Mätningen påbörjades den 25 april kl. 18:00 till den 2 maj kl. 11:00.

Under arbetstimmarna varierade effektförbrukningen mellan 16-34 kW men mellan 9:20– 10:00 varje dag uppnådde effekten sin största variation då den totala effektförbrukningen ligger mellan 36-41 kW.

Under nattetid varierade den totala effekten mellan 1,5-8 kW. Dessa värden gäller alla dagar under mätperioden.

Figur 23: Effektmätning i butik 100, central A1C-2.

I Figur 24 framgår att den totala energiförbrukningen för central A1C-2 var 2,3 MWh under en hel vecka (9,2 MWh/ månad), se bilaga L.

31

Figur 24: Effektmätning i butik 100, central A1C-2.

6.5 Babyproffsen (207)

I butik 207 utfördes en mätning på central A1DF som finns i butiken. Centralen matas från fördelningscentralen A1D (servicekorridor nord). I central A1DF ingår belysning, ventilation (A1DFA as VENT) och kyla (A1DFB KYLMASKIN). Mätningen ägde rum under en vecka från den 2 maj till den 9 maj.

Butikens öppettider: Vardagar 10:00-19:00 Lördagar 10:00-16:00 Söndagar 11:00-16:00

6.5.1 Belysning & kraft, ventilation och kyla

Figur 25 visar effektmätning i butik 207. Mätningen påbörjades den 2 maj fram till den 9 maj. Den 3 och 4 maj var helgdagar. Den 3 maj 9:00–16:00 varierade den totala förbrukningen mellan 13,5-13,8 kW. Den 4 maj (söndag) 10:00-16:00 varierade effekt-förbrukningen mellan 13,5-13,9 kW, se bilaga M. Resterande dagar hade butiken normala öppettider och då varierade den totala effekt-förbrukningen mellan 13,5- 14 kW. Under nattetid varierade den totala effektförbrukningen mellan 0,4-0,7 kW under alla dagar under mätperioden.

32

Figur 25: Effektmätning i butik 207, central A1DF

I Figur 26 framgår att den totala energiförbrukningen under en vecka var ca 0,90 MWh (3,6 MWh per månad). Energiförbrukningen ökade med 13-14 kWh under arbetstimmarna medan energiökningen låg mellan 0,4-0,7 kWh under nattetid, se bilaga M.

Figur 26: Energimätning i butik 207, central A1DF

6.6 Webhallen (201)

Butiken är 400 kvadratmeter stor och består av en liten försäljningsarea och ett större lager. Butiken säljer elektroniska utrustningar som datorer, dataspel etc. 12 visningsexemplar av stationära elkrävande datorer som är avsedda för spel (250-400 W) samt fyra bärbara datorer är påsatta under arbetstimmarna. I butikens lager som nästan är 340 kvadratmeter

33

stort finns det takarmaturer som är osymmetrisk fördelade med avstånd emellan (totalt 48 ljusarmaturer). I försäljningsarean (kundarea) finns det trefasskenor metallhalogenlampor (70 W). För skyltbelysning används 2 strålkastare.

Butikens öppettider: Vardagar 10:00-19:00 Lördagar 11:00-16:00 Söndagar 12:00-16:00

6.6.1 Belysning & kraft

Mätningen i butik 201 påbörjades den 5 maj och avslutades den 9 maj, se Figur 27. Under arbetstid hade den totala effektförbrukningen ett värde på ca 10 kW. Den 5 maj 19:00 och fram till den 6 maj kl. 9:00 (nattetid) låg effektförbrukningen på ca 2,5 kW, se bilaga N. Under de resterande nätterna var den totala effektförbrukningen ca 1,7 kW.

Figur 27: Effektmätning i butik 201, central A1VL

Butikens totala energiförbrukning under mätperioden (4 dygn) blev 0,52 MWh (0,13 MWh/dygn, 3,9 MWh per månad), se Figur 28. Den totala energiförbrukningen ökade med ca 10 kWh för varje timme medan den under nattimmarna ökade med 1,7 kWh per timme, se bilaga N.

34

35

7 Analys

Tabell 7 visar en jämförelse mellan Energimyndighetens riktvärde (förbrukning/m2_),

uppmätta värden, avlästa värden från elmätaren, beräknade värden (se bilaga O) och fakturerings-underlag från mars månad. Som tidigare nämnt rekommenderas den årliga energiförbrukningen för handelslokaler enligt Energimyndigheten inte överstiga 102 kWh/m2_{(8,5 kWh/m}2 _{per månad). Butik nr 100 driver en annan typ av verksamhet}

(restaurang) som behandlas med andra riktvärden som är 362 kWh/m2 _{(30 kWh/m}2 _per

månad).

Tabell 7: Sammanställning av olika energiförbrukningsvärden per månad och butik.

Butiksnamn Förbrukning [MWh] Uppmätta [MWh] Avlästa [MWh] Beräknad [MWh] Fakturering* [MWh] Toys Я Us 18,27 17,12 25,00 24 38,3** Rusta 18,31 15,32 4,80 15,63 5,7* Burger King 9,50 17,28 16 13,3* Babyproffsen 9,86 3,6 6,2 6,8 6,8* Webhallen 3,40 3,9 4,0 4,0 4,6* *_{Mars månad 2013.}

**_{På grund av ombyggnation var förbrukningen 38,3 men vanligtvis ligger den på 30 MWh.}

7.1 Toys Я Us (209)

I mätningen framgår att belastningen nästan har konstant värde under öppettider då den totala effekten ligger på ca 43,2 kW, se Figur 9. Det framgår även att strömmen (belastning) sjunker till konstant värde när butiken har stängt. Detta beror på att en stor del av belysningen och även ventilationssystemet i butiken stängs av under natten. Ur Figur 9 märks även att lastfördelning mellan faserna inte är jämn då fas ett belastas mest. Detta kan troligtvis bero på att fas ett vid ombyggnation har belastats mer än de andra två faserna. Mindre variationer i effektförbrukningen, som även framgår i Figur 9, kan bero på ökad eller minskad belastning som t.ex. användandet av personalkök under raster. Den totala effekten varierar mellan 6:00–8:00 varje dag eftersom utebelysning stängs av medan ventilationsaggregatet sätts på.

Butikens energiförbrukning under mätperioden (två dygn) är ca 1,13 MWh (566,5 kWh per dag), se Figur 10.

Enligt enlinjeschema sker matningen till ventilationsaggregat via butikens central. Figur 11 visar att den totala energiförbrukningen för ventilationsaggregatet under en vecka var ca 356 kWh (1,424 MWh/månad). Ventilationsstyrning i butiken är inte programmerat med hänsyn till helgdagar. Ur uppmätta värden framgår det att ventilationsanläggningen är inställd på samma drifttider (7:00–20:00) varje dag.

36

Mätningen på kylaggregatet visar att energiförbrukningen är ca 4,3 kWh per dag (ca 0,129 MWh/månad) vilket inte har stor påverkan på den totala energiförbrukningen men eftersom att det inte är sommartid och kylanläggningen inte betraktas vara i drift borde kylaggregatet inte ha någon förbrukning.

Den totala uppmätta energiförbrukningen inklusive ventilation och kylaggregatet blir därmed ca 621,60 kWh/dygn (18,63 MWh/månad), se bilaga E och F.

7.2 Rusta (204/205)

I Figur 13 och Figur 14 (A1VC) framgår att effektförbrukning inte har varierat mycket under arbetstimmarna såsom under nattetid. Arbetstiderna har varierat beroende av påsk- och helgdagar som i sin tur påverkade den totala energiförbrukningen. Den 18 april kl. 18:00 fram till den 19 april kl. 9:00 (nattetid) var den totala effektförbrukningen högre jämfört med resterande nätter, se Figur 13. Anledningen till detta är att en del av belysningen inte har släckts under natten. I figuren framgår även att förbrukningen på fas ett har ökat den 22 april mellan 15:30-19:00 jämfört med andra dagar. Detta kan bero på pågående ombyggnation.

Figur 15 visar mätningen på butikens andra elcentral (A1VD). Belastningen varierar inte mycket under arbetstimmarna såsom nattimmarna. Effekten mellan 8:00 och fram till kl. 14.00 varje dag ligger mellan 18,2-18,5 kW, vilket inte innebär någon stor variation. Den 24 april mellan 7:00–20:00 har effekten den största variationen under hela veckan då den ligger mellan 17,2 kW respektive 19 kW.

Effektförbrukning på ventilationsaggregat A1VF är 3,6 kW under 13 timmar (7:00–20:00) dagligen medan under resterande timmarna (nattetid) sjunker den till 0,06 kW, se Figur 17. Det andra ventilationsaggregatet A1VE sätts i drift en och en halvtimme efter A1VF, med effekt 4,4 kW under 12,5 timmar (8:30–21:00) på vardagarna. Helgdagar har A1VE andra drifttider 9:30–19:00 (10,5 timmar), se Figur 19.

Ur mätvärdena som togs fram framgår att man har tagit hänsyn till helgdagar vid programmering (styrning) av drifttider för ventilationsaggregat (A1VE).

Den totala energiförbrukningen för både elcentral A1VC och A1VD är därmed 3,16 MWh per vecka, medan energianvändning för ventilationsaggregaten A1VF och A1VE blir 0,67 MWh/vecka. Detta ger en total energiförbrukning för hela butiken på 3,83 MWh (15,32 MWh per månad), se bilaga G-J.

7.3 Burger King (100)

Under arbets- och nattetid har effekten stora variationer på grund av laster som är temperaturberoende såsom grillutrustning och frysrum som styrs av termometrar. Lasten ökar proportionellt mot användandet av köksutrustning.

I Figur 21 (central A1C-1) framgår det att effekten varierar mellan 24-28 kW under arbets-timmarna. Mellan 9:00–10:00 varje dag uppnår effekten sitt största värde under dagen då

37

effekten ligger på ca 38,3 kW. Vid utredandet framgick det av personalen att alla grillmaskiner och även torktumlare och en tvättmaskin sätts på vid den här tiden dagligen. Under nattetid varierar effekten mellan 1,5-6 kW och detta beror på att restaurangen har två frysrum som är påsatta hela tiden. Skyltbelysningen och larmsystemet sätts även på då. I Figur 21 framgår det att fas ett och fas tre har mer belastning än fas två.

Figur 23 visar mätning på central A1C-2 och då varierar effekten mellan 16-34 kW förutom mellan 9:00–10:00 har effekten 34-41 kW. Detta beror på samma faktorer som påverkar A1C-1. Den totala effekten under nattetid varierar mellan 1,5-8 kW.

Den totala energiförbrukningen under en vecka för båda centraler blir därmed 4,32 MWh (17,28 MWh per månad).

7.4 Babyproffsen (207)

I Figur 25 framgår att förbrukningen inte varierar mycket under arbetstimmarna, detta på grund av att butiken har samma belastning. De mindre variationerna uppstår på grund av ventilationsbehovet, kyla, kontor utrustning samt användandet av köksutrustning under lunchtid.

Under nattetiden minskar belastningen drastisk för att all belysning släcks och även ventilationsaggregatet frånkopplas. Förbrukningen under natten går åt skyltbelysning, styrsystem av ventilationsanläggning och larmsystem.

Enligt Figur 26 har butiken en energiförbrukning med ca 126 kWh under arbetstider medan förbrukningen är 10,9 kWh under en hel natt. Den totala förbrukningen för ett dygn blir därmed ca 138 kWh på vardagar medan energianvändningen under helgdagar delvis minskar. Under mätperioden (en vecka) har den totala förbrukningen nått 0,90 MWh (3,6 MWh/månad).

7.5 Webhallen (201)

I Figur 27 framgår att belastningen nästan är konstant under arbetstid då effekten ligger på ca 10 kW. Under natten sjunker belastningen till ca 1,7 kW eftersom all belysning och datorer stängs av medan servrar, skylt/fasadbelysning och larmsystem fortfarande är i bruk. Den 5 maj från kl. 19:00 till dagen därpå kl. 9:00 är effektförbrukningen 2,5 kW då en del belysning inte har stängts av.

Butikens energiförbrukning under fyra dygn är 0,52 MWh (0,13 MWh/dygn, 3,9 MWh per månad), se Figur 28.