• No results found

Kommenterad dagordning inför Rådets möte (sysselsättning, socialpolitik, hälso- och sjukvård samt konsumentfrågor) den 8 juli

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "Kommenterad dagordning inför Rådets möte (sysselsättning, socialpolitik, hälso- och sjukvård samt konsumentfrågor) den 8 juli"

Copied!
10
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Kommenterad dagordning rådet 2019-07-01 Arbetsmarknadsdepartementet Socialdepartementet

Rådets möte (sysselsättning, socialpolitik, hälso- och sjukvård samt konsumentfrågor) den 8 juli 2019

Kommenterad dagordning

1. Godkännande av dagordningen 2. Godkännande av A-punkter a) Icke lagstiftande verksamhet

b) Lagstiftning (Offentlig överläggning i enlighet med artikel 16.8 i fördraget om Europeiska unionen)

Icke lagstiftande verksamhet 3. Välfärdsekonomi

Vilken typ av behandling förväntas i rådet:

Diskussionspunkt. Riktlinjedebatt.

Ansvarigt statsråd:

Annika Strandhäll

Dokument:

(2)

Förslagets innehåll:

Vid denna dagordningspunkt väntas rådet hålla en diskussion om konceptet

välfärdsekonomi (”Economy of Wellbeing”) på initiativ att det finska

EU-ordförandeskapet. Inför diskussionen har det finska EU-ordförandeskapet tagit fram en not om ekonomisk tillväxt och människors välfärd. I noten konstateras att satsningar på välfärd och välmående i befolkningen och ekonomisk tillväxt inte står i motsatsförhållande till varandra utan är

ömsesidigt förstärkande. Konceptet är brett och täcker in socialpolitik, hälsa, sysselsättning, jämställdhet och utbildningspolitik och behovet av

sektorsövergripande arbete för att välfärdsekonomin ska kunna utvecklas fullt ut. Temat välfärdsekonomi är ett nyckeltema för det finska

EU-ordförandeskapet på det sociala området och ett antal konferenser om relaterade ämnen väntas arrangeras.

I tillägg till noten från ordförandeskapet väntas diskussionen utgå från ett bakgrundsunderlag från OECD – The Economy of Wellbeing: Creating

Opportunities for peoples Well-being and economic growth. OECD menar att

begreppet välfärdsekonomi innebär en ekonomi som ökar människors

möjligheter till uppåtgående social rörlighet, som bidrar till förbättrad välfärd för hela befolkningen, minskar ojämlikheter samt säkerställer miljömässig och social hållbarhet. Fokus är på hur hållbar ekonomisk tillväxt och social hållbarhet främjar varandra. Rapporten fokuserar på områdena utbildning och

kompetensutveckling, hälsa och sjukvård, social trygghet och omfördelning samt jämställdhet.

Förslag till svensk ståndpunkt:

Regeringen välkomnar denna diskussion på initiativ av det finska

ordförandeskapet. Regeringen anser att ekonomisk tillväxt kan gå hand i hand med välfärd och välmående i befolkningen.

EU:s medlemsstater står inför liknande utmaningar på det sociala området. Några av dessa är en arbetsmarknad i förändring, digitalisering och den demografiska utvecklingen. Regeringen välkomnar därför utbyte av erfarenheter och arbete för att bemöta gemensamma utmaningar på det

sociala området. Regeringen avser bland annat lyfta fram den demografiska

utvecklingen, jämställdhet samt individens trygghet, i relation till hållbar ekonomisk tillväxt. Utbildning, livslångt lärande samt god hälsa i

(3)

befolkningen är andra viktiga aspekter för hållbar tillväxt och välmående i befolkningen.

Den innevarande Europa 2020-strategin kombinerar målsättningar på det sociala och sysselsättningspolitiska området med målsättningar för tillväxt. Regeringen önskar se ett ambitiöst tillväxt- och sysselsättningsramverk för EU även efter 2020.

En viktig utgångspunkt för regeringen är att fördelningen av befogenheter mellan EU och medlemsstaterna avseende arbetsmarknad, sociala frågor och utbildning respekteras.

Datum för tidigare behandling i riksdagen:

Diskussionspunkten har inte varit föremål för samråd tidigare.

Fortsatt behandling av ärendet:

Det finska ordförandeskapet väntas ta fram rådsslutsatser på detta tema under hösten för antagande vid EPSCO-rådets möte den 24 oktober.

Faktapromemoria:

-

4. Europeiska planeringsterminen 2019

a) Rekommendationer om 2019 års nationella reformprogram för varje medlemsstat och utkast till förklarande not

Vilken typ av behandling förväntas i rådet:

Beslutspunkt. Godkännande.

Ansvarigt statsråd:

Ylva Johansson

Dokument:

(4)

Förslagets innehåll:

Rådet ska godkänna de sysselsättnings- och socialpolitiska delarna av de landsspecifika rekommendationerna till medlemsstaterna inom ramen för den europeiska planeringsterminen 2019. Rekommendationerna åtföljs av ett utkast till förklarande not innehållande förklaringar till ändringar som gjorts i rekommendationerna.

Den 5 juni presenterade kommissionen sitt förslag till årets landsspecifika rekommendationer till medlemsstaterna. Kommissionen grundar

rekommendationerna på en bedömning av medlemsstaternas nationella reformprogram och stabilitets- eller konvergensprogram som lämnades in till kommissionen i april. Dessutom utgör kommissionens landrapporter som presenterades i slutet på februari ett analytiskt underlag till

rekommendationerna.

Under 2019 har arbetet inom den europeiska planeringsterminen haft ett starkare fokus på att identifiera och prioritera investeringsbehov i

medlemsstaterna. Därav får alla medlemsstater i år en rekommendation kopplad till investeringar.

Sverige fick i år tre rekommendationer. Den första rekommendationen är oförändrad jämfört med förra året, och handlar om förslag till åtgärder för att komma till rätta med hushållens skuldsättning samt förslag till åtgärder för att stimulera bostadsbyggandet och öka effektiviteten på

bostadsmarknaden. Den andra rekommendationen handlar om att investera i utbildning och kompetens samt att bibehålla investeringar inom

transportsektorn och forskning och innovation. Den tredje

rekommendationen handlar om att säkerställa effektiv tillsyn och tillämpning av regelverket mot penningtvätt.

Till följd av valen till Europaparlamentet publicerades årets landsspecifika rekommendationer senare än vanligt. Rådets behandling av de landsspecifika rekommendationerna sker i år därför i två steg. I det första steget

behandlades horisontella aspekter av rekommendationerna i Ekofinrådet (ekonomisk- och finanspolitiska delar) och i Epscorådet (sysselsättnings- och socialpolitiska delar) inför Europeiska rådet den 20–21 juni. I det andra steget väntas nu godkännande och slutligt antagande av de landsspecifika rekommendationerna.

(5)

Förslag till svensk ståndpunkt:

Regeringen ställer sig bakom att rekommendationer ges till medlemsstaterna. Det är sedan upp till varje medlemsstat att välja hur man förhåller sig till rekommendationerna.

Regeringen föreslår därför att Sverige på rådsmötet ställer sig bakom godkännande av de sysselsättnings- och socialpolitiska delarna i de

landsspecifika rekommendationerna samt åtföljande utkast till förklarande not.

Datum för tidigare behandling i riksdagen:

Horisontella aspekter av de landsspecifika rekommendationerna behandlades i EU-nämnden den 5 juni och 12 juni 2019 inför Epscorådet respektive Ekofinrådet i juni. Även en rapport om horisontella aspekter av årets landsspecifika rekommendationer behandlades den 14 juni 2019 i EU-nämnden inför allmänna rådet.

Fortsatt behandling av ärendet:

De landsspecifika rekommendationerna inom den europeiska

planeringsterminen behandlas på Epscorådet den 8 juli och Ekofinrådet den 9 juli.

Faktapromemoria:

-

b) Bedömning av de landsspecifika rekommendationerna för 2019 och genomförandet av de landsspecifika rekommendationerna för 2018: Yttrande från Sysselsättningskommittén och Kommittén för socialt skydd

Vilken typ av behandling förväntas i rådet:

Beslutspunkt. Godkännande.

(6)

Ylva Johansson (Annika Strandhäll och Lena Hallengren)

Dokument:

Dokument ännu ej tillgängligt.

Förslagets innehåll:

Sysselsättningskommittén (EMCO) och kommittén för socialt skydd (KST) har utarbetat ett yttrande, där granskningen av medlemsstaternas nationella åtgärder på kommittéernas områden sammanfattas. Åtgärder som har vidtagits som har bäring på tidigare års landsspecifika rekommendationer tas upp i yttrandet. Yttrandet innefattar också en övergripande bedömning av rekommendationerna för 2019. Dessa bedömningar är övergripande och inte landsspecifika.

Förslag till svensk ståndpunkt:

Regeringen föreslår att Sverige på rådsmötet ställer sig bakom att yttrandet från sysselsättningskommittén respektive kommittén för socialt skydd godkänns.

Datum för tidigare behandling i riksdagen:

Horisontella aspekter av de landsspecifika rekommendationerna behandlades i EU-nämnden den 5 juni och den 12 juni 2019 inför Epscorådet och

Ekofinrådet i juni.

Fortsatt behandling av ärendet:

De landsspecifika rekommendationerna inom den europeiska

planeringsterminen behandlas på Epscorådet den 8 juli och Ekofinrådet den 9 juli.

c) Rådets beslut om riktlinjer för medlemsstaternas sysselsättningspolitik

Vilken typ av behandling förväntas i rådet:

(7)

Ansvarigt statsråd:

Ylva Johansson

Dokument:

9134/19

Dokument ännu ej tillgängligt.

Förslagets innehåll:

Den 27 februari 2019 presenterade kommissionen ett förslag till beslut om uppdaterade riktlinjer för medlemsstaternas sysselsättningspolitik. Förslaget innebär inte någon ändring i sak utan utgör endast en teknisk uppdatering av de befintliga riktlinjerna som senast reviderades i substans 2018.

Medlemsstaterna ska enligt fördraget om Europeiska unionens funktionssätt betrakta den ekonomiska politiken och främjandet av sysselsättningen som frågor av gemensamt intresse och samordna politiken på dessa områden inom rådet.

I detta syfte ska rådet anta allmänna riktlinjer för den ekonomiska politiken och riktlinjer för medlemsstaternas sysselsättningspolitik. De sistnämnda ska stämma överens med de förstnämnda och de utgör tillsammans de

integrerade riktlinjerna för genomförandet av Europa 2020-strategin. Riktlinjerna lägger fast inriktningen för samordningen av medlemsstaternas politik. De ligger också till grund för landsspecifika rekommendationer inom de olika områdena. Sysselsättningsriktlinjerna måste godkännas av rådet varje år.

Förslag till svensk ståndpunkt:

Regeringen förslår att Sverige på rådsmötet ställer sig bakom antagandet av förslaget till riktlinjer för medlemsstaternas sysselsättningspolitik.

Datum för tidigare behandling i riksdagen:

Arbetsmarknadsutskottet informerades den 5 mars och den 4 juni 2019.

Faktapromemoria:

(8)

5. En ren jord åt alla: En europeisk strategisk långsiktig vision för klimatneutral ekonomi – sysselsättningsaspekter

Vilken typ av behandling förväntas i rådet:

Diskussionspunkt. Riktlinjedebatt. Ansvarigt statsråd: Ylva Johansson Dokument: 10467/19 Förslagets innehåll:

EPSCO-rådet ska föra en diskussion om samspelet mellan klimatomställning och sysselsättning mot bakgrund av kommissionens meddelande En ren jord åt alla – En europeisk strategisk långsiktig vision för en stark, modern, konkurrenskraftig och klimatneutral ekonomi. Utkastet till förslaget om en långsiktig klimatstrategi antogs av kommissionen den 28 november 2018. Kommissionens analyser pekar på att omställning till klimatneutralitet kan bidra positivt till samhällsekonomin och skapa nya arbetstillfällen. Redan i dag arbetar fyra miljoner EU-medborgare inom gröna jobb, och denna siffra förväntas öka genom fortsatta investeringar i moderna industrier, digitalisering,

energiomställning och cirkulär ekonomi. Inom vissa branscher och sektorer kommer dock omställningen att innebära större utmaningar. Kommissionen menar därför att omställningen måste ske på ett socialt rättvist sätt, där kostnad och nytta fördelas mellan regioner och sektorer.

Förslag till svensk ståndpunkt:

Regeringen välkomnar meddelandet om en långsiktig klimatstrategi och att strategin beskriver hur en omfattande omställning kan ske inom ramen för scenarier som är i linje med temperaturmålen i Parisavtalet. Att

(9)

2050 är i linje med Sveriges position om att EU ska nå netto-nollutsläpp senast 2050, eller tidigare om vetenskapen visar att det krävs.

Regeringen delar kommissionens bedömning att en omställning till netto-nollutsläpp 2050 behövs av både ekonomiska och miljömässiga skäl. Kostnaderna riskerar bli oacceptabelt höga och påverka industrins konkurrenskraft negativt om omställningen sker för sent och i otillräcklig omfattning. För att kunna realisera den målbild som kommissionen beskriver är det enligt regeringens uppfattning viktigt att omställningen, i likhet med vad kommissionen pekar på, inleds tidigt och omfattar hela ekonomin samt görs på ett samhällsekonomiskt effektivt sätt.

Regeringen välkomnar också att meddelandet lyfter fram en omställning som är socialt rättvis, vikten av stöd genom utbildning, fortbildning och livslångt lärande och att en samhällsekonomiskt effektiv omställning skulle kunna ge positiva effekter för ekonomin, skapa nya arbetstillfällen och främja EU:s konkurrenskraft.

Regeringen välkomnar mot denna bakgrund en diskussion om samspelet mellan klimatomställning och sysselsättning.

Datum för tidigare behandling i riksdagen:

Diskussionen i EPSCO har inte tidigare behandlats. Däremot har själva meddelandet behandlats tidigare. Överläggning har skett vid flera tillfällen med miljö- och jordbruksutskottet och näringsutskottet, senast den 9 maj 2019 med miljö- och jordbruksutskottet. Samråd med EU-nämnden har skett vid fem tillfällen, senast den 12 juni 2019.

Fortsatt behandling av ärendet:

Meddelandet väntas diskuteras i alla berörda rådsformationer och har även behandlats av Europeiska rådet under våren 2019.

Faktapromemoria:

(10)

Övriga frågor

6. Internationella utvecklingstendenser i sysselsättnings- och socialpolitiken

Vilken typ av behandling förväntas i rådet:

References

Related documents

Ytterligare en typ av indikatorer som är viktig för att följa upp resurs- hushållning i fysisk planering är de som mäter resurseffektivitet och uttag av resurser i förhållande

Då en stödsökande person kontaktar socialtjänsten för stöd och hjälp och det framkommer att personen endast söker information så har socialtjänsten möjlighet att

Dessutom vet vi att det idag finns kommunala kontor som inte är fysiskt tillgängliga för personer med nedsatt rörelseförmåga och som bland annat innebär att det inte går att ta

Det innebär också att kontinuerlig kompetensensutveckling måste införas för att kunna bemöta människor på ett respektfullt sätt och ta hänsyn till deras förutsättningar

Socialstyrelsen vill påpeka att förslaget om att kunna ge insatser utan behovs- prövning samt möjligheten att medge undantag för dokumentation för vissa in- satser utan

Bra att fler insatser skall kunna erbjudas utan biståndsbeslut, behövs för att kunna möta individers behov tidigt.. Bra att kunna erbjuda insatser utan

Djurskyddet Sverige tackar för möjligheten att lämna synpunkter på remiss av SOU 2020:62: En samlad djurhälsoreglering.. Vi avstår från att yttra oss

Halmstad kommun bedöms inte påverkas nämnvärt då vi inte har någon verksamhet som berör djurhälsa i någon större skala. Remissen har skickats in till Halmstads kommun för