• No results found

Visar Ett nationellt nätverk för cannabisbehandlare

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "Visar Ett nationellt nätverk för cannabisbehandlare"

Copied!
3
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

4 Socialmedicinsktidskrift1/2007 tema

Ettnationelltnätverkför

cannabisbehandlare

Ann-Sofie Nordenberg,

Sedanår2000hardetfunnitsettnationelltnätverkförolikayrkes- gruppersomarbetarmedcannabisbehandling.Nätverketharhitin-tillshaftdetsåkalladeHaschAvvänjningsProgrammet(HAP)som gemensamgrundmetod.Hitintillshartotalt1nätverkskonferenser genomförtspåolikaplatserihelalandetochnätverketbeståridag avöver100medlemmarfrånettfyrtiotalolikaplatseriSverige.

Ann-Sofie Nordenberg, socionom, som var initiativtagare till det nationella nätverket har i flera år arbetat med haschavvänjning en-ligt HAP-modellen. Ann-Sofie arbetar idag som enhetschef i Karl-stadkommun.

Kontakt: ann.sofie.nordenberg@karlstad.se

Bakgrund

En referensgrupp inom Beroendecen-trum i Stockholm, som hade till upp-gift att verka för ett ökat intresset för cannabisfrågan, genomförde 1999 en nationell konferens kring cannabishandling. Till konferensen inbjöds be-handlingspersonal inom både lands-ting och kommuner. Vid konferens framkom önskemål om vidareutbild-ning och erfarenhetsutbyte mellan personer som var kliniskt verksamma med cannabisbehandling.

På konferensen framfördes önske-mål att bilda ett nätverk i cannabisfrå-gor med fokus i första hand på sekun-där och tertiärprevention. På förslag från undertecknad tog Referensgrup-pen i cannabisfrågor inom Beroende-centrum i Stockholm initiativ till en första nätverkskonferensen i oktober år 2000. Denna samlade ett tjugotal

behandlare från enheter i Uppsala, Enköping Karlstad, Eskilstuna, Rin-keby, Lund, Göteborg, Mjölby, Norr-köping och LinNorr-köping. Idag består nätverket av ca 120 medlemmar från ett fyrtiotal orter i Sverige. Behand-lingsenheter finns både inom lands-ting och kommun. I Stockholm och Göteborg har regionala nätverk bil-dats som träffas mellan de större riks-täckande konferenserna.

Nätverkkonferenserna

En arbetsgrupp har tillsammans med den lokala arrangören ansvarat för planeringen, föreläsningar, samord-ning och genomförandet av konferen-serna. Nätverkets olika enheter har turats om att vara lokala arrangörer. Den bärande idén med nätverket har varit att genom återkommande kon-ferenser erbjuda kunskapsförmedling

(2)

tema

Socialmedicinsktidskrift1/2007 

och även aktivt förmedlar erfarenhe-ter från det praktiska och kliniska be-handlingsarbetet. Sammantaget syftar konferenserna till en kompetensök-ning och intressespridkompetensök-ning kring can-nabisbehandling.

Kunskapsförmedlingen på konferen-ser har bland annat innehållet nya forskningsrön vad gäller skaderisker, behandlingsmodeller, utvärdering, bedömnings instrument (social, psy-kologisk och medicinsk), etc. Erfaren-hetsutbytet är främst relaterat till möjlig-heter och begränsningar i det praktiskt kliniska arbetet och främst vad gäller den s.k. HAP metoden (Lundqvist & Ericsson, 1988). Erfarenhetsteman som avhandlats vid konferenserna har bl.a. varit skillnader i metodik vid be-handlingsarbete av cannabismissbru-kare i olika åldrar (äldre/yngre) samt skillnader mellan kön. Även teman som cannabis och psykisk ohälsa, ut-värderingsverktyg och genomgång av olika testinstrument har förekommit på konferenserna.

Konferenserna genomfördes initi-alt med ekonomiskt stöd från Beroen-decentrum i Stockholm, Socialstyrel-sen och Mobilisering mot narkotika (MOB). Idag finansieras nätverkskon-ferenserna med avgifter samt medel från cannabisseminarium. Innehållet i endagarsseminarium finns i artikel-form presenterat i denna skrift. Dessa fungerar även som rekryteringsbas för nya medlemmar till nätverket.

Ett förbehåll för att bli medlem i nätverket och delta på nätverkskon-ferenserna har varit att man arbetar med eller står i begrepp att börja ar-beta med HAP-metoden. Självfallet bör det även finnas ett intresse av att

ta del av andras och dela med sig av egna erfarenheter med utgångspunkt från enhetens praktiska arbete.

Uppdragsutbildning

I nätverket framkom det önskemål om att arrangera en grundutbildning kring cannabisbehandling. Det fanns ett behov av fördjupad kunskap kring frågor som beroendets neurobiologi, skador, epidemiologi, diagnostik, dro-ganalyser, prevention och behandling av cannabismissbruk, etc. Med stöd av medel från MOB fick Uppsala Uni-versitet i uppdrag att genomföra en universitetsutbildning (5 poäng). Två sådana uppdragsutbildningar har ge-nomförts där flera av de personer som idag är aktiva i nätverket har deltagit.

Framtiden

Förhoppningsvis kommer nätverks-konferenserna även fortsättningsvis att innebära ökad erfarenhetsutbytet och kompetensutveckling vad gäl-ler cannabisbehandling i landet. Inte minst är vår ambition att nätverket även skall möjliggöra en systematisk utvärdering av behandlingsarbetet.

Eftersom det finns ett behov av en grundutbildning, kanske en gång per år kring cannabisbehandling hop-pas vi att uppdragsutbildningar skall fortgå. Dels för att på så sätt sprida kunskap om behandlingsmetodik till såväl landsting som kommuner men även att tillgodose det interna utbild-ningsbehovet vid nyrekrytering av personal till enheterna som ingår i nätverket.

Utöver kompetensutvecklingen som kommer att ske på de s.k. nät-verkskonferenserna finns behov av

(3)

 Socialmedicinsktidskrift1/2007

tema

särskild utbildning kring bedömning- och diagnostik, återfallsprevention, motivationell samtalsteknik, etc.

Referenser:

Lundqvist T., & Ericsson, D. (1988). Vägen ut ur haschmissbruket. Lund: Studentlitteratur

References

Related documents

I flera av EU:s medlemsstater är brist på lånemöjligheteroch projektstöd för lönsam energieffektivisering viktiga begränsande faktorer som EU:s institutioner och program kan

bedömer dock, till skillnad från utredningen, att undantag från tillståndsplikten även bör kunna gälla om bevakningen sker i trygghetsskapande syfte och föreslår därför

anser att ytterligare analyser krävs för att utforma ett förslag som behandlar målkonflikter och där avvägningar görs mellan målen.. anser att detär oacceptabelt att införa

126 Så länge prissättningen är förenlig med lag kan dock inte ett förbud meddelas mot ett förfarande enligt konfliktlösningsregeln eftersom det, i enlighet med ovan

Men fördelen med man-tilltal är att det också kan inbegripa avsändaren, vilket ett generiskt du-tilltal inte gör: ”ett generiskt man kan vara uttryck för avsändaren,

Vi har kunnat konstatera att öppet och samarbetande arbetsklimat ligger till grund för att tyst kunskap ska delas mellan konsulter i olika projektteam.. en vilja och medvetenhet

tervjuerna med dessa personer kunde sedan leda vidare till nya aktörer. I vissa fall gick det också att söka aktörer genom att studera medlemsmatriklar från miljöföreningar.

Respondenterna ansåg att den mänskliga kontakten via möten var en god möjlighet för spridning av erfarenheter, under dessa möten framfördes negativa samt positiva aspekter