• No results found

Pedagogisk dokumentation i förskolan : En intervjustudie om några förskollärares uppfattningar om begreppet pedagogisk dokumentation och dess innebörd

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "Pedagogisk dokumentation i förskolan : En intervjustudie om några förskollärares uppfattningar om begreppet pedagogisk dokumentation och dess innebörd"

Copied!
39
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Examensarbete

Grundnivå 2

Pedagogisk dokumentation i förskolan

En intervjustudie om några förskollärares uppfattningar om

begreppet pedagogisk dokumentation och dess innebörd

An interview study about the perception of preschool teachers regarding the term educational documentation and its meaning

Författare: Amina Hadrovic Handledare: Elin Eriksson

Examinator: Lottie Lofors-Nyblom Termin: HT 2015

Program: Lärarprogrammet

Ämne/huvudområde: Pedagogiskt arbete Poäng: 15 hp

Högskolan Dalarna 791 88 Falun Sweden

(2)

Förord

Jag vill här passa på att tacka alla som stöttat mig i mitt skrivande.

Tack till min handledare Elin Eriksson som har handlett mig under arbetets gång.

Tack till min familj, nära och kära! Min man Haris, som på alla sätt stöttat mig och hjälpt till med barnen Hanna och Melissa, ni har varit helt underbara som har klarat av att vara längre dagar på förskolan så att mamma kan plugga klart! Tack till alla intervjurespondenter och chefer som välkomnat mig till deras förskolor för intervjuer och studiebesök! Tack till mina vänner som har granskat arbetet, Kerstin, Elisabeth, Bianca och uppmuntrat till slutmålet. Utan ert stöd och uppmuntran skulle detta arbete vara omöjligt att genomföra. Avslutningsvis vill jag särskilt tacka Lottie Lofors-Nyblom, min examinator, för all din hjälp, stöd och tålamod som hjälpte mig i mål!

Tack, Amina!

(3)

Abstrakt

I dagens förskoleverksamhet är det i regel ett måste att dokumentera lärandeprocesser för att kunna uppfylla samtliga mål i utbildningsplaner och bistå med god utbildningskvalitet. Pedagogisk dokumentation – som grundades av Reggio Emilia – är ett utvärderingsverktyg som skall observera barnets lärandeprocesser samt förskollärarnas förhållningssätt. I vardagliga situationer i förskoleverksamheten har pedagogisk dokumentation många fördelar som kan kartlägga och ge bra förutsättningar genom att skapa förståelse för hur barn lär sig och utvecklas bäst. Syftet med denna studie var att genomföra en litteraturstudie i

kombination med kvalitativa intervjuer som utgick ifrån följande frågeställningar: Hur definierar förskollärare begreppet dokumentation respektive pedagogisk dokumentation? Hur beskriver förskollärare arbetet med pedagogisk dokumentation? Och hur menar förskollärare att arbetet med pedagogisk dokumentation utvecklar verksamheten? Intervjuerna transkriberades och kategoriserades sedan kring hur förskollärarna använder pedagogisk dokumentation, hur synen på pedagogisk dokumentation ser ut samt vilka olika arbetssätt som används. Vid färdigställande av resultatet framgick det att tre av fyra respondenter upplevde pedagogisk dokumentation som något positivt och modernt. E n respondent av fyra fann inte pedagogisk dokumentation som ett bra hjälpmedel för utvärdering, då verktyget kan vara oetiskt på så sätt att det kan användas som ett bedömningsverktyg på det enskilda barnet. Diskussionsavsnittet kopplar samman tidigare forskning med förskollärarnas svar kring hur de ser på pedagogisk dokumentation, hur de beskriver arbetet med pedagogisk dokumentation och hur arbetssättet kan utveckla verksamheten.

Nyckelord: Pedagogisk dokumentation, Reggio Emilia, Omsorg, Lärprocesser, Etik, Förskollärare, Barn

Abstract

In today's preschool it is generally a need to document the learning processes in order to meet all the targets in education plans and provide good quality education. Pedagogical documentation is an assessment tool that will observe the child's learning process and reception, as well as preschool teachers' own attitude and was founded in Reggio Emilia. In everyday situations, the preschool has pedagogical documentation many benefits that can identify and provide good conditions by creating an understanding of how children learn and develop best. The purpose of this study was to conduct a literature review combined with qualitative interviews were based on the following questions: How do you define the concept of pre-school pedagogical documentation and documentation? Describes how preschool teachers work with pedagogical documentation? And describes how preschool teachers are to work with pedagogical documentation develops business? The interviews were transcribed and analyzed since around how preschool teachers use pedagogical documentation, how perceptions of educational documentation looks and highlighted their own work. Upon completion of the results showed that three out of four respondents experienced pedagogical documentation as something positive and modern. While one respondent out of four did not find pedagogical documentation as a good tool for evaluation, the respondent meant that the tool can be used as unethically tool on the individual child. The discussion then reconnects to the purpose of the study with arguments based on the results and questions; what the preschool teacher answered on how they view pedagogical documentation, how they describe the work of pedagogical documentation and how operation is developing the activity.

Keywords: Pedagogical documentation, Reggio Emilia, Care, Learning processes, Ethics, Preschool teacher, Children

(4)

Innehållsförteckning

1. Inledning ... 1

2. Bakgrund ... 2

2.1 Pedagogisk dokumentation och dokumentation ... 2

2.1.1 Vad innebär begreppet pedagogisk dokumentation respektive dokumentation? ... 2

2.2 Reggio Emilia och bakgrund till pedagogisk dokumentation ... 4

2.3 Forskningsbakgrund ... 5

2.4 Omsorg och lärande ... 7

3. Syfte och Frågeställningar ... 9

4. Metod ... 9

4.1 Fenomenografisk kvalitativ forskningsmetod ... 9

4.2 Kvalitativ forskningsintervju ... 10

4.3 Kvalitativ innehållsanalys ... 10

4.4 Urval ... 10

4.5 Genomförande ... 11

4.6 Forskningsetiska principer ... 11

4.7 Reliabilitet, validitet, generaliserbarhet och tillförlitlighet ... 12

5. Resultatredovisning ... 13

5.1 Förskollärarnas definition av begreppet pedagogisk dokumentation respektive dokumentation ...13

5.1.1 Pedagogisk dokumentation förutsätter reflektion, analys, utvärdering och uppföljning. ...14

5.1.2 Pedagogisk dokumentation möjliggör egen reflektion ... 14

5.1.3 Förskollärarnas uppfattningar om likheter och skillnader ... 15

5.1.4 GTLU = Gjort, Lärt, Tänkt, Utvecklat ... 16

5.1.5 Pedagogisk dokumentation som en ständig process ... 16

5.2 Arbetsformer för att möjliggöra pedagogisk dokumentation i förskolan ... 17

5.2.1 Upplevda möjligheter med pedagogisk dokumentation ... 18

5.2.2 Att följa barnens lärprocesser ... 18

5.2.3 Att arbeta utifrån läroplanens mål och riktlinjer………...19

5.2.4 Upplevda hinder med pedagogisk dokumentation ... 20

5.2.5 Tidsbrist………...20

5.3 Förskollärarnas beskrivning av hur arbetet med pedagogisk dokumentation utvecklar verksamheten ... 21

(5)

5.3.2 Pedagogisk dokumentation och etiska aspekter ... 22

5.4 Sammanfattning av intervjuer ... 23

6. Diskussion ... 24

6.1 Metoddiskussion ... 24

6.1.1 Urval ... 25

6.1.2 Genomförande och analys ... 25

6.2 Resultatdiskussion ... 26

6.2.1 Förskollärares definitioner av begreppet pedagogisk dokumentation respektive dokumentation ... 26

6.2.2 Arbetsformer för att möjliggöra pedagogisk dokumentation i förskolan ... 27

6.2.3 Förskollärares beskrivning av hur arbetet med pedagogisk dokumentation utvecklar verksamheten ... 28

6.3 Avslutande reflektion för kommande yrkesroll ... 28

7. Förslag på vidare forskning ... 29

Referenser ... 30

Bilagor ... 32

Bilaga 1. Informationsbrev ... 33

(6)

1

1. Inledning

Vad är pedagogisk dokumentation? När blir en dokumentation till just en pedagogisk dokumentation? Hur beskriver förskollärare arbetet med pedagogisk dokumentation? Vilka möjligheter och hinder finns det i arbetet med pedagogisk dokumentation? Och hur utvecklar pedagogisk dokumentation verksamheten?

Den här uppsatsen handlar om pedagogisk dokumentation: hur, vad, varför, när och för vem? Jag har intervjuat fyra förskollärare som säger sig aktivt arbeta med pedagogisk dokumentation och analyserat dessa intervjuer kvalitativt. Ovanstående frågor var några av de många frågor som ställdes vid intervjun och kom att bli starten till väldigt givande samtal som nu ligger till grund för studiens resultat.

Sedan den 1 juli 2011 är förskolan en egen skolform, därmed även det första steget i vårt lands utbildningssystem. I samband med denna förändring har förskollärares uppdrag förstärkts och kravet på dokumentationsarbetet har ökat. I den reviderade läroplanen för förskolan (Lpfö, 98/2010) står det klart och tydligt att förskolans verksamhet kontinuerligt ska dokumenteras, följas upp, utvärderas och utvecklas (Eneflo-Lindgren, 2014, s.11). Det är vanligt förekommande att metoden pedagogisk dokumentation utvärderas kontinuerligt på varje förskola som använder den, men intresset har också varit stort bland forskare, att studera pedagogisk dokumentation närmare. Däremot är det väldigt lite skrivet om hur verksamhetens aktörer (förskollärarna) upplever arbetssättet. Deras erfarenheter och kunskaper är värdefulla och borde dokumenteras och analyseras för att berika utvecklingen och det är det denna studie försöker åstadkomma. Åberg och Lenz Taguchi problematiserar arbetssättet med pedagogisk dokumentation: ’’Men frågan är hur dokumentationen sedan används för att föra den pedagogiska processen framåt. Om inte dokumentationsarbetet blir ett verkligt stöd i arbetet, blir det ju bara en plikt, ännu en sak som ska göras’’ (Åberg och Lenz Taguchi, 2012, s.20). Som svar på det betonar Åberg och Lenz Taguchi (2012) den nödvändiga dialogen, med varandra, dialogen mellan vuxna och barn, för att vi ska förstå betydelsen av pedagogisk dokumentation.

Ett särskilt arbetssätt som förordas i arbetet med dokumentation är pedagogisk dokumentation (Palmer, 2012, s.10). Skolverket (2008) gjorde en utvärdering Tio år efter förskolereformen och kom då fram till att 56 % av Sveriges kommunala förskolor satsat på pedagogisk dokumentation som kompetensutvecklingsområde. Pedagogisk dokumentation används idag i många av landets förskolor (Palmer, 2012,s. 5) men trots omfattande kompetensutvecklingsinsatser har arbetet med pedagogisk dokumentation väckt frågor och osäkerhet bland förskolans pedagoger.

Pedagogisk dokumentation kommer ursprungligen från staden Reggio Emilia, i Italien och många av dagens kommunala förskolor har inspirerats av Reggio Emilias arbetssätt för att det främjar skapandet av självständiga (som tänker och handlar på egen hand, utan att behöva stöd av andra, www.synonymer.se/självständig) individer. Pedagogisk dokumentation är följaktligen etablerad inom flera av landets förskolor och det är troligt att förfaringssättet utvecklats lite olika inom olika kommuner och på olika förskolor. Den här studien vill nå ökad insikt om vad som kommer till uttryck när förskollärare talar om pedagogisk dokumentation.

Valet grundar sig på att jag själv vill lära mig mer om pedagogisk dokumentation, se dess för - och nackdelar, innan jag börjar min egen yrkesverksamhet och även hjälpa andra som har samma yrke.

(7)

2

2. Bakgrund

I följande kapitel beskrivs begreppet pedagogisk dokumentation och dokumentation och deras innebörd. I kapitlet presenteras även den empiriska delen av studien, där jag redogör för Reggio Emilia och bakgrunden till pedagogisk dokumentation. Vidare redovisas i detta kapitel tidigare forskning och litteratur som är väsentlig i den här studien.

2.1 Pedagogisk dokumentation och dokumentation

2.1.1 Vad innebär begreppet pedagogisk dokumentation respektive dokumentation? Anna Palmer (2012, s.15) beskriver i sin avhandling h ur pedagogisk dokumentation är ett arbetsverktyg som hänger ihop med ett särskilt arbetssätt och tänkande: ” Det handlar om att försöka se och förstå vad som pågår i verksamheten, utan en på förhand bestämd ram av förväntningar och normer’’ (Palmer, 2012, s. 15). En utgångspunkt är att noga lyssna in det som pågår bland barnen, att omsorgsfullt iaktta det som händer och sedan synliggöra det genom att fånga barnens lärprocesser samt lärstrategier genom att fotografera, anteckna och filma det som sker (Ibid, s. 15). Det är inte enbart dem vuxna som ska dokumentera i läroplanen (Lpfö98/10) står det tydligt beskrivet att barns delaktighet och inflytande är mycket viktigt, vilket innebär att barnen ska vara en del av dokumentationsarbetet genom att få resonera och samtala kring det som hänt med alla inblandade, pedagoger och barn (Ibid, s.15). Samtalen och reflektionerna är tillsammans avgörande för att arbetet med pedagogisk dokumentation ska kunna bidra till att utveckla verksamheten. Palmer beskriver stödmaterialet Uppföljning, utvärdering

och utveckling i förskolan – pedagogisk dokumentation (2012, s.15) att det är just diskussionerna och

dialogerna som gör en dokumentation till en pedagogisk dokumentation. ’’Genom dokumentationen blir det möjligt för alla som varit med om en upplevelse, barn som vuxna, att vara delaktiga i och ’’återbesöka’’ händelsen’’ (Palmer, 2012, s.18).

Genom olika dokumentationsformer så som bilder, videoinspelning, ljudupptagning och anteckningar kan man återuppleva och arbeta vidare med en aktivitet. Pedagogisk dokumentation skapar på så sätt förbindelser mellan det som hänt, nuet och det som är på väg att hända. Palmer (2012, s.18) beskriver det som att pedagogisk dokumentation sätter saker i rörelse mot framtiden samtidigt som den innebär en reflektion över det som varit. Palmer (Ibid, s.18) menar att pedagogisk dokumentation kan ses som en motor, då den skapar en rörelse som driver arbetet med barnen framåt, vidare mot nästa händelse. Åberg och Lenz Taguchi (2012, s.18) problematiserar begreppet dokumentation och beskriver det som:

När jag dokumenterar har jag gjort ett val. Jag har medvetet valt ut något av allt jag sett och hört i mina observationer som gjort mig extra intresserad. Jag har alltså en klar idé om vad jag är ute efter och väljer att fördjupa mig kring en fråga som väckts. Den dokumentationen blir i nästa steg underlag för reflektion tillsammans med mina kollegor (Åberg och Lenz Taguchi, 2012, s.18).

Vidare beskriver Åberg och Lenz Taguchi (2012, s.20) hur individer förstår ett ord beror på i vilket sammanhang vi befinner oss i och med vem vi diskuterar. Av den anledning är det viktigt att vi skapar en gemensam förståelse av ord och begrepp som kan bli till vår sanning i det sammanhang vi befinner oss i (Ibid, s.20). Exempelvis så beskriver, Nationalencyklopedin begreppet dokumentation som ’’sammanställning av skriftligt underlag (dokument) i en viss fråga’’ (ne.se/dokumentation) vilket förklarar begreppet mer generellt och inte i det pedagogiska

(8)

3

sammanhang som jag efterfrågar. Den gemensamma tolkningen bland pedagoger/förskollärare, vid en dokumentation är viktig, eftersom t.ex. min dokumentation av en händelse inte är sanningen, det är inte hela verkligheten, det är bara min egen tolkning. Hur vi förstår ett barn eller en händelse är bara mitt egna sätt att uppfatta något, min kollega eller barnen kanske förstår det på ett annat sätt. Därför behöver en dokumentation tolkas med många olika ögon och av olika inblandade pedagoger/förskollärare (Åberg och Lenz Taguchi, 2012, s.20). Dokumentationen är ett medel, men utan dialog sker ingen utveckling och i den dialogen är det också nödvändigt att inkludera barnen.

Enligt Skolverket (2008, s.69-71) senaste nationella utvärdering ”Tio år efter förskolereformen” har pedagogisk dokumentation fått ett stort genomslag i Sverige. Undersökningen visade att 56 % av Sveriges kommunala förskolor satsat på pedagogisk dokumentation som kompetensutvecklingsområde, men trots omfattande kompetensutvecklingsinsatser tycks arbetet med pedagogisk dokumentation väcka frågor och funderingar samt osäkerhet bland förskolans pedagoger (Skolverket, 2008, s.69ff).

Det arbetssätt som undersöks i detta arbete är som vi redan sagt, pedagogisk dokumentation, vilket innebär att kontinuerligt och systematiskt dokumentera, följa upp och analysera varje barns utveckling och lärande, samt utvärdera hur förskolan tillgodoser barnens möjligheter att utvecklas och lära i enlighet med läroplanens mål och intentioner (Lpfö 98/10, s.15). Genom att använda olika former av dokumentation kan utvärderingen av de olika formerna generera kunskap om olika förutsättningar i barns lärande eftersom ”förskolans kvalité skall kontinuerligt o c h systematiskt dokumenteras, följas upp, utvärderas och utvecklas” (Lpfö98/10, s.14). Att generera kunskap om barns olika förutsättningar i lärande samt deras utveckling i verksamheten gör att det blir lättare att genomföra ett uppföljningsarbete och kvalitetssäkra barnens kunskaper i olika fokusområden. Pedagogisk dokumentation är ett arbetssätt som kan användas som ett forum för informationsutbyte och som kan skapa ett samspel med och mellan barn som på så sätt kan påverka sin delaktighet i förskolans arbete.

Pedagogisk dokumentation syftar till att skapa kommunikation och dialog. Dessa två element är viktiga när det gäller att samla på sig information kring exempelvis vilka tillfällen barnen upplever verksamheten som intressant, meningsfull och rolig (Lpfö98/10, s.15). Därför är det viktigt att komma ihåg ”hur barns förmågor och kunnande kontinuerligt förändras inom målområdena i förhållande till de förutsättningar för utveckling och lärande som förskolan bidrar med”

(Lpfö98/10, s.14). Palmer (2012) menar att pedagogisk dokumentation som arbetssätt gör det ”möjligt att göra barnens lärprocesser och lärstrategier synliga – för såväl barnet och föräldrarna som personalen. Det blir även möjligt att upptäcka de barn som tillfälligt eller varaktigt behöver särskilda stödinsatser’’ (Palmer, 2012, s.3). Palmer (Ibid) betonar vikten av goda egenskaper - s o m en kultur av samarbete, reflektion och kommunikation – som en nödvändighet i arbetet med pedagogisk dokumentation. Hon förespråkar även den professionella inställningen och viljan till att kritiskt granska sina egna handlingar och att ställa sig i dialog med andra (Ibid).

Dokumentationen belyser de faktorer som förskoleverksamheten har möjlighet att påverka vad gäller barns delaktighet och inflytande genom att synliggöra deras perspektiv, utforskande, frågor och idéer som skall tas till vara på. Även föräldrars inflytande i de utvärderingar som görs

(9)

4

går att identifiera vid utvärdering av dokumentationen (Lpfö98/10,s.15). Palmer (Ibid, s. 5) beskriver möjligheterna med pedagogisk dokumentation, som att ta tillvara barns utforskande och fånga upp deras frågor och erfarenheter som en utgångspunkt i planeringen av verksamheten. Vidare betonar hon möjligheterna att synliggöra personalens förhållningssätt och dess påverkan på verksamheten samt barns lärande och utveckling. I läroplanen (Lpfö98/10) står det tydliga riktlinjer för vilka måluppfyllelser som finns inom olika målområden som beskrivs i läroplanen, dessa är: Normer och värden (Ibid, s. 8), Utveckling och lärande (Ibid, s.9), Barns inflytande(Ibid, s.12) samt Förskola och hem (Ibid, s.13). Syftet står för de långsiktiga målen och det centrala innehållet beskrivs i läroplanen samt vad som ska behandlas i verksamheten. Det är utifrån (Lpfö98/10)och de målområden samt riktlinjer som anges där som förskollärare ska planera och skapa planerade pedagogiska aktiviteter, som man sedan använder som underlag till dokumentationsprocessen. Det är utifrån det dokumenterade materialet som man sedan kan gå vidare i arbetet med pedagogisk dokumentation, för att bedöma det enskilda barnets och barngruppens måluppfyllelser enligt läroplanen. För att kunna göra en bedömning av barnens lärprocesser, utveckling och förändrade kunnande inom olika områden, är det därför viktigt att dokumentationen ligger i linje med Lpfö(98/10).

Palmer (Ibid s.6) beskriver att läroplanen (Lpfö98/10) ska ses som en helhet, där alla delar står i relation till varandra och att läroplanen står i relation till det sammanhang där den ska verka, det vill säga förskolans verksamhet (Ibid, s.6). Arbetet med pedagogisk dokumentation är aktivt i många av dagens förskolor men ännu finns det en del förskolor som skulle vilja komma igång eller förskolor som ser hinder för arbetet. Hindren anses vara svårigheterna och tiden att få in den pedagogiska dokumentationen som en integrerad del i verksamheten, det finns bristande kunskaper om hur en organisation kan byggas upp för att implementera ett aktivt arbete med fördjupning av dokumentationsarbetet (Ibid, s.6). Pedagogisk dokumentation beskrivs även som en drivande motor i det komplexa uppdraget att dokumentera, följa upp och utveckla förskolans verksamhet (Skolverket, 2012, s.3).

2.2 Reggio Emilia och bakgrund till pedagogisk dokumentation

Åsen och Vallberg (2012, s.22) har haft stor framgång genom att lyfta fram två centrala begrepp inom förskolan: planeringsbegreppet och planeringstänk. Planeringsbegreppet innebär allmänt att göra upp en genomtänkt plan för att uppnå ett särskilt mål och planeringstänk innebär att man försöker se in i framtiden och bilda sig en föreställning om vad som kan ske genom olika handlingsalternativ (Ibid, s.22). Dessa två begrepp har varit grunden för vissa riktlinjer och förhållningssätt i styrdokumenten. Idag har det däremot skett ett skifte i förskolan där fokus bytts ut från planering till utvärdering. Detta betyder att förskolan; från att tidigare ha varit framtidsorienterad med hjälp av planer, idag mer övergått till ett tillbakablickande där utvärdering och dokumentation blivit centrala begrepp (Åsen och Vallberg, 2012, s. 22). Detta har blivit en utgångspunkt för läroplanens mål och riktlinjer. I den reviderade läroplanen (Lpfö 98/10, s.14) belyses dokumentationen som ett viktigt arbetsverktyg men det framkommer inte tydligt hur det ska göras. Skolverket (2015) kom ut med ett stödmaterial ’’Uppföljning, utvärdering

och utveckling i förskolan – pedagogisk dokumentation’’ för att förtydliga hur arbetet med pedagogisk

dokumentation skulle göras. Syftet är att se om förskolan ger barnen möjlighet att lära sig och utvecklas i linje med läroplanens mål och intentioner (Lpfö98/10,s.15). Ingela Elfström beskriver i sin avhandling ’’Uppföljning och utvärdering inför förändring’’ (2013) hur pedagogisk dokumentation är en grund för kontinuerlig verksamhetsutveckling och systematiskt arbete i förskolan (Elfström, 2013, s.112). Vidare belyser (Elfström, 2013, s. 112) hur begreppet pedagogisk dokumentation idag används som ett verktyg av Sveriges kommunala förskolor och att det härstammar från Reggio Emilia.

(10)

5

Den pedagogik som växt fram i Reggio Emilia har präglat Sveriges förskolor då förskolorna förespråkar en gemensam grundsyn och filosofi när det gäller demokratiska värden och respekten för det enskilda barnet (Elfström, 2013, s.112). Det finns även likheter när det gäller pedagogiska traditioner. Den gemensamma helhetssynen på barnet blir till ett ämnesövergripande arbetssätt där skapande, estetiska uttryck, tema- och projektinriktning präglade arbetssätt ingår. I Sverige har pedagoger i mer än 30 år gjort många studieresor till Reggio Emilia förskolor, eftersom studieresorna har ansetts vara inspirerande. Intresset har då varit hur pedagogerna i Reggio Emilia dokumenterar barnens lärprocesser samt hur dokumentationen utvecklas och bildar en betydande utgångspunkt för ett uppmärksamt lyssnande till barnens frågor och hypoteser om olika händelser och fenomen (Sveriges utbildningsradio, 2006).

Enligt Elfström (2013, s. 113) bildades år 1993 Reggio Emilia Institutet i Stockholm som en gemensam bas för ett fortsatt samarbete mellan Sverige och Reggio Emilia i Italien. I mitten på

1980-talet och fram till mitten av 1990-talet finns en hel del litteratur om hur dokumentationen bildar utgångspunkten för ett kollegialt reflektions-, planerings- och utvärderingsarbete (Sveriges utbildningsradio, 2006). I mitten av 1980- talet belyste professor Gunilla Dahlberg från Lärarhögskolan i Stockholm begreppet pedagogisk dokumentation. Utifrån läroplanen började hon diskutera om hur dokumentation kunde utgöra en pedagogisk resurs (Elfström, 2013, s.115). Dahlberg säger ’’Pedagogisk dokumentation kan i många sammanhang kopplas till vad som benämns som ett reflektionsverktyg där en dialog mellan pedagog och barn uppstår. Barnet ges möjlighet till egen reflektion’’ (Elfström, 2013, s.116). Reflektionsverktyget används bland annat genom att förskolläraren ställer öppna frågor kring varför, vad, hur, när och vem (Ibid s.115).

2.3 Forskningsbakgrund

Enligt Skolverket (2008, s. 69-71) senaste nationella utvärdering ”Tio år efter förskolereformen” har pedagogisk dokumentation fått ett stort genomslag i Sverige. Som vi redan sagt visade undersökningen att mer än 50% av kommunala förskolor arbetar med att utveckla pedagogisk dokumentation. Skolverket (2015) kom ut med ett stödmaterial ’’Uppföljning,

utvärdering och utveckling i förskolan – pedagogisk dokumentation’’ för att förtydliga hur arbetet med

pedagogisk dokumentation skulle göras. Stödmaterialet från Skolverket beskriver det nya målområdet, pedagogisk dokumentation och förordar ’’ett särskilt arbetssätt och pedagogiskt tänkande’’ vilket har teoretiska och filosofiska ställningstaganden som utgångspunkt som också ligger till grund för arbetet i Reggio Emilias kommunala förskolor. Som redan nämnt är Reggio Emilias arbete det ursprung varifrån den svenska förskolan har hämtat inspiration för arbetet med pedagogisk dokumentation:

Reggio Emilia Reggio Emilia är en benämning på en pedagogisk filosofi som ursprungligen kommer ifrån den Italienska staden Reggio Emilia. Inom Reggio Emilia är det pedagogiska syftet att kombinera Reggio Emilias pedagogik grundar sig på en stark tro på människans möjligheter och respekt för barnet. Man arbetar mycket med delaktighet och utforskande. Pedagogiken utvecklas hela tiden och barnens behov är utgångspunkten för utformandet av arbetet. I Sverige inspireras många av dagens förskolor av denna pedagogik och är ofta en central utgångspunkt i verksamhetens upplägg (Reggio Emilia Institutet, 2014).

(11)

6

Anna Palmers avhandling (2012, s.21) beskriver de teoretiska utgångspunkterna som pedagogisk dokumentation vilar på. Utgångspunkterna är poststrukturella, vilket betyder att pedagogisk dokumentation beskriver situationer som tar utgångspunkt i idéer om att individer via språk och kommunikation konstruerar världen. Detta innebär i sin tur att individer genom s i n syn på människan och barnet i förskolan, skapar möjligheter att kunna se på de olika situationerna ur olika infallsvinklar (Palmer, 2012, s. 26). I läroplanen för förskolan finns det klara mål kring dokumentation: ”Förskolans kvalitet skall kontinuerligt och systematiskt dokumenteras, följas upp, utvärderas och utvecklas. För att utvärdera förskolans kvalitet och skapa goda villkor för lärande behöver barns utveckling och lärande följas, dokumenteras och analyseras’’(Lpfö 98/10, s.14). Det betyder att genom pedagogisk dokumentation kan både barn och vuxna, flätas samman i förskoleverksamheten utifrån både sociala och materiella aspekter.

Dahlberg & Bloch (2006, s.115) menar att en grundläggande faktor i lärande och utveckling är ”riktiga” dialoger där individerna skall lyssna och bemöta den andra parten. Kommunikation och dialog är viktiga aspekter i pedagogisk dokumentation för att tack vare dem välkomnas nya idéer och lösningar mot utvecklingen till nästa steg (Dahlberg & Bloch, 2006, s.117-118). Palmer (2012, s.24) instämmer med att lärande och utveckling sker interaktivt och relationellt, på grund av att dokumentationen möjliggör återkoppling för att utveckla förskolans verksamhet. Detta betyder att dokumentationsprocessen är en drivande motor i läroplanens mål och riktlinjer (Palmer, 2012, s.25). Lindgren & Sparrman (2003, s.61) menar att dokumentations- och uppföljningsform hör ihop med ett utforskande arbetssätt där barnen får möjlighet att tillsammans med varandra utforska sin egen sanning:

Däremot saknas etiska diskussioner omkring vad dokumentation innebär för de barn som blir dokumenterade. Arbetsmetoden beskrivs ur ett vuxenperspektiv och vi argumenterar här för varför det är angeläget att föra in ett etiskt tänkande i förhållande till de barn som dokumenteras. Barn som dokumenteras bör ges samma skydd som exempelvis forskare erbjuder de barn de forskar på (Lindgren & Sparrman, 2003, s. 58).

På grund av skilda utgångspunkter finns det olika uppfattningar om hur dokumentation ska gå till. Enligt Lindgren & Sparrman (2003, s.59 & 65) anses dokumentation vara ett naturligt förhållningssätt i arbetet och utgöra ett arbete mellan b a r n e n och med barnen, kring olika fenomen, uttryck, händelser som barnen utforskar, frågor som de ställer sig eller är engagerade i och som kan kopplas till förskolans innehållsområden. Arbetssättet skall däremot inte störa eller påverka barnets självkänsla negativt eller sätta barnet i pressade situationer där det känner sig stressat till att prestera på ett visst sätt. Detta kan göra att dokumentationens resultat blir falska. Syftet med dokumentationen är att kunna se mångfalden i det som sker i olika processer: förändringsarbete, konflikthantering, utveckling på individnivå, utveckling i grupp o.s.v. Skolverket skriver ’’Pedagogisk dokumentation skapar på så sätt förbindelser mellan det som hänt, nuet och det som är på väg att hända – den sätter saker i rörelse mot framtiden samtidigt som den innebär en reflektion över det som varit ’’ (Skolverket, 2015, s.18). Det innebär att den pedagogiska dokumentationen skapar en rörelse som driver arbetet med barnen framåt, likt en motor, vidare mot nästa process ( Ibid). Barnen och personalen möjliggör tillsammans att dokumentationen blir aktiv i lärandearbetet, samtidigt som dokumentationen

(12)

7

också gör både barnen och personalen aktiva, genom detta tankesätt kan man förklara att lärandearbetet drivs vidare (Ibid). Rent generellt framställs pedagogisk dokumentation som en positiv metod för att reformera förskolans verksamhet (Lindgren & Sparrman, 2003, s.59-60). För att säkerställa detta bör den dokumentation och observation som görs på förskolan kvalitetssäkra och vårda de processer som implementeras i systemet. Om dokumentationsprocessen implementeras felaktigt eller inte lärs ut korrekt till förskollärarna, blir processen och verktyget bristfälliga. Detta kan få stora spridningseffekter som kan beröra flera barn negativt, och i vissa fall till och med få dem att känna sig kränkta. Lindgren & Sparrman (Ibid, s.67) beskriver att framtagandet av pedagogisk dokumentation har sin grund ur ett vuxenperspektiv, där det har argumenterats för att det skall vara angeläget att föra in en etisk dimension i dokumentationsprojekt där ”barn som dokumenteras bör ges samma etiska skydd som exempelvis forskare erbjuder de barn de studerar” (Lindgren & Sparrman, 2003, s.67). I nuläget är forskare ifrågasättande kring dokumentationsteknikerna, särskilt videoinspelning som ibland används som dokumentation utan syfte eller reflektion. Frågan har skapat stora diskussioner då barnen själva har pratat kring sina upplevelser av att ha blivit dokumenterade digitalt. Det finns inga preciserade riktlinjer, politiska utredningar och fortbildningsinsatser som förskolorna följer (Lindgren & Sparrman, 2003, s. 65-68). Forskning kring vilka dokumentationstekniker, i och med dagens digitala och tekniska utveckling, är därför sällsynt. Enligt Emilson & Pramling-Samuelsson (2012, s.10) är dokumentationen dock en ofrånkomlig process som åsyftar till att konstant utvärdera fenomen inom förskolan och förskolans lärande.

2.4 Omsorg och lärande

I citatet nedanför klargör Löfdahl & Folke-Fichtelius sina farhågor då det gäller pedagogisk dokumentation. De oroas över att krav på lärande och kunskap ska tränga undan förskolans kanske viktigaste uppgift nämligen omsorgen, och har i sin studie: Förskolans nya kostym: omsorg i

termer av lärande och kunskap, lyft fram betydelsen av att inkludera omsorg i den pedagogiska

dokumentationen.

Tanken att omsorg i förskolan ges nya kläder, en ny kostym som heter lärande och kunskap, men vi är, i analogi med sagan om Kejsarens nya kläder, inte helt säkra på att den nya kostymen kommer att synas i längden. Kanske står förskolans verksamhet ”naken” om inte kunskaper och begrepp som omsorg görs viktiga i förskolans verksamhet och om inte chefer och förskollärare lär sig att se och hantera både omsorg och lärande (Löfdahl & Folke-Fichtelius, 2014, s.12).

Löfdahl nämner att det finns olika fenomen i förskolan som studeras i olika sammanhang (Ibid s.246-248). I Löfdahls studie analyseras begreppet omsorg och hur detta går att mäta (Ibid s.247-248). Mätningen skall göras på hur lärarnas handlingar påverkar barnen och hur dessa effekter kan göras mätbara för dokumentation. Studien ifrågasätter om dokumentationen står som hinder för omvårdnad då barnets fria tid är under observation, och om de aktiviteter som barnen erbjuds delta i har en baktanke. Vidare fördjupar sig Löfdahl & Folke-Fichtelius (2014, s.3-5) i om dokumentationen är ett etiskt korrekt förhållningssätt. Är det överhuvudtaget etiskt korrekt att iscensätta barn under observation? Har barnen valet att avstå? Kränks barnet? Även Dahlberg & Bloch (2006, s. 64ff) ifrågasätter om dokumentation är en korrekt process för att mäta professionella och politiska förväntningar på förskoleverksamheten.

(13)

8

När begrepp ses över och implementeras i barns lärande kan detta banalisera förskoleverksamheten genom att begreppen blir en del av ett styrdokument som följs till punkt och pricka (Johansson & Pramling-Samuelsson, 2001, s.81). Dokumentation kan medföra flera olika svårigheter, där viktiga centrala begrepp som exempelvis omsorg kan bli problematiskt. Omsorgsetik är ett mångtydigt begrepp, vilket i Löfdahl & Folke-Fichtelius (2014, s.3) studie beskrivs så här:

Omsorgsetik, handlar om att omsorg är något man lär sig i relation till andra och att omsorg alltid handlar om att beakta den andres perspektiv. Omsorgsetik innefattar ömsesidighet i mötet mellan den som ger och den som tar emot omsorg som ett villkor för att individen ska utveckla kunskap om livet och tillvaron (Löfdahl & Folke-Fichtelius, 2014, s.3).

Omsorgsperspektivet bland pedagoger kan se olika ut och därför kan det i sin tur påverka hur pedagogerna reflekterar över dokumentationen: vilka delar som får mest fokus, vilka delar som visas upp och vilka delar som osynliggörs. Om grundförutsättningarna för pedagogerna inom området pedagogisk dokumentation är olika, så kan även resultatet av arbetssättet se olika ut. Förskollärarnas olika kompetens kan exempelvis påverka hur de ser på olika saker vid en analys av pedagogisk dokumentation. Det finns även en risk att viktig ny information om det enskilda barnet inte uppmärksammas då denna inte motsvarar pedagogens förväntningar. En annan viktig aspekt är hur lärares olika kompetens och grundsyn kan visa sig i hur de förhåller sig etiskt i sina reflektioner, tolkningar och analyser i arbetet med pedagogisk dokumentation gentemot barnen (Löfdahl & Folke-Fichtelius, 2014, s.2ff).

I Löfdahl & Folke-Fichtelius (2014, s.4 & 12ff) studie återfinns inget som tyder på att omsorg, lärande eller dokumentation skulle ingå i ett motsatsförhållande. Däremot finns farhågor om att ett motsatsförhållande mellan omsorg och lärande kan uppstå och då påverka det enskilda barnet negativt och därmed i värsta fall hela verksamheten. För att motverka detta behövs olika variationer av pedagogisk dokumentation. Mer specifikt behövs modeller för lärandet i förskolan som synliggörs så att rätt dokumentation appliceras på rätt tillfälle. De olika sätten som går att använda vid pedagogisk dokumentation är t ex att skriva, måla/skissa, modellera, fotografera, filma eller ljudinspela. Pedagogisk dokumentation handlar om att skapa, använda och kunna hantera befintliga resurser som möjliggör reflektion och tolkning. När förskolan vill frambringa reflektion betyder detta att de använder sig av reflektionsverktyget som syftar till att bygga en relation mellan förskollärarna och barnen. Likväl som att det finns positiva aspekter med pedagogisk dokumentation så finns det negativa, säger Eneflo-Lindgren (2014, s. 35-38). Johansson & Pramling-Samuelssons (2001, s.81) teori belyser att det finns en risk med att den som dokumenterar söker någon form av igenkänning vid dokumentationer, vilket innebär att man vill dokumentera sådant som redan finns dokumenterat för att vara på ’’den säkra sidan’’ – att man gör rätt, risken blir då att man missar den nya ”informationen” som skulle kommit till, att man inte ser nya perspektiv på lärandet som sker. Detta betyder att det snarare blir likt en representation av vad som redan hänt, vilket i sin tur kan försvåra nytänkande kring inlärningsprocesser och mottagandet av inlärning. Då en inva nd trygghet kan uppstå vid dokumentationen, kan det hända att observationstillfällena inte maximeras då den som observerar söker efter någon form av igenkännande. På grund av detta kan det vara svårt att vara öppen för förändringar. Trots nya tolkningar så riskerar de personer som söker efter igenkänning att även låsa fast de nya tolkningarna som normaliteter (Eneflo-Lindgren, 2014, s.

(14)

9

37). Dokumentation fastslår lärandeprocesser, och detta kan också ses som ett varningstecken, då Eneflo-Lindgren (Ibid s. 37ff) menar att lärande aldrig kan riktigt förutses då varje situation, och barn, skiljer sig från varandra. Det går inte att planera utifrån en fördefinierad situation. Däremot kan dokumentationen vara bra för forskning och kunskapsbreddning samt erbjuda förhållningssätt; om de är applicerbara vid specifika situationer.

Det är naturligt att pedagogisk dokumentation utvärderas kontinuerligt dels på varje förskola som använder sig av arbetssättet, men intresset har också varit stort bland forskare (Palmer, 2012, Eneflo, 2014, Johansson och Pramling Samuelsson, 2001, Lindgren och Sparman, 2003). Däremot är det väldigt lite skrivit om hur verksamhetens aktörer (förskollärarna) upplever arbetssättet. Deras erfarenheter och kunskaper är värdefulla och borde dokumenteras och analyseras för att berika utvecklingen och det är det denna studie försöker åstadkomma.

3. Syfte och Frågeställningar

Syftet med denna studie är att skapa kunskap om några förskollärares uppfattningar om begreppet pedagogisk dokumentation samt att beskriva deras arbete med pedagogisk dokumentation, vilka möjligheter respektive hinder förskollärare upplever i arbetet med pedagogisk dokumentation och hur de anser att det påverkar verksamheten.

 Hur definierar förskollärare begreppet dokumentation respektive pedagogisk dokumentation?

 Hur beskriver förskollärare arbetet med pedagogisk dokumentation?

 Hur beskriver förskollärare att arbetet med pedagogisk dokumentation påverkar verksamheten?

4. Metod

I följande kapitel redogör j a g för metodval, analys, urval och genomförande av den empiriska studien. Därefter presenteras forskningsetiska principer, studiens reliabilitet, validitet, generaliserbarhet och tillförlitlighet. Följande undersökning är en kvalitativ intervjustudie, baserad på intervjuer som har en fenomenografisk ansats.

4.1 Fenomenografisk kvalitativ forskningsmetod

För att få kunskap om förskollärarnas erfarenheter och upplevelser av pedagogisk dokumentation användes en fenomenografisk kvalitativ forskningsmetod. Med fenomenografisk metod menas att beskriva hur fenomenet upplevs av individen och alltså inte hur fenomenet verkligen är. Detta handlar inte om att fenomenet är sant eller falskt utan snarare om hur det upplevs av betraktaren (Larsson, 2011, s.12-113). Vetenskap handlar om att söka ny kunskap. Inom vetenskapliga sammanhang benämns forskningsintervjuer som kunskapsproducerande, eftersom målet är att få ny kunskap och information kring ett ämne (Kvale & Brinkmann, 2009, s. 18). Kvalitativa intervjuer åsyftar att skapa förståelse kring respondenternas uppfattningar (Kvale & Brinkmann, 2009, s. 18).

(15)

10

4.2 Kvalitativ forskningsintervju

Den kvalitativa forskningsmetoden handlar om att tolka hur en text eller en situation skall/kan karaktäriseras att kunna karaktärisera och försöka förstå hur individer kan uppfatta situationer och andra personer (Bryman, 2008, s. 362). Kvalitativ forskningsintervju är enligt Kvale (1997, s.117) en strukturerad intervjuform som ger möjlighet till en mer öppen kommunikation. I denna studie valdes strukturerade intervjuer, som bygger på förberedda frågor, där det tillåts att ställa följdfrågor utifrån vad respondenten svarar, eftersom det är viktigt att få en så öppen kommunikation som möjligt. Målet med den kvalitativa intervjumetoden är snarare att förstå än att förklara. Intervjuerna analyserades sedan med hjälp av kvalitativ innehållsanalys.

4.3 Kvalitativ innehållsanalys

Kvalitativ innehållsanalys fokuserar på tolkning och förutsättningslös analys av texter. Kvalitativ innehållsanalys används för att granska och tolka texter samt utskrifter av bandade intervjuer. Det kan exempelvis vara baserat på människors berättelser om sina erfarenheter och upplevelser av det aktuella ämnet. Den egna förförståelsen kan dock sätta sin prägel på analysen och i sin tur påverkar studiens resultat och trovärdighet. Kvalitativ innehållsanalys har även fokus på att beskriva variationer genom att identifiera likheter och skillnader i ett textinnehåll (Graneheim & Lundman, 2004, s. 108). Enligt författarna växlar forskaren i kvalitativ innehållsanalys mellan närhet och distans och blir därmed en skapare i forskningsprocessen.

4.4 Urval

De utvalda respondenterna valdes genom bekvämlighetsurval för att respondenterna var tillgängliga för forskaren (Bryman, 2008, s. 169 & 179). För att finna dessa respondenter gjordes sju telefonsamtal inom tre olika kommuner i Stockholms län, Västra Götaland och Dalarna, som jag har anknytning till. Fyra av sju uppringda förskollärare svarade ja. Jag valde olika kommuner för att få olika beskrivningar av förskollärares arbete med pedagogisk dokumentation i kommunala förskolor. Vid min förfrågan om intervjudeltagare var syftet att enbart intervjua förskollärare som har en akademisk utbildning inom pedagogik, då jag hade en föreställning om att de skulle vara mer insatta och aktiva i arbetet med pedagogisk dokumentation valdes barnskötare och övrig personal inom verksamheten bort som ett medvetet val, detta för att jag skulle ha någon form av struktur och kategorisering redan vid mitt urval. Intervjudeltagarna var alla kvinnor i åldrarna 30- 55 år, med olika lång yrkeserfarenhet. Två av intervjudeltagarna arbetar inom Reggio Emilia-inspirerade förskolor och de två andra arbetar inom kommunala svenska förskolor. I min studie har det ingen betydelse vilken pedagogisk filosofi förskolorna arbetar utifrån. Jag vill med min studie skapa kunskap om vad pedagogisk dokumentation är, när en dokumentation blir till just en pedagogisk dokumentation och hur några förskollärare arbetar med pedagogisk dokumentation, vilka möjligheter respektive hinder de upplever i arbetet med pedagogisk dokumentation samt hur pedagogisk dokumentation påverkar verksamheten. Min utgångspunkt är studiens syfte och frågeställningar.

Efter att de tillfrågade förskollärarna tackat ja till att delta i studien, tilldelades de ett informationsbrev om syftet med studien samt de forskningsetiska principerna (se bilaga 1). Datum bestämdes för genomförande av intervjuerna med förskollärarna och intervjuerna genomfördes på samtliga respondenternas förskolor. Intervjuerna var strukturerade, och jag började med att ge dem en klar bild av frågeschemat. Detta behövdes för att ge respondenterna en smidig upplevelse med lättförståeligt innehåll.

(16)

11

4.5 Genomförande

Studie förbereddes genom utformandet av en intervjuguide med frågor som var relevanta för studiens syfte. Först gjordes en mötesbokning via telefon för intervjuer med personal som är anställda på förskolorna. Fyra intervjuer bokades in. Mötesbokningen inleddes med att jag berättade om syftet med intervjuerna, det valda ämnet pedagogisk dokumentation samt att intervjuerna skulle ta cirka 60 minuter. Intervjuerna skedde sedan i enrum och enskilt med varje respondent på förskolan där de arbetar.

Under intervjuerna med personalen på förskolan spelades samtalen in på mobiltelefon för att i efterhand kunna transkriberas. I arbetet kommer intervjudeltagarna benämnas som R1, R2, R3 och R4, där R betyder respondent, detta för att intervjupersonerna ska förbli anonyma. D e ö p p n a f rågorna var ca 20 st. och inga frågor kunde leda till enbart ett ja- eller nej-svar). Inga uppgifter kommer att ges som röjer respondenternas identitet. Allt material används i utbildningssyfte och intervjuerna transkriberades skriftligt i efterhand där jag ord för ord skrev ner allt som sades i intervjun.

Mina intervjuer kategoriserades därefter utifrån fråga – svar och slutligen sökte efter likheter och skillnader mellan respondenternas svar. På så sätt strukturerade jag resultatet och arbetade fram olika teman och rubriker, som har sin utgångspunkt i studiens syfte samt frågeställningar.

4.6 Forskningsetiska principer

Innan mina intervjuer påbörjades skickades ett informationsbrev ut till deltagarna (bilaga 1). Krav på brevets utformning kommer från Forskningsetiska nämndens Vetenskapsrådet (2002) skrift

Forskningsetiska principer inom humanistisk- och samhällsvetenskaplig forskning vilket omfattar,

informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet. • Informationskravet: som innebär att deltagarna blivit informerade om

undersökningens syfte, hur undersökningen skulle genomföras och betydelsen av deras deltagande, detta

gjordes vid varje intervjutillfälle (Vetenskapsrådet, 2002, s.7).

• Samtyckeskravet: där deltagarna fått information kring att de själva får bestämma över sitt deltagande och jag fick ett samtycke om frivillig medverkan från varje

intervjudeltagare

(Vetenskapsrådet, 2002, s.10).

• Konfidentialitetskravet: som betyder att alla uppgifter deltagarna ger är skyddade samt att varje deltagare är anonym . Som jag sagt ovan benämns deltagarna som R1, R2, R3 och R4. Intervjudeltagarna har även informerats om att de när som helst under intervjun kan avbryta deras deltagande utan någon motivering (Vetenskapsrådet, 2002, s.12-13).

• Nyttjandekravet: innebär att de uppgifter som forskaren samlat in om enskilda

personers svar endast får användas för forskningsändamål. När mitt arbete är slutfört kommer allt

material som är insamlat, ljudfiler och anteckningar att raderas (Vetenskapsrådet, 2002, s.14).

(17)

12

En vecka innan jag begav mig ut till förskolorna för att utföra intervjuer skickade jag ut ett informationsbrev (bilaga 1) till varje enskild deltagare via email och informerade deltagarna om syftet med min undersökning enligt informationskravet. Därefter informerade jag om hur undersökningen skulle genomföras och betydelsen av deras deltagande. Deltagarna informerades både muntligt via telefonsamtal och skriftligt via informationsbrev. Vidare har jag förhållit mig till konfidentialitetskravet genom att varje intervjudeltagare förblir anonym och att uppgifter som jag fått in inte får användas i andra ändamål än för forskningsändamål. Intervjudeltagarna har även informerats om att de när som helst under intervjun kan avbryta deras deltagande utan någon motivering. När mitt arbete är klart och godkänt då kommer all insamlad data och information att raderas samt att inga obehöriga får tillträde till materialet, enligt nyttjandekravet. Jag anser med detta ha uppfyllt alla forskningsetiska krav.

4.7 Reliabilitet, validitet, generaliserbarhet och tillförlitlighet

Medan validitet är viktigt för att kunna generalisera en utrednings resultat är reliabilitet viktigt för att säkerställa att resultaten går att upprepa. I en studie med kvalitativ ansats är reliabilitet och

validitet viktiga både vid datainsamlingen samt analysen av insamlad data (Kvale, 2007, s.207) Reliabilitet innebär att kvaliteten vid mätning är så god att samma resultat ska kunna uppnås, även om det är en annan forskare som genomför den. Validitet innebär att man verkligen mäter det man avser att mäta och att svaren faktiskt säger något om det som utredningen avser att säga något om (Kvale, 1997, s.207ff). För att stärka reliabiliteten i denna studie bearbetades det insamlade materialet enligt de rekommendationer som finns i: En liten lathund om kvalitativ metod

med tonvikt på intervju (Hedin och Andersson, 1996, rev. 2011).

Innan jag började bearbeta den insamlade informationen skrev jag på ett separat papper ner mina egna tankar om pedagogisk dokumentation. Detta för att bli medveten om mina förutfattade åsikter, så att jag inte påverkades av dessa vid tolkningen av materialet. Under arbetets gång läste jag då och då igenom detta papper.

En bidragande faktor till att stärka studiens validitet är de strukturerade frågorna i intervjuguiden, vilka har varit till stor hjälp för att hålla intervjusamtalen inom de ramar som var målet för intervjuerna. Att antalet frågor var så stort underlättade återgången till samtalens kärna, då dessa gled in på vissa för undersökningen icke adekvata ämnen.

God validitet och reliabilitet är en förutsättning för att våra resultat skall kunna generaliseras till att gälla även andra än de som är undersökta (Kvale, 1997, s.213). Då denna undersökning är liten och endast består av fyra respondenter kan inte resultatet generaliseras, utan studien får mer ses som en pilotstudie. Studiens syfte är också att ta fram hur de olika förskollärarna upplever pedagogisk dokumentation och vilka eventuella skillnader som föreligger mellan dessa

(18)

13

5. Resultatredovisning

I följande kapitel redovisas resultatet genom huvudrubriker som utgörs av forskningsfrågorna: Hur definierar förskollärare begreppet dokumentation respektive pedagogisk dokumentation? Hur beskriver förskollärare arbetet med pedagogisk dokumentation? Hur beskriver förskollärare att arbetet med pedagogisk dokumentation påverkar verksamheten? Jag redovisar svaren under dessa huvudrubriker samt använder mig av underrubriker som uppstod under läsningen av datamaterialet. Väsentliga teman/underubriker som framträtt under arbetets gång är:

 Likheter och skillnader i arbetssätt bland förskollärarna

 Upplevda möjligheter och hinder i arbetet med pedagogisk dokumentation

 Pedagogisk dokumentation och etiska aspekter.

5.1 Förskollärarnas definition av begreppet dokumentation respektive pedagogisk dokumentation

Samtliga förskollärare berättar att det finns olika situationer där de olika begreppen används i förskoleverksamheten och att båda begreppen åsyftar att skapa möjligheter för barnens delaktighet och utvecklande. Det framkommer i analysen att respondenterna generellt uttryckte att dokumentationen inte blir pedagogisk förrän man reflekterar kring den:

Dokumentation blir till en pedagogisk dokumentation då alla parter (pedagoger och barn) har analyserat, reflekterat och tolkat t.ex. bilder, film, teckningar, text och att man därefter utmanar verksamheten vidare t.ex. i ett projekt, miljön på avdelningen (R1).

Dokumentation, det är bilder på väggen, man visar vad man gjort och vad barnen pratat om, men pedagogisk dokumentation det är att när man sätter sig och tittar på det man har gjort och så faktiskt gör en reflektion för att se hur man kan gå vidare. Dokumentation blir pedagogisk när man reflekterar kring och analyserar aktiviteten och den insamlade dokumentationen. Även när man tar in barnens tankar och reflektioner (R2).

En pedagogisk dokumentation det är när den tillämpas i verksamheten tillsammans med barnen. Att vi kan reflektera, se vad barnen är intresserade av, kunna plocka upp vad de pratar om och när det händer grejer, vad vi kan tillföra för att bygga på deras intressen. Så att man själv som pedagog får jobba (R3).

Pedagogisk dokumentation, det är när vi pratar om det, när vi diskuterar kring det och när vi ser att vi kan hitta någonting som vi kan gå vidare med utifrån barnens intressen, för barnen ingår också i det här. Vart är våra diskussioner, för vem är dem? För vem är den här pedagogiska dokumentationen? Det är liksom en tolkningsfråga. Vi tänker också att barnen ska få vara med i den här processen (R4).

Sammanfattningsvis belyser alla respondenter att barnens reflektioner och diskussioner är en viktig del i arbetet med pedagogisk dokumentation. Samtliga respondenter beskriver hur man vid dokumentationsarbetet medvetet ska plocka upp det från dokumentationen som man kan gå vidare med, det som kan utgöra ett inslag i det pedagogiska arbetet. Alla respondenter var ense om att det är viktigt att låta barnen vara med i dokumentationsprocessen. Då det berör dem är

(19)

14

det viktigt att ta hänsyn till barnens perspektiv och att man som pedagog reflekterar kring för vems skull dessa dokumentationer görs. Generellt beskriver respondenterna att de är väl insatta i hur arbetet med pedagogisk dokumentation ska gå till och hur de olika begreppen skiljer sig åt.

5.1.1 Pedagogisk dokumentation förutsätter reflektion, analys, utvärdering och uppföljning

I tolkningen framkommer det att respondenterna anser att dokumentationen blir pedagogisk först när man reflekterar och analyserar den insamlade dokumentationen. Generellt beskriver respondenterna även att pedagogisk dokumentation uppstår när man tar in barnens tankar och reflektioner.

En dokumentation är att man dokumenterar saker, genom att observera, ta kort, filma eller spela in. Ja det går att göra på olika sätt. Men den blir inte pedagogisk förrän man reflekterar kring dokumentationen (R4).

Sammanfattningsvis visar analysen att samtliga fyra förskollärare som intervjuades var överens om att begreppen dokumentation respektive pedagogisk dokumentation skiljer sig åt. Skillnaden mellan de olika dokumentationsformerna handlar om på vilket sätt det dokumenterade materialet används och att detta blir till en pedagogisk dokumentation först när pedagogerna ges möjlighet att reflektera, analysera och utvärdera det som dokumenterats.

5.1.2 Pedagogisk dokumentation möjliggör egen reflektion

Analysen visar respondenternas positiva men också komplexa förhållningssätt till dokumentationsverktyget. Som positiva faktorer framhålls pedagogisk dokumentation som ett viktigt begrepp då det öppnar upp till egenreflektion och utvecklande av barns lärande.

Möjligheter det är väl att man ska kunna utvecklas som pedagog. Det måste kännas meningsfullt, varför har vi pedagogisk dokumentation? För vem har vi det? Man måste välja vad man ska sätta upp och vad man ska fördjupa sig i. Det är viktigt så att vi får möjlighet att fördjupa ett arbetssätt, kunna se vad barnen är intresserade av och sen kunna bygga vidare på det. Det är liksom ett verktyg som hjälper oss pedagoger att ge barnen mer redskap, samtidigt så är det också ett redskap för oss (R1).

Genom att vi arbetar med pedagogisk dokumentation får vi syn på förskolans kvalité. Genom att vi följer upp, analyserar, reflekterar kan vi på så sätt skapa förutsättningar för barns delaktighet i deras lärande. Det är ett mycket bra sätt att gå in på djupet i lärandet och ett sätt att se lärandet i ett längre perspektiv, samt få in barnens tankar kring sitt lärande (R2).

Jag är ganska för pedagogisk dokumentation. Jag har lärt mig ganska mycket om mig själv, att man faktiskt missar väldigt mycket när man inte dokumenterar. Det är väldigt bra som pedagog, för att bli medveten om hur man arbetar och vad man inte arbetar med. Det hjälper oss att se vad man behöver arbeta mer med, vi blir medvetna om vårt förhållningssätt. Sen möjliggör pedagogisk dokumentationen att se framförallt barnens intressen och utifrån ett barnperspektiv, att man lyssnar på barnen och ser dem. Jag anser att man gör det bättre när man har det dokumenterat (R3).

(20)

15

Jag tycker att det är bra när man kan vara två vid en aktivitet om man ska dokumentera. Att en filmar eller fotar och att en annan gör aktiviteten, det har vi märkt är det allra bästa. Och sen har man två ’’input’’ av samma stund, två vuxna som har sett och vart med i samma stund och kanske haft olika tankar kring det. Möjligheten det är att man får syn på saker som man kanske inte ser när man ensam håller på, är mitt upp i en aktivitet och samtidigt ska dokumentera händelseförloppet (R4).

Sammanfattningsvis är generellt respondenterna överens om att dokumentationerna inte enbart synliggör barnens lärprocesser, utan även personalens förhållningssätt samt arbetssätt. Respondenterna upplever det som något positivt att de genom pedagogisk dokumentation ges möjlighet till egen reflektion, då dem menar att det är viktigt att granska sig själv.

5.1.3 Förskollärarnas uppfattningar om likheter och skillnader

I resultatet framkommer att förskollärarna beskriver likheter och skillnader i arbetet med dokumentation respektive pedagogisk dokumentation. Alla fyra respondenterna uttrycker också en egen osäkerhet i huruvida de upplever tillvägagångssätt kring de olika arbetsverktygen samt hur de ska gå vidare med arbetet kring pedagogisk dokumentation.

Dokumentation det är sådant vi sätter upp på väggen för barn och föräldrar där vi inte diskuterar så mycket kring. Vi tar bilder och skriver saker, men vi pratar inte om det (R2).

Den fjärde respondenten såg på de två begreppen som relativt breda samt att de kunde innehålla många svar. I respondentens verksamhet fanns det svårigheter att implementera

dokumentationsprocessen. Respondenten menade att dokumentation användes i verksamheten i form av bilder på väggar i form av fotografi och teckningar. Detta handlade om att återge något som har hänt.

Pedagogisk dokumentation det är när vi tar fram det och pratar med barnen om det eller pratar med varandra om det, vi pedagoger när vi sitter i olika grupper som vi har. Pedagogisk dokumentation det är ett viktigt begrepp, för att det är då man egentligen reflekterar över vad man egentligen har tagit för bilder eller vad man har spelat in för film, eller vad man har skrivit att man har hört barnen säga. Men innan man har reflekterat över det man har hört eller innan man har reflekterat över det man ser på bilden så kanske man inte riktigt vet vad barnen gör, men man vet kanske inte då heller. Men man kan ändå försöka förstå vad det är dem håller på med och utifrån det då så går man vidare. Vi försöker hitta aktiviteter och saker att gå vidare på i våra projekt, det är så vi ser på pedagogisk dokumentation (R4).

Den andra respondenten (R2) ger exempel på vad dokumentation kan innehålla som exempelvis fotografering, skrivande och andra moment som beskriver en stund eller en situation. Respondenten menar på att när dokumentation övergår till att bli pedagogisk ser detta till att öppna upp för möjligheten till att reflektera över sitt eget handlande, men även barnens synfallsvinklar och beteendemönster.

(21)

16 5.1.4 GTLU = Gjort, Lärt, Tänkt, Utvecklat

R1 beskriver att pedagogisk dokumentation ser till begreppet: GTLU vilket står för ”Gjort, Lärt, Tänkt, Utvecklat”. GTLU är ett verktyg som synliggör barnens lärande och lärprocesser. R1, menar att dokumentation handlar om observation genom olika metoder som att spela in en situation, fotografera en händelse men att den övergår till att vara pedagogisk först när den tillämpas i verksamheten för att utveckla förskolan. Detta görs genom att utgå från att förskolläraren reflekterar tillsammans med barnen. Vidare menar respondenten att pedagogisk dokumentation också kan handla om förhållningssätt, där förskolelärare kan analysera och reflektera kring varandras agerande, för att eventuellt kunna ge feedback till varandra som förbättrar förskolans kvalitet. R1 använder sig utav det pedagogiska dokumentationsverktyget Unikum, ett verktyg som ser till att verksamheten jobbar efter följande riktlinjer:

Varje vecka görs ett utskick på ”Lek- och Lärandebrev” som dokumenterar lärandesituationer som erhållits under veckan – genom fotografi och beskrivningar laddas detta upp digitalt så att föräldrarna, som får dessa utskick, också kan närvara och komma med synpunkter och reflektioner. Sedan följs detta upp i linje med läroplanen som tydliggör vad som har varit en utveckling, vad som är ett aktuellt förändringsarbete samt vad som behövs göras. Respondenten (R1) menar att framöver är Unikum ett bestående pedagogiskt dokumentationsverktyg men där även vanliga dokumentationer skall fortgå där bl.a. fotografier blir uppsatta på väggen så att barnen har det tillgängligt hela tiden (R1).

Sammanfattningsvis så framkom det vid min tolkning att två av respondenterna arbetade med Unikum som en del av det pedagogiska dokumentationsarbetet. Respondenterna var positiva till verktyget och de beskrev även hur möjligheterna att få mer tid med pedagogisk dokumentation ökade, genom att allt är lätt tillgängligt. De menar att det lätt att logga in med sina personliga inloggningsuppgifter. F öräldrar också får ta del av d o k u m e n t a t i o n e n för att kunna följa sitt barn samt kommunicera med pedagogerna. De två andra respondenterna kände inte till Unikum och menade istället att de mer dokumenterade internt. Föräldrarna fick i stället en möjlighet att ta del av barnens vardag och reflektioner genom en dokumentationstavla som de har på förskolan. Dokumentationstavlan bestod av bilder, fotografier och pratbubblor med barnens egna reflektioner kring en lärprocess.

5.1.5 Pedagogisk dokumentation som en ständig process

De intervjuade pedagogerna beskriver pedagogisk dokumentation som någonting som är pågående, en ständig process för att se barnens lärande och att det sker en utveckling. Likheter mellan respondenternas svar är att de är överens om att pedagogisk dokumentation blir ett framtidsverktyg, som kan vara till nytta både för pedagogerna och för barnen för att synliggöra lärprocesserna. Likheter i respondenternas svar är hur de alla uttrycker att pedagogisk dokumentation mestadels sker under planerade aktiviteter.

När man tänker pedagogisk dokumentation så är det någonting som vi själva också kan utvecklas i. Att se vad barnen är intresserade av, att kunna följa upp vad barnen är intresserade av och att kunna vidareutveckla det. Alltså det att det ska kunna leda vidare till någonting och det är även för barnen, för att barnen ska se vad dem har gjort, att kunna reflektera, att föräldrar kan vara med och se. Men bara dokumentation, det är bilder på väggen, man visar vad man gjort möjligen, men

(22)

17

pedagogisk dokumentation det är att vi ska kunna jobbade vidare med det. Att vi kan reflektera, se vad barnen är intresserade av, kunna plocka upp vad dem pratar om och när det händer grejer, vad kan vi tillföra för att liksom bygga på deras intressen (R4).

Förskollärarna anser att om dokumentationen visar förskolans projekt, så belyser den pedagogiska dokumentationen ”processen i projektet”. Denna tolkning stämmer överens med Lpfö (98/2010, s.15). Där dokumentationen beskrivs som ett arbetsverktyg som möjliggör pedagogens följande av barnets förändrade kunnande inom olika områden. Dokumentationen av barns lärande är baserad på ett socialkonstruktivistiskt perspektiv och skapar därmed möjligheter för alla involverade blir delaktiga. Det gemensamma för alla respondenter är att det är meningsfull information om barnets inlärning som ska vara i fokus när man reflekterar kring den pedagogiska dokumentationen.

5.2 Arbetsformer för att möjliggöra pedagogisk dokumentation i förskolan

Förskollärare beskriver olika dokumentationsverktyg i arbetssättet med dokumentation respektive pedagogisk dokumentation. Att barnen ska ges möjlighet till inkludering och inflytande i d o k u m e n t a t i o n e r n a är något som förskollärare generellt är överens om. En respondent beskriver hur arbetssättet för att möjliggöra pedagogisk dokumentation i förskolan kan se ut:

Vi försöker se barnen hela dagen. Genom att vi tränar barnen när de är små så kanske inom ett par år nu så kanske det kommer mer sådana barn som blir duktiga på att tala om vad dem undrar över och kanske vet lite mera, att inget är rätt inget är fel, jag kan säga någonting utan att fröken står och väntar på rätt svar här. Man får gissa och man får undra utan att något är fel. (R1).

Det finns många olika sätt att dokumentera på, det vanligaste är via fotografering, videoinspelning och anteckningar. Två av respondenterna var aktiva med dokumentationsverktyget, Unikum som är ett dokumentationsverktyg på nätet, där varje enskilt barn har egna inloggningsuppgifter och föräldrar kan när som helst kan logga in och få tillgång till vad som under dagen dokumenterats kring deras av pedagogerna:

Unikum är en benämning på ett nätbaserat dokumentationsverktyg. Unikum har som vision att främja ’’ett unikt lärande för unika barn’’ därmed är verktyget anpassat till varje barns unika förutsättningar och situation. Unikums uppgift är att göra det att anpassa varje enskilt barns lärande i förskolan och skolan genom att ta fram lättanvända verktyg på webben för barn, pedagoger och föräldrar. Verktygen ska stödja och inspirera hela processen från nyfikenhet, målsättning och planering, till aktivitet, upplevelse, bedömning, uppföljning, användning av kunskapen och reflektion. Med ”lärande i skolan” menar vi lärande och utveckling hela vägen från skolformerna förskola via grundskola och särskola till gymnasium

(http://www.unikum.net/).

De andra två respondenterna arbetade mer internt med dokumentationen, då de menar att de inte har kommit lika långt med hur de ska utveckla metoden pedagogisk dokumentation. Alla fyra respondenter har ett gemensamt synsätt om att allt som dokumenteras ska kopplas till styrdokument och därmed analyseras lärandet och den utveckling som skett, detta möjliggör en fördjupad dialog kring processen.

References

Related documents

Dokumentationen utgör underlag för reflektioner på ett metodiskt och demokratiskt sätt som innefattar att pedagogen både själv och tillsammans med andra pedagoger, barnen

Svenning (2011) lyfter att barn får inflytande över verksamheten om de själva får dokumentera, vilket även stärks av Dahlberg, Moss och Pence (2006) som menar att

Resultaten i vår studie visar att stora och små förskolor inte skiljer sig nämnvärt åt vad gäller personaltäthet eller antal barn per pedagog. Vi har inga

Studiens resultat visar att förskollärarna hade olika förståelse för begreppet pedagogisk dokumentation, och detta medförde även att barnen inte (av vissa förskollärare)

Med andra ord ger pedagogisk dokumentation oss redskap att utmana de dominerande diskurserna kring syn på barn, kunskap och lärande och blir därmed ett välgrundat underlag

Studiens frågeställningar var följande: Vilka upplevelser ger eleverna uttryck för vid problemlösning och påverkar dessa upplevelser eventuellt deras resultat samt upplever

Epidemiologiska och experimentella empiriska studier har visat att tillgång till och kontakt med naturmiljöer är förenat med både bättre fysisk och psykisk hälsa, med

Since the equi- librium price corresponds to the variable production cost for the most expensive produc- tion facility that is required in order to meet the demand, the