Pedagogers syn på lek

Examensarbete

Pedagogers syn på lek

Educators view on play

Madeleine Ucan

Helena Uhlemann

Lärarexamen 210hp

Samhällsorienterandeämnen och barns lärande 2011-01-12

Examinator: Charlotte Paggetti Handledare: Bodil Wesén Lärarutbildningen

3

Abstract

Ucan, Madeleine & Uhlemann, Helena (2010) Pedagogers syn på lek. Malmö Högskola: Lärarutbildningen.

Syftet med detta arbete är att ta reda på hur och om pedagoger anser att de arbetar med lek i förskolan. Våra huvudfrågor var: Hur anser pedagogerna att de arbetar med lek i förskolan? Vilken betydelse har lek för barns lärande?

Vi gjorde en kvalitativ undersökning där vi intervjuade 12 olika pedagoger i olika åldrar och av olika kön. Vi använde penna och papper som instrument för att dokumentera vad som sades.

Vi belyser olika teorier om lek i förskolan av teoretiker som Fröbel, Piaget, Knutsdotter Olofsson, Lillemyr med flera. Vi valde att fördjupa oss i pedagogens roll i leken, skillnader mellan pojkar och flickors lek, definitioner av lek samt vad barnen lär sig genom lek.

Slutsatsen av arbetet blev att pedagogerna använder sig av lek i sitt dagliga arbete på förskolan. Leken sågs som ett naturligt sätt att nå barnen då leken alltid är tillgänglig. Vidare uppfattade de pedagogerna som vi intervjuade att det fanns skillnader mellan pojkar och flickors lek.

5

Förord

Vi har under arbetets gång delat på arbetet så jämnt som möjligt. Det den ena inte har kunnat göra har den andre gjort och vice versa. Då vi ibland inte har haft ork och motivation till att skriva har vi försökt hjälpa och motivera varandra. Det har inte alltid varit lätt, då vägen mot målet har kantats av sjukdomar och andra krämpor men tillsammans har vi lyckats.

6

I lekens trädgård

Barnen leker. När de leker ekar livets låt i deras lekar. Gäll och yster eller dystert dov,

Ekar den så länge den får lov. Allt de tror och vet om verkligheten

Gör de lek av, det är märkligheten. Vuxna tror att lek är tidsfördriv.

De har fel i detta, lek är liv. (Öhman, 2003 sida 86)

7

Innehåll  

1. Inledning... 9  

2. Syfte och frågeställning... 10  

3. Teoretisk bakgrund... 11  

3.1 Vad är lek? ... 11  

3.1.2 Definitioner av lek... 11  

3.1.3 Olika lektyper... 12  

3.1.4 Vad lär sig barn genom lek?... 12  

3.1.5 Pojkars och flickors lek ... 13  

3.1.6 Pedagogens roll i leken ... 14  

4.Teoretiker ... 16  

4.1 Fredrich Fröbel 1782-1852... 16  

4.2 Jean Piaget 1896-1980 ... 17  

4.2.1 Det sensomotoriska stadiet, från 0-2 år... 17  

4.2.2 Det konkreta tankeoperationernas stadium, 2-11år... 18  

4.2.3 Det formella tankeoperationernas stadium, 11 år till vuxen ålder. ... 18  

4.3 Ingrid Pramling Samuelsson & Sonja Sheridan... 19  

5. Metod och genomförande... 20  

5.1 Val av metod ... 20  

5.2 Intervju ... 21  

5.3 Forskningsetik ... 22  

5.4 Undersökningsgrupp/ Urval ... 23  

5.5 Genomförande... 24  

5.6 Bearbetning och analys ... 24  

6. Resultat... 25  

6.1 Vad är lek för dig?... 25  

6.2 Lek i undervisningen... 26  

6.3 Skillnader mellan pojkars och flickors lek... 27  

6.4 Vad lär sig barn genom lek ... 28  

6.5 Barns utveckling... 29  

6.6 Pedagogens roll i leken ... 30  

7. Slutsats ... 31  

8. Diskussion ... 33  

8.1 Framtida forskning ... 33  

11. Referenser... 35  

9

1. Inledning

”Leken är viktig för barns utveckling och lärande. Ett medvetet bruk av leken för att främja varje barns utveckling och lärande skall prägla verksamheten i förskolan. I lekens och det lustfyllda lärandets olika former stimuleras fantasi, inlevelse, kommunikation och förmåga till symboliskt tänkande samt förmåga att samarbeta och lösa problem. Barnet kan i den skapande och gestaltande leken få möjligheter att uttrycka och bearbeta upplevelser, känslor och erfarenheter.” (Lpfö 98, s 6)

Lek är något som nästan alla förknippar med sin barndom. Med det i åtanke valde vi att undersöka barns lek i förskolan. ”Förskolan skall erbjuda barnen en trygg miljö som samtidigt utmanar och lockar till lek och aktivitet.” (Lpfö 98, s 5)

Vidare vill vi undersöka om och hur pedagoger anser att de arbetar med lek i förskolan eftersom det i värdegrunden, styrdokument och på lärarutbildningen tar upp lekens betydande roll för barns utveckling. Enligt Lillemyr (1990) är leken viktig då de flesta barn lägger en stor tid på lek. Leken är speciellt viktig för den har stor betydelse för barnets utveckling och socialisation. Leken är en central kunskapskälla då den kan stimulera många sidor av barns utveckling. Vidare anser Lillemyr (1990) att leken är ett viktigt område inom förskolepedagogiken och bör därför finnas med i förskollärarutbildningen och i förskolan. Fagerli, Lillemyr och Söbstad (2001) menar även de på att leken är viktig då den utvecklar självständighet hos barnen vilket i sin tur är en viktig egenskap som de måste ta med sig in i vuxen livet. Därmed kan man betona att leken är ett förberedande medel inför vuxenlivet. I rapporten Kvalitet i förskolan (2005) som är utgiven av skolverket menar man att lek, utforskande, nyfikenhet och lust att lära ska utgöra grunden för den pedagogiska verksamheten. Således ska lärandet främjas av en rik och varierad verksamhet.

Rapporten menar även att experimenterande och undersökande lek och skapande verksamhet stimuleras barns kommunikation, fantasi och förmåga till symboliskt tänkande.

Det är på grund av att barnen kan lära sig så mycket genom leken som vi tycker att ämnet är intressant. När man sedan spånar vidare på ämnet blir det intressantare att ta reda på hur pedagoger anser att de jobbar med leken.

10

2. Syfte och frågeställning

Vi vill veta hur pedagoger anser att de jobbar med lek i förskolan. Då lek finns väl förankrat i läraryrket och i våra styrdokument vill vi se hur pedagogerna gestaltar detta. Leken har länge setts som en central del i barns utveckling och därför finner vi det intressant att ta reda på hur pedagoger förhåller sig till leken och hur de anser att de jobbar med leken i förskolan.

Som vi skriver i föregående avsnitt utvecklar barn genom leken mycket utifrån sociala aspekter. Det rör sig om allt från social kompetens, empati och turtagande. Dock vill vi poängtera att barn kan lära sig mycket annat genom leken. Det hela handlar i grund och botten om hur pedagogen ser på leken och hur hon/han förhåller sig till den.

Vår huvudfråga är:

• Hur anser pedagogerna att de arbetar med lek i förskolan? • Vilken betydelse har lek för barns lärande?

11

3. Teoretisk bakgrund

Nedan kommer vi att presentera tidigare forskning samt olika teorier om lek och lärande. Vi kommer även att beskriva lek i dess olika former, pedagogens roll i leken samt pojkar och flickors lek.

3.1 Vad är lek?

”Leken är någonting som på samma gång är nära och bekant – och mycket okänt” (Hägglund 1989, s 1)

3.1.2 Definitioner av lek

Det största problemet enligt Lillemyr (1990) är att definiera lek eftersom det är svårt att se skillnad mellan andra begrepp som har med handlingar och beteende att göra. Vidare menar Lillemyr (1990) att leken är ett allsidigt fenomen där det är typiskt att leken fängslar barnen på ett uppslukande sätt. Lek kan beskrivas som en typisk aktivitet som är frivillig, fylld med spänning samt lustfylld för barnen. Leken kan även beskrivas som något som är lokaliserat till en viss plats och tid och som förbereder barnen inför vuxenlivet då barnen genom leken utvecklar sin socialisation. Dock är det så att leken främst är på låtsas.

Pramling Samuelsson och Sheridan (2006) skriver att de flesta forskare är överens om att lek är lustfylld, frivillig, spontan, symbolisk, det finns inga förbestämda mål och att den oftast är social. Leken är också beroende av vuxnas inställningar, uppmuntran och vad det finns för material.

12

3.1.3 Olika lektyper

Det finns olika typer av lek. Fagerli, Lillemyr och Söbstad (2001) redovisar för olika lektyper. Under de två första levnadsåren uppträder främst den senso – motoriska leken som innebär att barnen upprepar handlingar eftersom de tycker om själva funktionen. Leken går ut på att undersöka föremål genom att barnen smakar, känner och vrider på föremålet. Exempel på lekar kan vara leksaker där barnen trycker på en knapp och leksaken blinkar eller låter. (Västra Götalands region, 2011) En annan typ av lek är konstruktionslek där skapande och buggandet står i centrum. Leken går ut på att barnen bygger och skapar med exempelvis klossar. Barnen börjar även att sorterar och ordna saker och ting i rätt följd. Denna lekform förekommer främst i 2-15 års ålder men förändras med åldern.

När barnen sedan kommer upp i 3-8 års ålder förekommer främst rollek som innebär att barnen i sin lek tar sig an olika roller. Det kan vara allt från mamma pappa och barn till brandman och prinsessa. Fortsättningsvis så leker barnen regellekar i 7-12 års ålder. Detta är en lekform där regler är centrala. Exempel på sådan lek kan vara när barnen spelar brädspel eller leker dunkgömme och där finns regler som alla deltagare måste följa.( Fagerli, Lillemyr och Söbstad, 2001)

3.1.4 Vad lär sig barn genom lek?

Hägglund (1989) skriver att människan bara är människa fullt ut när hon leker. Således anser Hägglund (1989) att leken är en av de viktigaste jagfunktionerna där barnen använder sig av människans förmåga att ta vara på erfarenheter, att planera och experimentera.

”Lek är för barnet vad tänkandet, planerandet och skissandet är för den vuxne, ett försöksuniversum där villkoren är förenklade och metoderna experimenterande, så gjorda misstag kan tänkas igenom och förväntningar prövas.” (Hägglund, 1989 sida 22)

I boken Lekteorier skriver Hägglund (1989) om Margeret Lowenfeld som menar att leken har fyra centrala syften. För det första så menar författaren att barnen kan ta kontakt med omgivningen genom leken. Fortsättningsvis går medvetandet och de känslomässiga upplevelserna ihop genom leken och genom leken kan barnen uttrycka sina känslor. Slutligen skriver Hägglund (1989) att leken skapar avkoppling och nöje för barnen.

13

Lillemyr, (1990) menar att barn vidareutvecklar och bearbetar utmärkande drag i det omgivande samhällets kultur genom leken. Därmed är leken viktig för samhällets utveckling. Leken förmedlar även värderingar som är viktiga för barnkulturen t.ex. rim, historier, sånger, och lekar som ”mamma, pappa, barn”.

”Genom leken lär barnet känna sig självt och omvärlden, det utvecklar språk och begrepp, får erfarenheter och upplevelser som det kan bygga på senare i livet.” (Lillemyr, 1990 sida 132) Enligt Fagerli, Lillemyr och Söbstad (2001) behövs leken för att ge barnet möjligheter till kommunikation. Genom leken lär de sig att kommunicera på flera plan och prövar begrepp de inte riktigt förstår. De får även träna sin sociala kompetens genom att försöka få vänner, ge och ta i samarbete med andra barn samt att de tillägnar sig språk. Vidare menar författarna att barnen lär sig att formulera sig och förstå saker. Barnen socialiseras även genom leken vilket betyder att de lär sig att förstå de normer, värderingar och livsmönster som finns t.ex. i familjen. Genom socialiseringen lär de även sig att utveckla självständighet, kreativitet och kritisk förmåga.

3.1.5 Pojkars och flickors lek

Enligt Knutsdotter Olofsson (1999) ser man redan i tidig ålder skillnader i pojkar och flickors lek. ”De väljer olika leksaker, de har olika innehåll i sina lekar.” (Knutsdotter Olofsson, 1999 s. 100) Även i vuxnas beteende kan man se skillnader mot pojkar och flickor. Röstläge samt lekar skiljer sig beroende på barnets kön. Öhman (2003) bekräftar att det finns skillnader i pojkar och flickors lek men vad som är genetiskt och vad som är socialt betingat kommer vi kanske aldrig få något svar på. Öhman (2003) skriver i likhet med Knutsdotter Olofsson (1999) att man ser tydliga skillnaderna i mellan pojkars och flickors lek. Öhman (2003) instämmer även med Knutsdotter Olofsson (1999) att vuxnas beteende mot pojkar och flickor påverkar den sociala konstruktionen av hur pojkar och flickor ska vara,

Vidare menar Knutsdotter Olofsson (1999) att vi i vår kultur uppmuntrar bråklek hos pojkar. I bråkleken brottas pojkarna, jagar varandra, kastar omkull varandra, boxas och är högljudda. Dessutom skriver Knutsdotter Olofsson (1999) att flickor helst leker två och två och ägnar sig mer åt dramatisk lek samt pysslar och tecknar. Pojkar däremot leker ofta i större grupper och ägnar sig främst åt konstruktionsbyggen och rörliga, motoriska lekar. Även i rollekar ser man skillnader mellan pojkar och flickors val av roller. Pojkar leker pappa, son, man och väljer yrkesroller i leken som är av mer manlig karaktär. Flickorna leker mamma, dotter, fru, bebis

14

eller brud och leker sällan yrkesroller. En del flickor leker dock mansroller medan pojkar sällan väljer att vara kvinna.

”Flickan kan bli den vackra prinsessan och ge uttryck för kvinnliga värden som skönhet och prakt och pojken kan bli den modigaste bland män, som väcker beundran för sin styrka och sina hjältemodiga handlingar.” (Hjort, 1996 s 163)

I enlighet med Knutdotter Olofsson (1999) och Hjort (1996) menar Hägglund (1984) att det finns en mängd undersökningar som visar att pojkar och flickor leker olika saker, har olika intressen osv.

Öhman (2003) tar även upp pojkar och flickor identitetsupplevelse vilket innebär att pojkar fyller sin pojkidentitet med innehåll som är positivt från hur pappan är och hur han tror att män ska vara. På samma sätt grundar sig flickors identitetsupplevelse på likheter från mamman och hur hon tror att kvinnor ska vara. Detta gör att vi som pedagoger måste vara tydliga och försiktiga i hur vi framställer män och kvinnor.

3.1.6 Pedagogens roll i leken

Pedagoger kan absolut gynna och öka barns lek och lärande genom att aktivt delta i leken skriver Pramling Samuelsson och Sheridan (2006). Pedagogens uppgift är att göra det möjligt för alla barn att delta i lek. Somliga barn har svårt att ta sig in i lekar och får med pedagogens hjälp stöd att klara av det. Genom att pedagogen deltar i leken kan hon/han vara en förebild för barnen och visa dem hur de tar sig in och ut ur situationer. ”När den vuxne finns hos barnen och är delaktig i leken känner barnen sig trygga” (Niss och Söderström, 2006, s 58). Deltar pedagogen aktivt kan hon/han också stödja barnen i behov av stöd i dess utveckling för att senare klara av leken själv. Niss och Söderström (2006) skriver att pedagogen också kan behövas för att förhindra att det blir för många barn i leken. Detta kan vara nödvändigt så att inte leken blir förstörd. Vidare menar Niss och Söderström (2006) att som pedagog är det mycket viktigt att respektera leken som pågår och utifrån det avgöra om fler barn får vara med eller inte. Pedagogens roll blir att få de andra barnen att hitta på något annat så att inte leken blir förstörd. Även i Lpfö 98 nämns det att vuxna är bra förebilder. ”Vuxnas inställning påverkar barns förståelse och respekt för de rättigheter och skyldigheter som gäller i ett demokratiskt samhälle och därför är vuxna viktiga förebilder” (Lpfö 98, s 3).

Enligt Knutsdotter Olofsson (1987) har pedagogen en annan viktig roll i leken. Det är pedagogen som först lär barnen att skilja på lek och verklighet. Det är med sitt tonfall och sitt

15

minspel som hon/han kommunicerar med barnen. Fortsättningsvis är det viktigt att pedagogen redovisar för reglerna och normerna som finns när man leker. Exempelvis måste barnen i en bråklek vara medvetna om att det sker på lika villkor och när den ena individen inte är med i leken längre måste leken därmed upphöra om inte detta ska sluta i gräl. Detta innebär att pedagogen måste lägga grunden för förstående, turtagande och ömsesidighet. Grunden för detta läggs redan i den tidiga leken på skötbordet där man genom sin lyhördhet nappar på barnets lekinitiativ men även själv tar initiativ till lek så att ömsesidighet och turtagande uppstår. Alltjämt menar Knutsdotter Olofsson (1987) att även om man som pedagog många gånger inte ska avbryta barnens lek så kan man däremot delta aktivt i leken med barnen. Detta bidrar många gånger till att man undviker tävlande som leder till att någon förlorar men det minskar även prestationskraven när barnen leker med konstruktionsmaterial som exempelvis klossar, lego, pärlor etc. ”Med en lekfull attityd till vad som görs lägger man mer tonvikt på processen än på produkten” (Knutsdotter Olofsson, 1987 sida 125)

Som vi nämnde ovan menar Knutsdotter Olofsson (1987) att det är lika viktigt att den vuxna deltar i leken som det är att barnen får leka ensamma. Författaren menar även på att desto yngre barnen är desto viktigare är det för den vuxne deltar i dialog med barnen. Således är den vuxnes roll för hur barnen utvecklas stor. Om pedagogerna själv är lekfulla, de inför olika lekformer, en lekfull inställning och om de uppmuntrar till lek då blir barnen lek rik, varierande och utvecklad.

16

4. Teoretiker

I detta avsnitt kommer vi presentera olika kända teoretikers teorier om lek genom tiderna.

4.1 Fredrich Fröbel 1782-1852

Enligt Gedin och Sjöblom (1995) var Fröbel den första pedagogen som menade att leken är av stor betydelse och han betraktade leken som viktig. Enligt Fröbel är leken den viktigaste livsformen och det gäller att ta vara på och stimulera den under barndomstiden. Fröbel menade också att barnen genom leken får en möjlighet att bearbeta sina känslor och tankar men även också förstå sin omvärld och sig själv och sitt inre bättre. Pramling Samuelsson och Sheridan (2006) skriver att Fröbels pedagogiska teorier grundar sig på att han antog att barnens utveckling sker utifrån barnets drift att vara aktiv. Han jämförde barnen med blommor som skulle växa till sig under ordnade förhållanden i en välskött trädgård. För att barnen skulle kunna växa till sig i denna trädgård var leken en viktig del likaså lärandet om naturen, odlandet av växter och den fostran som barnen fick hemifrån. Gedin och Sjöblom (1995) skriver också att Fröbel menade att leken var en aktivitet i sig och inte bara en förberedelse inför arbete. Skillnaderna mellan lek, skapande och arbete är liten och dessa tre vill Fröbel knyta samman. Leken gör så att barnens självkänsla och självförtroende ökar. Fröbel skapade även ett lekmaterial som han kallade för gåvorna. Han skapade tjugo stycken

gåvor som kan delas in i fyra grupper.

1. Lek med kroppar: bollar, kuber, cylindrar, klossar och klot.

2. Lek med ytor: lägglappar för figurläggning och papperskvadrater för vikning.

3. Lek med linjer: trästickor, flätspån, flätremsor av papper, ritade linjer och sydda linjer. 4. Lek med punkter: stenar, pärlor, snäckor, ärtor, sand och frön.

17

4.2 Jean Piaget 1896-1980

Hägglund (1989) menar att Jean Piaget egentligen inte var intresserad av leken i sig. Piaget ansåg dock att leken var central i tänkandets utveckling och därför valde han att studera leken mycket. Då Piaget hade en zoologibakgrund lånade han begrepp och modeller varav tre begrepp är centrala i hans teorier.

• Assimilation – ”assimilare” som betyder ”göra lik”. Piaget menar att människor tar in intryck från omvärlden och omvandlar och anpassar sina egna tankar och förståelse av omvärlden till sina intryck från omvärlden beroende på mognad.

• Ackommodation – ”accomodare” som betyder ”anpassa”. Ackommodation är motsatsen till assimilation. Människan anpassar och ändrar sina tankar om omvärlden utifrån hur omvärlden ser ut.

• Adaption – ”passa in” och ”ställa iordning”

Även om assimilation och ackommodation är två motsatser menar Piaget att den ena inte utesluter den andra. De två motsatserna jobbar tillsammans och skapar en oskiljaktig enhet som kalla adaption.

Vidare skriver Hägglund (1989) att leken är den viktigaste formen av assimilation under barnets utveckling. Genom leken omvandlar barnen upplevelser och idéer så att de blir förståeliga.

Piaget delar in barns utveckling i tre stadier: det sensomotoriska stadiet, det konkreta tankeoperationernas stadium och det formellt operationella stadiet.

4.2.1 Det sensomotoriska stadiet, från 0-2 år

I detta stadium utforskar barnet sin egen kropp. Vid fyra månaders ålder börjar barnen leka. ”Ett barn i den åldern som har en skallra, griper tag om den, ruskar på den, stoppar in den i munnen, smakar på den, tar ut den, släpper den, buffrar till den, osv.” (Hägglund, 1989, sida 32) Detta kallas för övningslek.

18

4.2.2 Det konkreta tankeoperationernas stadium, 2-11år

Detta stadium delas in i två understadier: det pre-operationella stadiet, 2-7 år och det konkret-operationella stadiet, 7-11 år.

En stor förändring inträffar vid tvåårsåldern, då får barnen förmågan att föreställa sig sådant som inte är närvarande i tid och rum. Detta kallas för symbollek och innebär att barnen kan göra saker på låtsas. När barnen träder in i det pre-opertionella stadiet använder barnen sig av föremål på olika sätt som kan symbolisera något annat. Exempelvis kan en pinne bli en dammsugare eller en pistol. Rollekar börjar också i detta stadium vilka hjälper barnen att se verkligheten ur andra perspektiv.

När barnen är i 6 års ålder förändras deras tänkande så att det blir mer logiskt. Det som tidigare var ren lek blir nu handlingar som leder till klassificering och organisering. Barnen förstår förhållandet mellan delar och helheter. De förstår att det de ser inte behöver se ut på ett visst sätt utan kan ändra utseende. Exempelvis kan barnen förstå att en lerklump som plattas ut är samma sak som innan. Barnet är fortfarande bundet i sitt tänkande men är på väg att förstå hur hon eller han kan organisera och handskas med omvärlden I takt med barnens utveckling tar regellekar form. (NE, 2011)

Hägglund (1989) beskriver även det konkret-operationella stadiet där regellekarna får en mer dominerande roll.

”Piaget betonar att regellekarnas betydelse i barnens utveckling ligger i att man här tvingas inse att varje individ omkring en har en egen vilja, ett eget jag. Man tvingas också inse att man själv inte alltid har rätt. Varefter inser man att man måste anpassa sig till andra människor.” (Hägglund, 1989 sida 34)

4.2.3 Det formella tankeoperationernas stadium, 11 år till vuxen ålder.

Stadiet kännetecknas av att barnen utvecklar en bättre förmåga att tänka abstrakt och dra egna slutsatser. Piaget menar att leken inte har någon större funktion i utvecklingen i detta stadium och därför skriver vi inte mer om detta.

19

4.3 Ingrid Pramling Samuelsson & Sonja Sheridan

Pramling Samuelsson och Sheridan (2006) anser att barn genom leken utvecklas socialt, känslomässigt, motoriskt och intellektuellt. I leken utvecklar barn tankar och hypoteser med andra eller för sig själv. Genom lek förankras den kunskap och de begrepp som barnen har lärt sig. ”Leken är för barn kognitiv och symbolisk, de föreställer sig olika saker. Den är målmedveten från barnets perspektiv, dvs. barnet har intentioner eller mål även om dessa kan förändras under pågående lek.” (Pramling, Samuelsson och Sheridan, 2006, sida 85)

Leken är oftast social då man ofta leker tillsammans och även om man leker själv så har man oftast i fantasin medaktörer.

20

5. Metod och genomförande

I detta avsnitt presenterar vi vårt val av metod och genomförande. Vi beskriver vårt tillvägagångssätt och knyter an till metodlitteratur. Vi tar även upp forskningsetik och analys.

5.1 Val av metod

”Om frågeställningen gäller hur ofta, hur många eller hur vanligt, då skall man göra en kvantitativ studie. Om frågeställningen däremot gäller att förstå eller hitta mönster så skall man göra en kvalitativ studie.” (Trost, 2007 sida 23) I enlighet med Trost väljer vi därför att göra en kvalitativ studie eftersom detta passar undersökningens syfte bättre.

Enligt Backman (2008) riktar det kvalitativa synsättet intresset mera mot individen. Ur ett kvalitativt förhållningssätt ställer man frågan hur människan tolkar och formar sin verklighet. Detta betonar således det kvalitativa.

”Syftet med en kvalitativ intervju är att upptäcka och identifiera egenskaper och beskaffenheten hos något, t.ex. den intervjuades livsvärld eller uppfattningar om något fenomen.” (Patel och Davidson 2003, sida 78) Med detta i åtanke har vi valt att intervjua pedagoger som stöd för vår undersökning.

Då vi ville få information om hur pedagoger anser att de använder leken valde vi att göra kvalitativa intervjuer. Enligt Patel och Davidsson 2008 menar författarna att ”syftet med en kvalitativ intervju är att upptäcka och identifiera egenskaper och beskaffenheten hos något, t.ex. den intervjuades livsvärld eller uppfattningar om något fenomen.” (Patel och Davidsson, 2008 s 78) Med det i bakgrunden genomförde vi våra intervjuer med en låg grad av standardisering vilket innebär att man lämnar utrymme i sina frågor så att intervjupersonen kan svara på frågorna med egna ord. Att intervjua på detta sätt gav oss även möjlighet att ställa följdfrågor som gjorde att vi fick ännu mer material till vår undersökning.

21

lika mycket information då enkäter inte lämnar tillfälle att ställa följdfrågor. Vidare lämnar heller inte enkäter utrymme för att förklara sina svar.

5.2 Intervju

Vidare har vi valt att genomföra intervjuer med pedagoger på olika förskolor. Enligt Trost (1997) bör man göra en kvalitativ intervju om man har för avsikt att ta reda på intervjupersoners tankar. Detta ger även möjlighet att ta reda på hur personen resonerar. Eftersom vårt syfte med undersökningen är att ta reda på hur förskollärare anser att de arbetar

med lek valde vi att använda oss av kvalitativa intervjuer. Dock menar Trost (1997) att nackdelen med intervjuer är att urvalet blir litet.

Vid varje intervjutillfälle använde vi oss av endast penna och papper. Detta på grund av att ett antal av våra intervjupersoner inte ville bli inspelade. Som intervjuare måste man självklart respektera intervjupersonens val. ”För att få göra ljudinspelningar under en intervju krävs intervjupersonernas tillstånd.” (Patel och Davidsson, 2008 s 83)

Enligt Bryman (2008) måste den som intervjuar föra anteckningar baserat på vad hon ser och hör på grund av svagheter i det mänskliga minnet. Anteckningarna bör vara relativt detaljerade sammanfattningar av de intervjupersonerna säger.

När man endast har papper och penna till sitt förfogande vid en intervju krävs ett bra minne men även att man har tränat på att föra anteckningar. Detta är viktigt då man inte kan be intervjupersonen om en paus så fort man behöver anteckna något. Ett bra exempel på hur man kan förbereda sig inför detta är som Patel och Davidsson 2008 skriver att man kan göra anteckningar av vad som sägs under ett TV- eller radioprogram. Fördelen men att kunna registrera en intervju med ljudinspelning är självklart att intervju registreras exakt. Men vidare menar Patel och Davidsson 2008 att nackdelen med att spela in en intervju är att närvaron av en bandspelare kan påverka de svar som man får. Intervjupersonerna brukar prata mer spontant och fritt och är inte så angelägna om att framstå på ett visst sätt när de är medvetna om att de inte blir inspelade, vare sig det gäller på film/video eller via ljudupptagning.

22

5.3 Forskningsetik

När man forskar är det viktigt att veta vilka regler och föreskrifter som gäller. I

Vetenskapsrådet (2002) berättas det om fyra olika krav som måste uppfyllas för att forskningen ska vara giltig.

• Informationskravet: Forskningens syfte måste informeras till alla som är berörda och de måste även vara medvetna om vad forskningen ska handla om. De berörda måste få veta att deltagandet är frivilligt och att de när som helst kan avsluta sin medverkan. Inför varje intervju informerade vi intervjupersonerna om att intervjuerna var frivilliga, samt berättade vi vad syftet med undersökningen var.

• Samtyckeskravet: Deltagarna själva har rätt att ta ställning till om de vill delta eller inte. Informationen om att deltagandet är frivilligt måste vara tydlig. I vissa fall måste målsman godkänna medverkan. Alla deltagarna i vår undersökning får själva välja om de vill delta eller inte.

• Konfidentialitetskravet: Forskarna måste se till att deltagarnas personuppgifter förvaras på ett sådant sätt att de inte obehöriga kan ta del av dem. De som deltar ska vara säkra på att de är anonyma och att deras identiteter inte går att spåra och därför bör forskarna använda andra namn på deltagarna. Vi kommer i undersökning använda oss av andra namn på alla berörda och namnen på förskolorna kommer inte att nämnas.

• Nyttjandekravet: De uppgifter som samlats in får endast användas till den forskning den är till för och får inte lånas ut. Det material vi får in kommer endast att användas till vår undersökning och kommer därefter att slängas.

Slutligen så har alla personer och förskolor i vår undersökning fingerade namn på grund av forskningsetiska skäl. Vidare vill vi klargöra att de olika individernas bidrag till vår undersökning är konfidentiell. Enligt Patel och Davidsson 2008 är det skillnad på en undersökning som är anonym och en undersökning som är konfidentiell. Är en undersökning anonym innebär det att finns varken namn, nummer eller annan möjlighet till identifiering. När en undersökning däremot ät konfidentiell innebär det att vi som gör undersökning vet

23

vem vi har fått svar från men det är endast vi som har tillgång till den informationen.

5.4 Undersökningsgrupp/ Urval

Vi ville intervjua pedagoger som arbetade i olika miljöer. Mångkulturella skolor i jämförelse med monokulturella skolor, skolor i mindre städer gentemot skolor i större städer etc.

Vi har valt att intervjua 12 pedagoger som arbetar på fem förskolor runt om i Skåne. Elva av pedagogerna arbetar på olika förskolor utan tydlig pedagogisk inriktning.

En av pedagogerna arbetar på en mångkulturell Reggio Emilia inspirerad förskola i en större stad.

Två av skolorna har vi sedan tidigare anknytning till och vi valde dessa på grund av det kändes tryggt.

Den pedagog som arbetar på en Reggio Emilia inspirerad förskola i en större stad har vi har valt att kalla för Saga. Hon har arbetat som barnskötare i 1,5 år. Skolan som Saga arbetar på har vi valt att kalla för Månens förskola.

De tre pedagoger som arbetar på samma förskola i en mindre stad heter: Carl som har arbetat som förskolelärare i 2 år, Kristina, som har arbetat som förskollärare i 25 år och slutligen Kerstin som har arbetat som förskolelärare i 22 år. De arbetar på en skola som vi har valt att kalla för Solens förskola.

I en annan mindre stad har vi valt att intervjua två pedagoger som vi har valt att kalla för Malva och Per. Malva har arbetat som förskolelärare i 3 år och Per har arbetat som förskolelärare i 1 år. Förskolan som de arbetar på har vi valt att kalla för Drömmarnas förskola.

Vidare intervjuade vi tre personer som arbetar på en förskola i en större stad som vi har valt att kalla för Bananens förskola. De vi intervjuade var Eva som har arbetat som barnskötare i 22 år. Jessica som har arbetat som förskolelärare i 3,5 år och Karin som har arbetat som förskolelärare i 15 år.

Slutligen besökte vi en förskola i en mindre stad som vi har valt att kalla för Kattens förskola. Där intervjuade vi ytterligare tre personer. Vi intervjuade Bodil som har arbetat som barnskötare i 6 år. Lena som har arbetat som förskolelärare i 27 år och Gunilla som har arbetat som förskolelärare i 25 år. Vi har totalt intervjuat 12 personer.

24

5.5 Genomförande

Vi valde att skriva om och hur pedagoger använder lek i sin undervisning. Vi ville undersöka hur pedagogerna själv anser att de jobbar med lek samt hur de ser på lekens betydelse för lärandet.

För att få information och fakta kring ämnet samlade vi in böcker, avhandlingar och fakta kring ämnet. När vi sedan ansåg att vi hade tillräckligt mycket information och kunskap bestämde vi oss för hur vi skulle genomföra undersökningen. Vi valde att göra intervjuer. När vi visste hur vi ville gå tillväga tog vi kontakt med olika pedagoger på skolor som vi ville göra våra undersökningar på. Inför intervjuerna ringde vi till de olika pedagogerna för att informera vad vi skrev om och pratade om hur intervjuerna skulle gå till. Vi betonade även att intervjuerna var frivilliga och att allt material skulle behandlas med konfidentialitet. I samband med detta frågade vi även om det var okej att vi spelade in intervjuerna. Då de flest inte ville bli inspelade på grund av att de inte kunde gå ifrån de avdelningar de arbetade på bestämde vi oss för att enbart använda papper och penna. Intervjuerna genomfördes på samma sätt i olika miljöer. En av intervjuerna fick ske i grupp då de inte kunde gå ifrån sin avdelning. Vid detta tillfälle intervjuades tre pedagoger samtidigt. Resterande intervjuer genomfördes var för sig.

5.6 Bearbetning och analys

Efter att vi samlat in vår empiri renskrev vi varje intervju och skrev ner allt som sagts.

Då vårt syfte var att få reda på hur pedagogerna anser att de arbetar med lek i förskolan och hur de såg på lekens betydelse för lärandet jämförde vi svaren för att se likheter och olikheter. Svaren var främst lika. De vi intervjuade var i stort sätt överens på varje fråga vilket gjorde det svårt för oss att analysera det och hitta några större skillnader. Trots de olika åldrarna på våra intervjupersoner samt könen var åsikterna och tankarna kring frågorna väldigt lika.

25

6. Resultat

Nedan presenterar vi resultatet av vår undersökning. Undersökningen baseras på 12 pedagogers syn på lek. Vi utgår ifrån våra intervjufrågor när vi presenterar de olika avsnitten här nedan.

6.1 Vad är lek för dig?

Alla de 12 pedagogerna var helt överens om att lek är det viktigaste under barndomen. Det är fri eller styrd verksamhet där fantasi och kreativitet möts. Lek är ett sätt att uttrycka sig men främst ett sätt att lära sig på. Oavsett det handlar om social inlärning och utveckling eller om det handlar om motorik och förståelse för bokstäver eller tal är leken ett medel som alla använder.

När vi ställde frågan vad är lek för dig svarade pedagogerna

Något lustfyllt! Samvaro med kompisar där fantasi och kreativitet får fritt spelrum. Ett möte med andra där man tränar sin sociala kompetens. Ett tillfälle att prova nya saker eller att bearbeta saker man varit med om. Ett tillfälle till utveckling! (Lena,)

Lek är inlärning, bearbetning, social träning m.m. för våra barn. Det är också en enorm motivation för inlärning. Leken är enormt betydelsefull och det är viktigt att barn i alla åldrar får leka in kunskap. Både styrd och fri lek är viktig. (Malva,)

Pedagogernas uppfattning om vad lek är stämmer bra överens med Lillemyrs (1990) definitioner av lek. Lillemyr (1990) menar på att även om leken i sig är svår definierad så är lek något som är lustfyllt, frivilligt och som förbereder barnen inför vuxenlivet. Genom leken övar barnen på sin sociala kompetens som är en viktig del i vuxenlivet inte minst inom yrkeslivet.

26

6.2 Lek i undervisningen

Många av pedagogerna pratade om miljö och material som ett sätt att stimuleras barnens intresse för lek. Precis som Gedin och Sjöblom (1995) skriver om Fröbel och hur han menade på att leken har stor betydelse för barns lärande. För att främja leken och dess samband med lärandet skapande Fröbel ett lekmaterial som han kallade för gåvorna. Han skapade tjugo stycken för att främja lärandet och barns utveckling genom leken. På detta sätt kan man klart se att miljön och de material som barnen har kring sig främjar lärandet. Vidare står det i Lpfö 98 att alla de som arbetar i förskolan ska jobba för att erbjuda barnen en god miljö för utveckling, lek och lärande.

Nedan presenterar vi exempel på detta:

Jag som pedagog försöker skapa en rik, spännande, lockande, inspirerande och inbjudande miljö som stimuleras barnens alla sinnen. Det ska finnas mycket för barnen at göra och upptäcka varje dag, och detta genom allt material som finns för barnen. Allt material ska finnas i barnens höjd så att de inte behöver fråga om lov eller hjälp. Detta anser jag utvecklar deras självförtroende och de får även möjlighet att styra över sin egen vardag. (Saga)

Saga är den pedagogen som arbetar på den Reggio Emilia inspirerade förskolan. Där av detta svar som behandlar material och dess lättillgänglighet.

Fortsättningsvis talar pedagogerna om att barnen utvecklas genom leken med hjälp av olika material.

Leken är viktig för barnens utveckling och lärande. Lek används för att lära barnen på ett roligt sätt. Jag använder rim och ramsor, sånger, rörelser, figurer och spel i undervisningen. Barnen har lättare att lära sig genom leken. Det behövs en tydlig tanke bakom vad det är man vill göra och uppnå med leken. Upprepa sånger, använda samma figur t.ex. för att fördjupa lärandet och ge trygghet för barnen. (Karin

Flansosagor, sagopåsar, handdockor, gitarr, sång, instrument etc. Bara att förvränga rösten och leva sig in i de olika karaktärerna i sagoboken gör att barnen med detsamma spetsar öronen och hänger med. (Jessica)

27

Slutligen kunde vi se att pedagogerna var överens om att de använde sig av leken i sin undervisning.

Dock ville en del markera att ordet undervisning inte används i förskolan.

Vi har inte undervisning i förskolan. Allt vi gör har med lek att göra. T.ex. samlingen med fingerdockor, sångkort, flanosagor, läser bok när man föreställer rösten (Eva)

I förskolan har man ingen så kallas undervisning men allt jag gör sker genom lek. (Jessica)

Vill inte kalla det undervisning i förskolan. Men naturligtvis måste man ge barnen tid och möjlighet till lek. (Lena)

Även om en de av pedagogerna inte ville använda sig av ordet undervisning så var de alla överens om att leken är viktigt för lärandet.

6.3 Skillnader mellan pojkars och flickors lek.

Fortsättningsvis ville vi ta reda på om pedagogerna ser någon skillnad mellan pojkars och flickors lek. På denna fråga var svaren varierande. Många av pedagogerna betonade starkt att det handlar om personligheten hos barnet.

Nej! Jag har alltid ett synsätt som gör att jag försöker ta tillvara på barnens intresse oavsett kön. Vi har många flickor som älskar bilar, vilket annars är känt som en typisk pojkleksak. (Malva) De har ”vilda” flickor som klättrar i träd och brottas medan pojkarna kan sitta och baka sand kakor. Dock fanns det de som ansåg att där finns en skillnad på hur pojkar och flickor leker. Pojkarna bråkleker mer medan flickorna leker lugnare och sitter heller och pysslar. Och det stämmer med Knutsdotter Olofsson (1999) tankar kring pojkar och flickors lek. Hon menar att pojkar bråkleker mer än vad flickor gör och oftast sker detta på grund av de vuxnas press på pojkar att de ska bråkleka eftersom de är pojkar. En annan pedagog menade även att flickor många gånger väljer att klä ut sig i klänningar och högklackat och även här stämmer de tankar som Hjort (1996) beskriver i sin avhandling.

28

Många av pedagogerna ville få sitt svar till att verka som om de inte ansåg att där var skillnad mellan pojkar och flickors lek. Dock kunde vi se och höra att pedagogen i själva verket tyckte att där var skillnad.

Inte så mycket. Intresset för bilar finns dock övervägande hos pojkarna och de gillar att lasta saker i vagnar inne och på cyklar och kärror ute. (Lena)

De väljer oftast olika typer av lekar. Flickor sitter och pysslar. Pojkar har rörliga lekar, bygglek. På min förskola har pojkar möjlighet att klä ut sig och flickor kan bygga tågbana. (Karin) Dock fanns det de pedagoger som såg tydliga skillnader mellan pojkar och flickors lek.

Ja, pojkars lekar hörs och syns ofta mer och de använder sig av större utrymme medan flickor ofta leker mer stillsamma mer uppbyggda och strukturerade lekar. Dock skall det poängteras att både flickor och pojkar kan leka på andra sättet. (Carl)

Pojkar är väldigt högljudda och skriker och springer mycket. Flickor leker mycket med dockor, höga klackar och klär ut sig. ( Eva)

Pojkarna leker gärna lite vildare lekar. De är mycket rörligare och jagar ofta varandra. De vill gärna bråkleka, dvs. brottas och visa sin styrka. Flickorna är för det mesta lite lugnare, klär gärna ut sig, lagar mat, ritar fint och länge. (Gunilla)

Efter dessa svar kan vi se att det fortfarande finns skillnader mellan pojkar och flickors lek trots alla diskussioner om genus och jämställdhet.

6.4 Vad lär sig barn genom lek

En annan stor fråga vi ställde var vad pedagogerna anser att barnen lär sig genom lek. Vi valde att ställa denna fråga eftersom vi letar efter motivet bakom varje pedagogs anledning till att använda leken i förskolan.

Det vi fann intressant i pedagogernas svar var att de var så lika men främst för att svaret huvudsakligen menar på att barn framför allt lär sig saker som exempelvis, turtagande, samspel med kompisar osv. det verkade som om leken endast var ett medel för att lyfta de sociala aspekterna i barns utveckling.

De lär sig att dela med varandra och samspela med varandra. De lär sig även att känna empati och förståelse för varandra. (Saga)

29

Enligt oss och andra stora teoretiker kring detta ämne är leken en värld där allt är möjligt. Således är det möjligt att genom leken lära sig mycket om många saker. Det var endast en pedagog som punkterade att det faktiskt handlar om pedagogen och dennes egen vilja.

Turtagande, språk, empati, uttrycka känslor, leva sig in i olika roller, karaktärer, lösa konflikter och samarbeta. Egentligen kan barnen lära sig det mesta genom lek, det handlar nog mer om hur pedagogen förhåller sig till leken, ifall hon/han arbetar med lek som ett helhetstänkande som genomsyrar verksamheten eller inte. (Jessica)

6.5 Barns utveckling

Alla pedagoger var överens om att leken är viktig för barns utveckling både ur ett socialt -och ett inlärningsperspektiv. De menade bland annat att leken förbereder barnen för vuxenlivet.

Ja, genom att leka ökar barnen sin självkänsla och identitet, deras sociala och kommunikativa kompetens stärks. Deras empati och inlevelseförmåga utvecklas. Barn som lärt sig leka klarar bättre av svårare påfrestningar senare i livet. Leken har en läkande förmåga (Gunilla)

Leken främjar barns utveckling och lärande. Genom att leka stimuleras fantasi, inlevelse, kommunikation och även förmågan att samarbeta med varandra. Genom leken får barn möjligheter att uttrycka och bearbeta olika upplevelser, erfarenheter och även känslor. Barn får till sig kunskap genom lek, socialt sampel och skapande. (Saga)

Detta kan vi känna igen i Jean Piagets teorier om lek där Piaget menar på att barnen i det pre-operationella stadiet utvecklar fantasi och kreativitet samt i det konkret-pre-operationella stadiet utvecklar förståelse för regler i form av regellekar. Detta är det första stadiet mot vuxenlivet där man styrs av etik och moral.

30

6.6 Pedagogens roll i leken

Pedagogerna håller med Pramling Samuelsson och Sheridan (2006) som menar att pedagogerna kan vara ett stöd för barnen i deras lek.

Viktigt att vi som vuxna finns tillgängliga och ibland har ”ögon i nacken” så att vi kan förebygga eller upptäcka dem som står utanför och har svårt att bli delaktiga i leken. (Lena)

Leken ger både barnen och pedagogerna olika möjligheter, en viktig fördel för pedagogerna är att lära känna barnen ännu mer genom lek vilka som till exempel skäms, vilka som är mer aktiva, vilka som känner sig utanför. (Saga)

Vidare menade pedagogerna att det är viktigt att pedagogerna finns som ett stöd ifall någon skulle hamna utanför och inte fick delta. Detta menar även Niss och Söderström (1996) som skriver att pedagogerna ska hjälpa barnen till lek med varandra. Detta är viktigt eftersom en del barn har lätt för att hamna utanför och inte vågar ta initiativ till att lek med sina kamrater.

31

7. Slutsats

Efter att vi gått igenom resultatet av våra intervjuer samt kopplat dem till vår teoribakgrund är det ingen skillnad mellan pedagogerna oavsett ålder, kön eller yrkesbehörighet. Vårt syfte med uppsatsen är att se hur pedagoger på olika förskolor med olika bakgrunder förhåller sig till leken och hur väl de använder sig av den. Detta fick vi svar på då vi kan se att resultatet av våra intervjuer visar att leken och dess betydelse för barnen i olika aspekter är välförankrad i alla de pedagoger vi har intervjuat. Alla säger att de använder sig av leken på något sätt och att leken är viktig. Det handlar om allt från sånger och ramsor till spel i undervisningen. De menar att barnen lär sig mycket genom leken och precis som vi nämnt innan så är det fantasin som sätter gränser för hur mycket man kan använda leken i förskolan. Leken hjälper barnen att utvecklas dels vad det gäller fantasi, och kreativitet samt utveckla sin sociala kompetens, empati och även konflikthantering. Detta är viktiga aspekter som förbereder barnen inför det kommande vuxenlivet. Pedagogerna vi intervjuade menade fortsättningsvis att de jobbar med leken som ett medel så mycket som möjligt. De ansåg att leken är en viktig del av barnens barndom samt för deras inlärningsförmåga.

Vidare var vårt syfte att ta reda på vilken betydelse leken har för barns lärande och det vi kunde se ur vårt resultat samt ur vår teoribakgrund är att leken är det optimala verktyget för lärandet då leken är en naturlig del av barndomen. En del av våra intervjupersoner framhävde att det är pedagogens tankar bakom leken och hur han/hon använder sig av den som är betydande för hur barnen tar till sig leken och innehållet i den.

Något som vi kunde se som ett gemensamt drag hos de pedagoger vi intervjuade var att många av dem markerade att de inte ville kalla det man gör i förskolan för undervisning.

32

Då vi formulerade frågan tänkte vi inte på ordet undervisning som något säreget ord för skolan utan som ett allmänt ord för det vi som pedagoger gör i undervisningssyfte. Men även dessa pedagoger var överens om att leken var viktig för barns inlärning.

Slutsatsen vi drar efter att ha avslutat vår undersökning är att leken betydelse är och förblir avgörande för barns inlärning och utveckling. Vi ser framemot att använda leken som ett naturligt redskap för att nå våra kommande elever i vår framtida yrkesroll.

33

8. Diskussion

Precis som de pedagoger vi har intervjuat anser vi att leken har en stor roll för barns inlärning och utveckling och känner ett genuint intresse för leken i förskolan. Vi anser att leken är ett naturligt fenomen som barn ständigt använder sig av och ser därför leken som en given ingång för kunskap och interaktion.

Under arbetets gång har vi sett att leken är viktig och att pedagogerna vi intervjuade använder sig av leken som redskap för barns inlärning dagligen. Detta anser vi är positivt eftersom forskning och teorier tydligt visar att leken är en viktig aspekt under barnens uppväxt. Lekens innehåll utvecklar så många viktiga beståndsdelar som förbereder dem inför vuxenlivet samt spelar stor roll för andra aspekter så som fantasi, kreativitet, social kompetens etcetera.

Inför vår framtida yrkesroll känner vi att leken är av stor vikt när det gäller barns inlärning. Genom leken kan vi gestalta, förmedla och förankra kunskaper som barnen behöver i sitt kommande vuxenliv samt under hela sin barndom. I enlighet med ovannämnda teorier och pedagoger kommer vårt mål vara att använda leken som ett redskap samt som en ingångskälla för att öppna upp och nå alla barns intresse och nyfikenhet.

8.1 Framtida forskning

Det resultat vi har fått i vår undersökning skulle mycket väl kunnat vara annorlunda om vi hade haft tid att observera pedagogerna med barnen med hjälp av en videokamera, samt om vi hade kunnat tala med barnen om hur lek används i förskolan. Vi tror att resultat då, hade blivit annorlunda eftersom många pedagoger säger det de tror att vi vill höra. Kanske hade man då kunnat se skillnader mellan svaren i intervjuerna och hur det var i verkligheten. Detta hade skapat mer djup och bredd i undersökningen.

34

Anledningen till att vi skulle vilja genomföra observationerna med hjälp av en videokamera beror på att det har underlättat arbetet då vi skulle gå igenom den information som man hade fått vid observationstillfället.

35

11. Referenser

Backman, Jarl (2008) Rapporter och uppsatser. Danmark: Studentlitteratur Bryman, Alan (2008) Social Research Methods. Italy: Oxford university press

Doverborg, Elisabeth, Pramling, Ingrid & Qvarsell, Birgitta (1989) Inlärning och utveckling. Stockholm: Utbildningsförlaget.

Fagerli Oddvar, Lillemyr Ole Fredrik & Söbstad Frode (2001) Vad är förskolepedagogik? Lund: Studentlitteratur

Gedin, Marika & Sjöblom, Yvonne (1995) Från Fröbels gåvor till Reggios regnbåge. Stockholm: Bonnier Utbildning AB.

Hjort, Marie-Louise (1996) Barns tankar om lek. En undersökning av hur barn uppfattar leken i

förskolan. Malmö: Graphic Systems AB

Hägglund, Kent (1989) Lekteorier. Arlöv: Berlings

Knutsdotter Olofsson Birgitta (1987) Lek för livet. Stockholm: HLS förlag Knutsdotter Olofsson Birgitta (1999) Lek för livet. Stockholm: HLS förlag

Lillemyr, Ole Fredrik (1990) Lek på allvar. Lund: Studentlitteratur

Niss, Gunilla & Söderström Anna – Karin (2006) Små barn i förskolan. Lund: Studentlitteratur.

36

Patel, Runa & Davidson, Bo. (2008) Forskningsmetodikensgrunder. Att planera, genomföra och rapportera en undersökning. Ungern: Studentlitteratur

Pramling Samuelsson, Ingrid & Sheridan, Sonja (2006) Lärandets grogrund. Danmark: Studentlitteratur

Skolverket (2005) Kvalitet i förskolan. Stockholm: Ljungbergs tryckeri

Skolverket (2009) Läroplan för förskolan Lpfö 98. Ödeshög: AB Danagårds grafiska Trost Jan (1997) Kvalitativa intervjuer. Lund: Studentlitteratur.

Trost, Jan (2007) Enkätboken. Polen: Studentlitteratur

Vetenskapsrådet. (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig

forskning. Utgiven av Vetenskapsrådet, www.vr.se.

Öhman, Margareta (2003) Empati genom lek och språk. Stockholm: Liber AB

http://www.ne.se/konkreta-operationernas-stadium, Nationalencyklopedin, den 15 januari 2011 kl 14:04

http://www.vgregion.se/upload/HoH/Hab/vad-ar-hab/broschyrer/rv-lekutv-infofolder-habgbg-101206.pdf den 15 januari 2011 kl 13:43

37

12. Bilaga 1

Intervju frågor: 1. Din ålder?

2. Vad har du för utbildning?

3. Hur många år har du jobbat inom yrket? 4. Vad är lek för dig?

5. Använder du lek i din undervisning? - Om nej, varför inte?

- Om ja, hur använder du lek?

6. Ser du skillnader mellan pojkar och flickors lek? - Om ja, vad är skillnaden?

7. Vad anser du att barn lär sig genom lek?

8. Anser du att leken är viktig för barnens utveckling? 9. Vad anser du att din roll i leken är?