• No results found

Alkoholkonsumtion bland skolungdomar i Stockholm

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "Alkoholkonsumtion bland skolungdomar i Stockholm"

Copied!
34
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

 

A​

LKOHOLKONSUMTION​

BLAND​

SKOLUNGDOMAR​

I

 

S​

TOCKHOLM

 

S

TUDIE

OM

RISKFAKTORER

FÖR

ALKOHOLKONSUMTION

INOM FAMILJ

,

SKOLA

OCH UMGÄNGESKRETS

FÖR

SKOLUNGDOMAR

I

S

TOCKHOLM  

 

HAMPUS

JÖRGENSEN EMELIE

ARLEDAL

Examensarbete i kriminologi Malmö Universitet

(2)

A​

LKOHOLKONSUMTION​

BLAND​

SKOLUNGDOMAR​

I

 

S​

TOCKHOLM

 

S

TUDIE

OM

RISKFAKTORER

FÖR

ALKOHOLKONSUMTION

INOM FAMILJ

,

SKOLA

OCH UMGÄNGESKRETS

FÖR

SKOLUNGDOMAR

I

S

TOCKHOLM  

 

HAMPUS

JÖRGENSEN EMELIE

ARLEDAL

Jörgenssen, H. Arledal, E. Alkoholkonsumtion bland skolungdomar i Stockholm. Studie om riskfaktorer för alkoholkonsumtion inom familj, skola och umgängeskretsen för

skolungdomar i Stockholm. ​Examensarbete i kriminologi 15 Högskolepoäng​. Malmö universitet: Fakulteten för hälsa och samhälle, institutionen för kriminologi. 2020

Ungdomars konsumtion av alkohol är viktigt att diskutera då det är kopplat till fler negativa konsekvenser: bruk av alkohol innan kroppen är fullt utvecklad kan leda till fysiska och mentala skador. Den här studien ämnar till att undersöka tre riskfaktorer som påverkar ungdomars alkoholanvändande: familj, skola och umgängeskrets. Studien utgår ifrån tre forskningsfrågor: hur mycket påverkar riskfaktorer inom umgängeskretsen skolungdomars alkoholanvändning? Hur mycket påverkar riskfaktorer inom familjen skolungdomars alkoholanvändning? Hur mycket påverkar riskfaktorer inom skolan skolungdomars alkoholanvändning? Resultatet visar att vänner som brukar alkohol har störst påverkan på ungdomars alkoholanvändande, medan skola och familj också har en påverkan men i mindre utsträckning.

(3)

A​

LCOHOL​

CONSUMPTION​

AMONG​

ADOLESCENT

 

STUDENTS​

IN​

S​

TOCKHOLM

  

S

TUDY

ON

RISK

FACTORS FOR

ALCOHOL

CONSUMPTION

IN

FAMILY

,

SCHOOL

AND

SOCIAL

CIRCLE

FOR

ADOLESCENT

STUDENTS

IN

S

TOCKHOLM

Jörgenssen, H. Arledal, E. Alcohol consumption among adolescent students in Stockholm. Study on risk factors in family, school and social circle for alcohol consumption by

adolescent students in Stockholm. ​Bachelor thesis in criminology 15 högskolepoäng​. Malmö University: Faculty of Health and Society, Department of Criminology. 2020

Alcohol consumption among adolescents is important to discuss due to its several negative consequences: use of alcohol in the stage of physical development can lead to both mental and physical injuries. This study intends to examine three risk factors connected to

adolescence alcohol use: family, school and circle of friends. The study is based on three research questions: how much does risk factors in the friend circle effect adolescents use of alcohol? How much does the risk factors in the family effect adolescents use of alcohol? How much does the risk factors in school effect adolescents use of alcohol? The result shows that friends who use alcohol have the largest impact on adolescents use of alcohol, while family and school also have an impact but to a lesser extent.

(4)

1. INLEDNING 5

1.1 Syfte och Frågeställning 6

1.2 Avgränsningar 6

1. 3 Definitioner 6

2. TIDIGARE FORSKNING 6

2.1 Tidigare Forskning inom Sverige 6

2.1.1 Riskfaktorer för alkoholbruk inom den tidigare forskning 8

2.2 Tidigare Forskning utanför Sverige 9

3. TEORI 10 3.1 Sociala band 10 3.2 Social inlärning 12 4. METOD 14 4.1 Material 15 4.2 Variabler 16 4.3 Statistik analys 17 4.4 Etik 18 5. RESULTAT 20 6. DISKUSSION 24 6.1 Metoddiskussion 27 7. SLUTSATS 28 7.1 Framtida forskning 28 8. REFERENSER 29 8.1 Publicerade 29 9. BILAGOR 30

(5)

1. INLEDNING

Alkoholanvändande är ett ständigt angeläget och aktuellt ämne i samhället och framför allt ungdomars användande av alkohol är viktigt att diskutera och problematisera då det finns ökad risk för allvarligare konsekvenser kopplade till detta. Det finns forskning kring ämnet i Sverige vilken ofta är genomförd tidigt 2000-tal, vilket gör det relevant med en ny studie för att få en mer uppdaterad bild av läget. Att konsumera alkohol påverkar kroppen negativt oavsett ålder, och i sverige dör mellan 5000-7000 personer varje år i alkoholrelaterade olyckor eller sjukdomar (Beroendecentrum 2019). För barn och ungdomar som konsumerar alkohol finns fler och allvarligare konsekvenser för att de befinner sig i en utvecklingsfas, bland annat hjärnan påverkas mer negativt hos unga då hjärnan inte är färdigutvecklad förrän runt 25 års ålder (IQ 2019; WHO 2018). Risken för våld ökar markant vid alkoholbruk, och i 6 av 10 misshandelsfall bland ungdomar finns alkohol inblandat (IQ 2019). Andra risker är att barn och ungdomar har svårare att bedöma konsekvenser, och ofta händer det att de dricker för mycket för snabbt (a.a.). Ungdomar som i tidig ålder dricker mycket och ofta löper större risk att få beroendeproblematik i framtiden (a.a), vilket långsiktigt även blir en kostnad för samhället. Det finns flertalet risker kopplade till alkoholanvändande vilket gör det viktigt att generellt diskutera dessa problem då ungdomar dricker alkohol även då det inte är lagligt för dem att göra det.

Ungdomar umgås i stor utsträckning med sina kompisar både i och utanför skolan vilket gör det viktigt att problematisera deras alkoholkonsumtion utifrån en kontext där vänner ofta är närvarande. Teorin om social inlärning handlar just om att våra beteenden är inlärda från dem vi har omkring oss (Hirschi 2003), och den här studien ämnar till att belysa ungdomars alkoholbruk vilket gör den intressant utifrån den kontexten. Familjen är en central del av ungdomars liv, och relationen till föräldrar och syskon diskuteras ofta som en viktig del i uppväxten. Teorin om sociala band bygger på relationen vi har till konventionella delar i samhället och där bland familjen och skolan vilket gör den passande att diskutera utifrån (a.a.).

I Robert Svenssons rapport från 2003 som behandlar svenska ungdomars drog-och alkoholbruk rapporterade 10,4 procent av pojkarna i nionde klass bruk av alkohol och motsvarande 5,6 procent av flickorna, och av andra års gymnasieelever rapporterade 38,3 procent av pojkarna och 13,9 procent av flickorna att de brukar alkohol (Svensson 2003). Positivt är att det på senare år rapporterats om en nedåtgående trend av alkoholanvändande bland ungdomar, inte bara i Sverige utan generellt i Europa, även i Usa rapporteras det om mindre alkoholbruk bland unga (WHO 2018; U.S. Department of Health & Human Services 2019). World Health Organisation rapporterar om en minskning i Europa, dock är den lite ojämnt spridd, och det är främst de länder som tidigare haft en hög konsumtion som man har sett den största nedgången såsom UK och de Nordiska länderna (a.a.).

I skenet av denna trend ämnar den här uppsatsen till att belysa och diskutera riskfaktorer som påverkar ungdomars alkoholvanor: familj, skola och umgänge. Uppsatsen har för avsikt att ge en uppdaterad bild av ungdomars alkoholvanor i Sverige och vad som påverkar dessa. För analysen används Stockholmsenkäten 2018 som är en anonym enkät om ungdomars

levnadsvanor som görs vartannat år i skolor runt om i Stockholm (Stockholmsenkäten 2018). Enkäten riktar sig till ungdomar i nionde klass samt ungdomar i andra klass på gymnasiet. Detta är en kvantitativ studie och en regressionsanalys kommer att genomföras för att kunna undersöka samband och beskriva hur dessa ser ut. Vidare kommer studien att utifrån

(6)

integrerad teori diskutera de samband eller icke-samband som hittas, och som teoretiskt ramverk används teorin om sociala band samt social inlärningsteori.

1.1 Syfte och Frågeställning

Syftet med den här studien är att bidra med kunskap om användningen av alkohol bland ungdomar i Sverige, genom att undersöka tre riskfaktorer: familj, skola och umgänge och hur dessa påverkar ungdomars användande av alkohol. Studien utgår ifrån följande tre

frågeställningar:

● Hur mycket påverkar riskfaktorer inom umgängeskretsen skolungdomars alkoholanvändning?

● Hur mycket påverkar riskfaktorer inom familjen skolungdomars alkoholanvändning? ● Hur mycket påverkar riskfaktorer inom skolan skolungdomars alkoholanvändning?

1.2 Avgränsningar

Studien använder sekundärdata insamlad av Stockholm stad vilket betyder vi utgår ifrån deras frågeställningar samt åldersspann och område.

1.3 Definitioner

I den här studien behandlar vi ​ungdomars​ alkoholanvändande och med definitionen av

ungdomar​ menar vi här de som går i nionde klass 15-16 år samt andraårselever på gymnasiet

17-18 år gamla.

2. TIDIGARE FORSKNING

Detta kapitlet kommer att introducera läsaren till de risk- och skyddsfaktorer som andra forskare har förknippat med alkoholbruk. Fokus kommer ligga på att presentera tidigare forskning som har genomförts i Sverige då även vår undersökning använder datamaterial från Sverige.

2.1 Tidigare Forskning inom Sverige

En av de tidigare svenska undersökningarna som kontrollerar för riskfaktorer för alkoholbruk bland ungdomar kommer från Robert Svensson (2003). Svensson (2003) fokuserar i sin undersökning på de skillnader som finns mellan könen när det kommer till hur

föräldraövervakning och en avvikande umgängeskrets påverkar skolelevers alkohol- och drogvanor (Svensson 2003). Materialet som Svensson (2003) använder för att genomföra sin undersökning samlades in mellan 1995 och 1996 på fem olika skolor (a.a.). Det är även viktigt att notera de variabler som Svensson (2003) använder som sina beroende variabler. Variabeln gällande alkohol är dikotomiserad på så sätt att svarsalternativen ​no ​och ​yes,

sometimes​ motsvarar noll och ​yes, every weekend​ motsvarar 1 (a.a.). Detta innebär att när

Svensson (2003) nämner alkoholbruk i sin undersökning syftar detta på elever som brukar alkohol varje helg och inte elever som har testat alkohol några enstaka gånger. Svensson (2003) väljer även att slå ihop alkoholbruk och narkotikabruk till en och samma variabel (a.a.).

Till att börja med konstaterar Svensson (2003) att alkoholbruket skiljer sig ganska mycket mellan pojkar och flickor (Svensson 2003). Om man undersöker de elever som gick sista året av grundskolan brukar 10,4 procent av pojkarna alkohol och 5,6 procent av flickorna, detta fortsätter öka i det sista året av gymnasiet där 38,3 procent av pojkarna och 13,9 procent av flickorna brukar alkohol (a.a.).

(7)

När Svensson (2003) genomför sin logistiska regressionsanalys inkluderar han, förutom föräldraövervakning och avvikande umgängeskrets, kön och ålder som kontrollvariabler (Svensson 2003). Resultatet Svensson (2003) kommer fram till är att ålder, föräldrakontroll samt avvikande umgängeskrets spelar roll för den totala droganvändningen bland ungdomar 1

(a.a.). Som mätningsverktyg för regressionen använder sig Svensson (2003) av oddskvoten (OR) där en oddskvot som är högre än 1.0 tyder på en ökad risk för det specifika resultatet (a.a.). Det Svensson (2003) kommer fram till gällande de oberoende variablerna är att både dålig föräldraövervakning (OR 1.264) samt avvikande umgängeskrets (OR 1.618) är signifikanta när det kommer till droganvändning (a.a.). Vad siffrorna säger oss är att ha en avvikande umgängeskrets har en större påverkan än att ha dålig föräldraövervakning när det kommer till droganvändning.

Endast några år senare kan en signifikant skillnad påvisas i alkoholanvändningen mellan pojkar och flickor, jämfört med de resultaten som Svensson (2003) kom fram till, i Bränström, Elisabet Sjöström och Sven Andréassons (2007) artikel som behandlar individuella, grupp- och samhällsfaktorer för alkoholbruk bland svenska ungdomar (Bränström m.fl. 2007).

Bränström m.fl. (2007) har något annorlunda variabler där de istället för att mäta om

individen brukar alkohol varje helg, som Svensson (2003), har de delat upp alkoholvariabeln i två delar: den ena om individen någonsin varit full och den andra frågar individen om denna brukar alkohol “tungt” minst en gång i månaden (a.a.). Till skillnad från resultaten från Svenssons (2003) studie där alkoholbruket var nästan dubbelt så stort hos pojkar än hos flickor (Svensson 2003) kan vi se att hos Bränström m.fl. (2007) är alkoholbruket likställt mellan pojkar och flickor (Bränström m.fl. 2007). För den första alkoholvariabeln ​Intoxicated

with alcohol (ever vs. never)​ visas att 60 procent av pojkarna varit berusade samtidigt som

siffran landar på 63 procent hos flickorna (a.a.). Undersöker man den andra alkoholvariabeln

Heavy drinking at least once a month, ​som är mer jämförbar med Svenssons (2003)

alkoholvariabel, visar resultaten att 29,4 procent av pojkarna och 26,5 procent av flickorna dricker mycket minst en gång i månaden (a.a.). Här ses en klar skillnad från de två artiklarna där den tidigare visade på att alkoholbruket var nästan dubbelt så stort hos pojkarna medan den senare tyder på att denna skillnad nästan är utsuddad.

Den ovanstående trenden gällande skillnaden i alkoholbruk bland pojkar och flickor fortsätter när vi undersöker en av de senare artiklarna som har publicerats på området. I Berge, Sundell, Öjehagen och Håkansson (2016) uppvisas att när skolelever i nionde klass tillfrågades om de varit fulla minst en gång svarade 56 procent av flickorna ja och endast 46,5 procent av pojkarna (Berge m.fl. 2016). Viktigt att notera här är skillnaden i tid för datainsamlingen bland de olika forskarna. Svensson (2003) genomförde sig datainsamling mellan 1995-1996 medan Bränström m.fl. (2007) utförde sin mellan 2003-2004 och slutligen Berge m.fl. (2016) vars datainsamling skedde mellan 2004-2007 (a.a.). I den tidigare forskningen påvisas en tydlig förändring i skillnaderna mellan pojkar och flickor när det kommer till alkoholbruk, det har gått från att vara nästan dubbelt så hög förekomst av alkoholbruk bland pojkar till att flickorna nu brukar alkohol i större utsträckning än pojkarna.

(8)

2.1.1 Riskfaktorer för alkoholbruk inom den tidigare forskning

Efter att ha konstaterat hur själva alkoholbruket ser ut bland ungdomar i Sverige går vi över till att undersöka vad den tidigare forskningen har att säga om de olika riskfaktorer som påverkar alkoholbruket bland ungdomarna.

Då Svensson (2003) mätte den påverkan som föräldraövervakning och umgängeskretsen hade väljer Bränström m.fl. (2007) att istället titta på umgängeskretsen och skolans påverkan (Bränström m.fl. 2007). Liknande Svenssons (2003) undersökning väljer även Bränström m.fl (2007) att använda sig av oddskvoten för att mäta de olika riskfaktorerna. Vad Bränström m.fl. (2007) kommer fram till när det handlar om intensivkonsumtion av alkohol är att variabeln ​Norm-breaking friends​ har starkast påverkan både bland pojkar och flickor även i årskurs 9 och gymnasiet årskurs 2 (Bränström m.fl. 2007). Det förekommer ett liknande resultat som Svensson (2003) fann i sin undersökning där umgängeskretsen var det mest signifikanta riskfaktorn, medan den andra faktorn som undersöktes, föräldraövervakning, hade en lite lägre oddskvot (Svensson 2003). I Bränström m.fl. (2007) består den andra riskfaktorn av skolvariabler så som om individen har fuskat på ett prov eller skolkat och dessa förekommer konstant på en lägre oddskvot än variabeln om normbrytande vänner. Ett liknande resultat till det ovanstående presenteras även av Berge m.fl. (2016) där författarna kommer fram till att avvikande vänner innebär en ökad risk för att ha varit full mer än 10 gånger under sin livstid (Berge m.fl. 2016). Författarna menar även att föräldrarna spelar en stor roll då de kommer fram till att ett auktoritärt föräldraskap innebär en liten minskning i risken att ha varit full mer än 10 gånger (a.a.). Detta kan liknas vid de resultat som Svensson (2003) kom fram till då han menar att dålig föräldraövervakning leder till en liten ökning i risken för att bruka alkohol varje helg.

Vid genomförande av översikt av tidigare forskning är det alltid viktigt att ha i åtanke att all forskning inte har genomförts på samma sätt och både beroende och oberoende variabler kan kodas på olika sätt. Detta är delvis fallet för den tidigare forskning presenterat i denna studie då Svensson (2003) kodar alkoholbruk som att använda alkohol varje helg. Bränström m.fl. (2007) väljer att koda det som tungt drickande en gång i månaden (Bränström m.fl. 2007) medan Berge m.fl. (2016) benämner alkoholbruk som att ha varit full fler än 10 gånger i sitt liv (Berge m.fl. 2016). Även om detta är fallet går det fortfarande att urskilja en röd tråd mellan alla tre artiklar, nämligen att umgängeskretsen har den största påverkan på

alkoholbruk men att det förekommer andra riskfaktorer såsom skolk och föräldraövervakning som inte hamnar långt bakom.

Sammanfattningsvis tyder den tidigare forskning inom Sverige på att umgängeskretsen alltid påverkar alkoholbruket bland ungdomar men att andra riskfaktorer inte är långt bakom. Detta innebär att det inte går att fokusera på en riskfaktor utan alla riskfaktorer måste tas i åtanke vid arbete med alkoholbruk bland ungdomar.

2.2 Tidigare Forskning utanför Sverige

För att blicka från Sverige och undersöka vad den tidigare forskningen i andra delar av världen har att säga om riskfaktorer för alkoholbruk bland ungdomar återfinns några intressanta skillnader.

(9)

I en undersökning av Beyers m.fl. (2004) där syftet var att undersöka skillnader i riskfaktorer för alkoholbruk mellan USA och Australien finns ytterligare ett nytt sätt att koda den

beroende variabeln om alkoholkonsumtion. Beyers m.fl. (2004) väljer att koda

alkoholkonsumtion på så sätt att regelbunden användning av alkohol innebär att individen har druckit alkohol vid minst tre olika tillfällen under de senaste 30 dagarna (Beyers m.fl. 2004). Detta sätt att mäta alkoholkonsumtion: minst tre tillfällen under de senaste 30 dagarna, förekommer också i Oesterle, Hawkins, Steketee, Jonkman, Brown, Moll och Haggerty (2012) där syftet är att undersöka skillnader i riskfaktorer för alkoholbruk mellan USA och Nederländerna (Oesterle m.fl. 2012). Detta innebär att resultaten mellan de två internationella studierna kommer att vara mer jämförbara än resultaten mellan de tre svenska studierna då dessa inte använde sig av liknande sätt att mäta alkoholkonsumtionen bland respondenterna. Resultaten från den första studien av Beyers m.fl. (2004) speglar på många sätt de resultat som vi hittar i den svenska litteraturen. Beyers m.fl. (2004) kommer fram till att

umgängeskretsen är den mest prominenta riskfaktorn (OR 3.51 USA & OR 2.99 Australien) när det kommer till alkoholkonsumtion bland ungdomar i både USA och Australien (Beyers m.fl. 2004). Liknande resultat som vi fann i Sverige finner vi även att familjefaktorn inte befinner sig långt bakom då variabeln ​Poor family management​ har en oddskvot på över 2.0 i både USA och Australien (OR 2.07 USA & OR 2.24 Australien) samtidigt som ​Family

attachment​ fungerar som en av de starkare skyddsfaktorerna (Beyers m.fl. 2004). Även

skolfaktorn visar sig vara en relevant variabel i denna undersökningen då både ​Academic

failure ​(OR 1.70 USA & OR 1.30 Australien)​ ​och ​Low school commitment ​(OR 2.11 USA &

OR 1.86 Australien) ökar risken för alkoholkonsumtion i både USA och Australien (Beyers m.fl. 2004). Även vid påståendet att dessa resultaten speglar de svenska förekommer dock en liten skillnad, nämligen att oddskvoten, dvs risken, för de olika riskfaktorerna är kontinuerligt högre i USA och Australien än oddskvoten för de motsvarande riskfaktorerna i Sverige. Liknande resultat till de som diskuterades ovan återfinns även i den senare studie av Oesterle m.fl. (2012) då de istället valt att byta ut Australien som jämförelsepunkt med Nederländerna. Här kan man återigen se att umgängeskretsen är den största riskfaktorn i både USA och Nederländerna följt av riskfaktorer inom familjen och skolan (Oesterle m.fl. 2012). Även här förekommer fenomenet att oddskvoten för de olika riskfaktorerna är kontinuerligt högre i USA än Nederländerna (Oesterle m.fl. 2012). Detta kan ses på t.ex. ​Peer use of marijuana där oddskvoten är 2.70 i USA och 1.71 i Nederländerna samt ​Poor family management ​där oddskvoten är 2.11 i USA och 1.54 i Nederländerna och slutligen ​Low commitment to school där vi finner en oddskvot på 1.95 i USA och 1.30 i Nederländerna (Oesterle m.fl. 2012). Med både de svenska och de internationella studierna i åtanke finner vi snarlika resultat i den mening att alla studier pekade ut umgängeskretsen som den mest prominenta riskfaktorn samtidigt som familjefaktorer och skolfaktorer inte hamnade långt efter. Med hjälp av de internationella studierna kunde vi även se att oddskvoten för riskfaktorerna var kontinuerligt högre i de utomeuropeiska länderna, USA och Australien, samtidigt som resultaten som presenteras gällande Nederländerna var väldigt snarlika de siffror som har presenterades i de olika svenska undersökningarna.

(10)

3. TEORI

Syftet med den här studien behandlar riskfaktorer som påverkar ungdomars alkoholbruk, och centrum för dessa frågor är banden och relationen till familj, skola och vänner vilket ledde till valet att använda och integrera två teorier. Teoretisk utgångspunkt för den här uppsatsen är: Travis Hirschis teori om ​sociala band​ samt Akers teori om ​social inlärning​. Sociala band ger här en förklaring till hur relationen till föräldrar och skola påverkar avvikande beteende, i detta fall alkholanvändande medan Akers (2009) teori om social inlärning används för att teoretiserar kring kompisrelationernas påverkan på samma beteende.

3.1 Sociala band

I slutet på 60-talet, närmare bestämt 1969 publicerade den amerikanske sociologen och kriminologen Travis Hirschi sin teori om sociala band. Teorins fokus ligger på relationerna vi har till de konventionella delarna i samhället och hur vi anpassar och underkastar oss till rådande normsystem (Hirschi 2002). Med ​sociala band​ menas de relationer vi har inom olika grupper, och beroende på hur starkt eller svagt bandet är påverkar det oss att avvika från normer, regler och lagar (a.a.). Han behandlar i sin teori fyra element som han anser utgör grunden i om avvikande beteende uppstår eller inte: anknytning (attachment), åtagande (commitment), delaktighet (involvement) och övertygelse (belief) (a.a.).

Anknytning (attachment) ​till personer i ens närhet såsom föräldrar eller syskon, och

anknytningen till skola, lärare och vänner (Hirschi 2002). Relationer till dem i vår närhet kommer med moraliska värderingar och normsystem som håller oss ifrån att agera avvikande, och om då banden till “gruppen” eller individer ändras eller försvagas kan detta leda till att man går emot de normer och värderingar som finns vilket då är avvikande beteende (a.a.). Det är enligt teorin viktigt för barn och ungdomar att det finns en stark emotionell relation till de vuxna i ens närhet, och då framför allt föräldrar vilket i sin tur ger dem mer insikt och kontroll i barnens/ungdomarnas liv.

Åtagande (commitment)​ behandlar hur mycket vi investerar i konventionella mål, hur mycket

vi investerar i oss själva såsom utbildning, jobb, karriär och familj (Hirschi 2002). Det är här Hirschi menar att det finns ett värde som påverkar risktagandet, ett värde som vi själva har skapat och det måste ske ett övervägande om avvikande beteende ska uppstå eller inte (a.a.).

Delaktighet (involvement)​ i traditionella, vardagliga aktiviteter som finns i det samhälle vi

lever i, exempelvis skola och föreningsliv, kyrkliga aktiviteter, sporter osv, listan kan göras lång av alla aktiviteter som man kan ta del av. Hirschi menar att det är när vi håller oss sysselsatta med dessa vardagliga aktiviteter som det ger mindre tid och utrymme för brottsliga aktiviteter (Hirschi 2002).

Övertygelse (belief)​ om att vi lever i ett system som fungerar och är legitimt, att man har en

positiv inställning till lagar och regler (Hirschi 2003). Det måste också finnas en god inställning och acceptans till rådande normsystem och den konformitet som existerar (a.a.), och i och med dessa positiva inställningar måste det också finnas negativa inställningar till det som är normbrytande, exempelvis brottslighet och missbruk av alkohol och droger. Alla fyra elementen går in i varandra, men det är hur pass starka band en individ har till alla de konventionella delarna som påverkar avvikande beteende. Om en individ har starka band

(11)

till konventionella personer deltar hen förmodligen i konventionella aktiviteter och därmed beter och underkastar sig hen det konforma systemet och dess rådande normsystem (Hirschi 2002). Han påpekar att det finns sex möjliga kombinationer av dessa men att det är tre av dem som är viktigare än de andra, och den första är ​anknytning ​och ​åtagande,​ där menar Hirschi att om det finns bra anknytning till andra conforma individer blir det naturligt att hen också inordnar sig och skaffar jobb och utbildning (a.a.). Den andra kombinationen han tar upp som viktig är ​åtagande​ och ​delaktighet​ där åtaganden såsom utbildning och jobb gör att man få en delaktighet och ett engagemang i aktiviteter som i sin tur gör att det inte finns tid till andra avvikande aktiviteter (a.a.). Den tredje och sista kombinationen ​anknytning​ och

övertygelse​ är helt enkelt att vi delar värderingar med dem som vi har starka band till, eller

om man vänder på det: den anknytning man har genererar de moraliska och normerande värderingar man får (a.a.).

Teorin om sociala band har testats många gånger och är framstående inom kriminologin men har kritiserats som sig bör, och bland annat har det diskuterats kring föräldrarnas roll och hur mycket det verkligen påverkar barns senare brottslighet. Sampson och Laub diskuterar i sin artikel kring att det kan finnas en “child factor”: om barn i 3-5 årsåldern rapporteras som hyperaktiva eller svårhanterliga kan detta leda till att föräldrar antar en typ av uppfostran som ett svar på barnets agerande, de blir påverkade av varandra (Sampson & Laub 1994).

Forskning visar att pojkar som i 8 och 10 årsåldern som anses “besvärliga” av lärare och kamrater löper betydligt större risk för brottsligt beteende senare i livet oavsett

föräldrakontroll (a.a.). Agnew tar också upp familjen som begränsad referens till ungdomars brottslighet, han menar att familjeband har liten eller obetydlig effekt på barns senare

brottslighet (Agnew 1991). Kritik kring familjen/föräldrars roll är viktig och relevant inte minst för att, lägger man in kön som variabel blir det problematisk att förklara den uppenbara skillnad i brottslighet mellan pojkar och flickor. Oavsett kritiken så har teorin som nämnts testats många gånger och resultaten har varit varierande, vissa menar att det finns svaga samband medan andra menar att sambanden är relativt starka. Men det råder någorlunda konsensus kring det faktum att det så kallade bandet eller banden till konventionella delar av samhället har en påverkan på brottsligt och avvikande beteende, och om banden är svaga kan det möjligtvis anses som ​en del​ av orsakerna till brottsligt och avvikande beteende.

Den här studien ämnar till att undersöka riskfaktorer kring ungdomars alkoholintag och teorin belyser hur viktigt det är med relationen till föräldrar och andra vuxna i sin närhet och den påpekar den genererande kontroll föräldrar får genom relationen till sina barn. Skola är en stor del av barn och ungdomars liv och mycket tid spenderas där, därför blir ofta bland andra lärare också viktiga vuxna i deras liv. Sedermera måste man diskutera kompisars påverkan på individer, då de flesta barn och ungdomar spenderar väldigt mycket tid med kompisar vilket är en annan kontext, och man vet att om en individ har kamrater med brottsligt och avvikande beteende löper denne högre risk att själv agera likartat. Hirschi noterar detta men har inget sätt att hantera det inom sin teori (Sarnecki 2009, s. 243). För att teoretisera kring kompisar som riskfaktor har vi valt att integrera Akers teori om social inlärning.

3.2 Social inlärning

Teorin om social inlärning skapades av Akers (2009) och är en utveckling av Sutherlands kända teori om differentiella associationer. Social inlärningsteori är en bredare teori som ger djupare förklaringar till fenomen och terminologi, den är enligt Akers en utbyggnad av Sutherland teori och ämnar till att modifiera och klargöra delar som han ansåg saknades (Akers 2009).

(12)

Huvuddelarna i teorin om social inlärning bygger på Sutherlands differentiella associationer med dess definitioner tillsammans med differentiell förstärkning och imitation taget från inlärningsteori (Akers 2009). Man har i teorin fyra delar som behandlar hur brottsligt eller avvikande beteende uppstår hos individer:

● När han eller hon umgås med andra som bryter mot legala och sociala normer och som är positiva till detta.

● Det normbrytende beteendet är förstärkt över det icke normbrytande beteendet. ● Han eller hon är mer utsatt för, och observerar fler avvikande och brottsliga

personer/förebilder än konforma och icke brottsliga personer/förebilder. ● Hans eller hennes egna inlärda attityd är mer gynnsam för att begå brottsliga

handlingar än tvärtom (Akers 2009).

Det är en balans mellan alla delar som bestämmer om avvikande eller konformt beteende ska uppstå, och sannolikheten för avvikande beteende ökar när dessa element efterföljs, men samtidigt så minskar sannolikheten för avvikande beteende om dem går åt motsatt håll (Akers 2009). Alltså betyder det att allt beteende oavsätt om det är avvikande eller konformt så är det inlärt genom association med andra i vår omgivning. Den sociala inlärningen som finns i oss historiskt bestämmer om vi i en given situation agerar avvikande eller konformt (a.a.). Det finns olika mekanismer som ligger till grund för inlärning och den primära mekanismen vid inlärning är enligt Akers differentiell förstärkning (differential reinforcement). Denna mekanism menar att beteenden är summan av hur mycket, hur ofta och vilken typ av belöning eller straff vi mottar när vi agerar på ett visst sätt (Akers 2009). Imitation, att vi härmar beteenden från andra är också en viktig mekanism vid inlärning enligt Akers (2009), vi observerar andras beteenden och konsekvenser, sedan härmar vi dessa (a.a.).Viktigt är reaktionerna som vi observerar från andra när andra agerar på ett specifikt sätt, och

reaktionerna från andra när vi imiterar dessa beteenden (a.a.). Beteendet ändras eller förstärks när vi upplever reaktioner från dem i vår närhet, och barn eller tonåringar är mer påverkbara för att de är i en fas i livet där man fortfarande lär sig om omvärlden, det finns för lite kunskap för att bilda andra uppfattningar. Alla mekanismer för inlärning arbetar direkt och indirekt, det är både verbal och icke-verbal kommunikation, genom interaktion och hur vi identifierar oss med andra, detta är vad som kallas ​differentiella associationer ​(a.a.)​. ​Det är hur ofta och hur mycket, alltså intensiteten i associationerna och sannolikheten för

förstärkning som gör att avvikande eller konformt beteende uppstår.

När barn börjar associera med andra barn och när kompisgrupper formas är det oftast genom gemensamma intressen, kompisars kompisar, liknande familjeförhållanden, värderingar, ålder, skolnärvaro, betyg och ömsesidigt attraktiva beteendemönster (Akers 2009). Associationer till vänner är ofta inte en medveten process, utan det är något som “bara händer”, och det är oftast utanför föräldrarnas och andra vuxnas kontroll (a.a.). Men teorin menar dock att relationen man har inom familjen kan ha en viss påverkan, medvetet eller omedvetet i valet av kompisar (a.a.). Om avvikande beteende uppstått innan kompisar blivit det primära kan man anta att tidigare associationer, imitationer och förstärkningar kommit från familjen (a.a.).

I början av livet är familjen dem vi spenderar mest tid med, och dem vi lär oss ifrån. Med tiden kommer fler personer in i våra liv och när skolan börjar blir kompisar en stor och viktig

(13)

del och mycket av inlärningen sker genom interaktion med kompisar. Ju äldre vi blir, desto mer kontroll har vi över vem eller vilka vi umgås med. Akers (2009) poängterar att om avvikande associationer uppstått kommer de att öka i frekvens och allvarlighet så länge det inte blir en minskning i associationer till avvikande individer (Akers 2009). Kompisars avvikande beteende påverkar egna beteendet, precis som att eget avvikande beteende påverkar kompisars avvikande beteende (a.a.)

Social inlärningsteori är en väl använd och testat teori, den har fått positivt bemötande över tid, men ingen teori är perfekt och även denna har fått kritik. Akers (2009) ger ett självsäkert intryck kring teorin och påstår att “...it is a general explanation of crime and deviance of all kind” och “It answers the question of why people do an do not violate norms” (Akers 2009, s.51). Men, teorin belyser exempelvis inte könsskillnaderna, pojkar och flickor växer upp i samma hushåll men det är fortfarande större risk att pojken blir avvikare eller brottsling. Kritik som har riktats mot teorin är också påståendet att om en umgås med kriminella blir en automatiskt kriminell (Sutherland, Cressey & Luckenbill 1992), vilket är ett grovt och

felaktigt antagande. Med detta kan frånvaron av individuella skillnader belysas, Akers (2009) tar inte någonstans upp i sin teori om individuella skillnader som kan påverka vår förmåga till beslut eller liknande. Teorin fokuserar mycket på ungdomsbrott och avvikande beteende som uppstår senare i livet förklaras inte, och som många andra teorier förklarar den heller inte ekonomisk brottslighet.

Den här uppsatsen ämnar till att diskutera riskfaktorer kring alkoholanvändande bland ungdomar, och teorin om social inlärning belyser kompisars roll och hur dem påverkar avvikande eller konformt beteende. Som riskfaktor kan man med teorin förklara varför unga dricker alkohol, och eftersom vänner är de primära umgänget sker inlärningen (i detta fall dricka alkohol) genom interaktion med sin umgängeskrets.

4. METOD

Undersökningen kommer att genomföras som en kvantitativ tvärsnittsstudie där själva analysen kommer att bestå av regressionsanalyser som genomförs i SPSS.

I det här kapitlet beskrivs materialet som har använts för att genomföra analysen, i detta fallet består det av enkätsvar från Stockholmsenkäten 2018. Här ämnas även att diskutera

undersökningens forskningsdesign samt en genomgående diskussion om hur analysen har genomförts. Kapitlet avslutas med en överblick av de variabler som har använts för att klargöra hur själva kodningen har gjorts.

Eftersom datan för den här studien är sekundärdata som någon annan samlat in, i detta fallet socialförvaltningen i Stockholm, kommer analysen att vara en sekundäranalys. En

sekundäranalys innebär att man använder sig av redan befintlig data, som det kan ha gjorts analyser på tidigare, som ett underlag för sin egna undersökning (Bryman 2018).

En av de mest omnämnda fördelarna med att använda sig av sekundäranalys riktar in sig på frågor som rör kostnaden och bekvämligheten (Johnston 2014). Vad som menas med detta är att då informationen redan finns tillgänglig slipper forskaren att spendera tid och pengar på att skapa enkäter, skicka ut dessa enkäter och sedan sammanställa de möjligtvis tusentals svar

(14)

som enkäterna genererar (a.a.). Utöver fördelen med att inte behöva spendera pengar på att genomföra datainsamlingen får man samtidigt tillgång till dataset som är av god kvalité då de ofta har mycket större ekonomisk backning samt möjligheten att genomföra en mer

genomgående studie (a.a.). Johnston (2014) nämner även att ju fler deltagare studien

involverar ju större är chansen att den är representativ för den målgrupp man vill undersöka (a.a.).

Ytterligare en fördel som nämns när det kommer till sekundäranalys är att forskaren undkommer de problem som kan uppstå vid insamlingen av data (Kiecolt & Nathan

1985).För den här studien skulle det vara mycket svårt att samla in den mängd data som finns tillgänglig i Stockholmsenkäten då vi inte bor i Stockholm, vilket skulle innebära att vi hade behövt resa mellan Stockholm och Malmö för att samla in data, samt att det inte hade varit nog med tid för att sammanställa och koda den data som innehåller över 9000 deltagare. Även om det förekommer många fördelar med att genomföra en sekundäranalys finns det även begränsning som man som forskare bör ha i åtanke när man använder sig av denna metoden. Ett problem som ofta tas upp när sekundäranalys diskuteras är hur själva insamlingen av datan har gått till (Johnston 2014). Johnston (2014) menar att detta är ett “major disadvantage of using secondary data” (Johnston 2014, s. 625) då forskaren inte har någon inblick i hur väl själva insamlingen var gjord samt om datan kan vara drabbad av problem så som låg svarsfrekvens eller att deltagarna har missförstått olika frågor (a.a.). Vidare nämner Johnston (2014) att ett sätt att undgå att detta blir ett stort problem för hela undersökningen är att kontrollera att det är dokumenterat hur själva insamlingen har gått till eller ännu bättre, tillgången av en teknisk rapport (a.a.).

Vi anser inte att detta kommer vara något som kan komma att underminera vår undersökning då Stockholmsenkäten, utöver en grundläggande diskussion om den tekniska delen i

årsrapporten för 2018, har en teknisk rapport där de b.la. diskuterar hur överdrivna svar har valts bort men även hur de olika svarsalternativen har kodats (Stockholmsenkäten 2018 Teknisk Rapport).

4.1 Material

Stockholmsenkäten är en enkätundersökning som har, i form av olika namn, genomförts sedan 1970-talet av socialförvaltningen i Stockholm stad (Stockholmsenkäten 2018). Den rådande versionen av Stockholmsenkäten har genomförts sedan år 2000 och respondenterna består av ungdomar i årskurs nio i grundskolan och årskurs två i gymnasiet som antingen bor eller går i skola i Stockholms stad (a.a.). När det kommer till de skolor som deltagit i

undersökning är det ålagt för kommunala skolor medan för fristående skolor är deltagandet frivilligt (a.a.).

Syftet med Stockholmsenkäten är att ha möjligheten att kontinuerligt följa utvecklingen när det kommer till ungdomars normbrytande beteende (Stockholmsenkäten 2018). Detta syfte går egentligen in i ett djupare syfte där Socialförvaltningen kan använda resultat från undersökningen för att planera preventiva insatser inom de områden som enkäten markerar som problematiska (a.a.). Ytterligare ett syfte med Stockholmsenkäten är att bidra med datamaterial som kan användas vid forskning och djupgående kunskapsutveckling på de olika områdena som enkäten undersöker, vilket är fallet med denna undersökning.

(15)

Enkäten innehåller cirka 350 frågor och delfrågor och delas upp i olika teman. Förutom ett tema med bakgrundsbeskrivningen där det förekommer frågor om ålder, kön, boendesituation m.m. innehåller enkäten 12 teman: tobak, alkohol, sniffning, narkotika, kontakter med

hjälpinsatser, skolan, framtid, fritid, brott, förhållanden till andra människor, mående, och bostadsområde (Stockholmsenkäten 2018). Av dessa 12 teman har vi använt frågor från följande teman: alkohol, skolan och förhållanden till andra människor.

Deltagarnas anonymitet garanteras på så sätt att eleverna fyller i enkäten anonymt för att sedan lämna in den i ett slutet kuvert till sin lärare, läraren i fråga överlämnar kuverten till kontaktpersonen, som utses av Origo Group , för att förvara kuverten i den låda de anlände 2

med (Stockholmsenkäten 2018 Teknisk Rapport).

Innan vi går in på bortfallet bland respondenterna är det viktigt att poängtera bortfallet bland de deltagande skolorna. År 2018 var det 138 skolor som deltog i undersökningen, detta är en minskning från 2016 års undersökning där 197 skolor deltog (Stockholmsenkäten 2018). Skillnaden här är att i 2016 års undersökning bestod deltagandet till 63 procent av fristående skolor medan 2018 års undersökning endast hade en siffra på 43 procent fristående skolor (a.a.). Detta bortfall menar Stockholmsenkäten beror på att de fristående skolor inte var kontaktbara, trots flera försök via e-post och telefon, innan genomförandet av

undersökningen (a.a.). Vi anser inte att den rådande situationen innebär en förändring i denna undersökning då den skillnad som förekommer i deltagande mellan kommunala och

fristående skolor inte är extrem. Då uppdelningen mellan kommunala och fristående skolor fortfarande är nära 50/50 anser vi inte att det rättfärdigar ett påstående om att undersökning endast kan vara representativ för skolelever på kommunala skolor. Den här diskussionen kan dock bli relevant om den rådande utvecklingen fortsätter och det uppstår en sådant skevhet i deltagande mellan kommunala och fristående skolor att man inte längre kan påstå att

resultatet är representativt för eleverna på de fristående skolorna.

Sammanlagt delades 14 572 enkäter ut varav 10 674 lämnades tillbaka godkända, detta ger undersökningen ett bortfall på 27 procent (Stockholmsenkäten 2018). Jämfört med tidigare år, 24 procent 2014 och 22 procent 2016, är bortfallet något högre. När det kommer till bortfall, eller svarsfrekvensen som är det omvända, skriver Kelley, Clark, Brown och Sitzia (2003), något motsägelsefullt, att “It is unwise to define a level above which a response rate is acceptable, as this depends on many local factors: however, an achievable and acceptable rate is ~75% for interviews and 65% for self-completion postal questionnaires” (Kelley, Clark, Brown & Sitzia 2003, s. 264). Då Stockholmsenkäten inte är en postenkät eller en intervju bör vi hitta en acceptabel svarsfrekvens någonstans mellan 65-75 procent, vilket är fallet med 2018 års undersökning. Dock kan det vara viktigt att notera att det förekommer en negativ trend i utvecklingen och att denna bör adresseras innan svarsfrekvensen sjunker för lågt.

4.2 Variabler

För analysen av materialet kommer två beroende variabler användas varav en kommer att mäta frekvensen av alkoholkonsumtionen och den andra mäter mängden alkohol.

Undersökningens första beroende variabel, som mäter frekvensen, är en sammanslagning av följande fem variabler: ​Hur ofta brukar du dricka folköl? (klass 2), Hur ofta brukar du dricka

2​Origo Group anlitades på uppdrag av socialförvaltningen för att genomföra datainsamlingen till

(16)

starköl?, Hur ofta brukar du dricka vin?, Hur ofta brukar du dricka sprit? (med sprit menas brännvin, hembränt, vodka, gin, konjak, whisky, punsch och liknande. Även sprit som ingår i t ex drinkar eller shots) ​och slutligen ​Hur ofta brukar du dricka starkcider, alkoläsk eller andra blanddrycker?​. Dessa variabler var ursprungligen kodade på följande sätt: ​1 = dricker inte “vald dryck”, 2 = 1 gång om året eller mer sällan, 3 = 2-6 gånger om året, 4 = 1 gång i månaden, 5 = 2 gånger i månaden, 6 = 1 gång i veckan, 7 = 2 gånger i veckan, 8 =

Varannan dag ​och ​9 = Varje dag​. Då analysen bestod av en logistisk regression krävde det

att vår beroende variabel var dikotom. Vi valde att koda värdena 1-3 som “Nej” och 4-9 som “Ja”. Vi skapade sedan ett index av alla de ovanstående variablerna för att genomföra en regressionsanalys istället för fem. När den interna konsistensen mättes, i form av Cronbach’s Alfa fick vi ett resultat på .869. Cronbach’s Alfa är ett mått på den interna reliabiliteten i ett index som mäter om de variablerna som är inkluderade korrelerar med varandra (Cronbach 1951). Enligt Taber (2017) bör ett index ha en Cronbach’s Alfa 0.7 för att räknas som acceptabelt vilket innebär att vårt värde på 0.869 befinner sig en bit över denna tröskel. Vi kommer även argumentera för valet att koda 1-3 som “Nej och 4-9 som “Ja” i

metoddiskussionen.

Studiens andra beroende variabel ​Hur ofta dricker du vid ett och samma tillfälle alkohol

motsvarande minst: 18 cl sprit eller en helflaska vin eller fyra stora flaskor stark

cider/alkoläsk eller fyra burkar starköl eller sex burkar folköl?​. Denna variabeln är kodad på

följande sätt: ​1 = Dricker inte alkohol, 2 = Aldrig, 3 = Ytterst sällan, 4 = Någon gång per år,

5 = Någon gång i månaden, 6 = Ett par gånger i månaden ​och ​7 = Någon gång i veckan​.

Meningen är att denna variabeln ska representera intensivkonsumtion av alkohol där värdena 1-4 kommer att vara likställt med “Nej” och 5-7 kommer betyda “Ja”. Även detta kommer att diskuteras i metoddiskussionen.

För att mäta riskfaktorer inom skolan används ​Har du skolkat en hel dag från skolan det här

läsåret? ​som var kodad från 1-6 där det lägsta värdet motsvarade inget skolk och det högsta

mer än 20 gånger. I studien inkluderades även akademisk prestation där respondenterna tillfrågades vilket betyg de hade förra terminen i de tre kärnämnena svenska, engelska och matematik. I ursprungsmaterialet var dessa kodade från “Streck” till “A”, men vi valde att ändra detta och föra samman “Streck” och “F”. Detta gjorde att variablerna istället gick från “F” till “A”.

För att mäta umgängeskretsens påverkan inkluderades följande tre variabler i analysen: ​Hur

många av dina kamrater (inom och utom skolan): (1) Har snattat/klottrat/vandaliserat?, (2) Dricker sig berusad på alkohol? ​och ​Använder narkotika?. ​I ursprungsmaterialet var dessa

kodade från “Ingen” till “De flesta” på en skala från 1 till 4. Ett problem som uppstod med variabeln var att svarsalternativet “Vet inte” var kodat som 998 vilket ledde inte var korrekta. Detta löstes genom att koda om variabeln på så sätt att 1 till 4 var detsamma men att “Vet inte” istället räknades med som ett icke svar, dvs att svarsalternativet exkuderades.

För att mäta respondentens relation med sina föräldrar användes följande två variabler: ​De

brukar uppmuntra och stötta mig​ samt ​Jag bryr mig om vad mina föräldrar/vårdnadshavare säger​. Dessa var kodade från 1-4 där ett var “Stämmer mycket dåligt” och fyra “Stämmer

mycket bra”.

Slutligen inkluderades även kontrollvariabeln ​Kön​ där det fanns tre svarsalternativ: “Pojke”, “Flicka” och “Annan könstillhörighet”. I ursprungsmaterialet var det redan kodat på så sätt att

(17)

“Annan könstillhörighet” räknades som missing vilket innebär att analysen endast inkluderade de som svarat “Pojke” eller “Flicka”.

4.3 Statistik analys

Analysen av det insamlade materialet kommer att genomföras i SPSS där logistiska regressionsanalyser används för att presentera resultaten. Vi kommer även att följa de riktlinjer som har blivit utstakade av tidigare undersökningar om alkohol och narkotikabruk bland ungdomar då vi kommer att räkna ett p-värde på 0.01 som signifikant. Anledningen till att p-värdet bör vara 0.01 istället för 0.05 motiveras väl av Bränström m.fl. (2007) där de anser att eftersom antalet deltagare i undersökningen är så pass många, 5445, bör ett värde på 0.01 räknas som signifikant för att undvika slumpartade samband (Bränström m.fl. 2007). Då undersökningen kommer att involvera nästan det dubbla antalet deltagare, 10 674, finns det ingen grund till att räkna ett p-värde på 0.05 som signifikant.

Den logistiska regressionen kommer även att presentera en oddskvot för varje riskfaktor som inkluderas i analysen. Oddskvoten mäter oddset för ett specifikt resultat givet exponering till, i detta fall, en viss riskfaktor (Szumilas 2010). Oddskvoten börjar på 1 vilket innebär att exponeringen för en viss riskfaktor inte påverkar resultatet (a.a.). Blir oddskvoten högre än 1 betyder det att exponering för en viss riskfaktor innebär en ökad risk för ett visst resultat samtidigt som en oddskvot lägre än 1 tyder på att exponering för en viss riskfaktor innebär en minskad risk för ett visst resultat (a.a.). Szumilas nämner vidare att det är viktigt att notera konfidensintervallen när det kommer till oddskvoten (a.a.). Oddskvoten använder sig av en konfidensintervall på 95 procent där en stor konfidensintervall tyder på låg exakthet och ett litet konfidensintervall tyder på hög exakthet (a.a.).

I vårt fall kommer det specifika resultatet som diskuterades ovan gällande oddskvoten att vara om individen brukar alkohol. Alltså kommer oddskvoten att användas för att avgöra om de olika faktorerna som undersöks kommer att fungera som (1) riskfaktorer (oddskvot högre än 1) som innebär en ökad risk för att individen brukar alkohol eller (2) skyddsfaktorer (oddskvot lägre än 1) vilket associeras med en minskad risk för att individen brukar alkohol. Oddskvoten använts även av b.la. Svensson (2003): Bränström m.fl. (2007) och Berge m.fl. (2016) för att beskriva de resultat de kommit fram till i den tidigare forskningen. Detta kommer att underlätta jämförelsen av de olika resultaten i diskussionen.

4.4 Etik

Forskningsetiken handlar om de teoretiska reflektionerna som forskaren bör tänka över när det kommer till hur denne ska handla i vissa situationer samt hur denne ska uppträda mot andra människor (Mellgren & Fritz 2018). I samhället har vi ett krav på att forskning ska bedrivas samt att dess inriktning ska vara på väsentliga frågor och av hög kvalitet, detta kravet kallas för forskningskravet. Samtidigt förekommer även ett individskyddskrav som innebär att samhällets medborgare ska vara skyddade mot olämplig insyn i deras

livsförhållanden samt att individen inte får utsättas för psykisk eller fysisk skada

(Forskningsrådet 2002). Forskningsrådet nämner fyra forskningsetiska principer vilka har som syfte att skapa normer kring förhållandet mellan forskare och undersökningsdeltagare (a.a.). Dessa kan användas för att göra en god prövning om det skulle uppstå en konflikt mellan forskningskravet och individskyddskravet (a.a.). Dessa fyra kraven är följande:

(18)

● Informationskravet ​handlar om att deltagarna i undersökningen ska informeras om att

deras deltagande är frivilligt samt att det kan avbrytas när som helst.

● Samtyckeskravet ​innebär att forskaren måste få samtycke från alla deltagare gällande

deras medverkan i undersökningen. Är individen under 15 år gammal krävs, enligt lag, samtycke från föräldrar. Vanligtvis väljer forskare även att inhämta samtycke från föräldrar fram tills barnet blivit myndigt (Codex).

● Konfidentialitetskravet​ handlar om att uppgifter om ingående personer ska skyddas

för obehörigas insyn samt förvaras på ett säkert ställe, exempelvis om det handlar om datamaterial från enkätundersökningar bör dessa förvaras på en lösenordsskyddad dator som endast forskarna har tillgång till.

● Nyttjandekravet ​innebär att de uppgifter som har samlats in bara får användas till

forskning samt att dessa uppgifter inte får stå till grund för beslut om enskilda individer (Mellgren & Tiby 2018).

Då undersökningen är en sekundäranalys består den av material som har samlats in av någon annan, i detta fallet Socialförvaltningen Stockholm stad. Detta innebär ett beroende av den informationen som finns tillgänglig gällande hur dessa etiska principer har följts.

Gällande informationskravet hittar vi inte några upplysningar om att deltagarna har

informerats om att deras deltagande är frivilligt samt att de kan avbryta sitt deltagande när de vill. I enkäten skriver Socialförvaltningen att “Du deltar anonymt i undersökningen och ska inte skriva ditt namn någonstans, inte på formuläret och inte på kuvertet”

(Stockholmsenkäten 2018) samt att undersökningen är ett viktigt verktyg för att förbättra ungdomars situation. Den information som ges deltagarna går snarare in på

konfidentialitetskravet då deltagarna garanteras anonymitet genom att inte behöva skriva sitt namn eller personnummer på enkäten, detta är även fallet då vi får tillgång till materialet Ytterligare ett frågetecken i undersökningen är samtyckeskravet då vi inte finner någon information om att detta har uppfyllts. Socialförvaltningen nämner inget om hur samtycke har samlats in vilket bör ifrågasättas då undersökningen är gjord till största del på minderåriga personer i åldrarna 14-17. Detta då det är lag på att även få samtycke från föräldrarna när individen är under 15 men även att det, enligt forskningsrådet rekommenderas att samtycke samlas in från föräldrarna så länge deltagarna är minderåriga. Vi ställer oss även frågande till om informanterna har samtyckt till att den insamlade datan delas till en tredje part. Utifrån detta har vi ändå valt att använda materialet eftersom det är av god kvalitet och vi jobbar utifrån antagandet att elever som inte vill delta kan säga nej, eller lämna in en tom enkät eftersom den är anonym. Undersökningar i denna form har sedan 1970- talet genomförts och Stockholmsenkäten specifikt har genomförts sedan början på 2000-talet vilket vi anser gör den pålitlig.

Gällande nyttjandekravet kan det anses som uppfyllt av socialförvaltningen då informationen inte är tillgänglig för allmänheten utan det krävs en godkänd ansökan för att få tillgång till specifika variabler. Ansökan kräver att en handledare tilldelats samt har syfte och

frågeställningar klarlagda, detta för att man endast ska få tillgång till de variabler som är relevanta för undersökningen. I ansökan godkänner man även att följa de etiska principer som har sammanställts av humanistiska - samhällsvetenskapliga forskningsrådet.

(19)

En etikprövning har lämnats till etikrådet där de beslutades att en prövning inte var

nödvändig då informationen vi kommer att använda oss av redan var anonymiserad och inte kan innebära en uppenbar risk att skada forskningspersonerna psykiskt eller fysiskt.

5. RESULTAT

Resultatet visar på att umgängeskretsen är den riskfaktor som har störst påverkan när det kommer till skolungdomars alkoholkonsumtion. Vi fann även att det förekommer skillnader på graden av påverkan som umgängeskretsen har beroende på hur många individer i ens umgängeskrets som har druckit sig berusade på alkohol. Resultatet visar även på att skolan har en viss påverkan i den mening att ju mer en individ skolkar desto högre blir risken för individens alkoholkonsumtion.

Pseudo r-square är ett mått på den förklarande variansen som de oberoende variablerna har på den beroende variabeln (Long & Fresse 2006). I detta fall innebär det hur mycket av

alkoholkonsumtionen som kan förklaras av de variabler som valts att inkluderas i regressionsanalysen. Gällande den första beroende variabeln, Alkoholkonsumtion, visas följande värden: Cox & Snell R square = 0,321 och Nagelkerke R Square = 0,441). R-square går mellan 0-1 där 0 innebär inget samband och 1 fullständigt samband (Djurfeldt, Larsson & Stjärnhagen 2018). Då Cox & Snell R square inte går mellan 0-1, den går istället mellan 0- mindre än 1, kommer endast Nagelkerke R Square presenteras framöver (Bewick, Cheek & Ball 2005). Detta då Nagelkerke R Square är en justerad version av Cox & Snell och går, till skillnad från originalet, från 0-1 vilket gör den lättare att förstå. I detta fall innebär siffran 0,441 att de oberoende variablerna som inkluderas i regressionsanalysen förklarar cirka 44 procent av alkoholkonsumtionen bland skolungdomar i Stockholm. Tittar vi på den andra beroende variabeln får vi en R-square på 0,379 vilket innebär att de oberoende variablerna förklarar cirka 38 procent av variansen gällande intensivkonsumtion av alkohol bland skolungdomar i Stockholm.

(20)

Tabell 2. ​Logistisk regression för konsumtion av alkohol

Tabell 2 visar regressionsanalysen med den beroende dikotoma variabeln om de har druckit alkohol ja/nej, alltså ospecificerad konsumtion, tillsammans med de oberoende variablerna betyg, skolk, relation till föräldrar, vänners alkohol/narkotika bruk samt om man har vänner som snattat. Kön finns med som kontrollvariabel.

Variabeln ​kön​ är inte signifikant. Variabeln ​skolk​ är signifikant (p=,000) och har en oddskvot på 1,287 vilket visar att skolk påverkar alkoholanvändande. När skolk ökar så ökar risken för att eleven dricker alkohol. Närvaro i skolan kan då anses som en skyddsfaktor och att elever som har hög närvaro löper mindre risk att använda alkohol. Variabeln​ betyg svenska​ är inte signifikant. Variabeln ​betyg engelska​ är signifikant (p=,005) och har en oddskvot på 1,091, och variabeln betyg matematik är också signifikant (p=,000) och har en oddskvot 1,093. Varken variabeln ​bryr sig om föräldrarna​ eller ​föräldrar stöttar​ är heller signifikanta. Variabeln som visar om kompisar har använd droger är signifikant (p=,000) och har en oddskvot på 1,189 vilket betyder att individer som har kompisar som använder narkotika löper större risk att använda alkohol. Variabeln ​vänner snatta​ är signifikant (p=001) och har en oddskvot med värdet 0,876 vilket visar att ha vänner som har snattat minskar risken för användande av alkohol, den kan då anses som en skyddsfaktor. Den sista variabeln ​vänner

alkohol​ är även den signifikant (p=,000) och har en oddskvot på 3,725 vilket är den starkaste

av variablerna. Vänners alkoholanvändande är därmed den starkaste riskfaktorn för ungdomars användande av alkohol.

För att kontrollera hur precis oddskvoten är användes en 95 procentig konfidensintervall. Enligt Szumilas (2010) är oddskvoten mer precis desto mindre avståndet är mellan det undre och det övre värdet i konfidensintervallen. I tabell 2 kan vi då se att oddskvoten är mest precis för variabeln ​Betyg Matematik​ då det endast skiljer sig 0,108 mellan det undre och det

(21)

övre värdet i konfidensintervallen. Samtidigt kan vi även se att ​Vänner alkohol​ har den minst precisa oddskvoten bland de variabler som var statistiskt signifikanta.

Tabell 3.​ Logistisk regression för intensivkonsumtion av alkohol.

Tabell 3 visar regressionsanalysen med den beroende dikotoma variabeln om individen konsumerar alkohol på en intensiv nivå, alltså intensivkonsumtion ja/nej, tillsammans med de oberoende variablerna skolk, betyg, relation till föräldrar, vänners alkohol/narkotika bruk samt om man har vänner som snattat. Kön finns med som kontrollvariabel.

Den första variabeln kön är signifikant (p=,005) och har en oddskvot på 0,823 vilket i denna analys visar att vara tjej ger lägre risk för intensivkonsumtion av alkohol. Variabeln skolk är signifikant (p=,000) och har en oddskvot på 1,187 vilket betyder att skolkning ökar risken för intensivkonsumtion av alkohol, och närvaro i skolan blir en skyddsfaktor. Ingen av de valda betygsvariablerna är signifikanta. Varken variabeln ​bryr sig om föräldrarna​ eller ​föräldrar

stöttar​ är heller signifikanta. Variabeln som visar om kompisar har använd droger är

signifikant (p=,000) och har en oddskvot på 1,204 vilket betyder att individer som har kompisar som använder narkotika löper större risk för intensivkonsumtion av alkohol. Variabeln ​vänner snatta​ är inte signifikant. Den sista variabeln ​vänner alkohol​ är även den signifikant (p=,000) och har en oddskvot på 3,952 vilket är den starkaste av variablerna i denna analys. Vänners alkoholanvändande är därmed den starkaste riskfaktorn för ungdomars intensivkonsumtion av alkohol.

Gällande konfidensintervallen av oddskvoten i tabell 3 ses återigen att ​Vänner alkohol​ är den, av de signifikanta variablerna, variabel vars oddskvot är minst precis. Samtidigt finner vi även att den mest precisa oddskvoten är ​Skolk​.

Vi valde sedan att använda ​Skolk​ och ​Vänner alkohol​ som kategoriska variabler där vi kan se oddskvoten för vardera svarsalternativ i relation till den variabel som vi valde som indikator. I detta fallet var indikatorvariabeln för ​Skolk​ de som inte hade skolkat alls, för vänners alkoholbruk var denna variabeln de som inte hade några vänner som druckit sig berusade på alkohol.

(22)

Tabell 4​. Logistisk regression för konsumtion av alkohol med kategorivariabler

Vad tabell 4 visar när det kommer till skolk är att ju fler gånger en person har skolkat en hel dag från skolan desto högre är risken för att individen konsumerar alkohol. Den sista

variabeln som är signifikant representerar oddskvoten för de som har svarat att de skolkat 11-20 gånger det senaste året. Risken för dessa att konsumera alkohol är 2,3 gånger högre än för de som svarat att de inte skolkat alls (indikatorvariabeln). Vi finner även ett liknande samband mellan vänners alkoholbruk och egen alkoholkonsumtion. Här ser vi också att ju fler vänner en individ har som har druckit sig berusade på alkohol desto högre är risken för att individen själv konsumerar alkohol. Kollar vi på den tredje variabeln som innebär att individen har svarat att de flesta av ens vänner har druckit sig berusade på alkohol får vi en oddskvot på 40,521. Detta innebär att de som har svarat att de flesta av deras vänner har druckit sig berusade på alkohol har en 40 gånger högre risk att själva konsumera alkohol än de som har svarat att inga av deras vänner druckit sig berusade på alkohol.

(23)

Tabell 5.​ Logistisk regression för intensivkonsumtion av alkohol med kategorivariabler

I​ tabell 5​ ser vi istället hur de kategoriska variablerna ​Skolk​ och ​Vänner alkohol​ ser ut om den beroende variabeln istället mäter för intensivkonsumtion. Här kan vi återigen se att de som svarat att de skolkat lider av en högre risk för intensiv alkoholkonsumtion. Dock finner vi inget samband mellan att fler tillfällen av skolk leder till en högre risk, vilket var fallet när vi endast kontrollerade för alkoholkonsumtion. Gällande vänners berusning ser vi ett liknande samband i denna tabell som vi gjorde i den föregående. Ju fler vänner individen har som har varit berusade desto högre är risken för att själv konsumera alkohol intensivt. Vad som kan vara värt att notera gällande intensivkonsumtion är att oddskvoten är högre för de som har vänner som har varit berusade. Här kan vi se att har de flesta av ens vänner varit berusade är risken 46 gånger högre för att själv konsumerat alkohol intensivt.

6. DISKUSSION

Utifrån våra forskningsfrågor kan vi se att umgängeskretsen har störst påverkan på ungdomars alkoholbruk, väljer man sedan att jämföra vårt resultat med det som vi har presenterat gällande den tidigare forskningen inom fältet kan vi se att det stämmer överens med tidigare forskares resultat. Både Svensson (2003) och Bränström m.fl. (2007) kommer fram till att umgängeskretsen har den högsta riskfaktorn. Detta i form av variabeln

normbrytande vänner​. Vårt resultat skiljer sig någorlunda från deras då vi väljer att dela upp

umgängeskretsen till tre variabler där avvikande beteende såsom snatteri, klottring och vandalisering där resultatet visade att detta inte ledde till en högre risk för

alkoholkonsumtion. Istället finner vi en högre risk för om umgängeskretsen konsumerar alkohol eller använder narkotika. Med denna informationen kan vi dra slutsatsen att det inte

(24)

nödvändigtvis handlar om att umgängeskretsen är avvikande i form av brottsligt beteende så som snatteri utan att det istället handlar om umgängeskretsens erfarenhet av alkohol och narkotika.

Tittar vi sedan på de resultat som Berge m.fl. (2016) och Svensson (2003) presenterade gällande föräldrars påverkan där båda författarna påstod att dålig föräldraövervakning ledde till en ökad risk finner vi inga sådana samband i vår studie. Vi valde dock att kontrollera för relationen till föräldrar istället för föräldraövervakning men fann att dessa resultat inte var signifikanta varken för variabeln gällande konsumtion av alkohol men även

intensivkonsumtion av alkohol. Mer relevant för vår studie blir då de resultat som

presenterats av Beyers m.fl. (2004) där de menade att variabeln ​Family attachment​ var en stark skyddsvariabel. Som vi nämnde innan pekar våra resultat på att detta inte är fallet då de variabler vi valt för att mäta familjerelation saknar statistisk signifikans i båda

regressionsanalyserna som vi genomförde.

Om vi istället går över till skolvariabeln kan vi se att vårt resultat liknar det som den tidigare forskning presenterat. Detta framgår tydligast i Bränström m.fl. (2007) där författarna kommer fram till att skolvariabler, i form av skolk, innebär en ökad risk för

alkoholkonsumtion men att denna variabeln förekommer på en lägre nivå än

umgängeskretsen. Detta är även fallet i vår undersökning där vi kommer fram till att skolk innebär en ökad risk för både konsumtion av alkohol och intensivkonsumtion av alkohol. Dock förekommer variabeln gällande skolk på en lägre nivå än om individens umgängeskrets har varit berusade på alkohol både för konsumtion av alkohol och intensivkonsumtion. Vad som dock kan vara intressant att notera är att skolk har en större påverkan är vänners narkotikabruk när det kommer till konsumtion av alkohol men inte intensivkonsumtion av alkohol.

Väljer vi sedan att titta vidare på vänners narkotikabruk och skolk kan vi se att vårt resultat skiljer sig någorlunda från de resultat som presenterades av Oesterle m.fl. (2012). Oesterle m.fl. (2012) menar på att ​Low school commitment​ är en riskfaktor men att den förekommer på en lägre nivå än ​Peer use of marijuana. ​När det kommer till alkoholkonsumtion visar vår undersökning på ett omvänt resultat där ​Skolk​ har en högre oddskvot än ​Vänner narkotika men. Dock när det sedan går över till intensivkonsumtion blir våra resultat mer i linje med Oesterle m.fl. (2012) då ​Vänner narkotika​ nu har en högre oddskvot än ​Skolk​. Detta kan möjligtvis ha att göra med att intensivkonsumtion av alkohol är mer allvarligt och då börjar vänners narkotikabruk spela en större roll.

Studiens teoretiska ramverk är sociala band samt social inlärningsteori. För att diskutera riskfaktorerna familj och skola används sociala band där anknytningen till konventionella delar påverkar avvikande beteende (Hirschi 2002). Skolan är en konventionell del som ungdomar spenderar mycket tid i och vårt resultat visar att skolk har en påverkan på alkoholkonsumtion. Skolan är enligt Hirschi (2002) viktig då han menar att skolungdomar som är sämre akademiskt löper större risk för avvikande beteende (a.a.). Oddskvoten för skolk är inte påtagligt stark men den visar en förhöjd risk, alltså den visar att ungdomar som skolkar riskerar i lite större utsträckning att använda alkohol än ungdomar som närvarar i skolan. Vi har i studien också valt att titta på betyg som en del i relationen till skolan, då vi antar att bra betyg visar att det finns någon form av bra relation till skolan. Betygs variabeln i vår studie är uppdelad i grund ämnena svenska, engelska och matematik, och resultatet för

Figure

Tabell 1 ​. Beskrivande statistik av beroende, oberoende och kontrollvariabler
Tabell 2.  ​Logistisk regression för konsumtion av alkohol
Tabell 3. ​ Logistisk regression för intensivkonsumtion av alkohol.
Tabell 4 ​. Logistisk regression för konsumtion av alkohol med kategorivariabler
+2

References

Related documents

Kravet är ovillkorligt, oändligt och absolut och är inget krav som de båda parterna har kommit överens om, här finns inget givet att utgå ifrån. "Det faktum ur vilket kravet

Hela 63 % (figur 1) visste inte eller hade ingen åsikt om hur SAS bedriver det förebyggande arbetet med att förhindra någon hamnar i riskbruk eller missbruk av alkohol eller

Författarna till denna rapport är som sagt mycket intresserade i hur arbetet med Kronobergsmodellen fungerar i praktiken och vill genom denna rapport även undersöka hur detta

Parikh m.fl (2015) skriver i sin studie att för äldre män bidrog inte en riskfylld alkoholkonsumtion till någon ökad risk för ångest eller depression.. För kvinnor

Sundells studie från 2003 rapporterade samma resultat, att tjejer från andra året på gymnasiet har i högre utsträckning mer erfarenhet av alkohol än tjejer från årskurs 9

Om banden till föräldrarna är svaga eller om ett band istället skapas mellan ungdomen och kamrater som intensivkonsumerar alkohol kan belöningen av att dricka alkohol (t.ex. i form

Det finns de kvinnor som innan de blir gravida har ett drogberoende och som behöver hjälp för att kunna ge sitt kommande barn en drogfri miljö, men det finns också de kvinnor

För att göra detta använde hon en laminerad (inplastad) variant av AUDIT för att patienten skulle se att alla får svara på frågor om alkoholkonsumtion.. ”Och då kommer man