Bildkommunikation som verktyg för språkutveckling för flerspråkiga elever

Malmö Högskola

Lärarutbildningen Kultur, språk och medier

Examensarbete

15 högskolepoäng på avancerad nivå

Bildkommunikation som verktyg för

språkutveckling för flerspråkiga elever

Image communication as a tool for language development for

bilingual students

Natalia Al-Obaidi

Lärarexamen 270 HP Examinator: Feiwel Kupferberg

Bild och visuellt lärande 270 HP Handledare: Pär Widén 2013-11-13

1

Förord

Jag vill tacka alla personer som har ställt upp på att intervjuas. Tack för att ni tog er tid att berätta hur ni arbetar med kommunikation och språkutveckling med elever som är flerspråkiga. Om det inte hade varit för Er så hade jag inte haft möjlighet att kunna genomföra denna undersökning. Jag vill även tacka Er för de tips och idéer ni gett mig, det kommer jag säkert ha användning för av i min karriär som pedagog.

Malmö 2013-11-13 Natalia Al-Obaidi

3

Sammanfattning

Jag har undersökt bilders påverkan på flerspråkiga elevers språkutveckling. Jag har lagt fokus på elever som precis har kommit till Sverige.

Jag har undersökt hur och vilka tekniker bildpedagoger tar till hjälp för att hjälpa nyanlända flerspråkiga elever att kommunicera. Genom att jag har genomfört kvalitativa intervjuer med fyra bildpedagoger som har olika arbetserfarenheter och har arbetat som pedagoger i flertal år. Förutom de kvalitativa intervjuerna har jag sökt inom relevant teori för just denna studie. Mitt resultat visar att bild i olika former kan användas flitigt på skolorna och att den främjar flerspråkiga elevers språkutveckling. Det finns inga fasta regler, riktlinjer eller metoder för att arbeta med att förbättra flerspråkiga elevers kommunikationsförmåga. Bildpedagogerna försöker pröva sig fram till att anpassa undervisningen till olika situationer och samtidigt lägger de mycket fokus på individen för att komma på specifika sätt som hjälper flerspråkiga eleverna att kommunicera.

Nyckelbegrepp – Bild, Interaktion, Kommunikation, Kreativitet, Mångkultur och språkinlärning

5

Innehållsförteckning

1. Inledning ... 7

2. Syfte och problemformulering ... 8

2.1 Syfte ... 8

2.2 Problemformulering ... 8

3. Litteratur översikt ... 9

3.1 Tidigare forskning ... 9

3.2 Den mångkulturella skolan ... 10

3.3 Flerspråkighet ... 12 3.4 Bildskapande ... 14 3.5 Bildkommunikation ... 16 3.6 Läroplan för bild ... 18 3.7 Metoder för språkinlärning ... 18 3.8 Interaktion ... 19

4. Metod och metoddiskussion ... 21

4.1 Metodval ... 21

4.2 Intervjuer ... 22

4.3 Urval och Avgränsningar ... 22

4.4 Genomföranden ... 23

4.4.1 Inspelning ... 23

4.4.2 Transkribering ... 23

4.5 Etiska överväganden ... 24

4.6 Analysbeskrivning av insamlad kvalitativ data ... 24

6

5. Reslutat, analys och teoretisk tolkning ... 25

5.1 Sammanfattning av intervjuer ... 25 5.5.1 Bildpedagog Hanna ... 26 5.5.2 Bildpedagog Ingrid ... 27 5.5.3 Bildpedagog Annelie ... 28 5.5.4 Bildpedagog Katarina ... 29 5.2 Metoder för språkinlärning ... 30 5.3 Bildskapande ... 31 5.4 Interaktion ... 34

6. Diskussion ... 37

Referenser ... 39

Bilagor

7

1 Inledning

Jag har under mina år som lärarstudent vid Malmö Högskola fått tillfälle att praktisera i en grund skola som ligger i nordvästra Skåne. Skolan var låg- mellan- och högstadiet men där fanns även klasser för elever som behöver mer resurser. Jag fick möjlighet att undervisa alla klasser som fanns på skolan i ämnet bild. Det som jag uppmärksammade mest var att många elever som är nyanlända tog hjälp av bilder för att kunna förklara vad de menade. Jag som själv har en annan etnisk bakgrund finner detta oerhört intressant eftersom jag kom hit till Sverige när jag var liten och har haft svensk

skolgång från början. När jag började skolan så kunde jag redan svenska som jag lärde mig ute på gården när jag lekte med andra barn. Därför är det intressant för mig på ett personligt plan eftersom jag många gånger mött elever som har problem med att kommunicera på svenska.

Med tiden har Sverige blivit ett mångkulturellt land med många olika nationaliteter och jag har hamnat i situationer där jag har haft elever som inte kan uttrycka sig på det sättet de vill på svenska. Eleverna har även försökt prata med mig om vi har ett

gemensamt modersmål, men man måste hela tiden påminna dem att det är oartigt att prata på ett annat språk inför andra elever. Men de elever som är flerspråkiga har försökt ta hjälp av bilder för att kunna uttrycka sig, det har hjälpt i många fall. Jag som

bildpedagog har försökt analysera deras bilder de skapat för att hjälpa flerspråkiga eleverna som haft svårt med språket till en bättre skolgång och försöker få dem att göra sig förstådda.

Jag vill undersöka om bildskapande kan främja flerspråkiga elever som precis har kommit till Sverige, deras språkutveckling ur bildpedagogers perspektiv och samtidigt se vilka metoder pedagoger använder sig av för att förbättra elevernas

kommunikationsförmåga.

I uppsatsen läggs fokus på den kommunikativa sidan av språket samt hur bildspråket påverkar inlärningen av svenska för flerspråkiga elever. Med andra ord jag skall försöka definiera hur bildspråk och bildkommunikation påverkar språkinlärning.

8

2. Syfte och frågeställning

2.1 Syfte

Det finns många flerspråkiga elever i de svenska skolorna som har olika kunskaper i det svenska språket. Det gör att det blir svårt för dem att kommunicera med sina kamrater och pedagoger. Det är viktigt att ge de eleverna de bästa förutsättningar för deras språkutveckling, hitta nya vägar till bra kommunikation och även nya

inlärningsprocesser.

Syftet med denna studie är att få en fördjupad förståelse hur bildskapande påverkar språkutvecklingen hos elever som är flerspråkiga ur en bildpedagogs perspektiv. Syftet är även att undersöka vilka metoder bildpedagoger använder sig av vid språkinlärning hos flerspråkiga elever som precis kommit till Sverige.

2.2 Frågeställning

För att uppnå syftet med denna studie, har jag valt att söka svar på följande frågor.  Hur kan bildskapande främja flerspråkiga elevers språkutveckling och deras

kommunikationsförmåga ur bildpedagogers perspektiv?

 Vilka metoder använder bildpedagoger för att nå ut och förbättra flerspråkiga elevers kommunikations förmåga?

9

3. Litteratur översikt

I denna del av arbetet har jag med teorier kring kommunikation, bildskapande och analys med mera som jag kommer använda mig av att analysera den kvalitativa insamlade data. Jag har även med annan litteratur som jag har valt att ta med för att belysa den stora problematiken kring brister i språkutveckling, samt vad som har skrivits kring ämnet och olika exempel som tas upp för att få en djupare förståelse för problematiken.

3.1Tidigare forskning

I Vanja Lozic (2013) artikel Alla ämnen är ansvariga för elevers språkutveckling framgår det att alla ämnen är ansvariga för elevernas språkutveckling, för att varje ämne har ett specifikt fackspråk och att pedagogerna borde, förutom att ha ämneskunskaper, även sätta lika stor prägel på språkutveckling. Språkinriktad undervisning hjälper alla elever och inte enbart flerspråkiga elever som är i behov av språkstöd. Det är

betydelsefullt för flerspråkiga elever att ha kunskaper om ämnets språkliga krav för att kunna kommunicera, utveckla språket samt uppnå kursmålen. Det är viktigt att

formulera tydliga strategier både för språkliga samt de ämnesmässiga mål, men

samtidigt hitta ett bra sätt att följa elevernas språkutveckling. Det är därför pedagogerna borde stimulera språkutvecklingen genom att fråga och ge mycket visuell stöd som till exempel bilder och grupparbete (Lozic, 2013).

Patrik Hernvall (2010) Vad har bilder med läs – och skrivutveckling att göra? nämner i sin artikel att både skriv- och läsförmåga förstärks genom att skapa och kommunicera med bilder. Eleverna kan tolka bilder redan i tidig ålder, de påverkas från media, serietidningar och reklam. I vårt moderna samhälle skapas hela tiden nya

uttrycksformer och förutsättningar för att tolka, kommunicera samt förstå omvärlden. Det är betydelsefullt att skolan följer den utvecklingen för att ge eleverna bredare kompetens vid användning av nya medier, både för konsumtion, produktion och för

10

integrering av elevernas egna erfarenheter. Elevernas egna erfarenheter borde vidgas eftersom elevernas kompetens att hantera bilder, ljud, färg och perspektiv utvecklas väldigt tidigt det är deras första språk. Skolan borde inte begränsa elevernas möjligheter till lärande utan skolan skall ha bredare perspektiv på elevernas utveckling och

integration (Hernvall, 2010).

Sara Arildsson (2012) Österskolan – genrepedagogik, tema och språk förde en intervju med bildpedagogen Aniela Loredo som arbetar på en skolan Öster i Malmö, enligt Loredo så finns det enkla sätt att förbättra elevernas språkutveckling, hon syftar på att skolpersonalen fokuserar på varje elev och att alla borde vara tillgängliga och öppna för elevernas frågor. Förutom det ha ett ständigt samarbete mellan ämnen gett större möjlighet att ha bredare perspektiv på språkutveckling. Tematiskt arbete mellan bild, samhällskunskap, svenska samt historia där eleverna kan med hjälp av de moderna uttrycksmetoderna producera digitala berättelser. Eleverna blir inspirerade av bilderna och skriver texter vilket främjar deras språkutveckling. Loredo anser att eleverna brukar vara väldigt kreativa och blir motiverade till att arbeta vidare (Arildsson, 2010).

3.2 Den mångkulturella skolan

Sverige är ett demokratiskt land, öppen för utländska personer som kommer av olika skäl till vårt mångkulturella samhälle. I skolan träffas barn från olika länder, med olika kulturer och olika språkkunskaper. Britt-Inger Stockflet-Hoatson (1975), nämner i sin bok Invandrarbarnen och språket att barn med annat etiskt ursprung behöver speciell träning och borde jämställas med elever med särskilda behov(Stockflet-Hoatson, 1975:9).

I boken att Läsa och skriva (2007) nämner Hyltenstam att skolan inte lyckats att ge likvärdig utbildning för flerspråkiga elever som till elever som har svenska som modersmål, av olika skäl som bland annat psykosociala och kulturella faktorer. Den kulturella faktorn innebär barnens egna erfarenheter och föräldrarnas utbildning, medan den psykosociala beror på barnens sociala integration i skolan, deras motivation och kontakter med andra elever. De nämnda faktorerna har en stor betydelse på elevernas skolframgång(Hyltenstam, 2007:46- 47).

11

Inger Nordheden (1996) beskriver i ett kapitel i boken Den mångkulturella skolan av Hultinger & Wallentin att barn från olika kulturer berikar varandra, att eleverna berikas med kunskap om andras syn på omvärlden (Hultinger & Wallentin, 1996:54).

Det kan hända att möte med skolan omvandlas till en konflikt för pojkar och flickor. I boken Krock eller möte om den mångkulturella skolan av Skolkommittén (1996) nämns det att barn som är flerspråkiga har uppfostrats på ett annat sätt än de

västerländska barnen, normer för beteende är olika, i sådana situationer skall skolan bemöta både flickor och pojkar på likvärdiga villkor. Nordheden nämner också att det kan uppstå andra problem som religiösa konflikter och att det är viktigt att skolan samråder med föräldrarnas lösningar (Nordheden, 1996:32). Det är väldigt viktigt att den mångkulturella skolan tar upp grundläggande värden som individens frihet och jämställdhet mellan kvinnor och män, solidaritet med svaga grupper, demokrati och så vidare (Nordheden, 1996:86).

Den svenska skolan har förändrats, den är mindre patriarkal än tidigare och skolans auktoritet är ifrågasatt. Pedagogernas arbete är mer stimulerande, pedagogerna kommer närmare eleverna . Den avtraditionaliseringen beror på den generella utvecklingen i samhället, det har förändrat inställningen till lydnad, plikt och arbete. Detta påverkar det gemensamma arbetet i skolan bland pedagogerna och eleverna (Nordheden, 1996:94).

Den svenska skolan är idag flerspråkig och mångkulturell. Med den ökande

invandringen ökar även antalet elever som kommer till skolan med olika erfarenheter i sina ”ryggsäckar”, detta leder till olika kunskaper, upplevelser och kulturella bakgrund. Ett stort behov av att integrera och socialisera uppkommer för de flerspråkiga eleverna både i skolan och i samhället. Stockflet-Hoatson anser att det är betydelsefullt för elever att ha självrespekt samt att de känner hur värdefullt deras familjs nationalitet, språk och kultur är. De flerspråkiga eleverna befinner sig i utsatta situationer på grund av den snabba övergången från deras modersmål till det svenska språket men också den kulturella miljöns förändring. För elever som är flerspråkiga som precis kommit till Sverige är mycket nytt, undervisningsmetoder, svensktalande kamrater men även maten kan vara annorlunda än vad de varit vana vid. Detta är en stor påfrestning för eleverna som kommer från ett annat land, därför borde pedagogerna få de aktiva i olika

gruppsammanhang. Det är därför väldigt viktigt att från början föra undervisningen i mindre grupper så att eleverna får chansen att träna språket i sin individuella takt (Stockflet-Hoatson, 1975:126).

12

Lise W Egholm (2007) nämner i sin bok Min blåa soffa - om integration i skolan att det största problemet är muslimska traditioner och vanor, som simning och duschning under ramadan. Muslimska eleverna får inte visa sig nakna framför andra och det händer att föräldrarna kräver duschdraperi. Det kanske inte verkar vara som ett stort krav men Egholm menar att om vi tar för mycket hänsyn till de olika kulturella traditioner, främjar vi fundamentalismen. Det är därför det behövs kompromisser i de olika viktiga frågorna. Några problem måste avdramatiseras för att undvika att föräldrarna skickar sina barn till muslimska privatskolor, och detta främjar definitivt inte integrationen (Egholm, 2007:39).

Alla i samhället måste ta ansvar för integrationen. Det finns hinder som vi skall få bort, till exempel när föräldrar till utländska barn tar med sig barnen utomlands och stannar där i flera månader. Barnen förlorar mycket av undervisningen och när barnen kommer tillbaka, behövs extra undervisning. Långvarig frånvaro från skolan förhindrar integrationen i skolan. Förutom det anser Egholm att flerspråkiga familjer som bor i samma område och i vissa skolor finns det för många tvåspråkliga barn, att fördelningen borde vara mer jämt för integrationens skull (Egholm, 2007:104).

I skolan är alla ämnen ansvariga för elevernas språkutveckling, integration och socialisering eftersom språket finns i alla ämnen. Bildämnet är väldigt kreativ, där eleverna antingen arbetar för sig eller i grupper för att skapa. De kan uttrycka sina känslor och upplevelser genom bilder. Grupparbete främjar integrationen och eleverna kan kommunicera med varandra, de lär sig av varandra och deras kamratskap förstärks (Egholm, 2007:104).

3.3 Flerspråkighet

Nykomna flerspråkiga elever med annan etnisk bakgrund har väldigt svårt att koncentrera och fokusera sig på grund av brister i deras språkkunskaper i den

mångkulturella skolan. Det finns stora individuella skillnader i deras inlärningsförmåga. Det är oerhört viktigt att de tränar det svenska språket och får undervisning i sitt

modersmål, detta höjer barnens självförtroende och intresse för att lära sig. Brister i svenska språket kan ibland medföra aggressivitet bland eleverna, särskilt de yngre

13

eleverna eftersom att de inte kan göra sig förstådda. Det är viktigt att de inte är ensamma i sin språkgrupp, att de kan prata med sina kamrater på sitt eget språk (Stockflet-Hoatson, 1975:113).

Pedagogernas sätt att bemöta de nyinkomma elever från andra länder spelar en väldigt viktig roll i deras språkutveckling och integration i skolan. Det händer ibland att vissa pedagoger finner svårigheter att arbeta med flerspråkiga elever eller att de

övervärderar språkförmåga och undervärderar deras intelligens på grund av bristande kunskaper om utländska elevers problem. Det är därför pedagoger måste arbeta mer insiktsfull, de borde ta hänsyn till elevernas bristfälliga uttal så att eleverna inte känner sig löjliga eller underliga. Både hemspråkslärarna och ordinarie personal borde

samarbeta och bredda utbildningen för att kunna bemöta eleverna på det bästa sätt med individen i centrum (Stockflet-Hoatson, 1975:116).

I boken Krock eller möte Delbetänkande av Skolkommittén (1996) diskuteras jämförelse mellan mångkulturell och interkulturell förhållningssätt i skolan. I det mångkulturella förhållningssättet presenterar eleverna sina kulturer och varje grupp representerar och får sitt utrymme. Däremot i det interkulturella förhållningssättet får eleverna som är flerspråkiga använda varandras erfarenheter för att lösa olika problem som uppstår av växelspel där de olika kulturerna ger och tar samt berikar varandra (SOU, 1996:143).

Språket är det komplexa kommunikationssystem och redskap för vårt tänkande. Tack vare språket kan vi representera våra tankar, handlingar och idéer mellan människor världen runt. I vårt moderna globaliserade samhälle är mångkulturalism och

flerspråkighet en del av vardagen även i skola. Barn med utländsk bakgrund kommer till skolan med varierande språkliga och kulturella kunskaper, de behöver hjälp med språket och integrationen både i skolan och i samhället. Gunilla Ladberg (2000) nämner i boken Skolans språk och barnets, flerspråkiga barn som kommer till skolan behöver mer tid för att kunna kommunicera avslappnat med sina kamrater, de behöver extra

undervisning för att kunna göra det. När en ny elev som precis kommit till Sverige skall prestera på prov eller läxförhör, befinner de sig i underläge jämfört med elever som kan svenska (Ladberg, 2000:156). Ämnet svenska som andra språk skall stödja inlärningen av språkets bas, hos elever med helt olika kunskaper i svenska och de skall undervisas efter egna speciella behov som i sin tur innebär att läraren måste både bedöma elevens behov och anpassa undervisningen till den enskilda eleven (Hyltenstam, 2007:50).

14

tur ger öppnare arbetsmarknad, det hjälper att värna om den egna identiteten men samtidigt respektera andras. Språket hjälper barnen att uppnå kunskaper och gå vidare med sin skolgång. De utvidgar sitt ordförråd under undervisningen i de olika ämnena, för att språket finns i varje ämne (Hyltenstam, 2007:50).

3.4 Bildskapande

Rob Barnes (1994) nämner i boken Lära barn skapa att barn genom bildskapande kan uttrycka en stämning eller en känsla. Det kan vara ett verktyg för att kunna visa och bearbeta vad de har varit med om men även bidra till att barnen får bättre uppfattning om sig själva och andra. Bildskapande ger barnen en speciell möjlighet att ägna sig åt unika visuella kvaliteter (Barnes, 1994:11).

Lev S Vygotskij (2010) nämner i sin bok Fantasi och kreativitet i barndomen

”Den kommande människan uppnår allt med hjälp av den skapande fantasin: att orientera sig i framtidens värld och skapa ett beteende, som grundar sig på denna framtid och utgår ifråm den, är den viktigaste funktionen hos fantasin. Och i den mån som det pedagogiska arbetets viktigaste uppgift är att styra skolbarnets beteende så att barnet förbereder sig för denna framtid, är en utveckling och övning av barnets fantasi en av de viktigaste uppgifterna i processen att förverkliga detta mål. Formandet av en skapande personlighet som strävar mot framtiden initieras med hjälp av skapande fantasi som tar gestalt i nuet”(Vygotskij, 2010:100).

Bildskapande aktiverar barnens kreativitet och genom konst kan barn lära sig bearbeta och förändra idéer i fantasin. Eleverna lär sig jämföra fantasi och det vad som finns på pappret. Bildundervisningen hjälper barnens individualitet komma fram på ett väldigt speciellt sätt där de kan uttrycka sig på ett personligt sätt, samtidigt som bildskapande betraktas som reningsprocess där känslorna släpps fram (Barnes 1994:21).

Bildskapande i andra ämnen som historia, geografi har en underordnad roll, där det viktigaste är att få fram fakta men själva bildskapande blir bara en ”extra krydda” till den information barnen har skrivit, men den kreativa konsten försvinner (Barnes, 1994:23).

15

Bildskapande måste stimuleras av pedagoger, eleverna borde inte vara uttråkade på lektioner och inte lämnas för sig själv, för även om de skapar bilder så är de mindre kreativa och spontana. Det är pedagogens uppgift att göra undervisningen intressant samt hjälpa barnen med olika lösningar (Barnes, 1994:29).

Karin Aronsson (1997) nämner i sin bok Barns världar – barns bilder, att både bild och språk utvecklas nästan samtidigt hos barn. De måste anpassa komplicerat verklighet till ett nytt moment. I den språkliga inlärningen måste barnen kunna uttrycka tid (före och efter) samt i bilden skall de kunna hantera rumsliga relationer (Aronsson, 1997:52).

Vygotskij nämner att människan visar två typer av handlingar, den reproducerande och den kreativa. Den reproducerande är återskapande och är intimt förknippad med vårt minne. Den kreativa funktionen innebär skapande av nya bilder. Kreativiteten eller kombinatoriska funktion kräver fantasi och är livsnödvändig för att människan skall kunna anpassa sig till alla förändringar i framtiden. Vygotskij betonar vikten av kreativiteten och fantasi hos barn i skolålder, att de utvecklas i sociala interaktioner (Vygotskij, 1995:11–13).

Hansson, Karlsson& Nordström (1974) nämner i sin bok Bild och form, att bilden är som ett språk, den ersätter inte verkligheten men den informerar och undervisar oss, den roar oss och påverkar oss men kan även lura oss. Bild- meddelande är ett sätt att

kommunicera, söka kontakt eller utforma betydelser (Hansson, Karlsson & Nordström, 1974:9).

Kommunikationen via bildskapande sker genom tre moment, framställning,

överförande och ett mottagande, av ett budskap, det vill säga tankeinnehåll och avsikter som behov och känslor vilka vi förmedlar till omgivningen. Det finns två

kommunikationssätt, nämligen enkelriktad vilket innebär masskommunikation, propaganda där människor antar sig vissa attityder och värderingar. Det andra kommunikationssättet är växelverkande, det vill säga en process där båda parterna sysslar med framställning och mottagande, som till exempel vardagliga samtal (Hansson, Karlsson & Nordström, 1974:10).

16

3.5 Bildkommunikation

Vårt moderna samhälle är omringat av bilder som vi tolkar och analyserar på vårt eget sätt. Barnens tidiga bildskapande förser de med personligt språk med vilket de kan beskriva vad de har upplevt (Barnes, 1994:5).

Det verbala språket skiljer sig från bildspråk. Bildspråket kan skapa rum och djup samt direkt avbilda bilden så att den är avläsbar världen runt. De talande och de skrivna texterna måste omtolkas till olika språk. Det finns tre faktorer för ett bildspråk:

 Rum (djup, rymd, avstånd)  Ikonocitet (likhet/grad av likhet)

 Aktivering (både rum och ikonocitet får betydelser) (Barnes, 1994:80).

Elevernas bildskapande är spontant, de älskar att måla, det ger upplopp till deras fantasi. Denna spontanitet brukar avta i puberteten, för att då ställs det ofta krav på ikonocitet. Eleverna bildspråk och verbal socialisation börjar när de omges av sin familj, senare när de börjar skolan kan det utvecklas genom lekgrupparbete. Bildspråket är ett väldigt fascinerande språk som alla kan uttrycka på sitt eget individuella sätt. Bildundervisning ger eleverna möjlighet att arbeta både individuellt och i grupper, där de kan diskutera olika arbetsmoment och varandras bilder, erfarenheter, önskningar samt ambitioner (Frykholm, 2007:16).

Elevernas bildspråkliga medvetenhet om bildens olika användningsområde och funktioner kommer fram genom upplevelser och bearbetning samt genom inlärning. Det vill säga det bildspråklig medvetenhet att diskutera sina egna bilder, tolka konst, lyssna på sina kamraters berättelser om egna bilder samt observera och tolka massmediebilder (Ahlner Malmstöm, 1991:26).

”Barn har olika lätt för att reflektera över och prata om sina bilder. För att ge barn möjlighet och träning i att uttrycka en medvetenhet om sin egen inlärning relaterat till bildmedlet bör syfte och mening med olika uppgifter ha förklarats och praktiskt tillämpats samt bilda utgångspunkt för samtalet” (Ahlner Malmstöm, 1991:26–27).

17

Mänskligheten har flera kommunikationssätt så som kroppsspråk, talspråk, skriftlig språk och bildspråk. Bildspråket är en väldigt viktig komponent till de

kommunikationssätten. Det är därför oerhört viktigt att eleverna får så många tillfällen att utvidga den komplexa kommunikationsförmågan genom att utveckla sin förståelse för kompisar, konst och massmedias bildspråk, samt hur de skall behandla material (Ahlner Malmström, 1991:15).

Magnus Persson (2000) nämner i boken Populärkulturen och skolan att i takt med globaliseringen och den tekniska utvecklingen massmedia produkter tränger sig in i vår vardag och i skola som till exempel massbilder, bildserier, tv, data samt tidningar. Medierna utvecklas ständigt och erbjuder eleverna nya spännande verktyg att kommunicera med samt förstå sig själv och omvärlden (Persson, 2000:21). Persson nämner även att skolan borde anpassa undervisningen till mediernas moderna utbud av sätt att kommunicera, skapa samt komplettera den traditionella undervisningen med det moderna. Pedagoger borde ta hänsyn även till den negativa påverka som massmedierna har på eleverna, som till exempel våld. Elever borde skyddas och vägledas för att inte falla offer för massmediernas lockelser (Persson, 2000:27).

Det är en konst att kunna tolka och analysera bilder som skapas, det är en arbetsmetod som man måste lära sig för att verkligen kunna ha kunskapen att tolka bilder på rätt sätt. Har man inte de rätta verktygen och erfarenheter att kunna analysera blir det svårt att knäcka bildens sanna koder som inte är syndliga för ögat. Elisabet Ahlner Malmström Är barns bilder språk (1991) skriver att det inte alltid är lätt att kunna tolka en bild för att det kan förkomma olika koder som måste knäckas för att förstå bildens innebörd. Hon nämner även att bildtolkning handlar inte bara om att se vad bilden är utan även att frågor kommer som man skall söka svar på (Ahlner Malmström, 1991:34).

Genom att analysera bilder skapas frågor som om man vill söka svar på Malmstöm nämner om en analys som omfattar begreppen konnotation och denotation. Malmström beskriver att denotation är bildens verkliga mening, medans konnotation är

associationer (Ahlner Malmström, 1991:36). Denotation ger en beskrivning av vad man ser på bilden tillsammans med texten som finns till som till slut skapar en helbetydelse (Ahlner Malmström, 1991:37). I boken Seendets språk av Hansson, Karlsson & Nordström (2006) förklaras det att konnotation är som tidigare nämnt associationer, men som man kan förknippas med olika symboler och tecken som kan förekomma i bilderna (Hansson, Karlsson& Nordström, 2006:28–29).

18

Att låta elever ha bildundervisning hjälper dem att få utlopp för sina känslor, men kan även fungera som ett verktyg för att kommunicera med sina bilder. Barnes menar med att konsten kan vara någon form terapeutisk rening som hjälper eleverna att kunna få utlopp för sina känslor (Barnes, 1987:21).

”Många lärare anser att det värdefulla i konsten är dess förmåga att ge barnet en känsla av personligt värde. De betraktar konsten som ett sätt för barnen att skaffa sig självförtroende och en känsla av att vara önskad eller att just deras syn på världen accepteras” (Barnes, 1987:25)

3.6 Läroplan för bild

Enligt skolverkets kursplaner för ämnet bild i grundskolan skall bildundervisningen ge eleverna förutsättningar att utveckla kunskaper om bildens betydelse och

användningsområde i vårt samhälle. Den skall väcka kreativitet och nytänkande hos eleverna inom bildområdet, både när det handlar om teknik och olika material (Lgr11).

Bilder som man omges av varje dag har en stor inflytande på en människa, det handlar inte bara om dem man ser utan även dem man själv skapar. ”Bilder har en stor betydelse för människors sätt att tänka, lära samt uppleva sig själv och omvärlden” (Lgr11).

Kunskaper om bilder och bildkommunikation är betydelsefulla för att kunna uttrycka egna åsikter och delta aktiv i samhället” (Lgr11)

3.7 Metoder för språkinlärning

Enligt Billy Ehn i boken Den mångkulturella skolan (1996) det första språket barnen omedvetna behärskar genom kontakter med sin omgivning och det språkets

internationaliseras hos dem som ofta blir kvar. Däremot det andra språket kommer genom den medvetna inlärningsprocessen och den måste regelbundet användas för med

19

tiden kan den försvinna. De nykomna flerspråkiga elever lär sig ofta i en formell undervisnings situation, där både de muntliga och skriftliga färdigheterna är i fokus medans det första språket bevaras i den muntliga formen (Hultinger & Wallentin, 1996:189).

Pauline Gibbons nämner i sin bok Stärka språket stärka lärandet (2006) om två inlärningsmetoder i skolan, den första det tomma kärlets där pedagogen skall fylla i elevernas tomma luckor med kunskaper och färdigheter, förhållandet i den modellen mellan pedagog och elev är som sändare och mottagare. Språket användes som ett sätt att förmedla kunskap. Den andra modellen kallas för progressiv vilket innebär att individen sätts i fokus i undervisningsprocessen och att det viktigaste är elevernas inlärning och språkförmåga. De två modellerna har kritiserats, sändaren modellen för att lägga för lite fokus på språkinlärning och att kursplanen är majoritets samhälle anpassad samt att minoritetselever inte har många tillfällen att visa och berätta om sina

erfarenheter. Den progressiva modellen har kritiserats för att språkinlärningsprocesser sätts över skrivande. De båda modellerna finns i skolan, sida vid sida i samma klassrum. Gibbons presenterar även en modell som lägger vikten på samarbete vid

språkutveckling mellan pedagoger och elever, där båda parterna är aktiva i inlärningsprocessen.

3.8 Interaktion

Johan B Thompson (2004) nämner i sin bok Medierna och moderniteten att medierad kommunikation är väldigt speciell social verksamhet som innehåller överföring, produktion samt mottagande av olika slag informationer som kan bearbetas vidare (Thompson, 2004:39). Thompson beskriver olika typer av interaktion av

kommunikationsmedier, det vill säga interaktion ansikte mot ansikte, medierad interaktion samt medierad kvastinteraktion.

Interaktionen ansikte mot ansikte i kort beskrivning är en dialog mellan deltagarna som är direkt närvarande för varandra samt att de har samma rumslig – tidsligt

referenssystem, där de som producerar och mottagaren kan föra sitt buskap och få direkt respons på sitt yttrande. I den interaktionen kan motparter jämföra olika symboler som till exempel rynkande pannor, leende eller förändringar i intonation. I vissa fall kan

20

deltagarna se inkonsekvenser eller signaler som motsäger varandra och detta kan leda till tvivelsmål (Thompson, 2004:109).

Medierad interaktion sker då deltagarna använder sig av ett tekniskt medium som till exempel papper eller elektroniska ledningar vid brevskrivning samt telefonsamtal. I den medierad interaktionen är deltagarna åtskilda i rummet eller tiden, de måste ange plats och datum i brevet eller presentera sig själva i telefonsamtal. Medierad interaktion har sina begränsningar jämfört med interaktionen ansikte mot ansikte. Samspelet där är berövad av visuella signaler (Thompson, 2004:110).

Den tredje formen av interaktion är medierad kvastinteraktion som innebär att sociala relationer sker genom masskommunikationsmedier så som böcker, radio samt tv. Medierad kvastinteraktion sträcker sig över rum och tid och den är monologiskt, det vill säga att kommunikationsflödet är enkelriktad och buskapet kan ha många deltagare. Den formen av interaktion kan binda deltagarna i en kommunikation och utbyta respons av symbolisk natur och den kan knyta band av vänskap eller lojalitet (Thompson, 2004:111).

Dessa tre typer av interaktion kan komplettera varandra, utvecklas i det vardagliga livet samt blandas med varandra och kan ha någon form av hybridkaraktär, där

människor har förmågan att kunna göra flera saker samtidigt som diskutera eller titta på tv (Thompson, 2004:111).

21

4 Metod och metoddiskussion

4.1 Metodval

Med tanke på det valda ämne och syfte med denna undersökning anser jag att det är lämpligt att använda mig av en kvalitativ metod. Anne Ryen (2004) nämner i sin bok Kvalitativ intervju. Från vetenskapsteori till fältstudier, att det är genom den kvalitativa metoden som forskaren tar möjlighet att gå djupare i ett ämne vilket möjliggör att man kan få autentiskt kundkap (Ryen, 2004:12). Genom att använda kvalitativ metod med kvalitativa intervjuer finns det större möjlighet att få reda på den sanna identitet som finns under ytan men också för att ha större möjlighet att kunna få perspektiv på problematiken (Ryen, 2004:12).

Jag pendlade mycket fram och tillbaka kring hur jag skulle utföra intervjuerna, om det skulle bli individuella intervjuer eller om det skulle bli så kallade fokusgrupper som Alan Bryman (2008) nämner i sin bok Samhällsvetenskapliga metoder, att med

fokusgrupper innebär det att man genomför intervjuer med en grupp av utvalda respondenter. Genom fokusgrupper kan man skapa väldigt intressanta diskussioner kring undersökningsområdet (Bryman, 2008:449). Men det finns nackdelen också med att föra fokusgrupper, Bryman menar att det tar lång tid att organisera fokusgrupper (2008:453), samt att det ofta är svårt att hitta lämpliga tider och platser som passar alla respondenter. Det blir svårt att analysera insamlad data och det blir stora datamängder att bearbeta samt att ta sig igenom på kort tid (Bryman, 2008:463). Jag valde därför att genomföra individuella intervjuer med utvalda respondenterna och möta dem när de hade tid och planerade vilka platser var lämpliga som passa dem.

Intervjuerna som jag har genomfört var semistrukturerade, det vill säga att frågorna som ställs, ger informanterna större frihet till att formulera svaren utifrån egna

erfarenheter. Samtidigt ger det tillfälle till att kunna ställa ytterligare frågor som anknyter till det som respondenterna har berättat (Bryman 2008:414).

22

4.2 Intervjuer

Intervjuerna som genomförts är semistrukturerade intervjuer i denna undersökning. Frågorna är konstruerade för att göra intervjuprocessen flexibel, tonvikten i samtalen skall ligga på hur respondenterna upplever och har förståelse av händelser (Bryman, 2008:415). Eftersom intervjuerna skall vara flexibla finns det möjlighet att det förekommer ytterligare fler frågor som antyder till respondenternas tidigare svar. Frågorna skall i stort sätt ställas i sin ursprungliga ordning, men en viss förändring kan ske beroende på hur respondenterna svarar och hur samtalen utvecklas.

4.3 Urval och avgränsningar

Mitt urval i denna studie kallas för målinriktat urval med det menar Bryman att den här typen av vald teknik är ett strategiskt tänkande och ett försök att skapa en

överensstämmelse mellan forskningsfrågor och det valda urvalet. Med det menar Bryman att forskaren väljer sitt urval för att intervjua personer som är relevanta för just det valda ämnesområdet undersökningen (Bryman, 2008:434).

Mitt målinriktade urval är fyra bildpedagoger som jag har intervjuat. Jag vände mig till en början till pedagoger jag har haft kontakt med sedan tidigare och genom dem har jag fått kontakt med andra. Tanken med att ha fyra respondenter är i grund för att detta är kravet, men också för att i denna undersökning på kort tid inte finns utrymme för fler. Jag önskar att resultatet visar den rätta sidan av vad respondenterna svara på.

Bildpedagog 1 Hanna: Arbetar på en grundskola i nordvästra Skåne, har arbetat som pedagog i 26 år.

Bildpedagog 2 Ingrid: Arbetar på en grundskola nordvästra Skåne, har arbetat som pedagog i 7 år.

Bildpedagog 3 Annelie: Arbetar på en grundskola i Sydskåne, har arbetat som pedagog i 2 år .

Bildpedagog 4 Katarina: Arbetar på en grundskola i nordvästra Skåne, har arbetat i 19 år.

23

4.4 Genomförande

4.4.1Inspelning

De kvalitativa intervjuerna kommer att spelats in med en diktafon, men endast med respondenternas tillåtelse. Anledning till att intervjuerna spelas in är mycket på grund av begränsad tid som respondenterna har att bifoga till denna studie, samt kvalitetssäkra det material som man har fått in för att analysera. Den andra anledningen är att få bättre tillgång till de exakta uttalande under analys och tolkningsgången. Bryman nämner att om man har använt sig av inspelningar, får man en fullständig redogörelse av vad respondenterna egentligen svarat, på så sätt får man fram väldigt viktig information till sin undersökning(Bryman, 2008:429). Bryman skriver också att många forskare använder sig av inspelningar för att de är intresserade av hur och vad respondenterna svarar på frågorna för att inte missa viktiga detaljer som kan spela stor roll i analysfasen (Bryman, 2008:428).

Genom att lyssna upprepade gånger på intervjuerna har man en mer korrekt

beskrivning av vad respondenterna svarat på. Enligt Bryman så är det svårt att anteckna alla korrekta svaren under intervjun men även föra anteckningar senare, för att

människans minne inte alltid är så pålitligt men även för att inte gå miste om respondenternas känslor och värderingar (Bryman, 2008:430).

4.4.2 Transkribering

Efter att ha genomfört de kvalitativa intervjuerna med de utvalda respondenterna med diktafon, har hela intervjuerna att transkriberas. Jag har medvetet valt att under

transkriberingen ta bort upprepningar och utfyllnads ord men ändå behålla intervjuerna som de var för att ta vara på tiden. Bryman nämner att transkribera intervjuer kan vara väldigt tidskrävande, men att det finns en fördel att man behåller respondenternas svar och uttryckssätt samt att det leder till att informationen som skall analyseras växer snabbare (Bryman, 2008:429).

24

4.5 Etiska överväganden

De etiska övervägande i detta arbete har varit gentemot bildpedagogerna som har intervjuats, istället för att presentera deras riktiga namn och ort för arbete, har de fått ”alias” för att behålla sin anonymitet. Det är med råd från att följa forskningsrådets etniska regler i denna undersökning från huvudkraven (Vetenskapsrådet, 2002).

4.6 Analysbeskrivning av insamlad kvalitativdata

Olika anteckningar som fördes under intervjuerna analyserades direkt. Som Bryman nämner är det bättre att börja analysera direkt, redan innan all kvalitativ data är

utskriven i pappersform. Han förklarar att om man väntar så kan forskaren få en känsla att studien blir en oöverstiglig uppgift (Bryman, 2008:429). Materialet som samlades in under intervjuerna, men endast med tillstånd från respondenterna, började jag att

transkribera dem. Jag valde att kategorisera med att markera specifika ord och meningar med olika färger beroende på vilken del av teorin den tillhörde. Genom att kategorisera den kvalitativa data som samlades in, blev det lättare att få en bättre struktur på det och lättare att analysera och vara orienterad (Ryen, 2004:107).

4.7 Materialsökning

För att kunna få fram relevant forskning kring mitt utvalda undersökningsområde har jag sökt i olika sökmonitorer som bland annat Swepub och uppsatser för att söka efter avhandlingar och artiklar som är kopplade just till bildskapande, integration,

kommunikation och språk. Jag har även sökt i olika bibliotekskataloger för att se vilken litteratur som är användbar och relevant. Valet med att ta med äldre litteratur i detta arbete är för att, den litteratur som är nyare refererar till den äldre.

25

5 Resultat, analys och teoretisk tolkning

5.1 Sammanfattning av intervjuer

I denna del av studien vill jag sammanfatta och redovisa resultatet av de genomförda intervjuerna. Mitt syfte med intervjuerna var att undersöka mina frågeställningar:

 Hur kan bildskapande främja flerspråkiga elevers språkutveckling och deras kommunikationsförmåga ur bildpedagogers perspektiv?

 Vilka metoder använder bildpedagoger för att nå ut och förbättra flerspråkiga elevers kommunikations förmåga?

På första frågan: Hur kan bildskapande främja flerspråkiga elevers språkutveckling och deras kommunikationsförmåga ur bildpedagogers perspektiv? var alla mina

respondenter eniga i sina svar. Respondenterna menar att det inte bara främjar elevernas språkutveckling, men det hjälper även till med integrationen, socialisationen samt stärker deras självkänsla. Genom bildskapande kan eleverna förmedla sina känslor och när de berättar om sina bilder, använder de andra ord än vad de vanligtvis brukar använda.

På den andra frågan som ställdes till respondenterna om bilskapande kan vara ett bra kommunikationsredskap i språkutveckling bland flerspråkiga elever, hade mina

respondenter olika lösningar. De anser att alla metoder är bra och att de flesta metoder leder till samma mål, det vill säga att förbättra elevernas språkinlärning.

Respondenterna nämner att de måste ta små steg ibland och blandar olika metoder i samma klassrum.

Det har visat sig att det är en liten skillnad mellan de erfarna pedagogerna och de som har arbetat en kortare tid. De pedagogerna som har arbetat en längre tid håller sig

26

ofta till de äldre sätten att arbeta på och vågar inte riktigt ta i nya sätt att modernisera undervisningen. Däremot, de nya pedagogerna som nästan har tagit sin examen

använder sig mycket av moderna tekniker som finns för att utvidga undervisningen. Det framkommer även att två pedagogerna som själva är flerspråkiga brukar ta hjälp av språket för att nå ut till eleverna.

5.1.1 Bildpedagog Hanna

En intervju gjordes med Hanna som arbetar på en grundskola i nordvästra Skåne och har arbetat som bildpedagog i 26 år. Hanna har gått en utbildning i flerspråkighet i skolan i Göteborg och efter den utbildningen har hon hållit i föredrag för den kommun hon tillhör, för att förklara för andra pedagoger hur man skall kunna titta på ord samt hur man kan förklara ord med hjälp av bilder.

Under de många år som Hanna har arbetat som bildpedagog har hon haft många tillfällen att arbeta med flerspråkiga elever, hon anser att man kan motivera elever genom att ställa frågor på den nivån där eleverna känner sig trygga på samt genom att vara positiv och få de att tro att de kan. Hanna anser också att för de flerspråkiga

eleverna är det mycket lättare att kommunicera med bildspråket, för att bildspråket är ett internationellt språk och att det är enklare att uttrycka sig i bild än i något annat språk.

När Hanna arbetar med flerspråkiga elever, har de samma uppgifter som alla andra men hon försöker att lägga upp det så att alla förstår och ”hänger med”. Hon nämner också att på hennes skola är bildämnet en del av skolan och ett samarbete med andra ämnen är oerhört viktigt och att pedagogerna borde släppa lite på sitt ämne när det handlar om ämnesövergripande studiemoment, på så sätt kompletterar ämnena varandra och att de blir likvärdiga. Hanna tycker att om man får in bild mer i andra ämnen i undervisningen, skulle det bli mycket mer roligare för eleverna än att bara skriva. Bilden har en stor betydelse eftersom den finns överallt. Hon tror att pedagoger kan anstränga sig mer för att få in bild i sina ämnen och på det sättet hjälper det eleverna att förstå mycket bättre och blir mer nyfikna på vad uppgiften handlar om. Kreativiteten är allt. Hanna anser också att under de åren hon har arbetat som bildpedagog, har skolan förändrats oerhört mycket speciellt när det handlar om undervisningen, metoder och kraven som ställs för eleverna och lärare. Den mångkulturella skolan kräver

27

engagemang och förståelse från pedagogernas sida. Flerspråkighet i skolan anser Hanna att det är på både gott och ont eftersom det förekommer mycket problem och

missförståelse mellan alla som är berörs. Men Hanna nämner att samtidigt som det kan se dystert ut så är det oerhört givande och spännande att se elevernas framsteg av hur de utvecklas och integreras med andra elever och övrig personal.

5.1.2 Bildpedagog Ingrid

En intervju gjordes med pedagogen Ingrid som arbetar på en grundskola i nordvästra Skåne, hon har arbetat som bildpedagog i 7 år och hon har en annan etnisk bakgrund än svensk. Ingrid har haft möjlighet att arbeta med flerspråkiga elever under de åren som bildpedagog för att motivera eleverna till kommunikation med bilder försöker hon nå fram till eleverna. Genom att prata under genomgång för något nytt moment försöker hon vara så tydlig som möjligt, men i vissa fall behövs det individuell hjälp och bättre förklarningar till de flerspråkiga eleverna. Ingrid anser att förklaringen av uppgiften är ett naturligt sätt att nå bra resultat, men att det även ibland behövs att hon ritar för eleverna för att nå fram till sin tanke.

Ingrid anser att kommunikation med bilder kan gynna den flerspråkiga

kunskapssynen av inhämtning av fakta och tolkning, att det hjälper få fram kritiskt tänkande som kan utvecklas. När Ingrid arbetar med flerspråkiga elever försöker hon hitta en bild som exempel, ibland behövs det även hjälp från lexikon. Till Ingrids fördel så hon också flerspråkig och i många fall kan hon använda sig av sitt eget modersmål för att förklara uppgifter. Hon anser att kommunikation med bilder hjälper flerspråkiga barn att utveckla det svenska språket, då de visar sina verk och berättar om dem. Bildskapande är ett bra kommunikationsredskap, för en bild kan säga mycket utan att säga något.

När det gäller samarbete med andra ämnen anser Ingrid att det är nödvändigt och att på hennes skola så har de prövat den metoden, där de har integrerat de olika ämnena i ett arbetsmoment. Ingrid anser även att bildämnet utökar elevernas ordförråd, varje nytt moment finns det nya ord och begrepp som eleverna lär sig.

Ingrid anser att arbeta i en mångkulturell skola är en utmaning för pedagogerna, det kan förekomma vissa konflikter i olika sammanhang. Det kan även förekomma på

28

bildlektioner, för att det finns elever som inte kan medverka i olika moment så som påsk och julpyssel på grund av religiösa skäl. Ingrid uppger att hon måste göra nya uppgifter för de eleverna. Ingrid har även märkt att vissa barn som är flerspråkiga och har

problem med språket visar att de inte riktigt förstår sammanhanget och syftet med lektionen. De elever kan bli då väldigt otåliga och inte kan koncentrera sig, men kan även visa upp en aggressiv sida för andra elever och pedagoger. Ingrid nämner att sådant beteende är väldigt påfrestande för alla i klassen, och hon anser att bra stimulans och positiv inställning förbättrar kontakten med eleverna.

5.1.3 Bildpedagog Annelie

Intervjun gjordes med Annelie som arbetar som bildpedagog i en grundskola i södra Skåne i 2 år. Trots att Annelie har arbetat en kort tid som pedagog har hon erfarenheter av att arbeta med flerspråkiga elever. Hon anser att bildkommunikation uppmanar eleverna att prata om bilder samt att de lär sig nya begrepp, utvecklar sina uttrycksätt och tar hjälp utav ord som har med känslor att göra. Enligt Annelie är bild ett

gemensamt språk och alla kan tolka vad de har för erfarenheter samt referenser. Det har en stor betydelse att använda bilder som redskap.

När Annelie arbetar med flerspråkiga elever låter hon eleverna analysera sina egna bilder, kompisars eller från en dagstidning, då har de tillfälla att kunna uttrycka sina åsikter och agera som talare samt att det uppmanar eleverna att utveckla språket.

Annelie har prövat olika metoder att arbeta med som bland annat digitalt berättande där eleverna spelar in sina röster och kompletterar med bilder. På så sätt kan eleverna känna sig kreativa och duktiga men de blir också mer motiverade för att det blir roligare och annorlunda än vad de är vana vid.

Annelie anser att samarbete med andra ämnen borde vara mer omfattande och att pedagoger skall använda nya metoder att framställa elevernas redovisningsformer som till exempel digitalt berättande. Hon anser att ämnesövergripande arbete både gynnar språkutvecklingen och inspirerar eleverna till att uttrycka sig på ett sätt som de inte brukar göra, med andra ord gå utanför de ramar som de är vana vid. Bildkommunikation är ett bra redskap i elevernas språkutveckling och det gör det lättare för eleverna att berätta sin historia genom bild.

29

Annelie är väldigt entusiastisk när hon talar om den mångkulturella skolan och ser en massa möjligheter även om det uppstår konflikter mellan eleverna och pedagogerna. Hon anser att det är väldigt spännande att hjälpa eleverna att lösa problem som dyker upp och hon försöker visa dem på ett demokratiskt sätt genom att alla elever kan diskutera kring situationen samt att hitta sätt för att alla skall kunna komma överens med varandra. Annelie anser även att varje situation som uppstår, så lär hon sig hela tiden och det hjälper henne mycket att förstå hur flerspråkiga elever som har svårt med svenska språket kan samarbeta.

5.1.4 Bildpedagog Katarina

En intervju gjordes med Katarina som arbetar på en grundskola i nordvästra Skåne. Hon har arbetat som bildpedagog i 19 år och har stora erfarenheter av arbete med

flerspråkiga elever.

Katarina anser att lustfylld kommunikation med bilder motiverar alla elever och att det ger mer grundläggande hjälp för ökad förståelse. Hon arbetar med flerspråkiga elever vid varje nytt studie moment som kräver tydliga genomgångar, hon nämner att om inte det hjälper eleverna att förstå så försöker hon förklara på andra sätt som till exempel visar med bilder. Men Katarina nämner även att om hon inte lyckas förklara för eleven så brukar hon vända sig till sina kollegor om de talar samma språk som eleven.

Enligt Katarina så är bildskapande ett bra kommunikationsredskap, att det hjälper eleverna att bli mer förstådda med samtidigt som det väcker kreativiteten för att

utvecklas. Hon anser även att andra elever som har svårigheter med språket kan ha nytta av bildskapande och att detta stärker deras språkutveckling. När det handlar om

ämnesövergripande undervisning i skolan anser Katarina att det innebör ökad utveckling, förståelse och att helhetssynen förändras för både elever och lärare.

Katarina anser även att det är mycket krävande för pedagoger att arbeta i den mångkulturella skolan med så många flerspråkiga elever. Hon anser att det kan uppstå obehagliga situationer mellan eleverna eftersom de är så pass unga och det händer att de inte riktigt tänker sig för när vad de säger ibland. Det kan handla om allt möjligt som vilken religion man har eller från vilket land man kommer ifrån. Katarina nämner att

30

eleverna ofta tar med sig konflikter som diskuteras på hemmaplan till skolan och vill agera som vuxna. Oftast brukar alla sådana situationer leda till konflikter och hon anser att sådana situationer kan bli väldigt känsliga och kräver mycket stöd från professionella pedagogers hjälp.

5.2 Metoder för språkinlärning

De intervjuade respondenterna använder sig av olika metoder för att nå flerspråkiga elever i deras språkutveckling, men de har samma mål och alla sätt som förbättrar elevernas språk är bra. Enligt Billy Ehn så lär de nykomma flerspråkiga eleverna sig det nya språket medvetet i en formell undervisningssituation och de borde regelbundet tränas i de muntliga samt skriftliga färdigheterna (Hultinger & Wallentin, 1996:189).

”Många barn i Sverige och i världen i övrigt kommer tidigt också i kontakt med andraspråk än det, som pratas i deras omedelbara omgivning. Det nya språket lär de sig troligtvis delvis på ett helt annat sätt än det första. När de möter det andra språket kan de redan en hel del av det första. I den omgivningen där det nya språket används är man tydligen ”överens” på ett annat sätt. Barnet har alltså mött en ny kulturtradition” (Hultinger & Wallentin, 1996:190)

Pauline Gibbons nämner att det finns två inlärningsmetoder. Den progressiva där elevens inlärning sätts i fokus, där är det viktiga är elevens inlärning och

språkförmåga. Den andra metoden är det forna kärlet, där pedagogerna förmedlar kunskaper och att eleverna är mottagarna. Mina respondenter använder sig av dessa två metoder, beroende på vilken situation de befinner sig i under undervisning tillfället. Respondenterna anser också att den individuella dialogen mellan pedagog och elev spelar en viktig roll för att då byggs det större förtroende hos de

flerspråkiga eleverna. På så sätt öppnar sig eleverna mer och försöker vara mer duktiga, kreativa och delaktiga i arbetsmomentet, både pedagogerna och eleverna är aktiva i språkutvecklingen (Gibbons, 2006:26–28).

31

…”andraspråkselever både ett nytt språk och inhämtar kunskap via språket. Om vi ansluter oss till uppfattningen att den externa dialogen fyller en viktig funktion vid utvecklandet av tänkandet, och att interaktionen med andra människor också är en nödvändighet för språkinlärning, måste vi noga tänka igenom vilket sorts språk som andraspråkselever möter i klassrummet (Gibbons, 2006:27).

5.3 Bildskapande

Rob Barnes anser att:

”Bildundervisningen ger barnen en chans att låta deras individualitet komma till uttryck på ett korrekt sätt. De kvaliteter som gör konsten individuell är just de som visar andra att det inte bara finns ett enda sätt att tolka saker och ting. I ett ämne där det inte finns några ”rätt” svar lär man sig att konsten kan vara en hyllning till mångfalden, en hyllning till individualiteten för dess egen skull. Lärare kan göra en hel del för att utveckla denna individualitet genom att berömma varje konstverk som barnet gör för dess unika uttrycksfullhet” (Barnes, 1994:20).

Enligt pedagogen Hanna så anser hon att ” Man måste vara positiv och man måste få eleverna att tro att de kan, jag tror att alla kan” . Hanna anser att det är viktigt att uppmuntra elever till all kreativt skapande. Barnes nämner även följande:

”Att misslyckas är mänskligt, men att acceptera misslyckanden och att leva med osäkerhet är en stor utmaning som konsten ofta hjälper barnen att hantera. Detta avseende är lärarens attityd avgörande, och det krävs att läraren accepterar och uppmuntrar det individuella istället för att kritisera det. Att lära sig att uppskatta det tänkande som kräver ansträngningar och mod – för att barnet ska komma fram till ett individuellt uttryck – är utan tvivel det som i sista hand gör bildundervisningen värdefull (Barnes, 1994:20).

Mina respondenter delar den åsikten och anser att genom uppskattning och uppmuntran kan de som pedagoger hjälpa eleverna att uppnå mycket mer i skapande arbete och språkinlärningsprocessen. Det handlar trots allt om att lyfta eleverna och lägga det på den nivån eleverna känner sig säkra och trygga på samt få de att tro att de klarar allt som tidigare nämnt av respondenten Hanna.

32 Vygotskij anser att

”Varje uppfinnare, till och med geniet, är alltid ett barn av sin tid och sin miljö. Hans skapande utgår från de behov som skapas före honom, och stödjer sig på de möjligheter som, återigen, existerar utanför honom själv. Det är därför som vi kan iaktta en sträng ordföljning i teknikens och vetenskapens historiska utveckling. Ingen uppfinning eller vetenskaplig upptäckt uppträder innan de materiella och psykologiska villkor som är oundgängliga för dess uppkomst har skapats.

Skapandet utgör en historiskt kontinuerligt process, där senare former bestäms av de förgående” (Vygotskij, 2010:37).

Under intervjuerna har mina respondenter betonat vikten av skapande fantasi i elevernas framtid, vilket börjar i skolåldern och pedagogernas roll i elevernas utveckling är viktig. Respondenterna anser att bra stimulans hjälper eleverna hitta sig själv både i nuet samt framtiden. Respondenten Annelie anser att elevernas skall lära sig nya tekniker att framställa bilder på, eftersom eleverna är omringade av de mediala bilderna som finns i tv, tidningar samt reklam. Annelie berättande även att hon har försökt experimentera med metoden digitalt berättande, hon har även märkt att elever som vanligtvis inte brukar prata och berätta så mycket, finner mod till att prata ännu mer när de får en spännande uppgift som skall presenteras framför klassen. Med det menar alla respondenter att finner man en uppgift som är spännande för eleverna och förklarar uppgiften på ett tydligt sätt får den en djupare innebörd och eleverna tar sig an uppgiften och skapar oerhört kreativa saker men samtidigt lära sig att prata om sina och

kamraternas verk. Det får eleverna att känna sig duktiga och att det blir mer kreativ om man blandar olika metoder, samtidigt som eleverna får större inblick i den moderna fantasins bildskapande. Allt utvecklas hela tiden och erbjuda unga människor att uttrycka sig på nya och spännande sätt med hjälp av olika verktyg inom bildskapande.

Enligt mina respondenter så spelar elevernas bildspråk väldigt viktig roll eftersom den börjar i deras tidigare ålder, redan hemma och därefter i förskolan och så vidare. Men när eleverna börjar skolan, blir eleverna mer medvetna om sitt bildskapande och får kunskaper om bildens olika användningsområden genom att framställa sina egna bilder, tolka dem samt ta del av sina kamraters berättelse och bilder.

33

”Bildspråklig socialisering grundas, liksom annan språklig socialisation, i första hand inom familjen. Men skolans och framförallt förskolans roll är viktig. I många fall kn den kompensera och i vissa fall även erbjuda materiella resurser som inte finns i familjen. När barn och ungdomar hantverksmässigt tecknar, målar eller skulpterar kan de fritt utnyttja rum, grad av likheter och aktivering i sitt skapande” (Frykholm, 2007:15).

Respondenterna betonar att kommunikation med bilder sker vid varje lektionstillfälle även om flerspråkiga elever inte kan svenska språket. Det är betydligt lättare för eleverna att ta hjälp av bilden eftersom bildspråket är ett internationellt språk och det kan vara mycket enklare att uttrycka sig i bild.

”Kommunikation kan vi definiera med tre moment, nämligen: framställning, överförande och mottagande av ett budskap. Med buskap menar vi då inte bara tankeinnehåll utan överhuvudtaget allt som har att göra med avsikter, behov, känslor osv som individer eller grupper önskar förmedla till sin omgivning” (Hansson, Karlsson& Nordström, 1974:10).

Mina respondenter försöker även arbeta med elever med två kommunikationssätt, det vill säga enkelriktad och växelverkande. Pedagogerna tar upp massmediebilder och försöker förklara för eleverna vilken betydelse de har för samhället. Samtidigt som de visar hur växelverkande kommunikation fungerar, där båda parterna medverkar i framställning och mottagande. Respondenterna anser också att det är nödvändigt att med bildanalys för flerspråkiga elever, för att avläsa vad eleverna vill ha sagt genom sin bildframställning.

”Att analysera innebär att undersöka, men för att undersöka behöver man ställa frågor och söka svar. Samma sak gäller för bildanalys. Skall den ge ny kunskap fodras frågeställningar som kan leda till intressanta svar ” (Nordström, 1984:64).

Genom bildanalys och de frågor som kommer fram och som ställs under processen kan eleverna få det lättare att förklara och berätta vad de vill ha sagt med sin bild. Det uppstår en dialog mellan deras kamrater och pedagogerna. Men det ger också ett tillfälle för de flerspråkiga eleverna att träna och utveckla svenska språket.

34

5.4 Interaktion

Som tidigare nämnt har mina respondenter använt sig utav olika metoder för att nå fram till de flerspråkiga eleverna, pedagogerna är väl medvetna om vilken stor roll medierna spelar i det moderna samhället och skolutvecklingen. Det är därför pedagogerna

experimentera med eleverna, prövar på olika sätt, olika redskap som medierna erbjuder nu för tiden. Sara Arildsson som förde en intervju med bildpedagogerna Aniela Loredo och Susanna Holgersen, beskriver i artikeln hur hela personalen arbetar på just den skolan Loredo jobbar på för att lyfta språket i alla ämnen.

”Eleverna får fokusera mer på en uppgift i taget eftersom de får arbeta med samma uppgift i flera ämnen. Och vi lärare samspelar” (Arildsson, 2012).

Elever på den skolan som Loredo och Holgersen arbetar på har gjort instruktions filmer om rymden, i arbetet finns det berättande text. Enligt det skall eleverna lära sig att arbeta mer kreativt men också få veta att de inte får allt serverad utan det är tung arbete som gäller. De intervjuade personerna i artikeln nämner också att, för att alla skall kunna ta del av arbetet och arbeta tillsammans använder de sig av Googles delade dokument i undervisningen.

”Det är väldigt tacksamt att jobba med delade dokument. Jag har hela tiden tillgång till elevernas texter, och kan hjälpa dem och kommentera texterna redan innan lektionen börjar. Jag kan se om de har fastnat och hjälpa dem med att komma igång igen” (Arildsson, 2012).

Thompson nämner i sin bok att i vårt moderna samhälle är medierad kommunikation väldigt utsträckt, även i skolan. Där sker den kommunikationen på en avancerad nivå. Thompson skriver att

”I alla samhällen ägnar människor sig åt att producera och byta information och symboliskt innehåll. Från de tidigaste formerna av gest- och språkanvändning till de senaste utvecklingstendenserna inom datateknik har produktionen, lagringen och spridningen av information och symboliskt innehåll varit centralaspekter av samhällslivet” (Thompson, 2004:19).

35

Thompson beskriver tre typer av interaktion, den första interaktionen ansikte mot ansikte är väldigt vanligt i skolan enligt mina intervjuade respondenter eftersom den interaktionen innebär en dialog mellan parterna i samma rumsliga och tidsreferens. Det är vid varje lektionstillfälle pedagogen har kontakt med sina elever när de har

genomgång eller förklarar individuellt för vissa elever.

”Interaktion ansikte mot ansikte är också dialogisk till sin natur i den mening att den i allmänhet inbegriper ett dubbelriktat flöde av information och

kommunikation; mottagarna kan (åtminstone i princip) svara producenterna, och producenterna tar också emot budskap från de mottagare som de riktar sina yttranden till” (Thompson, 2004:109).

Respondenterna nämner även att de använder sig av medierad interaktion, som det nämns i artikeln Österskolan – genrepedagogik, tema och språk. Av Sara Arildsson. Med medierad interaktion menar Thompson på att deltagarna använder sig av tekniska medium och att de är i åtskilda rum och tid.

”Medierad interaktion får alltså en något öppnare karaktär än interaktion ansikte mot ansikte. I den mån spektrumet av symboliska signaler begränsas måste

individerna mer och mer falla tillbaka på sina egna resurser när de tolkar de buskap som sänds” (Thompson, 2004:110).

Medierad interaktion börjar bli väldigt populärt bland pedagogerna, särskilt vid ämnesövergripande studiemoment, där flera ämnen samarbetar med varandra.

Respondenterna anser att den sorts av interaktion är nödvändig i den moderna skolan och det stärker flerspråkiga elevers inlärningsprocess. Eleverna får på så sätt en inblick i språket genom media och det finner de intressant, det får eleverna att känna sig

delaktiga och kreativa i skapandeprocessen på ett helt annat sätt.

Den tredje interaktionen som kallas för medierad kvastinteraktion blir ofta använd utav mina respondenter, den sorten av interaktion sker genom

masskommunikationsmedier så som böcker, radio, tv med mera. Där är budskapet riktat mot flera mottagare.

36

”Den är en strukturerad situation där vissa individer främst ägnar sig åt att producera symboliska former för andra som inte är fysiskt närvarande, medan andra främst ägnar sig åt att ta emot symboliska former producerande av andra som de inte kan svara men med vilka de kan knyta band av vänskap, tillgivenhet eller lojalitet” (Thompsons, 2004:111).

Den formen av interaktion är väldigt viktig för flerspråkiga elever, de lär sig att hämta viktig information från olika källor och bearbeta dem. Mina respondenter anser att de tre typer av interaktioner som finns i skolans vardag kompletterar varandra, utvecklas och kan även blandas med varandra. Det är därför respondenterna tycker att det är viktigt och nödvändigt att ha ett öppet sinne för förändringar som sker i undervisningsmetoder och den tekniska utvecklingen som kan bidra till att göra undervisningen mer spännande och kreativ för både pedagoger och elever.

37

6 Diskussion

Jag anser att arbetet med undersökningen var mycket spännande och intressant, jag har fått inblick i bildpedagogernas arbete med flerspråkiga elever. Mitt syfte var att

undersöka hur bildämnet kan påverka flerspråkiga elevers språkutveckling samt vilka metoder som bildpedagogerna använder för att utvidga kommunikationsförmågan hos flerspråkiga elever.

I min undersökning framgår det att bildämnet har en mycket stor betydelse i

språkutvecklingen hos flerspråkiga elever i det moderna mångkulturella samhället, som är omringat av olika sorters bilder som förmedlar olika budskap. Eleverna kan komma från olika delar av världen men alla förstår eftersom bildspråket är ett internationellt språk och det sträcker sig över tid och rum. Eleverna bygger sitt ordförråd på ett väldigt speciellt sätt. Deras skapande handlar inte enbart om att måla någon blomma utan elevernas skapande innehåller deras känslor och deras bilder kan föreställa nutid men även planer för framtiden. Elevernas kreativitet är oändligt, otroligt många möjligheter ger inte den formella undervisningen i det svenska språket. Eftersom bildskapande är ett kreativt ämne, kan eleverna känna sig friare och de tycker att det är roligt att skapa, de tar även mod till sig att kunna prata mer och fråga pedagogerna om hjälp. Har man lyckats komma fram till den punkten uppstår en fantastisk dialog mellan pedagoger och elever. Genom att visa bilder på vad eleverna menar kan det uppstå roliga dialoger mellan alla som är närvarande och efter varje lektionstillfälle har de fått lära sig ny ord.

Tack vare bildkommunikation ha flerspråkiga elever fått tillfälle och möjlighet att bekanta sig med de olika nyanser som finns i språket och att det inte bara finns svart och vit eller gott och ont. Bildämnet ger eleverna möjligheten att utvidga språket i ett

praktiskt sammanhang, där eleverna kan skapa men samtidigt lära sig språket.

Kombinationen mellan det kreativa skapandet och språkinlärning är den mest effektiva metoden för att ge flerspråkiga elever chansen att utveckla sitt språk. Enligt mina respondenter lär man sig ett främmande språk bäst om man deltar i formella situationer där eleverna lär sig genom bildskapande, dialog och samarbete med varandra.

Jag har konstaterat att bildundervisningen framhäver elevernas kreativitet och gemenskap och de lär sig att uttrycka sig visuellt, samtidigt som deras fantasi blomstrar blir det omöjliga möjligt. Undersökningen visade också att pedagogerna låter

38

av att hitta olika lösningar, nya vägar till att kunna uttrycka sig själva och stärka sin identitet samt sin språkutveckling.

Tack vare bildskapandet tränar eleverna sina sinnen, koordinationen samt det berikar deras liv och självtillit. Undersökningen visade även att alla ämnen är ansvariga för språkutveckling och alla ämnen har sina specifika uttryck och ord. Det är därför viktigt att pedagoger samarbetar med ämnesövergripande studiemoment. I projekt med

ämnesövergripande studiemoment får eleverna chansen att få djupare kunskaper men också att deras integration och socialisering förbättras. Genom ämnesintegrerat arbete lär eleverna sig inte enbart de tekniska momenten men får även inblick i hur man på ett demokratiskt sätt samarbetar samt att det visar hur de är beroende av varandras resultat och tidsgräns.

Undersökningen visade även att pedagoger inte har några riktigt fasta metoder för flerspråkiga elevernas språkutveckling, de anser att det är väldigt individuellt från elev till elev hur de utvecklar sina språkfärdigheter. Bildpedagogerna försöker anpassa olika metoder till eleverna beroende på vilken strategi som skulle kunna fungera på de flerspråkiga eleverna. De anser också att alla metoder är under ”städig utveckling” och det förbättras hela tiden, men det är omöjligt att hålla sig till fasta regler med tanke på att eleverna kommer från olika länder med olika färdigheter och erfarenheter i sina ”ryggsäckar”.

Jag anser att det behövs stort engagemang och tålamod från pedagogernas sida i flerspråkiga elevers språkutveckling. Finns det engagemang och vilja bland

pedagogerna blir det lättare att uppnå önskade resultat i elevernas språkutveckling.

”Jag kommer aldrig att bli en fullärd pedagog – att arbeta med barn är en ständig rörelse. Mina misstag är möjligheter att förändras och utvecklas. Jag kan aldrig få tillräckligt med kunskaper och erfarenheter. De ger mig trygghet att arbeta i nuet. Utan färdiga lösningar. Vad som helst kan hända och det är spännande.”