Malmö Högskola
LärarutbildningenNatur miljö och samhälle
Examensarbete
10 poängModernitet eller Primitivitet
- en jämförande analys av läroböcker i geografi
Modernity or primitivity
A comparing analysis of textbooks in geography
Linda Bergvall Jonsson
Lärarexamen 140 poäng Handledare: Malin Ideland
Sammanfattning
Människors världsuppfattning formas bland annat av grundskolans läroböcker. Många gånger är beskrivningarna av länder och kulturer schablonmässiga. Syftet med denna studie är att analysera hur geografiska läroböcker riktade till år 4-6, framställer USA respektive Afrika. Vilka aspekter lyfts fram när det handlar om befolkning, bebyggelse och ekonomi? Vilka skillnader syns i språk och ordval samt vilka kulturella normer och värderingar speglas i framställningarna av USA och Afrika. Jag har analyserat tre geografiska läroböcker med utgångspunkt i diskurs- och kulturanalys. Tidigare forskning visar att bilden av Afrika och västvärlden bygger på kolonialismens ideologi. Denna analys påvisar att diskurserna Afrika och USA lever kvar. USA skildras utifrån ett storstadsperspektiv där effektiviteten är stor. Afrika skildras utifrån dess motsats, landsbygden, där människorna lever ett primitivt liv med många svårigheter som fattigdom och svält. Risken finns att främlingsfientlighet och
fördomsfulla schablonbilder formas när barn i skolan läser om världens länder.
1
Inledning ... 6
1.1
Syfte och frågeställning ... 7
2
Tidigare forskning om läroboksinnehåll ... 8
2.1
Vad säger styrdokumenten? ... 10
3
Teori och metod ...11
3.1
Vad är diskurs? ... 11
3.1.1 Kritisk diskursanalys ... 13 3.1.2 Kulturanalys ... 143.2
Kvalitativ metod ... 17
3.3
Urval ... 17
3.4
metoddiskussion ... 19
4
Resultat ...21
4.1
Afrika i skolböckerna ... 21
4.1.1 Befolkning ... 21 4.1.2 Bebyggelse ... 21 4.1.3 Ekonomi ... 224.2
USA i skolböckerna ... 23
4.2.1 Befolkning ... 23 4.2.2 Bebyggelse ... 23 4.2.3 Ekonomi ... 235
Analys ...25
5.1
Frihet -slaveri ... 25
5.2
Närande - tärande ... 27
5.3
Beroende - oberoende ... 29
5.4
Stad - Land ... 32
5.5
Bäst – Sämst ... 35
5.6
Vi - Dom ... 38
6
Slutdiskussion ...41
6.1
Modernitet - Primitivitet ... 41
6.2
Betydelse för undervisningen ... 42
1 Inledning
I grundskolan formades min bild av Indien. Jag såg framför mig ett land där gatorna befolkades av kor och där människor sopade vägen framför sig för att inte trampa på något litet kryp, då detta kryp kunde vara en släkting från tidigare liv. När jag senare i livet läste mer om landet och sedan besökte det, blev jag mycket häpen. Där körde bilar och motorcyklar och inte en enda ko syntes till inne i stan. Inte heller var människorna märkvärdigt
omsorgsfulla om djuren runt omkring, några skyggare hundar har jag aldrig mött. Efter att jag kommit hem granskade jag, om än väldigt snabbt, några läroböcker som behandlade Indien. Jag insåg hur många stereotyper och gamla schablonbilder som lever kvar i dagens
läroböcker. Bilder som säkert stämmer in på en och annan person eller någon by. Men böckernas generella skildring var inte rättvis kunde jag konstatera efter att själv ha rest i landet under fyra veckors tid.
Läroböckerna betyder mycket för skolans undervisning, som har stort inflytande på hur barns föreställning om världen formas. Innehållet i skolans läroböcker är betydande för barns kunskap och uppfattning om omvärlden. I Svenska dagbladet gjordes i början av 2006 en läroboksgranskning av nya läromedel i samhällskunskap. Undersökningen visade att böckerna innehöll formuleringar om invandrare och homosexuella som var fördomsfulla.
Diskrimineringsombudsmannens (DO) enhetschef, Ann Christin Hartman, drog paralleller med främlingsfientliga tankestrukturer. Hartman menade att svenskar beskrivs som laglydiga och invandrare som bidragsberoende och kvinnomisshandlare. Det finns en etnisk
diskriminering i läroböckerna (Svenska Dagbladet 9/1-2006). Granskningarna visade att läroböckernas innehåll inte är förenligt med läroplanen och de styrdokument som finns ålagda. I likhet med tidigare forskning visar den här studien visar i sitt resultat att gamla föreställningar lever kvar i diskursen om USA och Afrika. Föreställningen om hur amerikaner respektive afrikaner lever och är som människor finns kvar sedan kolonialismen.
Geografiämnets ändamål är att stärka kunskaperna om regioners naturbetingande, sociala och ekonomiska särart. Ämnet avser också att utveckla kunskaper om människors särskilda levnadsvillkor och deras ömsesidiga beroende på lokal, regional och global nivå. Därigenom ska ämnet medverka till ökad förståelse och respekt för kulturer, värderingar och olika sätt att leva (Skolverket 2000). Undervisningen i skolan måste utgå ifrån de föreskrifter som finns
ålagda och de läroböcker som används bör därför vara förenliga med styrdokumenten. Av den orsaken vill jag genom denna studie uppmärksamma att det finns anledning att ta på sig kritiskt granskande glasögon, då man använder sig av läroböcker i skolan. Jag ska ta på mig mina granskande glasögon och undersöka hur tre geografiska läroböcker presenterar USA respektive Afrika. Undersökningens syfte är att ta reda på hur diskursen är utformad och vilka attityder som syns i den. Frågeställningarna jag utgår ifrån är: Hur framställs USA respektive Afrika? Vilka aspekter lyfts fram? Vilka skillnader syns i de språkliga framställningarna? Vilka kulturella normer speglar språk och bilder? I analysen utgår jag ifrån dikotomier, vilka är: slaveri – frihet, närande – tärande, beroende – oberoende, stad – land, bäst – sämst, vi – dom.
1.1 Syfte och frågeställning
Syftet med denna studie är att undersöka hur läroböcker i geografi riktade till år 4-6,
framställer USA och Afrika. Min avsikt är att undersöka språklig utformning, vilka begrepp och ord som används, samt vilka attityder som förmedlas genom dessa. Jag kommer att koncentrera mig på uppfattningarna som rör befolkning, bebyggelse och ekonomi
Mina frågeställningar är följande:
Hur framställs Afrika respektive USA i läroböcker riktade till år 4-6?
Vilka aspekter lyfts fram om USA och Afrika när det handlar om befolkning, bebyggelse och ekonomi?
Vilka skillnader finns det i läroböckernas framställningar gällande ordval och bilder?
Vilka kulturella normer och värderingar är det som speglas genom framställningarna om Afrika och USA?
2 Tidigare forskning om läroboksinnehåll
Tidigare forskning angående läroböckers innehåll har gjorts i flera sammanhang. I denna uppsats har jag bland annat använt Lena Olssons avhandling Kulturkunskap i förändring –
kultursynen i Svenska geografiböcker 1870-1985 (1986). Olssons forskning visar en historia
där geografiska läromedel gjorde tydliga rasbeskrivningar och rangordning av människor och där västvärlden utgjorde normen. Vetenskapen styrde innehållet i läroböckerna och innehållet förändrades efter den rådande uppfattningen bland forskare och i samhället. På 1930- talet var vetenskapen inriktad på rasbeskrivningar och forskning hävdade att vissa raser var mer intelligenta än andra. I den samhällsgeografiska forskningen på 1950- talet redovisades material i form av tabeller och diagram. I skolundervisningen började också jämförelser göras mellan länder och folk med hjälp av tabeller, vilka gav uttryck för hierarkiska synsätt.
Geografiböckerna gjorde tydliga beskrivningar utifrån bilder på människor, där texten förklarade vad som utgjorde de goda respektive dåliga måtten (Olsson 1986).
Mai Palmberg, verksam vid Nordiska Afrikainstitutet, har gjort omfattande analyser av läroböcker från framförallt 1960-talet och fram till i dag. Denna forskning återfinns i Afrika i
skolböckerna – Gamla fördomar och nya (1987) och Afrikabild för partnerskap – Afrika i de Svenska läroböckerna (2000). Palmberg menar att läroböckerna uttrycker fördomsfulla
värderingar om Afrika och dess befolkning. Perspektiven i böckerna förändras i och med att samhället förändras. Både Olssons och Palmbergs studier visar att böckernas formuleringar och uttryck är rasistiska. Palmberg (2000) ger ett exempel från en lärobok.
”I begåvning, särskilt skapande andlig förmåga, är den negroida rasen den vita och gula underlägsen. Några av de nämnda primitiva folk, som här förts under den stora negrida rasgruppen, höra till de lägst stående folken på jorden.” (Olsson 1986 s 114)
Vanligt förekommande uttryck är till exempel att negrer är okultiverade och en lägre stående ras samt att den negroida rasen är ociviliserad. Man beskriver folkgrupper utifrån rasstammar. Böckerna berättar att den europeiska befolkningen - då avses den nordeuropeiska - samt den Nordamerikanska är suverän i förhållande till andra. Under 1970 och 80- talen förändrades perspektiven och en solidaritetsanda slog rot. Västvärlden skulle hjälpa den fattiga
av Afrika har framställts i tidningar som Le Monde och Die Welt (Palmberg 1987). Palmberg visar att kolonialisering och slavhandel diskuteras i böckerna utifrån ett för västvärlden ekonomiskt lönsamt perspektiv, men att de vita i efterhand fick skuldkänslor för sitt beteende och att det var främst av den anledningen som slavhandeln avskaffades (Palmberg 2000). En annan sida som Afrika har skildrats utifrån är den exotiska där kontinenten beskrivs utifrån djungeln och djuren på savannen. Djuren är i centrum och människorna som syns i bild blir i det närmsta djurifierade (Palmberg 1987).
Läromedelsgranskningar och recensioner av läroböcker vilka beskriver Afrika är i dag relativt vanligt förekommande, vilket bland annat dagspressen har medverkat till. Forskningsunderlag som däremot granskar framställning av västvärlden har varit svårare att hitta. Larheim och Hansson (2002) har gjort en studie om hur synen på USA framställs i gymnasieskolan under de tre senaste decennierna. Studien visar att läroböckernas ståndpunkter angående USA följer den rådande politiska opinionen i Sverige. Under 1950-talet hade Sverige en neutral hållning i världspolitiken. När Sovjet ökade sin makt i Europa närmade sig Sverige om än informellt USA eftersom rädslan för kommunismen fanns. Sverige ansågs ha mer likheter med USA och väst. I början av 1970-talet ändrades USA och Sveriges relation eftersom Olof Palme, som då var Sveriges statsminister, gick i angrepp mot USA: s invasion av Vietnam.
Nils Erik Nilsson (2002) har i sin avhandling Skriv med egna ord gjort en studie av elevers skrivande, som visar att eleverna ofta skriver av böckers innehåll. Eleverna reproducerar texter från läroböcker när de arbetar med egna forskningsarbeten, där eleverna ska forska självständigt om ett ämne. Nilsson skriver att läsaren är utelämnad till sig själv att tolka budskapet i en text, där varje individs erfarenhet formar innehållet i texten (Nilsson 2002). Andra observationer, som gjorts av exempelvis Jan Nilsson (1999), konstaterar att skolans undervisning oftast är så inriktad på själva aktiviteten så att innehållet åsidosätts. Aktiviteten i klassrummet utförs dessutom oftast individuellt (Nilsson 1999). Det betyder att skolan
reproducerar läroböckers föreställningar och värderingar, utan att föra någon diskussion kring innehållet. I en undersökning om elevers kunskapsinhämtning från läroböcker frågade man om elevers kunskap i historia. Eleverna fick frågor om den Amerikanska revolutionen och vad denna revolution handlade om. De svar som man fick bestod till största delen av förvirrade förklaringar, där eleverna inte kunde säga vad det handlade om mer exakt. Beck och McKeown (2002) menar i artikeln Making sense of social studies att läroböckerna inte
(Beck and McKeown 2002). Där av menar jag att det är viktigt att som lärare vara medveten om vad läromedlen innehåller och hur elever uppfattar dess innehåll.
2.1 Vad säger styrdokumenten?
I 1994 års läroplan (LPO 94) står att skolan ska främja aktningen för människans egenvärde, främja förståelse för andra människor och förmåga till inlevelse, vidare att
främlingsfientlighet och intolerans bör bemötas med kunskap, öppen diskussion och aktiva insatser. Skolan ska arbeta i ett internationellt perspektiv för att bland annat utveckla förståelsen för den kulturella mångfalden inom landet (Lärarens handbok 2002). Geografiämnets strävansmål är bland annat att utveckla kunskap om människans olika ekonomiska, tekniska, politiska, sociala och kulturella aktiviteter och hur de länkar samman platser och regioner samt reflekterar över följderna av sådana samband. Ämnet är uppbyggt så att landskap, platser och människors olika livsvillkor länkas samman för att få en förståelse hur världen förändras (Skolverket 2000). Om skolans syfte är att utveckla förståelsen för människors olikheter är det viktigt att man i skolan lär sig vara kritisk och diskutera innehållet i böckerna och annat som tas upp i ämnet. Diskussionerna bör vara sådana att alla får en nyanserad bild av frågan. Eftersom skolan är ålagd att följa de styrdokument som finns är det som lärare viktigt att vara medveten om vad läroböckerna innehåller. Den utgör ett exempel på hur en kritisk granskning och diskussion kan föras i anknytning till läroböcker i geografi. Studien kan även fungera som inspiration till vidare granskningar inom olika områden och ämnen.
3 Teori och metod
Som analysmetod har jag valt att använda mig av kritisk diskursanalys och kulturanalys. Detta gör jag i syfte att undersöka hur läroböckernas texter om olika länder, kontinenter och kulturer
speglar samhällets allmänna normer (Winther Jörgensen och Philips 2000). Jag diskuterar
även hur läroböckerna i en förlängning formar samhällets normer. Nedan beskrivs först diskursanalysen och hur jag använder den och därefter behandlas kulturanalysen.
3.1 Vad är diskurs?
Begreppet diskurs används som analysredskap inom många olika forskningsområden och flera personer har format sina teorier om dikursanalysens angreppssätt. Många menar att det inte finns någon enda stor enighet inom diskursanalysen, då det finns så många olika
perspektiv. Jag kommer främst att utgå i från Norman Faircloughs definition eftersom att han anses som en av föregångarna. En diskurs kan beskrivas som ett bestämt sätt att tala om sin omvärld, där man innefattar vissa saker men utesluter andra. Fairclough menar att de gällande diskurserna som tillämpas i samhället är formade efter samhällets värderingar och rådande normer men att även diskuren själv även är med och formar samhällets normer. Diskursen är alltså både konstituerande och konstituerad. Andra personer menar att diskursen endast är konstituerande, alltså att en diskurs formas av samhällets uppfattningar men att diskursen själv inte påverkar samhällets normer (Winther Jörgenssen & Philips 2000). En diskurs kan vara personlig men det är främst samhällets allmänna uppfattning som diskuteras i
diskursanalytiska sammanhang (Winther Jörgensen & Philips, 2000). Genom att analysera diskurser kan man granska den rådande normen inom ett område. Det är möjligt att komma bakom diskursen för att ta reda på hur den faktiskt ser ut och varför den ser ut som den gör. Norman Fairclough (1995) har utformat en modell för att analysera diskurser men jag vill en än gång poängtera att detta är en modell för dikursanalysens angreppssätt, då olika personer ser teorin ur flera olika synvinklar. Fairclough använder ordet sociokulturell praktik medan andra använder sig av social praktik och dessa begrepp kan skilja sig från varandra beroende på vem som diskuterar teorin.
Norman Fairclough 1995.
I centrum av denna modell ligger texten, vilken jag studerar när jag undersöker vad som står i skrivet i läroböckerna om USA och Afrika. Den kritiska diskursanalysen innefattar inte bara det språkliga utan även bilder samt hur språk och bild samspelar med varandra i en diskurs (Winther Jörgensen och Philips 2000).
Fairclough talar om diskursiv praktik, det vill säga hur en text bearbetas av såväl författare som läsare. Det handlar först och främst om textproduktion och på vilken grund författaren har valt det specifika innehållet i en text samt hur har hon/han har utfört arbetet med texten. Diskursiv praktik handlar även om textkonsumtion, hur läsaren har tagit till sig texten och i vilket samanhang hon/han har läst den (Fairclough 1995). Jag kommer inte att fokusera på de enskilda författarnas betydelse för böckernas innehåll. Inte heller kommer jag att undersöka elevernas uppfattning av läroböckerna, vilket hade varit möjligt genom att intervjua elever angående deras uppfattningar om läroböckers innehåll.
Enligt Fairclough (1995) omger den sociokulturella praktiken den diskursiva praktiken på så sätt att produktion och konsumtion av en text både påverkar och påverkas av den allmänna diskursen (Fairclough 1995). Den sociokulturella praktiken är ett slags möte mellan texten och samhället där allmänna kulturella normer etableras, förändras eller fortgår. Både texten, den diskursiva praktiken och den sociokulturella praktiken samspelar med varandra. Den skrivna texten är skriven utifrån en redan formad diskurs samtidigt som texten formas, förändras och hålls kvar i ett socialt samspel (Fairclough 1995). För att ”upptäcka” den sociokulturella praktiken, dvs. i detta fall vilka kulturella normer som speglas i och
Sociokulturell praktik textproduktion
textkonsumtion Diskursiv praktik
reproduceras genom läroböckernas innehåll, använder jag mig också av kulturanalysen som jag återkommer till längre fram.
Fairclough använder sig även av begreppet intertextuellt perspektiv (”intertextual analysis”) i sina diskursanalyser. Intertextualitet innebär att all text som produceras skrivs utifrån redan skriven text. Med tidigare förlagor som utgångspunkt kan man välja att tillföra nya perspektiv och element eller alternativt bekräfta den text som behandlas (Fairclough 1995). Mitt
examensarbete är ett exempel på detta eftersom jag gör en vetenskaplig studie, där jag läser andra vetenskapliga studier som jag refererar till och bygger min undersökning på. De vetenskapliga studierna bygger i sin tur på andra vetenskapliga undersökningar. Med
intertextualisering menar jag alltså att alla texter utvecklas utifrån redan etablerade diskurser. Ett annat konkret exempel på intertextualitet är de gamla grekerna vilka vetenskapen ständigt refererar och återkommer till. När jag analyserar läroböckerna studerar jag även hur
diskurserna om USA och Afrika har intertextuella kopplingar till äldre texter. Har läroböckerna upprätthållit diskursen om Afrika och USA eller har de förändrats?
Diskursen både formar och speglar samhället. Allt eftersom samhället förändras så förändras också diskursen. Det betyder att samhällets uppfattning inom olika ämnesområden förändras och inget är statiskt. Winther Jörgensen och Phillips (2000) beskriver ett konkret exempel på hur en diskurs förändras när de redogör för hur akupunktur förändrat den medicinska
diskursen. Tidigare innefattade inte den medicinska diskursen begreppet akupunktur utan sågs som en alternativ behandlingsmetod som endast användes och erkändes av alternativa läkare som t.ex. homeopater. Akupunktur har med tiden blivit mer och mer populärt hos
konventionella läkare runt om i världen och anses nu som en erkänd behandlingsmetod. Det har lett att den medicinska diskursen har förändrats till att även innefatta akupunktur.
3.1.1 Kritisk diskursanalys
Enligt den kritiska diskursanalysen har samhällets värderingar etableras och nötts in så att de till slut framstår som givna och oföränderliga. Diskurser formas utifrån sådana värderingar och ses så småningom som objektiva och självklara. På så sätt formas samhällets normativa ramar, vilka människor försöker anpassa sig efter för att inte avvika. Företrädare för den
kritiska diskursanalysen anser att detta är en form av makt över samhället eftersom människor inte medvetet formar sin egen uppfattning (Winther Jörgensen och Philips 2000).
Diskursanalysen både speglar och bidrar till att förändra det sociala och det kulturella i samhället. Den kritiska diskuranalysens avsikt är att synliggöra hur samhällets värderingar och normer upprätthålls genom olika medier för att på sikt kunna förändra samhället till ett mer jämlikt sådant (Winther Jörgensen och Philips 2000). När jag i min studie är kritisk menar jag helt enkelt att jag granskar hur samhällets kulturella normer är formade. Vad säger dessa normer oss om USA och Afrika? Jag är medveten om att mina egna föreställningar och uppfattningar påverkar min undersökning. Avsikten i denna undersökning är inte att hitta en opartisk ”sanning”. Jag vill istället undersöka de mönster som är representerade i redan färdiga framföranden och på så sätt föra en diskussion om vilka sociala konsekvenser dessa kan medföra. När författare beskriver människor, länder eller andra fenomen är det en nödvändighet att dessa beskrivningar är begränsade. Författaren kan aldrig skildra alla uppfattningar som finns om ett fenomen. Det stoff författaren väljer att lyfta fram får sin betydelse genom att det är just detta innehåll som lyfts fram medan annat skyms. I kanske framförallt läroböcker är det en nödvändighet att begränsa och göra generaliseringar. Alla sidor av alla delar i geografin kan omöjligt rymmas inom denna litteratur. Det innehåll som ryms i beskrivningarna av USA och Afrika får sin betydelse på grund av att ett annat innehåll i skildringen döljs. Att ett visst innehåll lyfts fram och andra skyms gäller alla beskrivningar av verkligheten och således även detta examensarbete.
3.1.2 Kulturanalys
Tillsammans med diskursanalysen kommer jag att använda mig av kulturanalys som analysmetod. Som forskningsgrund har jag valt att använda mig av boken Kulturanalyser (Ehn och Löfgren 2001). Kulturanalysen bygger på diskursanalysens resonemang om att det finns vissa samhälliga normer och värderingar som formar en allmän diskurs. För att kunna undersöka dessa diskurser har kulturanalysen format ett angreppssätt för att kunna upptäcka den rådande diskursen, vilken man som individ och forskare själv är en del av. Det
kulturanalytiska angreppssätt som jag använder består av att den undersökande studien görs utifrån dikotomier, det vill säga ord och begrepp som står i motsats till varandra. Exempel på dikotomier är bäst och sämst, svart och vit, rik och fattig. När jag läser en text kan det vara svårt att verkligen granska texten eftersom jag är fast i min egen diskurs. I detta fall gäller det
min uppfattning om USA och Afrika. Genom att utgå från dikotomier kan jag få hjälp att komma utanför diskursen för att kunna analysera kritiskt och se sådant som ligger utanför min vanliga iakttagelseförmåga. När jag analyserar hur USA och Afrika framställs gör jag det genom att sätta platserna mot varandra för att se vad de innefattar och vad som inte ryms inom diskurserna samt vad de har och inte har gemensamt.
Dikotomier används också för att kunna se vad det man analyserar ger uttryck för. När jag analyserar läroböckernas bild av USA och Afrika kan jag genom att sätta upp dikotomier komma fram till vad läroböckernas framställningar av ”USA” och ”Afrika” både ger och inte ger uttryck för. I min analys har jag satt upp dikotomier utifrån teman. Exempel på tema jag har analyserat utifrån är stad och landsbygd, vilka är två kontraster till varandra i samhället. Inom denna polaritet kan frågan om människors sätt att leva ställas. Finns det skillnader mellan människors kultur på landsbygden och i storstaden och i så fall hur ser den ut, eller ville jag komma vidare i förståelsen av hur vi uppfattar och föreställer oss vår omvärld (Ehn och Löfgren 2001).
I samhället finns väl etablerade diskurser om en mängd olika områden. Vissa områden har så väl vedertagna tankemönster att det räcker med att säga ett ord, en nyckelsymbol, för att allmänheten ska anknyta till en och samma illustration. Ehn och Löfgren (2001) hänvisar till Sherry Ortner, då de visar hur nyckelsymboler ger associationer och föreställningar samt vad som förknippas med dessa symboler. En viss nyckelsymbol ger en och samma association för många människor i allmänhet. Afrika förknippas ofta med torka och svält medan USA kanske för tanken till bilar. I boken Kulturanalyser (Ehn & Löfgren 2001 s.26) exemplifieras
nyckelsymbolers betydelse med nyckelsymbolen hem. Detta begrepp associeras i allmänhet med benämningar som värme, inne och familj. Men en symbol förknippas också med ord som säger vad det inte står för. Hem står t ex inte för ute, borta eller kyl, ordet sätts in en
motsatsrelation ickehemmet för att förstärka just vad ett hem faktiskt innebär.
Ett konkret exempel på hur uppfattningar i samhället formas visar Ehn och Löfgren (2001 s 48) genom att beskriva hur borgarklassen under 18- och 1900-talen beskrev den folkliga massan, dvs. arbetarklassen. Borgerligheten framställde arbetarna som den råa massan, de var
råbarkade, råstarka och råhudade. Man ansåg att de ännu inte nått till den kultiverade
borgerskapet inte var, och genom detta formades det borgerliga och dess världsbild.
Borgerligheten symboliserades med kultur, ordning och reda, medan arbetarklassen stod för
natur och kaos. Ehn och Löfgren menar emellertid att detta inte är något som görs medvetet,
utan att det är schablonbilder och stereotyper som växer fram. Dessa bilder säger också mer om samhället än om de beskrivna människorna (Ehn och Löfgren 2001). Genom att använda mig av dikotomier kan jag komma vidare i ett resonemang för att ta reda på om vad USA respektive Afrika förknippas med och vad de inte förknippas med och hur bilden av
respektive världsdel förstärks genom diskurser om ”Den andre”. Jag kommer att återkomma till samma resonemang i slutet av arbetet under rubriken Vi - Dom.
Vidare menar Ortner enligt Ehn och Löfgren (2001) att vissa symboler ”vädjar till
känslomässiga engagemang” ( Ehn och Löfgren 2001 s.21). I dessa symboler, som Ortner
väljer att kalla summerande symboler, förenas många budskap på en och samma gång. Den amerikanska flaggan är ett exempel på en summerande symbol som står för en attityd inbakat i ett helt paket och som hos många människor väcker speciella känslor som frihet, demokrati, hårt arbete och framåtskridande. I föreställningar kring ett land eller en kultur finner vi många olika nyckelsymboler. Vi kan t ex prata om ”det typiskt svenska” där vi associerar till röda stugor med vita knutar, mammas köttbullar eller folkhemmet. Pratar man om USA kanske man pratar i termer som ”den amerikanska drömmen” (Ehn och Löfgren 2001 s. 21-23). Allt detta berättar om hur Sverige och USA är- eller kanske snarare tvärtom, hur länderna inte är. Ortner menar att olika symboler har olika status, dels beroende på den aktuella situationen, dels beroende på vem som faktiskt associerar till symbolen (Ehn och Löfgren 2001). Olika associationer uppstår beroende av vilket/vilka ord som finns att tillgå.
Jag kommer i min läromedelsgranskning att undersöka vilka känslor och tankemönster jag får om USA respektive Afrika, utifrån resonemanget kring nyckelsymboler. Vilka symboler som kan komma i fråga i böckerna och hur jag associerar till dem. En text kan ge olika
tankeanknytningar beroende på vilka ord som används (Ehn och Löfgren 2001) t ex ger ordet stam en annan bild än vad ordet folkgrupp gör.
Utifrån diskursanalysen och ovanstående diskussion kommer jag att undersöka hur
diskurserna om USA och Afrika ser ut samt vilka symboler och associationer som är möjliga inom respektive diskurs. I arbetet kommer jag inte att renodlat skilja på resultat och
beskrivning avses att empiriskt material och analys varvas och på så sätt befruktar de varandra (Ehn och Löfgren 2001). Täta beskrivningar görs i kulturanalysen för att man ska få en så detaljerad beskrivning som möjligt från många olika perspektiv. På så vis ska man kunna dra rättvisa slutsatser, men även upptäcka nya aspekter. Anledningen till att jag inte valt att presentera analysen först och sedan föra en diskussion, är att jag anser att tolkningen av analysen blir djupare och intressantare att följa i en gemensam del.
3.2 Kvalitativ metod
I forskarsammanhang används begreppen kvalitativ och kvantitativ metod. Använder man en kvalitativ metod undersöker forskaren en mindre mängd utsagor och analyserar under arbetets gång för att nå en djupare förståelse. I mitt arbete har jag valt att undersöka tre läroböcker för att kunna analysera på ett djupare plan och få en förståelse i ett större sammanhang. Med detta avses hur böckernas texter och bilder speglar samhälleliga diskurser om USA och Afrika. I en kvantitativ metod använder undersökaren sig i stället av många utsagor för att samla in
information i en statistisk form och analysera utifrån det (Patel 1994). Om jag valt en
kvantitativ undersökningsmetod skulle det kunna ha inneburit att jag valt att titta på ett större antal böcker, där jag hade tittat på några specifika delar som t ex ger ett enkelt svar som ja eller nej. Jag skulle på så sätt kunna få fram statistiska tabeller och utifrån det göra en analys. Jag anser inte att det går så väl ut att förena med diskurs- och kulturanalysens angreppssätt, eftersom dessa sätt utgår ifrån att man analyserar i ett vidare spektrum för att kunna dra slutsatser. I stället för att försöka svara på frågor om antal eller utbredning, möjliggör en kvalitativ metod en djupare förståelse av ett problem. Jag har av denna anledning valt att använda mig av en kvalitativ metod i min studie.
3.3 Urval
Min första tanke med detta arbete var att undersöka hur läroböcker behandlade
industrialiserade länder gentemot utvecklingsländer, men eftersom fältet är ett allt för stort område var en avgränsning nödvändig. Jag valde då USA eftersom detta land är en symbol för den industrialiserade delen av världen. Landet har en gemensam samtidshistoria med Sverige
Afrika valde jag eftersom det är den del av världen som kanske befinner sig längst bort från den industrialiserade, och vars länder ofta förknippas med utvecklingsländer. Dessutom är det intressant att jämföra just dessa delar av världen, eftersom även de delar en gemensam historia i slavhandeln. Att USA och Afrika behandlas på olika sätt var jag fullt medveten om, dels för att dessa platser har olika förutsättningar och ser helt olika ut, men även för att USA är en del av den västerländska kultur som vi tillhör.
I många sammanhang talar människor ofta om Afrika som ett land. Jag vill påpeka att detta inte är min avsikt. Jag är medveten om att det är en hel kontinent. Det kan därför tyckas märkligt att jag jämför ett land med en hel världsdel, men faktum är att när jag började analysera läroböckerna insåg jag svårigheterna med att hitta ett enskilt land som
representerade Afrika i flera olika läromedel. Dessutom fann jag ganska snabbt att det var just kontinenten Afrika som lyftes fram i de flesta böcker.
Jag kommer som jag tidigare nämnt att undersöka läroböckerna utifrån ett kulturgeografiskt perspektiv, vilket innefattar aspekterna befolkning, bebyggelse och ekonomi. De delar som böckerna behandlar utifrån den naturgeografiska aspekten har jag valt bort, vilket omfattar bl. a. landskapsbeskrivning och klimatförhållanden. Ett tema som skulle kunna rymmas inom landskapsbeskrivningen är jordförstöring och skogsavverkning som jag ändå har valt att behandla i samband med Afrika. Det har jag gjort av den anledningen att jordförstöring och skogsavverkning är aspekter som dominerar läroböckernas beskrivningar av Afrika.
Jag kommer att analysera beskrivningarna av USA och Afrika utifrån dikotomierna: frihet – slaveri, närande – tärande, beroende – oberoende, stad – land, bäst – sämst och vi – dom. Dikotomierna har jag valt ut under analysens gång, då jag kom fram till att vissa företeelser utmärkte sig mer både i läroböckerna och i den tidigare forskningen (framförallt i Palmberg 1987 & 2000 och Olsson 1986). Jag har använt dessa dikotomier som redskap i min analys och i de resultat och resonemang som presenteras längre fram.
Böcker jag valt för analys är
Skolans världsdelsbok (1988). Almqvist & Wiksell 3: e tryckningen, 1992. Globen 3 (1992). 3: e tryckningen 1998, Gleerups Arlöv.
Jag gjorde dessa val eftersom dessa tre böcker används ute i verksamheten (b. la. på min partnerskola). Trots att Skolans Världsdelsbok har några år på nacken valde jag att ta med den i min studie, då jag anser det finns mycket intressant underlag för analys i denna bok. Globen och Sesam representerar mer moderna läroböcker därför ansåg jag att de var representativa böcker som används i dagens undervisning. Jag fann det relativt svårt att hitta nya geografiska läroböcker som är riktade till år 4-6. Många böcker är förnyade genom att de är omtryckta och har en ny upplaga. Dock anser jag det finns få böcker som är så mycket reviderade så att de känns helt nya och aktuella. Många böcker finns i många olika varianter men innehåller ändå samma text. Jag har analyserat böckerna utifrån vilket helhetsintryck delar eller hela boken ger av Afrika respektive USA. Utifrån dessa intryck har jag valt citat som jag anser är
representativa för beskrivningarna. Genom citaten vill jag tydliggöra hur böckernas texter och språkets utformning ser ut.
3.4 metoddiskussion
Genom att använda mig av dikursanalysen och kulturanalysen kan jag som jag nämnt tidigare komma bakom det som i vanliga fall ses som normativt och inget att frågasätta. Riskerna som finns med dessa metoder är att jag å ena sidan själv är en del av samhällets diskurs och därmed anser att det inte finns något att i frågasätta. Å andra sidan kan jag vara så mån om att allt måste i frågasättas att jag börjar övertolka det jag läser och analyserar. Nackdelarna med att använda sig av diskursanalysen kan vara att teorin kritiseras för att inte följa ett gemensamt spår utan är en blandning av olika tvärvetenskaper. Jag anser dock att jag följt ett spår inom diskursteorin, då jag endast utgått från Faircloughs tolkning för att inte bli ostrukturerad. Vilket kanske också kan vara en nackdel då jag endast får en sida av diskursanalysens angreppssätt.
Denna undersökning begränsar sig endast till tre olika läroböcker av många på markanden, vilket kanske inte ger en sanningsenlig bild av hur läroböckerna ser ut i allmänhet. Hade jag använt mig av kvantitativ metod hade jag kanske fått en annan bild av läroböckernas innehåll än den som kommer fram i min undersökning. Jag menar ändå att denna kvalitativa
undersökning har många möjligheter att ge en vetenskaplig korrekthet då jag använder mig av dikursanalysen. Eftersom diskursanalysen menar att samhällets normer och föreställningar är
föreställningar ges i dessa tre böcker säger det med diskursanalysens utgångspunkt att det är en allmän bild av litteraturen och samhällets uppfattningar, då texter är en del av samhället.
4 Resultat
4.1 Afrika i skolböckerna
4.1.1 Befolkning
Beskrivningen av Afrikas befolkning handlar framförallt om att den ökar snabbt i antal - detta är en aspekt som återkommer i böckerna i stort sett hela tiden. Den accelererande
befolkningen är en av grundorsakerna till att jordbruket har stora brister, vilket i sin tur leder till många problem som skapar fattigdom och svält. Problemen kring fattigdomen skildras utifrån en ond cirkel som är svår att bryta.
Vidare beskriver böckerna att Afrika har många olika folkslag och att dessa har olika språk, bosättningsområden, seder och bruk. Människornas arbetsfördelning mellan könen är tydligt beskrivna. Utifrån böckernas framställning verkar de flesta människor i afrikanska länder bo på landsbygden. Det finns även människors som lever som nomader, vilka ökenfolket Tuaregerna är exempel på. Naturfolket Masaierna som lever på savannen är också
representerade i böckerna. Både Masaierna och Tuareger beskrivs i egna kapitel, vilka handlar om människornas seder och bruk. Uppväxten för Masaierna och hur de formas till män
respektive kvinnor är grundligt skildrad.
4.1.2 Bebyggelse
Afrika beskrivs i huvudsak utifrån landsbygden, där de flesta invånarna i Afrika bor i ”typiska afrikanska byar”. Utifrån böckernas skildringar tycks de flesta människorna bo i hyddor, som ofta består av lera och halm. Beskrivningar av hur en by ser ut beskrivs i Skolans
världsdelsbok och i Globen beskrivs att de flesta lever på landsbygden och hur detta liv ser ut.
Livet i byarna skildras utifrån människornas vardagssysslor och deras liv, där jordbruket då är en stor del av livet. Kvinnornas liv beskrivs som tungt. De arbetar många timmar varje dygn, alla dagar i veckan. Eftersom kvinnor och barn måste vandra långa sträckor varje dag för att
lång väg att gå till skolan. Många män har lämnat sina familjer på landsbygden för att söka arbete inne i städerna. Böckerna skildrar inte Afrikas städer särskilt ingående, förutom Sesam (1995) som gör något mer ingående beskrivningar.
4.1.3 Ekonomi
Kontinentens industri beskrivs som i det närmaste obefintlig, den mest industrialiserade delen av Afrika är Sydafrika. Naturtillgångarna är stora men väldigt ojämnt fördelade över
landmassan och det är få människor som får ta del av rikedomen. Böckerna redogör för att kontinenten har många gruvor där man bland annat bryter järnmalm, kopparmalm och guld. Det mesta av malmen som bryts skeppas till andra länder för att användas i deras industrier. Vidare beskrivs oljan som den främsta naturtillgången och finns framförallt i Algeriet, Libyen och Nigeria. Vattenkraft är det även gott om, men denna är dåligt utbyggd och utnyttjas därför inte i särskilt hög grad. Egypten är ett land som dock utnyttjar den. Ekonomin är oerhört bristfällig och böckerna beskriver kontinenten som fattig och hårt drabbad av svältkatastrofer.
De flesta afrikanska familjerna skildras som självförsörjande inom jordbruket. Böckerna beskriver att det finns stora brister inom jordbruket och boskapsskötseln, vilka till stor del beror på torka och jordförstöring. Jordförstöring och skogsavverkning beror i sin tur just på det dåligt utvecklade jordbruket. Även vattenbrist leder till stora torrkatastrofer och svält. Böckerna beskriver att Afrikas problem har samband med varandra och är delar av en ond cirkel, vilken även innefattar den snabba befolkningsökningen.
Afrika beskrivs ur ett historiskt perspektiv, i synnerhet skildras européernas upptäckt av den okända kontinenten. Det handlar om hur handeln växte fram under 1600- talet och hur kolonialismen uppstod. Slavhandeln är ett centralt tema, men beskrivs inte särskilt grundligt. Vidare beskriver böckerna kolonialismen och vilka konsekvenser detta har inneburit historiskt och vad det har för följder i dag för Afrikas befolkning.
4.2 USA i skolböckerna
4.2.1 Befolkning
USA beskrivs som det stora invandrarlandet med århundraden av invandring, vilket har format landet. Religionsfrihet är på grund av invandringen som viktig, då människor med olika kulturer invandrat. I historieskrivningen handlar böckerna om hur den vita människan invandrat till Nordamerika och USA under flera århundraden och trängt undan indianerna. Vidare behandlar böckerna konflikter kring indianernas rättigheter. Hur en genomsnittlig amerikan lever sitt liv är även något som tas upp, där bilen, villasamhället och det kyrkliga samfundet är en viktig del.
4.2.2 Bebyggelse
Beskrivningen av USA börjar ofta med en redogörelse för hur landet är uppbyggt, med delstater och hur landet styrs. Böckerna berättar att Washington är huvudstad och att
presidenten finns i vita huset. USA beskrivs utifrån ett storstadsperspektiv med New York och Los Angeles som exempel, där vi läser om jättelika skyskrapor som inrymmer 1000-tals kontor, Manhattan och frihetsgudinnan. Problem som uppstår i storstadsmiljön, som brottslighet och narkotikamissbruk beskrivs i detta sammanhang. Trots att landet beskrivs som världens effektivaste jordbruk skildrar ingen av böckerna hur livet på landsbygden är i USA.
4.2.3 Ekonomi
USA skildras som ett rikt land, men böckerna tar även upp att det finns stora klasskillnader inom befolkningen. Nationen är ett av världens ledande industriländer med många olika företag som tillverkar olika slags produkter, vilka är kända över hela världen. Bil- och läkemedelsindustrin är exempel på industrier. USA: s naturtillgångar beskrivs som enorma, med bland annat, kol, järn, guld, silver och olja.
Jordbruksnäringen beskrivs som världens effektivaste trots att endast en liten del av USA: s befolkning arbetar inom jordbruket. Böckerna förklarar även att slavar togs till olika plantager i USA från Afrika. Vidare förklarar böckerna att slaveriet togs bort i slutet av 1800-talet men att den svarta befolkningen fortfarande måste kämpa för likaberättigande.
Bilen beskrivs som en central del i amerikanens liv och att vardagslivet inte skulle fungera utan den.
5 Analys
Jag presenterar nedan min analys där det empiriska materialet analyseras och knyts i hop med min diskussion. I analysen använder jag mig av utav de olika temana befolkning, bebyggelse och ekonomi. Dessa teman presenteras utifrån dikotomier. I detta avsnitt kommer jag att föra en diskussion utifrån studiens syfte och frågeställningar vilka är att undersöka hur USA och Afrika framställs i läroböcker, vilka ord, begrepp och bildval som görs, vilka skillnader som syns i framställningarna samt vilka kulturella normer och värderingar som speglas i böckerna.
5.1 Frihet -slaveri
Afrikas historia beskrivs utifrån två huvudsakliga perspektiv: människans uppkomst och hur européer upptäckte kontinenten. Både USA och Afrika har en invecklad historia som kan vara svår att hantera på ett enkelt sätt för barn i skolåren 4-6.
I Globen (1998) börjar kapitlet om Afrika med rubriken: Den okända kontinenten, där européernas upptäckt av Afrika beskrivs med hjälp av historien om Dr Livingstone. När jag vänder på sidan fortsätter beskrivningen av Afrika med rubriken Afrika i dag. Där kan man läsa om naturgeografi, jordbruk och befolkning osv. Vad menar författaren med ”Afrika i dag”? Jag får aldrig läsa om hur Afrika var innan européerna upptäckte kontinenten. Man kan fråga sig varför böckerna väljer att skildra Afrika med denna utgångspunkt? Den frågan är ett helt annat arbete och jag kommer inte att gå djupare in på den saken. Men jag vill ändå belysa frågan utifrån Mai Palmbergs studie (2000). Palmberg menar att Afrika sällan skildras utifrån sin egen historia före kolonialismen inträffade. Det är ett område där fördomar förstärks av tystnad en tystnad kring just Afrikas historia före kolonialismen. Detta förhållningssätt cementerar, menar Palmberg, synen på afrikanerna som vilda och ociviliserade tills europén kom och hjälpte dem att utvecklas (Palmberg 2000).
Handeln med slavar är en historia som är gemensam för USA och Afrika. Förutom i Sesam (1995) finner jag inte några djupare förklaringar till ämnet. Slavhandeln nämns i sammanhang
aldrig grundligt vad den innebar. I kapitlet om Gambia i läroboken Globen beskrivs ämnet på följande sätt:
”Sedan insåg engelsmännen att det fanns pengar att tjäna och började bygga en
handelsstation/... /Landet hade inte så stora tillgångar så den stora handelsvaran blev i stället slavar som såldes till Västindien.” (Globen 1998 s.114)
Verbet har inget predikat, texten ger ingen hänvisning till vem som sålde slavarna. Att man sålde slavar tycks inte vara konstigare än att sälja kryddor. I samma bok står att läsa:
”Det var för att få arbetskraft till bomulls- och tobaksplantagen som slavar fördes till Amerika under 1600 -1700 talen.” (Globen 1998 s.133)
Precis som i det förra exemplet utelämnar man vem som utförde handlingen, alltså vem som förde dessa slavar till Amerika. Texterna ger ett intryck av att slavhandeln i det närmsta är ett naturfenomen, då ämnet nämns i förbifarten. Winther Jörgensen och Philips (2000) skriver med hänvisning till Fairclough hur händelser och processer i en text förbinds eller inte förbinds med subjekt och objekt. Genom att använda passiva ordval i en text kan den utelämna agenten och händelsen framstår som ett naturfenomen. Winther Jörgensen och Philips ger exempel på hur man utelämnar agenten (den som borde ställas till svars) i satsen:
”Det var många avskedanden på sjukhuset” (Winther Jörgensen och Philips 2000). Winther
Jörgensen och Philips menar, med hänvisning till Fairclough, att man vid en sådan
formulering bortser från processen i samband med handlingen. Själva handlingen verkar vara en naturlig handling som inte kan ifrågasättas. Jag menar att samma sak händer när man skriver att slavar såldes till respektive slavar fördes till. Även om engelsmännen nämns i kapitlet om Gambia neutraliseras slavhandeln i texten, det verkar som att det vore något självklart att man handlade med slavar. Det ges heller ingen närmare förklaring av vad slavhandel egentligen innebär.
Diskursanalysen menar att diskursen både formas av och formar samhälleliga normer och värderingar. När läsaren läser en text finns med andra ord möjligheten att hon/han formar sin speciella uppfattning kring det som står i texten (Winther Jörgensen och Philips 2000). Texten nämner slavhandeln i förbifarten, vilket jag menar ger en möjlighet för läsaren att tolka detta som något neutralt och betydelselöst.
I läroboken Sesam står skrivet:
”Under 1700-talet skeppades miljontals slavar från Afrika till Nordamerika. De flesta fick arbeta hårt på bomulls och tobaksplantagerna i sydstaterna. Slaveriet förbjöds i lag år 1863, men först efter ett blodigt inbördeskrig kunde regeringen tvinga sydstaterna att följa denna lag.” (Sesam 1995 s. 139)
I ett och samma stycke förklarar man att de svarta medborgarna inte fick samma rättigheter som den vita befolkningen förrän på 1960-talet, men att det fortfarande är skillnader mellan befolkningen gällande arbete och lön osv. Här beskrivs slavhandeln på ett mer mångsidigt sätt, vilket i sin tur ger en mer djupgående diskussion om vad slavhandeln verkligen innebar. Det ger en tydligare inblick och förståelse för historien, vilket är viktigt för att kunna få en förståelse för dagens ojämlikhet gällande etnicitet och klass.
5.2 Närande - tärande
Samtliga läroböcker jag har analyserat skildras bilen som en nödvändighet för varje människa i USA - utan bilen stannar landet. Bilen beskrivs som en viktig del i människors vardagsliv, när de ska till arbetet, handla mat, gå på bio eller vad det nu kan vara. Men den är också en del av en viktig industri. Om man ser till infrastrukturens betydelse för ett land kan det tyckas som om beroendet av bilen borde ses som en brist. Men böckerna uttrycker istället en bild av bilens betydelse som något positivt.
USA beskrivs även som en av världens ledande industrinationer, där effektiviteten och utvecklingen är stark. Många av Afrikas länder verkar däremot vara långt ifrån att vara ledande inom näringslivet. Det enda land som, enligt läroböckerna, har utvecklat en industri är Sydafrika. Istället skildras Afrikas länder med utgångspunkt i fattigdomen, där
svältkatastrofer är ett faktum. Fattigdom och svält beskrivs som en ond cirkel där den stora befolkningsökningen är ett grundproblem. Eftersom befolkningen ökar krävs mer
” Jordförstöringen, den stora folkökningen och svåra torr -katastrofer är Afrikas största problem. Problemen hör ihop med varandra. Mycket folk behöver mycket boskap. Mycket boskap betyder överbetning. Överbetning betyder jordförstöring. Jordförstöring betyder svält.” (Skolans världsdelsbok, 1992 s. 127)
Afrikas problem med jordförstöringen beskrivs utifrån befolkningsökningen som en ond cirkel. I samma bok, under avsnittet om USA skriver man:
”I USA tillverkas ungefär 10 miljoner bilar per år. Ändå importeras mängder av japanska bilar. USA är ett mycket biltätt land.” (Skolans världsdelsbok 1992, s.48)
Med tanke på resursanvändningen kan man fråga sig vem det är som sliter på jordens resurser, afrikanerna eller amerikanerna. För samtidigt som Afrikas problem med jordförstöring är en angelägenhet att arbeta med får läsaren uppfattningen av att befolkningen i Afrika själva bär ansvaret. Ingen diskussion om resursfördelning finns trots att boken har tabeller som jämför länderna i respektive världsdel. Tabellerna visar att Nigeria har en TV-apparat per 167
invånare, medellivslängden för nigerianska kvinnor är 50 år. USA har en TV per två invånare och medellivslängden för amerikanska kvinnor är 72 år (Skolans världsdelsbok 1992 s. 62 och 153). Man kan utifrån dessa uppgifter fråga sig hur mycket resurser en afrikan använder sig i jämförelse med en amerikan? Enligt gapminder.org lever 11 % av Afrikas befolkning under 1 dollar per dag, Nigerias BNP per person och år var 2003, 800 dollar medan BNP per person och år låg på 35 500 dollar för USA . Kanske anser läromedelsproducenterna att eleverna är för unga att behandla ett resonemang kring jordens resursfördelning. Kursmålen i geografi säger dock att i slutet av det femte skolåret ska eleven ha fått de kunskaper som krävs för att förstå hur människors handlingar påverkar miljön (Skolverket 2000).
Även i Globen fäster man stor vikt vid befolkningsökningen i samband med de problem som finns med matförsörjning och jordförstöring.
”I Afrika ökar befolkningen snabbare än i andra världsdelar/... /Tyvärr ökar inte tillgången på mat lika snabbt som befolkningen. Därför är det viktigt för Afrika att bli självförsörjande på livsmedel/... /Ett sätt att öka skördarna är effektivare metoder inom jordbruket. Ett annat är att odla upp ny mark. Samtidigt måste man minska den snabba befolkningsökningen, så att
afrikanen kan få en bra levnadsstandard som t ex utbildning, arbete och hälsovård.” (Globen
1998 s 111)
”En av orsakerna är den stora markförstöringen, som bl a orsakas av skogsskövling i jakt på nya betesmarker och odlingsbara områden” (Globen 1998 s111)
I Sesam beskrivs USA största stad New York under rubriken Två viktiga städer.
”Om man räknar med förstäderna bor där mer än 16 miljoner människor/... /I Manhattans skyskrapor har flera miljoner människor sin arbetsplats. Om alla gick ut på gatan på en gång, skulle de knappt få plats” (Sesam 1995 s140)
”USA producerar mest kyckling och nötkött i världen” (Sesam 1995 s.138)
USA beskrivs som ett närande och högutvecklat land, med många miljoner människor i en och samma stad. New Yorks många miljoner invånare framställs som något positivt och tycks nästan vara något exotiskt. Landet producerar mest och bäst i hela världen. Nationens
utveckling står för normen, vars utvecklingsgrad är något eftersträvansvärt. I jakten på odlingsbar mark tycks däremot Afrika och dess befolkning vara en stor bov i dramat kring miljöförstöring och tärande på jordens resurser. Den ökande befolkningen tär mer och mer på jorden, vilket resulterar i jordförstöring och skogsavverkning. En beskrivning av en ond cirkel, som tycks omöjlig att ta sig ur. Livet i Afrika beskrivs som tärande där människorna sliter på jordens resurser medan amerikanerna producerar och är effektiva och tycks vara närande för hela världen.
5.3 Beroende - oberoende
Palmberg (1987, 2000) visar i sina studier, att 1980-talets läroböcker beskriver Afrika ur ett biståndsperspektiv med bilder på gråtande barn med kwasiorkor (bristsjukdom). Fattigdom och svält råder och västvärlden hjälper. Jean-Francois Bürki visar i sin avhandling från 1977 (genom Palmberg 1987) att bilden av Afrika som primitivt och oförmöget även framställts i
har i sina studier om Biafra-kriget påvisat att bilden av afrikanen som den fattige och hjälplöse, någon som vi i västvärlden måste hjälpa, är den samma i detta sammanhang (Palmberg 1987).
Solidaritetsperspektivet finns även i dagens läroböcker. Till exempel får vi i Globens (1998) lärobok genomgående läsa om Sveriges biståndsarbete i Kenya. Med svensk hjälp borrar man brunnar och bygger toaletter i arbetet kring vattenförsörjningen. Författarna beskriver
problemet med vattenförsörjningen som finns i många länder. Under rubriken: Fler toaletter
behövs, beskrivs hur man i Kenya försöker bygga enkla torrdass - istället för att ha
vattentoaletter. Senare, under samma rubrik, läser jag: ”… med svensk hjälp byggs hundratals
toaletter året om i byarna.” Genom att beskriva med orden ”försöker bygga enkla torrdass”
och ”… byggs hundratals toaletter” (Globen 1998, s 25) förstärks bilden av både kenyanens och svenskens handlingsförmåga.
Ordet torrdass förknippas troligast med ett primitivt utedass, ett sådant som idag nästan enbart finns i sommarstugan. Toalett ger däremot bilden av en komfortabel och samtida företeelse. Med detta i åtanke menar jag att böckerna ger utrymme för associationer om hur kenyanen och svensken inte bara är kompetenta till att tillverka dessa hemlighus, utan även hur dugliga människorna är överlag. Genom att skildra biståndsprojektet utifrån detta perspektiv träder som Palmberg (1987, 2000) påvisat i sina studier - bilden av den hjälplösa och beroende afrikanen fram. Samtidigt som vi i västvärlden beskrivs som oberoende, fria och kunniga (Palmberg 2000). Ett annat exempel på hur afrikanen framställs som beroende av oss i västvärlden, är när Globen (1998) på följande sätt beskriver hur hjälpen till Kenya
misslyckades: ”... då man satsade på stora och komplicerade vattenanläggningar som
byborna själva inte kunde sköta. När något gick sönder, t ex. den motordrivna pumpen, kunde man inte reparera.” Vidare skrivs i boken: ”Dagens handdrivna pumpar är enkla och
lättskötta.” (Globen 1998 s26)
Läroböckerna från de två förra seklerna beskrev länder och befolkning väldigt noga utifrån olika raser och stammar. Böckerna beskrev bland annat hur handlingskraftiga de olika raserna var och hur den vita rasen överträffade alla andra folk både vad gällde den fysiska förmågan och handlingskraft (Olsson 1986). Trots att skildringarna i dagens läroböcker inte använder ord med rasistiska laddningar menar jag att kolonialismens ideologi finns kvar i dagens
resonemang. Även om det inte görs medvetet så lever föreställningen om den inkompetenta afrikanen kvar i dagens läroböcker och så även i samhället.
USA beskrivs däremot som ett effektivt land, där jordbruksnäringen beskrivs som den effektivaste i världen, trots att få är sysselsatta inom sektorn:
”Endast 2 % av den arbetande befolkningen finns inom jordbruket. Ändå producerar och exporterar USA mer jordbruksprodukter än något annat land.” (Globen 1998, s132)
Även om det är en så liten del av USA: s befolkning som arbetar inom jordbruksnäringen kan landet mer än väl försörja sin befolkning och till och med exportera. Detta ska ses i kontrast till bilden av Afrika där befolkningen inte klarar av sin matförsörjning själv, trots att den största delen av befolkningen är jordbrukare.
” De flesta människor i Afrika lever på jordbruk och boskapsskötsel. Ofta äger en familj ett fält som inte är större än en fotbollsplan./…/Blir det torka och missväxt svälter den afrikanske jordbrukarens familj. Ändå arbetar man hårt med jorden. Hackan är många gånger det enda redskapet…” (Skolans världsdelsbok 1992, s 130).
”… Jordbruket sysselsätter ¾ av befolkningen. Den viktigaste grödan är jordnötter. Nästan hela landets export är beroende av jordnötsskörden. Blir skörden liten rasar landets
ekonomi…” (Globen 1998, s. 114)
USA: s jordbruk beskrivs som effektivt i Skolans världsdelsbok
”… Endast få människor arbetar inom jordbruket men de använder dyra, effektiva maskiner. Goda jordar och gödning ger stora skördar. De är större än vad befolkningen äter upp. Därför exporteras en del av överskottet. Stormar och skyfall är stora problem för
jordbrukarna. Stormarna på den uppodlade slätten kan få det översta jordlagret, matjorden, att blåsa bort.” (Skolans världsdelsbok 1992 s. 47)
Därefter beskriver man hur jordbrukarna gör det svårare för regn att spola bort jorden genom att plöja i svängda fåror. De svårigheter som kan uppstå framställs som jordbrukarnas egna
förstörs. Läroböckerna skildrar USA och Afrika utifrån helt olika utgångslägen, där
konklusionen är att USA klarar sig själv, medan Afrika är en hel kontinent i behov av hjälp.
5.4 Stad - Land
Afrika beskrivs framförallt utifrån ett landsbygdsperspektiv, med ingående skildringar av vad det innebär att bo på landet. Exempel är: ”En typisk nigeriansk by” (Skolans världsdelsbok, 1992 s. 136), ”De flesta bor på landsbygden” (Globen 1998 s. 115). Genomgående för de tre böckerna är att de alla skriver vad jag tidigare uppmärksammade, nämligen att de flesta afrikanska människor arbetar inom jordbruket. Man kan t.ex. läsa i Globen:
”De flesta Kenyaner, 80 % av befolkningen, bor på landsbygden och arbetar inom jordbruket. De flesta försörjer sig på små familjejordbruk, genom självhushåll” (Globen
1998, s. 115)
Stadsperspektivet finns knappt närvarande. Kenyas huvudstad Nairobi beskrivs i Globen utifrån en kort redogörelse för när den byggdes, därefter skildras vad som finns utanför staden:
”De flesta safariturer i Östafrika utgår i från Nairobi. Runt staden finns stora kaffe- och teodlingar” (Globen 1998, s. 117)
Fokus ligger på när staden byggdes och vad som finns runtomkring, läsaren får inte en enda glimt av vad staden har att erbjuda eller av människornas liv. Detta trots att texten till bilden beskriver staden på detta sätt: ”Nairobi är den största staden i östra Afrika” (Globen 1998 s.117)
När Globen beskriver USA: s största stad New York beskrivs både industrin, frihetsgudinnan, invandring och Manhattan. Följande bildtext beskriver en vy över Manhattan:
”Manhattan, staden New Yorks mest centrala del, består till största delen av tätt
översättning från det engelska ordet skyscraper, som just betecknar denna typ av höghus” (Globen 1998 s135)
Här får vi naturligtvis inte veta allt om denna stora stad, men Globen beskriver hur staden är uppbyggd och man får en inblick i vad som finns i alla dessa höga hus. I Sesam (1995 s140) beskrivs två viktiga städer i kapitlet om USA. Om New York berättas det att det är USA: s största stad där många miljoner människor arbetar i Manhattans skyskrapor. Vidare skildras World trade center. Förutom New York skildras Washington, med vita huset, presidenten och militärmakten i fokus (Sesam 1995 s140). På samma sida finns även två bilder, en på
ungdomar som spelar streetbasket på Manhattan och en på vita huset i Washington. Även om böckerna inte skriver att de flesta människor bor i städer så ligger fokus kring
storstadsfenomen i skildringen av USA. Bilen är, som tidigare beskrivits, en viktig symbol i skildringarna av USA. Biografer och restauranger skildras också i sammanhanget (Globen 1998, s 134). Den typiska amerikanska familjen beskrivs på följande sätt:
”Den typiska amerikanska familjen bor i ett villasamhälle, där de umgås mycket med sina grannar och medlemmar i det kyrkliga samfund man tillhör. Familjerna satsar också mycket på barnens utbildning och olika fritidsaktiviteter.” (Globen 1998, s134)
Ovanstående citat står under rubriken ”The American way of life”, dvs. den amerikanska livsstilen - en livsstil som kännetecknas av bilen, villasamhället och det sociala livet.
Amerikanernas sätt att leva betraktas som en modern livsstil, medan afrikanernas sätt att leva tillhör det omoderna och primitiva på landsbygden. Förutom livet på landet beskrivs
safariparken och den exotiska savannen i skildringarna av Afrika. Skolans världsdelsbok skildrar Kenyas största stad Mombasa utifrån ett historiskt perspektiv. Boken berättar att det ligger två industrier utanför staden. Vidare berättar man att 10 mil från staden ligger ett turistcentrum och att turisterna klagar på att vattnet är smutsigt. Men att det inte är smuts utan jord och så kommer beskrivningen in på jordförstöringen som är mycket svår i landet
(Skolans världsdelsbok 1992 s 1430). Även om böckerna nämner städer i de afrikanska länderna frågar jag mig varför dessa inte beskrivs mer -. är det ont om plats, inte relevant eller vet man helt enkelt inte något om städerna? Västvärlden står för normen både när det handlar om utveckling och det kulturella. Bosättning går hand i hand med utveckling, där storstaden står högst och landsbygd lägst (Olsson 1986). Utifrån hur diskursen lever vidare utifrån
lever kvar. När man beskriver Afrika finns staden inte med i resonemanget. Palmberg (2000) menar att västvärldens syn på urbanisering och stad är något modernt, dvs. förknippat med det västerländska samhället. Därför är det heller inte någon ”naturlig” miljö för afrikaner, vilket är en ideologi som kolonialismen byggde på (Palmberg 2000 s. 33). Både i Palmbergs studier om Afrika i läroböcker och i min egen analys ser vi hur Afrika skildras utifrån ett
landsbygdsperspektiv, medan USA och resten av västvärlden framställs utifrån ett storstadsperspektiv. Lena Olsson (1986) visar i sin doktorsavhandling ”Kulturkunskap i
förändring” hur läroböckerna tidigare rangordnade kulturer. Ofta gjordes det genom att
konstatera motpoler som primitivt och modernt, där bland annat de afrikanska länderna stod för det primitiva medan norra Europa och Nordamerika stod för det moderna (Olsson 1986). Jag återkommer till denna koppling senare i arbetet under vi - dom och bäst - sämst.
Med utgångspunkt i Ortners teori (Ehn och Löfgren 2001) om nyckelsymboler, vill jag tydliggöra hur vi associerar och skapar oss bilder utifrån symboler: att läsaren skapar en bild av hur utveckling och modernitet är fenomen som endast finns i västvärlden, inte i de
afrikanska länderna. Landsbygden tycks vara synonym med primitivt och omodernt, medan staden beskrivs som ett modernt fenomen. Även om majoriteten av Afrikas befolkning bor på landsbygden finns det fyrtio miljonstäder i Afrika (Palmberg 2000). Trots att USA är världens största jordbruksnation skildras inte amerikanarna på landsorten. Undantaget är en bild som visar en cowboy och hans kreatur (Globen 1998 s.133). Även detta kan ju säga vara en del av den gängse USA-diskursen.
När New York skildras i böckerna jag har analyserat, beskrivs även storstadsproblem. Ofta skildras problemen med den svarta befolkningen som är utstött och missbrukande. I Globen kan vi läsa:
”... Arbetslöshet, bostadsbrist, kriminalitet och missbruk av olika slag ligger bakom denna
utveckling. De stora förlorarna är främst den svarta befolkningen. I Harlem, de svartas stadsdel, bor ca 3 % bara av stadens befolkning. Ändå finns där majoriteten av New Yorks missbrukare...” (Globen 1998, s. 135)
Även om boken inte menar att den svarta befolkningen själv råder över situationen i New York anser jag att resonemanget i sin helhet ger läsaren möjlighet att förknippa den afroamerikanska befolkningen med de problem som finns i storstäderna. Palmberg (2000)
åskådliggör att de läroböcker som skildrar storstäderna i de afrikanska länderna ofta skildrar den svarta befolkningens närvaro endast utifrån problem istället för som en del av
storstadslivet. De vita invånarna får representera det goda storstadslivet medan den svarta befolkningen bor i kåkstäder i slummen, där fattigdom och misär råder (Palmberg 2000).
5.5 Bäst – Sämst
Jag har redogjort för läroböckers skildringar av USA utifrån ett storstadsperspektiv och hur storstadsmiljön är en nyckelsymbol för det moderna, civiliserade samhället. Afrika skildras däremot utifrån storstadens och det modernas motpol, landsbygden vilken i sin tur är synonymt med primitivt och omodernt. Nedan kommer jag att fortsätta diskussionen kring denna företeelse och titta närmare på ordval och innehåll i böckerna.
Världsledande, världens effektivaste, en av världens största är adjektiv som skildrar USA: s
industrier, företag, jordbruk och naturtillgångar, men även landets och städernas befolkning och storlek.
”USA är ett av jordens rikaste och mäktigaste länder” (Sesam 1995 s.135). ”Världens ledande industriland” (Sesam 1995 s. 136).
”Världens effektivaste jordbruk” (Globen 1998 s. 132). ”Världens ledande industriland” (Globen 1998 s, 133).
Genomgående i de tre böcker jag analyserat beskrivs USA på detta sätt. Böckerna gestaltar landet som ytterst företagsamt och effektivt. I Skolans världsdelsbok kan vi även läsa följande om Kalifornien,
”Californien anses vara en av världens bästa platser att bo på. Här är det varmt och solen skiner ofta…” (Skolans världsdelsbok s.52 1992)
Senare i samma stycke får vi veta att det finns stora risker för jordbävningar i samma område men det är inget som tycks vara något direkt negativt.
Böckernas skildring av Afrika och dess länder är som jag beskrev under rubriken Afrika i
läroböckerna fokuserade på fattigdom, svält och befolkningsökning.
”Bekymmer inom jordbruket” (Globen 1998 s.110).
”Gambia ett av världens fattigaste länder” (Globen 1998 s. 114).
”Men liksom andra länder i Afrika är Kenya fattigt” (Skolans världsdelsbok 1992 s. 142).
Trots att läroböckerna skriver om USA och Afrika i skilda kapitel och inte heller jämför platserna menar jag att böckerna i sin helhet uttrycker en diskurs som bygger på gamla uppfattningar, vilka Lena Olsson (1986) studerar i sin avhandling. Olsson (1986) påvisar att läroböcker och samhället sedan 1800-talet, då kultursynen började ta sin form, har rangordnat folkgrupper och länder. Västvärlden utgjorde normen och utgångspunkten för den
värdemässiga rangordningen. Västvärlden ansågs vara civiliserad, medan afrikaner och naturfolk som livnärde sig genom jakt stod längst ner i den hierarkiska ordningen och därmed var ociviliserade. Beskrivningar av t.ex. rastillhörighet gjordes utifrån motpolerna modern och primitiv, där den negroida rasen utgjorde den lägst stående.
Under mitten av 1900-talet började man använda sig av kvantitativa tabeller som måttstock. Under 1970- och 1980-talen användes BNP som en måttsticka på kulturell utveckling (Olsson 1986). Ett sådant hierarkiskt synsätt menar jag att vi även ser i de läroböcker jag har
analyserat. Afrika skildras utifrån en föreställning om det primitiva och USA utifrån det moderna och framåtsträvande. Även om man inte jämför länder i tabeller eller beskriver människors utseende i de böcker jag analyserar, menar jag att samma föreställningar lever kvar än i dag. Läroböckerna jag har analyserat jämför inte länderna och kontinenterna på det sätt som Olssons (1986) avhandling skildrar, men innehållet kan tolkas på liknande vis. Jag menar därför att läroböckerna är intertextuellt stöpta, utifrån diskursanalysens förklaring om hur en text formas utifrån redan skrivna texter, där diskursen förs vidare i samma form (Winther Jörgensen och Philips 2000).
I Globen (1998 s.114) får Gambia representera ett av Afrikas länder. Kapitlet består av tre stycken, Gambia, Slavhandel och Jordnötter. Bilderna på sidan visar människor som bär salt
