IUP med skriftliga
omdömen
Sex lärares tankar om IUP och införandet av
skriftliga omdömen
Individual development plan with written judgements
Six teachers' thoughts about individual development plan and the introduction of written judgements
Författare: Anna Nordin
Examensarbete: Lärarprogrammet,
AUO 3 Professionellt lärarskap, 15-30 hp
Högskolan på Gotland Vårterminen 2010 Handledare: Annika Magnusson
IUP med skriftliga omdömen
Sex lärares tankar om IUP och införandet av skriftliga
omdömen.
Anna Nordin
Sammanfattning
Syftet med detta studiearbete har varit att ta reda på hur några lärare i åk 1-6 tycker att den nya bestämmelsen om individuella utvecklingsplaner (IUP) med skriftliga
omdömen har fungerat i deras vardagsarbete. Beslutet togs sommaren 2008 och började gälla redan samma höst. Den främsta orsaken till införandet av skriftliga omdömen var att öka tydligheten iinformationen om elevens kunskapsutveckling och de insatser som behövs för atteleven ska utvecklas så långt som möjligt. Den ökade tydligheten ska stärkaskolornas arbete med uppföljning av elevernas prestationer, främja elevernas resultat och svara mot föräldrarnas behov av information om elevens utveckling.
Jag valde att göra sex kvalitativa intervjuer med lärare i åk 1-6 som har fått säga sin mening om hur de upplever att arbetet kring skriftliga omdömen har fortlöpt. Alla tycker att införandet kom alldeles för snabbt och att det inte riktigt känts genomarbetat. Informanterna siktar framåt och ser ändå införandet som en positiv lansering.
Intentionerna med införandet är goda och de ser fram emot att jobba vidare med en utvecklad IUP. Själva skrivandet av omdömena infördes av informanterna på olika sätt men har i slutändan landat på att man arbetat fram mallar som passar skolans vardag.
Nyckelord
Inledning ... 1
Syfte och frågeställning ... 1
Litteraturgenomgång och tidigare forskning ... 2
Bytet från sifferbetyg till bokstavsbetyg ... 2
IUP ... 3
IUP – vad och för vem? ... 3
Den individuella utvecklingsplanens syfte ... 4
Utvecklingen av IUP ... 4
Skriftligt omdöme ... 5
Intentioner för IUP med skriftligt omdöme. ... 5
Modeller för IUP och skriftligt omdöme. ... 6
Unikum ... 7 SchoolSoft ... 7 Röda tråden ... 7 Skolverkets rapport 2010 ... 8 Positivt utvecklingsarbete ... 8 Oklarheter ... 8
Lärare har större medvetenhet men svårigheter i tolkningen av bestämmelserna ... 9
Skolor arbetar olika men mot samma mål ... 10
Forskningsfrågor ... 11 Metod ... 11 Ansats ... 11 Kvalitativ metod ... 12 Urval ... 12 Genomförande ... 12 Bearbetning av materialet ... 13
Reliabilitet och validitet ... 13
Etiska principer ... 14
Metodkritik ... 15
Resultat ... 16
Intervjuresultat... 16
Hur använder lärarna IUP med skriftliga omdömen i sin vardag? ... 17
För vem skriver lärarna IUP? ... 18
Hur tycker lärarna att intentionerna stämmer med det dagliga arbetet? ... 19
Avslutningsvis... 21
Diskussion ... 22
Hur arbetar lärarna med IUP och skriftliga omdömen? ... 22
Hur använder lärare IUP med skriftliga omdömen i sin vardag? ... 23
För vem skriver lärarna IUP? ... 25
Hur tycker lärarna att intentionerna stämmer med det dagliga arbetet? ... 26
Slutligen ... 27
Jag tänker vidare ... 28
Avslutningsvis ... 28 Referenslista ... 291 Bilaga 1 ... 30 Intervjuguide ... 30 Bilaga 2 ... 31 Röda tråden ... 31 Bilaga 3 ... 33 Mall på stegen ... 33 Bilaga 4 ... 34 Skriftligt omdöme ... 34
1
Inledning
Som en bomb sommaren 2008 kom regeringen med nya bestämmelser om IUP och skriftliga omdömen. Från och med den 15 juli infördes ett nytt beslut om att alla elever på grundskolenivå i alla årskurser, skulle få skiftliga omdömen. Dessa omdömen skulle ges i alla ämnen som eleven fått undervisning i och syftet var att öka elevernas
kunskapsutveckling och få eleverna att sikta framåt.
Jag frågar mig, hur används dessa dokument i lärarnas och elevernas vardag? Tycker lärarna att arbeta med IUP och skriftliga omdömen lever upp till intentionerna som beslutet grundades på? Intentioner som att t.ex. ge elever ökade möjligheter att ta
ansvar för och påverka planeringen av sina studier eller som intentionen till lärarna att utgöra ett redskap för att identifiera elever som är i behov av särskilt stöd i sin
kunskapsutveckling (Skolverket 2010 s. 9)
Syfte och frågeställning
Syftet med denna studie blir att undersöka hur sex lärare på två skolor arbetat vidare utifrån den nya lagen om skriftliga omdömen och hur de upplever att det dagliga arbetet stämmer med intentionerna.
• Hur har du arbetat med skriftliga omdömen och IUP sedan den 15 juli 2008? • Hur fungerar dokumenten i din vardag?
• För vilka upplever du att du skriver de skriftliga omdömena? • Hur stämmer intentionerna med hur du ser på ditt arbete?
2
Litteraturgenomgång och
tidigare forskning
Det har hunnit komma en hel del rapporter och forskning om IUP och skriftliga omdömen fast det inte är mer än fyra år sedan införandet av IUP i grundskolan kom. I texten som följer kommer ni kunna läsa om IUP, bedömning och betygsättning i allmänhet. Inledningsvis presenteras kortfattat de forskare/författare som i huvudsak refereras till i studien. Avslutningsvis tas rapporten upp som Skolverket arbetat fram efter att regeringen gett dem uppdraget att följa upp skolors arbete med IUP och göra en utvärdering av införandet av skriftliga omdömen.
Håkan Andersson är grundskollärare och fil. dr i pedagogik. Han arbetar som
undervisningslektor inom lärarutbildningen vid Umeå universitet.
Leif Strandberg är legitimerad psykolog och har i drygt trettio år arbetat med
skolpsykologi, skolutveckling, lärar- och rektorsutbildning.
Agneta Zetterström är skolledare i Helsingborg. Har tillsammans med pedagoger från
Mörarps, Påarps och Bårslövs förskolor och skolor arbetat under fyra års tid med att ta fram och prova ut IUP-materialet.
Bytet från sifferbetyg till bokstavsbetyg
Med den nya läroplanen Lpo-94 kom ett nytt betygsystem, man gick från relativa
sifferbetyg till mål och kunskapsrelaterade betyg med G, VG och MVG. Med det nya betygssystemet skulle man sätta eleverna i fokus, har eleven nått målen? Man skulle inte se på vad eleverna kunde i förhållandet till vad som var tänkt innehåll i planeringen eller på vad elevens klasskamrater kunde. Utgångspunkten skulle i stället vara att bedöma elevernas faktiska prestationer och att kunskap och färdigheter nådde upp till uppställda mål (Andersson 1999).
3
Statens roll var att klargöra mål och riktlinjer i dokument som skollag, skolförordning, läroplaner och kursplaner. Kommunens roll blev att ansvara för genomförandet så att verksamheten överensstämde med de olika styrdokumenten (a.a).
I dag ca 16 år efter införandet av mål och kunskapsrelaterade betyg, har ännu inte betygsfrågan svalnat, snarare tvärtom. Regeringen diskuterar en reviderad läroplan samt frågan om när eleverna ska få sina första betyg? I stället för att ge som i dag eleverna sitt första betyg i årskurs 8 ligger det på förslag att betygsätta eleverna i årskurs 6.
IUP
IUP – vad och för vem?
IUP (Individuell utvecklingsplan) är en dokumentation som utgör en bas för planering, pedagogisk diskussion, utveckling, information m.m. på ett professionellt pedagogiskt sätt i grundskolan (Zetterström 2006). Den ska bland annat hjälpa elever till ökad kunskap och inflytande över sin egen utveckling. Strandberg (2009) skriver att IUP är en social aktivitet – inte ett dokument, det är en garanti för elevens, lärarens och föräldrars kännedom och medvetenhet om måluppfyllelse. Han skriver också att IUP säkerhetsställer att eleven inte är ensam i sitt lärande utan har sällskap av t.ex. en mentor. En mentor ”är både en medvandrare och färdledare.” skriver Strandberg (s.15). Mentorns uppgift är att coacha elever att ta ett steg till.
Zetterström (2006) menar att IUP är en ny länk som ska in i kedjan.
Styrdokument IUP lärande utvärdering kvalitetsarbete
Zetterström (2006) skriver att individuella utvecklingsplaner är ett verktyg, ett medel för att genomföra uppdraget. Med uppdraget menar hon att genomföra läroplanen. Kanske den länk som behövs för att ta ett steg till i arbetet med styrdokumenten.
4
Zetterström (2006) skriver också att många kanske tycker att det har varit mycket väsen för ingenting. Att ett dokument som sammanfattar hur eleven ska göra för att nå målen, var allt som blev efter alla dessa år av diskussioner. Hon säger också att vid en första anblick kan det ”tyckas väldigt torftigt och något som de flesta gjort sedan flera år.” (a.a s.15) och att dessa iakttagelser är helt korrekta. Men det Zetterström vill framföra är att IUP är ett förtydligande och utmaningen är att få ihop det, alltså att få styrdokumenten att synas i vardagsarbetet så att det blir som det är tänkt. ”Vill man vara lite spetsig kan man säga att det är dags att genomföra läroplanen” (a.a s.15).
Den individuella utvecklingsplanens syfte
Den individuella utvecklingsplanen är framåtsyftande och bör
• ge eleven ökad kunskap om och inflytande över det egna lärandet och den egna utvecklingen
• ge eleven ökad möjlighet att ta ansvar för och påverka sina studier
• konkret beskriva vilka insatser som behöver vidtas för att eleven ska utvecklas i riktning mot målen
• stärka elevens och vårdnadshavarens delaktighet i den individuella planeringen • skapa kontinuitet vid byten av lärare, grupp och skola.
(Zetterström, 2006 s.16)
Utvecklingen av IUP
När IUP blev ett krav i Grundskoleförordningen 1 januari 2006 var det redan en del kommuner som arbetat med liknande utveckling i sina skolplaner. Zetterström (2006) skriver att många kanske undrade vad utmaningen var, ”vad är nytt under solen? Nja, så mycket nytt är det kanske inte, men det är ett förtydligande vilket i sig innebär en utmaning.”(s.15). Som ni tidigare läst menade hon att utmaningen var hur man skulle få ihop det, att förverkliga styrdokumentens intention och synas i vardagsarbetet.
2005 kom Skolverket ut med råd och anvisningar om IUP. I dokumentet står det att IUP ska utgå från barnet, barnets starka sidor och barnets kunskapsutveckling. Uppgifterna
5
och informationen får inte heller ha karaktären av betyg. I dokumentet står det också att ”utveckling och lärande sker i samspel och kommunikation med andra” (a.a s.11).
Skriftligt omdöme
15 juli 2008 togs beslut om att utveckla IUP med skriftligt omdöme. Alla elever på grundskolenivå i alla årskurser, skulle få skiftliga omdömen i alla ämnen eleverna undervisas i. I Skolverkets Allmänna råd (2008) står det att fokus ska ligga på var eleven befinner sig i relation till de nationella målen. Man ska stimulera till fortsatt lärande.
”Den individuella utvecklingsplanen ska vara ett stöd för elevens lärande. Den ska dels innehålla omdömen om elevens kunskapsutveckling, dels en planering av hur skolan ska arbeta för att eleven ska utvecklas så långt som möjligt i riktning mot de nationella målen samt vad eleven och vårdnadshavaren kan göra och ansvara för. Den skriftliga information som ska tas in i den individuella utvecklingsplanen är avsedd att komplettera och förtydliga den muntliga informationen som ges vid utvecklingssamtalet, inte att ersätta denna.” (Skolverket 2008 s.6)
Det skriftliga omdömet ska vara ett extra stöd för elevens utveckling samt göra lärandet mer synligt för elev, lärare och vårdnadshavare. Nu, till skillnad från tidigare så skall respektive rektor bestämma omdömets utformning, om det ska vara betygsliknande och/eller om elevens utveckling i övrigt ska bedömas i IUP:n.
Intentioner för IUP med skriftligt omdöme.
Föräldrar
• ge föräldrar en tydligare information om elevens kunskapsutveckling • stärka föräldrarnas delaktighet i den individuella planeringen
6 Elever
• ge elever ökade möjligheter att ta ansvar för och påverka planeringen av sina studier
• högre måluppfyllelse för alla elever • stimulera eleverna till fortsatt lärande
Lärare
• utgöra ett redskap för att identifiera elever som är i behov av särskilt stöd i sin kunskapsutveckling
• bidra till att identifiera elevens kunskapsluckor
• stärka lärarens arbete med att bedöma elevernas kunskapsutveckling • ge lärare underlag för deras fortsatta planering av undervisningen • ge bättre förutsättningar för läraren att bedöma effekterna av den egna undervisningen och vid behov förändra den
Skolan
• bidra till kontinuiteten i elevens lärande
• bidra till skolans möjlighet att se över och analysera sin verksamhet och synliggöra behov av förändring – och därmed utgöra en del i skolans kvalitetsarbete
• bidra till information till huvudmannen om behov av utvecklingsinsatser, samt underlag för resursfördelning och kompetensutveckling
(Skolverket 2010 s. 9)
Modeller för IUP och skriftligt omdöme.
Det har med tiden kommit en del verktyg som elever och lärare ska kunna använda för att underlätta sitt arbete med IUP och skriftligt omdöme. Unikum, SchoolSoft och Röda tråden är tre olika verktyg bland många andra.
7
Unikum
Unikum är ett verktyg på webben för elever, lärare och föräldrar. Verktyget skall kunna göra det lättare att samarbeta kring mål, planer och dokumentation. Det finns möjlighet att göra förberedelser inför utvecklingssamtal så att mål, uppföljning, reflektion och dialog kan nå alla berörda. Verktyget kan användas i förskola, år F-6, år 7-9, särskolor, gymnasium och för vuxna. Programmet skall kunna ge en ökad delaktighet för alla, synliggöra utveckling, vara en röd tråd genom skolgången och bör bidra tillatt spara tid för lärare. Varje arbetslag, skola eller kommun skall kunna anpassa innehållet med sitt eget material för omdömen, IUP, läroplaner och kursplaner i Unikum.
(www.unikum.net)
SchoolSoft
SchoolSoft är också ett webbaserat program som kan användas överallt där det finns en dator med internetuppkoppling. Programmet kan förenkla kommunikationen mellan hem och skola genom att ge elever och föräldrar tillgång till all information som berör just dem, dygnet runt. Programmet är ett elevadministrativt system med bland annat elev-, vårdnadshavare- och personalregister samt att flera olika rapportfunktioner. Funktioner som t.ex. utvecklingssamtal och IUP, uppgifter och resultat,
närvarorapportering mm finns. (www.schoolsoft.se)
Röda tråden
Röda tråden är en elevbok (se mall bilaga 2) där elevens alla delar i processen mot målen kan finnas samlade. Boken skall kunna skapa goda förutsättningar för eleven att få en överblick över sin egen utveckling och för barnens vårdnadshavare att känna delaktighet i skolan.
För att en IUP ska bli ett levande verktyg för eleven krävs det att han eller hon får möjlighet att planera arbetet på sin väg mot målen, utvärdera sitt arbete samt reflektera över sin utveckling. Eleven måste kunna se hur allt hänger samman och bildar en röd tråd genom skolgången på väg mot läroplanens mål. Eleven ska uppleva arbetet med IUP och processen mot uppställda mål, som en viktig helhet i sitt skolarbete och det skulle bland annat elevboken, Röda tråden kunna bidra med.
8
Till elevboken finns även en lärarhandbok, Pedagogens verktyg, med tips och råd kring hur arbetet med IUP och Röda tråden kan se ut.
(Fras Gunnarsson 2006)
Skolverkets rapport 2010
Under vår- och höstterminen 2009 genomförde skolverket en undersökning på uppdrag av regeringen. De skulle följa upp skolors arbete med IUP och göra en utvärdering av införandet av skriftliga omdömen.
Undersökningen har baserats på 175 stycken textanalyser av individuella
utvecklingsplaner från 67 av landets skolor. En enkät har skickats till ca 1500 rektorer samt 2700 lärare, de har dessutom gjort intervjuer med elever, föräldrar, lärare och rektorer från fyra av de skolor som deltog i dokumentstudien.
Studiens övergripande syfte är att undersöka förekomsten, användningen och innehållet i individuella utvecklingsplaner med skriftliga omdömen.
Positivt utvecklingsarbete
Rapportens resultat visar att det finns en positiv inställning till de individuella utvecklingsplanerna, med visst undantag för lärare i de allra tidigaste årskurserna. Skolorna befinner sig i ett aktivt utvecklingsskede, många skolor har tagit olika vägar och har kommit olika långt i sitt utvecklingsarbete. Dokumentstudien visar dock att många av de analyserade planerna inte till fullo lever upp till grundskoleförordningens krav på de individuella utvecklingsplanerna.
Oklarheter
Många lärare i åk 1-6 uppger att det finns en osäkerhet i hur man ska bedöma elevernas kunskap. Det ligger helt klart en oklarhet från lärarnas sida vad planen ska innehålla. Nästan samtliga av lärarna påpekar en tveksamhet om hur IUP med skriftligt omdöme
9
ska kunna bidra med utvecklingsmöjligheter till elever som behöver extra stöd i sitt lärande, eller för att ge högpresterade elever extra utmaningar. Ungefär 40 procent av de verksamma i skolan anger att det finns oklarheter i vad skillnaden är mellan IUP och ett åtgärdsprogram. Däremot nämner lärare och rektorer att arbetet med IUP ger tydligare bild av det generella stödbehovet. De verksamma inom skolan ser det skriftliga
omdömet som ett viktigt inslag och redskap för en noggrann uppföljning och för att främja elevers utveckling.
Så gott som alla rektorer anger att alla elever får skriftliga omdömen, men att det inte alltid ges i samtliga ämnen. Ett visst motstånd finns från lärare i de lägre åldrarna, speciellt hösten åk 1 då lärarna inte hunnit få ett hållbart underlag för bedömning i samtliga ämnen och från lärare i praktiska och estetiska inriktade ämnen mot de äldre åldrarna De lärarna undervisar sina elever enstaka gånger och undrar om de på ett meningsfullt sätt kan bedöma sina elevers kunskapsutvecklig varje termin.
Dokumentstudien visar att lärare inte alltid bedömer sina elevers kunskapsutveckling utifrån läroplanen och kursplanernas mål. Om omdömena ska innehålla elevernas övriga utveckling, som elevers beteende under lektionstid och attityder till skolarbete, ska även de relateras till dem mål som tas upp i läroplan och kursplan. Både enkätstudien och dokumentstudien visar att omkring två tredjedelar av skolorna valt att ge separata omdömen om elevernas övriga utveckling, medans vissa skolor valt att fortsättningsvis under höstterminen 2009 behandla dessa frågor muntligt.
Lärare har större medvetenhet men svårigheter i tolkningen av bestämmelserna
Skolverkets tolkning är enligt rapporten att lärare över lag har en större medvetenhet och kompetens idag när det gäller att skriva konstruktiva omdömen, men efterfrågan hos lärare om mer kompetensutveckling kring detta moment inom IUP-arbetet finns ändå. Något som är viktigt att uppmärksamma enligt Skolverksrapporten, är att det genom dokumentstudien framkommit att det i ett mindre fall ges omdömen i
betygsliknande form, det vill säga efter den nationella betygsskalan. Vanligen gäller detta de senare årskurserna men det har framkommit att betygsteckning G används
10
redan i årskurs 2. Vad Skolverket kommit fram till genom undersökningen, är att det finns svårigheter i tolkningen av bestämmelserna som försöker klargöra skillnaden mellan skriftliga omdömen och betyg.
Skolor arbetar olika men mot samma mål
En av intentionerna med införandet av skriftligt omdöme i IUP, är att stärka elevernas och föräldrarnas delaktighet med den individuella planeringen i ett samarbete med skolan. Resultatet visar att skolorna arbetar på olika sätt och på olika hög grad med att genomföra detta. De äldre eleverna uppskattar särskilt de skriftliga omdömena när det gäller hur de ligger till kunskapsmässigt. I och med detta tycks syftet med införandet för att ge elever och föräldrar en tydligare information ha uppfyllts.
Ett sätt skolor gör för att få elever och föräldrar mer delaktiga är att många skickar ut frågeformulär och enkäter för självbedömning inför utvecklingssamtalet. Det har visat sig att många kan uppleva det svårt att besvara dessa frågor. Men dokumentstudien visar dock att eleverna har utvecklat en lång driven förmåga att bedöma sina kunskaper och för att finna vad de behöver fortsätta arbeta med. Ett annat sätt skolor arbetar med för att få elever och föräldrar delaktiga är att använda sig av webbaserade system, där även föräldrar bjuds in att framföra synpunkter. Men med webbaserade system väcks frågor om hur tillgången till information och möjligheterna till delaktighet blir lika för alla. Enligt rapporten menar Skolverket att denna problematik och hur den ska hanteras är en fråga som anses finnas anledning till att uppmärksamma i den fortsatta
utvecklingen av IUP-arbetet.
De slutsatser som kan dras utifrån utvärderingen är att det finns brister i skolans förmåga att
- formulera strikta mål och kunskapsrelaterade omdömen - att kunna visa vägen om en önskad utveckling ska se ut
11
Forskningsfrågor
• Hur har du arbetat med skriftliga omdömen och IUP sedan den 15 juni 2008? • Hur fungerar dokumenten i din vardag?
• För vem skriver du de skriftliga omdömena?
• Hur stämmer intentionerna med hur du ser på ditt arbete?
Metod
Under denna rubrik kan ni läsa vilken forskningsmodell studien har haft för att komma fram till dess resultat. Studien beskriver vilket urval av lärare som varit informanter vid intervjuerna samt hur intervjuerna genomförts. Som avslutande del kan ni läsa en kritisk granskning av tillvägagångssättet.
Ansats
Man står inför många olika val när man börjar skriva en studie som denna, bland de första val man måste göra är att välja viken ansats som passar bäst till studiens syfte. Är syftet att göra en kvantitativ eller kvalitativ undersökning, det vill säga huruvida
undersökningen ska ha en statistisk inriktning eller om man mer är intresserad av att titta på mönster (Trost 2005).
Trost (2005) förklarar kvantitativa och kvalitativa metoder så här ”Om frågeställningen gäller hur ofta, hur många eller hur vanligt så skall man göra en kvantitativ studie. Om frågeställningen däremot gäller att förstå eller hitta mönster så ska man göra en
12
Kvalitativ metod
Till studien ansågs att en kvalitativ undersökning var den mest lämpliga metoden, just för att studien önskade ta reda på vad lärare tycker och tänker om införandet av IUP och skriftligt omdöme. Jag ville höra deras tankar och erfarenheter. Jag valde att intervjua ett visst urval av lärare för att få deras åsikter och tankar om min frågeställning. Med kvalitativa intervjuer önskades få dessa lärares upplevelser av IUP-arbetet i deras vardag.
Urval
Urvalet blev att intervjua lärare i årskurserna 1-6. Valet av lärare gjordes eftersom jag fått en uppfattning av att de tidigare jobbat i mindre utsträckning med skriftliga omdömen, därför kändes den gruppen av lärare som ett mer intressant studieobjekt. Något som jag också hade som ett önskemål var att informanterna emellan helst skulle vara verksamma i olika årskurser, eftersom en uppfattning om att det är stor skillnad på hur lärarna skriver omdömet för en elev i årskurs ett respektive årskurs sex, fanns. Vissa av lärarna har jag tidigare träffat då jag haft VFU men jag kände ingen av dem närmare.
Genomförande
Genomförandet inleddes med att undersöka vilka möjliga personer det fanns tillgång till i skolor som jag tidigare haft kontakt med på ett eller annat sätt. Utifrån diskussioner och samtal med olika lärare på två skolor fann jag tillgång till sex lärare som kunde tänka sig bli intervjuade. Kontakt togs med dessa lärare och det bestämdes tid och plats samt att de fick information angående studiens syfte. Det var informanterna som fick bestämma var vi skulle träffas och samtliga ville träffas på sina arbetsplatser.
Varje intervju varade mellan ca 30 – 40 minuter och intervjuerna skedde individuellt trots att en del var verksamma på samma skola. Samtliga intervjuer spelades in med hjälp av en diktafon i syfte att lägga fokus på intervjun och informantens svar.
13
Intervjuerna genomfördes enligt informanternas önskemål i klassrum respektive
arbetsrum. I samtliga intervjuer förutom en blev vi störda. Det var elever eller lärare på skolan som hade olika ärenden till informanten men intervjuerna upptogs så snart vi blivit ensamma igen. I övrigt fanns inga andra störande moment eller tekniska problem med intervjuerna.
Bearbetning av materialet
Hjälp med bearbetningen av materialet togs av Trost (2005) där han nämner tre
praktiska steg till arbetet med insamlad data. Steg ett, samla in data. Steg två, analysera data genom att läsa eller lyssna och fundera över vad man såg och fick för intryck under intervjuernas gång. Genom det får man fram tankegångar som kan vara intressanta menar Trost. Steg tre, tolka data med hjälp av teoretiska verktyg.
Studien började med att samla in data, som i detta fall var i form av kvalitativa intervjuer. Alla intervjuer genomfördes innan steg två togs. Trost (2009) skriver, ”Att göra allt analysarbetet under eller i direkt anslutning till intervjuerna är däremot inte att rekommendera; man behöver en smula distans till själva intervjun för att kunna
analysera den på ett rimligt sätt.” (s.127)
Steg två blev i detta fall att lyssna av de inspelade banden och analysera informanternas svar med hjälp av intryck från intervjuerna, så som bl.a. ansiktsuttryck, kroppshållning och röstläge, samt att skriva ner betydelsefull information.
Det tredje och sista steget i bearbetningen blev att tolka informanternas svar utifrån studiens syfte, och i detta fall med hjälp av litteraturgenomgången. ”Det gäller att visa att det intressanta verkligen är intressant.” (a.a s.125).
Reliabilitet och validitet
Trost (2005) menar att reliabilitet är när en mätning är stabil och inte har blivit utsatt för t.ex. slumpinflytelser han säger, ”[…] alla intervjuare skall fråga på samma sätt,
14
skall kunna ge samma resultat vid en förnyad mätning, säger Trost. Men problemet i sammanhanget är att man då förutsätter ett statiskt förhållande. Men vid kvalitativa intervjuer är konstans inte aktuellt på samma vis som vid kvantitativa studier, det är just förändringarna man är intresserad av i kvalitativa intervjuer. Därför tycker Trost att det blir en smula egendomligt att prata om reliabilitet eller tillförlitlighet i kvantitativa intervjuer. Men han påpekar att man självfallet ska vara en lyhörd intervjuare och uppmärksamma både tonfall och ansiktsuttryck samt andra kroppsrörelser och– ställningar.
Med validitet eller giltighet menar Trost (2005) att instrumentet eller frågan man mäter, mäter det den är avsedd att mäta. I kvalitativa intervjuer som i denna studie mäter man det informanten menar med eller hur informanten uppfattar ett ord eller en företeelse och därför kan inte svaret bli generellt för alla lärare. Validiteten i studien blir därmed låg eftersom den undersöker utvalda lärares tankar och vardagsarbete kring IUP och skriftligt omdöme.
Etiska principer
Under studiens gång har jag förhållit mig till vetenskapsrådets regler (Vetenskapsrådet 2002) och det Trost (2005) säger om etik, ”De som intervjuas har rätt till sin egen integritet och sin egen värdighet.” (s.103) Den som ska intervjuas måste självfallet ha klart för sig att det är en intervju som ska göras och att anonymitet råder. När den första kontakten togs med informanterna visste de redan att de gällde intervjuer och de fick veta studiens syfte och mina intentioner.
Vid intervjutillfällenas början, berättade jag på nytt om mitt syfte och att anonymitet rådde. Informanterna har samtyckt till inspelning med diktafon. Vid intervjuernas slut har frågan ställts om att få återkomma om det skulle vara något som skulle behöva frågas om eller kompletteras och alla informanter godkände förfrågan. Samtliga
informanter blev tillfrågade om de ville ta del av studien när den avslutats och man kom överens om att en kopia skulle skickas till respektive skola.
15
Metodkritik
Att intervjua är inte en lätt företeelse om man inte är en van intervjuare. Trost (2009) använder sig av en metafor om att lära sig köra bil, ”på samma sätt som det krävs mycket övning för att bli en hygglig bilförare så krävs mycket övning för att lära sig bli en bra intervjuare.” (s.126). Det gäller även för bearbetningen och analysen av
materialet. Under intervjuveckornas gång infann sig en allt mer behagligare känsla hos mig ju fler intervjuer som var avklarade och därmed blev Trosts metafor bekräftad. Troligen kan det påverkat de svar jag fick in, eftersom jag med tiden blev jag mer van att prata om ämnet och där med fick jag mer kött på benen.
Bearbetning av syfte och frågeställning var något som tog tid och trots en klar bild och god bearbetning av frågeställningen infann sig ett par problem. Informanterna pratade ofta öppet runt ämnet IUP redan från början och många gånger kom de in på svar till de frågor som var tänkta att komma senare i intervjun. Men för att försäkra mig om att jag uppfattat rätt ställdes frågan igen och diskuterades med utgångspunkt av de svar som tidigare uppfattats.
16
Resultat
Här nedan redovisas intervjuresultatet. De sex informanterna jag valt att intervjua är lärare som är aktiva i årskurs 1-6 på två olika skolor.
Intervjuguiden med frågor finns att läsa som bilaga 1.
Intervjuresultat
Hur arbetar lärarna med IUP och skriftliga omdömen?
”IUP med skriftligt omdöme var helt klart ett nytt inslag”, säger en av informanterna. ”Det var svårt att veta vad man skulle skriva. På utbildningsdagar fick man massor med exempel på hur det INTE fick se ut, frustrerande! Lite tydligare hade man kunnat vara.” Det är också något som de flesta informanter håller med om, dåliga direktiv och
otydliga riktlinjer.
En informant berättar att när hon från början skrev omdömen på elever var det en enkel text som skrevs på dator, där hon tog upp alla ämnen som eleven deltagit i och även skrev hur eleven jobbat mot målen (som bilaga 4 finns en mall på hur det kunde se ut). En annan informant berättar att de på ”hennes” skola använde sig av olika modeller när det gällde att skriva omdömen innan de fick en mall att jobba efter. Hon själv gjorde ett dokument på elevens kunskapsutveckling till utvecklingssamtalet och efter samtalet gjordes en handlingsplan på vad eleven och hon skulle fortsätta jobba med.
I dag använder samtliga informanter bl.a. Unikum som ett hjälpande verktyg. ”där finns ett färdigt koncept som man kan utnyttja.” berättar en av informanterna. Någon annan säger ”Unikum, så mycket som man kan bli hjälpt av detta arbetssätt, vad man lägger in, hur man skriver, vad eleverna kan ta till sig. Eleverna själva kan gå in och skriva,
föräldrar kan både ta del av och skriva själva. Man skriver ALLT på Unikum och alla behöriga kan komma in och titta. Utvecklingsmöjligheter. Du har allt i IUP!”
17
En av informanterna tar även hjälp av boken, Röda tråden. Läraren och eleven skriver då tillsammans en utvecklingsplan med mål att nå, där man utgår från nuläget. Eleverna arbetar utifrån planeringen och när de anser att de har nått målen går de tillbaka till boken och jobbar vidare med den. Eleverna får svara på frågor som t.ex. – Har du tänkt på att? – Hur har du jobbat mot målen i din IUP? På så sätt får eleverna tänka tillbaka och fundera på vad det stod och vad de hade kommit överens om tillsammans läraren och på så vis kan de slutföra sitt mål. I bilaga 2 finns en mall från boken som
informanten visar mig.
Två av informanterna använder även stegar för att se hur långt eleverna nått och
eleverna själva kan ha koll på vart de befinner sig på stegen (som bilaga 3 finns en mall på hur dessa stegar kan se ut).
Arbetet kring IUP och skriftligt omdöme har lossnat mycket på sista tiden tycker informanterna ”[...]det har tagit mer fart nu”. Informanterna tycker det har varit en jobbig tid men ju mer tid de lägger på arbetet med dokumenten desto mer känner de att de lär sig på vägen. En av informanterna säger så här, ”Man har blivit mer noggrann i vad som ska ingå i ämnena” en annan säger, ”Skillnaden i dag är att man måste tänka moment för moment, man har gått igenom läroplanen bättre”.
Hur använder lärarna IUP med skriftliga omdömen i sin vardag? Elever
Alla informanter berättar att de jobbar med IUP som ett underlag med sina elever men alla säger också att det är mer med de äldre eleverna man kan jobba med IUP som ett verktyg. Det är inte förrän eleverna kommer upp i år 4-5 som man kan släppa elever och låta de själva jobba med materialet, som i det här fallet är Unikum. De yngre eleverna har svårare att blicka långt fram och man kan inte ge dem för höga mål och då blir det många mål ofta i stället och det är inte heller bra. Men alla verkar vara överens om att det är en bra inkörsport.
18
Boken Röda tråden är lättare att arbeta med tillsammans med de yngre eleverna än t.ex. webbsystemet Unikum. Boken finns framme hela tiden och det är inte någon inloggning eller datorvana som krävs.
Föräldrar
En av informanterna säger att hon, eleverna och föräldrarna blivit mer medvetna om elevernas kunskapsutveckling och att det känns bra, ” mer konkret med IUP och inte så flummigt som det har varit med vad eleverna egentligen ska kunna.” Kontakten med föräldrarna har i princip alltid varit god, men nu har föräldrarna möjlighet att bli mer medvetna om elevernas kunskapsutveckling.
Lärarens planering
En informant berättar att hon och eleverna är mer uppmärksamma på vad det är de ska kunna och de går igenom mycket mer mål nu. Men hon tror att de elever som redan har problem och svårigheter i skolan inte klarar målen bättre för det här, men eleverna blir mer medvetna om målen.
Informanterna påvisar i samtalen med mig att alla har mer eller mindre sin planering upplagd efter hur elevernas IUP och mål ser ut. En informant säger ”Jag försöker ge eleverna uppgifter som är utvecklande men det är svårt at hålla det levande hela tiden, men med jämna mellanrum går jag tillbaka till elevernas IUP och får syn på något att jobba med. Att säga att jag bläddrar i den dagligen då ljuger jag, jag tycker ändå att man har det ganska bra i huvudet.”
För vem skriver lärarna IUP? Elever
Informanterna verkar vara starkt överens om att IUP är ett bra verktyg i skolans vardag. Alla blir mer medvetna och uppmärksammar elevernas kunskapsutveckling mer. IUP skrivs för elevernas kunskapsutveckling och ger eleverna utvecklings möjligheter. I och med att alla informanter arbetar med Unikum som ett hjälpmedel menar de att alla parter som har med eleven att göra har chans att ta del i elevens utveckling.
19
Föräldrar
Som det nämndes tidigare så har föräldrar och vårdnadshavare möjlighet att följa elevens kunskapsutveckling i större utsträckning i dag än vad man kanske kunde förut. Själva kommunikationen med föräldrar och hemmen tycker de flesta informanter hela tiden varit bra. Skillnaden idag är att föräldrarna har större chans till medverkan, både i skolan och i elevens måluppfyllelse.
Men om man tittar utifrån Unikum så är det både positivt och negativt, säger en
informant. ”Tyvärr finns det föräldrar som inte har datortillgång eller föräldrar som inte intresserar sig för att gå in och kolla, ” berättar informanten vidare. En annan informant säger till mig ”Tyvärr är det oftast de föräldrar som borde gå in och se vad deras barn har för mål och kunskapsutveckling som inte gör det.”
Lärarens planering
IUP skrivs för elevernas kunskapsutveckling men också för att underlätta lärarnas arbete. En av informanterna säger att det var svårt i början att se vart jobbet med IUP skulle leda. Idag när hon känner sig lite mer utvecklad i sitt omdömesskrivande känner hon att den tid det tar att skriva omdömen, den tiden sparar hon i på annat håll, t.ex. när det gäller planering av lektioner. Det är något som också framträder i de andra
informanternas svar.
Hur tycker lärarna att intentionerna stämmer med det dagliga arbetet?
Elever
Informanterna säger att intentionerna mer eller mindre fyller sitt syfte i alla aspekter. En informant tycker attintentionerna till elever stämmer men kanske mer i förhållande till de äldre åldrarna t.ex. då det står att eleverna ska få ökade möjligheter att ta ansvar och påverka sin planering av sina studier, där hon menar att det är mer de äldre eleverna som har möjlighet till detta. En annan informant höll med och sa att, ju äldre eleverna
20
blir desto större chans till elevmedverkan. Informanterna tycker att alla intentioner stämmer med det arbete de utför, till föräldrar, elev, lärare och skolan, men några informanter menar att det ibland är svårt att komma hela vägen i mål alltså att in i minsta detalj nå intentionerna. Angående intentionen om delaktighet och större ansvar då det gäller elever och föräldrar, säger en informant så här ”det finns möjlighet för alla att få ett ökat ansvar och delaktighet men det är inte alltid det tas tillvara på, men jag siktar för att nå dit”.
Föräldrar
Att ge föräldrar tydligare information om sitt barns kunskapsutveckling och att stärka deras delaktighet i barnets individuella planering håller alla informanter med om att det medfört. Som det nämndes tidigare så har kontakten oftast alltid varit god mellan informanterna och föräldrarna men att det som sagt bidragit till mer medvetenhet kring elevens kunskapsutveckling och en större delaktighet i skolan från hemmens sida.
Lärare
En intention med införandet var att lärarna skulle få ytterligare ett redskap för att
identifiera elever som är i behov av särskilt stöd i sin kunskapsutveckling, och det
nämner informanterna som väldigt positivt, ”att man kan hitta de eleverna tidigare”. Då det gäller intentionen att, ge lärare underlag för deras fortsatta planering av
undervisningen, säger en informant ”man ser hur man ska gå vidare, vad man behöver
trycka på och jobba mer med”.
Skolan
Under rubriken Skolan för intentioner med skriftligt omdöme står det, bidra till
kontinuiteten i elevens lärande. Där säger en informant att om man har skriftligt
omdöme, som i detta fall, blir det lättare när man nästa gång ska sätta upp ett nytt mål, då man kan titta tillbaka eller när eleven byter lärare då man kan lämna insamlad data till nästkommande lärare. Det blir mycket enklare för alla parter. Eller som intentionen,
bidra till information till huvudmannen om behov av utvecklingsinsatser, samt underlag för resursfördelning och kompetensutveckling. Där en informant menar, om man ser i
21
med det problemet, det kan bli en resursfråga, med mer hjälp till eleverna. Eller som hon också ger exempel på, att om en klasslärare inte har tillräcklig utbildning i t.ex. svenska så behöver hon kanske gå på någon kompetenshöjande kurs eller läsa in sig på något speciellt ämne.
Avslutningsvis
Samtliga informanter ställer sig positiva till arbetet med IUP och skriftliga omdömen, men många tycker att beslutet har tagits för snabbt och de har fått väldigt dåliga direktiv på hur man ska eller kan skriva. Hela tiden dyker frågan upp ”-HUR?”. Många av informanterna är irriterade över att man inte kunnat få en mall att utgå ifrån. ”man sitter på sina skolor och utarbetar något eget, istället för att det är mer uppstaplat och centralt” säger en informant.
Med tiden har arbetet med att skriva omdömen börjat kännas lättare, informanterna känner sig lite säkrare i själva skrivandet av omdömen och man har tagit fram mallar som hjälper en i arbete. En informant säger så här om Unikum, ” Unikum är utvecklat så bra och bara positivt, den egna planeringen blir underlättad. Jag är så såld på den här idén och att skriva på det här viset, så jag kan inte säga annat!”
Tiden verkar vara en stor bov vid skrivandet av omdömen, tre av informanterna uttrycker starka känslor om hur tiden inte räcker till. Alla nämner hur de håller på att jobba med hur de ska lägga upp dokumentationen och arbetet runtomkring så att den kan bli en naturlig del i det dagliga arbetet, ”man behöver jobba fler tillsammans för att komma till mål, ju äldre eleverna bli desto mer klarar de av att använda t.ex. Unikum som ett verktyg, men ju yngre eleverna är desto mer hjälp behöver de”.
22
Diskussion
Syftet med denna studie var att undersöka hur lärare arbetat med IUP efter införandet av skriftliga omdömen samt hur de anser att de har lyckats leva upp till intentionerna. Jag har tittat på vad tidigare forskning säger om ämnet och jag har lutat mig mot vad Skolverksrapporten (2010) kom fram till i sin undersökning. Jag har intervjuat sex lärare om hur de ser på arbetet med IUP och skriftligt omdöme.
Hur arbetar lärarna med IUP och skriftliga omdömen?
Skolverket (2010) kom fram till att det fanns stora variationer mellan hur skolor tillämpade de nya bestämmelserna och utifrån mina intervjuer kan man klart se att lärarna arbetat på olika sätt för att komma mot mål. Skolverksrapporten visar också att det finns en positiv inställning till IUP vilket informanterna i studien håller med om. Det är endast lärarna som jobbar mot de yngre eleverna som man kan känna ett visst
motstånd i från, men som en av informanterna sa ”Det är en bra inkörsport”.
Jag tycker det låter vettigt, för någonstans i ledet måste man börja. Så att inleda
försiktigt med de yngre eleverna och låta tiden ha sin gång, desto mer kommer eleverna förmodligen in i arbetet och kommer förhoppningsvis att lära sig systemet så
småningom.
Utifrån intervjuerna kunde jag höra att det fanns en stor osäkerhet i hur man skulle skriva, ingen vet om de gör rätt, men de gör så gott de kan. Utifrån Skolverksrapporten (2010) kan man också se att lärare har en osäkerhet i att skriva omdömen, lärare
efterfrågar kompetensutveckling. Men Skolverkets tolkning från rapporten var att även i dag har lärare överlag en större medvetenhet och kompetens, i alla fall när det gäller att skriva konstruktiva omdömen. Man kan undra vad osäkerheten beror på, har lärare i dag större krav på sig själva?
23
Informanterna har alla tagit hjälp av olika verktyg för att få någon sorts mall för hur arbetet med IUP och skriftligt omdöme ska utformas. Unikum som alla informanter använder sig av verkar vara ett bra webbverktyg, då alla som berörs av eleven, alltså lärare, föräldrar och eleven själv kan gå in och läsa individuell måluppfyllelse och kunskapsutveckling.
Det jag ser och kan uppleva är en negativ bit av dessa webbsystem är, varför en och samma kommun inte arbetar efter ett och samma verktyg. I dag kan det hända att elever får byta mellan t.ex. olika webbsystem när de börjar ny skola. Det borde bli lite
förvirrande för föräldrar och elever som måste lära sig ett nytt system och hur eller vem lägger in informationen från föregående system?
Hur använder lärare IUP med skriftliga omdömen i sin vardag? Elev
En av intentionerna för med skriftligt omdöme, var att ge eleverna ökade möjligheter att ta ansvar för och påverka planeringen av sina studier. Alla informanter håller med om att det är så de jobbar men att det är svårt att jobba med de yngre eleverna på det sättet. Ju yngre eleverna är desto svårare verkar det att vara att arbeta tillsammans med en utvecklingsplan. Jag tror många av de yngre eleverna förstår vad man vill att de ska utveckla och jobba med fast de själva inte kan tänka och utforma egna mål. Men som jag tidigare har skrivit så är det förmodligen en bra början för de kommer så småningom att lära sig på vägen.
Under en av intervjuerna berättar en informant att både hon och eleverna är mer uppmärksamma på vad det är eleverna ska kunna och går igenom fler mål, men att hon tror att de elever som redan har problem med och i skolan förmodligen inte kommer klara målen bättre för det. I Skolverksrapporten (2010) kan man läsa att det ligger en osäkerhet i vad planen ska innehålla och att lärarna också påpekar en tveksamhet om hur IUP med skriftligt omdöme ska kunna bidra med utvecklingsmöjligheter till elever som behöver extra stöd i sitt lärande. Det kan jag tycka är en bekräftelse på vad jag
24
hörde från informanten, både Skolverksrapporten och min studie visar att det finns oklarheter i stödåtgärder för elever som är i behov av extra stöd.
Förälder
Kontakten med föräldrar och hemmen har, som jag nämnt tidigare, oftast alltid varit god men informanterna menar att föräldrar och vårdnadshavare har mer inblick och kan ha en större medvetenhet om sitt/sina barns kunskapsutveckling i dag. Skolverkets rapport (2010) klargör att de äldre eleverna visat uppskattning i att få skriftliga omdömen därför att de får veta mer hur de ligger till kunskapsmässigt. Ett syfte med införandet av
skriftligt omdöme var bl.a. för att ge föräldrar och elever en tydligare information. Utifrån intervjuerna tycker jag det uppfylls och det skriver också skolverket att de kommit fram till i sin rapport.
Lärares planering
Hela tiden i studien genomsyras informanternas och Skolverkets rapport (2010) av att elever och lärare blivit mer uppmärksamma på vad det är eleven ska kunna och att elev och lärare går igenom fler mål i dag. Utifrån studien kan man se att alla informanter arbetar med IUP och skriftligt omdöme som ett underlag till eleverna och till sin egen planering. Zetterström (2006) skriver att IUP ska vara ett verktyg, ett medel för att genomföra uppdraget med läroplanen och man kan ana att det är så informanterna använder IUP. En av informanterna kommenterade till och med det, hon sa ”skillnaden i dag är att man måste tänka moment för moment, man har gått igenom läroplanen
bättre”.
En informant berättade att hon försöker ge eleverna utvecklande uppgifter anpassade efter elevens IUP, men att det var svårt att hålla det levande hela tiden. Jag känner att det troligtvis kommer bli en tuff tid i början när man själv kommer ut i verksamheterna. Zetterström (2006) vill framföra att IUP är ett förtydligande och att utmaningen är att få ihop det. Det är det jag menar men jag tror också att det möjligen kan bli bättre med tiden.
25
För vem skriver lärarna IUP? Elev
Informanterna i studien är överens om att IUP är ett bra verktyg för alla parter, jag är beredd att hålla med. Det ger elever utvecklingsmöjligheter och man ser framåt och inte bakåt som man kanske gjorde i större utsträckning förr. Man ska ta fasta på det som eleven kan och hur eleven skall ta nästa steg i sin utveckling.
Förälder
IUP skrivs som sagt oftast för alla parter och därmed inkluderas föräldrarna, vilka enligt informanterna då kan ta större del i barnens utveckling. Tyvärr tycks det inte alltid tas till vara. Lärarna som jag intervjuade använde alla Unikum och här menade tre av informanterna att föräldrar antingen struntade i eller tyckte det var för krångligt att gå in och titta. Det betyder i sin tur att dessa föräldrar inte får lika stor del i sitt/sina barns utveckling samt att informationen om barnet oftast bara kom fram via
utvecklingssamtal. Någon informant berättade att det fortfarande finns hem där det inte finns någon tillgång till dator, om det inte finns tillgång till dator kan man heller inte ta del av webbsystemet. Hur gör man och tänker då? Ska det finnas ett alternativ för dessa hem eller blir det så att de får ta del av information via utvecklingssamtalen som bör ske en gång per termin och/eller får de söka sig till en plats där det finns möjlighet till uppkoppling?
Lärares planering
Lärarnas planering underlättas om det finns en bra arbetad IUP. En av mina informanter säger att hon tror att tiden hon lägger ner på skrivandet och inläggen i elevernas IUP, den sparar hon in på annat håll och man kan ju tänka sig och hoppas på att det är planeringen som möjligen blir underlättad då. En annan informant säger att hon blivit mer observant på eleverna och mer noggrann på vad som ska ingå i ämnena. Ytterligare en annan av informanterna säger att hon i dag måste tänka moment för moment och att hon gått igenom läroplanen bättre. Om man ser på vad Skolverket (2010) nämner i sin rapport om att det skriftliga omdömet ska vara ett extra stöd för eleven och att göra
26
lärandet mer synligt för elev, lärare och hemmen så kan jag tycka att det stämmer överrens med vad informanterna känner och tänker.
Hur tycker lärarna att intentionerna stämmer med det dagliga arbetet?
Elev
Att elever har större inverkan på planeringen och att de har högre måluppfyllelser idag än vad man möjligen hade för ett antal år sedan, framgår av informanternas svar. Om jag jämför dagens elev med en elev för ca 10-15 år sedan, så tror jag att dagens elever har betydligt mer koll på vad det är för mål de ska nå än vad denne elev hade. Visste eleverna för 20 år sedan varför de gick i skolan? Att bli stimulerad till fortsatt lärande är positivt. Jag tycker IUP och skriftligt omdöme är ett bra och förhoppningsvis bestående inslag i skolorna.
Förälder
Som jag nämnt tidigare så tyder Skolverkets rapport (2010) på att syftet med att ge föräldrar en tydligare information och större delaktighet ha uppfyllts och lyssnar man på informanterna så kan man höra att de tycker de intentionerna angående föräldrarna stämmer väl med verkligheten. En bra början kan man tycka.
Lärare
Intentionerna som rör lärarna angående skriftligt omdöme anser jag vara på god väg att uppfyllas. Jag ser positiva tankar hos informanterna när det gäller att utgöra ett redskap
för att identifiera elever som är i behov av särskilt stöd i sin kunskapsutveckling.
Skolverksrapporten syftar också till att lärare och rektorer tycker arbetet med IUP ger en tydligare bild av det generella stödbehovet. Som jag nämnde i litteraturgenomgången så ser de verksamma i skolan att det skriftliga omdömet är ett viktigt inslag och redskap för en noggrann uppföljning för att främja elevernas utveckling.
En informant säger ”det finns möjlighet för alla att få ett ökat ansvar och delaktighet men det är inte alltid det tas tillvara på, men jag siktar för att nå dit”. Jag undrar, vad bör göras för att alla intentioner ska nå till mållinjen?
27
Skola
De tre punkter som rör skolan
• bidra till kontinuiteten i elevens lärande
• bidra till skolans möjlighet att se över och analysera sin verksamhet och synliggöra behov av förändring – och därmed utgöra en del i skolans kvalitetsarbete
• bidra till information till huvudmannen om behov av utvecklingsinsatser, samt underlag för resursfördelning och kompetensutveckling,
tyckte informanterna var svår att tolka, vad menar regeringen egentligen att intentionerna ska leda till? Informanterna tolkade punkterna utifrån hur de själva uppfattade att de menades och svarade därefter på intervjufrågan. Detta kan man tycka är ett typiskt exempel på hur lärare hela tiden behöver tolka texter som beslutas av högre instanser. Den första punkten var lättare att tolka, bidra till kontinuiteten i elevens
lärande, att få ett fortlöpande sammanhang för eleverna i deras lärande kunde alla hålla
med om att det var en mycket god intention för alla inblandade.
Slutligen
Något som hela tiden dykt upp i studien, både i Skolverksrapporten (2010) och i mina intervjuer, har från början varit tidsbristen och oklarheten. Det verkade som att lärarna inte visste vad de skulle lägga tiden på. Ska jag hårddra det lät de som, ska vi lärare
lägga tiden på eleverna eller på att försöka förstå och skriva en massa dokument?
Oklarheten om vad som skall skrivas och ingå i IUP och omdömet är en gemensam nämnare i skolverksrapporten och min studie. Men utifrån informanternas svar så kan jag uppfatta att skrivandet av omdömena ändå har löst sig med tiden.
Av både litteraturgenomgången och intervjuresultatet får jag uppfattningen av att införandet av skriftliga omdömen i IUP har gått alldeles för fort fram. Av samtliga intervjuer var det fem som starkt uttryckte att beslutet införts för hastigt och att det inte känts genomarbetat ordentligt. Man kan ju undra varför regeringen tog ett så hastigt beslut och hur det kunde komma sig att det inte var mer styrt? Som jag skrev i
litteraturgenomgången (s.5) skulle det skriftliga omdömet vara ett extra stöd för elevens utveckling samt göra lärandet mer synligt, hur kan det då komma sig att regeringen
28
tycker att skolor själva ska sitta och utföra mallar för att eleven ska få extra stöd och mer synligt? Varför fanns det inte tillgång till förslagsmallar och varför kunde det inte vara mer styrt?
Men alla ”mina” informanter och ”skolverkets” informanter tycks tycka det har varit ett mycket bra initiativ att införa skriftliga omdömen i elevernas IUP och ”mina”
informanter jobbar vidare med goda förhoppningar.
Jag tänker vidare
Det hade vart intressant att göra en studie som utgår från föräldrarnas synvinkel. Hur ser de på den nya bestämmelsen om skriftliga omdömen i elevernas IUP? Samt något jag lagt en tanke åt var att i Skolverksrapporten (2010) visade dokumentstudien att lärare inte alltid bedömer sina elever efter läroplanen och/eller kursplanernas mål. Min fundering blev då hur det kunde ha blivit så och vad gör man åt det? Det hade varit intressant att göra en fortsatt studie om lärares sätt att bedöma efter läroplanen.
Avslutningsvis
Det har varit kul, jobbigt och lärorikt att arbeta fram denna studie. Det har varit en berg- och dalbana med både upp och nergångar. Något som varit extra svårt har varit
sammanställningen av resultatdelen från intervjuerna. Det var svårt att referera till vad lärarna verkligen gjorde då de skrev omdömen pga. att alla verkligen lyfte Unikum som ett så bra verktyg.
29
Referenslista
Andersson, Håkan, 1999; Varför betyg? Historiskt och aktuellt om betyg. Lund: Studentlitteratur
Fras Gunnarsson, Susanne, 2006; Röda tråden. Pedagogens verktyg. Sollentuna: Adastra
Schoolsoft 2008; Vad är Schoolsoft (11.05.2010)
http://www.schoolsoft.se/vad-ar-schoolsoft/index.php
Skolverket, 2008; Allmänna råd och kommentarer. Den individuella utvecklingsplanen
med skriftliga omdömen. (12.04.2010.)
http://www.skolverket.se/publikationer?id=2114
Skolverket 2010; Individuella utvecklingsplaner med skriftliga omdömen i grundskolan.
– En uppföljning och utvärdering av skolors arbete. (12.04.2010.)
http://www.skolverket.se/publikationer?id=2350
Strandberg, Leif, 2009; Bland mentorer, IUP och utvecklingszoner. Stockholm: Norstedts
Strandberg, Leif, 2009; Vygotskij i praktiken. Bland plugghästar och fusklappar. 2 uppl. Stockholm: Norstedts
Trost, Jan, 2005; Kvalitativa intervjuer. 3 uppl. Lund: Studentlitteratur
Unikum,2010; Om Unikum. (11.05.2010.)
http://www.unikum.net/tools/
Vetenskapsrådet (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk –
samhällsvetenskaplig forskning (24.05.2010)
Zetterström, Agneta, 2006; IUP och skolutveckling. Malmö: Gleerup
30
Bilaga 1
Intervjuguide
1. Hur arbetar du med IUP och det skriftliga omdömet? - Har du fått ändra på mycket i din lärarverksamhet? - Hur ser du på stöd och riktlinjer?
- Finns det något som du anser kunde ha gjorts annorlunda?
2. Hur använder du IUP med skriftliga omdömen i ditt dagliga arbete i förhållande till,
- Elevernas kunskapsutveckling? - Föräldrar och hemmet?
- Din planering?
3. Hur tycker du ditt arbete överensstämmer med intentionerna? - Elevens kunskapsutveckling?
- Utvecklingssamtal, föräldrar och hemmet? - Till planeringen?
31
Bilaga 2
Röda tråden
33
Bilaga 3
Mall på stegen
34
