”Att röra på sig är A och O” En studie om pedagogers förhållningssätt och föreställningar om hälsa, välbefinnande och rörelse i förskolan

BARN–UNGA–SAMHÄLLE

Examensarbete i fördjupningsämnet

Barndom och lärande

15 högskolepoäng, grundnivå

”Att röra på sig är A och O”

En studie om pedagogers förhållningssätt och föreställningar om

hälsa, välbefinnande och rörelse i förskolan

”Physical activity is important”

A study of educators approaches and conception about health,

well-being and movement in early childhood education

Maja Kristensson

Caisa Sörensen

Förskollärarexamen 210hp

Förord

Efter två intensiva och stressiga månader är vi i mål. Det har varit en lång resa som tog sin början i val av ämne för arbetet. Vi ville hitta något som vi brinner för men som även kan fånga andras intresse. Resan har bestått av flertalet diskussioner, möten och skrivande men nu står vi här med flertalet erfarenheter och kunskaper rikare. Det är många olika delar som har skapat denna rapport och vi visste på förhand att det skulle krävas en målmedvetenhet från vår sida. Tack vare vårt fina samarbete har vi bevisat för varandra att ingenting är omöjligt.

Under arbetets gång har vi båda varit delaktiga. I samtliga delar har båda varit

inblandade, även om man i ett visst avsnitt har skrivit olika stycken så har vi gemensamt tyckt till och godkänt det som gjorts. Det vill säga vi står bakom arbetet lika mycket båda två och där finns ingen del som ingen inte har varit inblandad i.

Vi vill tacka vår handledare Annika, som har hjälpt och stöttat oss under vår

skrivprocess. Det har varit givande och roliga möten och vi är evigt tacksamma för den tid som hon har lagt ner, så återigen ett stort tack till henne.

Vi vill även passa på att tack alla som har deltagit i våra undersökningar och intervjuer. Utan er hade det inte varit möjligt!

Abstract

Today's research shows a clear direction that children and adolescents don't reach public health recommendations about physical activity 60 minutes a day. The purpose of this study is to investigate whether performances about if and how health, well-being and movement are expressed in preschool. This is done by studying the teacher´s attitudes and thoughts about health, well-being and movement and how it seen in a preschool environment. The survey is based on a quantitative research method in form of a questionnaire survey and through a qualitative research method in the form of semi-structured interviews, where we have interviewed three educators. The empirical material is analyzed based on psychomotor theory and power perspectives. The results show that health, well-being and movement are not prioritized, and the concept are seen as difficult to interpret by the educators who work with them in everyday activities. The results also show that health work varies clearly based on the educators who participated in the study, where participation and opportunities for physical activity varied depending on the knowledge of the concept.

Keywords: Educators, health, movement, power perspectives, preschool, psychomotor theory, well-being.

Innehållsförteckning

1.3 Syfte och frågeställningar………....9

2. Tidigare forskning………...10

2.1 Motorik, koncentrationsförmåga och skolpresentationer………..10

2.2 Hälsofrämjande insatser i förskolan………..10

2.3 Nu sätter vi barn och ungas hälsa på agendan………...11

2.4 Tidigare forskning och dess bidrag till studien……….11

3. Teori………13 3.1 Psykomotorisk teori………...13 3.2 Maktperspektiv………..14 4. Metod………...16 4.1 Metodval………16 4.2 Frågeformulär………16 4.3 Semistrukturerade intervjuer……….17

4.4 Urval och genomförande………...18

4.5 Forskningsetiska övervägande………...19

5. Resultat och Analys……….21

5.1 Pedagogers tolkningar av begreppen hälsa, välbefinnande och rörelse……21

5.2 Pedagogers förhållningssätt………...24

5.3 Strategier för hälsa, välbefinnande och rörelse……….27

5.4 Sammanfattning……….29 6. Resultatdiskussion………...31 6.1 Metoddiskussion………33 6.2 Vidare forskning………34 7. Litteraturhänvisningar……….35 7.1 Elektroniska hänvisningar……….36 8. Bilagor……….38

8.1 Intervjufrågor……….38 8.2 Frågeformulär………38

1. Inledning

Folkhälsomyndigheten (2018) beskriver svenskarnas hälsa som god sett ur ett globalt perspektiv. Den svenska medellivslängden har blivit högre men trots det redovisar Folkhälsomyndigheten att övervikt och fetma ökar i samtliga grupper av samhället. Statistiken visar även att den svenska befolkningens stillasittande på fritiden har ökat trots folkhälsomyndighetens nationella riktlinjer. Denna statistik väckte ett intresse av att se närmare på rörelsens betydelse i förskolan då barns och ungas hälsa har under den senaste tiden blivit ett hett ämne. Förskollärare har ett stort ansvar för vilken kunskap barn tar med sig vidare in i skolan och sen vidare in i vuxenlivet. Av den anledningen vill vi undersöka hur pedagogers föreställningar om hälsa, välbefinnande och rörelse kommer till uttryck och hur det påverkar barnen i förskolan. Under arbetets gång har Världshälsoorganisationen, WHO (2019), för första gången någonsin kommit med helt nya riktlinjer för fysisk aktivitet hos barn under fem år vilket vi kommer att beröra i resultatdiskussionen.

1.1 Bakgrund

Minst 60 minuter fysisk aktivitet om dagen är enligt Folkhälsomyndighetens (2018) nationella riktlinjer en rekommendation för dagens barn och ungdomar. Forskarna Jansson, Lindwall och Löf m.fl. (2019) bakom Pep-organisationen har tillsammans med Hjärt-Lungfonden och SOM-institutet vid Göteborgs universitet, en

undersökningsorganisation med empiriska studier om samhälle, opinion och medier, utfärdat en PEP-rapport som är baserad på en självrapporterad enkätundersökning. I Pep-rapporten (2019) redogör de för att i deras tidigare undersökningar kan man se att barn och unga inte når upp till rekommendationerna om 60 minuter fysisk aktivitet om dagen. I forskarnas senaste undersökning når större andel än tidigare upp till

rekommendationerna än i Pep-rapportens tidigare undersökningar. Forskarna trycker dock på att studien är baserad på självrapporterad data från barn och vårdnadshavare vilket kan innebära att svaren inte är helt sanningsenliga.

I Pep-rapporten (2019) lyfts vikten av en vuxen förebild fram, speciellt under fysiska aktiviteter detta då forskarna ser ett samband mellan barn och vuxna som är aktiva. En vuxen förebild är inte enbart barnets vårdnadshavare utan kan även vara en person som har en betydelsefull roll i barnets liv som exempelvis en tränare, en lärare eller en

kamrats vårdnadshavare. Edfelt (2017) poängterar att barn spenderar en stor del av sin barndom i förskolan. De barn som spenderar åtta timmar om dagen i förskolan kan jämföras med en vuxen persons heltidstjänst, det vill säga att barn kan tillbringa cirka 40 % av sin vakna tid i förskolans verksamhet. Under barnens första år händer det mycket hos barnen som exempelvis att hjärnan växer och upplevelser bearbetas och lagras för att skapa mönster. Barnet utvecklar på så vis en förståelse för hur världen hänger samman vilket gör att förskolan tillsammans med vårdnadshavare har ett stort ansvar för barnets lärande och utveckling. Vad barn lär sig i förskolan är kunskaper som följer med barnen in i skolvärlden där andra kunskapskrav ställs och som sedan testas av PISA (Skolverket, 2019). Vid närmare studier av förskolans läroplan kan vi utläsa vikten av att värna om sin hälsa där motorik och fysiska aktiviteter har en betydande roll för barns välbefinnande, lärande och utveckling (Lpfö98, rev 2016). Detta innebär att det ställs höga krav på pedagoger att dels ge barnet kunskaper och färdigheter kring sin hälsa och sitt välmående, och dels att stimulera och utmana barnets motorik- och

koordinationsförmåga samt dess kroppsuppfattning.Berg och Ekblom (2006) diskuterar sambandet mellan fysisk aktivitet och hälsa och ser stora brister kring forskning om åldersgruppen 0-5 år eftersom det endast finns ett fåtal studier gjorda. Det är

komplicerat att urskilja vilken mängd av fysisk aktivitet som är relevant för att ge goda hälsoeffekter för barn men enligt forskarna bakom Pep-rapporten (2019) sitter dagens 4–6 åringar 1–2 timmar om dagen framför en skärm. Berg och Ekblom (2006) ser kritiskt på långvarigt stillasittande då det finns en risk att barns hälsa och välbefinnande påverkas negativt av det.

Dessa studier och dess forskningsresultat väckte vårt intresse för rörelsens betydelse för ett hälsosamt liv kopplat till vårt blivande yrke som förskollärare.

Världshälsoorganisationen beskriver begreppet hälsa som:

“Health is a state of complete physical, mental and social well-being and not merely the absence of disease or infirmity”. (World Health Organization, 1948).

I förskollärarens yrkesroll möter hen många barn med olika bakgrunder, olika

förutsättningar och förskolan blir därmed en viktig samhällsarena för att skapa en jämlik hälsa hos barn och ungdomar. Engdahl och Ärlemalm-Hagsér (2015) anser att

speglas i pedagogernas förhållningssätt. Utifrån detta ser vi ett behov av att studera just pedagogers förhållningssätt gentemot barns hälsa, välbefinnande och rörelse i förskolan. Under arbetets gång kommer begreppet pedagoger att användas som samlingsord vid de delar där alla oberoende av utbildning som arbetar inom förskolan benämns.

1.2 Definition av begrepp

I följande avsnitt kommer vi definiera de begrepp som vi anser vara centrala för vår studie detta utifrån hur vi tolkar begreppen, då definitionerna kan skilja sig åt.

WHO’s (2019) definition av hälsa har inte ändrats sedan år 1948. Hälsa beskrivs som ett samspel mellan det mentala, fysiska och sociala välbefinnandet. Quennerstedt (2006) anser att hälsa är ett begrepp med många olika innebörder, exempelvis med medias bild av hälsa eller ens sjukdomstillstånd. Forskaren förklarar att hälsa inte är ett givet begrepp utan innebörden kan förändras beroende på exempelvis kulturen. Hälsa beskrivs även som ett begrepp med ett stort värde och som är en av de fundamentala delarna i en människas liv och tillvaro. Osnes, Skaug och Kaarby (2010) redogör för att begreppet hälsa inte enbart tolkas självständigt utan är även nära förknippat med

motoriken och koordinationen.

Folkhälsomyndigheten (2013) definierar rörelse som motorik där interaktionen mellan individens muskler och nerver sätts i centrum. När man rör på sig uppstår det en växelverkan mellan musklerna, nervsystemet och hjärnan och enligt

Folkhälsomyndigheten (2013) bidrar all typ av rörelse till en förhöjd energiomsättning. Genom rörelse blir vi både friskare och starkare. Rörelse kan både förbättra ens

koncentrationsförmåga och möjligheten att lära sig nya saker men det kan även avvärja olika sjukdomar som exempelvis fetma och hjärt- och kärlsjukdomar. I förskolan är motorik ett begrepp som motsvarar all typ av rörelse vilket Osnes m.fl. (2010) beskriver som individens rörelsemönster alternativ rörelseförmåga. Det vill säga hur individen lär sig olika rörelser och huruvida de utvecklas. Detta begrepp brukar delas upp i två delar, grov- och finmotorik. Denna uppdelning skiljer sig en aning då grovmotoriken

motsvarar rörelser där man använder sig av de stora musklerna som exempelvis krypa medan finmotoriken motsvarar rörelser med de mindre musklerna som att trä pärlor (Nationalencyklopedin, 2019).

Välbefinnande beskriver (Nationalencyklopedin, 2019) som “känsla av att må bra”. I WHO’s beskrivning av hälsa inkluderas det sociala välbefinnandet som en av de centrala delarna i begreppet hälsa. ISM (2019) redogör för att välbefinnande är brett begrepp. Välbefinnande förklaras som både ett begrepp som kopplas till människors känslomässiga sida och kopplar det till meningsfullhet och att sträva efter att känna lycka. Välbefinnande är ett begrepp som formas utifrån varje individ och dess känslor och deras känsla av meningsfullhet. Exempelvis kan ens välmående vara att spela musik eller laga mat.

1.3 Syfte och frågeställningar

Syftet med vårt examensarbete är att undersöka föreställningar om och hur hälsa, välbefinnande och rörelse kommer till uttryck i förskolan. Vi har följande

forskningsfrågor:

• Hur tolkar och förhåller sig pedagoger till begreppen hälsa, välbefinnande och rörelse i förskolans verksamhet?

• Vilka strategier för hälsa, välbefinnande och rörelse säger sig pedagoger använda sig av i den vardagliga förskoleverksamheten?

2. Tidigare forskning

I följande avsnitt kommer vi att redogöra för den tidigare forskning som har betydelse för vår studie. Vår studies huvudfokus är rörelse och hälsa och hur det kommer till uttryck i förskolan.

2.1 Motorik, koncentrationsförmåga och skolprestationer

Ericsson (2003) har genom sin studie Bunkefloprojektet- en hälsofrämjande livsstil undersökt om ökade motoriska och fysiska aktiviteter i de yngre åldrarna har någon inverkan på barns lärande och utveckling. Forskaren har under en längre tid följt skolelever i årskurs 1–3 där eleverna var uppdelade i tre grupper, två klasser och en jämförelsegrupp. De två klasserna hade sina obligatoriska idrottslektioner men utöver det även en extra insatt rörelseaktivitet varje dag under ordinarie skoltid. Om man upptäckte motoriska svårigheter hos barn genom observationer gavs de möjlighet till ytterligare en extrainsatt rörelseaktivitet. Jämförelsegruppen hade däremot endast sina ordinarie idrottslektioner vilket motsvarade två lektioner i veckan. Vid studiens start genomfördes ett test där barnens motorik, koncentrationsförmåga och skolprestationer prövades. Ett likadant test genomfördes två år in i studien och resultatet från eleverna i testgrupperna hade förbättrats väsentligt.Ericsson (2003) poängterar framförallt de två gruppernas utveckling jämfört med jämförelsegruppen. Generellt sett kan man se att denna studie visar att barns motoriska färdigheter utvecklas och förbättras tack vare fysiska aktiviteter. Det handlade bland annat om barns balans, motorik- och

koordinationsförmåga men även koncentrationen kan påverkas positivt genom att röra på sig. Fysiska aktiviteter påverkar inte bara barnets motorik- och

koncentrationsförmåga utan även dess skolresultat inom matematik och svenska.

Studien visar att fysiska aktiviteter har en positiv effekt på barns lärande och utveckling.

2.2 Hälsofrämjande insatser i förskolan

I D'Onise, Lynch, Sawyer och McDermotts (2010) studie framställs barns tidiga år som en viktig period där deras framtida hälsa formas. Studien genomfördes i samarbete mellan två Universitet i Australien och ett universitet i England. Syftet med studien var att undersöka huruvida förskoleinsatser kan positivt påverka hälsoeffekterna hos barn i fyraårsåldern. Forskarna granskade 37 studiers forskningsresultat och såg att insatser

som exempelvis kostrådgivning för barn och vårdnadshavare och tillgång till regelbunden fysisk aktivitet i förskolan kan ha en positiv inverkan på barns hälsa. Effekterna av detta kan exempelvis vara en minskad fetma, förbättrad mental hälsa, vara brottsförebyggande och kan ge en ökad social kompetens. I studien redogörs vikten av pedagogers och vårdnadshavare hälsokunskaper och hur de förmedlar dem vidare till barnen kan påverka barnens egen hälsa, den fysiska samt den psykiska hälsan. Studiens slutsats var att det behövs tidiga hälsofrämjande insatser redan för små barn för att uppnå en förbättrad hälsa.

2.3 Nu sätter vi barn och ungas hälsa på agendan

Forskarna bakom Pep-rapporten (2019) har tillsammans med Hjärt-Lungfonden, SOM-institutet vid Göteborgs Universitet gjort Pep-rapporten. Rapporten inleddes med att en enkätundersökning skickades ut till barn och unga mellan åldrarna 4–17 samt deras vårdnadshavare. Undersökningen byggde på att barn och unga fick svara på frågor som berörde deras rörelse- och matvanor samt levnadsvanor. Sammantaget har ca 11 000 barn tillsammans med deras vårdnadshavare deltagit i enkäten. I rapporten lyfts problematik med att det är skillnader i barns hälsa beroende på vart man bor i Sverige, vilket kön man har samt familjens ekonomiska situation. Pep-rapporten får liknande resultat som andra tidigare undersökningar där man har studerat barn och ungas hälsa i Sverige. Slutsatserna visar att barn och unga rör sig för lite och äter inte tillräckligt med näringsrik mat vilket har en negativ inverkan på deras hälsa. Forskarna bakom Pep-rapporten (2019) redogör för en bekymrande utveckling där barn och ungas fysiska aktiviteter och matvanor blir mindre och sämre ju äldre de blir. Syftet med studien är att lyfta och visa på de utmaningar kring barn och ungas hälsa vi i dagens samhälle har och vikten av rörelse och att äta rätt. Forskarna, Hjärt- Lungfonden, SOM-institutet vid Göteborgs universitet vill med Pep-rapporten bli en årlig återkommande studie kring barn och ungas hälsa i Sverige. Förhoppningen med studien är att väcka ett politiskt engagemang som kan leda till positiva förändringar genom gemensamma

samhällsinsatser för barn och ungas hälsa.

2.4 Tidigare forskning och dess bidrag till studien

De studier som har beskrivits ovan har alla en gemensam nämnare vilket är att de redogör för barn och ungas hälsa, vilket är relevant för vår studie då vi vill undersöka

hälsa, välbefinnande och rörelse i förskolan. Dessa tre studier visar på att rörelse har en positiv effekt på barns hälsa och välbefinnande men ingen av de har undersökt

pedagogers förhållningssätt. Ericssons studie och Pep-rapporten är båda två svenska studier som undersöker barn och ungas hälsa i Sverige men ingen av dem har involverat barn under fyra år. Med vår empiriska studie vill vi undersöka hur hälsoarbetet ser ut på förskolan där barn under fem år vistas då det finns begränsat med undersökningar i den ålderskategorin.

3. Teori

I följande avsnitt kommer vi att redogöra för de teoretiska utgångspunkter som vi använder i vår analys. För att få en bredare förståelse kring föreställningar om hälsa och rörelse samt hur det kommer till uttryck i förskolan har vi valt att studera det utifrån psykomotorisk teori samt ett maktperspektiv. Psykomotorisk teori kommer stå som grund för analysen av vår empiri då vi vill synliggöra de två huvudsakliga faktorerna rörelse och kroppen, hur de hänger ihop och hur de påverkar den enskilda individen. Vi kommer även använda oss av ett maktperspektiv för att synliggöra de maktrelationer som finns på förskolans sociala arena och vilka konsekvenser det har för barngruppen.

3.1 Psykomotorisk teori

Den psykomotoriska teorin bygger enligt Stenberg (2007) på vetenskapligt grundade metoder vars utgångspunkt är att se den enskilda individen utifrån ett helhetsperspektiv. Idégivaren för den psykomotoriska teorin är professorn i sportvetenskap Ernst J Kiphard och professorn betonar att den enskilda individen lär sig, utvecklas samt uppfostras genom de två huvudsakliga faktorer, rörelse och kroppen. Begreppet rörelse är en central aspekt i denna teori och vilken typ av rörelse som avses beror på vilka faktorer som föreligger. Det kan vara allt från den fysiska till den sociala miljön.Dessa faktorer påverkar varandra och fungerar som en växelverkan vilket belysts ifrån ett

helhetsperspektiv. Den så kallade växelverkan utgår ifrån fem olika begrepp och det är

sensomotoriskt-, psykomotoriskt-, psykosocial-, psykofysisk- och psykofysiologiskväxelverkan.

• Sensomotoriskt växelverkan innebär enligt Osnes m.fl. (2010) att om en person

gör något exempelvis hoppar och en annan person tittar på så registreras samma neuromuskulär känsla hos observatören precis som hos den som genomför handlingen. På så sätt kan observation och imitation bidra till att de motoriska färdigheterna utvecklas.

• Psykomotorisk växelverkan handlar om en persons psykiska tillstånd och

huruvida det påverkar dess rörelse. Psyket har en påverkan på rörelsen vilket kan förklaras utifrån en situation där en person känner sig stressad eller orolig över

att hoppa från ett högt hopptorn. Personens psyke kan medföra att när individen sedan hoppar så blir rörelsen konstig trots att hen egentligen kan det. Däremot finns det en positiv syn på denna aspekt vilket är att om man känner sig nervös över någonting så kan rörelseaktivitet påverka individen positivt då den kan ha en rogivande effekt på personen (Osnes m.fl. 2010).

• Psykosocial växelverkan handlar om hur vi i samspel med andra påverkar

varandra. Om miljön som man befinner sig i är trygg är man mer kapabel att godta olika utmaningar men om miljön däremot är otrygg så blir det desto svårare. Detta inkluderar även social press som exempelvis om barn pressar ett annat barn att hoppa från en ramp så kan detta barn godta den utmaning då barnet litar på omgivningen som hen befinner sig i. Däremot kan sådana händelser även få negativa följder om personen upplever att gruppens press är obehaglig och då undviks rörelsen (Osnes m.fl. 2010).

• Psykofysisk växelverkan verkar utifrån den fysiska miljön det vill säga hur

miljön ser ut och vad den tillåter. Miljön kan bidra till säkerhet och trygghet precis som osäkerhet och otrygghet hos oss som människor. Ett yngre barn kan vara i behov av att förskolgården är slät och jämn annars kan det påverka barnets rörelseförmåga (Osnes m.fl. 2010).

• Psykofysiologisk växelverkan handlar om individens fysiologiska processer och

hur det påverkar ens rörelser. Exempelvis att din kropp sätter en maxgräns för hur snabbt du kan springa beroende på hur det känns för stunden. En annan del av denna växelverkan är hur fysiologiska processer såsom exempelvis gå och springa kan ha en positiv verkan mot ångest (Osnes m.fl. 2010).

3.2 Maktperspektiv

Makt förknippas oftast enligt Quennerstedt (2006) med den franske filosofen Michel Foucault. Foucault intresserade sig speciellt för makt som är ett av de centrala

begreppen inom diskursanalys. Quennerstedt (2006) beskriver att det finns olika sätt att se på makt, exempelvis kan man se makt ur ett begränsande och möjlighetsperspektiv. Makt beskrivs något som allestädes närvarande och ses som en effekt av människors

tidigare handling, exempelvis genom hur vi organiserar miljön och vad miljön tillåter en att göra. Foucault intresserar sig inte för maktens betydelse utan intresserar sig för hur makt skapas och ges uttryck i människors olika relationer och handlingar. Den typen av makt kallas för maktrelationer. Foucault (2017) redogör för att kunskap och makt alltid går hand i hand, man kan inte utöva makt utan kunskap. Foucaults beskrivning av makt kan i förskolans värld förklaras som att de möjligheter och begränsningar som sätts av pedagogerna, kamraterna och miljön formar en viss person.

Palla (2011) tolkar Foucaults beskrivning av makt och anser att makt inte enbart är relaterat till vad som sägs utan hur man säger det och hur ens handling styrs av de. I vår studie vill vi undersöka om pedagogers föreställningar påverkar hur de arbetar med hälsa, välbefinnande och rörelse i förskolan och genom att använda oss utav ett maktperspektiv för att synliggöra vad pedagogerna säger om begreppen samt hur de säger sig arbeta med begreppen. Palla (2011) redogör att makt synliggörs genom ens sätt att agera vilket i förskolans värld kan tolkas som det sätt pedagogerna väljer att agera ut hälsa, välbefinnande och rörelse genom hur de pratar, hur de planerar

aktiviteter och hur de utformar miljön. Palla (2011) redogör för att maktrelationer är en handling som inte enbart påverkar människan just nu utan även kan påverka människans handlingar senare i livet.

4. Metod

I följande avsnitt kommer vi att beskriva och motivera de val av metoder vi gjort och det urval av informanter vi gjort. En redogörelse för vårt urval och hur genomförandet av denna studie har gått till kommer att presenteras med tydlig koppling till de etiska forskningsprinciperna.

4.1 Metodval

Syftet med vår studie är att undersöka om föreställningar om och hur hälsa och rörelse kommer till uttryck i förskolan. Detta genom att studera pedagogernas förhållningssätt och föreställningar kring begreppen men även hur de uttrycks. Patel och Davidson (2003) redogör för att metodvalet tar utgångspunkt i de problemformuleringar som skall undersökas. En viss metod leder till en viss typ av kunskap och beroende på vilken typ av kunskap man vill få fram väljer man sin metod. Larsen (2009) beskriver den

kvalitativa forskningsmetoden som en metod vars syfte är att samla in exempelvis förväntningar, upplevelser och egenskaper hos undersökningspersonerna en så kallad mjuk data. Larsen (2009) förklarar den kvantitativa forskningsmetoden som en metod för att få fram en mätbar datainsamling genom siffror en så kallad hård data. För att kunna uppnå syftet med vårt arbete valde vi att använda oss av två metoder som i detta fall är en kvalitativ- och en kvantitativforskningsmetod. Den kvalitativa delen av vår studie består utav en semistrukturerad intervju och den kvantitativa delen består av ett frågeformulär. Frågeformuläret samlas in kvantitativt men analyseras med kvalitativa metoder. Något som dessa metoder har gemensamt är att de används för att samla in självrapporterad information som bygger på frågor (Patel & Davidsson, 2003). Vi genomför alltså inte statistiska beräkningar och analyser av vårt material.

4.2 Frågeformulär

En kvantitativ forskningsmetod gör att forskaren vanligtvis riktar sin uppmärksamhet mot det mätbara, statistiska sambandet men i vårt fall har vi valt att genomföra ett pseudonymiseras frågeformulär där respondenterna får svara på frågor relaterade till hälsa, välbefinnande och rörelse där resultaten kommer analyseras kvalitativt. Detta kan resultera i att vi får en större bild över vårt undersökningsområde vilket ger oss en bredare bild (Larsen, 2009). Att få möjlighet att vara “anonym” i en undersökning kan

få positiva följder. Respondenterna vet att ingen kan urskilja vem det är som ligger bakom svaren jämfört med en intervju. Detta kan medföra att respondenten känner en trygghet att våga besvara frågeformuläret så sanningsenligt som möjligt (Alvehus, 2013). Vårt skriftliga frågeformulär var uppbyggd som så att vi skickade ut samma frågor till hundratals pedagoger vilket Larsen (2009) ser som positivt då det kan

resultera i en mer generaliserande bild. Dock lyfter författarinnan risken med ett sådant formulär då det finns en viss osäkerhet kring om all information når fram.

Respondenterna kan endast fylla i vad som krävs i undersökningen det vill säga det finns inga möjligheter till spontana kommentarer men de kan även låta bli att svara på frågor. Om respondenten låter bli att svara kan detta påverka förståelsen, men även förstärka ett svar då ett uteblivet svar kan tolkas som att personen inte vet eller väljer att inte svara och utifrån det kan man dra två olika slutsatser.

4.3 Semistrukturerade intervjuer

För att kunna studera pedagogernas förhållningssätt och hur begreppen hälsa och rörelse kommer till uttryck så valde vi att använda oss av semistrukturerade intervjuer. Alvehus (2013) redogör för att intervjuer kan ses som det centrala tillvägagångssättet inom en kvalitativ forskningsmetod. Larsen (2009) poängterar att de semistrukturerade

intervjuerna ger oss som intervjuar möjlighet att ställa följdfrågor och respondenterna ges utrymme till att utveckla sina svar. Vi hade därför förutbestämda frågor som vi läste upp från en blankett, dessa öppna frågor fick sedan respondenten svara på där de hade möjlighet att komma med andra funderingar kring frågeställningarna. Alvehus (2013) förklarar en kvalitativ forskningsmetod som en metod där man genomför en studie med färre respondenter för att kunna få en merdjupare förståelse för sitt forskningsområde, där det finns en vision att hitta ett tydligt samband.Färre respondenter genom

semistrukturerade intervjuer passar vår studie då det motsvarar ett samtal som sker öga mot öga. Detta kan ge oss bättre möjligheter att studera respondentens tankar,

kroppsspråk, påståenden och känslor på ett mer detaljerat sätt än en internet baserad intervju vilket Alvehus också trycker på. Dock poängterar Larsen (2009) risken med semistrukturerade intervjuer vilket kan vara att deltagarna försöker svara på ett sätt som de tror intervjuaren vill höra vilket kan påverka undersökningens trovärdighet. Vi valde att även använda oss av en kvantitativ forskningsmetod genom ett frågeformulär, då vi

även ville få ett större material som skapade en mer generaliserande bild vilket de semistrukturerade intervjuer inte kunde.

4.4 Urval och genomförande

Vi började med att sätta oss ner och diskutera vad vi ville få fram från respektive metoder om och hurhälsa, välbefinnande och rörelse ges uttryck i förskolan. När vi var eniga om detta så startade processen med vilka typer av frågor vi ville ställa till

respondenterna och hur vi skulle nå ut till dem. Vi började vår undersökning med att skapa ett frågeformulär genom Sunet och skickade sedan ut vårt frågeformulär till de pedagoger vi kände sedan tidigare för att underlätta spridningen av formuläret till andra pedagoger inom kommunen. Vi lade även ut vårt frågeformulär i olika pedagogiska forum för att nå ut till så många pedagoger som möjligt. I vårt frågeformulär gjorde vi något som Alvehus (2013) förklarar som ensnöbollseffekt,det vill säga vi skickade ut vårt frågeformulär till pedagoger vi kände som sedan spred frågeformuläret vidare. Vi satte som mål att få 100 svar, när vi fått in 104 stycken svar valde vi att stänga ner formuläret. Vid analysen av frågeformuläret hämtade vi ut svaren från Sunet som automatiskt gjort resultaten pseudonymiserad. Vi väljer att inte använda oss utav

Statistical Package for the Social Sciences även kallat SPSS som är ett dataprogram som man använder sig utav vid en statistisk analys. Vi väljer att se på vår kvantitativa

datainsamling med kvalitativa metoder då vi inte vill se matematiska samband. De semistrukturerade intervjuerna bestod av enskilda intervjuer med tre stycken pedagoger som är verksamma på tre olika förskolor inom samma kommun. Genom detta fick vi möjlighet att analysera och studera deras föreställningar, ståndpunkter och åsikter. Våra val kring de semistrukturerade intervjuerna innehöll ett strategiskt urval. Vi valde att fråga pedagoger som var verksamma i förskolan där dess utbildning varierade och det resulterade till att det blev en förskollärare, en barnskötare och en obehörig personal (personal utan pedagogisk utbildning). Vi valde att sätta en halvtimme som tidsgräns för intervjuerna för att störa så lite som möjligt i deras verksamhet samt göra materialet hanterbart för oss. Pedagogerna fick en inbjudan via mail där vi tydligt beskrev syftet med vårt arbete men även alternativa tider och dagar för våra intervjuer. När vi hade fått in svar så bestämde vi dag och tid för intervjun.

Innan intervjuerna ägde rum fick pedagogerna läsa igenom samtyckesblanketten och när de var godkända och påskrivna så sattes intervjun igång.

När empirin var insamlad började vår analys av materialet. Efter avslutad

semistrukturerad intervju började transkriberingen av ljudupptagningen, där vi lyssnade på inspelningen och skrev ner samtalet. Vid analysen av frågeformuläret fick vi ut diagram från Sunet samt gjorde en sammanställning via Excel på formulärets textfrågor. Resultatet från frågeformuläret delade vi upp utifrån frågeställningarna, vi valde sedan ut fyra av svarsdiagrammen att analysera när vi såg ett samband mellan dem. Vid analysen av intervjuerna letade vi efter liknande mönster kring rörelse som vi sett i formuläret för att kunna koppla kvantitativdata med kvalitativdata, på så sätt skapa ett djup i vår studie.Vårt insamlade material analyserade vi sedan utifrån våra teoretiska utgångspunkter och dess begrepp, psykomotorisk teori och maktperspektiv som presenterats i tidigare kapitel.

4.5 Forskningsetiska övervägande

När ens studie involverar människor som i detta fall i form av inspelade intervjuer och ett frågeformulär måste man förhålla sig till en rad forskningsetiska principer

(Vetenskapsrådet, 2018). Vetenskapsrådet lyfter fram fyra etiska principer som vi har tagit fasta på under arbetets gång vilket är informationskravet, samtyckeskravet,

konfidentialitetskravet och nyttjandekravet. När vi tog kontakt med de pedagoger som

vi önskade skulle ingå i våra intervjuer informerade vi deltagarna angående dessa principer. Där utgick vi från informationskravet genom att vi tydligt berättade syftet med vårt arbete och hur det skulle genomföras. De fick sedan ta ställning till om de ville delta eller inte men vi poängterade även rätten till att avbryta under processens gång utan några negativa följder. Samtyckeskravet i form av samtyckesblanketter delades sedan ut till respondenterna där de fick läsa och göra ett skriftligt godkännande för sitt deltagande och på sådana sätt nådde informationen dem både skriftligt och muntligt. Vi poängterade för deltagarna att inga personuppgifter kommer till att spridas, deras namn kommer att pseudonymiseras och inspelningarna kommer att förvaras på Malmö Universitet fram tills undersökningen är färdig, då det sedan kommer till att raderas vilket Vetenskapsrådet (2018) beskriver som konfidentialitetskravet. Nyttjandekravet innebär att vi tydliggjorde för deltagarna att deras uppgifter endast används för denna

studie och inget annat. Innan intervjuerna ägde rum frågade vi ännu en gång om de godkände att vi spelade in samtalet vilket Alvehus (2013) ser som betydelsefullt då tydligheten inför en undersökning och specifikt ljudinspelningar, kan vara avgörande då sådana inspelningar kan kännas mödosamma.

5. Resultat och Analys

I följande avsnitt presenteras och analyseras vårt insamlade material som består av ett internet baserat frågeformulär och intervjuer. Vi har tagit hjälp av de teorier och begrepp som tidigare presenterades i kapitel 1 och 3 för att analysera vår empiri. Psykomotorisk teori och dess begrepp kommer ligga till grund för vår analys. Genom den psykomotoriska teorin vill vi synliggöra de två huvudsakliga faktorerna rörelse och kroppen, och hur de påverkar den enskilda individen. Med hjälp av ett maktperspektiv vill vi undersöka de maktrelationer som finns kring hälsa, välbefinnande och rörelse i förskolans verksamhet. Analysen är uppdelad i tre olika kategorier baserade på följande rubriker: Pedagogers tolkningar av begreppen hälsa, välbefinnande och rörelse.

Pedagogers förhållningssätt. Och slutligen, Strategier för hälsa, välbefinnande och rörelse. Analysen utgår från studiens forskningsfrågor: Hur tolkar och förhåller sig

pedagoger till begreppen hälsa, välbefinnande och rörelse i förskolan? Vilka strategier för hälsa, välbefinnande och rörelse säger sig pedagoger använda sig av i den

vardagliga förskoleverksamheten?

5.1 Pedagogers tolkningar av begreppen hälsa,

välbefinnande och rörelse

I respondenternas tolkningar av begreppen hälsa, välbefinnande och rörelse framkom det att svaren varierade. De skillnader som vi kunde se i frågeformuläret från

respondenterna var att vissa ansåg att begreppen var svårtolkade medan andra tyckte att begreppen var en möjlighet till ett bredare perspektiv på barn och dess välmående. I frågeformuläret ställdes frågan till respondenterna om hur de tolkar begreppen hälsa, välbefinnande och rörelse i förskolan. Följande är några exempel på hur respondenterna svarade som visar på hur tolkningen av begreppen varierar markant:

“Något vi gör lite varje dag.” - respondent 1

“Skapar glädje och lust. Tar hand om sig själv och andra.” - respondent 7 “Maten, rörelse och trygghet” - respondent 29

Begreppen beskrivs bland annat av respondenterna ovan som en del av förskolans vardag men även som en del av sig själva och andra. Det kan tolkas som att ens tankar om vad begreppen hälsa, välbefinnande och rörelse innebär för den enskilda individen samt ens tidigare erfarenheter kan påverka vad begreppen betyder och hur det uttrycks i förskolan. Utifrån Palla (2011) kan det tolkas som att pedagogers olika svar kan bero på deras olika syn på begreppen. Det kan tolkas som att beroende på vilka pedagoger barnet har på sin förskola kan det ge hen olika förutsättningar. Precis som Foucault (2017) argumenterar Palla (2011) för den nära relationen mellan makt och kunskap. Makt kan inte utövas om man inte har kunskap vilket kan tolkas som att pedagoger behöver ha kunskap om begreppen hälsa, välbefinnande och rörelse för att kunna arbeta med begreppen. Beroende på hur pedagoger tolkar begreppen väljer de att arbeta med dem på olika sätt vilket synliggjordes i frågeformuläret där frågan ställdes till

respondenterna om hur de arbetar med hälsa, välbefinnande och rörelse i förskolan: “Gympapass och spontan dans.” - respondent 1

“Vårt tema är ute e kul. Vi skakar liv i gamla lekar, ramsor och tränar mycket motorik.”- respondent 7

“Barn tabata.” - respondent 29

“Ofta gör vi aktiviteter som på något sätt involverar rörelse” - respondent 100

Utifrån respondenternas svar ovan kan det tolkas som att respondenterna har annorlunda synsätt vilket kan påverka deras arbetssätt med begreppen i förskolan. Exempelvis tolkar respondent 100 att begreppen är “svårtolkade” och beskriver hur de arbetar genom att “ofta gör vi aktiviteter som på något sätt involverar rörelse”. Medan respondent 29 tolkar begreppen som “mat, rörelse och trygghet” och beskriver att de arbetar med “barn tabata” som pedagogisk aktivitet. Utifrån hur respondenterna väljer att arbeta med begreppen blir barnen erbjudna olika typer av aktiviteter på sin förskola. Med hjälp av respondenternas svar kan vi se uttryck av makt genom hur respondenterna tolkar begreppen och hur det påverkar deras val att arbeta med begreppen hälsa,

välbefinnande och rörelse i barngruppen. Denna typ av makt beskriver Foucault (2017) som maktperspektiv där makt ses ur ett begränsande perspektiv och ett

möjlighetsperspektiv. Vi tolkar Foucaults olika perspektiv som att det finns pedagoger som kan möjliggöra aktiviteter för barn samtidigt som det finns pedagoger som kan

begränsa aktiviteter för barn. Det kan resultera i en viss typ av maktrelation mellan pedagoger och barn då det är pedagoger som kan bestämma om barnen får möjlighet att testa exempelvis att klättra eller ej.

Utifrån respondenternas svar kan vi se ett samband med förskolläraren Greta där hon också beskriver att hon har stött på pedagoger som tolkar begreppen på olika sätt. Förskolläraren Greta berättar även att hon har stött på problematik kring begrepp då de ofta knyts ihop med gympa men hon menar att det är så mycket mer:

“Ja det tänker jag att jag har. Ganska ofta så handlar det om att vi inte har gympa men jag tänker att det är så pass mycket mer. Hela kroppen och knoppen ska må bra.” - Greta, förskollärare

“Jag tror det är ett ämne som överlag behöver diskuteras och det är nog väldigt mycket att man gör, bara gör, men inte så mycket planerat.” - Greta, förskollärare

Precis som respondenterna i frågeformuläret redogör

förskolläraren Greta att hon anser att pedagoger har olika syn på begreppen och att dem utifrån det arbetar på olika sätt. Greta redogör även för att pedagoger ser rörelse som något man bara gör eller som bara följer med. Detta

uppmärksammades även i frågeformuläret (se figur 1) där respondenterna fick frågan om de anser att rörelse är viktigt för barns

hälsa och välbefinnande och 100% av respondenterna svarade att rörelse är viktigt. Trots detta tydliga svar synliggörs det att 13,5% (se figur 2) inte hade några planerade rörelseaktiviteter på deras avdelning. Det kan tolkas som att begreppen hälsa, välbefinnande och rörelse kan tolkas olika men att det inte behöver betyda att 13,5% inte har rörelseaktiviteter, utan att de helt enkelt ser olika på vad en

rörelseaktivitet är. Vi kan tolka

detta med hjälp av Stenbergs (2007) beskrivning av den psykomotoriska teorin där ens tidigare erfarenheter gör att vi människor tolkar begrepp på olika sätt. Ens erfarenheter och relation till vad rörelse är kan även spegla sig i vad en rörelseaktivitet är för den enskilda individen. För en del pedagoger kan det motsvara att ta med sin barngrupp på utflykt där promenaden ses som en rörelseaktivitet medan andra anser att en

rörelseaktivitet kan vara att göra en motorikbana. Vilken relation man har till rörelse påverkar i sin tur vilka typer av aktiviteter som genomförs och hur man ser på begreppens betydelse.

5.2 Pedagogers förhållningssätt

I vår studie framgår det att pedagogers engagemang, delaktighet och lyhördhet har en betydande roll för vilka signaler som sänds ut till barngruppen. I intervjun med

förskolläraren Greta ställdes frågan om hon ville ha mer fokus på hälsa, välbefinnande och rörelse och hon svarade följande:

”Ja, det tänker jag. Kan man få in det att de tycker det är roligt att röra på sig, jag brukar ha springtävling med barnen och det är så roligt att se för att där är många som absolut inte har velat vara med men nu är snart allihopa med. Där är ett par killar som är ganska så överviktiga som inte har velat vara med, knappt gå men de är med och springer runt men bara om jag står kvar och väntar så de får vars en high five när de kommer i mål. Då går de, då kan de springa hur många varv som helst”- Greta, förskollärare

I citatet berättar Greta om pojkarna som inte i början ville delta i rörelseaktiviteten men som nu deltar och springer runt. Det kan tolkas som att om barn känner tillit och

befinner sig i en trygg miljö kan det resultera i att barnet är mer villig att godta olika utmaningar och röra på sig mer. Om ett barn däremot inte befinner sig i en trygg miljö blir barnet kanske inte lika positiv till att röra på sig och därmed kan följden bli att rörelsen uteblir. Om ett barn inte är aktiv till vardags löper det större risk att inte orka samma mängd rörelse jämfört med de barn som är fysiskt aktiva. Detta kan man även kalla för en psykologisk växelverkan. Utifrån den psykofysiologisk växelverkan kan det tolkas som att om ett barn känner sig osäker inför rörelseaktiviteter så kan det påverka barnets rörelseförmåga negativt då det upplevs både fysiskt och mentalt jobbigt då barnet är rädd för att misslyckas. Pojkarnas icke deltagande i början kan även tolkas utifrån en psykomotorisk växelverkan då pojkarna vid första mötet med aktiviteten kan uppleva det som fysiskt jobbigt och ovant då de inte tidigare behövt använda eller velat använda kroppen på det sättet. I förklaringen av den psykomotoriska teorin beskriver Stenberg (2007) att förskolan ses som en viktig arena där barn ska ges möjlighet till lek- och lustfyllda rörelseaktiviteter där barnet upplever glädje innan, under och efter

aktiviteterna. Det behöver inte vara någon ansträngande aktivitet utan det är också till en fördel om pedagogen har som strategi att involvera rörelse i andra pedagogiska aktiviteter, exempelvis genom att ha avslappningsaktiviteter under dagen. Det kan tolkas som om barn känner tillit till pedagogen, gruppen och miljön och får rätt hjälp, stöttning och förutsättningar kan barns inställning till rörelse ändras och på så sätt kan deras rörelseförmågor utvecklas på ett positivt sätt. I intervjun med Alvin, obehörig personal (pedagog utan pedagogisk utbildning), synliggörs hans strategiska val av att delta i fysiska aktiviteter för att väcka ett intresse och engagemang hos barnen:

“Jag deltar allt som oftast. Spelar mycket fotboll eller när vi har uppdragskort och liknande så försöker man vara med.” - Alvin, obehörig personal (pedagog utan pedagogisk utbildning)

Om man som pedagog som i citatet ovan med Alvin har som strategi att delta i barns olika fysiska aktiviteter kan det medföra att barnet studerar pedagogen, vilket enligt Osnes m.fl. (2010) inom psykomotorisk teori kallas för en sensomotorisk

växelverkan. Utifrån en sensomotorisk växelverkan kan det tolkas som när en

pedagog skjuter ett skott på mål och barnet tittar på så registreras samma neuromuskulära känsla hos observatören precis som hos den som genomför

handlingen. På så sätt kan observation och imitation bidra till att de motoriska färdigheterna utvecklas hos barnet vilket påverkar samspelet mellan barnets

rörelsesvar och sinnesintryck positivt. Pedagogens deltagande i barns aktiviteter kan utifrån den sensomotoriska växelverkan tolkas som att barn behöver någon att se upp till speciellt under fysiska aktiviteter då just fysiskt aktiva vuxna ökar barnets

möjligheter att göra detsamma.

Av alla 104 deltagare i frågeformuläret svarade 100% ja på frågan om de anser att rörelse är viktigt för barns hälsa och välbefinnande (se figur 1). På frågan om hur respondenterna ser på rörelsens betydelse för hälsa och välbefinnande fick vi bland annat följande svar som visar på att pedagogerna tycker att begreppen är viktiga:

“Att röra på sig är A och O för motoriken, koncentrationen, koordinationen, glädjen.” - respondent 22

“Det är A och O.” - respondent 34

“Det är a och o. Försenad motorik påverkar inlärningen.” - respondent 43

Ett flertal av respondenterna svarade i undersökningen att de anser att rörelse är “A och O” för barns hälsa och välbefinnande. Medan andra respondenter svarade följande:

“Viktigt för utvecklingen i det stora hela. Genom att tex springa/klättra ute på ojämnt underlag utvecklas hjärnan så att barnet gynnas positivt inom andra områden av utveckling.” - respondent 4

“Viktigt - ute och inne.” - respondent 13

“Den har stor betydelse med tanke på kopplingen mellan hjärnans funktion och utveckling mot rörelse och motion.” - respondent 30

Respondenterna som redovisas ovan samt resterande respondenter i frågeformuläret och i våra intervjuer anser att rörelse är viktigt och använder sig utav två olika uttryck för att påvisa detta, vilket är “A och O” eller “viktigt”. Utifrån ett maktperspektiv kan dessa uttryck tolkas genom hur man väljer att agera, vilket i förskolan kan tolkas som det sätt pedagoger väljer att arbeta med hälsa, välbefinnande och rörelse genom hur de planerar, hur de samtalar kring begreppen

och hur engagerade pedagoger är i aktiviteterna.Det kan tolkas som att pedagogerna i studien går emot sig själv i sitt uttalande, där de beskriver att rörelse är ”A och O” och ”viktigt” men trots detta visar siffrorna motsatsen. Siffrorna visar att 13,5% (se figur 2) inte har planerade rörelseaktiviteter och 15,4% (se figur 3) inte involverar rörelse i andra

pedagogiska aktiviteter. Ett annat sätt att tolka resultatet är att

rörelse följer med automatiskt i barns vardag på förskolan.

5.3 Strategier för hälsa, välbefinnande och rörelse

I vår studie går det att utläsa att den rumsliga uppdelningen av avdelningen kan ses som en strategi tagen av pedagoger för hälsa, välbefinnande och rörelse då miljön ses som en bidragande faktor till barns kunskapsutveckling (Stenberg, 2007). I frågeformuläret (se figur 4) ställde vi frågan om vilka “vrån” som fanns på avdelningen och det framgick att störst andel hade en läsvrå. Efter läsvrå kom i kronologisk ordning sedan byggvrå, hemvrå, rörelsevrå, matematikvrå och digitaliseringsvrå.

Vi tolkar resultatet i figur 4 som att förskolans miljö kan säga en del om respondenternas syn på barn, det vill säga respondenternas tankar om vilken

inlärningsmetod som är bäst och vilken kunskap som är mest relevant för barn att ta del av visas genom hur man väljer att organisera avdelningen. Utifrån dessa föreställningar bildas även en miljö som speglas av respondenternas sätt att se på olika saker vilket kan påverka hur barnet ser på sig själv och sin omvärld. Valet av vilka typer av ”vrån” som finns eller inte

finns tillgängliga för barn på avdelningen kan ses som en pedagogisk strategi gjord av respondenterna. Att ha en rörelsevrå kan tolkas utifrån Foucaults (2017) beskrivning av ett maktperspektiv som en effekt av maktrelationen mellan respondenterna och barnen. Respondenterna använder sin makt genom miljön och dess utbud, i detta fall genom att ha eller inte ha en viss “vrå”. Utifrån ett maktperspektiv behöver inte miljön enbart vara den fysiska miljön utan kan även vara vad miljön gör psykiskt med människorna i miljön. Att inte ha en viss “vrå” skapar en viss regel, exempelvis kan det vara så att om man inte har en rörelsevrå eller en plats där rörelse får ges utlopp kan det istället uppfattas som att rörelse inte är tillåtet.

Att ha eller inte ha en rörelsevrå kan vi tolka som ett strategiskt val av respondenterna men även som ett ytterligare val där de väljer att fokusera på andra delar av läroplanens mål som exempelvis språk och konstruktion genom att prioritera läsvrå och byggvrå. I förskolans läroplan specificeras inte hur pedagogerna ska arbeta med målen utan enbart att det ska göras det vilket kan leda till att de ger en viss makt till pedagoger att själva forma verksamheten, exempelvis genom val av aktiviteter och miljö. I förskolan är barn dagligen omringade av vuxna människor vilket kan resultera i att leken präglas utifrån avdelningen utformning där de vuxnas normer och barndom styrs och på så vis förs maktrelationer vidare (Palla, 2011). Barn påverkas utifrån vilka människor de har i sin närhet vilket kallas för en psykosocial växelverkan. Utifrån en psykosocial växelverkan kan det tolkas som att hur mycket barn får lov att röra på sig styrs av pedagogers

inställning till rörelse på olika sätt. Hur pedagoger väljer att utforma verksamheten och deras inställning till rörelse kan även inspirera barns lekar. Det kan tolkas som att leken präglas av pedagogers förhållningssätt där barns lekar inspireras av olika

yrken/karaktärer som de har i sin närhet, som till exempel städerska eller friidrottare där deras egna föreställningar och tolkningar uttrycks.

Engdahl och Ärlemalm-Hagsér (2015) redogör för att rörelse har fått ta mindre plats på förskolan under 2000-talet. Anledningen till detta kan vara att det är en effekt av de redovisade negativa resultaten på Skolverket (2019) i PISA. Det skulle även kunna vara för att förskolan fick en egen läroplan och förskolan då blev första steget i det svenska utbildningssystemet. Makt kan enligt Foucault (2017) ses ur ett begränsande och möjlighetsperspektiv vilket vi tolkar i förskolans verksamhet som pedagogers sätt att organisera miljön och de aktiviteter de möjliggör för avdelningens barn. Utifrån den psykomotoriska teorin förklarar Stenberg (2007) att aktiviteter styrs av pedagogens och dess förhållningssätt, vad rummet erbjuder och dess material. Utifrån en psykofysik

växelverkan kan vi tolka det som att miljön har en stor betydelse för barnen det vill säga

att barn formas utifrån omgivningen och de krav som omgivningen ställer på oss. I Ericssons (2003) studie ändras omgivningen och de krav som ställs på eleverna genom att två av tre grupper får möjlighet till utökade idrottslektioner medan den tredje gruppen fortsätter enligt ordinarie krav. Resultatet av undersökningen visar att

grupperna som fått utökade idrottslektioner presterade bättre i bland annat skolämnena matematik och svenska. Det kan tolkas som att om vår studie och dess resultat är en sammanställning av hur läget ser ut i förskolan idag. Studiens resultat kan ändras om man väljer att prioritera rörelse. Man behöver ändra omgivningen och dess krav, exempelvis genom att öka barnens rörelseaktiviteter så man ger den enskilda individen goda förutsättningar till att lära sig och utvecklas genom i detta fall två avgörande faktorer, rörelse och kroppen.

5.4 Sammanfattning

Vid analysen av vårt material ställde vi oss frågorna: Hur tolkar och förhåller sig

pedagoger till begreppen hälsa, välbefinnande och rörelse i förskolan? Vilka strategier för hälsa, välbefinnande och rörelse säger sig pedagoger använda sig av i den

framgick det att hur pedagogerna tolkar begreppen varierar markant och utifrån det väljer pedagogerna olika sätt att förhålla sig och arbeta med hälsa, välbefinnande och rörelse. Vi kan utifrån vår studie inte fastställa orsaken till varför respondenterna tycker att begreppen hälsa, välbefinnande och rörelse är “A och O” eller “viktig” men väljer att prioritera andra mål istället. Som vi har nämnt i kapitlet “Resultat och Analys” kan det bero på många olika anledningar exempelvis olika tolkningar av begreppen, olika rumsliga uppdelningar och olika arbetssätt. Varför vissa pedagoger har valt att ha rörelserum på sina avdelningar eller varför vissa har valt att genomföra planerade rörelseaktiviteter eller varför vissa har valt att implementera rörelse i sina andra pedagogiska aktiviteter kan vi inte fastställa. Men att pedagoger utifrån deras egen kunskap och egna erfarenheter arbetar olika kan fastställas av vår studie.

6. Resultatdiskussion

I följande avsnitt kommer vi att diskutera vårt resultat i förhållande till vårt syfte och frågeställningar relaterat till tidigare forskning. Vi kommer redogöra och diskutera för våra metodval samt ge förslag på fortsatt forskning kring vårt ämne. Avslutningsvis kommer vi att beskriva hur denna studie kan vara relevant för vår yrkesprofession. Syftet med vårt examensarbete var att undersöka föreställningar om och hur hälsa och rörelse kommer till uttryck i förskolan. Vi har följande forskningsfrågor: Hur tolkar och

förhåller sig pedagoger till begreppen hälsa, välbefinnande och rörelse i förskolan? Vilka strategier för hälsa, välbefinnande och rörelse säger sig pedagoger använda sig av i den vardagliga förskoleverksamheten?

Vårt resultat visar att hälsa, välbefinnande och rörelse i förskolan inte arbetas likvärdigt med resterande strävansmål. Utifrån frågeställningen kring hur pedagoger tolkar och förhåller sig till begreppen uppmärksammades det att begreppen tolkas olika och utifrån hur de tolkar begreppen formas verksamheten. I D'Onise m.fl. (2010) studie dras

slutsatsen att insatser såsomregelbunden fysisk aktivitet för barn i tidig ålder förbättrar hälsan hos barnen. Osnes m.fl. (2010) anser att goda hälsovanor i tidig ålder främjar hälsosamma vanor senare i vuxenlivet. I Pep-rapporten (2019) redogör forskarna för en bekymrande utveckling där barn och ungas fysiska aktiviteter och matvanor blir mindre och sämre ju äldre de blir. Kanske beror detta på att hälsa, välbefinnande och rörelse får ta mindre plats i förskolan där man väljer att prioritera andra mål före hälsomålet, då rörelse ofta ses som en del av de andra pedagogiska aktiviteterna exempelvis när man går till en lekplats. I frågeformuläret samt i intervjuerna framgick det att respondenterna ansåg att begreppen var svårtolkade och stora. Att pedagoger tolkar begreppen olika leder till att pedagogerna förhåller sig på olika sätt till begreppen. Att 50% av respondenterna har ett rörelserum gör att barnen erbjuds olika aktiviteter och

möjligheter trots att vi enligt riktlinjer ska ha en likvärdig förskola där alla barn erbjuds likvärdiga aktiviteter och möjligheter.

Utifrån frågeställningen kring vilka strategier för hälsa, välbefinnande och rörelse synliggjordes även här att strategierna kring hälsoarbetet varierade markant. I studien redovisas olika typer av strategier tagna av respondenterna. De strategierna som

framgick tydligast var den rumsliga uppdelningen och förhållningssättet hos

respondenterna. Den rumsliga uppdelningen avser hur man inreder ens avdelning och vad miljön tillåter att man gör i den. Förhållningssättet hos pedagogerna kan ses som hur de talar och arbetar med begreppen. I frågeformuläret redovisas att 50% inte har ett rörelserum, 13,5% inte har planerade rörelseaktiviteter samt att 15,4% inte involverar rörelse i andra pedagogiska aktiviteter. Detta trots att alla tycker rörelse är viktigt för barns hälsa och välbefinnande och där majoriteten använder sig utav uttrycket att “Det är A och O” och “viktigt”, men trots detta visar vår studie att de inte prioriteras. Vad kan detta bero på? Trots dessa rådande siffror visar Ericsson (2003) i sin studie att det går att ändra på den negativa trenden bara man prioriterar ett hälsofrämjande arbete. I Ericssons studie infördes fler idrottslektioner och resultatet visade att barns motoriska färdigheter utvecklades och förbättrades tack vare de extra fysiska aktiviteterna. De handlade bland annat om barns balans, motorik- och koordinationsförmåga men även koncentrationen påverkas positivt genom att röra på sig.

Trots att forskning visar att barn och unga i Sverige rör på sig allt mindre har de negativa hälsoeffekterna av det börjat uppmärksammas allt mer och mer. Den 24 april 2019 släppte WHO (2019) nya riktlinjer för om fysisk aktivitet, stillasittande beteende och sömn för barn under 5 år. WHO redovisar att “misslyckandet” att uppnå de

rekommenderade fysiska aktiviteterna orsakar mer än 5 miljoner dödsfall om året och för närvarande är 80% av ungdomar inte tillräckligt fysisk aktiva. Osnes m.fl. (2010) anser att hälsofrämjande arbete prioriteras i förskolan men vårt insamlade material redovisar precis som WHO en helt annan bild av förskolans hälsofrämjande arbete. WHO rekommenderar att barn under 1 år ska vara fysiskt aktiva flera gånger under dagen på flera olika sätt. Barn mellan 1–2 år rekommenderas minst 180 minuter olika typer av fysisk aktivitet varje dag, minst 80 minuter med måttlig till intensiv rörelse. Barn mellan 3–4 år rekommenderas tillbringa minst 180 min i olika fysiska aktiviteter med varierande intensitet varje dag. I intervjun med förskolläraren Greta lyfter hon vikten av förskolans betydelse för en hälsosam livsstil.

“Det är alltid bra och jag tänker att all forskning säger att barn rör sig för lite och att barn behöver det här så tänker jag att det är förskolan som kan lägga grunden till att ändra på det. Det är bästa stället att starta på.”- Greta, förskollärare

Men görs det? Arbetar man tillräckligt med hälsofrämjande arbete i förskolan? Har pedagogerna tillräckligt med kunskap för att bedriva den typen av arbete som krävs för att bryta den negativa trenden eller krävs det regionala alternativt politiska insatser? I förskolans läroplan (Lpfö98, rev 2018) tar hälsa, välbefinnande och rörelse mer plats. Man kan läsa att förskolan ska ge barnen förutsättningar att:

“En allsidig rörelseförmåga genom att ges möjlighet att delta i fysiska aktiviteter och vistas i olika naturmiljöer. Utbildningen ska ge barnen möjlighet att uppleva

rörelseglädje och därigenom utveckla sitt intresse för att vara fysiskt aktiva. När fysisk aktivitet, näringsriktiga måltider och hälsosam livsstil är en naturlig del av barnens dag kan utbildningen bidra till att barnen förstår hur detta kan påverka hälsa och

välbefinnande.”- Läroplanen (Lpfö98, rev2018:9)

Införandet av ytterligare hälsomål ser vi som positivt men räcker detta mål eller behövs det mer kunskap hos pedagoger om begreppen och hur man kan arbeta med dem innan man implementerar de i verksamheten?

6.1 Metoddiskussion

För att få ett bredare material anser vi att den kvantitativa metoden har varit bra för vår studie men materialet blev mer ytligt då respondenterna svarade på givna frågor och det fanns ingen möjlighet att ställa några följdfrågor. Med anledning till det valde vi att även använda oss utav en kvalitativmetod genom att genomföra tre semistrukturerade intervjuer för att skapa ett djup i vårt studie. Valet av enskilda intervjuer tror vi har gett mer djupare svar då samtalet skedde öga mot öga vilket gav oss bättre möjligheter till att studera respondenternas kroppsspråk på ett mer detaljerat sätt samt att ställa

följdfrågor, än vad vi hade möjlighet att göra i vårt skriftliga frågeformulär. Jämför man detta med en fokusgrupp kan det tros att grupptrycket kan påverka innehållet negativt. Vid enskilda intervjuer är det enbart vi studenter och respondenten närvarande vilket kan skapa en trygghet för respondenten (Alvehus, 2013). Med hjälp av både vårt frågeformulär och intervjuer har vi skapat en bredare förståelse för hur pedagoger arbetar med hälsa, välbefinnande och rörelse i förskolan. Vilket resulterat till att vi kunnat se skillnader och samband som vi inte kunnat se om vi enbart använt oss av en metod. Intervjusvaren blev en fördjupning av de svar vi fick i frågeformuläret. Under våra intervjuer gjordes ljudupptagningar och i efterhand kan vi se att vissa delar

bortfallit, såsom gester och visning av pedagogiskt material. Vi tror att filminspelning hade stärkt vår studie då vi fått med allt som gjordes och sades under intervjuerna.

6.2 Vidare forskning

Med WHO’s (2019) nya riktlinjer kring fysisk aktivitet hos barn under 5 år har väckt en stor debatt och satt hälsofrågorna på agendan. Vår studie behandlar pedagogers

förhållningssätt och strategier kring hälsa, välbefinnande och rörelse och vår studie med 107 respondenter kan ses som relativt liten jämfört med hur många barn som är inom förskolans verksamhet. Dock är vi extremt nöjda med att ha samlat in 107 stycken svar då det var mer än vad vi hade kunnat föreställa oss. Fler studier kring hälsoarbete i förskolan tror vi kan bidra till en ökad förståelse samt öka betydelsen för hur rörelse kan påverka ens hälsa längre fram i livet. Vi ser även ett behov av att genomföra årliga studier likt Pep-rapporten fast för barn i förskoleålder då bland annat Osnes m.fl. (2010) anser att en god hälsa startar i tidig ålder. På så sätt kan det synliggöras om pedagogers förhållningssätt och strategier kring hälsoarbete förändras och en sådan studie kan leda till att man får resultat man kan jämföra och dra slutsatser ifrån. Det hade även varit intressant att inkludera vårdnadshavare, förskolechefer och barn för att få fler perspektiv på hälsa, välbefinnande och rörelse i förskolan.

Avslutningsvis vill vi betona att med hjälp av denna studie kommer vi i vårt kommande yrke som förskollärare förstå vikten av att prioritera hälsa, välbefinnande och rörelse i förskolan. Som förskollärare har man ett stort ansvar över barns lärande och utveckling. Under studiens gång har vi blivit flertalet kunskaper och erfarenheter rikare och därför vill vi med hjälp av detta belysa rörelsen och dess variation för barnen genom att fungera som medforskare, samarbetspartner och inspiratörer. Om några år kanske 90% har en rörelsevrå istället tack vare att hälsa, välbefinnande och rörelse hos barn under 5 år har uppmärksammats genom bland annat studier likt denna. Genom studien har vårt intresse väckts ytterligare och i vår kommande yrkesroll vill vi sprida kunskap om att inte glömma bort den yngre åldersgruppen då det är i förskolan som vi sätter grunden för morgondagens medborgare. Det är trots allt vi som förskollärare som lägger grunden för ett livslångt lärande men även för barns framtid.

7. Litteraturhänvisningar

Alvehus, Johan (2013). Skriva uppsats med kvalitativ metod: en handbok. 1. uppl. Stockholm: Liber

Edfelt, David (2017). Hjärna i förskolan: vägen till barns lärande och utveckling. Första upplagan Stockholm: Gothia Fortbildning

Engdahl, Ingrid & Ärlemalm-Hagsér, Eva (red.) (2015). Att bli förskollärare:

mångfacetterad komplexitet. 1. uppl. Stockholm: Liber

Ericsson, Ingegerd (2003). Motorik, koncentrationsförmåga och skolprestationer: en

interventionsstudie i skolår 1-3. Diss. Lund : Univ., 2003

Foucault, Michel (2017). Övervakning och straff: fängelsets födelse. Femte översedda och ombrutna upplagan Lund: Arkiv förlag

Larsen, Ann Kristin (2009). Metod helt enkelt: en introduktion till samhällsvetenskaplig

metod. 1. uppl. Malmö: Gleerup

Osnes, Heid, Skaug, Hilde Nancy & Eid Kaarby, Karen Marie (2010). Kropp, bevegelse

og helse i barnehagen. 1. uppl. Norge: Universitetsforlaget

Patel, Runa & Davidson, Bo (2003). Forskningsmetodikens grunder: att planera,

genomföra och rapportera en undersökning. 3., [uppdaterade] uppl. Lund:

Studentlitteratur

Quennerstedt, Mikael (2006). Att lära sig hälsa. Diss. Örebro : Örebro universitet, 2006 Stenberg, Dorrit (2007). Rörelse på lek och allvar: om psykomotorisk specialpedagogik. Västerås: Solrosen

7.1 Elektroniska hänvisningar

Berg, Ulrika & Ekblom, Örjan (2016). Rekommendationer om fysisk aktivitet för barn

och ungdomar. Tillgänglig på Internet:

http://www.fyss.se/wp-content/uploads/2017/09/Rekommendationer_om_fysisk_aktivitet_for_barn_och_ungdo mar_FINAL_2016-12.pdf

Constitution of the World Health Organization (WHO). Geneva: World Health Organization; 1948. https://www.who.int/

D’Ónise, Katarina, Lynch, John W, Sawyer, Michael G & McDermott Robyn A (2010).

Can preschool improve child health outcomes? A systematic review. Tillgänglig på

Internet: https://www.sciencedirect.com/science/article/abs/pii/S0277953610001206?via%3Dihu b Folkhälsomyndigheten (2013) Definitioner https://www.folkhalsomyndigheten.se/livsvillkor-levnadsvanor/fysisk-aktivitet-och-matvanor/fysisk-aktivitet/definitioner/ Uppdaterat: 2013-11-03

Folkhälsomyndigheten (2018) Skolbarns hälsovanor i Sverige 2017/18. Tillgänglig på Internet:https://www.folkhalsomyndigheten.se/contentassets/53d5282892014e0fbfb314 4d25b49728/skolbarns-halsovanor-2017-18-18065.pdf

Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. (2018).

Stockholm: Vetenskapsrådet

Tillgänglig på Internet: http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf

Institutionen för stressmedicin ISM, Definitioner och perspektiv. Tillgänglig på Internet: https://www.vgregion.se/ov/ism/halsa-och-arbetsmiljo/halsoframjande-arbetsplats/definitioner-och-perspektiv/

Jansson, Anette, Lindwall, Magnus & Löf, Marie m.fl, Pep-rapporten (2019) Nu sätter

vi barn och ungas hälsa på agendan.

Tillgänglig på Internet: https://generationpep.se/media/1830/generationpep_pep-rapporten2019.pdf

Läroplan för förskolan. Reviderad 2016 [Elektronisk resurs]. (2016). Skolverket.

Tillgänglig på Internet: https://www.skolverket.se/getFile?file=2442

Läroplan för förskolan, Lpfö 18 [Elektronisk resurs]. (2018). Skolverket.

Tillgänglig på Internet: http://www.skolverket.se/publikationer?id=4001 Nationalencyklopedin, motorik. http://www.ne.se.proxy.mau.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/motorik (Hämtad 2019-04-24) Nationalencyklopedin, välbefinnande. https://www-ne-se.proxy.mau.se/uppslagsverk/ordbok/svensk/v%C3%A4lbefinnande (Hämtad 2019-04-26)

Palla, Linda (2011). Med blicken på barnet [Elektronisk resurs]: om olikheter inom förskolan som diskursiv praktik. Diss. Malmö : Lunds universitet, 2011

Tillgänglig på Internet: http://dspace.mah.se/handle/2043/12151

Skolverket: PISA: en studie om kunskaper i matematik, naturkunskap och

läsförståelse. https://www.skolverket.se/skolutveckling/forskning-och- utvarderingar/internationella-jamforande-studier-pa-utbildningsomradet/pisa- internationell-studie-om-15-aringars-kunskaper-i-matematik-naturvetenskap-och-lasforstaelse. Hämtad 8/5-2019

WHO, världshälsoorganisationen. New WHO guidelines on physical activity, sedentary

behaviour and sleep for children under 5 years of age. Tillgänglig på Internet:

https://www.who.int/news-room/detail/24-04-2019-to-grow-up-healthy-children-need-to-sit-less-and-play-more Hämtad 13/5-2019.

8. Bilagor

8.1 Intervjufrågor

• Vad betyder begreppen hälsa, välbefinnande och rörelse för er i ert arbete på en förskola?

• Har ni stött på olika tolkningar av begreppen hälsa, välbefinnande och rörelse i verksamheten?

• Upplever ni något problematiskt kring dessa begrepp? (hälsa, rörelse och välbefinnande)

• Vilka faktorer på förskolan anser du/ni påverkar barnens hälsa?

• Hur pratar ni med barnen om hälsa och rörelse? Benämner ni begreppen för barnen?

• Har ni några strategier för rörelse i förskolan? Vilka?

• Har ni planerade rörelseaktiviteter på bestämda dagar i veckan?

• Involverar ni rörelse i era andra pedagogiska aktiviteter? (T.ex. samlingar) • Skulle du vilja ha mer fokus på hälsa/rörelse på er förskola?

• Hur motiverar ni barnen till fysiskt aktivitet? • Deltar ni i barnens fysiska aktiviteter?

• Tror ni barnen är medvetna om vad bra hälsa, rörelse och välbefinnande är? • Hur tolkar du läroplansmålet? Läroplansmålet (utvecklar sin motorik,

koordinationsförmåga och kroppsuppfattning samt förståelse för vikten av att värna om sin hälsa och sitt välbefinnande).

8.2 Frågeformulär