• No results found

En strategi för svensk rymdverksamhet

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "En strategi för svensk rymdverksamhet"

Copied!
12
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)
(2)

a la A

Anndradr up upplag p

En strategi för svensk rymdverksamhet

4

Artikelnr. U18.001

Omslagsfoto: Jessica Gow, Regeringskansliet

Fo

to:

E

(3)

Förord

Sverige är ett litet land men en engagerad rymdnation.

Vi har en stark rymdforskning, flera företag i framkant inom rymdverksamhet och en unik rymdbas, Esrange. Det är tillgångar som ska utvecklas för att fortsätta främja forsk-ning, utveckling och innovation.

Det finns ett stort antal aktörer som är involverade i svensk rymdverksamhet och de finns i spridda sektorer.

Rymddata och rymdverksamhet påverkar många delar av samhället. Därför håller regeringen samman rymdfrågorna och har samlat dem i denna strategi för att skapa en platt-form för ett långsiktigt arbete med all rymdverksamhet. Strategin ska hjälpa till att möta samhällets utmaningar och bidra till att vi står rustade för framtidens behov.

Många människor använder dagligen tjänster som fungerar tack vare rymddata, exempelvis karttjänster och vädertjänster. Det är också med hjälp av

rymdinfra-strukturen som vi kan ha globala betaltjänster. Gränsen för vad rymden kan bidra med är långt ifrån nådd. Den driver på teknikutveckling och skapar nya jobbtillfällen. De upp-täckter som görs i rymdverksamhet sprids och har ofta ef-fekter långt utanför sitt ursprungliga tillämpningsområde.

Många utmaningar på jorden kan lösas med teknik från rymdverksamhet. Inte minst kan det användas till att

hitta lösningar till den nödvändiga klimatomställningen. Det är genom rymden som vi kan se ansamling av koldioxid i atmosfären, mäta ishavstäcket och glaciärer som smälter. Det är också tack vare rymden som vi kan göra riktade insatser vid skogsbränder eller väderkatastrofer eftersom ytan kan lokaliseras med satelliter.

Genom rymdforskning av hög kvalitet och framgångs-rika företag inom rymdsektorn stärks Sverige som ett modernt och hållbart välfärdsland. Genom

rymdverk-samheten skapas fler jobb. Det bygger vårt samhälle starka-re så att Sverige kan ta ytterligastarka-re kliv framåt i utvecklingen. En satsning på rymden är ytterst en satsning på jorden.

Matilda Ernkrans

(4)

Rymdverksamhet binder samman världen

Regeringen har i skrivelsen En strategi för svensk rymdverksamhet (2017/18:259) presenterat den strategi som nu utgör en plattform för Sveriges långsiktiga arbete med rymdverksamhet. Av strategin framgår vilka övergripande områden som regeringen vill prioritera och vilka mål som finns för respektive område.

Internationell samverkan för ett fredligt och hållbart nytt-jande av rymden

Rymden utgör en gemensam re-surs som alla länder har samma rätt att nyttja och utforska i fred-liga syften. Detta utgör grun-den för all rymdverksamhet vil-ket blir ännu viktigare att betona när rymden blir tillgänglig för allt fler. Genom att Sverige bidrar till ett långsiktigt hållbart nyttjande av rymden där rymdmiljön hålls säker och förutsägbar kan Sveri-ges handlingsfrihet i och tillgång till rymden stärkas. Att säkerställa detta är ett strategiskt mål. Detta mål kopplar dels till ett andra strategiskt mål som är att förhindra vapenutplacering i rymden och motverka att rym-den blir en arena för konflik-ter, dels ett tredje mål; att rym-den och rymdtjänster används för fredliga ändamål på ett sätt som gynnar mänsklig välfärd och hållbar utveckling. Ett fjärde

mål är att rymdverksamhet sker transparent och öppet. Öppenhet och samverkan förutsätter norm-bildande överenskommelser, såväl juridiskt bindande avtal och regelverk som frivilliga riktlinjer. Ett femte mål är därför att Sveri-ge Sveri-genom sitt deltagande i inter-nationella förhandlingar bidrar till utvecklingen av internationel-la regelverk för rymdverksamhet. Rymdskrot utgör det enskilt största mänskligt skapade hotet mot rymdmiljön. Rymdskrot be-står huvudsakligen av uttjänta sa-telliter, lösa föremål eller delar av satelliter som lossnat eller bildats genom kollision mellan föremål som cirklar runt jorden. Mäng-den skrot ökar stadigt som ett re-sultat av vardaglig rymdverksam-het men kollisioner, och i värsta fall medvetna attacker mot satel-liter, kan leda till att stora mäng-der nytt skrot bildas. För att han-tera problemet kommer det att krävas en kombination av ökad förståelse för fenomenet,

teknis-ka lösningar samt nya regelverk. För att betona vikten av detta är ett sjätte mål att Sverige genom sitt deltagande i internationella förhandlingar bidrar till interna-tionellt arbete för att hantera pro-blemen med rymdskrot.

Rymddata används i hela samhället

De många satelliter som placeras i rymden ger stora mängder data. Detta gäller särskilt det Euro-peiska rymdorganets (ESA) och EU:s satsning på navigation med hjälp av Galileosatelliterna och jordobservationer med Coper-nicus. Regeringen har satt upp två strategiska mål när det gäller rymddata. Målen är att Sverige drar nytta av deltagandet i dessa program samt att data från rymd-system i allmänhet, och från EU:s satellitprogram i synnerhet, är lätt tillgängliga för utveckling av teknik och tjänster. I dessa sammanhang bör Sveriges het värnas samt sekretess,

säker-En strategi för svensk rymdverksamhet

(5)

Sa m an th a C ris to fo re tt i i ta lie ns k a st ro na ut p å Eu ro pe an S pa ce A ge nc y. Fo to : E SA /NA SA

hetsskydd och skyddet för den personliga integriteten upprätt-hållas.

Agenda 2030 och de globala målen

De stora mängder data från ob-servation av jorden som Galileo och Copernicus ger kan använ-das i arbetet med Agenda 2030 och de globala målen. Ett stra-tegiskt mål är därför att svensk rymdforskning och rymdindustri bidrar till det globala miljö- och klimatövervakningsarbetet och genomförandet av Agenda 2030 och de globala målen.

Sveriges säkerhet måste beaktas i rymdverksamhet Rymdverksamhet har utrikes-, säkerhets- och försvarspolitiska dimensioner, vilket blir mer på-tagligt när allt fler aktörer enga-gerar sig i rymden. Förmågan att verka i rymden och att använ-da rymdtjänster medför militär-strategiska och säkerhetspolitiska fördelar. Den säkerhetspolitiska

utvecklingen internationellt, och i synnerhet i Sveriges närområde, måste beaktas vid Sveriges inter-nationella samarbeten samt vid beslut och prioriteringar röran-de svensk rymdverksamhet. Ett strategiskt mål är därför att stat-lig rymdverksamhet bidrar till att öka Sveriges säkerhet genom att den bidrar till att Sveriges utri-kes-, säkerhets- och försvarspo-litiska intressen uppfylls och att den nationella militära förmågan stärks.

Samhällskritisk infrastruktur behöver skyddas

Samhället är i dag beroende av rymdtjänster för kommunika-tion, navigering, väderprogno-ser och många andra funktio-ner. Kritiska beroenden mellan viktiga verksamheter och över nationsgränser gör att avbrott och störningar kan få stora kon-sekvenser. Med beroende följer sårbarhet vid störningar i

till-gången till rymdtjänsterna. Re-geringen har därför satt upp två strategiska mål för att skydda samhällskritisk infrastruktur. Dessa är att rymdverksamhet bi-drar till att risker med samhäl-lets beroende av enskilda rymd-tjänster begränsas, och att för samhället viktig infrastruktur ges god motståndskraft mot ex-trema solstormar och avsiktliga störningar, genom samordning mellan berörda aktörer.

(6)

En strategi för svensk rymdverksamhet

Rymdindustrin gör rymden tillgänglig

De höga kraven på att rymdindu-strins produkter fungerar i så ex-trema omgivningar som i rymden pressar gränserna för vad som kan tillverkas och konstrueras. Detta ger kunskap som även kan an-vändas inom andra områden och bidrar därmed till stärkt konkur-renskraft även utanför rymdindu-strin. För att underlätta för rymd-industrin att delta i internationella samarbeten och därigenom bidra till att svensk konkurrenskraft stärks sätter regeringen tre lång-siktiga strategiska mål. Ett mål är att statens stöd till teknikutveck-ling för rymdverksamhet leder till stärkt konkurrenskraft för de del-tagande företagen. Ett annat mål är att Sveriges deltagande i EU:s rymdarbete, internationella sam-arbeten och Rymdstyrelsens delta-gande i ESA:s program är förut-sägbart på lång sikt. Ett tredje mål är att ta till vara synergier mellan statens stöd till teknikutveckling för rymdverksamhet och annat stöd till civil och militär verksam-het.

Esrange

European Space and Sounding Rocket Range (Esrange), belä-get öster om Kiruna, är en civil rymdbas för uppskjutningar av raketer och ballonger som an-vänds för forskning på den övre atmosfären och den jordnära rymden. Ett strategiskt mål är att infrastrukturen på Esrange ska dimensioneras för att förbli en viktig nationell och europe-isk strategeurope-isk resurs för nationell och internationell forskning, ut-veckling, demonstration, testverk-samhet och annan rymdrelaterad verksamhet. Internationella sam-arbeten ska ske med hänsyn tagen till Sveriges utrikes-, säkerhets-och försvarspolitiska intressen. Rymdlagen

För en ökad svensk närvaro i rymden krävs att de regleringar som rör rymdverksamhet är an-passade till behoven. Ett strate-giskt mål är att svensk rymdlag-stiftning dels utgör ett stöd för rymdverksamhet i Sverige och säkerställer att internationella

åtaganden efterlevs, dels möjlig-gör privata investeringar i svensk rymdverksamhet.

(7)

Galileo skjuts upp från Europas Spaceport i Kourou, Franska Guyana.

(8)

En strategi för svensk rymdverksamhet 6 N eb ul os an C ar ina Fo to : N AS A /E SA /M

(9)

Rymdforskning hjälper oss förstå jorden

Svensk rymdforskning och forsk-ning inom rymdfysik håller hög kvalitet i internationell jämförel-se och citeras oftare än världsge-nomsnittet inom de flesta om-råden som har anknytning till rymden. Svenska lärosäten deltar i flera av ESA:s program och i ut-veckling av instrument för svens-ka satelliter, många gånger i sam-verkan med svensk rymdindustri. Vid Institutet för rymdfysik till-verkas satelliter och instrument som har placerats på flera av ESA:s expeditioner till bana runt främmande himlakroppar. För att Sverige ska fortsätta bedriva fram-stående forskning har regeringen satt upp tre strategiska mål. Dessa är att svensk rymdforskning hål-ler hög kvalitet i internationell jämförelse, att svenska rymdfors-kare kommer väl ut i internatio-nell jämförelse och att Sverige är en stark partner som deltagare i internationella samarbeten för rymdens utforskning.

Infrastruktur för rymd-forskning

För att kunna bedriva forskning av hög kvalitet behövs utrustning av hög kvalitet. För att garante-ra detta är ett stgarante-rategiskt mål att rymdforskare har tillgång till än-damålsenlig infrastruktur för sin forskning.

Rymdverksamhet öppnar karriärvägar för både kvinnor och män

Rymden är ett område inom natur- och teknikvetenskaper-na som väcker extra stort intres-se hos både kvinnor och män. Detta kan vara en väg till ett bredare intresse för natur- och teknikvetenskaper. För att bidra till detta har regeringen satt upp tre strategiska mål. Ett mål är att Sverige är ett föregångsland vad gäller likvärdiga möjlighe-ter för både kvinnor och män att satsa på en karriär inom rymd-verksamhet. Ett annat mål är att rymdverksamhet får både unga kvinnor och unga män att söka tekniska och

naturvetenskapli-ga utbildninnaturvetenskapli-gar på gymnasienivå och högskolenivå. Ett tredje mål är att antalet studenter som ut-bildas är tillräckligt högt för att tillgodose behovet av kompetens inom rymdverksamhet.

(10)

En strategi för svensk rymdverksamhet

(11)

Sa te lli te n G al ile o i o m lo pps ba na Fo to : E SA P. C ar ril

(12)

Regeringskansliet

Växel: 08-405 10 00

Besöksadress: Drottninggatan 16

Stockholm

References

Related documents

Analysen anger att Sveriges export domineras av varugrupper som samtidigt med en ökning i exportvärde även har ökat i priser eller åtminstone haft stabila priser mellan 1997

Respondenterna lyfter fram en transparens inom hela affärsenheten som viktig för att de bland annat skall kunna prioritera var de skall satsa sina resurser,

Subject D, for example, spends most of the time (54%) reading with both index fingers in parallel, 24% reading with the left index finger only, and 11% with the right

7: Säljaren förbinder sig att, såvida köpevilkoren be­ hörigen fullgöras, garantera köparen, att sedan alla öf- riga kostnader och utgifter, nemligen för papper,

taget innebär detta att svensk industri har förlorat i konkurrenskraft visavi belgisk sedan 2001 och att det i dag krävs ungefär 20 procent fler sysselsatta i svensk

Detta kan få till följd att företrädare framför motsatta ståndpunkter alternativt inte framför någon svensk ståndpunkt alls, trots att frågan kan vara viktig för

För att öka förståelsen för de rättigheter och be- hov som människor med funktionsnedsättning har, strävar SAK efter att stärka sitt påverkansarbete gentemot