SVERGES ORTNAMN
ORTNAMNEN 1
ÄLVSBORGS 1
1ÄN
PÅ OFFENTLIGT UPPDRAG UTGIVNA
AV
KUNGL. ORTNAMNSKOMMITTeN
DEL XVIII
VALBO HÄRAD
LJUS
AKTIEBOLAGET LJUS STOCKHOLM 1915Vid behandlingen av Valbo härad äro jordeböcker genomgångna för följande år: 1540, 41. 46, 52, 57, 60, 64, 70, 82, 90, 1600, 09, 19, 29, 32, 60, 80, rjb 85, 1715, 25, 1825, 77.
Viktigare förkortningar:
Ad — Agardh, Statsekonomisk Statistik 1853. adj. — adjektiv,
— allmänning. A„ls — Aurelius, karta 1613.
Aschw. gr. — Altschwedische grammatik.
bek — beskrifn. till ekonomiska kartan öfver Vedbo härad. best. — bestämd.
bet. — betydelse.
Iglkr — beskrivning till geologisk karta, äldre serien.
Mkr r — d:o d:o yngre serien.
Bi — Biurman, Vägvisare 1776. Brk — Bureus, karta 1626. Brs — Barens, Sumlen 1651.
Bt — Blutherus, Oratio encomiastica de Balja 1632.
Cm — Cederström, Värmlands fiskevatten 1896-97.
da. — dansk(a).
Dahlstj— Gunno Dahlstjerna, Gravdikt öv. Carl Li ed em an 1691. dat. — dativ.
Dbk — Dybeck, Runa. dial. — dialekt(er), dialektal.
dipl — svenskt diplom (medeltidsbrev). Djb — Djurberg, Lexicon 1818.
Djk — Djurklou (i Antikvariskt-topografiska arkivet). ( dig — De la Gardieska Archivet.
ek ekonomisk karta över Valbo härad.
Ekman — Ekman, Wärmeland I Sitt Ämne Och i Sin
Up-odling I 1765.
el., — eller.
En. — (Rygh) Norske Elvenavne 1904. f. led. — förra leden' (i namnet). fastst. — fastställd(a).
(da. — forndansk(a). _ fem. — femininum.
Flateyjarbok.
Fil — Forsell, karta 1826. fms — Fornmanna Sögur. (no. — fornuorsk(a).
fnord. — allmänt fornnordisk(a).
fr — frälse.
frs — Frissbok. frälseh. — frälsehemman. (sk Fagrskinna.
(sv. — fornsvensk-(a).
första g. — första gången (i jordebok). — gården (såsom senare led i namn). gen. — genitiv.
ggk — geografisk karta. gk — gammal karta.
g1e72 — Sveriges geologiska undersökning, ser. C n:r 72. glex — Historiskt-geografiskt o. statistiskt Lexikon 1859--70. gikt — geologisk karta, äldre serien.
glia — geologisk karta, yngre serien. gmlc -- geometrisk karta.
Gn. — (Rygh) Norske Gaardnavne 1897 —
gstk -- Generalstabens karta. h. — hus.
— härad (såsom senare led i namn). hd — härad.
Hdr — brev hos Hadorph, Rimkrön., 2:a delen.
Bess — Hesslegreen, Eneomium Hesselskogire Dalensium 1672
(ras. i Palmsköldska samlingen, Uppsala).
hh — Historiska handlingar. Hhr — Hahr, karta 1853-60.
Hjr — Höjer, Konungariket Sverige 1872-84. HIgn — Ilesselgren, De Datja 1718.
Hin — Hermelin, karta 1808.
hinn — hemman.
Hmv.. Homann, karta 1716.
Hmrn — Hammarin, Anteckningar om Färgelanda pastorat
l&44 (i Vitt.ak:s arkiv).
hslch Handlingar rörande Skandinaviens historia. iv -- isländska annaler.
inl. -- inledningen (till redogörelsen får Älvsborgs län). mr. — inrättning(ar). is/. — fornisländsk(a). jb(s) — jordebok(ens). jbr — jordehöcker. jfr — jämför. - jrs — jordrannsakning. just. — järnvägsstation. jå. — järnåldern. k. — kyrka (i namncitat). kb -= kyrkbok. -böcker. K. br. — Kungligt brev. kil — kyrkolandbolängd. kol. — kolumn. kr — krono. kr/ -- Kringla. kronoh. — kronohemman.
Kvg — Kalm, Wästgötha och Bahusländska resa 1746. kyrkoh. kyrkohemman.
1. — lägenhet.
lfb lagfartsboken (1875).
Lg — Lindskog, Beskrifnin,g om Skara stift 1516. lg f — lagfaren, lagfart.
Lgl — Lignell, Grefskapet Dal 1851-52.
Lgn — Liljegren, Förteckning öfver, en samling af permbref
1819. , th — landtmäterihandling(ar). Ljnt Ljungström, häradsbeskrifning. Ljn — Ljunggren, Atlas 1862. L1 —7 de l'Isle, karta 1706. Lvg Linné, Wästgöta-Resa 1747. mansn. — mansnamn(et) ml — mantalslängd. Ms — Marelius, karta. mil — mantal.
ndipl — Diplomatarium norvegicum. Ngl — Norges gamle love.
Vm — Nyström, Sveriges geografi 1895. no.— norsk(a). nr — nummer. nyb. — nybygge. nyh. — nyhemman. n(y)sv. nysvensk(a). oförm. — oförmedlat. 0/M. — Olaus Magni.
Osr — Olof den heliges saga (den äldre). Oszr — Olof den heliges saga (den yngre).
P — Anteckningar i Palmsköldska samlingen i Uppsala från
omkr. 1700 (samlingsbandet "Topographica Tom. 42").
— pluralis.
Pit — (Rygh) Gamle Personnavne i norske Stedsnavne 1901. preb. — prebende.
prästeh. — prästehemman. g. — qvarri (i citat).
ORTNAMNEN
1
ÄLVSBORGS
LÄN
PÅ OFFENTLIGT UPPDRAG UTGIVNA
AV
KUNGL. ORTNAMNSKOMMITTÉN
DEL XVIII
VALBO HÄRAD
L3US
AKTIEBOLAGET LJUS STOCKHOLM 1915UPPSALA 1915
Sock nar :Märgel an d a Hägsäter Territori- ella namn Sid. 30 Natur-namn Sid. 149 155 Järbo 52 162 Lerdal 66 166 Råggärd SO 168 Rännelan d a 92 169 Torp 104 171 Valbo-Ryr 118 174 Ödeborg 132 178
A. Territoriella namn.
Valbo härad
vaWo Valbo
Häradet omnämnes icke i västgötalagen (möjligen inbegripet i "alt Syndal"). Namnet är urspr. ett vardhvin(i), sammansatt antingen av fsv. vardh 'vakt' eller kanske snarare av ett mot fno. varåe 'vårdkas' svarande ord samt fsv. -vini, en blott ss. senare sammansättningsled förekommande biform till vin 'betesmark'. Denna sistnämnda kortare form ingår i den uti isl. skrifter använda plurala namnformen Varpyniar, som förhåller sig till sg. Varpvin ss. Biorgyn till Biorgvin (staden Bergen) o. d., liksom ock i vårt namns fno. motsvarighet Vardin (yngre även Vordene, se Rygh, Gln. IV, 1, s. 189 och jfr ä. no. Verdinne av Varövini, Rygh, Gn. I, 367), där v i vin på vanligt sätt bortfallit efter lång stavelse.
Det-samma har ägt rum i den äldsta uti svensk skrift anträffade formen Ordhence, som förekommer i en för övrigt latinsk text och därför, eftersom latinet saknar bokstaven ö och kan ersätta den med o, torde vara att utläsa Ördhene. Ett
o-ljud vore nämligen här synnerligen svårt att förklara. Däremot kan Vardhvini
ha utvecklat sig först till Värdhvini (jfr Gäsene av Gasvini, Snätte(ne) av
Knalt-vini o. d.) och sedan vid bortfallet av v i -Knalt-vini till Vördhini, varav med i
forn-språket vanligt bortfall av v före ö blev Ördhene. Emellertid kom denna form icke att bli beståndande. Ty redan innan dess uppkomst hade Vardhvini ingått sammansättning med gen. pl. boa, yngre bo, av fsv. boe, yngre bo 'åbo, bebyg-gare', och i den sålunda uppkomna treledade sammansättningen uteslöts på van-ligt sätt mellersta sammansättningsleden (jfr tefat av tekopps fat, kornblå av
korn-blommeblå o. d.) så att formen Vardhbo uppstod. Härav utvecklades sedan dels Varbo (jfr Varberg av äldre Vardhbergh o. d.), dels Valbo med den vanliga
dial.-övergången av rdh till "tjockt" 1 (i riksspråksuttal sedan ersatt av vanligt 1). Namnet betyder sålunda 'deras härad som bo på ängen vid vårdkasen' eller möjligen 'på ängen (vid berget), där man håller vakt'.
Namnformer före 1540: VarDyniar sl. 1200t. msk b. 1300t. frs Ordhens3 1287 dipl.
Warboheredh 1397 Vft Varbohered 1482 Vft Varbo häradh 1488 Lgl Wardbo h. 1413
Brs lisa Wardhbo[häradh] 1421 dipl Wardbo h:d 1475 Lgl Wårdbo häredh 1413 Brs Hsn Vortbo herrad 1465 dipl Warboo h:d 1502 Lgl Warbo h. 1525 Lgn Wardboh. 1508 Stb Wardbo h. 1508 Stb Vardbo h. 1512 Lgl Walboh. 1517 Lgl 1529 reg Valbo h. 1531 Lgl [Wardho h. 1534 Lgn].
Jordebokeformer fr. o. m. 1540: Varbo h. 1541 1552 Walbo h. 1557 1877 Wålbo h. 1570.
Asserebynn 1621 1632 -byn 1629 As so re-byn 1660 1725 Assarere-byn 1825 1877
B age t. 1541 1582 Bagat. 1552 1557 Baggat. 1560 1564 Bagettorptt 1590 Bag-getorp 1600 1877 [-bohl 1680 1685]
Bandennä 1540 1552 Bandanne 1552 Bånden(n)e 1557 1570 Bandenne 1560 1725 Bandene 1660 1877 Bondenne 1564 Bån-nenn 1582 Bånnen(n)e 1582 1632 Bånne 1600 1632 Bånnan(n)e 1609 1632
Nt 1660 NT2 1680 1685 Norre 1715 1877 Nuvarande namn och mantal Namnformer före 1540 I Namnformer enl. jordebokshandl. fr. o. m. 1540
1 Assarebyn et4arbyn Asserbyn 1
Baggetorp
bagate'rp Bandene bana Banne 1/4 sk [Wagatorp 1378 dipl] [i Landane 1378 dipl] (j) Bandeno 1382 ndipl 1 fr—1 Norra (Bandene) 1
sk nåkbana Nordbanne 2 Valbo hd: Färgelanda snFärgelanda
farialcinSocknen nämnes 1382. Färgelanda gäll omfattade vid reformationstiden, utom i gället nu ingående moderförsamlingen och annexförsamlingen Ödeborg, även Torp och Valbo-Ityr, vilka nu bilda ett särskilt pastorat.
F. led. är säkerligen ett fnord. firgi 'skogigt berg', nära besläktat med ags.
fiergen 'berg', got. fairguni 'berg', fhty. Fergunnct namn på Erzgebirge, isl. Fior-gyn poetiskt namn på jorden. S. led. är en pluralbildning till land med bet.
'terräng'. Kyrkan och prästgården ligga på bergutsprång.
Assarebyn första g. jb 1621 (i tl på 1500-talet), skattetorp, senare överfört till limn (l/4 mt1). — F. led. är urspr. gammal gen. av mansn. Assor, Assar, .A.sser. Om s. led. -byn se ål.
Baggetorp ä. jbr frälseh. 1 mtl. — F. led. är gammal gen. av mansn. Bagge. Om s. led. -torp se ål.
Valbo Jul: Färgelanda sn 3
Överflyttningar till annan socken: Rån, Södra samt Vrine nr 1 och nr 2 till Ödeborgs sn år 1887.
Namnformer före 1540: Firghelanda 1382 ndipl 1403 dipl Fiirielande soghen 1465 ndipl Fergelande geld 1502 Lgl [Fergelunde geld 1502 Lgn] Ferelande k. 1531 Lgl Färia-landa 1534 Lgl.
Jordeboksformer fr. o. in. 1540: Fferilandh s. 1540 1541 Ferglandh s. 1546 Flande s. 1552 1557 Ferge]ans s. 1564 [Fergelånnde s. 1570] Fergelannd s. 1582 F erge-landa s. 1590 1877 Färgeerge-landa s. 1660 1725 1912.
Övriga namnformer: Ferielanda 1540 Skjb Färielandh 1541 Lgl -landa 1545 reg Förlanda 1541 1542 hskh Färgelanda 1544 Vft gstk bok Sw Sd Ferghelanda 1594 cf Ferglana 1711 ggk -landa 1779 Fw 1856 lh Lgl Feriglandh 1546 ml Fergelanndha 1550 fl -landz s. 1560 t1 Fereelandä s. 1565 tl Feriolans s. 1567 tl.
Övriga namnformer 1 orten bruklige binamn Avstindringer a) fastst. b) ej fastst. c) verk o. lm
Asserabyn 1565 tl Olås öHts 8/8o Sågebacken Asserebyn 1574 tl As-
suerbyen 1579 t1 As- serbyn 1711 ggk Asare-byn 1720 lh AssarAsare-byn
Ramsan ramsa 1/4o Hagarna Krana t.
1750 1841 lh 1752 kb gatorpet 1799 lh
[Bondönn 1545 red
Baggat. 1550 tl Bag- b) Skuggetorp slaugate'rp t.
Bondhenna 1550 tl Bondhenä 1550 tl Bon-denn 1563 tl Bane 1695 kb Baane 1696 kb
Nolbåndene 1567 tl Slätten /låta 1/8, 1/8, 1/8 b) Hultet heltat st.
Norreg. 1720 lh Norra Kasen kåsa t.
1752 kb kb 1807 1827 Mossevik mossrik t.
lh bok Nordg. 1827 lh i Speket spe'lcat t.
Nordro 1827 lh N. gstk I Stenbacken stånbalsan st.
ek Tegen te' Fan t.
är sammansatt och ej urspr. en fsv. dat. sg. i best. form, synes med
nödvändig-het framgå av accentueringen. F. led, är då väl liksom i det no. Bamberg samt no. fjällnamn ss. Bandaasen och Stordalsbandet (se Rygh, Gn. XV, 87) ordet band, förmodligen i bet. 'lång, smal höjd'. S. led. är väl urspr• det fnord. -vini, biform till vin 'betesmark'. Byn ligger på en ås.
Nuvarande namn och mantal Namnformer före 1540 i Namnformer enl. jordebokshandl. fr. o. m. 1540
Slig 1660 1685 Södre 1715 1877
Lille 1621 1632 L. 1660 Ut 1680 1685 Lilla 1715 1877
Tegen 1912
Biörissrudh 1546 Bioritzrud 1552 Biöritz-rwdtt 1557 Biörrsrwd 1560 Biörswnd 1564 1685 Björsund 1825 1877 Biörsrudh 1570 1680 -ruedh 1600 Biörssrud el. Biörsund 1715 1725 Björsrud 1912
Butheroudh 1650 Botterudh 1660 Bo-terud 1680 1877
Burhålt 1627 1629 Bårhullt 1632 [Biur-håldt 1660] Burhult 1680 1715 Burhult med torpet Kaserna 1725 1877
Beckr'böllä 1540 Beckerböllä 1541 -bölle 1542 1629 -böla 1564 1609 -bölett 1582 Beckarbölle 1552 [Bagabol 1557 Bärcka-boll 15601 Bekerbölett 1570 Bäckerböllett 1590 Bäckerböle 1660 1877 [Barkebölle 1600 Backereboole 1632]
Berböllä 1540 1546 -böle 1564 -bölett 1582 -böllitt 1590 -bölle 1600 1619
[Beckä-boll 1552 Beckebol 1557 Bäckböle 1560] —2 Södra (Bandene) 1 sk so' bana Södbanne —3 Tegen en tomt sk te",yon 1 Björsrud 1/s sk bio' sa Björse 1 Boterud en utjord fr bötara
1 Burhult med torpet Kaserna 1/4 fr bui Alfat Burholt ketsana 1 Bäckerböle 3/4 sk balsarbu'
h
1 Bärböle 112 fr bd rbuN Bärgböle 1510 Lgl 4 Valbo hd: Färgelanda snNr 2 Södra Bandene ä. jbr skatteh. 1 mtl. Hade jb 1725 nr 1.
Nr 3 Tegen en tomt första g. jb 1621, skatte, med namnet Lilla B., vilket
nu-mera icke användes. Hade jb 1725-1825 nr 1. Är icke särskilt lagfaren; alla åborna i Bandene ha del i lägenheten.
Björsrud första g. jb 1546, kyrkotomt (utj.), senare överförd till hmn (1/8 mt1). — F. led. är väl urspr. gen. av det fsv. mansn. Biörnvidh, stundom redan tidigt förkortat till Björn. S. led. är äldst än fsv. rudh 'röjning', som ligger till grund för det nuvarande uttalet, än sund, som fortlevat i det hittillsvarande jbsnamnet. Gården ligger vid ett sund i Vrångsjön.
Boterud en utjord första g. jb 1650, skatte. — F. led. är gammal gen. av mansn. Bote. Om -rud (i dial. -re) 'röjning' se in!.
1 orten bruklige binamn Avsänd ringa r a) fastat. b) ej fastat. c) verk o. mr. Övriga namnformer Sydbåndene 1567 tl Södbondene 1586 tl Södreg. 1720 lh Södra 1807 1827 lh Lgl kb bek Söderg. 1827 lh S. gstk ek Lille 1720 lit Ödg. 1695 kb Ög. 1695 1752 kb Ödeg. 1792 1841 lh
Lilla el. Tegen bek Tegen ek Biörnswnd 1540 Skj b Biörsundt 1615 1629 tl Biörsry 1711 ggk Björ-serud Lgl Spelemans spaantans 3/16 Törmoserud te' rmosara
5/64
Ängen cbga 5/82 1/4
Korpås ko' rpas Grönhult grY nhelt t. Sandkas setnkgs t. Smockerud smet bra t.
b) Alemyr åkamyr t. Backen betkan- t. Milekas mtlahis t. Myren my'ra t.
Smedtorpet smbierpat t. Tången tte ean t. Ödegården dgan Botered 1711 ggk Boderhult 1565 tl Borholtt 1579 tl Bur-hålt 1695 kb -hult 1752 kb [Biurholt 1711 ggk Bjurhult 1849 lh kb] Kasa 1629 tl Beckiarebole 1550 tl [Backerbölle 1560 tl] Beccareböl 1563 tl Bäc-kerböhln 1720 lh Bok-böle 1711 ggk Becke-böle 1803 lh BäckeBecke-böle 1803 18301. lh Berbole 1560 tl -böle 1805 lh Bergabolle 1550 tl Bärbol 1711 ggk a) Bäckerböle soldatstom a) Backen Bärböle, Lilla Lidane Bjurholmen rhehna n 7/24 Valbo hd: Färgelanda sn 5
Burhult med torpet Kaserna. Bur/tull första g. jb 1627, frälsetorp, senare överfört till hmn (1/4 mtl). 1722 tillkommer torpet Kaserna, som nu anses ss. 1/1.6 mtl (1718-21 upptaget ss. oskattlagt frälsetorp under sätesg. Attingsberg). — F. led. i Burhult är urspr. gammal gen. bodar av bod (i dial. bud). Gården ligger i barr- och lövskog ("hult"). Kaserna är best. form pl. av ordet kas 'svedjeland'.
Backerböle ä. jbr frälseh. 1 mtl. — F. led. är urspr. fsv. gen. btikkiar av ordet bäck. S. led, är böle, biform till bol 'hemman'. Gården ligger vid vattendrag.
Bärböle ä. jbr frälseh. 1 mtl. Kronodomän. — F. led. är urspr. fsv. gen. pl. av
Nuvarande namn och mantal Namnformer före 1540 Namnformer enl. jordebokshandl. fr. o. m. 1510 Bärböle (forts.) Dyrtorp dy torp 1 1 sk 2 en kvarn sk 1 Ed 5/8 sk e 1 Enarsrud 1/8 f r na,sa (rå o. rör) 1 Evensäter I1/2 sk Ivansceta (112 fr Fergelanda Prestg. se Fårgelanda Prästg. 1 Frändö 1 fr Ird ndo (sät.) (ä.. fra' noya Frändöga)
Bärbolett 1570 -bölle 1629 1660 -bob e 1632 Bärböle 1680 1877
Dyrätt. 1541 1546 Dyret. 1552 1725 Dyrt. 1557 1629 Dyrt. 1560 1877 Dyret. 1725
Dyretorpz q. 1707
Ed 1541 1877 Edith 1546 Edt 1552 1560
Enarsrud 1685 1877
Eui'desettr' 1540 Euidssettr' 1541 [Eun-dessetti 1546] Euinissettar 1552 Euinsätter 1557 1619 -setter 1564 1629 -seter 1609 Ewennsetther 1582 Efvensäter 1632 1877 -sätter 1685 1725 Ffrendöiä 1540 1541 Frendöge 1546 1629 1552 -öga 1560 1632 Främög(i)a 1660 1715 Frännöga 1725 Frändöga 1825 1877 Frändö 1912 6 Valbo hd: Färgelanda sn
Dyrtorp. 1541 upptages en gård, vartill kommit en kvarn. Gästgiveri finnes på ägorna. — F. led. är urspr. fsv. gen. av mansn. Dyre. Om s. led. -torp se ml. Nr 1 ä. jbr skatteh. 1 mtl.
Nr 2 en kvarn första g. jb 1707, skatte (skattlagd 1697). Hade jb 1725-1825 nr 1.
Ed ä. jbr skatteh. 1 mtl. — Namnet är ordet ed 'passage mellan eller utmed vatten'. Gården ligger på ett näs mellan sjöarna Bovattnet och Nyckelvattnet.
Enarsrud första g. rjb 1685, jb 1686, frälseh. 1/8 mtl. — F. led. är gen. av
Eds soldatstom Nyckelbo
Vallmo- och Rocköarna Dalen dctn t. Fagersand fayaAn t. Fället falat st. Piptorpet p1ptorpat t. b Domhallen dörithala t. Ängehagen oegalta'yan t. Enarserud 1863 lh Ewinnesether 1550 tl Ewinsett. 1560 tl Öuen-nesett' 1563 tl Efwen-sätter 1752 kb Äfwen-sätter 1694 lh
Övriga namntormer 1 orten bruklige binamn Avsöndringar a) tastst. b) ol tastst. c) verk o. Mr.
Dyrt. 1791 lh Diret 1563 tl D3rret. 1819 lh Lgl Eedt 1695 kb Edd 1560 tl 1687 lh Lillet 1695 kb Stallhögen (stå/ho/an) 1/6 Pipen pipan 118 Stentorp ste'ntorp 1/4s Ödegård arna o'ga?rana
1124, llia Solbacken .9åbakan b) Svärman svdrma st. Ateljén Backa Backen Fredriksborg Hildesborg Älvdalen Älvkullen Backarna båkana st. Frendöga 1550 t11860t. lh -ööd 1565 tl -ö 1860t. lh Ffrenö£1 1563 tl Fren-öödh 1600 tl Frändöga 1615 tl 1799 lh -öge 1799 lh -ö 1752 kb 1805 1840t. lh Ba1ketorpet bakkato'rpat 9164 Kasegärdet kasajåkat 9/128 Tomten i6mta 91128 Ängen Björstorp biKstorp t. Katthusen Hamsa t. Kronemyr krånamyr t. Mon mon st. Mossekas mosakcis t. Myren my'ra t. Paskerud - påskara t. Plankorna pkågkana t. Pusslerud pue Vara t.
Valbo hd: Fårgelanda sn 7
Evensäter ä. jbr frälseh. 1 mtl. Har varit komministersboställe. — F. led. är urspr. fsv. gen. av mansn. Ovind, Evind (fno. Oyvindr, Eivindr), som ännu på 1600-talet i formen Even brukades i Dalsland. Om s. led. -säter se inl.
Frändö ä. jbr frälseh. 1 mtl. — F. led. är väl gen. av ordet frände, snarast i dess rätt vanliga användning som mansnamn (jfr Frändefors sn i Sundals hd). S. led. år urspr. fsv. pl. högha(r) av hög el. möjligen öia(r) av ö i bet. 'upphöj-ning över sank mark'. Gården ligger på en höjd invid mossmark.
Nuvarande namn och mantal I Namnformer före 1540 Namnform er enl. jordebokshandl. fr. 0. ra. 1540
Kåreng 1546 1570 Kårenghen 1582 1619 Korenghn 1552 -eng 1564 Koerenghen 1629 Korenngiann 1632 [Korseng 1557 1560 Kurengann 16001 Fårängian 1660 1685 Fårängen 1725 1877
F. Prästeg. 1685 1825 F. Prestg. 1877
Föllith 1540 1546 Föllytt 1552 Ffollett 1557 Föllet 1560 1619 Fölett 1570 [Köl-ledt 16001 Fölledh 1609 [Fallet 1629 Fället 1632] Föllett med 1 tomt Föletorp 1640 Föllen m. 1 tomt 1660 1680 Fölen med 1 tomt 1685 1877
Gattiilsbyen 1540 -lien 1546 Gattils-byn 1560 Gattulsbyen 1541 GatelsGattils-byn 1557 Gattelsbyn 1564 Gatiisbyn 1570 Gåtters-bynn 1582 -byn 1680 GattersGåtters-bynn 1590 -byn 1609 1715 Gaddersbynn 1600 Gaters-byn 1629 1725 GatersGaters-byn 1825 1877 [Gö-tersrudh 1632] Glömstorp 1564 Glumsrud 1570 1877 Glömsrud 1590 1600 Glomssrödh 1609 1632 Glomsrudh 1619 1629 Glumserud 1912 1 kr 1 Fårängen en utjord kr 1 Färgelanda Prästgård fa' volm; Gatelsbyn 1465 ndipl Gatilsbin 1465 ndipl 1 Fölen med en tomt 3/4 sk 1 Gatersbyn gd ta jb yn 1 Glumserud ghimsara 1 fr 1/4 sk 8 Valbo hd: Färgelanda sn
Fårängen en utjord första g. jb 1546, kyrkotomt, snart utj. 1641-1825 upptagen under Rån. År nu till läget okänd. — Namnet är •en urspr. väl på felskrivning el. felläsning beroende ombildning av det urspr. .Kårängen, vari f. led. torde vara det gamla mansn. Kåre.
Färgelanda Prästgården första g. rjb 1685, jb 1689, krona. 1 mtl. Kyrkoherde-boställe. Se sockennamnet.
Fålen med en tomt U. j br skatteh. 1 mil. 1640 tillkommer en tomt (Föletorp) motsvarande nuvarande brukningsdelen Föltorpet, som anses ss. 3/16 mtl. — Nam-
Övriga namnformer 1 orten bruklige binamn Avskindringar a) fastat. b) ej fastat. c) verk o. Fårängian 1720 lh Ferielanda Stomp(s) 1540 Skjb F. Prästg. 1803 lh Presteg. Lgl Föleth 1550 tl Ffölen 1563 tl Föhlen kb gstk Föln 1806 1813 lh Föle-torp 1690 lh FölFöle-torp glk [Gat'bit 1563 tu Ga-tysbyn 1574 tl Gatters-by 1711 ggk -Gatters-byn 1720 1823 lh Gaterssbyn 1695 lh Glömsrödh 1579 tl Glönsrödh 1574 tl Glymsrödh 1615 tl Glomsry 1711 ggk Glumserud 1720 1849 lh 1752 kb Lgl gstk Glomserud 1805 lh Föltorpet ?itterpat 3/82, 3/82
Neristugan ner t dova
1/8 Uppistugan ep t stena 114 Vallarna vana 3/1.6 Blanketorpet bktgka- tdrpat 'ho Kullen lebt 27/80
Sj ökas
iv
kas Vie Åttondedelen atnade'l1/4
F. nr 2 Skolhus och kyrkogård Ekekullen elcakel t. Gränsen grdnsan 1. Hyddan hbda t. Jordalen jötign t. Kåstorp keisterp t. Månglevadet maghtuftt 1. Parken pdrkan t. Sandkulten s?tgktultan h. Kolhuset kiginasat (lgf Kålhuset) Fölekaserna fskakåsara t. Skruckan skrölsa t. Smällerud smd bra t.
Råtorpet rdtorpat (se Rån, N. och Spångerud, N. och S.) Karlsberg /tabbar) 1.
Klovan IcHtva t. Rotemyr rotamyr t. Ängemyr cegamyr t.
b) Mollbergerud mo' lbceaara 2 t. Myrarna my/ rona t.
Valbo hd: Fiirgelanda se 9
net, som äldst uppträder som Fölet, är kanske samma ord som fno. fyli ntr. 'gömställe' i ortnamnet Herfyli, nu Herfol (se Rygh, Gn. I, 263 och XI, 322). Formen Fölen är kanske att jämföra med fgutn. mask. fyli 'gömt tjuvgods'. Gatersbyn ä. jbr frälseh. 1 mtl. — F. led. är urspr. gen. av det från fno. kända mansn. Gatulfr, biform till Got-, Gautulfr, fsv. Got-, Götulf.
Glumserud första g. jb 1564, kyrkotorp, senare överfört till hmn (1/4 mtl). — F. led, är väl gen. av det från fno.-isl. (och fda.) kända mansn. Glumr. Om -rud (i dial. -re 'röjning') se jul. Mellan s och r har med tiden inträngt ett e-ljud.
Nuvarande namn och mantal Namnformer före 1540 I Namnformer enl. Jordebokshandl. fr. o. m. 1540
1 Grindebol med Lag-garegården 1/2 sk grinabo'l• garaggn 1 Gunnarsnäs 1/8 sk gitnajgces Hede
leo
he Hed —1 Södra (Hede) 1 sk —2 Kronogården 1;2 ri kronao'n Hillingsäter hiksceta —1 Södra (Hillingsäter) 1 sk Grindeboll 1540 1546 [Grimeboll 1552 Grimmeboll 15571 Grinnebo 1564 1582 -bol 1609 1619 -boll 1632 Grinebo 1570 -boll 1600 Grynneboll 1590 [Grimnebol 1629] 0- rinnebol med Laggareg. 1642 1725 Grinebol med Laggareg. 1825 1877 Grin-debol med Laggareg. 1912Gunnersnäs 1621 1715 -näss 1632 Gun-narssnäss 1660 Gunnarsnäs 1680 1877 Hede 1540 1877 Häde 1552 Hädä 1552 Södre 1825 1877 Kronogärden 1912 Hiliingässettr' 1540 Hillii'gässetti 1541 1546 Hellingassettor 1552 Hyllingassettär 1552 Hillingsätther 1557 Hillingssätter 1609 -setter 1619 1629 Hillingsäter 1725
1877 Hillesett' 1560 -setther 1564
Hiilinge-settr 1570 Hilingesätter 1660 Hellinng-setther 1582 Hiellinngsetter 1582 Hellinge-satt' 1590 -sett' 1590 -säter 1600 Hillinnge-säter 1632 Hillingesätter 1660 1715
Sr2 1660 1685 Södre 1715 1877 10 Valbo hd: Piirgelanda sn
Grindebol med Laggaregården. Grindebol ä. jbr kyrkoh. 1 mtl. 1642 tillkommer Laggaregården, som nu anses ss. 1/4 mtl. — F. led. i Grindebol är urspr. gam-mal gen. av ordet grind. F. led. i Laggaregården är ordet laggare 'en som gör laggkärl'.
Gunnarsnäs första g. jb 1621 (nämnes på 1500-talet), skattetomt, senare överförd till hmn mtl). — Gården ligger på en framskjutande höjd nära Hilling- säterssj ön .
b) Olekas ö bkas h. Grindaboll 1540 Skjb -bol 1540 Skjb -boort 1563 tl G-rindebod 1565 tl [Grynndhabadha 1550 tl] Grinnebol 1567 tl 1752 kb kb 1866 lh -boo 1795 lh Grinebol 1779 lh Grimboo 1687 lh gareg. 1615 tl Lag-garg. glk Gunderssness 1554 hskh Gunnarznäs 1615 tl Gunnarsnäs 1629 tl b) Kasen kåsa t. Nyberg nybceri t. Strången dra' ean t. Krona H. 1752 kb Kronog. 1766 lh Norra 1880 lh bek N. gstk ek Hillinngässetti 1546 ml [Elinxsether 1550 tl] Hillingsäter 1687 lh 1692 kb -sätter 1711 ggk 1752 kb Hillinge-sett' 1560 tl Hellega-sett' 1565 tl Helling-säter 1615 1629 tl
Övriga namnformer 1 orten brukllga binamn Avsöndringar a) fastst. b) ej fastst. c) verk o. Mr.
Synnarehede 1567 tl Södra 1880 lh kb bek S. gstk ek Skatteg. 1766 1795 lh Gatan ga' ta 52 Hedkullen håld5.1 55/196 Hålan 312s Kroken kro'kan 11198 Rökulten rdlaultan 54 Åkerud ei kara 1142 b) Gena iha st. Naverstaängen nåvanaceea t. Nordävan nökcpva t. Sj ökas 5 kis t. Skvalan skvM^a t. Södra 1796 1860 lh kb bek Söderg. 1823 lh S. ek Griperud Hanserwl gripara 1/45 hånsara 117, 4115
Söderävorna sorcbvana (lgf Södra Ävjan) Hyttan hpta t.
Valbo hd: Flirgelanda sn 11
Nr 1 Södra Hede ä. jbr skatteh. 1 mtl. Har även kallats Skattegården; i dagligt
tal säges endast Hede (jfr nr 2).
Nr 2 Kronogården tt. jbr kyrkoh. 1 mtl, sedermera kronodomän, 1899 17/2 sålt till frälse. Har hittills icke officiellt haft särskilt namn. Har även kallats Norra
H. (jfr nr 1).
Hillingsäter. Sedan 1541 upptagas två gårdar, som i dagligt tal icke ha sär-skilda namn. — F. led. är väl urspr. gen. pl. av det fsv. släktnamn Hilling, varom se Hellquist, Ortn. på -inge s. 48. Jfr dock Hellquist, Sjön. s. 219.
12 Valbo hd: Värgelanda 1311
Nuvarande namn och mantal Namnformer före 1540 Namnfo roi er 011i. jord eb o k sh and I. fr. o. Ill. 1540
Södra Hillingsäter (Forts.) —2 Norra (Hillingsäter) 1 sk Hiertsäther 1465 ndipl Hiertseter 1465 ndipl Nr2 1660 1685 Norre 1715 1877 Hiarttssettr' 1540 1541 Hiartsetr' 1546 [Hiarassetthi 15521 Hiärtsetther 1557 1564 -setthen 1560 Hiertsätter 1570 1725 Hjort-säter 1825 1877 Hiersetther 1582 -sätter 1590 -säter 1600 Järssätter 1609 -setter 1619 1629 -säter 1632 Iärtsätter 1660 1685 Iertesätter 1715
H öx e n g 1546 1570 Högzenng 1552
Hos-eng 1557 Höxenngenn 1582 Högseng(i)an 1600 1632 Hogzengen 1609 1629 Hougz-ängian 1660 1715 Hogsängen 1725 1877 1 Hjärtsäter 1 fr skJceta 1 Hogsängen 1/4 fr h6kscega
Nr 2 Norra Hillingsäter ä. jbr skatteh. 1 mtl.
Hjärtsäter ä. jbr frälseh. 1 mtl. — F. led, är urspr. antingen ordet hjort i den
sammansättningsform, som uppträder i t. e. isl. hiartskinn o. d., el. möjligen fsv. gen. Hiarta(r) av ett mansn. Hiort (urspr. samma ord som djurnamnet).
b) Lad dan låda t. Moraset moretsat t. Norreg. 17201h Norra 1752 kb kb 1796 1860 lh bek Nordg. 1823 lh N. ek Kamperud kampara 19 /1260 Lindhultet linheltat 1/32 Ljungkas jöekas 1/80 Lövås /d vas 1a/96 Röane ro` ana ii30 Ränningen dungen 1/24 Sandvall seinvai 2/45, 2/45 Skogen sk(itan 11120 Grönsik grd nsik Hällnäs hdlnces 1116, 23/12o Lövkas vkas 1/32 Mossekas mo' sakas 5/504 Näråtan neerata 1/82 Päregården peerogan 17/160 Ängen deal/16,124311512o Högern° hoyamo' t. Katteberg katabc&J t.
Kullarna ko' lans st.
Ladkas kikas t. Mollskog me'iskoy t. Skogen skalp» t. Slättfjäll 21d tfial t. Tegen telyan t. Åsarna d sano t. Ängarna ?gana t. Hillingbo H. nr 3 Skolhuset Bergen bdria t. Bäcken bdkan h. Geteberget jetabdrjat t. Kohagen ko'hgyan t. Laggen låga h. Lunden lån t. Parken pdrkan t. Rabben rdlpn h. Sleven lle'va h. Stenkas sthnkas t. Stensberg stensbdm 1. Sågen sa'yan t. Malmerud mahnara t. Rovekas rovakds t. b) 1/32
Hierthsether 1550 tl Hj., Gamla gama j. 1/2 Hjertsäter 1805 lh Hj., Nya ny a j. 1/2 Hiärttsett' 1560 tl Hiel-sätter 1574 tl Jertsäter 1629 tl Järtesätter 1720 lh Gärdsätter 1752 lh Höghsängian 1540 Skjb Högzengen 1711 ggk Högsängen kb gstk Hoxeengen 1565 tl Hogz-engen 1567 tl Hogs-ängen 1691 kb Hugx-engen 1574 tl [Hongz-ängiän 1720 1111
Övriga namnformer I 1 orten brukliga binamn Avsöndringar a) fastst. b) ej fastst. c) verk o.
Valbo hd.: Färgelanda sn 13
Har varit kronodomän, 1915 12/s sålt till frälse. — F. led, är fsv. mansn. Hök, eller ock det sällsynta ,Högh, där vokalen
samma sätt som i no. Hokks-, om detta ss. antas kommer av
Pn. s. 118). Jfr dock ordet hog (hug), i dial. biform till subst
å den närliggande gården Högsäte nr 2.
möjl. gen. av det då utvecklats på
Hauks- (se Rygh, . hög, samt namnet
Nuvarande namn och mantal Namnformer före 1540 Namnformer enl. jordebokshandl. fr. o. m. 1540 1 Horntveten 1 sk höntvetan 1 Håbyn 1 sk Hällan hela ha' la —1 Norra (Hällan) 1 sk nökheela Nordhällan —2 Södra (Hällan) 1 sk sifhala Södhällan 1 Hällevad halavet Hornttuedh 1540 1546 -ttwett 1557 1564 Hornttuetten 1582 1629 Horntveten 1600 1877 Horttuedh 1541 Huornttuettan 1552 Hornetueth 1570 Hobyen 1540 1546 Håbynn 1552 1629 -byn 1560 1725 Håbyn 1564 1877 -bynne 1570 [Häbynn 1632 -byn 1660 16801
Hellennä 1540 1546 Hällanne 1552 Hel-lenne 1557 Hellan 1564 1619 Hellen 1564 1629 Hellan(n)e 1570 1590 Helane 1570 Hallenn 1632 Hällan 1660 1877 Hallan 1685 Nre 1685 Norre 1715 1877 Sr 1660 Sre 1680 1685 Södre 1715 1877 Hellewad 1540 1632 -watth 1582 1590 Hällevad 1660 1877 1/2 sk 14 Talbo hd: Färgelanda sn
Horntveten ä. jbr skatteh. 1 mtl. — F. led. är ordet horn i bet. 'hörn, krök'. S. led. är best. form av ordet tvet 'avskilt jordstycke'. Gården ligger i kanten av en höjd.
Håbyn ä. jbr skatteh. 1 mtl. — F. led, är det gamla ordet hå, biform till adj. hög. Gärden ligger på en höjd.
Hällan. Sedan 1540 upptagas två gårdar. — Namnet är best. form. av dial.ordet hälla 'häll'. Byn ligger nedanför berg.
Hellene 1550 1563 tl Hellan 1884 lh Holland 1567 tl Hello. 1629 tl Hälla 1779 lh
övriga namnformer 1 orten bruklige binamn Avsöndringar a) fastat. b) ej fastat. c) verk o. Jan
Dammarna dlyana 1/2 Gården gan 1is Kulten kuatan 1/4 Gateberget gatabårjat
653/6912
Glanaren (iman, 1/12 logen ho' Fan 1/72 Kaserna kimma 1313/2086 Liden ha 17/256 Morgonkulten mera-ktultan 47/768 Rönningen riongan 865//19651 Tromkullarn a tröm-kelana 7/439, 7/192, 7/432, 7/216 Ödegården o' gan 1/32 b) Gatan gitta t. Näset ncksat t. Sågebacken skrabakan Finnerud Nara t. Gräsdalen grepsdan t. Lidbäck libak t. Hornntweth 1550 tl -twettn' 1560 tl -tweten 1565 tl Haabyn 1550 tl [Hå-biit 1563 tl] Håby 1687 lh Högbyn 1711 ggk Nol 1567 tl Nolhel-lann 1579 tl Norhellan 1600 tl Norreg. 1720 1779 lh Norra kb bok N. glk gstk ek Södhellann 1579 tl Södra 1711 ggk kb bok Södreg. 1720 lh S. glk gstk ek Hellewadh 1689 kb -vad 1840t. lh -uadt 1550 tl -uat 1563 tl 1687 lh Helewadh 1565 tl Diket dikat 1148 Fridhem fridhem 1/8 Hoghult högh)e/t 8/32 Hällekullen halake'l 1/8 Hällemon halamo'n 1/36 Trästicken trd3stelsan Vss Tröten tro'ta 1/8 Ängarna eeeana 2°3/5184 Bråsäter bra'sceta 1/24 Ramlane retml,ana Svältan svd lta 1/12 Tomterna tömtara 1h5 Ängarna &vana 1211880 Hällemons soldatstom • Kaserna kasara t. Mon mon t. Stenkas sUnkas t. Tomten t6mta t. Trästicken tripstekan t.
b) Gullungskas gut logskas t. Nytorp ny' terp t.
Rovekas rovoks t. Sladalen t.
b) Hällevadhögen ht i lavahopan t.
Valbo hd: Färgelanda sn 15
Nr 1 Norra Hällan ä. jbr skatteh. 1 rat].
Nr 2 Södra Hällan ä. jbr skatteh. 1 mtl. Hade jb 1725 nr 1.
Hällevad t. jbr kyrkoh. 1 mil. — F. led. är gammal gen. av ordet häll (el. dial.ordet hälla, jfr föreg.) och s. led. vad 'vadställe'. Gården ligger på ett berg vid Valboån.
Nuvarande namn och mantal 1 Namnformer före 1540 Namnformer enl. jordebokshandl. fr. o. m. 1540 1 Härshult 1/4 sk hci juat Högsäter —1 Södra (Högsäter) 1 sk i i —2 Norra
(Högsäter)
1 fr 1 Inglerod Karstabacken on tomt sk Herholtt 1564 1600 -oltt 1582 -hålt 1609 1619 [-hålla 1632] Härholtt 1570 Härshult 1660 1877 Härrsshult 1680 1715 Hersshult 1685Högsäter 1877
Högssettr' 1540 -settar 1552 Högsätther 1557 -sett' 1560 -setther 1564 Högesettr' 1541 1546 Högesätter 1590 1725 -säter 1600 1632 -setter 1619 Hogsetther 1582 Högsäter Södre 1825 1877
Höghssettr' 1540 Hugässettr' 1541 1546 Hugessettar 1552 Hugsetter 1557 1570 -sett' 1560 1564 Högessetther 1582 Hö ge-sätter 1590 1725 -säter 1600 1632 Hoks-setter 1609 Hoghsätter 1619 -Hoks-setter 1629 Högsäter N.r_9 1825 Högsäter Norre 1877
Inglirudh 1541 1546 Ingilluiarud 1552 Jngellewarwdtt 1557 Jngellewerwd 1560 Ingelleward 1564 Jngelwerudh 1570 Ynn-gellewarudh 1582 Jnngeuallerud 1590 In-gelleru d 1600 1725 Ingilzrödh 1609 Jngel-rudh 1619 1632 IngeleJngel-rudh 1660 1680 In-gelsrud 1825 1877 Inglerud 1912
Korsbacke 1621 -bake 1629 -backa 1632 -baken 1660 Karstabaken 1680 Karst a-backen 1685 1877
Ils sk
16 Valbo hd: Färgelanda sn
Härshult
första g. jb 1564, kyrkotorp, senare överfört till hmn (Vt ma). — Här-ledningen av f. led. är obekant. S. led, är hult 'skogsdunge'.Högsäter.
Omfattar två gårdar, som först 1877 sammanförts ss. en by. Gårdarna ligga på betydligt avstånd från varandra och ha i dagligt tal olika namn, i över-ensstämmelse med ursprungliga förhållandet (se nedan).Nr 1
Södra (Högsäter) ä.
jbr skatteh. 1 mtl. Kallas i dagligt tal endastHög-säten Ligger västerut i något sydlig riktning från nr 2 (se denna gård). — F. led. i Högsäter är urspr. best. form av adj. hög. Gården ligger på en höjd.
Nr 2
Norra (Högsäter)
ä. jbr frälseh. 1 mtl. Hade jb 1725-
1825 nr 1. KallasÖvriga namnformer I orten brukliga binamn Avsöndringar a) fastst. b) ej fastst. c) verk 0.inr. b) Deltorp daterp t. Korsbacka bal.c. a h. Högesett' 1560 tl -säter 1689 kb 1711 ggk Högaszether 1550 tl Hösether 1550 tl Hög-sätter 1752 kb Södra 1841 lh kb bok S. gstk ek Hwxsether 1550 tl Hösether 1550 il Hoge-säter 1690 kb Hogsät-ter 1752 kb Norra 1826 lh Norra kb bok Sw N. gstk ek Ingellaridh 1540 Skjb Jngellarydh 1540 Skjb -röth 1563 tl Ingelene-rud 1550 tl Jngellewa-rwd 1560 tl Ingelyffua-ryd 1567 tl Ingllerodh 1579 tl Ingelleröd 1590 tl Ingelrud 1752 kb Ingelsrud 1711 ggk In-gelserud 1849 1862 lh Högsäter ksceta Kaserna kbm 171420 Kultarna kne itana 59/2040
Moarna möana 197/8456 Ruggerud ,Kara 17/42o Salbergstorp salbcejtorp
11/210
Sundskasen su'nskasa ilso, 50, 1160 Vimran vImra 39/1024
Ängkas eeg kas 5/216
Hogsäter h6k.sceta Hägsäter hd ksceta Lillängen /acega 1/4s b) Backen ban t. Blötemyr N'otamy'r t. Kasen hisa t. Linken ligkan st. Skogen sko' yan t. Åkersberg akatsbcfry t.
b) Bjurbäck b/rb4 fl. h. Sandbäcken- sånbalsan t.
Valbo
hd: Färgelanda sn
17av hug, hog, gamla biformer till adj. hög (se härom Hugostrand i Håbols sn, Vedbo hd). Gården ligger på en höjd.
Inglerud ä.
jbr kyrkoh. 1 mtl. — F. led. är väl urspr. fsv. gen. Ingeleva(r) av det från fno.-isl. kända kvinnonamnet Ingileif. Utvecklingen har då varitInge-leva-, Ingelle-, Ingle- (Ingets- jb 1877 beror på missuppfattning). Jfr det av Lundgren (Sv. landsm. X, 6 s. 129) omnämnda, men väl orätt tydda och i stället säkerligen hithörande kvinnon. Ingelöf. Om -rud .(i dial. -re) 'röjning' se inl.
Karstabacken
en tomt första g. jb 1621, skatte. År till läget okänd. — Namnet är en väl på felläsning el. -skrivning beroende ombildning av det äldreKors-backe(n).
Nuvarande namn och mantal Namnformer före 1540 Namnformer enl. Jordebokshandl. tr. 0. ra. 1540 Kylsäter >9,1,1,9(Pb -i Norra (Kylsäter) 1 sk —2 Södra (Kylsäter) 1 fr (sät.) 1 Lillesäter med Knappstakan 1 sk lilasceta kniipstclka Markuserud 72 sk markuisara Martorp ma' torp Kyllässettr' 1540 1541 Kyllessettr' 1546 Kyllesetther 1564 Kyllessettr' 1546 K yll e-setter 1564 1629 -sätt' 1590 -sätter 1590 1725 -seter 1609 -säter 1632 Kiöllessetthr' 1552 [Kiöllesatther 15571 -sett' 1560 Kiölläs-settar 1552 Kfiesettr 1570 -säter 1600 -sätter 1680 1685 [Kitalesäteer 1632] Kyll-säter 1825 KyleKyll-säter 1877 KylKyll-säter 1912
Norra 1912
Södra 1912
Lislässettr' 1540 Lillässettr' 1541 Liis-lessettr' 1546 [Lydan Sättar 1552] Littzle-säther 1557 Litzlesett' 1560 -sätter 1609 1619 Lidlasetther 1564 Liitlesettr 1570 Lettlesetther 1582 Lyttzlesätter 1590 Lidz-lesäther 1600 Lillesetter 1629 Lillesätter 1632 1685 Lillesä.tter med Knapzstakan 1694 [Lillesätter m. Kragztakan 1715] säter med Knapstakan 1725 1877 Lille-säter med Knappstakan 1912
Mareusrud 1560 1582 Marqusrud 1570 Markusrudh 1609 1632 Markusserud 1590 1680 Markuserud 1685 1877
Ma'tt. 1540 1541 Martet. 1546 1619 Maritt. 1557 Marittet. 1560 Mariett. 1564
1/2 sk
18 Valbo Färgelanda sn
Kylsäter. Sedan 1541 upptagas två gårdar, som i dagligt tal icke ha särskilda
namn. — F. led. innehåller möjligen en fsv. motsvarighet till det, ss. antas, i många no. ortnamn på Kyl-, Kylle(s)- (se t. e. Rygh, Gn. III, 78 och IX, 190) ingående fno. kyllir 'påse, pung' n (no. dial. kyller, kjoller 'kräva, liten djup ävja'), kanske använt som tillnamn. — A N. Kylsäter finnas fem runda högar.
Nr 1 Norra (Kylsäter) ä. jbr kyrkoh. 1 mtl.
Nr 2 Södra (Kylsäter) ä. jbr kyrkoh. 1 mtl, snart frälse. Hade jb 1725---1825 nr 1. Lillesäter med Knappstakan. Lillesäter ä. jbr skatteh. 1 mtl. 1694 tillkommer Knappstakan, som nu anses ss. i-/4 mtl. — F. led. i Lillesäter torde möjligen avse förhållandet till det närliggande större Kylsäter. Om -säter se jul. F. led.
Övriga namnformer 1 orten brukliga binamn Avsöndringar a) fastat. b) e) fastat. c) verk o. lur. Kyllasäther 1540 Skjb Kyllesether 1540 Skjb -säter 1692 kb 1826 lh -sätter 1695 kb Kylle-sethr' 1550 tl Kiollesett' 1560 tl Kyollesett' 1560 tl Killesett' 1563 tl Ky-lesätter 1694 1720 lh Kyhlsätter 1752 kb Kyl-säter kb gstk Sw Kyll-säter Lgl Norra 1752 kb kb 1852 lh bok Sw Norre o. 1800 lh N. ek S. 1695 kb gstk ek Södra 1752 kb kb 1852 ffi bok Sw Södre o. 1800 lh Litlasäther 1540 Skjb Lyttleszethr' 1550 tl Littlesett' 1560 tl Litz-lesäter 1586 tl Lillesett' 1567 tl Lillesäter 1711 ggk Lille Säter 1828 lh Lillsätter 1752 kb Lillesäter m. Knaptak 1720 lh Knapstaka 1615 tl 1752 kb Knappstakan kb Lgl Marcuszarud 1550 tl Marcusarödh 1574 tl Markuserodh 1579 tl Markusrud gstk Margrittat. 1540 Skjb Maritt. 1586 tl Ma-
Hålängen hte hega 1/24 Klippan kiråpa 1/4 Liden hi a
Rabben rdban y 4 Vasslan vålla 1112
Ankeland duka lan 1/8
b) Kroken krökan t. b) Kullen k&l t. Lugnet 16unat t. Snickartorpet snilsaterpat t. Ängen dua t. nr 1 Kullberg kuabdri Kasen hisa t.
Värehagen vcerahd' "an t.
Valbo hd: Färgelanda sn 19
i Knappstakan är kanske gen. av det i fsv. som tillnamn, i Ha. som mansn. förekommande Knap (is1.-fno. Knappr som tillnamn). S. led. är best. form av subst. taka 'intaga'.
MarkUSerUd första g. jb 1560, skattetorp, senare överfört till hmn (1/2 mt1). — F. led. är urspr. gammal gen. Markusa(r) av Markus. Om
-
rud (i dial.-
re) 'röj- ning' se inl.Martorp ä. jbr kyrkoh. 1 mtl. — F. led. är urspr. gen. av Margareta.
Utveck-lingen har sedan varit Mareta
-
, Mare-
och Mar-
. Anledningen till namnet är att gården urspr. "låg wnder Sancta Margareta altare" (Skjb 1540), dvs, var anslagen till underhåll av ett åt Sankta Margareta helgat altare.20 Valbo hd: Färgelanda sn
Nuvarande namn och mantal I Namnformer före 1540 Namnformer enl. Jordebokshandl. fr. o. m. 1540
Martorp (forts.) 1 Melltorp mcilterp 1/4 sk 1 Näsböle neesbuka 1 Olsängen öls(e?da Ryk ryk Stora (Ryk) 3/4 kr --2 Lilla (Ryk) 1/4 kr 2 Rån, Norra nökrgta Nordrån
Marietet. 1570 Maredtet. 1609 Maretorp 1629 1877 [Måret. 16601 Martorp 1825 1912
Ment. 1546 1600 Melt. 1552 1619 Mol-let. 1560 Mält. 1589 1632 Mälltorp 1590
1877
Nesböllä 1540 -bölle 1546 1590 -böle 1560 1564 [-bön 1570 Nassbölleth 1541] Nessböllä 1552 -bölle 1582 Näsbyle 1557 -bolle 1629 Nitsböle 1715 1877 Nässe-bölla 1600 Nässbollet 1609 -bölle 1619 1660 -boole 1632 -böhle 1680 1685
Olseng 1540 1570 Olssäng'nn 1552 Olsängen 1725 1877 Olsengen 1557 1629 Olsseng(i)an 1600 Olssängian 1660 1715
Rugh 1540 1541 Ryg 1546 1552 Ryk 1557 1725 Ryck 1560 1660 Rek 1632 1647 Ryk 1825 1877 Stora 1825 1877 Lilla 1715 1877 Rånn 1573 1629 Råenne 1582 Råan 1590 1660 [Åhenn 1632] Råhn 1680 1725 Rån Norre 1825 1877 1/2 sk 1 fr (sitt.) J/4 fr
Melltorp första g. jb 1546, kyrkotomt (preb.), utj., torp, senare överfört till hum (1/4 mtl); jb 1546-88 i Högsåters sn. — .F. led. är det av medel (jfr medeltiden o. d.) sammandragna mell- 'mellerst'.
Näsböle ä. jbr skatteh. 1/2 .mtl, snart 1 mtl. — S. led. är ordet böle, biform till bol 'hemman'. Gården ligger på ett näs, bildat av Valboån. — En rest sten
och en gravhög finnas.
Olsängen ä. jbr frälseh. 1 mtl. — F. led. är väl den förkortade formen av Olofs
(jfr Olsson m. m.). Egendomliga äro emellertid de gamla skrivningarna Aans-,
Ans-, Ons-, möjligen påverkade av gamla namnformer på den närliggande gården Åttingsetker (se denna) ss. Aattins-, Atens-, Otensaker.
Övriga namnformer 1 orten brukliga binamn Avsöndringar a) lastat. b) ej tastst. c) verk o, mr. rettet. 1560 tl Marittet. 1579 tl Marrt. 1567 tl Mar t. 1687 lh kb gstk bek Melt. 1579 tl Mält. 1711 ggk Ment. 1837 lh gstk Nesbyrd 1540 Skjb -böle 1550 tl Näsböle 1692 kb -böhln 1720 lh -böhl 1752 kb Näs-Böle 1795 lh Näsböle kvarnlägenhet
Häljstätterud hd kistcetara (Hällekas)t.
Skansen skansan t. Olsenghan 1579 tl -eng 1711 ggk Aansenghen 1550 tl Onseng 1560 tl Ansengen 1563 tl Ols-ängeberg 1805 lh Riigk 1550 tl Ryk 1813 lh Rik 1563 tl Rwck 1565 tl Rick 1574 tl Ryyek 1690 kb Ryk 1694 kb 1720 lh St. gstk ek
Bråten bre' tan 1116
Brubacken bruna/san 1/16 Karlsberg kalsbc&J 1/82 Lotten liten 3182 nr 1 Myren my' ra nr 1 Stämman sta' Döverud dkvara t. Grönlid grd nit t. Hästskomyr hd skomyr t. b) Backen bd/can t. Rönningen ranzgan t. Stenstugan stånsteva t. Strömmen strinjon t. Svärmen svårma t.
Sågen s' ,van (Sandkullen) t.
Hästhagen hd sthayan a) nr 1 Råtorpet (se Gatersbyn och
1/32 Spångerud, N. och S.)
Nybygget ny by ga t 1/8, b) Gatekas gatak4s t. I Myren myra t.
Säfringstorp 1695 kb Säfringstorp el. Lilla R. 1752 kb L. gstk ek Norra 1713 1829 lh 1752 kb kb bek N. gstk ek
Valbo hd: Färgelanda sn 21
dagligt tal icke särskilda namn. — Detta även i Norge förekommande namn (se Rygh, Gn. VI, 96) hade i fno. formen Riuk, som tyder på nära sammanhang med fno. raukr (isl. hraukr) 'hop, stack', fsv. rök 'skyl' och nysv. ruka 'hop, liten hög'. Det syftar väl sålunda på höjder vid gårdarna, särskilt den kulle, varå den gamla gården är belägen.
Nr 1 Stora Ryk ä. jbr frälseh. 1 mtl (8/4 oförm.). Kronodomän.
Nr 2 Lilla Ryk första g. jb 1647, kronoh. 1/4 mtl. Hade jb 1725 nr 1. Krano-domän. Har även kallats Sävringstorp (dvs. Severins-?).
Rån, Norra första g. jb 1573, frälsetorp, senare överfört till hmn (1/4 ma). Hade jb 1725 nr 1. Till byn Rån hör även den närliggande gården Södra Rån nr 1 i Ödeborgs sn (se vidare denna).
Nuvarande namn och mantal Namnformer före 1540 Namnformer enl. jord ebokshandl. fr. o. m. 1540 Sandviken s219tvika —1 Stora (Sandviken) 1/4 f r 2 Lilla (Sandviken) Vs fr Skogen 1 Skatteskogen Vs sk skatasköyan —2 Hedskogen en tomt sk he' sko/an, 1 Skriketorp 1/4 fr skrikate'rp 1 Slätthult .2,1d the it Slättholt Spångerud spei vara 1/2 sk —1 Södra (Spångerud) 1/4 sk Ssanduigh 1546 Sannduichenn 1597 Sandvikan 1600 1877 -wyken 1609 1619 -wykan 1632 1715 -wyk 1632 -wyckan 1660 Sandauick 1552 Såndwig 1557 1564 -wyken 1619 -wiken 1629 Sanwig 1570 -wyckan 1660 Sannvick 1582 Sandttuickenn 1590 Sandviken 1912 Stora 1725 1877 Lilla 1597 1877 Lille 1600 1629 Ltx 1680 1685 Skogen 1877 Skougen 1690 1715 Skogen 1725 1825 Skatteskogen 1912 Skogen 1640 1825 Skougen 1660 1685 Hedskogen 1912 Skriketorp 1674 1877 Skryket. 1680 1715 [Slattholtt 1560] Slettholtt 1564 1600 Sletholt 1570 Slätthålt 1609 Släthålt 1619 1629 -hult 1632 1660 Slätthult 1680 1877 Spangerud 1546 1570 Spångarud 1552 Spångerwdtt 1557 Spångerud 1582 1877 -rödh 1609 -rydh 1632 Spongerc_l 1564 Södre 1825 1877 ? (j) Skoghenom 1382 ndipl 22 Valbo hd: Färgelanda sn
Sandviken. 1546 upptages en gård, vartill kommit en annan (nr 2). Gårdarna, vilkas ägor ligga hopblandade, ha i dagligt tal icke särskilda namn. — Byn ligger vid en vik av Strandsjön.
Nr 1 Stora Sandviken första g. jb 1546, kyrkotomt, torp, senare överfört till hmn (1/4 mtl).
Nr 2 Lilla Sandviken första g. jb 1597, skattetomt, t. o. m. 1619 upptagen under St. Sandviken, senare överförd till hmn (1/8 mtl). Hade jb 1725 nr 1.
Skogen. Omfattar en gård och en tomt, vilka först 1877 sammanförts ss. en by. — Ligga i skogsmark på något avstånd från varandra.
Nr 1 Skatteskogen första g. jb 1690, frälsetorp (under Åttingsberg), senare överfört till hmn (1/s rad).
Valbo hd: Färgelanda sn 23
Övriga namnformer 1 orten bruklige binamn Avsöndringar a) testet. b) ej fastat. c) verk o. Mr.
Såndwyck 1540 Skjb Sandviken 1586 tl 1865 lh kb -wika 1752 kb Sanuicka 1579 tl -uyk 1711 ggk Norra Lgl Lilleg. 1720 lh Skog 1711 ggk Skreket. 1565 tl Schryket. 1574 tl Skri-ket. 1579 tl Skricke-torpet 1752 lh Sletholth 1546 ml Sletthult 1567 tl Slät-hult 1752 kb Spångaridh 1540 Skjb Spångerydh 1567 tl -rod 1586 tl -röd 1590 tl Spongerudh 1629 tl Söd. 1752 kb Södra 1801 1833 lh kb bek S. gstk ek Fagerskog fikakoy 1/48 Hultet heltat 1/48 Skuppen sk6pan 116 Fagerskog f4gatskoy 1196 Spångerudkullen sp d sa rakol 1
/
2
b) Aspelund aspaidn t. Bergerud bctrpra t. Hästhagen hdst(h)gyan t. Intagan intricka t. Lindsberg lmsbcfri t. Olstorp 61storp t. b) Arket cirka t t.a) nr 1 Råtorpet (se Gatersbyn, Rån, N. och Spångerud, S.)
Nr 2 Hedskogen en tomt första g. jb 1640, skattetomt (under Hede). Hade jb 17 25 — 1 82 5 nr 1.
Skriketorp första g. jb 1674 (i tl på 1500-talet), frälseh. 114 mtl. — F. led. inne- håller väl det fsv. tillnamnet Skrika. — En hällkista och en rest sten finnas. Slätthillt första g. jb 1560, skattetorp (ml 1546 öde skattetomt), senare överfört till hmn (1/2 ma).
Spångerud. 1546 upptages en gård, vartill senare kommit en annan (nr 2). Gårdarna ha i dagligt tal icke särskilda namn. — F. led. är kanske urspr. fsv. gen. av det från fno. ss. tillnamn kända Spange (jfr fno. Spangarudh Rygh, Gn. IV, 1, s. 146). Om -rud (i dial. -re) 'röjning' se ml.
Nr 1 Södra Spångerud första g. jb 1546, kyrkotomt, torp, senare överfört till hmn. C/4 int».
Nuvarande namn och mantal Namnformer före 1540 Namnformer enl. jordebokshandl. fr. o. m. 154 0 —2 Norra (Spångerud) 1/4 f r Stigen ä. stil,» stiyan —1 Västra (Stigen) 1 sk —2 Östra (Stigen) 1 fr (sitt.) —3 en kvarn sk 1 Strand 1 sk stran Norre 1825 1877
Stien 1540 1546 Styann 1552 Stigen 1557 1877 Stiig 1570 Stygen 1582 1725 Wästre 1825 Westre 1877 Östre 1825 1877 Stygens såg 1707 Stigen 1 q. 1725 1877 Strand 1540 1877 Strann 1552 1564 (i) Stighenom 1382 ndipl Styen Brs Hsn 24 Valbo hd: Färgelanda sn
Nr 2 Norra Spångerud första g. jb 1627, frälsetorp, senare överfört till hmn ( 1/4
mt1). Hade jb 1725-1825 nr 1.
Stigen. 1540 upptagas två gårdar, vartill kommit en kvarn. Gårdarna ha i dag-ligt tal icke särskilda namn. — Namnet är best. form av ordet stig, men anled-ningen till namngivanled-ningen är okänd.
Nr 1 Västra Stigen ä. jbr skatteh. 1 mtl, sedermera frälse, åter skatte 1 889
a) nr 1 Råtorpet (se Gatersbyn, Rån, N. och Spångernd, 8.) Nor. 1752 kb Norra
1801 1833 lh kb bek N. gstk ek
Övriga namnformer 1 orten brukliga binamn Avsänd ri nga r a) fastat. b) ej fastst. c) verk o. mr.
nr 1-3 Kilen nr 1 Stampeplan
nr 1 Västra Stigens soldatstom Brobacken bruibakan h.
Gröna mad grena m4 t. Gubberud Mara t. Långemyr lagamy'r t. Nordskogen nivk-oyan t. Stadsängen ståscega t. nr 1 Olsbo nr 1-2 Solbacken nr 1 Stigens kvarn Stigens yllefabrik Hultet heltal t. Hålevasskasen hukavaskåsa t. Lindvassäng iinvascey t.
Lindvattnet, Stora stora lInvatnat t. Rönningskasen ricnigskasa t. Skvalebäck skvakablik t. Sollid sh t.
Stig stv t.
Svarte myrar svata m yrar t. Svartsin svcittnn t. nr 1 Strandbäcken strimbcekan (jb Strandebäcken soldatstom) Deltorp delter:p t. Intagan intaka t. Kaserna kåsans t. Rustaängen ricstacepa t. Slabäcken 2,1åbcetan t. Wästerstygen 1600 tl Vestra 1752 kb kb bok Wästra 1770 1850t. lh Sw V. glk ek Skatteg. 1687 lh Skatte-Stigen 1687 lh Österstygen 1600 tl Östra 1752 kb kb 1807 1850t. lh bok Sw Ö. glk ek Frälse Stigen 1713 lh Berget bgriat 5./4 Nybygget ny bygst 1/8
Valbo hd: Färgelanda sn 25
Nr 2
Östra Stigen
ä. jbr kyrkoh. 1 mtl (arv o. eg.), snart frälse. Hade jb 1725-1825 nr 1. På ägorna finnas fabriksanläggningar. Fabrikssamhället kallas ofta Bygget (bPgat).Nr 3 en kvarn första g. jb 1707, skatte (skattlagd 1697). Hade jb 1725-1825
nr 1.
Nuvarande namn och mantal Namnformer före 1540 Namnformer enl. jordebokshandl. fr. o. ni. 1540
Swenstakan 1600 -taken 1609 Svens-taka 1825 1877 Swänsstackan 1660 Swäns-takan 1725 SvensSwäns-takan 1912
Stenarsr4 1564 -rudh 1570 Sttenerssrudh 1582 Tenarsrud 1590 1877 Tennorsrud 1609 1632 Tennarssrudh 1660 1680 Timmerwyk 1621 1632 Timmervik 1825 1877 Timerwyk 1629 Timberwyck 1660 Timberwyk 1680 1725 Twetten 1540 1660 Tuettann 1552 Twetthn 1557 1564 Tveten 1600 1877
Vande'r 1540 Vanderiir 1541 -ryr 1541 1552 Wanderyr 1552 1600 -ryrr 1600 Vander 1546 Wanryr 1557 1560 Wandry 1564 Wandryr 1609 1632 -rydh 1632 Wanneryr 1660 1725 Wanneryr 1825
1877 [Wänneryr 1715]
Norre 1825 1877
Sre 1825 Södre 1877
011enes 1540 1546 -ness 1552 Ålnes 1557 1629 Ålnäs 1609 1632 1912 Ainos 1564
Oolness 1582 Ållnes 1590 Ållenäs 1600 Åhlenäss 1660 Ålenäs 1680 18,77
1 Svenstakan
1/2
sk sminstclka1 Tenarsrud
1/4 sk tendja
1 Timmervik
Vi sk timartnk
1 Tveten
sk tve'tan
Vanneryr
vanaryr ndipl Vannaryd 1465
—i Norra (Vanneryr)
niakvanaryr 314 sk Nordvanneryr —2
Södra (Vanneryr)
1/2 fr,
'Is sk sp` vanaryr Södvanneryr1 Alnäs
ncps 26 Valbohd: Färgelanda sn
Svenstakan
första g. j b 1600, skattetorp, senare överfört till hmn (1/2 mtl). — S. led. är best. form av subst. taka • 'intaga'.Tenarsrud
första g. jb 1564, kyrkotorp, senare överfört till hmn (1/4 rad). — F. led, är urspr. gen. av det gamla mansn. Stenar. Utvecklingen av Stenars-till Tenars-
är att jämföra med dial. korsten för skorsten o. d. Om-
rud (i dial.-
re) 'röjning' se inl. — Fyra gravhögar finnas.Timmervik
första g. j b 1621 (i tl på 1500-talet), skattetorp, senare överfört till hmn (1/4 mtl). — Ligger vid en vik av Vrångsjön.Tveten
ä. j br skatteh. 1/2 mtl. — Namnet är best. form av ordet tvet'avskilt
Valbo hd: Färgelanda sn 27 Övriga namnformer 1 orten bruktiga binamn AvsöndrIngar a) fastst. b) ej fastst. c) verk o. ler.
Swenstaken 1586 tl -taka 1629 tl 1752 kb Svenstakan 1863 lh kb Lgl glk Swänstac-kan 1687 lh -taSwänstac-kan 1695 kb Tenersrödh 1579 tl Tenesrödh 1615 tl Ten-narsrud 1690 kb 1832 lh Tymmerwick 1586 tl Timmeruyck 1615 tl -wyk 1695 kb 1711 ggk Kasen kåsa 1/24 Kulten kicatan 3/32 Nordängen nigTega 1/48 Södergärdet sdiakat 1/8 Sölan sicka 1148 Ängen dra 1116, 1124 Dammen ddnian 1/82 Kalvekullen kakvalce'l 8164 b) Bratta brata t. Kasen ka:sa t. Ön ifa t. b) Flintelid ftntali t. Åba,cken dbalcan t. Wanderyd 1565 tl Vandriir 1550 tl -ryr 1560 tl Vandarid 1560 tl -rödh 1563 tl [Våua-rödh 1563 tl] Wanneryr 1574 tl -ryr 1689 kb 1720 lh Wånneryr 1615 tl [Wamery 1711 ggk] Vaneryr 1794 lh No. 1752 kb Norra 1794 1874 lh kb bok N. glk ek Dalmanstorp dåkmans- torp 1/18 Nordgårdennökgan 7/16 Torstorp tötorp 1116 Ängen dea 3/16 a) V. nr 3 Fölens skolhus b) Lövås vas t. b) Ålnöskasen c nwskasa t. S. 1689 kb glk ek Söd. 1752 kb Södra 1794 1860 lh kb bek Äålenes 1550 tl Ähl-näss 1692 kb Ålnäs 1752 kb kb 1880t. lh Ålanes 1563 tl Ållanes 1567 tl [Ählnäs 1720 lh]
Vanneryr. Sedan 1540 upptagas två gårdar. — F. led. är väl, liksom i Vanderyd, Lagmansereds sn, Bjärke hd, best. form av det fsv. vand 'svår, mödosam, besvär-lig' (jfr nysv. vånda och vansklig). S. led, är urspr. -ryd 'röjning', sedermera utbytt mot det ungefär liktydiga ryr.
Nr 1 Norra Vanneryr ä. jbr frälseh. 1 mtl.
Nr 2 Södra Vanneryr ä. jbr frälseh. 1 mtl. Hade jb 1725 nr 1.
Alnäs ä. jbr skatteh. 1/2 mtl. — F. led, är väl fsv. gen. av mansn. Ale, senare
28 Valbo hd: Färgelanda sn
Nuvarande namn och mantal Namotormer töre 1540 Namnformer enl. jordebokshandl. tr. o. m. 1540
Ortiboll 1540 1541 Åraboll 1546 Orbordt 1552 1557 -bord 1560 1564 Arbordh 1570 1590 -borda 1582 -booll 1600 Arbol 1825 1912 Årebol 1609 1877 -booll 1632 [Ahre-bol 1619]
Gurand 1540 1541 Gurande 1546 Gu-randt 1552 Gwra' 1557 Guran' 1560 [Gu-rån 1570] Gurenn 1582 Guranne 1590 1632
Åttingzbärgh 1660 Åttingzberg el. Gu-ranne 1680 1715 Åttingsbärg el. GuGu-ranne 1725 Åttingsberg 1825 1877
Ottenssag. 1540 Ottenssagr' 1541 Ottens-aker 1560 Omssagr' 1546 Ottanssåekär 1552 Otensaker 1564 1600 Otansaker 1570 Åttennsåeker 1582 -aker 1590 Åtingzåker 1609 Attingzåker 1619 Atingzåker 1629 Åttingsåker 1632 1877 Åttingzåker el. Gurane 1660 Ryd 1465 ndipl Rydh 1465 ndipl Linwattnet 1674 1685 Linnewatnet 1715 St. 1680 SO 1685 Stora 1718 1825 La 1680 Lilla 1718 1825 1 Årbol fr Qt'rbo(- 1 Åttingsberg 1 fr atigsbc69 (sät.) 1 Åttingsåker 1 fr atigsa. kar (sät.) Försvunna Ryd Karterud Lindvattnet Stora L. Lilla L.
Årbol ä.
jbr frälseh. 1 ma. — F. led. är urspr. fsv. gen. ar av a 'ä'. S. led.är bol 'hemman'. Gården ligger vid Valboån. — En rest sten finnes
Åttingsberg
ä. jbr frälseh. 1 mtl, urspr. med namnet Gurann(e). Detta är väl det samma som det no. Gurann av fno. Goörann (dat. Goöranne, se Rygh, Gn. VI, 70) 'gudahus', sammansatt av fnord. gob, guä 'gud' och rann 'hus' (ännu bevarat i rannsaka), sålunda angivande ett här en gång beläget hedniskt tempel. Det yngre namnet Ayingsberg beror väl på anslutning till namnet på den när-liggande gården Attingsåker (se denna). Gården ligger på en höjd.Åttingsåker ä.
jbr frälseh. 1 mtl. — F. led. är väl gen. av fsv. att ung, attang, y. otting 'viss del av by, visst territoriellt område'; i de äldsta skrivningarnaÖvriga namnformer 1 orten bruklige binamn Avsfindringer fastst. b) ej fastst. e) verk o. ler. Aarboll 1550 tl Åre-bol 1565 tl ÅrÅre-boll 1574 tl Årbol 1691 kb kb 1805 1861 lh Lgl Gurana 1550 tl Gw-rann 1560 tl [Guuann 1565 tu ] Gwran 1574 tl Ottingsberg 1752 kb gstk Aattinsaagher 1550 tl Atensåker 1563 tl Åt-tensaker 1574 tl -aeka 1579 tl -åker 1600 tl Ottingsåker 1752 kb gstk Banngrenstorp bäj- grenstorp 1/1.6 Fällekasen falakåsa 1/16
Skogen sko' yan 1116, 1/18
Fjällsliden fjd121ta 1/15 Hagen Itetyan 1/16 Karterud kåta )9 1/8 Mossen na san 5/72, 5/288 Bengtstorp beigstorp 1/10, 47/27o
Korpefället ko' rpa falai 1/5 nr 1 Stommen Dalen dan t. Kroken krök» t. b) Ekemyr kamyr t. Högås hys t. Lunden lån t.
b) Skogen sko' yan t. Skäggenäs agank s t.
Karterodh 1579 tl -rödh 1615 tl -rudh 1629 tl -rud gstk
Valbo hd: Färgelanda sn 29
gen i trycksvag stavelse blivit ns. Namnet avser väl sålunda urspr. en åker tillhörig en s. k. åttingsbonde (om vilket begrepp se Thulin, Om mantalet, s. 26).
Ett annat, svårligen antagligt, förklaringsförsök framställer Lampa i Språk och stil XII, 205 ff.
Ryd. Ovisst är, vilken gård avses med detta namn, som är ordet ryd 'röjning'.
Karterud. Jfr hemmansdelen Karterud i Attingsberg. — F. led, innehåller väl ordet kart i bet. 'ojämnhet i marken'.
Lindvattnet. Jb 1674-1718 upptagas två gårdar (Stora och Lilla L.), vardera kronoh. 1/8 mtl (arv o. eg.) 1670 förvärvades de genom byte från kronan av säteriet Stigen och upptagas i 1726 och 1825 års jbr ss. "oskattlagda torp på sätesgårdens Stijgens ägor". Höra nu under Ö. Stigen (jfr s. 25). Jfr naturnamnen.
30 Valbo hd: Högsäters sn
Högsäter
y. ho' gscetar, ä. ho' gsoeta, hp'gsota (heagscet Hugsätt)
Socknen nämnes 1382. Högsäters gäll omfattade vid reformationstiden samma socknar som nu (moderförsamlingen jämte annexen Järbo, Lerdal, Råggärd och Rannelanda).
F. led. är urspr. best. form av adj. hög (förr även liksom ännu stundom i dial.uttalet med biformen hog, varom se Högen nedan). Det äldsta — norska —
Nuvarande namn och mantal Namnformer före 1540 Namnformer enl. Jordebokshandl. fr. o. m. 1540
1 Asmundetorp 1/4 sk Assmundetorp 1560 1877 [Asnundet.
16001 Asmunnet. 1609 Asmunst. 1619 As-munt. 1629 Assmundzt. 1632 [Assmunde-byn 1660]
1 Bergs en utjord kr [Bergöen 1549 Borg'n 1552 Bårgen 1557]
Inirja Bärganna 1560 Berganna 1564 [Bärgåne
Bergen 1570] Bergan(n)e 1582 1632 Barganne 1590
Bergen(n)e 1609 1629 Bärg(i)a 1660 1715 Bergia 1680 Berga 1825 1877 Bärja 1725
1 Björstad 1/2 sk Biwrstad 1560 1564 Biörstad 1570 1725
b,)d,sta Björstad 1825 1877 Biyrstadh 1600
1 Bodane 1/4 sk Boden 1546 Bodenne 1552 Bod anne
bua' ana 1557 1725 Bodane 1660 1877 Boda 1560
Budane 1590 Boann 1600 B oånne 1609 1632
Brasäter Bradessettr' 1540 -setr 1546 Brassettr'
balsceta 1540 1541 -sättär 1552 -sätter 1680 Bra-
sätthr 1557 -setter 1560 1570 -sett' 1560 1564 Brasäter 1600 1877 -sätter 1660 1715 Bråsette 1570 -sätter 1590 -setter 1629 -säter 1725 Bråssetther 1582 -säter 1632 Braassätter 1609 -setter 1609 1619 Bro-setter 1629 -säter 1632
Asmundetorp första g. jb 1560, skattetorp, senare överfört till hmn (1/4 ma). Hör under N. Skallsjö. — F. led. är urspr. gammal gen. av mansn. Asmund.
Bergs en utjord första g. jb 1549, kyrkotomt (preb.). Hör under Högsäter Prästeg. — Namnet är dial. pl. i best. form av berg, men synes äldst ha varit Bergane, som är dial. pl. i best. form av den fsv. pl. biformen barghar.
Björstad första g. jb 1560, skattetorp, senare överfört till hmn mt1). — F. led. är urspr. gen. av namnet Björn (i fsv. även Biurn). S. led. är ordet stad i bet. '(bo)plats'.
Valbo bd: Högsäters sn 31 belägget uppvisar den särskilt i Norge vanliga formen hä (varav y. hå i Hå-tuna o. d.), best. form hävs.
Namnformer före 1540: (a) Hafua swtre si. 1200t. Ngl (j) Höghäsätär 1382 ndipl (j) Höghäsäter 1382 Lgl (in) Hogasater 1402 dipl ecel Höghasätir 1403 dipl Högesether k. 1531 Lgl.
Jordeboksformer fr. o. m. 1540: Högssetta g. 1541 Högssette s. 1546 Höögsättar s. 1552 Högsetter s. 1552 1557 Högsetters s. 1560 Högsätter s. 1557 Högesetters s. 1560 1619 Högesetter s. 1582 Hogsers s. 1564 Hög e sä tter s. 1570 1715 Högesätters s. 1590 1685 Högesäters s. 1600 1725 Hogesetterz s. 1629 Högsäters s. 1825 1877.
Övriga namnformer: Högasä.thers k. 1540 Skjb Högaseter 1540 Skjb Högasäter 1554 Vft Hogaszethrs s. 1550 tl Högsetter 1541 Lgl Högeseters s. 1560 tl Höghsä.ter 1594 cf.
Övriga namnformer 1 orten bruklige binamn Avsöndringar a) fastat. b) ej fastat. c) verk o. Mr.
Asmunt. 1563 tl As-munat. 1567 Asmundst. 1720 lh kb Asmundet. 1778 lh Biörsta 1711 ggk Bj ör-sta 1748 kb Biörör-staden 1786 lh
Buana 1586 tl Bo- Neristugan ne'ristdva b) Hålet h8"k9t t.
dame 1748 kb 1/24 Värängen vdrcega t.
Uppistugan tivist4Y va vs Bragdaseter 1540 Skjb Bradesetter 1565 tl Braadesetter 1579 tl Bragasether 1550 tl Bragesetter 1560 tl Bro- sätter 1720 lh [Brösta el. Brosätser 1694 lh]
Bodens
första g. jb 1546, kyrkotomt (preb.), torp, senare överfört till hmn mtl). — Namnet är dial. pl. i best. form av ordet bod, i dial. bu(d).Brasäter.
Sedan 1540 upptagas två gårdar, som i dagligt tal sakna särskilda namn. — F. led, är väl urspr. fsv. gen. Bragha av mansn. Braghi, liksom fno.Brasetter av äldre Braghasceter (se Lind, Dopn. s. 162). I skrivningen
Brade-har väl d insatts på en tid, då redan d mellan vokaler upphört att uttalas. Skriv? ningarna Brå-, Bro- bero på sammanblandning med gärdsnamnet Bråsäter (se detta).
Nuvarande namn och mantal Namnformer före 1540 Namnformer enl. jordebokshandl. fr. o. m. 1540 —4 Södra (Brasäter) 1 sk —2 Norra (Brasäter) 1/2 sk 1 Bråsäter bra' smia 1 kr 1 Bräcke bra' ka Bärby bckrby -1 Norra (Bärby) 1 sk nökbcerby Nordbärby —2 Södra (Bärby) 1 sk (.912'rboyby Söderbärby) 1 Bön bon SU. 1825 Södre 1877 Norre 1825 1877 Brossettr' 1544 1546 Brassettar 1552 Bråsetter 1557 1582 -sätter 1590 1715 Bråsäter 1600 1877 Browsetter 1570 Bråssetter 1609 1629 -seter 1632 -sätter 1660 1680
Brecke 1540 1590 Breckä. 1546 Brockö 1552 [Bracke 1557] Bräcke 1560 1877 [Bråkå 15701 Brekee 1600 [Brake 1619] Brä,ke 1629 Bräckie 1632 1685
Berby 1540 1541 Berby 1540 1629 Bärby 1552 1877 Bärby 1560 1725 [Bar-by 1560] Ber[Bar-bynn 1582 1600 1660 Ni' 1680 1685 Norre 1715 1877 Sa', 1660 1685 Södre 1715 1877 Böen(n) 1540 1632 Bönn 1552 1629 Bön 1660 1877 3/8 fr 1 sk 32 Valbo hd: Högsäters sn
Nr 1 Södra Brasäter ä. jbr skatteh. 1 mtl. Har även kallats Östra B. och Stora
B. Ligger sydöst om nr 2.
Nr 2 Norra Brasäter ä. jbr frälseh. 1 mtl. Hade jb 1725-37 nr 1. Har även kallats Lilla B. och Västra B. (jfr nr 1).
Bråsäter första g. jb 1544, frälseh. 1 mtl. 1:ste komministersboställe. — Då gården ligger nära Valboån, så är f. led, möjligen urspr. gen. av bro i dess västnordiska form bru, alltså ett brua(r), vilket liksom i de flesta härmed sam-mansatta no. ortnamn redan tidigt blivit bra, senare brä (se Rygh, ml. s. 45,
