SAMHÄLLE–KULTUR–IDENTITET
Examensarbete
15 högskolepoäng
“Vem påverkar dig?”
En studie om hur studie- och yrkesvägledare resonerar och förhåller
sig i vägledning där elevens studie- och yrkesval fattas kollektivt
“Who influences you?”
A study of how guidance counselors reason and relate to situations where the
students' study and career choices are made collectively
Karl Jonasson
Anette Lindström
Studie- och yrkesvägledarexamen 180 hp Examinator: Elin Ennerberg Datum för uppsatsseminarium: 2021-06-02 Handledare: Lars Pålsson Syll
Sammanfattning
Omgivningen påverkar alla människor i varierande utsträckning, inte minst när ett studie- och yrkesval fattas. Den här undersökningens syfte är att synliggöra hur sex yrkesverksamma studie- och yrkesvägledare resonerar och förhåller sig i vägledning där elevens studie- och yrkesval fattas kollektivt. Kunskap från denna undersökning skulle kunna bidra med insikter och perspektiv på hur vägledarprofessionen kan stödja elever som befinner sig i en position där studie- och yrkesval fattas mer kollektivt än individualistiskt. Vår empiri belyser att föräldrar påverkar elevers studie- och yrkesval i störst utsträckning. Andra påverkansfaktorer som synliggörs i vår empiri är kompisar, lärare och sociala medier. Det framgår också att status har ett inflytande i val av yrke eller utbildning samt att vårdnadshavarna och eleverna ibland har en bristande kunskap om hur det svenska skolsystemet fungerar, vilket kan resultera i mindre underbyggda karriärval. I under- sökningen använder vi oss av en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer. Syftet med intervjumetoden är att följa upp med följdfrågor där informanterna kan utveckla sina resonemang och vara mer utförlig i svaren. De teoretiska begrepp som används för att analysera empirin är handlingshorisont, habitus,
socialt- och utbildningskapital.
Nyckelord: Begränsningar, Kollektivistiska beslut, Påverkansfaktorer, Studie- och yrkesval, Studie- och yrkesvägledning
Förord
Inledningsvis vill vi börja med att rikta ett stort tack till samtliga informanter som deltagit i vår undersökning. Ert deltagande har legat till grund för vår studie och vi uppskattar all den erfarenheten och kunskap som ni delat med er av. Vi vill även tacka vår handledare Lars Pålsson Syll som stöttat oss genom hela arbetsprocessen samt bidragit med mycket värdefull feedback. Vi vill även tacka varandra för spännande, värdefulla och nyttiga diskussioner kring arbetet och arbetets gång. Sist men inte minst vill vi ägna ett tack till våra studie-kamrater som gett oss stöttning och uppmuntran. Tack allihop! Gällande arbetsfördelning har vi delar upp olika kapitel mellan författarna men samtidigt haft regelbundna avstämningar för att diskutera diverse arbetsområden, spåna på idéer och se till att arbetet följer en röd tråd.
Innehållsförteckning
1. Inledning………...……….……..7
1.1Syfte……….……...………..…...8
1.2 Frågeställning……….……...……….…….8
1.3 Studiens relevans för studie- och yrkesvägledning……….……....8
1.4 Disposition………..…...8
2. Tidigare forskning………..…...9
2.1 Vägledningens olika kontexter……….….…..9
2.2 Föräldrars engagemang i elevens skolgång………...……11
2.3 Sammanfattning………..….…...………...…...…...12
3. Teoriförankring………..………...………...13
3.1 Bourdieus kapital och habitus………...13
3.1.1 Utbildnings- och socialt kapital………..………...13
3.1.2 Habitus………..……….14 3.2 Handlingshorisont………....15 3.3 Sammanfattning………..……….…..………..15 4. Metod ………..………...16 4.1 Metodval ……….……....16 4.2 Urval.………...16 4.3 Datainsamling ……….17 4.4 Analysform ………...18 4.5 Etiska ställningstaganden ………...18 5. Resultat…....………...………20 5.1 Påverkansfaktorer………20
5.2 Yrkes- och utbildningsstatus………22
5.3 Bristande kunskap om skolsystemet………....24
5.4 Sammanfattning………..……….25
6. Analys...………...……...……..………..27
6.1 Påverkansfaktorer………....27
6.2 Yrkes- och utbildningsstatus………...28
6.4 Sammanfattning………..30
7. Diskussion….………..……….…..………..…………...31
7.1 Resultatdiskussion…...………....31
7.2 Metoddiskussion………...………...32
7.3 Teoridiskussion………....33
7.4 Förslag på vidare forskning…...………...……...33
Referenslista………...35
Bilaga 1 - Intervjuguide………..37
1. Inledning
I Skolverkets allmänna råd (2013, 11) står det att “syftet med studie- och yrkesvägledning är att ge eleverna förutsättningar att hantera frågor som rör val av studier och yrken”. Vidare skrivs det att mångfalden av både utbildningar och yrken resulterar i att elever kan uppleva det som komplicerat att bilda sig en uppfattning om de valmöjligheter som finns tillgängliga. Studie- och yrkesvägledning har således en viktig funktion som ett stöd i en individs ständigt pågående karriärprocess och i det livslånga lärandet. Här illustreras även vägledar-professionens syfte och målsättning med att stödja individen i den egna valprocessen. Skolverket (2013, 24) nämner också att hela skolan ska arbeta med att motverka strukturella begränsningar i elevers individuella studie- och yrkesval, där bland annat kulturella och sociala faktorer kan begränsa elevers möjlighet att välja fritt. Samtidigt har vi under väg-ledningssamtal uppmärksammat att stödjandet i elevers valprocess inte alltid är helt oproblematisk utifrån det individuella valet. Vägledare i en västerländsk kontext förväntas vägleda eleven utifrån ett individualistiskt förhållningssätt (ibid., 36) men det finns påverkansfaktorer i form av kollektivistiskt beslutfattande som kan begränsa elevens möjligheter till ett individualistiskt val. Triandis (refererad i Hughes 2011, 198) menar att individualism handlar om att strukturera sociala upplevelser kring den autonoma individen och att individer är oberoende av varandra. Kollektivism å andra sidan, handlar om strukturen kring kollektivet såsom familj och religion där gruppen binder samman och ömsesidigt förpliktigar individerna. Med ett individualistiskt beslut menar vi således att eleven fattar studie- och yrkesval mer utifrån sina egna förmågor, intressen och värderingar, till skillnad från ett kollektivistiskt beslut där bland annat familj och vänner i elevens omgivning har ett större inflytande på elevens studie- och yrkesval. Med vår undersökning vill vi få en djupare förståelse för hur studie- och yrkesvägledare förhåller sig i kontexter där elevers beslut fattas mer utifrån omgivningens inverkan än deras egna preferenser. Litteratur inom området påvisar bland annat att föräldrars engagemang och involvering i elevens skolgång influerar elevens motivation och studieresultat. Det framgår också att förväntningar som föräldrar kan ha på sina barn, har en avgörande roll i huruvida barnet fortsätter mot gymnasiet eller eftergymnasiala studier (Ross 2016, 5–7).
1.1 Syfte
Vårt syfte med studien är att undersöka hur studie- och yrkesvägledare resonerar och förhåller sig i vägledning kring det kollektivistiska beslutsfattande som kan påverka elevers studie- och yrkesval.
1.2 Frågeställning
- Hur ser studie- och yrkesvägledaren på situationer där elevens studie- och yrkesval fattas kollektivt?
- Hur förhåller sig studie- och yrkesvägledare i vägledningssamtal där kollektivet har ett stort inflytande på elevens studie- och yrkesval?
1.3 Studiens relevans för studie- och yrkesvägledning
Kunskap från denna undersökningen skulle kunna bidra med insikter och perspektiv på hur vägledarprofessionen kan stödja och elever som befinner sig i en position där studie- och yrkesval fattas mer kollektivt än individualistiskt.
1.4 Disposition
I kapitel två presenteras tidigare forskning gällande ungdomars beslutsfattande kring studie-och yrkesval studie-och några av de bakomliggande faktorerna som finns studie-och påverkar elever på skilda sätt. Forskningen presenteras utifrån olika teman. I kapitel tre redogörs för de olika begrepp med utgångspunkt i Bourdieus habitus och kapital (Broady, 1998) samt Careership-teorins handlingshorisont av Hodkinson och Sparkes (1997) som valts för att analysera vår empiri. I det fjärde kapitlet redogörs för och motiveras det kvalitativa metodvalet och urvalet samt de etiska ställningstaganden som gjorts. Resultatet av intervjuerna presenteras i kapitel fem och i det sjätte kapitlet analyseras empirins resultat med hjälp av teorierna. Resultat-, metod- och teori diskuteras sedan i det sjunde och sista kapitlet.
2. Tidigare forskning
2.1 Vägledningens olika kontexter
En aspekt som vi anser är viktig för vår studie att belysa är att vägledningens kontexter kan se olika ut. Kulturella differenser och normer skiljer sig åt och kan därmed även begränsa elevens studie- och yrkesval. I Skolverkets allmänna råd (2013, 24) skrivs följande om denna begränsning:
Elevernas val påverkas av många faktorer, strukturella såväl som individuella. Enligt läroplanerna ska alla som arbetar i skolan bidra till att elevens studie- och yrkesval inte begränsas av kön eller av social eller kulturell bakgrund. Utvärderingar visar att kön och socioekonomisk bakgrund är faktorer som har stor relevans för valet. Traditionella könsbundna val är till exempel vanligare bland elever vars föräldrar saknar högre utbildning. Studie- och yrkesvägledningen behöver därför utvecklas så att den vidgar elevernas perspektiv vad gäller möjliga utbildningsvägar, yrken och branscher. Det innebär att personalen måste skaffa sig aktuell kunskap om vilka faktorer som påverkar elevers val, vilka föreställningar elever har kring framtida studier och yrken samt hur de faktorerna samverkar.
Citatet ovan belyser att det finns flertalet faktorer såsom kulturella och sociala, som bidrar till begränsningar hos elevers individuella studie- och yrkesval. Højer, Puukari och Launikari (2005) förklarar i The handbook of Multicultural Guidance and Counselling att västerländska teorier om vägledning generellt sett återspeglar de normer och värderingar som finns inom den euroamerikanska kulturen. Multikulturella specialister kritiserar ofta dessa teorier och vägledningsmetodiker, då den övervägande litteraturen utgår från ett västerländskt perspektiv. I Oyserman, Coon och Kemmelmeiers (2002) metaanalysstudie framkommer det vart i världen individualistiska och kollektivistiska kulturer är representerade. Resultatet av deras studie går i linje med Hofstedes (1980) tidigare jämförelse av ett femtiotal olika länders kollektivistiska och individualistiska tendenser. Det framgår att de kollektivistiska kulturerna finns i Mellanöstern, Sydöstra Asien och Sydamerika, medan de individualiserade kulturerna återfinns i Nordamerika och Västeuropa. Højer, Puukari och Launikari (2005, 81-84)
fortsätter med att förklara att västerländska vägledare förväntar sig att de sökande till viss del är aktiva och öppna under samtalet för att kunna få en djupare förståelse för personens tankar och värderingar. Individer som inte vill öppna sig kan betraktas som defensiva i en västerländsk kontext, men i vissa kulturer lär sig människor att vara mer passiva och inlyssnande när de kommunicerar med en äldre person, då den personen anses vara klokare och har en högre ställning i den sociala hierarkin. Författarna förklarar att de flesta former av vägledning i en västerländsk kontext förutsätter transparens och öppenhet. Det finns stora kulturella skillnader i förhållande till att öppna upp i ett samtal och prata om privata ärenden med en främling - i det här fallet med vägledare. Privata frågor diskuteras ofta bara med några mycket nära vänner som man har känt i flera år, inte vid ett kortare samtal med en främling.
Dessa aspekter som författarna belyser, visar att vägledare i den västerländska kontexten inte alltid återspeglar hur vägledningsmetodiken ser ut på en global nivå. Då flertal länder har mångkulturella samhällen kan det uppstå en kulturkrock mellan klienten och vägledarens egna förhållningssätt. Denna kulturkrock kan exempelvis handla om att vägledarens egna västerländska normer och värderingar lyser igenom i samtalet genom att vägledaren förutsätter att klienten vill fatta ett val utifrån egna förmågor eller intressen, vilket det nödvändigtvis inte behöver vara. Wikstrand och Lindberg (2015, 93) illustrerar en liknande utgångspunkt ur ett normkritiskt perspektiv. Författarna förklarar att det är viktigt att vara medveten om hur de egna normerna och föreställningarna påverkar oss som individer och hur dessa normer reproduceras i yrkesrollen. De påpekar även vikten av att börja reflektera över
vad vi pratar om saker och hur vi gör det, för att kunna vägleda på ett neutralt sätt där de egna
värderingarna inte utformar samtalen. Detta går samtidigt i linje med vad Højer, Puukari och Launikari (2005) skriver om, att vi är starkt påverkade av de värderingar och normer som finns i den kultur vi präglas av.
2.2 Föräldrars engagemang i elevens skolgång
I den tidigare litteraturen finner vi flertalet studier som tyder på att föräldrars engagemang i elevens studiegång är en nyckelfaktor i stödjandet till en akademisk utbildning. Fischer, Katersky Barnes och Kilpatrick (2019) skriver att föräldrar generellt sett vill stötta sina barn till högre studier, däremot skiljer sig de olika socioekonomiska förutsättningarna åt. Föräldrar med en högre socioekonomisk status kan nyttja information och resurser, exempelvis
finansiella medel, som föräldrar med en lägre socioekonomisk position inte har tillgång till. Fokus i artikeln ligger på dynamiken mellan dessa olika förutsättningar och hur föräldrar på bästa sätt kan stötta sina barn till högre studier (Fischer, Katersky Barnes och Kilpatrick 2019, 198 - 199). En annan liknande studie belyser olika tillvägagångssätt för att optimera samarbetet mellan skola och familj för att förbättra elevernas prestationer. Syftet med studien är att undersöka förhållandet mellan potentiella influenser som kan förbättra elevernas skolresultat. De olika aspekterna som undersöks är: föräldrar-lärare relationen, familjens funktion och föräldrarnas engagemang. Resultaten visar bland annat att samarbetet mellan skola och familj påverkar elevernas skolresultat (Sadiku och Sylaj 2019, 17–19). En ytterligare undersökning inom samma område illustrerar att föräldrars engagemang i skolan, vare sig det är positivt eller negativt, influerar barnets motivation och studieresultat. I studien används mätinstrument med diverse variabler som ligger till grund för föräldrars involvering i elevens skolgång. Exempel på variabler är: föräldrars deltagande i barnens aktiviteter utanför skola, kommunikation mellan föräldrar och skolan samt föräldrarnas ambitioner för sina barns utbildningsnivå (Ross 2016, 8–9). Resultaten visar att föräldrars förväntningar på sina barn har en avgörande roll i huruvida barnet fortsätter mot gymnasiet eller eftergymnasiala studier (Ross 2016, 7). Denna studie går samtidigt i linje med en studie av Sawitri, Creed och Zimmer-Gembecket (2015, 553) vars undersökning påvisar att ungdomar upplever mindre stress och svårigheter i karriärval när deras egna målsättningar och synsätt överensstämmer med föräldrarnas förväntningar.
Samtliga nämnda artiklar tar upp en minst en gemensam aspekt, vilket är föräldrars inflytande på elevens skolgång. Denna gemensamma nämnare ser vi som relevant för vår egna studie med att undersöka hur studie- och yrkesvägledare resonerar och förhåller sig i vägledning där elevens studie- och yrkesval fattas kollektivt. Den tidigare forskningen tar även upp att det både finns för- och nackdelar med att som förälder vara en aktiv del i elevens skolgång, där bland annat förväntningar figurerar som ett nyckelord inom området.
2.3 Sammanfattning
I den västerländska kontexten ska studie- och yrkesval baseras på den enskilde individens intressen och förmågor och förutsätter transparens och öppenhet i vägledning kring dessa val. Vidare ska elevens handlingshorisont vidgas och inte begränsas av bland annat kulturella och sociala faktorer. När den västerländska kontexten möter värderingar från en annan kultur kan
en kulturkrock uppstå. De kulturella skillnader och olika normer som finns kan påverka de framtida föreställningar som elever har, samt begränsa individers möjligheter till val utifrån egna intressen och förmågor. Tidigare forskning tar upp vikten av föräldraengagemang som en betydelsefull inverkan på elevers vidareutbildning och att samverkan mellan hem och skola främjar elevers studieresultat. Samtidigt framkommer det att ungdomar upplever mindre stress och svårigheter i karriärval vid kongruens med föräldrarnas förväntningar. Dessa aspekter är relevanta och av betydelse för vår studie, i form av klargörande kring bakomliggande orsaker till varför elever fattar många individuella beslut influerade och påverkade av framförallt hemmet och familjen. Genom att lyfta fram vilka påverkansfaktorer som finns och hur de kan inverka på studie- och yrkesvägledarens förhållningssätt kring kollektivistiskt beslutsfattande, får vi en större förståelse för det aktuella undersöknings-området.
3. Teoriförankring
3.1 Bourdieus kapital och habitus
I sin text Kapitalbegreppet som utbildningssociologiskt verktyg beskriver Donald Broady (1998, 3) hur den franske kultur- och utbildnings sociologen Pierre Bourdieu har “påvisat hur samhällets eliter utnyttjar utbildningssystemet för att befästa sin egen ställning”. I sina försök att förklara detta myntade Bourdieu begrepp såsom kapital, fält och habitus. Vi ser att dessa är av relevans i vår studie för att skapa förståelse för hur individers bakgrund, i kombination med relationsstyrda konstruktioner och yttre påverkan, kan leda fram till fattade karriärval. Broady (1998, 3) beskriver Bourdieus kapitalbegrepp i enkel tappning som symboliska och materiella tillgångar, där kapital kan förklaras utifrån någon av de arter de är indelade i. Bourdieu kategoriserar kapital i bland annat socialt-, kulturellt- och ekonomiskt kapital samt de mer specifika arterna utbildnings- och vetenskapligt kapital. Vi kommer hädanefter fokusera på två av kapitalbegreppen samt begreppet habitus och presentera dem mer ingående samt förklara hur de kommer användas i analysen av det empiriska materialet i vår studie. Dels för att belysa hur omgivningen influerar elevens studie- och yrkesval, men även hur studie- och yrkesvägledare förhåller sig i mötet med elever som resonerar utifrån olika påverkansfaktorer.
3.1.1 Utbildnings- och socialt kapital
Som tidigare nämnt är begreppet kapital, resurser eller värden av antingen ekonomisk eller symbolisk art. Det som Bourdieu fokuserar mest på är de kapital som kan relatera och härleda till det symboliska. Med symboliskt kapital menas det som “av sociala grupper igenkännes som värdefullt och tillerkännes värde” (Broady 1998, 6). Specifika arter av symboliskt kapital är bland annat utbildningskapital (goda betyg och examen från meriterade och väl ansedda skolor) och det kulturella kapitalet, som kan beskrivas mer som en subkategori till det symboliska kapitalet. Det kulturella kapitalet kan ses som ett allmängiltigt dominansförhållande samhället i stort, vilket kan representera ett visst språkbruk eller en särskild bakgrund som värderas högre än andra (ibid., 6 - 7). Till de symboliska kapital räknas även det sociala kapitalet som är ett relationellt begrepp och kopplat till de starkt
förankrade band individer i särskilt sammansatta grupper såsom familj, släkt, vänner eller institutioner och yrkeskårer kan ha med varandra. I likhet med det kulturella kapitalet verkar det endast i den sociala tillhörighet där det finns individer med dispositioner som förstår och erkänner dess värde (ibid., 15 - 16).
3.1.2 Habitus
Det andra nyckelbegreppet av Bourdieu som vi valt att fokusera på är habitus. Detta begrepp förklaras på det sätt en individ tänker, handlar, och rör sig i den sociala världen och kan beskrivas som det “förkroppsligade kapitalet” (Broady 1998, 3). Alla människor bär per definition på habitus och genom att det formas efter hur individen har levt och lever sitt liv samt av den miljö den befinner sig i, så är också en persons habitus föränderlig. Det införlivas således genom det sociala fält som individen rör sig i, där bland annat familj, skola och arbetsplats präglar individens habitus (ibid., 17 - 18). Fält avser ett föränderligt område i samhället där människor verkar över ett gemensamt intresse, “ett system av relationer mellan olika positioner” (ibid., 3).
Genom att människor utsätts för nya praktiker där den sociala världen inte möter personens habitus, uppkommer en förändring av habitus (ibid., 16). Ett exempel på detta skulle kunna vara i utbildningsväsendet när studie- och yrkesvägledare möter elever som är på väg att fatta sina beslut gällande studie- och yrkesval. På samma sätt som habitus är föränderlig så kan den även försvagas eller förstärkas genom nya förutsättningar och i viss mån kontrolleras genom att individen medvetandegör sig om sitt habitus (ibid., 17). Tidigare nämnda kapital och begreppet habitus är samverkande och det är förvaltningen av dessa kapital, både ärvda och förvärvade, som styrs av personens habitus. Bourdieu (ibid., 17 - 19) menar att genom förmågan att förvalta och även konvertera ett kapital mot ett annat, så kan en individ eller familj förstärka eller bibehålla sin position i den sociala samhällsstrukturen, vilket både medvetet och omedvetet är det som eftersträvas.
3.2 Handlingshorisont
Hodkinsons och Sparkes karriärteori har sin utgångspunkt i Bourdieus begrepp habitus, kapital och fält och teorin går ut på att personers karriärval studeras utifrån dennes livsberättelse (Lovén 2015, 266 - 267). Hodkinson och Sparkes menar i sin teori om
careership att individens habitus samspelar med dennes innehavda kapital och på så vis utgör
dessa personens handlingshorisont. Individens handlingshorisont konstrueras av bland annat kön, ålder, etnicitet kultur och andra sociala faktorer. Även sinnesstämningar, känslor, tillfälligheter och slumpen inverkar på den handlingshorisont som individen verkar utifrån. Begreppet handlingshorisont kan förklaras som utrymmet där individen handlar och fattar sina beslut och kan både begränsa och möjliggöra de val som individen tar. Det som är möjligt för en viss individ är nödvändigtvis inte möjligt för en annan i en liknande position, då beslutet måste överensstämma med den uppfattning som individen har av sig själv (Hodkinson och Sparkes 1997, 34 - 35). I vår studie kommer begreppet användas för att synliggöra hur elevers studie- och yrkesval kan begränsas till följd av den kollektiva påverkan.
3.4 Sammanfattning
Då vi vill undersöka hur studie- och yrkesvägledare upplever och förhåller sig i vägledning med elever som uppfattas göra kollektivistiska val, har vi valt begrepp utifrån den teoretiska referensram som tydliggör elevers uppfattning och inverkan på deras val och handlingar. Detta genom att fokusera på vissa kapital, individers habitus och därigenom deras
handlingshorisont. Dessa begrepp kan även appliceras på de studie- och yrkesvägledare som deltar i vår studie för att skapa en förståelse för hur de handlar och ser på elevernas val och väljande i vägledningskontexten.
4. Metod
4.1. Metodval
I studien valde vi att utgå från en kvalitativ metod för att besvara våra frågeställningar. Kvalitativa intervjuer används bland annat då undersökningen avser att studera mänskligt beteende, erfarenhet och deras samtalsverklighet genom en brett fenomenologisk och diskursiv ansats (Kvale och Brinkmann 2014, 142 - 143), vilket vi hade för avsikt att göra. Genom att vi använde semistrukturerade intervjufrågor med delvis färdiga frågeställningar så fanns möjligheten att fördjupa och utveckla frågorna beroende på hur informanterna responderade. Det gav även utrymme för informanterna att tala mer fritt men samtidigt kunde de vara mer konkreta och utförliga i sina svar (Larsen 2018, 139). Vi såg metodvalet som det bäst lämpade utifrån syfte och problemformulering, då vi valt att undersöka hur uppfattning, synsätt och bemötande interagerar mellan några elever och deras studie- och yrkesvägledare, utifrån vägledarens perspektiv. Detta kan även förklaras genom det fenomenologiska angreppssätt som används för att förstå hur människor genom sina upplevelser och erfarenheter förstår och tolkar sin omgivning (Andreasson och Johansson 2020, 117 - 118), då mer specifikt hur våra informanter förhåller sig gentemot sina elever i samtal. Vi är medvetna om att det med en kvantitativ metod i form av enkätsvar, kan vara lättare att få fram ärliga svar då respondenterna har möjlighet att vara anonyma, vilket skiljer sig helt från intervjumetoden. Den kvantitativa metoden ger även bättre förutsättningar för att få fram en starkare avgränsning till problemområdet, då frågor kan utformas med färdigformulerade svarskategorier samt ge en större generaliserbar bredd. I vårt resonemang framkom det ändå att den kvalitativa metoden var bättre lämpad för vår undersökning, eftersom vi avsåg att tränga djupare in i ämnet vilket var möjligt under en intervju (Larsen 2018, 35 - 36).
4.2 Urval
Genom att välja en kvalitativ metod så var det inte statistisk generalisering vi eftersträvade. Med det menas att urvalet i en kvalitativ undersökning inte behöver representera majoriteten av i vårt fall yrkesverksamma studie- och yrkesvägledare, det primära målet var därmed inte
att få ett urval som har samma sammansättning som populationen. Istället kunde vi använda oss av ett icke-sannolikhetsurval där deltagarna inte var slumpmässigt utvalda, utan tillfrågade på särskilda kriterier (Larsen 2018, 124). Urvalet skedde genom att frågan ställdes samtidigt till en större grupp yrkesverksamma studie- och yrkesvägledare, som alla arbetar i samma kommun och för samma arbetsgivare, vilka vi ansåg var ändamålsenliga för att besvara problemformuleringen. De som visade intresse för att delta i undersökningen och bli intervjuade kunde få delta, då antalet intressenter föll inom ramen för planerade informanter som var sex till åtta deltagare, därav skedde också urvalet genom självselektion (ibid., 125). Om intresset hos de tillfrågade hade varit större till antalet än vad vi kunde ha möjlighet att ta med i vår studie, så skulle ett strategiskt urval ske, ett så kallat godtyckligt urval enligt principen om en jämn könsfördelning samt spridning av ålder bland våra informanter (ibid., 126). De sex intressenterna bestod av fyra personer som definierade sig som kvinnor och två personer som definierade sig som män. Samtliga informanter befann sig i åldrarna 28 till 55 med en jämn fördelning däremellan. Alla informanter hade minst tre års yrkeserfarenhet efter studie- och yrkesvägledarexamen, men med varierande erfarenhet från olika skolformer.
4.3 Datainsamling
Intervjuerna genomfördes via en digital plattform med ljud och bild och med ett verbalt godkännande från informanterna spelades de in. Önskvärt är att intervjuer hålls i verkligheten ansikte mot ansikte, för att inte kroppsspråk och andra observationer av informanterna ska försvinna eller missas. Då de flesta av våra informanter arbetar hemifrån och på grund av den rådanden pandemin och Folkhälsomyndighetens restriktioner, fanns inte valet att hålla intervjuerna på annat sätt än digitalt. För att få ett så korrekt faktaunderlag som möjligt och därmed kunna stärka validiteten, så valde vi att utifrån inspelningen transkribera materialet (Larsen 2018, 156). Med validitet menas bland annat hur relevant och giltig forskningens innehåll är i förhållande till syfte och problemformulering och att studien har ett överföringsvärde för fler än bara undersökningspersonerna (ibid., 129). För att minimera inflytandet på informanten med vår närvaro, den så kallade intervjueffekten, valde vi att endast en av författarna var med under varje intervju. Genom intervjuformulärets utförande gavs möjlighet till följdfrågor och svar som kom att se olika ut beroende på vem av oss författare som intervjuade samt de svar som informanten gav. Dessa frågor menar Larsen
(2018, 143 - 144) är lika viktiga som ursprungsfrågan och kan ge en öppning för att gå vidare till ett nytt tema som är relevant för studien.
4.4 Analysform
Kvale och Brinkmann (2014, 230 - 231) menar att innehåll och syfte kommer före analysmetod i den kvalitativa intervjun. Vi valde därför genom operationalisering att integrera analysen direkt i intervjusituationen för att få den slutliga intervjuanalysen mer lätthanterlig. Detta gjorde vi genom att utgå från studiens problemformulering och formulera frågor för att täcka in alla vinklar kring vårt syfte utifrån de teorier vi avsåg att använda. Vi började vår analys av det empiriska materialet med att delvis transkribera och sedan med en öppen, deskriptiv kodning för att få en bra överblick av helheten (ibid., 241). Detta gjorde vi för att lättare kunna hitta samband, mönster, likheter och skillnader i empirin under arbetets gång, men även för att sålla ut det material som inte var av relevans för vår undersökning (Larsen 2018, 159 - 160). För att kunna klassificera och dela in informanternas svar i olika teman valde vi även att färgkoda citaten i vår empiri (ibid., 163). Dessa teman ligger sedan till grund för resultat- och analyskapitlet.
4.5 Etiska ställningstaganden
I vår undersökning tar vi hänsyn till de fyra allmänna grundläggande kraven som gäller information, nyttjande, konfidentialitet och samtycke enligt Vetenskapsrådets forsknings-etiska principer (2002). Genom att i förväg skicka ut ett informationsblad med de olika kraven samt vår intervjuguide har vi möjliggjort säkerställandet av informationskravet (ibid., 7). På detta sätt kan även informanterna förbereda sig och ta ställning till de olika frågorna vi vill få svar på samt även fundera över sitt medverkande. I informationsbladet framgår det bland annat vad nyttjandekravet innebär och att det som framkommer under intervjun endast ska användas till det avsedda forskningsändamålet för att besvara syfte och frågeställningar (ibid., 14). Genom hela vårt examensarbete har vi endast benämnt informanterna med varsin siffra istället för namn för att de ska vara oidentifierbara, deras arbetsplats eller geografiska position nämns inte heller samt att den inspelning som gjorts endast sparas under arbetets gång på säker plats och sedan raderas. På detta sätt har vi försökt ta hänsyn till
konfidentialitetskravet (ibid., 12). Det fjärde kravet som rör samtycke har vi försökt uppfylla genom att informanterna fått ta ställning till de etiska ställningstagandena i början av varje intervjuinspelning och på så sätt har deras godkännande även blivit dokumenterat (ibid., 9).
5. Resultat
5.1 Påverkansfaktorer
I detta avsnitt presenteras de olika faktorer som påverkar elever i deras beslutsfattande kring studie- och yrkesval. Temat ämnar att delvis besvara båda frågeställningarna: “Hur ser
studie- och yrkesvägledaren på situationer där elevens studie- och yrkesval fattas kollektivt?”
och “Hur förhåller sig studie- och yrkesvägledare i vägledningssamtal där kollektivet har ett
stort inflytande på elevens studie- och yrkesval?”.
I vår empiri framkommer det tydligt att föräldrar och vårdnadshavare är de som har störst påverkan på elevers studie- och yrkesval. I1 berättar att vägledaren själv har ett visst inflytande på elevens studie- och yrkesval eftersom vägledaren hjälper och stöttar eleverna i valprocessen. Samtidigt uttrycker I1 att vägledarens stöd inte alltid går hem hos alla elever, då andra faktorer i elevens omgivning har ett större inflytande: ”Vi kan vägleda hur mycket vi vill, men vi står chanslösa mot föräldrarna”. I flera av intervjuerna framkommer det andra påverkansfaktorer i elevens omgivning utöver föräldrar och vårdnadshavare. De andra influenserna som påtalas är bland annat lärare och vänner, men även sociala medier. I5 berättar att hen regelbundet möter elever som väljer utifrån vad vännerna väljer och uttrycker följande om sitt eget förhållningssätt när dessa situationer uppstår:
Vi har en synlig objektiv roll, vi ska inte rekommendera, vi ska heller inte avråda. Vi ska så långt det går hitta en balans som talar både för att eleven ska känna sig motiverad och inspirerad, samtidigt som vi på ett professionellt sätt ska kunna berätta om möjliga konsekvenser av olika val.
I5 fortsätter med att berätta hur lärare på skolan kan påverka eleven och förklarar att de kan uttrycka sig ofiltrerat kring elevens studie- och yrkesval: ”jag tycker att du passar som det här – och sen kommer eleven till mig och hoppas på att jag också ska säga att hen passar som något”. I5 menar att lärare kan vara en stark påverkansfaktor i elevens valprocess, samtidigt som eleven söker bekräftelse från andra personer i omgivningen, bland annat sin studie- och yrkesvägledare.
En annan person som uttrycker sig på ett liknande sätt är I6, som menar att vänner och lärare har ett stort inflytande: ”Kompispåverkan är minst lika stark som familj. Lärare har också en sådan påverkan på elever ibland”. I6 ger sedan ett annat exempel där elever byter skolor för att kunna gå tillsammans: ”Det var flera elever som ville byta skola och det gick snabbt att räkna ut att det var ett kompisgäng som påverkat varandra och bestämt sig för att välja samma skola än den skola som de först valt”. I6 utvecklar med att förklara att hen ändå går eleven till mötes i denna process, då det kan finnas underliggande orsaker till att eleven vill byta skola:
Det sägs hela tiden ska bli så rätt som möjligt för eleven och att eleven ska välja rätt utefter hens förutsättningar, men ibland är det viktigare för personen att få vara med sina kompisar för att i överhuvudtaget fortsätta skolan för att de är påverkade och inte mår helt bra, vilket inte är något vi alltid vet om.
I6 menar att kompispåverkan inte måste vara något dåligt, vilket går i linje med vad (I3) berättar: “Att bli påverkad av yttre faktorer behöver inte alltid vara negativt. Du kan göra ett val och vara påverkad om saker och personer runt omkring dig, men du behöver också vara medveten om vad det är du är påverkad av”. I3 fortsätter med att redogöra för att lärare ska arbeta med vägledning i den vida bemärkelsen, där vägledningsfrågor genomsyrar hela skolan och inte endast vid de enskilda samtalen. Samtidigt belyser hen att det finns en risk i detta, där lärare ibland lägger sig i allt för mycket och att deras egna tankar om eleven influerar valprocessen:
Lärarna ska prata om yrken och koppla dem till sitt ämne, men vara aktsam på att inte gå in på detaljnivå. Kan även kopplas ihop med att läraren lätt kan bli den yttre faktor som påverkar. Har du en lärare som du ser upp till och som uppmuntrar dig som elev så är det inte alltid eleven kan stå på sig och säga något annat.
Ytterligare en vinkling som nämns i vår empiri är att sociala medier kan ha ett inflytande på elevers valprocess, där bland annat youtubers och influencers kan göra avtryck hos eleverna. I5 ger exempel på personer inom sociala medier som inte alltid har en eftergymnasial utbildning men likväl klarat sig bra ändå och menar att detta kan göra avtryck på elevens val mot vidare studier eller inte. Samtidigt fortsätter I5 med att förklara att det inte finns något
som tyder på att vägen kommer se exakt likadan ut för eleven, vilket skulle kunna vara en risk om eleven väljer utifrån någon förebild eller annan person med stort inflytande.
5.2 Yrkes- och utbildningsstatus
I detta avsnitt presenteras informanternas erfarenheter och hur de upplever elevers och vårdnadshavares syn på yrkes- och utbildningsstatus, samt hur dessa kan ligga till grund för hemmets inverkan på elevers studie- och yrkesval. Temat avser att besvara frågeställningarna:
“Hur ser studie- och yrkesvägledaren på situationer där elevens studie- och yrkesval fattas kollektivt?” och “Hur förhåller sig studie- och yrkesvägledare i vägledningssamtal där kollektivet har ett stort inflytande på elevens studie- och yrkesval?”.
En tydlig gemensam nämnare i vår empiri är att utbildningar inte ses som likvärdiga i ögonen på vare sig elever eller vårdnadshavare. I4 berättar bland annat att det finns en uppfattning hos vårdnadshavare om att ”man ska inte jobba med händerna, utan att man ska vara kreativ och jobba på kontor”. Detta resonemang framkommer i flera av intervjuerna, där det finns en konsensus om att de teoretiska utbildningarna anses ha högre status. Samtliga informanter berättar att vårdnadshavare och elever resonerar om yrkesutbildningar som låg status och högskoleförberedande som högstatusutbildningar. I6 lyfter samtidigt fram att det kan finnas en kulturell aspekt inblandad, som kan ligga till grund för elevens karriärval:
Det är mer högre status att säga att ens barn går på högskoleförberedande program än något annat. Statusen i de olika yrkena i olika länder är ju väldigt olika. Exempelvis statusen på busschaufför, som sjunkit under mina år. Förr var det bra att vara busschaufför men nu är det inte alls det, för det blir man enkelt om du kommer från ett annat land.
I6 belyser att status inte alltid ser likadan ut överallt och att det kan finnas en viss association mellan yrken och människor från andra länder, vilken hen menar kan ha en viss påverkan på synsättet kring yrkesstatus. I6 var däremot ensam om just detta yttrande då de andra informanterna endast redogör för att yrkesutbildningar och högskoleförberedande utbildningar inte anses ha likvärdig status.
Det finns även uttalanden om att elever inte alltid fattar sina studie- och yrkesval utifrån sina egna intressen och värderingar. I6 förklarar att elever inte alltid får sina föräldrars
medgivande i att välja vissa utbildningar: ”Många sådana samtal har jag haft där elever sagt såsom att jag hellre vill gå frisörutbildningen men jag får inte lov att göra det så jag tar samhällsprogrammet. Då ser man tydligt att det är föräldrarna”. I uttalandet märks det att vissa yrkesutbildningar inte har lika hög status som högskoleförberedande utbildningar. Ett liknande resonemang berättar I2 om: ”Det händer rätt ofta att jag har samtal med elever som berättar om vad man själv önskar och vill, men att familjen har helt andra tankar och krav, och att man ibland har nästan helt orimliga förväntningar från familjen”. I2 utvecklar med att berätta att det finns en risk med hemmets involvering, vilket skulle kunna vara att eleven väljer något som han eller hon inte klarar av eller inte trivs med.
Vid frågan om hur vägledarna själva förhåller sig till situationer där de märker att hemmet har ett stort inflytande svarar I2: ”Även om jag märker och hör att det här är något som man själv inte vill, så har man accepterat att det är familjens önskan och då får jag göra det, så för man då försöka vägleda utifrån de, så att de blir så bra som möjligt”. I2 berättar vidare att en som vägledare kan försöka vägleda i det som inte är bestämt: ”om programmet redan är bestämt, det är det här du ska gå. Okej då får man titta på allt runt omkring, i form av skola, så att du ska trivas så bra som möjligt”.
Ett gymnasieprogram som särskilt uppmärksammas i resultatet är det naturvetenskapliga programmet. Informanterna berättar att programmet anses vara ett av de mest prestigefyllda högskoleförberedande programmen enligt både elever och vårdnadshavare. I3 menar att det finns risker och press hos elever att välja program utifrån sina betyg:
Dessa högpresterande elever uttrycker sig så att bara för att de har höga betyg så förväntas de att göra någonting som är svårt. Det naturvetenskapliga programmet uppfattas som svårt. Att känna press att välja program som anses svårt, det blir också en yttre påverkan.
I3 förklarar vidare att elever inte vill låta sina goda betyg gå till spillo och väljer därmed ett program som anses vara svårt eller har en hög status. I3s resonemang påminner om vad I2 tidigare förklarade med att hemmets involvering kan utgöra en risk för eleven i form av felval. I2 berättar om ytterligare en aspekt där elever i samband med detta kan uppleva “psykisk ohälsa, att man blir stressad, får ångest, man har mycket press på sig”. Å andra sidan berättar informanterna att föräldrar vill sina barns bästa och att föräldrarna agerar utifrån den kunskap som de har om det svenska skolsystemet. Denna brist på kunskap om hur skolsystemet fungerar är ett område som genomsyrar majoriteten av intervjuerna. Samtidigt
är detta ett område som informanterna vill förbättra för att kunna ge både elever och vårdnadshavare en större insikt om de valmöjligheter som finns tillgängliga, men även hur gymnasievalet inte nödvändigtvis behöver begränsa framtida studie- och yrkesval.
5.3 Bristande kunskap om skolsystemet
I följande avsnitt redogör informanterna för hur de ibland upplever att vårdnadshavare och elever har en bristande kunskap om hur det svenska skolsystemet fungerar och hur detta i sig kan resultera i mindre underbyggda karriärval. Detta tema ämnar att besvara frågeställningen:
“Hur ser studie- och yrkesvägledaren på situationer där elevens studie- och yrkesval fattas kollektivt?”.
En gemensam nämnare som majoriteten av informanterna berättar om är att elever och vårdnadshavare inte alltid är införstådda i skolsystemet. I2 påpekar bland annat att det finns elever och vårdnadshavare som kommer från andra länder och som har helt andra skolsystem, vilket kan röra till det för elever och vårdnadshavare när det är dags att välja gymnasieprogram. Samtidigt förklarar I2 att ”det är ingen ovilja utan man vet inte riktigt hur skolsystemet ser ut och vad som händer om man inte har betyg i alla ämnen”. I2 fortsätter med att berätta att hen många gånger får positiv respons efter samtal med vårdnadshavare som inte alltid har koll på skolsystemet:
Jag möts ofta av en stor tacksamhet när man haft dessa samtal, att man fått en större insikt som förälder och hur skolsystemet ser ut och att alla utbildningar ger olika möjligheter. En elev som kanske kämpar med att bara få godkända betyg, då kanske det inte är rimligt att förvänta sig att eleven ska klara av att gå ett högskoleförberedande program på gymnasiet.
I2 förklarar vidare att flera elever har en snäv bild av hur många utbildningar och yrken som finns tillgängliga och väljer därför utifrån det fåtal de känner till. Detta menar hen är både problematiskt och begränsande för elevernas valmöjligheter. Samtidigt tillägger I2 att gymnasievalet inte är så avgörande som många elever kan tro: ”Många tror att de som de väljer på gymnasiet, kommer vara avgörande för resten av deras liv, och det är också en slags begränsad handlingshorisont. Att man inte förstår att de här valet är för tre år, men att sen har du alla möjligheter att byta många gånger om här i livet”.
En annan person som redogör kring ett likande resonemang är I3 som menar att vårdnadshavaren ibland kan styra åt en viss riktning dit eleven inte alltid själv vill, vilket gör valprocessen svårare för eleven. Samtidigt berättar I3 att föräldrarna vill sina barns bästa men att de inte alltid har full förståelse för hur valprocessen kan se ut: “Jag tror att föräldrar vill väl, men att det finns en okunskap i hur flexibelt vårt skolsystem är och hur det fungerar med behörigheter och vägar vidare. Jag tror att deras brist på förståelse för skolsystemet kan begränsa”. Ytterligare en informant som belyser detta är I4, som förklarar att hen upplever att det ibland uppstår begränsningar till följd av kunskapsbrist om skolsystemet, samt tillägger att det även kan resultera i att eleven gör mindre underbyggda val som en konsekvens till detta. I4 ger även ett exempel och förklarar att eleven fattar beslut utifrån vad hen sett eller hört från sin omgivning: ”Man har en viss syn om att de är dessa yrken är de enda som gäller, att gå högskoleförberedande är det enda som finns”. I1 berättar om en liknande upplevelse där elever fattar beslut utifrån omgivningens värderingar: “Man låter andra göra valet åt en. Säger pappa att det här är bra så varför skulle det inte vara det […] Det behöver inte endast vara hemmets påverkan men jag känner att det kan komma mycket därifrån”. I1 argumenterar likt de andra informanterna där hen uttrycker att kunskapsbrist är en bidragande faktor: “Det kan bero på okunskap i hemmet. De tror att det löser sig”. Flertalet av informanterna redogör på olika sätt att en bristande kunskap eller insikt om vilka utbildningsmöjligheter som finns kan vara en begränsande faktor som bidrar till att elever väljer och tar beslut gällande sina karriärval utan att riktigt ha utforskat alla valmöjligheter.
5.4 Sammanfattning
Det råder konsensus kring vilka som har störst inverkan på elevers studie- och yrkesval. Föräldrar och vårdnadshavare har med sina värderingar och förväntningar en oneklig påverkan på hur och vad eleven ska välja, särskilt inför gymnasievalet. Förutom föräldrar finns andra influenser i elevens omgivning där både lärare, vänner och sociala medier har ett visst inflytande på elevens val. Studie- och yrkesvägledare ser sin påverkansroll som mindre tydlig, då deras arbete går ut på att vägleda och hjälpa eleverna med att försöka vidga deras perspektiv. Vägledarna ska därmed påverka elevens syn på sina valmöjligheter och konsekvenser med olika val, samtidigt som de ska ha en neutral roll. Resultatet visar också att status har en stor betydelse för elevens studie- och yrkesval, där de högskoleförberedande gymnasieprogrammen generellt sett har högre status än yrkesförberedande program. Denna
uppfattning om yrkes- och utbildningsstatus finns både bland elever och vårdnadshavare. Att eleverna väljer utifrån utbildnings- och yrkesstatus och bortser från sina egna förmågor och möjligheter är en framträdande fråga i vår empiri, där även konsekvensen av valet kan resultera i ohälsa, stress och ångest hos eleven. Genom att vidga vårdnadshavarnas perspektiv och kunskap om det svenska skolsystemet kan elevens upplevda press hemifrån sjunka. Att göra kollektivistiska studie- och yrkesval i den individualistiska kontexten är något som våra informanter möts av dagligen. Samtidigt menar informanterna att dessa kollektivistiska beslut inte behöver ses som felval, så länge eleven och vårdnadshavaren har en tydlig bild av de olika valmöjligheter som finns tillgängliga.
6. Analys
6.1 Påverkansfaktorer
I vårt resultatkapitel om påverkansfaktorer redogör informanterna för de influenser som finns utöver föräldrar och vårdnadshavare, där bland annat vänner, lärare och sociala medier kan ha ett stort inflytande på elevers studie- och yrkesval. I vårt resultat nämns exempel på elever som är villiga att byta skola för att gå tillsammans med sina vänner, lärare som uttrycker personliga åsikter om elevers studie- och yrkesval samt youtubers som påverkar eleven. Dessa olika påverkansfaktorer som befinner sig i elevens omgivning och som är en del av elevens sociala kapital, kan ses som influenser i den kollektiva valprocessen. I vårt resultat ges exempel på kompispåverkan som en begränsande faktor, där eleven fattar val utifrån vännernas preferenser i stället för sina egna. Samtidigt nämns det att vänner också kan ha en stödjande effekt, där kompisar kan bidra med studiemotivation och meningsfullhet till att gå i skolan. En slutsats är att elevens sociala kapital både kan ha en begränsande effekt men även ett positivt inflytande på elevens handlingshorisont. I kapitlet tidigare forskning hittar vi flertalet studier som tyder på att föräldrars engagemang i elevens studiegång är en nyckelfaktor till högre studier. Föräldrarnas influens skulle därmed kunna tolkas som en positiv påverkansfaktor. Samtidigt kan denna aspekt problematiseras, då det som avgör vad som kategoriseras som en positiv eller negativ influens är högst individuell. Det finns elever som inte vill vidareutbilda sig, vilket kan krocka med föräldrarnas värderingar. När det uppstår en värderingskrock mellan eleven och föräldrarna kan dessutom en annan problematik uppstå såsom psykisk ohälsa och ångest till följd av att eleven känner sig pressad att studera på en eftergymnasial utbildning.
Alla individer bär på ett habitus och normer som präglar våra värderingar om vad som är en negativ eller positiv influens, inklusive vägledaren själv. Samtidigt uttrycks det i resultatet att det finns en medvetenhet om att inte rekommendera eller avråda eleven, utan att vara en opartisk medlare som på ett professionellt sätt berättar om eventuella konsekvenser av olika val, exempelvis om eleven primärt väljer skola utifrån vad vännerna väljer. Därefter kan eleven själv avgör om influensen från hens sociala kapital har ett negativt eller positivt inflytande.
6.2 Yrkes- och utbildningsstatus
I resultatet framgår det att informanterna upplever att både elever och vårdnadshavare har en likartad syn om vad som anses vara en utbildning eller yrke med hög status. Den generella uppfattningen hos informanterna är att de teoretiska utbildningarna anses ha högst status, där det naturvetenskapliga programmet ligger i topp. Denna uppfattning som finns om yrkes- och utbildningsstatus går att ses utifrån individens habitus, där eleven i detta fall fattar beslut utifrån vad hen får höra från omgivningen, med familj och vänner i centrum. Elevens habitus kan således ses som beslut, värderingar och den världsbild som präglas av elevens närmaste omgivning. De föreställningar och värderingar som eleven får höra från omgivningen, reproduceras sedan till nästa elev och så vidare. Informanternas roll som utbildad studie- och yrkesvägledare blir därmed att utmana och vidga elevernas perspektiv om statusutbildningar och statusyrken. Uppfattningen av vad status är och innefattar, är högst individuell och kan förändras över tid. Informanterna berättar samtidigt att det finns tillfällen där eleven inte har sina föräldrars tillåtelse att välja vissa gymnasieprogram, främst när det gäller att välja yrkesprogram. Denna bild som föräldrar primärt målar upp för sina barn, kan också bidra till att eleverna själva reproducerar och vidmakthåller den rådande normen om status på vissa yrken eller utbildningar.
I resultatet berättas det om hur vissa elever kan uppleva press eller förväntan om att välja vissa program utifrån sina goda betyg, där elever ibland fattar sina gymnasieval utifrån vad omgivningen tycker. En risk med att välja utifrån vad andra tycker belyser bland annat I2, där hen förklarar att eleven då riskerar att välja något som hen inte trivs med eller kommer att klara av i längden. Eleven kan uppleva en begränsning i att välja fritt då det kan finnas en extern förväntan från familj, vänner eller samhället att leva upp till ett viss status eller ideal. Elevens handlingshorisont blir därmed begränsad utifrån de normer som råder i samhället och det habitus som präglar eleven. Det som genomsyrar samtliga intervjuer är att informanterna aktivt arbetar mot att vidga elevers perspektiv om valmöjligheter, där valet inte begränsas utifrån vad omgivningen vill eller tycker.
En aspekt som åskådliggörs i kapitlet Tidigare forskning är att ungdomar upplever mindre stress och svårigheter i karriärval när deras egna målsättningar och synsätt överensstämmer med föräldrarnas förväntningar. Detta kan vara en förklaring till att eleven väljer utifrån föräldrarnas åsikter, även om studie- och yrkesvalet fattas med större inflytande från omgivningen.
6.3 Bristande kunskap om skolsystemet
I resultatet redogör informanterna för en bristande kunskap bland både elever och vårdnadshavare om vilka utbildningsmöjligheter som finns, vilket kan vara en begränsande faktor som bidrar till att elever fattar studie- och yrkesval utan att riktigt ha utforskat valmöjligheterna. I2 förklarar att flertalet elever har en snäv bild av hur många utbildningar och yrken som finns tillgängliga och väljer utifrån de fåtal som de känner till, vilket skulle kunna tolkas som att eleverna har en begränsad handlingshorisont. Parallellt med detta berättar informanterna om att vårdnadshavarna kan vara styrande i elevens gymnasieval till följd av att de själva inte har tillräckligt med kunskap eller insikt om skolsystemet. En vanlig uppfattning från vårdnadshavare kan vara att gymnasievalet är avgörande för resten av arbetslivet, vilket informanterna inte håller med om. I vår empiri framkommer det att det svenska utbildningssystemet är flexibelt, där gymnasievalet inte behöver vara lika livsavgörande som vårdnadshavare ibland målar upp. Denna bristande kunskap skulle kunna förklara varför vårdnadshavare kan vara pådrivande av särskilda utbildningar eller yrken som nödvändigtvis inte överensstämmer med elevens habitus. Detta i sin tur skulle kunna resultera i att eleven väljer utifrån vårdnadshavarnas vilja i stället för sin egen, vilket samtidigt krockar med den västerländska synen om ett individualistiskt beslut och riskerar dessutom att resultera i ett ogrundat studie- och yrkesval.
För att ytterligare problematisera vårdnadshavares uppmuntran åt vissa utbildningar, kan en logisk förklaring vara att de gärna vill att eleven skaffar sig en god och stabil utbildning. Att vara mån om elevens utbildningskapital är inte särskilt märkvärdigt som vårdnadshavare, men om det redan finns en bristande insikt i vilka utbildningsmöjligheter som finns tillgängliga, kan resultatet bli att eleven fattar ett studie- och yrkesval utifrån sin begränsade handlingshorisont. Däremot om ändamålet är att enbart är att vidmakthålla det sociala kapitalet eller reproducera utbildningskapitalet i familjen, där eleven förväntas välja yrke eller utbildning efter prestige, kan anledningen vara felmotiverad, åtminstone enligt den västerländska synen där individen primärt förväntas fatta beslut utifrån sina intressen och förmågor.
6.4 Sammanfattning
Det är tydligt att informanterna ser föräldrapåverkan som en stor influens för elevers studie-och yrkesval. Om denna påverkan är positiv eller negativ är upp till eleven själv att avgöra, vilket sker utifrån individens habitus och kapital. Samtidigt kan vårdnadshavarnas bristande kunskap om det svenska skolsystemet begränsa elevens väljande eftersom vårdnadshavarna kan vara pådrivande av särskilda studie- och yrkesval, framförallt de yrken och utbildningar som anses ha hög status. Elever kan därmed uppleva en begränsning i sin handlingshorisont eftersom det finns förväntningar från omgivningen om att fatta ett särskilt beslut för att kunna leva upp till ett viss status eller ideal. Parallellt med detta menar den tidigare forskningen inom området att elever upplever mindre stress och svårigheter i valprocessen när deras egna ambitioner går i linje med föräldrarnas förväntningar. Detta kan vara en förklaring till varför elever fattar studie- och yrkesval med stort kollektivt inflytande.
7. Diskussion
7.1 Resultatdiskussion
Genom studien har vi kontinuerligt haft i åtanke att val och beslut aldrig fattas helt fria från omgivningens påverkan och influenser, då samtliga individer bär på normer, föreställningar och erfarenheter som inverkar på val- och beslutsfattanden. Däremot vill vi med studien synliggöra att vissa elever tar beslut mer utifrån omgivningens preferenser och mindre utifrån sina egna förmågor, intressen och värderingar. I vårt empiriska material lyfter informanterna fram att de upplever att vårdnadshavare och elever har en bristande kunskap om hur skolsystemet fungerar samt hur detta kan leda till ogrundade studie- och yrkesval hos eleven. Informanterna berättar också att det finns en gemensam syn på yrkes- och utbildningsstatus som kan influera studie- och yrkesvalet samt att det finns olika påverkansfaktorer i elevens omgivning som påverkar valet. Samtliga områden kan knytas an till studiens syfte, där elevens val i varierande utsträckning influeras av omgivningen och där olika faktorer kan resultera i att eleven fattar studie- och yrkesval utifrån kollektivets intresse, istället för sitt eget. I vår empiri ges exempel på elever som väljer skola utifrån vad kompisarna väljer och hur vårdnadshavare kan vara drivande åt vissa utbildningar med högre status. Innan vårt empiriska material var insamlat hade vi en bild av att informanterna skulle synliggöra en kulturell aspekt, där elever ibland väljer utifrån starkt kulturellt rotade värderingar som finns i familjen och att dessa värderingar kan vara svåra att vidga som vägledare. Denna kulturella aspekt synliggörs sällan explicit genom vår empiri, vilket kan bero på att den frågan är politiskt laddad. I6 är den enda av informanterna som uttryckligen gjorde en koppling mellan att det kan finnas en association mellan yrken och människor från andra länder, vilken i sin tur kan ha en inverkan på hur olika yrkesstatus uppfattas. Detta uttalande kan ses som kontroversiellt, men är likväl viktigt att belysa för att få en uppfattning i vad som påverkar elevers studie- och yrkesval. Samtidigt upplever vi att det finns underliggande budskap i resultatet som tyder på att kultur kan vara en influens i den kollektiva valprocessen. Några exempel på detta är att familjen uppmuntrar eleven att välja en utbildning med hög status och att det finns en press eller förväntan från familjen om att välja vissa gymnasieprogram. Dessa exempel kan tolkas som implicita kulturella påverkansfaktorer som influerar elevens studie-och yrkesval.
Slutligen påvisar vår empiri att familjen generellt sett har störst inflytande på elevens val, vilket också går i linje med den tidigare litteraturen som vi fann inom forskningsområdet, där föräldrar identifierades som primära influenser på elevens skolgång. Vår empiri överensstämmer samtidigt med vår hypotes inför undersökningen, där vi gjorde ett antagande om att vårdnadshavare i olika utsträckningar påverkar elevens studie- och yrkesval i störst utsträckning. Detta resultat var dock inte till stor förvåning, däremot påvisade inte resultatet alla aspekter som vi ursprungligen funderat kring, exempelvis kulturella påverkansfaktorer.
7.2 Metoddiskussion
Utifrån vårt syfte och frågeställning ser vi vårt val av metod som bäst lämpad. Ämnet är brett och utgår från våra informanters synsätt och upplevelser och vi ser att med en kvalitativ intervjumetod kan vi ställa de följdfrågor som uppkommer, vilket vi inte hade kunnat göra med en kvantitativ metod.
Med validitet menas generellt vilken relevans och giltighet studien har. För kvalitativa intervjuer är det mer specifikt vilket överföringsvärde, bekräftbarhet samt trovärdighet som framkommer i arbetet (Larsen 2018, 129 - 130). Detta examensarbete kan diskuteras utifrån flertalet validitetsperspektiv. Samtliga av våra informanter har samma arbetsgivare och arbetar därmed under likartade förhållanden. Vi ställer oss undrande till om utfallet på de svar vi fick hade sett annorlunda ut om vi gjort urvalet utefter andra kriterier och avgränsningar. Genom att till exempel inte göra den geografiska avgränsning till en enda kommun med en centraliserad studie- och yrkesvägledning som vi gjorde, utan vidga sökområdet så hade vi kanske fått mer varierande svar och resonemang från informanterna. Att tillfråga en större mängd personer med samma arbetsgivare, där de som är intresserade av ämnet och av att bli intervjuade anmäler sitt intresse, kan även det ifrågasättas, särskilt då samtliga som anmälde sig fick delta. Vid urvalet togs ingen hänsyn till särskilda egenskaper såsom kön, etnicitet, ålder eller antalet yrkesverksamma år för att få en jämn spridning på våra informanter, detta urval skedde ändå, men genom självselektion. Samtidigt så ser vi ingen skillnad i svaren med hänsyn tagen till nämnda urvalskriterier. En diskussion kring trovärdigheten ur både validitets- men även reliabilitetssynpunkt ser vi också som nödvändig. Genom att vi genomförde intervjuerna digitalt med endast en intervjuare kan det ha påverkat situationen och de svar som gavs, men även hur följdfrågorna ställdes utifrån hur den som intervjuade
uppfattade och tolkade svaret på ursprungsfrågan (Larsen 2018, 129 - 131). Avslutningsvis så ställer vi oss undrande till om vårt examensarbete kunde ha haft en större tillförlitlighet om vi haft en större mängd antal deltagare med bredare erfarenhet av andra utbildningsformer, som i sin tur hade kunnat stärka undersökningens evidens och reliabilitet.
7.3 Teoridiskussion
Vi upplever att begreppet handlingshorisont har kommit till stor nytta i analysen av vårt empiriska material, då begreppet tydligt belyser hur elever, men även vårdnadshavare, fattar beslut utifrån en bristande kunskap om utbildningssystemet. Samtidigt hjälper det oss att se hur omgivningen begränsar elevers individualistiska studie- och yrkesval. Däremot ser vi Bourdieus begrepp habitus, utbildnings- och socialt kapital som mera svårapplicerad. En svårighet med begreppen är att tolka och applicera dem i rätt kontext genom vår empiri. Ett exempel på detta är att synliggöra vägledarens egna habitus, där vägledarens värderingar och erfarenheter kan genomlysas i vägledningssamtal, bland annat genom de frågor som hen ställer. På liknande sätt har vi upplevt kapitalbegreppen som svåra att konkretisera.. Vi upplever att begreppen inte alltid manifesterar sig naturligt i vår empiri, vilket har resulterat i att en hel del resurser gått åt till att applicera begreppen på ett tydligare sätt. I helhet upplever vi att begreppen i varierande omfattning hjälpte oss att stödja vår argumentation och tolka vår empiri.
7.4 Förslag på vidare forskning
Genom arbetsprocessen har vi kommit till insikt att vårt forskningsområde med den kollektivistiska påverkan i elevers studie- och yrkesval är ett omfattande område som behöver studeras mer djupgående, både med fler yrkesverksamma vägledare som informanter, men även utifrån ett elevperspektiv. Kunskap från en vidare forskning kan bidra med nya insikter och perspektiv på hur vägledare, skola och samhället kan stödja elever som befinner sig i en position där studie- och yrkesval fattas kollektivt. Vi ser gärna en vidare forskning kring elevers egna resonemang om olika påverkansfaktorer och hur de själva upplever om-givningens inflytande i valprocessen. Vi önskar dessutom att fler skolor och vårdnadshavare uppmärksammar det etablerade forskningsområdet för att bli än mer medvetna om hur
kollektivet påverkar elevens väljande. Detta för att möjliggöra att ännu fler elever kan få göra välgrundade studie- och yrkesval.
Referenslista
Andreasson, Jesper och Johansson, Thomas. 2020. Vetenskapsteori - grunder och
tillämpning. Lund: Studentlitteratur AB.
Broady, Donald. 1998. Kapitalbegreppet som utbildningssociologiskt verktyg. Skeptron
Occasional Papers 15(1): 1–29. ISSN 0284–0731.
Fischer, Sarah; Katersky Barnes, Robin och Kilpatrick, Sue. 2019. Equipping parents to
support their children’s higher education aspirations: a design and evaluation tool 71(2):
198–217. doi: 10.1080/00131911.2017.1379472.
Hodkinson, Phil och Sparkes, Andrew. 1997. Careership: A Sociological Theory of Career Decision Making. British Journal of Sociology of Education 18 (1): 29-44.
Hughes, Catherine. 2011. The influence of self-concept, parenting style and
individualism-collectivism on career maturity in Australia and Thailand. International
Journal for Educational and Vocational Guidance 11(3): 197-210. doi:
10.1007/s10775-011-9208-1
Højer, Bente; Puukari, Sauli och Launikari, Mika. 2005. From early steps to a fourth force in counselling – Historical and current perspectives on the development of multicultural
counselling. I Launikari, Mika och Puukari, Sauli (Red.). The handbook of Multicultural
Guidance and Counselling – Theoretical Foundations and Best Practices in Europe.
Jyväskylä: Kirjapaino Oma Oy, 73-97.
Kvale, Steinar och Brinkmann, Svend. 2014. Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur AB.
Lovén, Anders. 2015. Ungdomar med osäker framtid. I Lovén, Anders (red.).
Larsen, Ann Kristin. 2018. Metod helt enkelt - En introduktion till samhällsvetenskaplig
metod. 2 uppl. Malmö: Gleerups Utbildning AB.
Oyserman, Daphna; Coon, Heather och Kemmelmeier, Markus. 2002. Rethinking
individualism and collectivism: Evaluation of theoretical assumptions and meta-analyses.
Psychological Bulletin 128(1). 3-72. doi: 10.1037/0033-2909.128.1.3
Ross, Terris. 2016. The differential effects of parental involvement on high school completion and postsecondary attendance. Education Policy Analysis Archives 24(30): 1-38. doi:
10.14507/epaa.v24.2030.
Sadiku, Grevista och Sylaj, Vlora. 2019. Factors that influence the level of the academic
performance of the students 10(3): 17–38.
https://doaj.org/article/0d0505e7009343109046d0fa19f3c9e4
Sawitri, Dian Ratna; Creed, Peter och Zimmer-Gembeck, Melanie. 2015. Longitudinal relations of parental influences and adolescent career aspirations and actions in a collectivist society. Journal of Research on Adolescence 25(3): 551-563. doi:
https://doi.org/10.1111/jora.12145
Skolverket. 2013. Skolverkets allmänna råd med kommentarer: Arbete med studie- och
yrkesvägledning. Stockholm: Skolverket.
https://www.skolverket.se/download/18.6bfaca41169863e6a65ac01/1553965361681/pdf3143 .pdf (Hämtad 2021-05-02).
Vetenskapsrådet. 2002. Forskningsetisk principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig
forskning. Stockholm: Vetenskapsrådet.
Wikstrand, Frida och Lindberg, Mia. 2015. Tala om arbetslivet! - Ett genusmedvetet och
Bilaga 1 - Intervjuguide
Bakgrund:
● Nuvarande sysselsättning (målgrupp/årskurs) ● Tidigare erfarenhet inom SYV-yrket
● Yrkesverksamma år, inom SYV eller liknande ● Kön (pronomen)
● Ålder (åldersspann är ok)
Inledningsfråga:
“För att eleven ska få en bred inblick i vilka möjligheter livet kan erbjuda behöver studie-och yrkesvägledningen vidga elevens perspektiv genom att utmana eleven i hans eller hennes föreställningar om framtiden” (Skolverket 2013, 36).
● Hur skulle du beskriva att du vägleder för att främja elevens individuella val?
Tematiska frågeställningar
● Beskriv några olika tillfällen då du upplever att elever fattar sina studie- och yrkesval med påverkan från andra än dem själva?
● Kan du beskriva några risker eller begränsningar som du ser det, när det kommer till elevens karriärval och hemmets påverkan?
● Vilka fördelar kan du se med hemmets påverkan på elevens karriärval?
● Vilka gemensamma nämnare upplever du att det finns mellan de elever som fattar sina studie- och yrkesval med stark påverkan från yttre faktorer såsom hemmet, familj, vänner etc?
● Hur förhåller du dig i vägledningssituationer där elevens karriärval är tydligt påverkat av yttre faktorer?
● Vilka faktorer skulle du beskriva som de största svårigheterna med att vidga elevens perspektiv gällande karriärval?
● Finns det något som du önskar att du hade haft tillgång till för att ytterligare kunna vidga elevernas perspektiv gällande studie- och yrkesval?
Bilaga 2 - Utskick till informanter
Till dig som skall delta i undersökningen
Information
Examensarbete
BakgrundI kursen Examensarbete (SY200G) 15 hp genomförs en forskningsstudie inom Studie- och yrkesvägledarutbildningen vid Malmö universitet.
Syfte
Målet med studien är att undersöka studie- och karriärvägledares resonemang och förhållningssätt kring elevers kollektivistiska beslutsfattande i studie- och yrkesval.
Undersökningen/studiens genomförande
Undersökningen kommer att genomföras med en semistrukturerad digital intervju via Teams. Använder din verksamhet en annan digital plattform vänligen meddela detta.
Hantering av data
Namn, platser och övriga uppgifter kommer hållas anonyma. Intervjumaterial kommer att kodas och hanteras konfidentiellt.
Personuppgiftsansvar
Hanteringen av dina personuppgifter regleras av Dataskyddsförordningen (GDPR - The General Data Protection Regulation) som skyddar enskildas grundläggande rättigheter och friheter, särskilt rätten till skydd av personuppgifter.
Frivillighet
Du kan när som helst under undersökningen avbryta ditt deltagande utan att behöva ange skäl.
Om du har några frågor eller önskar avbryta ditt deltagande kontakta studie- och karriärvägledarstuderande:
Anette Lindström Karl Jonasson
Mobil: xxxxxxxxxx Mobil: xxxxxxxxxx
E-post: @gmail.com E-post: @gmail.com
Kursansvarig:
Niklas Gustafsson, universitetslektor, fakulteten för lärande och samhälle, MAU.
——————————————————————————————————
Undersökning
Medgivande
Examensarbete
Jag har tagit del av informationen om denna undersökning och jag samtycker till att deltaga. Jag är införstådd med att mitt deltagande är frivilligt och att jag när som helst kan avbryta mitt deltagande utan att ange något skäl.
Göteborg den……… ……… Underskrift ……… Namnförtydligande ——————————————————————————————————
