• No results found

Utomhuspedagogik i förskolan

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "Utomhuspedagogik i förskolan"

Copied!
34
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Malmö högskola

Lärarutbildningen

Individ och samhälle

Examensarbete

15 högskolepoäng

Utomhuspedagogik i förskolan

En jämförande studie mellan föräldrars och pedagogers inställning till utevistelse

Outdoor education in preeschool

A comparative study between parents and educationalists

attitudes towards outdoor activities

Katja Rappe

Lena Westerström

Lärarexamen 210hp

Samhällsorienterande ämnen och barns lärande Slutseminarium 2008-06-11

Examinator: Lars Pålsson Syll Handledare: Therese Vincenti

(2)
(3)

Sammanfattning

Vårt syfte är att undersöka om det föreligger skillnader mellan föräldrars och pedagogers uppfattning om utomhuspedagogik och hur uteverksamheten skall bedrivas. Vi har genomfört en kvalitativ undersökning, där vi efter att ha satt oss in i relevant forskning, intervjuat föräldrar och förskollärare från två förskolor som arbetar hälsofrämjande och satsar på utevistese/utomhuspedagogik. Båda grupperna såg många positiva aspekter med uteverksamhet/utomhuspedagogik, men deras motiv till detta skilde sig åt främst i inställningen till utfärder och den fria leken. Pedagogerna betonar vikten av att känna tillhörighet till en plats för att kunna uppnå den trygghet som är en nödvändig förutsättning för optimal utveckling.

Nyckelord: förskola, hälsa, hälsofrämjande perspektiv, lek och lärande, utemiljö, utevistelse och utomhuspedagogik.

(4)
(5)

Innehåll

1. Inledning ... 4

1.1 Syfte och frågeställningar ... 5

2. Kunskapsbakgrund ... 6

2.1 Historik: ... 6

2.2 Definitioner ... 6

2.3 Barns utveckling, lek och lärande ... 7

2.4 Hälsoeffekter ... 10

2.5 Styrdokumenten... 11

2.5.1 Läroplanen: ... 11

2.5.2 Förskolorna och deras målsättning kring utevistelse: ... 12

Lillortens förskola:... 12

Storstadens förskola:... 13

3. Metod ... 14

3.1 Val av ansats och undersökningsmetod... 14

3.2 Enskilda intervjuer... 15

3.3 Etiska överväganden... 15

3.4 Urval ... 15

3.5 Genomförande ... 16

3.6 Bearbetning och analys ... 17

4. Resultat... 18

4.1 Föräldrarna ... 18

4.1.1 Friskare barn: ... 18

4.1.2 Lek, utveckling, motorik: ... 19

4.1.3 Gården: ... 20

4.1.4 Fri lek eller styrda aktiviteter:... 21

4.2 Pedagogerna ... 22

4.2.1 Friskare barn: ... 22

4.2.2 Lek, utveckling, motorik: ... 23

4.2.3 Gården: ... 24

4.2.4 Fri lek eller styrda aktiviteter:... 26

5. Analys och diskussion ... 27

7. Källförteckning... 31

(6)

1. Inledning

Både i skolans och förskolans värld talas det allt mer om de hälsomässiga fördelarna med ökad utevistelse. Under vår verksamhetsförlagda tid har vi noterat att det öppnats allt fler utomhusavdelningar på förskolor och att det i skolorna har blivit populärt med ämnen som utomhusmatematik och naturpedagogik. Det finns särskilda I Ur & Skur skolor och -förskolor, som bedriver utomhuspedagogik i full skala, och däremellan finns ett helt spektrum av olika skol- och förskolevarianter, som bedriver mer eller mindre utomhuspedagogik. I takt med larmrapporter över att vårt stillasittande liv leder till ökad barnfetma talas det mycket om utevistelsens fördelar. I media har det nyligen spekule-rats kring att starta ambulerande förskoleavdelningar, där barnen skall bussas ut i natu-ren. Det verkar emellertid föreligga en viss begreppsförvirring; man talar om utomhus-pedagogik, att man har en uteprofil, arbetar hälsofrämjande med fokus på utevistelse och så vidare. Men vad innebär egentligen begreppet utomhuspedagogik? I egenskap av både blivande pedagoger och föräldrar känner vi oss lite kluvna till fenomenet, och har märkt att vi ser olika på utomhuspedagogik beroende på genom vilka glasögon vi tittar: föräldrarnas eller pedagogernas. Att fördelarna med utevistelse är många kan nog anses odiskutabelt, men det finns även andra aspekter att beakta. Hur ser andra föräldrar och pedagoger på saken?

Då det kan vara svårt att skilja de olika begreppen åt, och olika forskare lägger olika be-tydelse i begreppet utomhuspedagogik har vi i vår undersökning valt att sätta likhets-tecken mellan utomhuspedagogik och utomhusverksamhet, alltså det som barn och pe-dagoger gör tillsammans när de vistas utomhus.

(7)

1.1 Syfte och frågeställningar

Vi kommer i vår uppsats att undersöka två förskoleverksamheter i Malmö med omnejd1 med 3-5åringar, som i sin målsättning går ut med att de satsar på utevistelse/utomhus-pedagogik och som arbetar enligt en hälsofrämjande profil. Syftet är att undersöka om det föreligger skillnader mellan hur föräldrar och pedagoger uppfattar detta.

Våra frågeställningar är:

• Hur ser föräldrarna på utomhuspedagogik? • Hur ser pedagogerna på utomhuspedagogik?

• Föreligger det några skillnader mellan föräldrarnas och pedagogernas uppfattning om

hur uteverksamheten skall bedrivas?

Vår hypotes är att såväl pedagoger som föräldrar ser många positiva aspekter med ute-verksamhet/utomhuspedagogik, men att deras motiv till detta skiljer sig åt.

1

(8)

2. Kunskapsbakgrund

Vi kommer i detta kapitel att behandla vad olika forskare säger om utomhuspedagogik och andra närbesläktade begrepp. Hur kan utomhuspedagogik definieras? Vilka för- respektive nackdelar finns och hur kan man arbeta med detta i förskolan? Vidare går vi in på styrdokumenten: läroplanen och de båda förskolornas mål kring utevistelse och hälsa. Vi vill studera utomhuspedagogik främst utifrån dess inverkan på barns utveck-ling, lek och lärande samt dess hälsoeffekter.

2.1 Historik:

Utomhuspedagogiken har djupa bildningshistoriska rötter som sträcker sig bakåt ända till antiken och har förts fram via tänkare som Aristoteles2 och 1700-tals filosofen Jean-Jacques Rousseau3. En annan viktig förgrundsgestalt blev den något senare Friedrich Fröbel,4 som var den förste att betona barnens fria lek i undervisningen.5

I Sverige har vi en tradition med Carl von Linné, som ofta tog med sina lärjungar ut i naturen och Ellen Key, som i boken Barnets århundrade, starkt tar avstånd från skolor-nas ensidiga bildningsideal; ”själamorden” som hon kallar det. Hon förespråkade fält-studier i verkliga livet och praktiska erfarenheter som grund för lärandet, precis som den amerikanske filosofen och pedagogen John Dewey, vars samtida begrepp ”learning by doing” blivit centralt inom utomhuspedagogiken.6

2.2 Definitioner

Anders Szcepanski och Lars Owe Dahlgren är båda verksamma vid Centrum för Miljö- och Utepedagogik vid Linköpings universitet och anses av många vara bland de ledande forskarna inom området. De har utvecklat en definition av utomhuspedagogik som lyder:

2som precis som sin läromästare Platon, gärna gick omkring, medan han föreläste utomhus. Se ex.

Nationalencyklopedin, sökord, peripatetiska skolan

3Med uppfostringsboken Emile, ett pedagogisk traktat som pläderar för att barnet skall få utvecklas i

enlighet med sin egen individuella karaktär och där lekens roll och mötet med naturen starkt betonas. Nationalencyklopedin, sökord Rousseau

4Som 1840 myntade begreppet Kindergarten, en trädgård för barn att växa i.

Förskolenätet, sökord: Fröbelpedagogik

5Nationalencyklopedin, sökord: Fröbel 6

(9)

Utomhuspedagogik är ett förhållningssätt som syftar till lärande i växelspel mellan upple-velse och reflexion grundat på konkreta erfarenheter i autentiska situationer.

Utomhuspedagogik är ett tvärvetenskapligt forsknings- och utbildningsområde som bl.a. innebär:

• att lärandets rum även flyttas ut till samhällsliv, natur- och kulturlandskap. • att växelspelet mellan sinnlig upplevelse och boklig bildning betonas. • att platsens betydelse för lärandet lyfts fram7.

Hans Gelter, en forskare verksam vid Luleå Tekniska Universitet, definierar begreppet så här:

Utomhuspedagogik är ett nytt begrepp inom skolvärlden. Utomhuspedagogik är en didak-tisk metod som skapar möjligheter att förena teoredidak-tiska kunskaper med erfarenhets- och förtrogenhetskunskaper. Metoden är en upplevelsebaserad inlärningsprocess som äger rum i en utomhusbaserad miljö som ger lärandekvalitéer som inomhusmiljöer och indirekta läromedel innanför skolans väggar inte kan erbjuda. 8

Eftersom forskare använder olika begrepp samt lägger in sin egen personliga innebörd i dessa kan det bli svårt att jämföra dessa sinsemellan. Därför presenterar vi teorier kring barn och utevistelse i allmänhet, även om vårt fokus ligger på utomhuspedagogik i synnerhet. När vi själva fortsättningsvis skriver utomhuspedagogik, menar vi med be-greppet allt det som barn och pedagoger gör tillsammans under utevistelsen.

2.3 Barns utveckling, lek och lärande

I förskolans läroplan står att läsa under rubriken Förskolans uppdrag:

Leken är viktig för barns utveckling och lärande. Ett medvetet bruk av leken för att främja varje barns utveckling och lärande skall prägla verksamheten i förskolan. I lekens och det lustfyllda lärandets olika former stimuleras fantasi, inlevelse, kommunikation och förmåga till symboliskt tänkande samt förmåga att samarbeta och lösa problem. Barnet kan i den skapande och gestaltande leken få möjligheter att uttrycka och bearbeta upplevelser, käns-lor och erfarenheter.9

Barn har genom alla tider alltid lekt. Det är genom leken som barn utvecklar språket, motoriken och fantasin och i detta utvecklas barnets alla sinnen (syn, hörsel, lukt, smak, känsel). Naturmiljö ger totalupplevelse för alla sinnen.10

Barnpsykiatern John Bowly formulerade på 60-talet sin kända anknytningsteori, som blir intressant ur ett miljöpsykologiskt perspektiv; barn har ett starkt behov av

7 Centrum för Miljö- och Utomhuspedagogik (2004), Linköpings Universitet 8

Stensson (2007) s. 10

9Lpfö 98, Förskolans uppdrag 10

(10)

ning för att kunna känna trygghet, och denna trygghet är en nödvändig förutsättning för att frigöra lust att utforska omvärlden.11

Förskolläraren Ann Granberg skriver också om vikten av trygghet. För att kunna ut-vecklas måste barnen känna sig trygga med sin omgivning: ”De behöver återkomma till samma plats gång på gång för att känna igen sig, begripa sin omgivning och upprepa sitt utforskande gång på gång /.../ De kan inte ta till sig nya erfarenheter och kunskaper för-rän de känner sig trygga där.”12 Vidare beskriver Granberg att utflykter till ständigt nya platser, gör att barnen inte hinner undersöka detaljerna djupare och därmed blir det svå-rare för dem att vidga sina kunskaper och utvecklas vidare. Hon nämner även vikten av att ta med sig naturmaterial (kottar, pinnar, stenar osv.) tillbaka till förskolan för att underlätta för barnen att på egen hand gå tillbaka, betrakta och minnas.13

Bo Lindvall, lärare på Naturskolan i Malmö, hävdar att det är viktigt att låta barngrup-pen uppleva djur och växter och få kännedom om allemansrätten.14 Artikeln avslutas

med att Lindvall även påpekar att det är viktigt att avsluta medan det fortfarande är roligt. Ett par timmar ute räcker, och det är viktigt att spänningen behålls så att man längtar tillbaka igen.

Forskning har visat att utevistelse bidrar till att det blir färre konflikter mellan barnen och att förmågan att leka mer varierade och fantasifulla lekar ökar. Det är även viktigt att komma ihåg att små barn måste röra sig mycket för att kunna sitta still.15 Vid utom-husaktiviteter blir kommunikationen mellan kropp och själ bättre synkroniserad och koncentrationsförmågan höjs16.

Inlärningsforskare har funnit att nutida universitetsstudenter har svårt att förstå och greppa centrala och abstrakta begrepp och principer. Med utomhuspedagogik hävdar Dahlgren och Szcepanski att barnen lär sig att lättare röra tanken ”mellan helheten och

11

Grahn m.fl. (1997) s. 4

12Granberg (2000) s. 16

13Så gör ju även vi vuxna när vi köper souvenirer på semesterresan... 14

Claesdotter (2006) s. 27

15Granberg (2000) s. 10 16

(11)

delen, mellan det specifika och det generella, mellan abstrakt och konkret.”17 Författarna anser att utomhuspedagogik ger de bästa förutsättningarna för ett meningsfullt lärande mellan helheten och delarna, och att det därmed bäddas för lärande och utveckling.18 Enligt den legendariske utvecklingspsykologen Jean Piagets teorier, är riktningen för ett kognitivt lärande att det alltid måste finns balans i ett schema19. Barnets kunskaper kan utvecklas genom inlärning, till exempel då barnet ställs inför en uppgift som de kan ut-föra eller där barnet i aktiviteten kan utveckla ny intelligens. Ett sätt att utveckla ny in-telligens är att använda leksaker till något annat än de ursprungligen ämnats för, eller hitta alternativa lösningar på uppgifter.

Nora Lindén beskriver hur man inom Piagettraditionen utifrån ovan nämnda teorier kan hitta ett stöttabegrepp, som innebär att man kan stödja ett barn i dess utveckling genom att stödja dess nyfikenhet, vetgirighet och lust att utforska via didaktisk verksamhet. Piaget menade att barnets nyfikenhet är ett uttryck för bristande kognitiv balans hos bar-net, nyfikenhet medför att barnet söker kunskap, pedagogens roll blir då att stötta detta genom att låta barnet få ändamålsenligt erfarenhetsmaterial att agera utifrån. Barnets lust att utforska menar författaren att pedagogen kan stötta genom att kontinuerligt hålla barnets behov av utforskning vid liv.20

Då vi i vår undersökning här fokuserat oss på barn i åldern 3-5 år känns det viktigt att se vad forskare har kommit fram till att hjärnan behöver i den åldern. Hjärnforskaren David Ingvar menar att för att känna ansvar för vår miljö krävs det att vi har tillgång till våra sinnen.

Det är nödvändigt att vara utomhus för att våra hjärnor skall stimuleras av det flöde av ljud, ljus, former och färger som naturen bjuder på. Vi behöver de stimuli för vår hörsel, vår syn och vår hud som finns utomhus t ex i fågelsång och vindsus, solreflexer och skuggor, fukt och dimma och färgupplevelser bland blommor och insekter. Våra hjärncellers tillväxt är beroende av denna särskilda stimulans som naturen erbjuder. Särskilt i åldrarna 3-6 år då energiflödet i den mänskliga hjärnan är störst.21

17Dahlgren och Szcepanski (2001) s.39 18a.a.

19

Lindén (1993) s. 93ff

20a.a. 21

(12)

2.4 Hälsoeffekter

Om man skriver in ordet utomhuspedagogik på riksdagens webbsida22 får man en mängd träffar på motioner och interpellationer som alla i någon form handlar om vikten av att bereda utomhuspedagogiken större plats i förskole- och skolverksamheten. Man hänvisar till larmrapporter kring den ökande graden av barnfetma och vikten av daglig motion i skola och förskola. Barn och ungdomar lever idag ett mer stillasittande liv än för bara några år sedan och skolan har ett viktigt uppdrag att motverka detta.

Förr var det självklart att barnen var ute och lekte - det fanns för lite plats inomhus. Nu finns det mycket utrymme inne, och datorer, TV-tittande och organiserade fritidsaktiviteter tar upp mycket av deras tid. Detta förändrade levnadssätt gör att fysisk ohälsa, bland annat övervikt, kommer allt tidigare i åldrarna. I städerna finns det i nuläget inte tillräckligt med stora och spännande ytor för barn att röra sig på. Hälsoeffekterna av utevistelse är stora och utelek kan också öka självtilliten och ge stunder med stort välbefinnande.23

Forskning har visat att barnen (och pedagogerna) blir mindre stressande och får en stör-re koncentrationsförmåga vid utevistelse.24 Barn som vistas mycket ute får bättre moto-rik och fantasi, rör sig mera och koncentrerar sig bättre än barn som vistas inne större delen av dagen.25 Detta har även befästs hos Szczepanski som utfört mätningar av stresshormon i saliven och funnit att den minskade bland elever och lärare som ägnade sig åt utomhuspedagogik i alla ämnen. Han betonar även att lärandet fördjupas och att koncentrationsförmågan ökar.26

Den svenske forskaren Patrik Grahn har i sin avhandling bevisat att barn som vistas mycket ute är betydligt friskare än andra barn, har starkare fysik, bättre motorik och är vigare än andra barn. Frisk luft, fria ytor och möjligheten att dra sig undan, anses vara några av orsakerna till utevistelsens positiva effekter.27

Trots alla omvittnade hälsofördelar är det tyvärr inte helt riskfritt för barn att vistas ute:

Överexponering för UV-strålning i unga år medför nämligen ökad risk för hudcancer. På vå-ren vistas barnen för mycket ute i sandlådor och på andra ställen som saknar skugga. Där exponeras de för kraftigt av solljus.28

22

Riksdagens webbsida, sökord: Utomhuspedagogik

23Sveriges Lantbruksuniversitets forsknings och kunskapsbank, Adelsköld ”Barn behöver hemliga

platser”

24Granberg (2000) s. 10

25Sveriges Lantbruksuniversitet, Adelsköld 26

Andersson (2008)

27Granberg (2000) s.10f 28

(13)

2.5 Styrdokumenten

För att kunna undersöka förskolornas mål och ambitioner kring utevistelse, blir det vik-tigt att studera vad läroplanen säger, samt vilka förskolornas egna mål och riktlinjer an-gående ämnet är.

2.5.1 Läroplanen:

I läroplanens första kapitel, under rubriken Förskolans uppdrag, står att förskolan skall: ”erbjuda barnen en trygg miljö som samtidigt utmanar och lockar till lek och aktivitet. Den skall inspirera barnen att utforska omvärlden.”29

Förskolan skall lägga stor vikt vid miljö- och naturvårdsfrågor. Ett ekologiskt förhållnings-sätt och en positiv framtidstro skall prägla förskolans verksamhet. Förskolan skall medver-ka till att barnen tillägnar sig ett varsamt förhållningssätt till natur och miljö och förstår sin delaktighet i naturens kretslopp. Verksamheten skall hjälpa barnen att förstå hur vardagsliv och arbete kan utformas så att det bidrar till en bättre miljö både i nutid och i framtid. För-skolan skall erbjuda barnen en i förhållande till deras ålder och vistelsetid väl avvägd dags-rytm och miljö. Såväl omvårdnad och omsorg som vila och andra aktiviteter skall vägas samman på ett balanserat sätt. Barnen skall kunna växla mellan olika aktiviteter under da-gen. Verksamheten skall ge utrymme för barnens egna planer, fantasi och kreativitet i lek och lärande såväl inomhus som utomhus. Utomhusvistelsen bör ge möjlighet till lek och andra aktiviteter både i planerad miljö och i naturmiljö.30

I kapitel två under rubriken Normer och värden, står som ett av målen att förskolan skall sträva efter att ”varje barn utvecklar respekt för allt levande och omsorg om sin närmiljö”. Under rubriken Utveckling och lärande finner vi strävansmålen att ”varje barn utvecklar sin motorik, koordinationsförmåga och kroppsuppfattning samt förståelse för vikten av att värna om sin hälsa och sitt välbefinnande”31 samt att de ”utvecklar för-ståelse för sin egen delaktighet i naturens kretslopp och för enkla naturvetenskapliga fe-nomen, liksom sitt kunnande om växter och djur.”32 ”Arbetslaget skall ge barn möjlig-het att lära känna sin närmiljö och de funktioner som har betydelse för det dagliga livet samt få bekanta sig med det lokala kulturlivet.”33

29Lpfö 98, s. 9 30Lpfö 98, s. 10 (vår kursivering) 31 Lpfö 98, s. 13 32 a.a. 33 Lpfö 98, s. 14

(14)

2.5.2 Förskolorna och deras målsättning kring utevistelse:

De båda förskolorna arbetar medvetet med utepedagogik.34 Båda förskolorna benämner sig själva som hälsofrämjande och satsar på daglig utevistelse och ständigt förbättrad utemiljö. En av förskolorna är belägen i Malmö, i undersökningen kallad Storstadens

förskola, och den andra i ett litet samhälle utanför staden, Lillortens förskola. Båda för-skolorna är ungefär lika stora och rymmer cirka 100 barn, har stora, gröna, lummiga gårdar, med både traditionella lekredskap och många naturliga små uterum i form av buskage, avskilda vrår och småstigar lite här och var, där barnen kan mötas och få en känsla av genuin naturmiljö. Storstadens förskola är centralt belägen i ett mångkulturellt och skarpt segregerat område med flerfamiljshus. Halva upptagningsområdet består av hyreslägenheter och halva av attraktiva bostadsrätter. Lillortens förskola ligger i ett vil-lasamhälle av mer homogen karaktär. Vi har granskat de dokument som finns tillgängli-ga på internet och som således både föräldrar och pedagoger kan antas ha tillgång till.

Lillortens förskola:

I förskolans kvalitetsredovisning nämns att det hälsofrämjande arbetet genomsyrar hela verksamheten och prioriteras högt och att pedagogerna har utvecklat utepedagogiken på ett ”mycket tillfredsställande sätt.”35 Man har påbörjat ett ”sova-ute-projekt” och satsar på en utökad uteverksamhet inom alla verksamheter.36 I den gemensamma målsättnin-gen för enheten står dessutom att man ”...vill ge barnen en lärande miljö både ute och inne”37

I den information som finns att läsa på kommunens hemsida38, står att läsa om Lillortens förskola att den har en stor och lummig gård:

...en naturlig träffpunkt för barnen. Rörelse och lek är för oss viktiga aktiviteter som bedrivs både ute och inne. Vi gör utflykter i vår närmiljö, följer naturens växlingar och försöker skapa en lugn lekmiljö för våra barn.

34Kvalitetsredovisning, Lillortens Förskola 35a.a

36

a.a.

37Föräldrainformation, Lillortens Förskola, Häfte som alla föräldrar får. 38

(15)

Storstadens förskola:

I verksamhetsplanen för storstadsförskolan står att ”det hälsofrämjande perspektivet ska vara vägledande för alla verksamheter”39. Vidare beskrivs att utemiljön är av stor bety-delse för barns välbefinnande såväl i ett lärarperspektiv som i ett hälsoperspektiv och att man skall sträva efter att den skall vara inbjudande och inspirerande. Kring utemålen i verksamhetsplanen står det att:

Barnen skall vara ute varje dag ./.../ Utemiljön är en resurs för hälsa och lärande. Tillhörig-heten till en plats skapar förutsättningar för att inte skada natur och kultur. Det är viktigt att en känsla av samhörighet med miljön grundläggs tidigt.

I kvalitetsredovisningen står bland annat att förskolan skall arbeta med utemiljön i om-rådet så att den blir kreativ, stimulerande och ger barnet många valmöjligheter.40

Detta bör innebära att barnens motorik förbättras. Att vara mycket ute är också viktigt ur en förebyggande hälsoaspekt. Dessutom ger utomhusvistelsen goda möjligheter till inlärning.

Slutligen står det att ”De resultat vi kan förvänta är att barnen inlärning och motorik men också hälsa förbättras.”

39Verksamhetsplan, Storstadens Förskola 40

(16)

3. Metod

I metodkapitlet tar vi upp hur vi har gått tillväga när vi gjort vår undersökning utifrån vår frågeställning: Hur ser föräldrarna på utomhuspedagogik? Hur ser pedagogerna på utomhuspedagogik? och Föreligger det några skillnader mellan föräldrarnas och peda-gogernas uppfattning om hur uteverksamheten skall bedrivas utifrån hypotesen att både föräldrar och pedagoger ser många positiva aspekter med uteverksamhet/utomhuspeda-gogik, men att deras motiv skiljer sig åt. Genom att studera hur andra föräldrar och pedagoger ställer sig till frågeställningen hoppas vi kunna stärka vår hypotes.41

Vi redogör för vald metod, berättar vilka föräldrar och pedagoger vi valt att intervjua, och förklarar varför vi gjort detta urval. Vidare följer en beskrivning av hur det gick till när vi gjorde intervjuerna. Slutligen berättar vi hur vi har bearbetat och analyserat inter-vjuerna.

3.1 Val av ansats och undersökningsmetod

Vi har valt att använda oss av en serie kvalitativa intervjuer med en låg grad av struktu-rering. Vi ville att respondenterna öppet och med egna ord skulle redogöra för sina syn-punkter och inte begränsas till bundna svarsalternativ.

Annika Lantz definierar fyra former av intervjuer: den öppna, den riktat öppna, den

halvstrukturerade och den strukturerade42. Enkäter är den mest strukturerade formen av

utfrågning, har fasta frågor och ger vanligen bundna svarsalternativ. En öppen intervju däremot fokuserar på det som respondenten finner meningsfullt. I den riktat öppna inter-vjun är det respondenten som fördjupar sig i det som intervjuaren tycker är menings-fullt. ”Intervjuaren söker sammanhangsbestämd kunskap om de kvaliteter som inter-vjuaren har definierat.”43 Vi fann att riktat öppna intervjuer passade bäst för vår under-sökning, och vi upplever att vi genom denna ansats, haft stora möjligheter att verkligen få fram respondenternas inre tankar kring ämnet.

Under intervjuerna använde vi oss av en intervjuguide med sex frågor44. Fem av frågor-na var identiska till både föräldrar och pedagoger. En av frågorfrågor-na skilde sig, och det är

41 Thurén (1991) kap. 4, samt Patel och Davidson (2003) s. 20ff. 42

Lantz (1993) s. 21

43Lantz (1993) s. 21 44

(17)

nummer fyra, där vi frågade föräldrarna vilka förväntningar de hade på verksamheten innan deras barn började och vilka förväntningar de har nu, och där vi frågade

pedago-gerna vad de upplever att föräldrarna tycker är viktigast.45 Vår tanke var att hålla oss till

intervjufrågorna och att vid behov eventuellt utveckla och förtydliga begrepp som exempelvis utomhuspedagogik.

3.2 Enskilda intervjuer

I undersökningen valde vi att intervjua respondenterna enskilt, med tanke på att de inte skulle bli påverkade av varandra eller känna sig hämmade. Vi ville att de skulle känna sig så bekväma som möjligt under intervjun och för att föräldrarna skulle kunna känna att de kunde prata öppet, kände vi att det var viktigt att förtydliga att de var anonyma i undersökningen även i relation till pedagogerna.

3.3 Etiska överväganden

Vi var noga med att tala om för respondenterna att varken de eller förskolorna skulle namnges i undersökningen46. Vi använder oss av fingerade namn för att lättare skilja respondenterna och förskolorna åt, och för att det ska upplevas mer personligt. Eftersom Malmö är den enda storstaden i regionen och dessutom vår utbildningsort, kände vi att det blev uppenbart att det var just Malmö vi refererade till och såg därför ingen anled-ning att inte nämna det. Vi kommer däremot inte att skriva var i Malmö förskolan är be-lägen, för att behålla anonymiteten. Eftersom grannkommunen är mindre namnger vi så-ledes inte den av ovan nämnda skäl.

3.4 Urval

Vi har valt att undersöka två förskolor som i sin målsättning säger sig satsa mycket på utevistelse och som båda har en hälsofrämjande profil. Vi valde att intervjua pedagoger och föräldrar från två förskolor som vi har haft kontakt med sedan tidigare. En av

45

Se bilaga. Intervjufrågor

46Detta medför dock att vi inte kan skriva ut adresserna till de internetsidor där vi hämtat information om

(18)

skolorna är belägen i Malmö, i undersökningen kallad Storstadens förskola, och den andra i ett litet samhälle utanför staden, Lillortens förskola. Båda förskolorna har stora, gröna, lummiga gårdar, med både traditionella lekredskap och många naturliga små ute-rum i form av buskage, avskilda vrår och småstigar lite här och var, där barnen kan mö-tas och få en känsla av genuin naturmiljö. Vi valde att intervjua en pedagog och tre för-äldrar på respektive förskola, ett antal som kändes överkomligt och hanterbart.

Meningen var att i så stor utsträckning som möjligt intervjua föräldrar till både pojkar och flickor. Eftersom vi valde att endast intervjua en pedagog i respektive verksamhet, blev det viktigt att personen i fråga kände sig engagerad i ämnet för att få så mycket som möjligt ut av intervjun. Förskolorna fick därför själva välja vilken pedagog som skulle intervjuas.

3.5 Genomförande

Vi kontaktade föräldrarna i samband med förskolornas utefixardagar47 och informerade om vilka vi var och vad vi ville undersöka. Hälften av intervjuerna kunde genomföras direkt på plats och de andra bokades in till senare tillfällen. Alla intervjuer ägde rum utomhus och samtliga respondenter hade sina barn i närheten vid intervjutillfället. Vi försökte dock gå lite avsides, för att skapa en så lugn miljö som möjligt. Då en av föräldrarna direkt motsatte sig att bli inspelad på band, valde vi att endast anteckna svaren vid samtliga föräldraintervjuer för att resultatet skulle bli jämförbart48. Ursprungligen gjordes sex föräldraintervjuer, med föräldrar till barn mellan tre och fem år, tre pojkar och tre flickor, men då den ena intervjun var med ett par49, bestämde vi oss senare att för enhetlighetens skull utesluta den ur undersökningen.50

Pedagogintervjuerna ägde rum i ett avskilt rum på respektive förskola. Båda responden-terna hade fått tillgång till intervjuguiden dagen innan intervjun, något som var ett di-rekt önskemål från den ena förskolläraren som inte kunde tänka sig att ställa upp om

47På utefixardagarna samlas barn, föräldrar och personal och arbetar gemensamt med utemiljön. Man

målar klätterställningar, målar hopphagar och labyrinter på asfalten, gräver ned bildäck till hinderbanor, planterar, sår osv.

48Trost (2005) s. 54 49

Den andra föräldern, kom och ställde sig bredvid, och ville också vara med i samtalet.

50Det kan vara intressant att notera att föräldraparets svar dock inte skilde sig nämnvärt från de andra

(19)

hon inte fått möjlighet att tänka igenom sina svar i förväg. Pedagogintervjuerna spelades in på band. Vid intervjun på Storstadens förskola, kom vid två tillfällen barn in i rum-met under intervjun, som därför tog något längre tid än den andra.

Vid samtliga intervjuer utvecklade vi vad vi menade med utomhuspedagogik, det vill säga det som barn och pedagoger gör tillsammans när de vistas ute, och vid intervjuerna förtydligade vi även vad vi menade i första frågan: ”Vad innebär det för dig (som

föräl-der/som pedagog) att förskolan har en hälsofrämjande profil och satsar mycket på ute-vistelse.”

3.6 Bearbetning och analys

Vi renskrev intervjuanteckningarna och lyssnade igenom de bandade intervjuerna och skrev ut dem för att kunna arbeta med dem på ett bättre sätt. Kvalitativa intervjuer är tidskrävande51. De två bandade intervjuerna gav ett stort textmaterial. Då vi läst igenom intervjuerna försökte vi hitta likheter och skillnader mellan respondenternas svar i förhållande till våra frågeställningar. Vi grupperade svaren, föräldrarnas för sig och pedagogernas för sig, under fyra rubriker: Friskare barn, Lek, utveckling och motorik,

Gården och Fri lek eller styrda aktiviteter. Efteråt analyserade vi detta utifrån vår bakgrundslitteratur och de teorier kring utomhuspedagogik som vi presenterat i föregående kapitel.

51

(20)

4. Resultat

I resultatkapitlet går vi igenom intervjuerna, föräldrarna för sig och pedagogerna för sig. Vi presenterar svaren under fyra samlingsrubriker: Friskare barn, Lek, utveckling och

motorik, Gården samt Fri lek eller styrda aktiviteter? Detta för att senare i analyskapit-let lättare kunna knyta resultatet till vår frågeställning tillsammans med den litteratur som vi presenterat i kapitel två.

4.1 Föräldrarna

Här presenteras föräldrarnas intervjusvar utifrån de fyra huvudrubriker som nämnts ovan. Vi har valt att kalla föräldrarna från Lillortens förskola Anna och Pär, båda för-äldrar till pojkar. Förför-äldrarna från Storstadens förskola kallas Nina, Lisa och Sofie. Nina och Lisa är föräldrar till flickor, och Sofie till en pojke.

4.1.1 Friskare barn:

Samtliga föräldrar i undersökningen ställer sig positiva till utevistelse och nämner att barnen blir friskare av att vara ute mycket:

Sofie: Jag tror att barnen blir friskare, piggare och gladare. Absolut. Och så vet jag att de försöker vara ute extra mycket i förkylnings- och influensatider och det verkar ju funka. Min son är nästan aldrig sjuk

Anna: Bra att de är ute mycket, man får friskare barn då.

Per: Fördelarna är många, barnen får frisk luft, de får röra sig mer och blir friskare.

Nina: Det känns bra. Man vet att de kommer ut i naturen även om man bor i stan. De har lite frukt och bär, får känna gräs under fötterna och håller sig friskare.

De nämner också att det är skönt att veta att barnen har varit ute mycket medan de vistas på förskolan, så de lekt av sig när de kommer hem. Föräldrarna säger vidare att barnen blir gladare av att vistas mycket ute, att de orkar med dagen på ett bättre sätt, blir pig-gare och får bättre aptit:

(21)

Anna: Det är även skönt att veta att barnen har varit ute mycket de dagarna man hämtar sent, för det finns inte alltid utrymme att själv vara ute så mycket då.

Sofie: Jag tycker det är jätteskönt att veta att mitt barn är ute mycket, och att han har lekt av sig när han kommer hem.

Nina: Man håller sig friskare om man är ute mycket, och man orkar med dagen på ett bättre sätt. Det är ju bra om man även kan lära sig något.

Pär: ...ju mer barnen är ute är bara bra. De sitter inne så mycket ändå.

Den enda nackdel som nämns är att det ibland kan vara svårt att hinna smörja in barnen med solkräm på morgonen under den varma årstiden.

4.1.2 Lek, utveckling, motorik:

Föräldrarna upplever generellt att det är bra för barnen att röra sig mycket, och att detta sker bäst i utemiljö.

Lisa: Man får bättre aptit om man är ute mycket och kan röra sig på ett helt annat sätt än inne.

Flera föräldrar nämner att det är mycket fri lek, och att de tror att barnen springer runt mycket och har skojigt under utevistelsen. En förälder tycker det var mer förvaring förr, och är mer pedagogiskt nu:

Pär: Jag tror att barnen leker och springer runt och skojar. /.../ Nu har jag lite en annan bild. Jag tycker det är mer pedagogiskt och att pedagogerna gör mycket och det görs mycket tillsammans med barnen, man fixar och har lekar osv. Det är ingen förvaring, vilket jag tänkte innan.

En annan förälder nämner självkänsla som en viktig faktor för att hon och hennes barn skall trivas med förskolan:

Lisa: Just självkänslan tycker jag är viktig, hemma blir det lätt, ´nej, nej, inte, inte´ - det är mera positivt på förskolan, de har en mer tillåtande attityd och säger mer: ´Gör såhär!´ istället för bara nej.

(22)

4.1.3 Gården:

Föräldrarna upplever att barnen mest är på gården, men ger sig av på utflykter lite då och då. En förälder nämner att hon i början upplevde att det var synd att barnen inte åkte på fler utfärder, men att hon nu har ändrat åsikt:

Lisa: Jag tycker att det är skönt att de är på gården – det känns tryggare.

Att det ordnas uteaktiviteter även för föräldrarna upplevs positivt. Föräldrarna till barn på Storstadens förskola nämner detta:

Nina: De har ju även möten ute, för föräldrarna. Gårdsfester, ljusfest, ute-Lucia osv.

Lisa: De har ju ljusfester och så ute, för oss föräldrar också, och det är jättetrevligt.

Föräldrarna säger samstämt att de inte känner sig så insatta i utemålen52 men uppger att de ändå upplever att det märks att förskolorna satsar på sin utemiljö, och på hur gården används:

Nina: De är väldigt engagerade i hur gården används och gör hela tiden nya grejer. Man märker att de är eldsjälar./.../ Hur gården används verkar mycket genomtänkt, jag tror att de har kontaktat en landskapsarkitekt för att få det så bra som det bara går.

Pär: ...jag upplever att det satsas mycket på utevistelse och hälsa.

Sofie: Det känns som om de hela tiden strävar framåt, efter förbättring.

De flesta föräldrarna säger sig uppleva att förskolorna satsar mycket på utevistelse och hälsa. En sak som alla respondenter verkar tycka är mycket viktigt är personalens engagemang:

Nina: Man märker att de är eldsjälar.

52

(23)

4.1.4 Fri lek eller styrda aktiviteter:

Alla tillfrågade föräldrar tror att det är mest fri lek, men även av pedagogerna styrda aktiviteter när barnen vistas ute på förskolan:

Anna: Jag upplever det som att barnen leker mest själva och att pedagogerna står i närheten.

Nina: De är ute och leker fritt, utan styrning. De har även temasaker ute. /.../ De utnyttjar gården mycket till pedagogisk verksamhet.

Lisa: Ibland har de ordnade lekar, som personalen håller i men de har mycket fri lek. Mest fri lek tror jag.

Sofie: Jag tror att de mest har fri lek, om de inte håller på med någon temagrupp eller gymnastik, för då styr ju personalen.

Pär: Jag tror att barnen springer runt och skojar. Jag tror att det är fri lek.

En förälder efterlyste mer ordnade lekar, som personalen sätter igång. Den fria leken upplevs inte enbart som positiv:

Anna: Jag kan känna att jag kanske hade velat att de skulle sätta igång fler lekar med barnen.

Sofie: Sedan kan jag ha lite svårt att se, de talar hela tiden om den fria leken, nästan som om det var en trollformel. Jag märker ibland på föräldramöten och så att många föräldrar tycker det låter lite flummigt.

(24)

4.2 Pedagogerna

Här presenterar vi resultatet från intervjuerna med pedagogerna. Eftersom vi spelat in dem på band och sedan skrivit ut ord för ord, blev materialet avsevärt större än föräld-rarnas. Vi har valt att kalla förskolläraren från Lillorten för Linda och förskolläraren från Storstaden för Stina.

4.2.1 Friskare barn:

Båda respondenterna tycker daglig utevistelse är viktigt, och anser att barn blir friskare av mycket utevistelse:

Linda: För att det är ju verkligen konstaterat att det är bra för barnens hälsa och väl och ve. Så jag känner verkligen att jag är så tacksam att vi har den profilen. att vi kan jobba mycket ute, och att barnen är ute flera gånger om dagen.

Stina: Dels för att jag själv är en människa som har hälsotänket och dels så tycker jag alltså att det ska genomsyra allting. Och vi har det tänket på förskolan också. Det är ett utav våra värdegrundsmål, att vi satsar på hälsa.

Både Linda och Stina uppger som ett allmänt vedertaget faktum att utevistelse stärker immunförsvaret, man får bättre hälsa och man får utlopp för sin energi. I förkylnings- och influensatider försöker man därför på båda förskolorna vara ute extra mycket:

Linda: För att vi har märkt att det överhuvudtaget har vi märkt att dom eh, mår bättre och vi har oftast faktiskt inte sjuka barn faktiskt.

De upplever även att koncentrationen ökar efter utevistelse:

Linda: Det kan vi märka, men när de väl har sänkt lite och de har kommit till ro, så märker jag att de jobbar bättre och de njuter av att de har varit ute. Kroppen har fått sitt och de bara tycker om när vi sedan sätter igång med aktiviteter.

Om man varit inne länge märks det på barnens koncentration. Stina uttrycker det som att barnen får spring i benen:

Stina: Man ser ju på dem – de har spring i benen. De vill komma ut.

Att vara ute mycket är vanebildande. Linda har noterat att barnen ofta är okoncentrerade och rastlösa på måndagen, då de inte varit ute så mycket under helgen:

(25)

Linda: Vi märker att barnen är så rastlösa på måndagen. Ute alldeles för lite tror jag hemifrån, men jag är inte säker. /.../ men barnen är /.../ extra rastlösa och när jag frågar barnen så säger de att de har spelat data, de har sett på teve och knappt varit ute, och naturligtvis ska man få mysa och njuta och ha det bra därhemma, men en liten liten paus för att gå ut, kanske till en lekplats eller ut och cykla helt enkelt, det skulle jag vilja kanske framföra till föräldrarna lite mer...

Hon påpekar att det är pedagogernas uppgift att ”lyfta fram försiktigt, på ett fint sätt, utan att de skall känna sig kränkta och påhoppade utan att man kan ge det mera som ett tips liksom.”

Båda respondenterna säger att barnen blir gladare av mycket utevistelse, och en av dem påpekar att det är extra viktigt att satsa på utevistelse och rörelse med tanke på larm-rapporterna om överviktiga barn. Barnen sover bättre när de vistats mycket ute.

Kulturella skillnader:

Båda pedagogerna nämner att de upplever att det i föräldrarnas inställning till utevistel-se verkar föreligga kulturella skillnader: Föräldrar som kommer från varmare länder kan tycka att ”vi är tokiga här som går ut i hagel och snö och rusk.”

Stina: För oss nordbor *skratt* ...helt enkelt så är det viktigt. Vi vet alltså att det är bra att vara ute /.../Det är bra att vara ute och härja och springa och i alla väder osv då./.../´Ska ni verkligen gå ut idag – det är jättekallt!´ ´Nej – det är så friskt och härligt´, säger ju liksom vi då. På med ordentliga kläder bara då – alltså locka med dem. Att det är viktigt att gå ut. Du blir inte sjuk för att du går ut i kylan.

4.2.2 Lek, utveckling, motorik:

Båda förskollärarna berättar att de hela tiden försöker utmana barnen, vad gäller lek, ut-veckling, motorik. Viktiga faktorer är att det skall vara roligt, spännande och utvecklan-de för barnen. Förskolorna utvärutvecklan-derar kontinuerligt sitt arbete, och planerar utifrån vad de märker att barnen behöver träna:

Linda: Och hela tiden hittar vi nya utmaningar, Det kan vara att man skall lära barnen att gå lite längre. T.ex. det kan vara att de skall gå från denna förskolan till närmsta parken. Bara för att inte... för att vi har märkt, att barnen inte är så vana vid att gå. De åker bil ofta

Det satsas mycket på utemiljön, på förskolornas gårdar. En genomgående tanke är att inte servera färdigpaketerade lösningar. Storstadens förskola har en särskild trädgårds-grupp som träffas regelbundet och arbetar med hur utemiljön kan förändras; de vidare-utbildar sig kontinuerligt och vill efter samråd med en trädgårdsdesigner exempelvis

(26)

göra om cykelslingorna:

Stina: ´Ni kan ändra asfaltslingan – så att den inte är så rak. Det skall vara lite mer kringelikrokar. Det skall vara…´ Hela tiden det här, utmaningar. Det skall inte vara fyrkantigt rakt. Det skall inte vara färdiga lekredskap...om man tänker traditionella lekplatser – det skall inte…Det måste inte finnas.. rutschkana och det måste inte finnas färdiga byggställningar eller vad skall jag skall kalla det för, utan, andra utmaningar. Många små mötesplatser. Små kringelikrokar. Runt kullen – alltså en kurva. ´Var hamnar jag om jag cyklar här? Jag ser liksom inte riktigt -Gud vad

spännande! – in i en lummig buske där´ och så vidare då…

Under utevistelsen säger respondenterna att barnen får utlopp för sin rörelse och energi och mår ”bra på alla sätt och vis”, kan utveckla sig, träna sin kropp och samtidigt lära sig av omgivningen. Går barnen inte ut får de ”spring i benen” och koncentrationen sviktar. Efter utevistelsen får barnen däremot lättare att koncentrera sig, även om ljudni-vån höjs ett par snäpp precis när man kommer in:

Linda: Det kan vi märka, men när de väl har sänkt [volymen] lite och de har kommit till ro, så märker jag att de jobbar bättre och de njuter av att de har varit ute. Kroppen har fått sitt och de bara tycker om när vi sedan sätter igång med aktiviteter./.../de mår bättre och /.../överhuvudtaget att de fokuserar när man har sagostund eller man har aktiviteter eller överhuvudtaget, man ... om det är någonting där man ska koncentrera sig så funkar det bättre. Men ljudnivån dröjer lite innan dom kommit till ro.

Ur pedagogernas synvinkel är det viktigt att utevistelsen för barnen är både rolig och spännande. Barnen tränar sig dels socialt och motoriskt, men även på exempelvis mate-matik och man passar på att väva in ett forskande arbetssätt genom att studera det man möter ute, och sedan arbeta vidare med det inne, genom att exempelvis slå i böcker.

4.2.3 Gården:

En skillnad som båda förskollärarna nämner mellan föräldrar och pedagoger är hur ofta man skall lämna förskolan och bege sig på utflykt. Barngruppernas storlek, andelen femtontimmarsbarn och kraven på bälten i bussar försvårar utflykter:

Stina: Vi kan inte i dagsläget dra iväg med alla ungar, ofta – som man kunde förr...

Här märks en skillnad mellan de båda förskolorna. Lillortens förskola verkar dock ge sig av ut i samhället oftare än Storstadens förskola:

Linda: Vi har kunnat gått iväg på utfärder där vi har haft speciella uppdrag. Eller kan det vara när vi har gått på promenad och sett vad vi har i vår närmiljö. Vi har ju en by, med torget till exempel där vi ibland har varit och handlat frukt och gått till biblioteket och till olika kulturevenemang. Vi utnyttjar vår kommun, så gott vi kan. Vi tycker om att gå ut ofta, men i bland är det så att det är

(27)

bara någon gång som vi är på utflykt. Det är inte varje vecka, utan det kan vara någon gång i månaden.

Storstadens förskola nämner att många barn i området inte kommer utanför sitt bostads-område, utan även tillbringar semestern där och sällan beger sig någonstans. Därför för-söker man komma iväg på någon utflykt per termin, men säger samtidigt att utflykter inte är:

Stina: högt prioriterat för oss. Vi har en underbar gård. Det är den vi utnyttjar till max – och vi vill bara göra den ännu bättre./.../Därför satsar vi ju mycket på gården också, så har vi ju den som en naturlig förlängning. Vi har små trånga lokaler. Vi har mycket barn i dagsläget men vi har en underbar gård. Stor, som inbjuder till att röra på sig. Men det är inte lika behändigt att dra iväg och sen tycker vi inte att det ger så mycket heller, att man går iväg på olika ställen var och varannan vecka, utan tryggheten är här.

Att åka på utflykt beskriver hon som en ”rolig happening” men det som prioriteras är utevistelsen på den egna gården, där tryggheten finns.

Att föräldrarna engagerar sig i förskolans aktiviteter och har en positiv inställning till utevistelse tycker båda förskollärarna är viktigt. Båda förskolorna anordnar gårdsfixar-dagar, dit föräldrarna kommer för att hjälpa till. Det kan handla om att måla bandylinjer och hopphagar på asfalten, gräva ned bildäck att balansera på, bygga hinderbanor, måla klätterställningar, snickra odlingslådor med mera. Detta bidrar också till att skapa en positiv inställning till utevistelsen:

Stina: Det är en utmaning det också, att få med dem och då är sådana här dagar också bra, att dom kan komma, som är intresserade. Vill dom inte vara med så behöver man inte. Man kan bara komma hit och se att många hjälper till och att det är faktiskt för barnens skull som vi, som vi gör det.

Linda upplever att säkerhet är en viktig aspekt för många av föräldrarna på Lillortens förskola. Hon får ofta frågor kring om hinderbanorna är säkra, och om pedagogerna all-tid är i närheten så att barnen inte skadar sig.

Lillortens förskola har satsat mycket på utemiljön. De har byggt uterum och utesovplat-ser, något som de upplever att föräldrarna tycker varit positivt. Storstadens förskola på-pekar att ett problem med att arbeta mycket ute, är att alla saker man använder måste tas in, och låsas in på kvällen. De hade gärna velat bygga en utebyggplats, men det går inte på grund av att sakerna inte får stå orörda.

(28)

Ingen av förskollärarna upplever det som att föräldrarna tycker att det är ett problem att skaffa extra ytterkläder som möjliggör mycket utevistelse.

4.2.4 Fri lek eller styrda aktiviteter:

På båda förskolorna förekommer styrda aktiviteter, men den fria leken dominerar vid utevistelsen:

Linda: När då är det just under vår och sommarhalvåret och då, dels kan det vara självvald aktivitet. Det som kallas fri lek också. Men också när vi har planerat in utepedagogik.

Att cykla är oerhört attraktivt; på storstadens förskola har man till och med infört cykel-fria dagar, då barnen får ägna sig åt andra aktiviteter. Man har gemensamma utemånda-gar där personalen står utposterade vid olika stationer med exempelvis, vattenlek, bygg-lek, studsmatta, målning med stafflier, kojbygge och så vidare. Barnen rör sig fritt mel-lan stationerna. Personalen försöker uppmuntra barnen att göra olika saker:

Stina: Vi försöker ju utmana dem med gården också. Vi har ju en kulle, som man kan göra grejer med, man kan springa upp och ner, i synnerhet de små barnen. Det är ju en liten utmaning – det är ju nästan ett berg för dem. ”Springa upp. Springa ned – springa upp, springa ned”. Vi tar ut leksaker: vi har hjul, cykelhjul. Roligt att stå där uppifrån och rulla ner. Få dem att springa efter...

(29)

5. Analys och diskussion

I detta kapitel kommer vi att analysera resultatet och diskutera det utifrån vår frågeställning och den bakgrundskunskap vi presenterat i kapitel två. Vi har stärkt vår hypotes att såväl föräldrar som pedagoger ser många positiva aspekter med uteverksamhet/utomhuspedagogik, men att deras motiv till detta skiljer sig åt, dock inte i den utsträckning vi trodde från början. Detta är ett intressant ämne att utveckla vidare, och vi kommer avslutningsvis att ge förslag till vidare forskning.

I undersökningen kom vi fram till att det föreföll sig vara mer betydelsefullt för föräldrarna än pedagogerna att utfärder ingick i verksamheten. Stina utryckte att de känner att tryggheten för barnen finns här på förskolans gård och att det är viktigare att de satsar mycket på att förbättra den och att hitta nya utmaningar, även Linda påpekade vikten av att utveckla gården. Pedagogernas tankar stämmer överens med Granbergs teorier kring att barn inte kan ta till sig nya erfarenheter och kunskaper förrän de känner sig trygga på en plats och att det är viktigt att låta barnen undersöka detaljer för att kunna vidga sina kunskaper. Barnpsykiatern Bowly menade också att barn har ett starkt behov av anknytning för att känna tryggheten, som i sin tur ligger till grund för att frigöra en lust att lära, vilket även detta överensstämmer med vad pedagogerna sade. I läroplanen står det att förskolan skall främja barns lust att lära och det framgår i intervjuerna att båda pedagogerna är starkt motiverade till att utveckla barnens nyfikenhet och att stödja dem i deras lust att lära, bland annat genom att skapa utmanande aktiviteter och försöka få med barnen på dessa.

Många föräldrar kände att det var bra att barnen rör på sig mycket och att de kan ”leka av sig” på ett annat sätt i en utemiljö än i en innemiljö. Föräldrarna såg positiva aspekter av detta som till exempel att barnen sover bättre och att de får ökad aptit. Linda hade märkt att barnen kan koncentrera sig bättre när de har varit ute och beskrev det som att man kan se på barnen att de behöver komma ut, även Stina beskrev en känsla av att hon märkt att både personal och barnen känner ett behov av vistas ute minst en gång om dagen. I denna fråga verkar både pedagoger och föräldrar känna och uppleva samma sak, om än uttryckt på olika vis. Som vi tagit upp i vår bakgrundsteori har forskning

(30)

kring utevistelse visat att både personal och barn får en ökad koncentrationsförmåga och blir mindre stressade. Granberg tog även upp ämnet och skrev att det har konstaterats att barn behöver röra sig för att kunna sitta still. Detta verkar stämma väl överens med det vi kommit fram till i vår undersökning, både ur pedagog- och ur föräldraperspektiv. En reflektion som känns viktig, relaterat till barns koncentration, är att Linda ibland kunde uppleva det som att barnen blir vana vid att vara ute mycket i verksamheten och om de då är stillasittande mycket på helgerna blir en följd av detta att de blir mer rastlösa på måndagar. Denna teori verkar stämma med kunskapen från kap 2.3 om att barn och ungdomar idag lever ett mer stillasittande liv och att skolan har ett viktigt uppdrag att motverka detta. Det är uppenbart i vår undersökning att båda förskolorna är väl medvetna om detta och känner att det är positivt att det satsas mycket på hälsa och utevistelse. Även många föräldrar verkar ha reflekterat över att det satsas mer på hälsa och utevistelse och samtliga ställde sig positiva till det hälsofrämjande perspektivet. Föräldrarna upplevde dock att de inte var insatta i att det finns uttalade mål för förskolorna kring ämnet och att pedagogerna kontinuerlig utvärderar dessa för att se om de uppnåtts och vad som kan vidareutvecklas och förbättras. En slutsats vi kan konstatera utifrån vår undersökning är att både pedagoger och föräldrar kan bli tydligare och förbättra kunskapen kring detta. Pedagogerna behöver reflektera över behovet att informera föräldrarna tydligare om var de kan hitta denna information och föräldrarna kan bli mer delaktiga i att själva ta initiativ att leta upp information.

Många föräldrar upplevde att det är mycket fri lek när barnen är ute i verksamheten, men ett par föräldrar påpekade även att det är mer pedagogiskt nu än vad de hade förväntat sig från början, föräldrarnas beskrivning av detta var att man uttryckte att pedagogerna gör saker tillsammans med barnen (målar, grillar osv.). I läroplanen uttrycks att förskolan skall lägga stor vikt vid naturfrågor och att lek och lärande ska ges utrymme i både ute och innemiljö. Granberg nämner vikten av att barn lär med alla sina sinnen och att natur ofta ger totalupplevelse för alla sinnen. Även hjärnforskaren Ingvar påpekar att tillgång till sina sinnen är viktigt och att hjärnans tillväxt är beroende av utevistelse för att få stimulans framförallt för barn i åldern 3-6 år. Här föreligger en markant skillnad mellan pedagoger och föräldrar. Båda pedagogerna uttrycker att de har en tanke bakom allt de gör, även den fria leken, men föräldrarna verkar inte uppfatta detta fullt ut, utan uttrycker att den fria leken kan uppfattas som ”flummig” och

(31)

oplanerad. Även om den fria leken är, och skall vara, just fri, så ligger det ju en tanke bakom beslut som att till exempel avstå från att ta ut cyklarna och eller andra lekredskap vid vissa tillfällen. Pedagogerna ser stora utvecklings- och lärandemöjligheter för barnen i den fria leken.

I vår undersökning har både föräldrar och pedagoger uttryckt att en stor fördel med utevistelse är att barnen blir friskare. Detta hittar vi även belägg för i vår bakgrundskunskap där flera forskare, bland annat Grahn säger att barn som vistas mycket ute är betydligt friskare än andra barn. En viktig slutsats vi kan reflektera över är att det finns många fördelar med utevistelse och framförallt hälsoaspekterna känns otroligt viktiga. En nackdel som inte framhävs tillräckligt, är det faktum som en förälder tog upp, nämligen att det kan vara en svårighet att hinna smörja in sina barn med sollotion på morgonen och att det även kan inträffa att man glömmer solhatten. Som vi skrivit innan i arbetet är exponering för sol i unga år en bidragande faktor till hudcancer. Detta kan bli problematiskt då det ställer krav både på föräldrar och pedagoger att både komma ihåg krämen och att det ska finnas tidsutrymme för det. Även utemiljön barnen vistas i kan vara problematisk, många sandlådor har inga skuggiga platser och hur mycket man än försöker skydda barnen blir det ett problem. En personlig reflektion är även att barnen överlag behöver få i sig betydligt mer vätska vid soliga utedagar, dock verkar många barn behöva konstanta påminnelser om detta och det blir viktigt att pedagogerna reflekterar över detta.53

Stina påpekade att det i leken för barnen finns bättre alternativ än färdiga lekställningar. Som vi nämnt i kapitel två skriver Piaget att barn utvecklar ny intelligens när de till exempel i leken finner nya användningsområden för föremål. Enligt hans teori blir en naturmiljö mer utvecklande för barnen än till exempel färdiga lekplatser, eftersom det där inte finns en given lösning. På en rutschkana finns rätt och fel håll. Detta existerar inte alls i naturens buskar och träd.

53

(32)

De förskolor vi har undersökt är belägna i demografiskt helt skilda områden. Lillortens förskola ligger i en välbärgad förort med en hög andel välutbildade föräldrar. Storstadens förskola ligger i ett skarpt segregerat område, med en hög andel familjer av annat etniskt ursprung. De föräldrar vi kommit i kontakt med upplever vi dock som sinsemellan väldigt lika. Om respondenturvalet varit ett annat hade kanske resultatet sett annorlunda ut. Det vore intressant att återupprepa undersökningen i större skala, och då intervjua samtliga föräldrar och pedagoger. De personer som nu deltagit i undersökningen har gjort detta frivilligt, av eget intresse och kan därför antas vara extra engagerade och insatta i de hälsomässiga fördelarna av utevistelse. De kulturella skillnaderna som pedagogerna nämnt hade varit intressant att undersöka vidare. Alla de föräldrar vi intervjuat är, såvitt vi kan bedöma etniskt svenska. Att utifrån detta, förhållandevis klena intervjuunderlag därmed dra slutsatsen att föräldrarna från andra länder inte intresserar sig för utevistelse känns oerhört förhastat, men det hade varit intressant att höra även deras röster. Kanske vågade inte föräldrarna med annat etniskt ursprung ställa upp på grund av språksvårigheter?

(33)

7. Källförteckning

Tryckta källor:

Andersson, Björn (2008). Han lär ut om att lära ute. Lärarnas tidning, (nr. 9).

Claesdotter, Annika. (2006). Naturintresse måste väckas när barnen är små. Förskolan, (nr 3).

Dahlgren, Lars Owe & Szczepanski, Anders (2001). Utomhuspedagogik – Boklig

bildning och sinnlig erfarenhet. Linköping: Linköpings universitet.

Grahn, Patrik, Mårtensson, Fredrika, Lindblad, Bodil, Nilsson, Paula & Ekman, Anna. (1997). Ute på dagis. Hur använder barn daghemsgården? Utformningen av

dag-hemsgården och dess betydelse för lek, motorik och koncentrationsförmåga.

Alnarp: Movium.

Granberg, Ann (2000). Småbarns utevistelse. Naturorientering, lek och rörelse. Stockholm: Liber.

Krag Jacobsen, Jan (1993). Intervju. Konsten att lyssna och fråga. Lund: Studentlitteratur.

Lantz, Annika (1993). Intervjumetodik. Lund: Studentlitteratur.

Lindén, Nora (1993). Stöd för barns inlärning. Stockholm: Runa Förlag.

Patel, Runa & Davidsson, Bo (2003). Forskningsmetodikens grunder – Att planera,

genomföra och rapportera en undersökning. (tredje upplagan) Lund: Student-litteratur.

Stensson, Lennart (2007). Utomhuspedagogik och lägerskola. Umeå: Umeå Universitet. Thurén, Torsten (1991). Vetenskapsteori för nybörjare. Stockholm: Liber

Tidningen Förskolan (2005). Utomhuspedagogik i förskola och förskoleklass. Stockholm: Lärarförbundets förlag.

Trost, Jan (2005). Kvalitativa intervjuer. Lund: Studentlitteratur. Utbildningsdepartementet (1998). Läroplan för förskolan - Lpfö 98

Stockholm: Skolverket. Internet:

Centrum för Miljö- och Utomhuspedagogik, Linköpings Universitet: www.liu.se/esi/cmu/uthped.html (08-05-26), definition

Förskolenätet: www.forskolenatet.se (08-05-20) Fröbelpedagogik

”Lillortens förskola”: www.xxx.se (08-05-20). Föräldrainformation, Kommunens

hemsida och Kvalitetsredovisning.

Nationalencyklopedin: www.ne.se.support.mah.se (08-05-24). Sökord: Fröbel,

peripatetiska skolan, Rousseau.

Riksdagens webbsida: www.riksdagen.se (080520). sökord: utomhuspedagogik. ”Storstadens Förskola”: www.xxx.se (080520). Kvalitetsredovisning och

Verksamhetsplan.

Adelsköld, Nora. Barn behöver hemliga platser, Sveriges Lantbruksuniversitets

(34)

Bilaga, Intervjufrågor

Föräldrar:

1) Vad innebär det för dig att förskolan har en hälsofrämjande profil och satsar mycket på utevistelse?

2) I vilken omfattning är barnen utomhus och vad gör de då? 3) På vilket sätt tycker du att förskolan lever upp till sina utemål?

4) Vilka förväntningar hade du på verksamheten innan ditt barn började och vilka förväntningar har du nu?

5) Vilka skillnader uppfattar du finns mellan föräldrars och pedagogers tankar avseende utomhuspedagogik?

6) Vilka för- och nackdelar ser du med utomhuspedagogik?

Pedagoger:

1) Vad innebär det för dig att förskolan har en hälsofrämjande profil och satsar mycket på utevistelse?

2) I vilken omfattning är barnen utomhus och vad gör de då? 3) På vilket sätt tycker du att förskolan lever upp till sina utemål? 4) Vad upplever du att föräldrarna tycker är viktigast?

5) Vilka skillnader uppfattar du finns mellan föräldrars och pedagogers tankar avseende utomhuspedagogik?

6) Vilka för- och nackdelar ser du med utomhuspedagogik?

Vid samtliga intervjuer preciserade vi att vi med utomhuspedagogik menar det som barn och pedagoger gör tillsammans när de vistas ute.

På första frågan förtydligade vi, att vi med formuleringen ”Vad innebär det för dig...” menar, för dig som förälder respektive, för dig som pedagog.

References

Related documents

Avsikten med denna undersökning var att bidra till diskussionen om vad anställningsbarhet på området biblioteksarbete bland barn och unga kan innebära, och hur detta får

Syftet med studien är att söka djupare förståelse för hur förskollärare planerar inför inskolningen av barn med annat förstaspråk än svenska och under barnets första tid på

Till grund för skissarbetet låg en konstplan 1 med bland annat visioner för förskolan och byggnadens gestaltning.. Min utgångspunkt och idé i arbetet blev boken Lille prinsen

Det som jag dock saknade från resultatet utifrån denna metod var praktiska exempel på vilket sätt verksamheten som deltog upplevde inkluderingsarbetet på till

Framstegen i bioteknologin märks inte bara i folkhälsan utan även i jordbruket och boskapsskötseln, som är grunden för livsmedelsför- sörjningen.. Vi kom på att det gick att

John Dewey (Forssell, 2005) var den amerikanska pragmatikern som förutom att vara psykolog även var pedagog, men framför allt var han filosof. Han ansåg att barn skulle lära

Vi vill föreslå förändring och förbättring till dessa hinder, att skolan köper in lämpliga kläder till elever för undervisningen utomhus och att bevara i ett särskilt skåp

Utifrån våra undersökningar som vi utfört har vi kommit fram till att barn lär sig mycket genom att ha utomhuspedagogik, man kan integrera många olika delar som är viktiga för