• No results found

Romer och omvårdnad - En litteraturstudie om specifika faktorer av eventuell betydelse för romer i samband med omvårdnad

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "Romer och omvårdnad - En litteraturstudie om specifika faktorer av eventuell betydelse för romer i samband med omvårdnad"

Copied!
35
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Hälsa och samhälle

ROMER OCH

OMVÅRDNAD

EN LITTERATURSTUDIE OM SPECIFIKA

FAKTORER AV EVENTUELL BETYDELSE FÖR

ROMER I SAMBAND MED OMVÅRDNAD

CHRISTER SVENSSON

MARTIN SVENSSON

Examensarbete i omvårdnad Malmö högskola

46-55 p Hälsa och samhälle

Sjuksköterskeprogrammet 205 06 Malmö

(2)

ROMER OCH OMVÅRDNAD

En litteraturstudie om specifika faktorer av eventuell betydelse för romer i samband med omvårdnad

Christer Svensson Martin Svensson

Svensson, C & Svensson, M. Romer och omvårdnad. En litteraturstudie om specifika faktorer som kan ha betydelse för romer i samband med omvårdnad. Examensarbete i omvårdnad 10 poäng. Malmö högskola: Hälsa och samhälle, Utbildningsområde omvårdnad, 2005.

Omvårdnad av romer i vården orsakar många gånger konflikter och missförstånd. Syftet med föreliggande litteraturstudie var att undersöka vilka specifika faktorer som kan ha betydelse för romer i samband med omvårdnad. Teoretisk referensram för arbetet är Madeleine Leiningers Sunrisemodell. Metoden för litteraturstudien var att kvalitetsgranska sju vetenskapliga artiklar enligt Polits m fl (2001) kriterier för vetenskaplighet. Resultaten visar att flera faktorer har betydelse för romer i samband med omvårdnad, bl a Familj och släkt, Ålders- och könshierarki,

Fördomar och osämja, Kulturella värderingar och livsstil, och Hälsa och sjukvård. Det framgår tydligt att hälso- och sjukvårdspersonal kan förbättra och utveckla omvårdnaden av romer med hjälp av kulturella förkunskaper.

Nyckelord: gadje, hälso- och sjukvårdspersonal, kultur, litteraturstudie, omvårdnad, romer, Sunrisemodellen, transkulturell omvårdnad.

(3)

ROMANIES AND NURSING

CARE

A literature review on specific factors that may be of importance to romanies in conjunction with nursing care

Christer Svensson Martin Svensson

Svensson, C & Svensson, M. Romanies and Nursing Care. A literature review on specific factors that may be of importance to romanies in conjunction with nursing care. Degree Project, 10 credit points. Nursing program, Malmö University: Health and Society, Department of Nursing, 2005.

Nursing care of romanies within the health care system often causes conflicts and misunderstandings. The aim of the following revie w was to investigate what specific factors that may be of importance to romanies in conjunction with nursing care. The theoretical framework of the paper is Madeleine Leininger’s Sunrise Model. The methodology is based on a literature review consisting of seven articles, which have been reviewed according to scientific criteria set up by Polit et al (2001). The results show that several factors have an impact in conjunction with nursing care: Family, Age and Gender related hierarchies, Prejudices and Ill will, Cultural values and Lifestyle, and Health and Health Care. It is evident that increased cultural knowledge may improve and develop the competence of health care personnel, and improve the nursing care of romanies.

Keywords: gadje, health care personne l, culture, literature review, nursing care, romanies, Sunrise model, transcultural nursing care.

(4)

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

INLEDNING 4 BAKGRUND 4 Centrala begrepp 4 Romer 4 Omvårdnad 5 Transkulturell omvårdnad 6 Historisk bakgrund 6

Lagar och riktlinjer 7

Hälso- och sjukvårdslagen 8

Lagen om yrkesverksamhet på hälso- och sjukvårdens

område 8 Tidigare forskning 8 TEORETISK REFERENSRAM 8 SYFTE 11 Avgränsningar 11 METOD 11 Litteratursökning 11 Inklusionskriterier 12 Artikelgranskning 12 Databearbetning 12 RESULTAT 13 Familj och släkt 13

Ålders- och könshierarki 14

Fördomar och osämja 15

Kulturella värderingar och livsstil 16

Hälsa och sjukvård 17

DISKUSSION 19 Metoddiskussion 19 Datasökning 19 Databearbetning 20 Resultatdiskussion 20 Familj och släkt 20

Ålders- och könshierarki 20

Fördomar och osämja 21

Kulturella värderingar och livsstil 22

Hälsa och sjukvård 23

Framtida värde och vidare forskning 24

Slutsatser 24

REFERENSER 26

(5)

INLEDNING

Det moderna samhället idag blir allt mer mångkulturellt, och ställer nya krav på att kunna förstå och möta olika kulturer än som var fallet för bara ett par

decennier sedan.

Inom alla yrkesgrupper och samhällsskikt finns en kunskapsklyfta som måste fyllas med bättre information och förståelse för andra kulturer.

Hälso- och sjukvården har riktlinjer för den vård som skall bedrivas och ramar för vad som är god omvårdnad. Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) anger att vård skall ges till alla på lika villkor (SFS 1982:763).

HSL förutsätter att en hälso- och sjukvård särskilt uppmärksammar patienter som tillhör språkliga, etniska och religiösa minoriteter. Invandrarspecifika

sakkunskaper måste därför finnas inom hälso- och sjukvården (Ekblad m fl, 1996).

Den allmänna uppfattningen om kultur i vården är att den upplevs som abstrakt och svårgreppbar. För att kunna identifiera allmänsjuksköterskans kulturella omvårdnad har vi valt att inrikta oss på minoritetsgruppen romer. Vårt intresse för romer utvecklades i och med att vi kom i kontakt med denna folkgrupp under vår kliniska utbildning. Omvårdnad av romer i vården orsakar många gånger

konflikter och missförstånd pga bristande kunskap om romers kultur och traditioner.

BAKGRUND

I bakgrunden belyses centrala begrepp avseende studiens problemområde, historisk bakgrund, lagar och riktlinjer samt tidigare forskning.

Centrala begrepp

I detta avsnitt belyses romer, omvårdnad och transkulturell omvårdnad vilka är centrala begrepp för ämnesområdet.

Romer

I Nationalencyklopedin (Kultur, Nätupplagan, 2005) definieras begreppet kultur som en form i vilken en större grupp människor ordnar sin försörjning och organiserar gemensamma angelägenheter på samhällelig nivå. Romer (Romer, Nätupplagan, 2005) benämns som en folkgrupp utgörande en etnisk minorit et i de länder de lever. Av världens uppemot 20 miljoner romer finns ca 15 miljoner i Europa och av dessa finns två tredjedelar i dess östra del.

Koupilova m fl (2001) definierar romer som en etnisk minoritetsgrupp som ursprungligen härstammar från Indie n och lever i flera olika länder runtom i världen. Deras närvaro har varit dokumenterad sen 1100-talet, främst då i

Centraleuropa och forna Sovjetunionen där de först slog sig ner. Beskrivningarna av romerna går från fredlig samexistens till fatal diskriminering och förföljelse.

(6)

Leiningers (2002a) definition av romer är ett folk som kallar sig själva ”rom” vilket betyder ”folket”, eller så använder denna folkgrupp benämningen ”vi romer”. Detta gör de för att särskilja sig ifrån ”gadjes” och andra icke-romer. Begreppet gadje innebär för romer samtliga som inte tillhör den romska

folkgruppen. Gadjes anses dessutom utgöra ett hot mot den romska kulturen och sammanhållningen. Romerna ser världen som uppdelad i den romska världen och gadje-världen, eller den icke-romska världen. Denna uppdelning är en medveten strategi ifrån romernas sida för att skydda sin identitet, men utvecklades även för att romerna skulle kunna överleva som en etnisk folkgrupp. Romer talar

”Romani”, ett oskrivet språk baserat på sanskrit, som ej talas mer än i andra romers närvaro med syftet att bibehålla sin isolation från andra kulturer. Enligt Leininger definieras Kultur som inlärt mönster av livsstil, övertygelser, värderingar, normer, symboler, och handlingar av individer och grupper överfört från generation till generation.

Omvårdnad

I Nationalencyklopedin (Omvårdnad, Nätupplagan, 2005) definieras begreppet omvårdnad som att vårda någon, vanligtvis kroppsligt, under längre tid.

Omvårdnad omfattar de åtgärder som man inom ramen för vård och omsorg vidtar för att upprätthålla eller uppnå optimal hälsa och livskvalitet eller stödja henne inför döden. Omvårdnaden riktas mot de behov och problem som kan vara av såväl fysiologisk, sociokulturell som andlig karaktär och präglas av en helhetssyn på individen.

Omvårdnaden kan enligt Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS 1993:17) vara dels allmän, dels specifik. Allmän omvårdnad är oberoende av sjukdom och utförs av all personal inom hälso- och sjukvården men även av andra grupper i samhället såsom anhöriga. Specifik omvårdnad kräver specialistkunskaper vid särskilda sjukdomstillstånd, tex av patienter med svårartad cancersjukdom, trauman, etc.

I Kirkevolds studie (2000) definieras omvårdnadsbegreppet på följande sätt: ”Sjuksköterskans speciella arbetsuppgift består i att hjälpa en individ, sjuk eller frisk, att utföra sådana åtgärder som fordrar hälsa eller tillfrisknande (eller en fridfull död), åtgärder individen själv skulle utföra om han hade erforderlig kraft, vilja eller kunskap. Denna arbetsuppgift ska utföras på ett sätt som hjälper individen att så snart som möjligt återvinna sitt

oberoende.” (s 116)

Gustafsson (1997) påstår att en god omvårdnad är att bevara och befrämja den unika människans resurser till ett gott liv. Med ett gott liv menas hälsa,

välbefinnande, lycka och meningsfullt liv.

De som ger omvårdnad är enligt Nationalencyklopedin (Omvårdnad,

Nätupplagan, 2005) hälso- och sjukvårdspersonal, dvs yrkesgrupper definierade i Lagen om yrkesverksamhet på hälso- och sjukvårdens område (SFS 1998:531). I huvudgrupperna innefattas personer som har legitimation eller rätt att använda skyddad yrkestitel för vårdyrke, de som vid sjukhus mm medverkar i hälso- och sjukvård, de som i övrigt biträder legitimerad yrkesutövare vid patientvård, personal inom detaljhandel med läkemedel samt personal vid larmcentral. Både privat och offentlig verksamhet omfattas, och begreppet personal gäller även

(7)

anställda som är verksamma i egen regi och elever som deltar i vårdarbete. Hälso- och sjukvårdspersonal står under Socialstyrelsens tillsyn.

Transkulturell omvårdnad

I Nationalencyklopedin (Transkulturell omvårdnad, Nätupplagan, 2005) framgår att i och med den ökade immigrationen och integrationen av olika kulturer i det svenska samhället har Transkulturell omvårdnad blivit aktuell. Madeleine

Leininger, en amerikansk omvårdnadsforskare, utvecklade en vetenskaplig metod med inriktning mot transkulturell omvårdnad. Med hjälp av metoden utvecklade Leininger en teori som studerar olika kulturers tradition i vårdsituationer, liksom deras värderingar relaterade till hälsa och sjukdom. Här undersöks även

uppbyggnaden av kulturspecifika kunskaper inom området.

Enligt Gebru och Willman (2001) är transkulturell omvårdnad ett eget område inom omvårdnadsvetenskap, som fokuserar på jämförande studier och analyser av olika kulturer. Målet är att sjuksköterskan ska skaffa kunskap om likheter och olikheter kulturer emellan för att kunna ge kulturspecifik och kulturuniversell omvårdnad.

Leininger (2002b) anser att transkulturell omvårdnad är betydelsefull och tillämpas på jämförbara kulturella omvårdnadsvärderingar, övertygelser, och tillämpningar av individer eller grupper från liknande eller olika kulturer. Målet med transkulturell omvårdnad är att tillgodose kulturspecifika och universella omvårdnadstillämpningar för människors hälsa och välbefinnande, eller hjälpa dem bemöta ogynnsamma mänskliga förhållanden, sjukdom, eller död på ett kulturellt meningsfullt sätt.

För att omvårdnaden skall kunna bli kulturkongruent krävs, anser Gebru och Willman (2001), att sjuksköterskan har en djup förståelse för och kunskap om individualisering av omvårdnaden som ges till invandrare och flyktingar. Ett exempel på en omvårdnadsteori som kan ge sjuksköterskor en individspecifik kulturkongruent omvårdnad är Leiningers Culture care diversity and universality teori där Sunrisemodellen ingår.

Historisk bakgrund

Romerna är en minoritetsgrupp som finns över hela världen. Benämningen ”romer” bör föredras framför det vanligare ”zigenare” som ofta uppfattas

nedsättande eftersom det har en negativ klang (Lindgren & Sandström, 1996). Av världens uppemot 20 miljoner romer finns ca 15 miljoner i Europa och av dessa finns två tredjedelar i dess östra del. Någon gång under 900-1000-talen

utvandrade romerna från Indien. Sind och Punjab i dagens Indien och Pakistan är områden som romerna flydde ifrån när massakrer på befolkningen inleddes på 1000- talet. Anledningen till varför romerna utvandrade från Indien och Pakistan är dock fortfarande okänd, men social oro och hungersnöd kan vara orsaken till förflyttningarna, liksom en tidvis brutal islamisering (Romer - ursprung och äldre historia, Nationalencyklopedin, Nätupplagan, 2005).

Romer observerades för första gången med säkerhet i Europa 1322 på Kreta. Därifrån spred de sig sedan ut i Europa (Dimetri & Dimetri-Friberg, 2004). Romerna slog sig ned framförallt i Ungern, Rumänien, Slovakien, Bulgarien och före detta Jugoslavien, där de fortfarande utgör betydande minoriteter. Flertalet blev från början bofasta, och det är endast mindre grupper som har nomadiserat.

(8)

Romerna mottogs till en början med nyfikenhet och positivt intresse. De

uppskattades för sina färdigheter i smide, läkekonst, sång och musik, men denna inställning vände snart till den motsatta. Romerna bar annorlunda kläder, talade ett eget språk och markerade en tydlig distans till värdlandets folk, och detta verkade provocerande. I Europa på 1450-talet och i flera århundraden framöver utpekades romerna även som spioner och lakejer åt de fruktade turkarna (Romer - ursprung och äldre historia, Nationalencyklopedin, Nätupplagan, 2005).

I 1500-talets Europa ville man bli av med främmande folkgrupper och stiftade lagar som gjorde romerna laglösa. Man ville skapa etniskt, kulturellt och religiöst enhetliga stater där främmande folkslag och grupper skulle rensas ut. Romerna ansågs vara spioner och kristenhetens fiender, vilket innebar att en rättskaffens man kunde slå ihjäl en zigenare utan rättsliga påföljder. Förföljelserna och grymheterna under denna tid blev mönsterbildande för de rasistiska lagar och bestämmelser som nazisterna senare införde mot romer i Tredje riket. En halv miljon eller till och med det tredubbla antalet romer tros ha utrotats av nazisterna i olika koncentrationsläger, och i vissa länder mördades så gott som samtliga (Cederberg, 2004).

Svenskarnas syn på romer skiljer sig inte nämnvärt ifrån övriga Europas. De mottogs till en början väl men blev senare utsatta för diskriminering, mord och förföljelser. 1914 kom en förordning som förbjöd all romsk invandring, denna stadga avskaffades först 1954. 1934 kom en steriliseringslag som skärptes 1941 där framförallt ”tattare” och ”zigenare” ansågs som icke önskvärda. Totalt fanns det 2002 ca 30 000 personer med romsk bakgrund och av de så kallade

utomnordiska romerna har Malmö den största koncentrationen (Romernas svenska historia, Nationalencyklopedin, Nätupplagan, 2005).

Numera bor romerna i lägenheter och lever som de flesta andra i Sverige.

Däremot har romer fortfarande svårt att få arbete, eftersom fördomar fortfarande existerar. Stora arbetsinsatser har gjorts av svenska myndigheter för att förbättra romernas situation. Skolgången för de äldre romerna har varit bristfällig pga att de förvägrats att gå i skolan av sina fö räldrar. Idag görs det stora insatser inom utbildning för barn och vuxna. Inom sjukvården säger sig romerna önska att personalen hade lite mer förståelse för att släktingarna vill komma på besök trots att de är många. Ett stort extra rum för anhöriga är ett ofta uttalat önskemål (Dimetri & Dimetri-Friberg 2004).

Situationen för romerna i Öst- och Centraleuropa har knappast förbättrats. Segregeringen och diskrimineringen är fortfarande stor. EU och FN har under senare år lagt fram alarmerande rapporter om diskrimineringen av framförallt romska barn (Cederberg 2004).

Lagar och riktlinjer

Många lagar och riktlinjer styr sjuksköterskans arbetsområde. Den mest

grundläggande är Hälso- och sjukvårdslagen (HSL). HSL består av riktlinjer för vad sjuksköterskor måste tänka på när det gäller god omvårdnad. I Lagen om yrkesverksamhet på hälso- och sjukvårdens område (LYHS) definieras vilka som innefattas under benämningen hälso- och sjukvårdspersonal.

(9)

Hälso- och sjukvårdslagen (SFS 1982:763)

Riktlinjer för vården är en god hälsa och lika vård för alla oavsett nationalitet, kön, inkomst och status. Vården skall ha god kvalitet och tillgodose patienternas önskningar och krav. Vården skall även vara lättåtkomlig. Det skall dessutom finnas tillräckligt med lokaler och personal skall finnas för att bedriva vård på ett bra sätt. Hälso- och sjukvårdslagen anger att det skall finnas åtgärder för att medicinskt förebygga, utreda och behandla sjukdomar och skador.

Lagen om yrkesverksamhet på hälso- och sjukvårdens område (SFS 1998: 531)

Lagens definition av "hälso- och sjukvårdspersonal" omfattar i princip alla som arbetar i offentlig och privat hälso- och sjukvård och som medverkar i vård av patienter. Det innebär att inte bara anställda vid sjukhus och andra

vårdinrättningar omfattas, utan också personal vid exempelvis apotek, larmcentraler och laboratorier.

I lagen räknas en rad allmänna skyldigheter för hälso- och sjukvårdspersonal upp, som till exempel

? att utföra arbetet i överensstämmelse med vetenskap och beprövad erfarenhet

? att ge patienten individuellt anpassad information om sitt hälsotillstånd och om de metoder som finns för undersökning, vård och behandling

? att rapportera till sin chef om en patient drabbats av eller utsatts för risk att drabbas av allvarlig skada eller sjukdom.

Tidigare forskning

Det finns gott om litteraturstudier och rapporter skrivna om romer i något samband med omvårdnad, dock ej vetenskapliga och baserade på forskning. Däremot är de empiriska studierna väldigt begränsade i antal.

TEORETISK REFERENSRAM

I denna studie används Sunrisemodellen som teoretisk referensram för att beskriva specifika faktorer i syfte att ge en bild av hur dessa påverkar omvårdnaden. Se figur 1 för svensk översättning av Sunrisemodellen.

Sunrisemodellen utvecklades av Madeleine Leininger för att ge hälso- och sjukvårdpersonal möjlighet att på ett enklare sätt förstå och hantera olika situationer som uppstår i mötet mellan skilda kulturer. Hon upptäckte under sitt arbete på 60- talet, att det fanns ett stort behov av att försöka utveckla någon form av teori för att kunna underlätta ett praktiskt användande inom omvårdnaden. Vidare insåg hon antropologins betydelse för omvårdnad, som fokuserar på mänskliga omständigheter (Leininger, 2002b, c).

Kulturell blindhet är en av de största faktorerna till att begränsa effektiva omvårdnadsbedömningar och åtgärder. Hälso- och sjukvårdspersonal ges

möjlighet att lättare se vilka bitar i det kulturella pusslet som missats om det finns någon form av teori eller mall att tillgå. Modellen fungerar som en visuell guide eller som en kognitiv karta för att ge hälso- och sjukvårdspersonal möjlighet att kunna skapa sig ett holistiskt perspektiv med många influenser på kulturell

(10)

omvårdnad av individer, familjer, grupper, institutioner, samhällen och olika hälso- och sjukvårdssystem. En av principerna i Sunrisemodellen är att hälso- och sjukvårdspersonalen ska vara medveten om sina egna kulturella fördomar.

Leininger hävdar att hälso- och sjukvårdspersonalen kommer att inse det centrala i att kunna göra en kulturellt anpassad bedömning för att kunna ge en

kulturkongruent omvårdnad (a a).

För att kunna få en tydlig och överskådlig bild över de olika begreppen utvecklade Leininger en modell. Den övre delen kan liknas vid en sol där de faktorer som påverkar människor och samhällen ligger som tårtbitar i modellen. Den kan tolkas som att varje bit måste studeras djupare för att identifiera omvårdnadsaspekter, och för att förstå människor och deras miljö. Modellen beskriver kulturella omsorgsskillnader och omsorgslikheter. Genom att använda Sunrisemodellen så har forskaren frihet att studera olika delar i modellen (a a).

Figur 1. Leiningers soluppgångsmodell, ur Gebru, 2003 s11.

Nedan följer exempel på olika typer av frågor som kan ställas utifrån de begrepp till vilken framförliggande studies resultat kunnat relateras.

(11)

Miljömässig kontext, språk & etnohistoria Kan du berätta något om din kulturella bakgrund? Var är du född och var har du växt upp? Berätta om dina föräldrar och deras ursprung. Har du och dina föräldrar levt i olika geografiska områden? Vilka språk talar du? Hur uttrycker du dina behov till hälso- och sjukvårdspersonalen? Hur vill du bli tilltalad av vänner och främlingar?

Släkt & sociala faktorer Vilka är de vårdande och ickevårdande människorna i ditt liv? Hur har din familj (eller grupp) hjälpt dig att förbli frisk eller sjuk? Ser du på din familj som en vårdande familj? Hur vill du att hälso- och sjukvårdspersonal vårdar dig?

Kulturellt betingade värderingar, övertygelser och livsstilar Kan du dela med dig av de värderingar och övertygelser som du vill att hälso- och

sjukvårdspersonal ska känna till för att kunna hjälpa dig att bibehålla hälsa? Ge oss exempel på ”god omvårdnad” baserad på dina värderingar och övertygelser.

Religiösa & filosofiska faktorer Hur hjälper religionen dig att möta kriser, handikapp eller döden? På vilket sätt kan religiösa helare eller hälso- och sjukvårdspersonal vårda dig, din familj eller vänner? Vilka spirituella faktorer behöver hälso- och sjukvårdspersonalen för att kunna passa in i din vård? Ekonomiska faktorer På vilka sätt tror du att pengar påverkar din hälsa och tillgång till vård? Anser du att pengar är en nödvändighet för en god hälsa? Utbildningsfaktorer Vilken utbildningsinformation, vilka värderingar och tillämpningar anser du vara viktigt för hälso- och sjukvårdspersonal att ha för att kunna ge en bra vård? Hur omfattande är din grundutbildning? Värdesätter du utbildning och hälsoinformation?

Naturlig (folklig) omsorg och Professionella omsorgs- och vårdhandlingar Vilka professionella omvårdnadstillämpningar eller attityder tror du har varit mest till hjälp för ditt välbefinnande inom sjukhuset eller i hemmet? Vad betyder hälsa, sjukdom och välmående för dig och din familj eller din kultur? Vilka folkliga eller professionella tillämpningar och vilken mat har bidragit till ditt välmående? Vilken mat är tabu eller förbjuden i din kultur? På vilket sätt har ditt förflutna eller dina tidigare upplevelser av sjukhusvistelser påverkat ditt tillfrisknande eller din hälsa? Vilka andra omvårdnadsfaktorer bör jag känna till som gör dig frisk?

Omvårdnadshandlingar På vilket sätt vill du bli vårdad på sjukhuset eller i hemmet av hälso- och sjukvårdspersonal? Vilken är din respektive din kulturs syn på omvårdnad? Vad anser du vara sambandet mellan god omvårdnad och bibehållandet av din hälsa? Vilka värderingar, övertygelser eller tillämpningar påverkar din syn på omvårdnad? Vilka orosmoment på sjukhuset eller i

hemmet påverkar ditt tillfrisknande eller välbefinnande? Vad mer skulle du vilja tillägga så att du kan få vad du anser vara god omvårdnad? Ge specifika exempel (a a).

Vissa av begreppen är av större betydelse än andra beroende på vilken kultur som bedömningen skall baseras på. Hälso- och sjukvårdspersonalen skall ta rollen som

(12)

en aktiv lyssnare och lärare, och deras egna professionella synsätt eller

uppfattning om vad hälsa och omvårdnad är bör komma i andra hand gentemot patientens (a a).

SYFTE

Syftet med föreliggande litteraturstudie var att undersöka vilka specifika faktorer som kan ha betydelse för romer i samband med omvårdnad.

Avgränsningar

Problemområdet beskrivs ur romers perspektiv.

METOD

För att svara på syftet genomfördes en litteraturstudie enligt Polit m fl (2001). En litteraturstudie definieras av dem som en kritisk översikt över den forskning som genomförts inom ett specifikt intresseområde. Nedan följer en beskrivning av tillvägagångssättet gällande sökning, granskning, bearbetning och analys av data.

Litteratursökning

Systematisk sökning har gjorts i databaserna Pubmed, CINAHL, Elsevier, MUSE, ELIN, LOVISA, Libris, Google och Medline. Artiklar som kunde besvara syftet fanns dock endast i Pubmed och Libris. Det visade sig vara svårt att finna omfattande empiriskt material som behandlade denna litteraturstudies

problemområde. Trots ett flertal sökningar i samtliga ovanstående databaser, med olika kombinationer av sökord, presenteras här enbart den sökning som lett till användbara artiklar (tabell 1). Sökningen genomfördes mars-april 2005.

Eftersom Pubmed i flera fall saknade artiklar i fulltext söktes istället respektive artikel upp i Libris med hjälp av ISSN- numret för att få en hänvisning till var de kompletta artiklarna gick att finna. Dessa gick att hämta på

Universitetsbiblioteket, Vårdvetenskapliga biblioteket, Social- och

beteendevetenskapliga biblioteket och Sankt Lars bibliotek, samtliga i Lund, och Medicinska centralbiblioteket i Malmö. Utöver de artiklar som hittades i Pubmed och Libris granskades dessa artiklars referenslistor systematiskt och på så sätt framkom ytterligare tre studier av vikt för arbetet. Dessa presenteras i tabell 1 under manuell sökning.

De sökord som användes var attitudes, attitude to care, beliefs, culture, delivery of health care, ethnic groups, gypsies, gypsy, gypsy travellers, health, health care, health occupations, health personnel, health status, nurse, nurses, nursing, nursing care, nursing reseach, patient, patient care management, patients, primary care, rom, romani, romanies, romany, transcultural nursing, traveller, travellers och values. Begränsningar gjordes till engelskspråkiga artiklar. Vad beträffar artiklarnas ålder har inga begränsningar gjorts i databassökningen eftersom forskning i detta ämne visade sig vara begränsad.

(13)

Tabell 1. Redovisning av artikelsökning.

Databas Sökord Träffar Lästa

Abstracts

Använda artiklar

Pubmed ”gypsies”(MeSH) AND ”travellers”(MeSH) AND ”health”

(MeSH)

19 9 1

Pubmed “health”(MeSH) AND “attitude”

(MeSH) AND “gypsies”(MeSH)

23 5 1

Pubmed “nursing”(MeSH) AND “gypsies”

(MeSH) AND “culture”(MeSH)

10 3 1

Pubmed “gypsy” AND “health care”(MeSH) AND “culture”(MeSH) 35 7 1 Manuell Sökning 11 6 3 Inklusionskriterier

För att välja ut relevanta artiklar har följande inklusionskriterier använts: Problemområdet skulle beskrivas ur romers perspektiv, vara vetenskapliga och genomförda med kvalitativa metoder.

Artikelgranskning

Kritisk granskning av materialet har gjorts enligt de kriterier som Polit m fl (2001) rekommenderar (bilaga 1) och sammanställt artikelgranskningen (bilaga 2)

därefter.

Databearbetning

När datasökningen var fullbordad lästes allt material var för sig för att sedan tillsammans gå igenom artiklarna för att finna svar på syftet. Varje enskild artikel sammanfattades utifrån syfte och resultat tills en tydlig bild av dess innehåll framkommit. Via det sammanfattade dokumentet hittades specifika faktorer som hade betydelse för romer i samband med omvårdnad. Under bearbetningen av dessa specifika faktorer utvecklades vissa mönster som bidrog till att svaren kunde grupperas i teman. Materialet har omformats och omarbetats under arbetets gång tills det känts färdigtematiserat. I resultatet presenteras de identifierade temana.

(14)

RESULTAT

Efter analys av de sju utvalda empiriska studierna har specifika faktorer som har betydelse för romer i samband med omvårdnad identifierats. Resultatet

presenteras efter de fem framtagna temana:

Familj och släkt, Ålders- och könshierarki , Fördomar och osämja, Kulturella värderingar och livsstil, och Hälsa och sjukvård.

Familj och släkt

I fem artiklar talas det om betydelsen av familjens närvaro och stöd vid sjukdom. Studien av Bodner och Leininger (1992) gjordes med avsikt att förklara

amerikanska romers kulturella livsvärld för att hjälpa sjuksköterskor förstå denna outforskade kultur, och att erbjuda vägledning till lämplig kulturell omvårdnad. Studiedesignen var kvalitativ och byggde på etnonursing- metoden. Studien genomfördes i tre olika romska distrikt i USA och författarna intervjuade 29 romer under en tid på tre till sex månader.

I denna studie framgick att varje rom har fyra lojaliteter och identiteter, nämligen hans eller hennes natsia (nation, stam, eller romsk grupp), kumpania (romer som reser tillsammans), vista (släkt), och dennes utbredda familj. Natsia är romernas identitetsgrupp, medan familjen utgör den grundläggande stommen.

I studien av Anderson och Tighe (1973) var syftet att öka sjukvårdspersonalens kunskap om hur man ger kulturanpassad omvårdnad till romer. Under en åtta månaders period etablerades, i USA, kontakter med åtta romska familjer. Det visade sig svårt för författarna att genomdriva studien i romsk hemmiljö, så intervjuerna och observationerna fortsatte i sjukhusmiljö.

De iakttagelser som framkom var att romer var nära knutna till både sina familjer och etniska tillhörighet. Familjerna var stora och kunde innehålla upp mot 12 familjemedlemmar per bostad, med tillhörande vänner och släkt som kom och gick som de ville.

I den amerikanska studien av Wetzel m fl (1983), där en romsk flickas insjuknande och familjens deltagande observerades, var syftet att hjälpa hälsovårdspersonalen i bemötandet och omvårdnaden av romska patienter, speciellt de som hamnat i kritiska situationer. Under denna tid uppstod mycket kommunikationsproblem, detta till följd av att inblandad personal inte hade kunskaper om vem som var familjens överhuvud. Studiedesignen var kvalitativ och byggde på intervjuer med familjemedlemmarna.

I artikeln beskrevs hur ett stort antal familjemedlemmar, inklusive gudmodern, följde med barnet under den följande sjukhusvistelsen.

Syftet med studien av Lehti och Mattson (2001) var att undersöka anledningarna till och mönstret i deltagandet bland romska kvinnor i primärvården, och att spegla romers hälsoproblem. Studiedesignen var kvalitativ och metoden grounded theory. Studien genomfördes på en vårdcentral i Sverige och författaren

observerade och intervjuade fyra romska kvinnor som ofta besökte vårdcentralen. Studien visade att en nära relation och en daglig kontakt med släktingar och vänner var vanligt förekommande. Om en släkting befann sig på sjukhus var det tvunget att minst en medlem från familjen var där.

(15)

Mandells studie (1974) gjordes för att ge mer kulturell information för att särskilja sjukvårdspersonalens dominanta hälsoattityder från romers, och att ge en bild av den romska kulturen och dess barnomsorg. Studiedesignen var kvalitativ och man använde sig av observationer och intervjuer med 92 romska familjer. Intervjuerna ägde rum på ett barnsjukhus i USA.

I denna undersökning framgick att när en av gruppmedlemmarna insjuknade kallades släkt och familj omedelbart dit för att stödja familjen. I den sjukes hem eller sjukhussal skapades uppståndelse pga det konstanta passerandet av

gruppmedlemmar. Graden av sjukdomstillståndet var avgörande för hur

omfattande stödet från familjen blev. För barn upplevdes sjukhusvistelsen som ett fängelse då de berövades familjens närvaro och blev oförmögna att interagera med sjukvårdspersonal och andra patienter.

Ålders- och könshierarki

Nedanstående fyra artiklar belyser betydelsen av ålder, kön och regler vid omvårdnad av romer.

I studien av Lehti och Mattson (2001) rapporterades att det fanns en tydlig

hierarkisk ordning inom romska familjer. De dominerande faktorerna var kön och ålder. Heder och respekt visades till de äldre medlemmarna, och de yngre tog hand om de äldre släktingarna.

I Bodners och Leiningers (1992) artikel framgick att den utbredda familjens beslutsfattande sköttes av de äldre dominanta männen. Eftersom ålder medförde stor respekt så inkluderades en äldre dominant kvinna i utvalda beslutsfattanden gällande familjen.

Mandell (1974) visade på att tillmötesgåendet och beroendet av vägledning ifrån de äldre hade stor betydelse för romer, och föräldrar sökte ofta rådgivning och medicinsk kunskap från en av deras erfarna medlemmar.

I studien av Pahl och Vaile (1988) var forskarnas syfte att dokumentera romska kvinnors och barns hälsoproblem, samt att rekommendera förbättringar inom hälso- och sjukvården för denna folkgrupp. Studiedesignen var kvalitativ och man använde ett standardiserat frågeformulär. Studien genomfördes på romska

boplatser i England där 263 romska mödrar svarade på frågeformulären. I artikeln framkom att den romska kulturen påtvingade en strikt skillnad mellan mannens och kvinnans värld, en skillnad som delvis återspeglade synen på den kvinnliga sexualiteten. Lehti och Mattson (2001) påvisade att kvinnor och barn var lågt rankade. Enligt Pahl och Vaile (1988) ansågs åtskiljandet av könen som lämpligt för de aktiviteter som berörde sexualitet i allmänhet och barnafödande i synnerhet. Romska kvinnor föredrog att förlösa sina barn på sjukhus och få fädrar hade sett ett barn födas. Amning var även traditionellt definierat som en aktivitet som inte borde iakttas av män, och detta kunde vara en anledning till att matning med nappflaska var vanligt förekommande bland romska mödrar. I Mandells (1974) studie visade det sig att äldre romska pojkar hade problem att acceptera direktiv från sjuksköterskor, eftersom inom den romska kulturen har kvinnor ingen bestämmanderätt.

Enligt Lehti och Mattson (2001) innefattade familjelivet många regler som var hierarkiska, och de romska kvinnorna hade fler regler att följa än männen. Om

(16)

reglerna bröts, så kunde en medlem lätt bli förkastad av kollektivet, och blodshämnder kunde äga rum. En romsk kvinna kommenterade detta:

”Olika saker sker som begränsar mitt liv. Det finns flera sådana exempel.” (s 447)

Fördomar och osämja

Följande fyra artiklar talar om att misstron och misstänksamheten påverkar omvårdanden.

I studien av Pahl och Vaile (1988) framgick att olikheter mellan romer och gadjes ledde till ett ömsesidigt motstånd där ingendera grupp ville mötas. Å ena sidan var många gadjes syn på romers ankomst till det moderna samhället, antingen

tillfälligt eller permanent, sett som ett hot mot deras egendom och miljö. Å andra sidan var romer tvungna att kämpa med gadjes aggressioner. Många hade även upplevt fientlighet från sjukvårdspersonal och lokala myndigheter. Det här gjorde romer misstänksamma mot det moderna samhällets sociala skyddsnät. Misstron mellan romer och den bosatta befolkningen ansågs delvis vara ett resultat av djupgående kulturella skillnader och delvis pga ekonomiska relationer mellan de två grupperna. Det fanns inte tillräckligt många godkända romska boplatser och några av de som fanns och var godkända visade sig vara otillfredsställande enligt lokala myndigheter. Denna situation bid rog till en del av det motstånd som rådde mellan romer och den lokala befolkningen, och mellan romer och lokala

myndigheter.

Anderson och Tighe (1973) fann att många romer levde på socialbidrag och stötte på flera problem pga fördomar gentemot romer, missförstånd av regler, ändrade eller felaktiga adresser, och svårigheter med skriftlig kommunikation.

I samma studie rapporterades att romer var tvingade till att manipulera

samhällssystemet för att få tillgång till grundläggande vård, och led ofta som ett resultat av deras oförmåga i att ta vara på så mycket som möjligt av de hjälpmedel som var tillgängliga för dem.

I Bodner och Leininger (1992) beskrev en rom sin upplevelse av sjukhuset så här: ”När vi kom till sjukhuset låste sjukvårdspersonalen in alla ägodelar precis som om vi skulle stjäla något.” (s 25)

I studien av Wetzel m fl (1983) observerades en romsk flickas insjuknande och familjens deltagande. Flickans sjukhusvistelse ägde rum i Baltimore, USA, där flickan senare avled. Enligt familjemedlemmarna hänvisade sjukvårdspersonalen hela tiden till eventuell stöldrisk och vandalisering trots att inga sådana stölder hade ägt rum, inte heller hade någon i personalen upplevt sådana problem i tidigare möten med romer. Trots denna oro, så skedde ingen vandalism eller materiella stölder. Romerna ansåg också att personalens uppträdande påverkades av deras felaktiga uppfattning om romsk kultur. Familjens reaktion över flickans död skiljde sig inte från andra familjers reaktioner.

Pahl och Vaile (1988) fa nn i sin studie en vanligt förekommande fördom då de hävdade att många människors bild av en typisk romsk boplats var ett område fullt av bilvrak, kasserade maskindelar, elektriska generatorer, upphängd tvätt och smutsiga barn. Å andra sidan innehöll bopla tser husvagnar vars interiör var

(17)

bekväm, attraktiv och skinande ren. Det var viktigt att se till helhetsperspektivet för att förstå och respektera romers livsstil.

Kulturella värderingar och livsstil

Nedanstående studier visar att romer önskar att bibehålla sin kulturella identitet, och detta gör de genom att avskärma sig ifrån det moderna samhället.

Enligt Bodner och Leininger (1992) har romer vägrat att bli en del av den amerikanska kulturen via integration trots stort tryck från icke-romer. De amerikanska romerna som kultur tenderade att betrakta världen som en klyfta mellan deras värld och icke-romvärlden. Romer var högst medvetna om sin livsstil och önskan att bibehålla en kulturell identitet, som skiljde sig ifrån gadjes livsstil, för sin kulturella överlevnad. Ett försök i att sträva mot individuell överlevnad och gruppöverlevnad skedde genom att de uppfattade världen utanför som ond och källan till deras problem.

I studien av Anderson och Tighe (1973) förklarade en romsk man att

”Du kan aldrig känna eller lita på någon om du inte lever med honom, förutom om han råkar vara exempelvis en doktor vars bakgrund du kan förutse.” (s 284)

I samma artikel rapporterades att romska barn avråddes av sina föräldrar att leka med gadje-barn. Detta var ett exempel på den medvetna önskan bland romer att skydda deras kulturella identitet och hemligheter från gadjes nyfikenhet. Pahl och Vaile (1988) påstod att romer hade en stark traditionell kultur med en sammanhållning och en egen rikedom, vilket stödde och bibehöll deras avstånd från det allmänna samhället.

De tre följande artiklarna ger en bild av ett folk som delvis består av permanent bosatta, men framför allt ett folk som flyttar regelbundet.

I sin studie förtydligade och utvecklade Pahl och Vaile (1988) bilden av romer som nomader: en del romer föredrog att flytta regelbundet, för att stanna här och där några dagar. Kanske bestämdes deras flyttar av hur mycket arbete och sysselsättning det fanns där, av att de ville besöka släkten, eller pga att de blivit flyttade av de lokala myndigheterna eller polisen. Andra romer ägde egen mark som de besökte säsongsmässigt, med eller utan tillåtelse. En del hade bosatt sig mer eller mindre permanent, antingen på egen mark, på platser som hade erbjudits dem av lokala myndigheter eller i kommunala bostadsområden.

Anderson och Tighe (1973) fann att den nomadiska livsstilen endast tillät romer att slå sig ner när de blivit drabbade av sjukdom och i sin tur blivit tvungna att hålla sig i närheten av sjukvården. Romers liv, enligt Lehti och Mattson (2001), karaktäriserades av oplanerade händelser genom att de ständigt förflyttade sig. Som en romsk kvinna uttryckte det:

”Det kanske händer att någon (av familjemedlemmarna) blir sjuk i Finland. Då måste vi resa dit och ta våra barn med oss.” (s 447)

(18)

Följande studier rapporterar om romers syn på vad som är rent och smutsigt, och innefattar strikta regler om hygien där menstruation och barnafödsel anses vara en oren period.

Enligt Lehti och Mattson (2001) så kommenterades ofta gränsen mellan vad som var rent och smutsigt. Skiljelinjen var skarp och att bli ansedd som smutsig var en skam och påverkade hela familjen. Renhetsriter var vanligt förekommande. En romsk kvinna citerades:

”En kvinna är smutsig för att hon menstruerar och bär på barn. Efter förlossningen får kvinnan inte vidröra någonting i hemmet, och att klä på sig framför en äldre person visar på bristande respekt.” (s 446-447) Pahl och Vaile (1988) fann i sin studie att den traditionella kulturen påtvingade strik ta regler om hygien. Kulturen skiljde mellan insidan av kroppen, som var ren, och utsidan som var smutsig. Detta medförde att stor möda måste läggas på att försäkra sig om att allt som gick in i kroppen måste vara rent.

I studien av Bodner och Leininger (1992) framgick att födsel, både under och sex veckor därefter, ansågs vara en tid av marime (förorenad eller oren period) för modern. Vanligtvis förlöstes barnen i hemmet, men under senare tid hade alltfler födslar på BB förekommit. I samma studie uttryckte romer sin oro över hur sjukvårdspersonalen hanterade marime.

I Mandells studie (1974) framkom att flickor som hade nått puberteten bar långa kjolar för att ordentligt dölja genitalier.

Nedanstående författare hävdar att romani inte är ett skrivet språk utan muntligt överfört från generation till generation, och att många romer är oförmögna att läsa och skriva.

Romer talade romani (Bodner & Leininger, 1992; Mandell, 1974; Anderson & Tighe, 1973). Enligt Bodner och Leininger (1992) var romani inte ett skriftspråk med nerskrivna dokument eller protokoll. Mandells studie (1974) visade att deras historier gick muntligen från generation till generation.

Anderson och Tighe (1973) fann att romers rörlighet starkt påverkade inskrivning till skolor och romska barns utbildning. Barnen blev därför ofta, liksom deras föräldrar, oförmögna att läsa och skriva.

Hälsa och sjukvård

I flera artiklar visades den försiktighet och rädsla som rådde bland romer gentemot sjukvården, och den rädsla som uppstod vid besök på gadjesjukhus. Mandell (1974) visade i sin studie att en roms kulturella paranoia gjorde att han tvivlade på andras intentioner och hans rädsla för medicinska behandlingar ökade. I studien av Anderson och Tighe (1973) rapporterades att hälsa var högt prioriterat bland romerna, och när sjukdom drabbade dem bad de om de skickligaste

specialisterna och erbjöd sig att betala nästan vilket pris som helst. Romer hade i allmänhet en misstro till hälso- och sjukvårdssystemet och försåg ibland

avsiktligen sjukvårdspersonalen med otillförlitlig information. Bodner och

Leininger (1992) redovisade att romer inte tyckte om att ge ut information om sitt folk till sjukvårdspersonal eftersom de kände att informationen kunde missbrukas

(19)

och användas mot dem. Det var för riskabelt att lämna ut sin identitet till

personalen utom vid akut sjukdom eller allvarliga kriser, och då bara i begränsad omfattning.

I samma studie uttryckte en romsk familjemedlem sin oro:

”att gadjesjuksköterskor och läkare inte förstår oss och våra behov.” (s 25) Andra intervjuade romer bekräftade sin syn på hälso- och sjukvården:

”Vi förlitar oss på vår egen medicin, vård, och behandlingar för vi kan inte lita på gadjes. Vi vet inte vad de kommer att göra med oss.” (s 25)

Flertalet av de intervjuade kommenterade detta:

”Vi besöker endast sjukhuset när vi är akut sjuka och när vi inte kan hantera våra egna hälsosituationer. Det är för farligt och osäkert att gå till gadjesjukhus.” (s 25)

I Andersons och Tighes studie (1973) framkom att romers hälsoattityder innefattade två kategorier: akutvård (som de främst använde) och preventiv och uppföljande vård (som de var dåliga på att använda). För romer var medicin och medicinsk hjälp till för att bota och inte för att förebygga. I situationer där botemedel inte var tillgängligt kunde detta leda till frustration, misstro, och upphörd uppföljning av vården.

Enligt nedanstående artiklar skiljer sig romers syn på hälsa från den allmänna sjukvårdens.

I studien av Thomas m fl (1987) var syftet att ta fram information om romer eftersom de innebar speciella svårigheter vid inläggningar på sjukhus, och att rapportera vilka vanligt förekommande medicinska avvikelser romer hade.

Studiedesignen var kvalitativ och man använde sig av observationer och intervjuer med 58 ame rikanska romer. Intervjuerna utfördes på en medicinsk klinik i USA. I studien framgick att i den romska kulturen likställdes fetma med styrka medan att vara smal var ett svaghetstecken. Dieten var utomordentligt fettrik, och salt och socker konsumerades i stora kvantiteter. Fysisk träning utövades ej, eftersom detta försök till personlig förbättring ansågs som en självisk handling då den tog upp tid som skulle ägnas åt familjen.

Romers hälsostatus visade en hög prevalens av högt blodtryck (Thomas m fl, 1987; Mandell, 1974; Anderson & Tighe, 1973), hyperlipidemi (Thomas m fl, 1987), och diabetes typ två (Mandell, 1974). Däremot ansågs diabetes vara mindre vanligt pga förbättrade behandlingar de senaste 40-50 åren (Thomas m fl, 1987). Enligt Lehti och Mattson (2001) sökte romska kvinnor främst vård pga nack- och axelsmärtor. De led även av huvudvärk och depressioner.

Nedanstående artiklar visade att romska barn inte var vaccinerade i samma utsträckning som övriga befolkningen.

I studien av Anderson och Tighe (1973) framgick att bland bosatta romska familjer var en del barn vaccinerade, men så var inte fallet bland de rörliga familjerna.

(20)

Mandell (1974) rapporterade att romer med begränsad uppfattning om sjukdom vägrade att vaccinera sig och sökte endast medicinsk vägledning i den icke-romska världen pga dess uppenbara botemedel.

I Bodner och Leininger (1992) beskrevs sederna kring döden och sorgen.

Släktingar från flera platser i landet kom för att vara med den döende eller döde. Under tre dagar måste alla romer sörja genom att vara i närheten av den döde. Under denna tid kunde det hända att en rom inte badade, rakade sig, bar smycken, eller bytte kläder. Efter tre dagar ägde begravningen rum. Vårdbegreppen att vara med och vara närvarande var av stor vikt för romer.

I studien av Wetzel m fl (1983), där en romsk flickas insjuknande och familjens deltagande observerades, visades hur familjemedlemmarna klargjorde att neurokirurgen var tvungen att tala med de äldre för att få tillåtelse att operera flickan. Familjemedlemmarna hindrade kirurgen från att tala med flickans föräldrar. Kirurgen fick tillåtelse från de äldre, som i sin tur såg till så att fadern signerade det skriftliga medgivandet. Sjukvårdspersonalen betonade vikten i att föräldrarna fick se sin flicka och förstå allvaret i barnets tillstånd, men de äldre tillät inte sjukvårdspersonalen att tala med föräldrarna. När flickan senare avled blev läkaren tillsagd av de äldre att flickan inte fick obduceras. När läkaren frågade om det var möjligt att diskutera en obduktion så mumlade familjen på sitt hemspråk, och de äldre svarade att ens ämnet kom på tal stred mot deras religion.

DISKUSSION

Diskussionen är uppdelad i metod- och resultatdiskussion. Metoddiskussionen belyser bl a brister i litteraturstudiens genomförande, och resultatdiskussionen syftar till att resonera kring de resultat som framkommit och dra paralleller mellan dessa och den teoretiska referensramen.

Metoddiskussion

I metoddiskussionen belyses tillvägagångssätt avseende datasökning, databearbetning och analys.

Datasökning

Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka vilka specifika faktorer som kan ha betydelse för romer i samband med omvårdnad. För att uppnå syftet söktes vetenskapliga artiklar i de databaser som omnämns i metodavsnittet. I ett tidigt stadium observerades att det var svårt att finna artiklar som motsvarade studiens syfte. Pubmed var den enda databas där användbara artiklar gick att finna. Material som söktes manuellt via artiklarnas referenslistor har även använts. En del av de funna artiklarna var av äldre datum, den tidigaste ifrån 1973. Av de nyare artiklarna var den senaste skriven 2001. Det kan diskuteras ifall de äldre artiklarna brister i aktualitet men eftersom det refereras till dessa i de senare artiklarna gjordes bedömningen att de tidiga ändå var relevanta för arbetet. Det faktum att samma artiklar ständigt återkommit i sökningar och referenslistor kan tolkas som att det mest relevanta materialet inom problemområdet för denna

(21)

studie framhävts. Ett kritiskt förhållningssätt har använts till allt studerat material. De använda artiklarna är samtliga empiriska studier, övriga har uteslutits.

Databearbetning

Denna litteraturstudie bygger på kvalitativt material och grundar sig på tolkningar av de olika artikelförfattarnas tolkningar. Litteraturstudiens tillförlitlighet bör därför betraktas utifrån hur dessa tolkningar gjorts. Med detta i åtanke har förhållningssättet varit så sakligt som möjligt gentemot det använda materialet. Madeleine Leininger är den främsta forskaren med inriktning på kulturbaserad omvårdnad. Valet av Sunrisemodellen som teoretisk referensram grundar sig i att denna modell passar bra för studiens syfte och problemområde. Flera av denna modells begrepp kan appliceras på de framkomna temana i föreliggande studie, såsom:

- Miljömässig kontext, språk och etnohistoria - Släkt och sociala faktorer

- Kulturellt betingande värderingar, övertygelser och livsstilar

- Religiösa och filosofiska faktorer - Ekonomiska faktorer

- Utbildningsfaktorer - Naturlig (folklig) omsorg - Omvårdnadshandlingar

- Professionella omsorgs- och vårdhandlingar

Resultatdiskussion

I resultatdiskussionen diskuteras de teman som presenteras i resultatet och paralleller dras till den teoretiska referensramen på s 8-11.

Familj och släkt

I artiklarna av Bodner och Leininger (1992), Anderson och Tighe (1973), Wetzel m fl (1983), Lehti och Mattson (2001) och Mandell (1974) talas det om

betydelsen av familjens närvaro och stöd vid sjukdom.

Det är viktigt att hälso- och sjukvårdspersonale n är beredd på att hela familjer kan komma att närvara under den romska patientens sjukhusvistelse eftersom det ligger i romers natur att besöka och stödja sin inlagde släkting. Detta kanske bör respekteras, annars kan omvårdnadsförloppet påverkas negativt, i form av att samarbetet brister. Samtidigt bör personal se till så att hänsyn tas till övriga patienter.

Detta överensstämmer med Leiningers tankar om ”släkt och sociala faktorer”. I hennes Sunrisemodell betonas vikten av familjens roll vid sjukdom, samt vilka som är de vårdande och ickevårdande människorna i en romsk patients liv (Leininger, 2002b, c).

Ålders- och könshierarki

Fyra artiklar (Lehti & Mattson, 2001; Bodner & Leininger, 1992; Mandell, 1974; Pahl & Vaile, 1988) belyser betydelsen av ålder, kön och regler vid omvårdnad av romer.

(22)

Åldersfaktorn kan vid omvårdnad av romer ha stor betydelse, eftersom ålder medför respekt. I det avseendet har de äldre familjemedlemmarna större inflytande på gruppens beslutsfattanden. Detta är av vikt att känna till för att missförstånd i omvårdnaden ej ska ske, i form av att sjukvårdspersonalen tilltalar ”fel” familjemedlemmar för att rapportera om sjukdomstillståndet av patienten. Vid omvårdnad av romer kan även könsfaktorn ha stor betydelse. Romernas särskiljande av mannens och kvinnans status inom gruppen kan vara viktig att respektera så att konflikter ej uppstår. Ett exempel på en sådan

omvårdnadssituation är vid undersökningar av den romska kvinnan där mannen är närvarande. Då bör hälso- och sjukvårdspersonalen ta hänsyn till att mannen bör lämna rummet innan undersökningen påbörjas, för att minska risken att

missförstånd uppstår. Om patienter och anhöriga samarbetar med hälso- och sjukvårdspersonalen så kan hälsoarbetet fortflyta lättare.

Det är viktigt för en rom att följa de kulturella regler som är uppsatta för honom. Om hälso- och sjukvårdspersonalen i en omvårdnadssituation tvingar en romsk patient att frångå sin kulturs regler kan detta få större konsekvenser än vad man kan föreställa sig.

Leininger betonar utifrån Sunrisemodellen, under begreppet ”kulturellt betingade värderingar, övertygelser och livsstilar”, vikten av att införskaffa information om romers värderingar och övertygelser för att hälso- och sjukvårdspersonal ska kunna hjälpa patienten att bibehålla hälsa. Det gäller även att klargöra vad som patienten anser vara ”god omvårdnad” (Leininger, 2002b, c).

Fördomar och osämja

Artiklarna av Pahl och Vaile (1988), Anderson och Tighe (1973), Bodner och Leininger (1992) och Wetzel m fl (1983) talar om att misstron och

misstänksamheten påverkar omvårdanden.

När hälso- och sjukvårdspersonal uppträder fientligt gentemot romer genom att gå in i en omvårdnadssituation med förutfattade meningar, eller när romer visar avståndstagande gentemot gadjes kultur så kan omvårdnadens kvalitet bli begränsad. Ett exempel på vad en sådan situation kan leda till är bristande kommunikation och samarbete mellan vårdpersonal och patienten.

Pahl och Vailes (1988) och Anderson och Tighes (1973) studier talar även om sociala och ekonomiska skillnader i samband med fördomar och osämja. Även om det inte går att koppla sociala och ekonomiska skillnader direkt till omvårdnad är det av vikt att nämna dessa två faktorer eftersom de kan utgöra en bakomliggande orsak till att fördomar och osämja uppstår. På så sätt kan detta få betydelse för romer i samband med omvårdnad.

Leininger betonar utifrån Sunrisemodellen, under begreppet ”Miljömässig kontext, språk & etnohistoria”, betydelsen av att ha kännedom om romers kulturella bakgrund, tex födelseplats, ursprung, traditioner och språk. Detta är av vikt för att minska risken för att hälso- och sjukvårdspersonal går in i en

omvårdnadssituation med fördomar. Leininger talar även om, under begreppet ”ekonomiska faktorer”, pengars inflytande på hälsan (Leininger, 2002b, c).

(23)

Kulturella värderingar och livsstil

Bodner och Leiningers (1992), Anderson och Tighes (1973) och Pahl och Vailes (1988) studier visar att romer önskar att bibehålla sin kulturella identitet, och detta gör de genom att avskärma sig ifrån det moderna samhället.

Det är av vikt för hälso- och sjukvårdspersonalen att känna till romers önskan att bibehålla sin kulturella identitet. Romers livssyn kan ha betydelse för

omvårdnaden eftersom detta kan medföra svårigheter för hälso- och

sjukvårdspersonal att komma nära inpå romer. Ett exempel på detta är när hälso- och sjukvårdspersonalen inte får fram den information som krävs för att kunna ge god omvårdnad. Informationen kan gälla tidigare hälsoproblem,

läkemedelsallergier, tidigare utförda behandlingar etc.

Pahl och Vaile (1988), Anderson och Tighe (1973) och Lehti och Mattson (2001) ger en bild av ett folk som delvis består av permanent bosatta, men framför allt ett folk som flyttar regelbundet.

Det kan vara av värde för hälso- och sjukvårdspersonalen att känna till romers nomadiska livsstil i omvårdnadssituationer, eftersom regelbundna flyttar innebär att de inte alltid har fasta adresser och/eller telefonnummer. Detta kan medföra svårigheter att få kontakt med och skicka ut information till patienten, där förebyggande och uppföljande vård blir svår att tillgodose.

Studierna av Pahl och Vaile (1988), Lehti och Mattson (2001), Bodner och Leininger (1992) och Mandell (1974) rapporterar om romers syn på vad som är rent och smutsigt, och innefattar strikta regler om hygien där menstruation och barnafödsel anses vara en oren period.

Det är av stor betydelse för romsk kultur att marime respekteras, eftersom detta begrepp utgör en central roll i romers liv. Hälso- och sjukvårdspersonalen bör därför ha kännedom om denna specifika faktor för att inte omedvetet försätta en romsk patient i en obekväm situation. Detta kan leda till att patientens och anhörigas förtroende för sjukvårdspersonalen brister.

Bodner och Leininger (1992), Mandell (1974) och Anderson och Tighe (1973) hävdar att romani inte är ett skrivet språk utan muntligt överfört från generation till generation, och att många romer är oförmögna att läsa och skriva. Anderson och Tighe (1973) går även in på anledningen till att många romer är oförmögna att läsa och skriva.

Dessa påståenden kan ha betydelse för omvårdnaden eftersom språket som kommunikationsmedel är en viktig del för förståelsen mellan hälso- och sjukvårdspersonal och patienter. Ett exempel på konsekvenserna av detta är en romsk mors oförmåga att läsa instruktionerna på ett recept, som applicerar en vårtborttagande medicin generöst på sin lilla flickas kropp med andra gradens brännskador som resultat.

Leininger betonar utifrån Sunrisemodellen, under begreppet ”världsbild” vikten av att hälso- och sjukvårdspersonal förstår hur romer ser på världen omkring sig. Under begreppet ”Miljömässig kontext, språk & etnohistoria” samt ”Kulturellt betingade värderingar, övertygelser och livsstilar” belyses betydelsen av att ha kännedom om romers kulturella bakgrund. Under ”utbildningsfaktorer” talar

(24)

Leininger om betydelsen att känna till patientens utbildningsnivå, tex läs- och skrivkunnighet (Leininger, 2002b, c).

Hälsa och sjukvård

Mandells (1974), Bodner och Leiningers (1992) och Anderson och Tighes (1973) studier talar om den försiktighet och rädsla som råder bland romer gentemot sjukvården, och den rädsla som kan uppstå vid besök på gadjesjukhus.

Det kan vara av vikt att hälso- och sjukvårdspersonalen har kunskap om romers eventuella rädsla inför ett besök på gadjesjukhus liksom den misstro de eventuellt känner för personalen som arbetar där, därför att det kan bildas en klyfta mellan romer och icke-romer som måste övervinnas för att omvårdnadens kvalitet inte ska bli begränsad.

Anderson och Tighes (1973) studie visar att romer är sämre på att följa upp vården de erbjuds.

Att romer är sämre på att följa en uppsatt vårdplan kan eventuellt vara en faktor som har betydelse för omvårdnaden eftersom behandlingen inte hinner få den effekt hälso- och sjukvårdspersonalen önskar.

I artiklarna av Thomas m fl (1987), Mandell (1974), Anderson och Tighe (1973) och Lehti och Mattson (2001) skiljer sig romers syn på hälsa från den allmänna sjukvårdens.

Att ha en förkunskap om romers hälsostatus, samt varför den ser ut som den gör, kan vara av vikt att känna till för hälso- och sjukvårdspersonalen eftersom romers syn på hälsa skiljer sig från den allmänna sjukvårdens. Ett exempel på denna skillnad går att finna i Thomas m fl (1987) studie där forskarna talar om att en roms syn på fetma likställs med styrka samtidigt som det går att läsa, i samma studie, om den höga prevalensen av hyperlipidemi och diabetes som hälso- och sjukvårdspersonal dagligen arbetar för att förebygga. Detta, bl a, bör hälso- och sjukvårdspersonalen ta hänsyn till när de ger hälsofrämjande information. Anderson och Tighe (1973) och Mandell (1974) menar att romska barn inte är vaccinerade i samma utsträckning som övriga befolkningen.

Detta är av värde att känna till för hälso- och sjukvårdspersonal eftersom romer inte är immuna mot samma epidemiska sjukdomar, och försiktighet kan behöva iakttas vid omvårdnad av romer pga detta. Ett tydligare exempel på en

omvårdnadssituation är när ett romskt barn blivit biten av en hund och det visar sig att flickan inte tidigare fått vaccination mot tetanus.

I Bodner och Leininger (1992) beskrevs sederna kring döden och sorgen. Det kan vara av vikt att ha förståelse för och insikt i hur romer sörjer den döde eftersom sorgearbetet, som är en del av bearbetningsprocessen hos många, kan skilja sig från västerländska seder.

Detta överensstämmer med Leiningers tankar om ”naturlig (folklig) omsorg” ”omvårdnadshandlingar”, och ”professionella omsorgs- och vårdhandlingar”. I hennes Sunrisemodell, under dessa begrepp, betonas bl a vikten av att känna till

(25)

romers syn på omvårdnad, respektive hur de vill att omvårdnaden ska utföras. I Sunrisemodellen går även att läsa om ”Religiösa & filosofiska faktorer” där det är av värde att känna till hur romer ser på kriser, handikapp eller döden (Leininger, 2002b, c).

Vidare forskning

Målet med denna litteraturstudie var att för egen och andras del skaffa mer

kunskap inom området kulturbaserad omvårdnad av romer. Kunskapen om etniska minoriteter blir av allt större vikt för hälso- och sjukvårdspersonal när

befolkningen utgörs av allt fler olika kulturer. Förhoppningen är att den kunskap som framkommit i studien gällande romer ska gå att applicera på

omvårdnadssituationer i mötet med romer, och dessutom med andra

minoritetsgrupper som hälso- och sjukvårdspersonal kan möta i samhället och i yrkeslivet.

De flesta av de bearbetade studierna är utförda i USA (bilaga 2). Detta har möjligen sin grund i högre forskningsanslag. Resultaten är dock överförbara till svenska förhållanden. Artiklarna visar att omvårdnaden av romer inte skiljer sig nämnvärt mellan de länder som förekommit i studierna.

Den här studien vill uppmuntra till vidare forskning inom det undersökta

problemområdet. Det vore intressant att få mer kunskap om romer i samband med omvårdnad för att se om de funna faktorerna går att utöka för att bättre tillgodose romernas behov. Det behövs mer uppdaterade empiriska studier i detta ämne, eftersom de tillgängliga studierna börjar bli till åren.

Slutsatser

Hälso- och sjukvårdslagen anger att alla har rätt till god hälsa och lika vård oavsett nationalitet, kön, inkomst och status (SFS 1982:763) . Det moderna samhället idag blir samtidigt allt mer mångkulturellt, vilket medför att hälso- och sjukvårdspersonalen är i behov av att se över sina kunskaper i kulturbaserad omvårdnad. Omvårdnad av romer skapar många gånger konflikter och missförstånd pga bristande kunskap om romers kultur och traditioner.

Målet är att sjuksköterskan ska skaffa kunskap om likheter och olikheter kulturer emellan för att kunna ge kulturspecifik och kulturuniversell omvårdnad (Gebru & Willman, 2001).

Specifika faktorer som har betydelse för romer i samband med omvårdnad har undersökts. De funna faktorerna är Familj och släkt, Ålders- och könshierarki , Fördomar och osämja, Kulturella värderingar och livsstil, och Hälsa och sjukvård.

Under arbetets fortlöpande framgår det tydligt att hälso- och sjukvårdspersonal kan förbättra och utveckla omvårdnaden av romer med hjälp av kulturella förkunskaper. På så sätt minskar vi avståndet betydligt mellan vårdgivare och vårdtagare, vilket i sin tur underlättar samarbetet.

Förhoppningen är att hälso- sjukvårdspersonal ska ta till sig av studiens resultat och tillämpa det i omvårdnaden av romer och människor från skilda kulturer.

(26)

Enligt DeMarinis (1998) bör mötet mellan personal och patient vara ”ett möte mellan två människor med olika kulturell bakgrund, inte ett möte mellan två kulturer”. (s 30)

(27)

REFERENSER

Anderson, G & Tighe, B (1973) Gypsy Culture and Health Care. American Journal of Nursing, 73 (2), 282-285.

Bodner, A & Leininger, M (1992) Transcultural Nursing Care Values, Beliefs, and Practices of American (USA) Gypsies. Journal of Transcultural Nursing, 4 (1), 17-28.

Cederberg, I (2004) Världspolitikens dagsfrågor: Romerna i ett förändrat Europa. Stockholm: Utrikespolitiska Institutet.

DeMarinis, V (1998) Tvärkulturell vård i livets slutskede. Lund: Studentlitteratur Dimetri, S & Dimetri Friberg, G (2004) Svenska romer/zigenare. Stockholm: Författares Bokmaskin.

Ekblad, S, Janson, S, Svensson, P-G, (1996) Möten i vården – Transkulturellt perspektiv på hälso- och sjukvården. Stockholm: Liber Utbildning.

Gebru, K (2003) Kulturanpassad vård i livets slutskede. Delrapport 2003:4, Malmö: FoU-enhet för äldre.

Gebru, K & Willman, A (2001) Utbildning I transkulturell omvårdnad – en didaktisk modell för sjuksköterskeprogrammet. Malmö: Hälsa och samhälle. Gustafsson, B (1997) Bekräftande omvårdnad. SAUK – modellen för vård och omsorg. Lund: Studentlitteratur.

Kirkevolds, M (2000) Omvårdnadsteorier – analys och utvärdering. Lund: Studentlitteratur.

Koupilova, I, Epstein, H, Holcik, J, Hajioff, S & McKee, M (2001) Health needs of the Roma population in the Czech and Slovak Republics. Social Science & Medicine, 53, 1191-1204.

Kultur.

Nationalencyklopedin, definition på kultur.

>http://www.ne.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=233228&i_word=kultur< 2005-07-02.

Lehti, A, & Mattson, B (2001) Health, attitude to care and pattern of attendance among gypsy women – a general practice perspective. Family Practice, 18, 445-448.

Leininger, M (2002a) Essential Transcultural Nursing Care Concepts, Principles, Examples and Policy Statements. In Leininger, M & McFarland, M (2002)

Transcultural nursing, concepts, theories, research practice (3rd ed) New York:

(28)

Leininger, M (2002b) The Theory of Culture Care and the Ethnonursing Reseach Method. In Leininger, M & McFarland, M (2002) Transcultural nursing,

concepts, theories, research practice (3rd ed) New York: Mc Graw-Hill.

Leininger, M (2002c) Culture Care Assessments for Congruent Competency Practices. In Leininger, M & McFarland, M (2002) Transcultural nursing,

concepts, theories, research practice (3rd ed) New York: Mc Graw-Hill.

Leininger, M & McFarland, M (2002) Transcultural nursing, concepts, theories,

research practice (3rd ed) New York: Mc Graw-Hill.

Lindgren, L & Sandström, B (1996) Romer – En minoritet i många länder. Norrköping: Statens invandrarverk.

Mandell, F (1974) Gypsies: Culture and Child Care. Pediatrics, 54 (5), 603-607. Omvårdnad.

Nationalencyklopedin, definition på omvårdnad.

>http://www.ne.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=276010&i_word=Omv%e5rdna d< 2005-07-02.

Pahl, J & Vaile, M (1988) Health and Health Care Among Travellers. Jnl Soc. Pol., 17 (2), 195-213.

Polit, D, Beck, C, Hungler, B, (2001) Essentials of nursing research. Methods, appraisal, and utilization. Philadelphia: Lippincott.

Romer.

Nationalencyklopedin, definition på romer.

>http://www.ne.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=295043&i_word=Romer< 2005-07-02.

Romernas svenska historia.

Nationalencyklopedin, definition på romernas svenska historia.

>http://www.ne.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=295043&i_sect_id=29504302&i _word=Romer&i_history=1< 2005-07-02.

Romer - ursprung och äldre historia.

Nationalencyklopedin,definition på romer - ursprung och äldre historia.

>http://www.ne.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=295043&i_sect_id=29504300&i _word=romer&i_history=1< 2005-07-02.

SFS 1982:763, Hälso- och sjukvårdslagen. Svensk författningssamling, Stockholm, Liber

SFS 1998: 531, Socialstyrelsen, Lagen om yrkesverksamhet på hälso- och sjukvårdens område 1998. > http://www.sos.se/FULLTEXT/126/2002-126-2/2002-126-2.htm< 2005-07-02.

(29)

SOSFS 1993:17. Socialstyrelsens allmänna råd. Omvårdnad inom hälso- och sjukvården >http://www.sos.se/sosfs/search/consolidated.asp< 2005-07-02. Thomas, JD, Doucette, MM, Thomas, DC & Stoeckle, JD (1987) Disease, Lifestyle, and Consanguinity in 58 American Gypsies. The Lancet, 2, 377-379. Transkulturell omvårdnad.

Nationalencyklopedin, definition på transkulturell omvårdnad.

>http://www.ne.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=276010&i_word=Omv%e5rdna d< 2005-07-02.

Wetzel, RC, Dean, JM, Rogers, MC (1983) Gypsies and Acute Medical Intervention. Pediatrics, 72 (5), 731-735.

(30)

BILAGOR

Bilaga 1: Mall för artikelgranskning Bilaga 2: Artikelgranskning

(31)

Bilaga 1. Mall för artikelgranskning

Artiklarna har granskats enligt Polit m fl (2001). Vanligtvis skall en vetenskaplig artikel ha blivit granskad (peer reviewed) av andra forskare innan den accepteras för publicering. Läsaren ska även självständigt kritiskt granska innehållet och bör bilda sig en uppfattning om resultatet är användbart eller ej. För att underlätta granskningen har Polit m fl föreslagit vissa kriterier för de olika avsnitten. Titeln skall innehålla max 15 ord och spegla innehållet i artikeln.

Abstractet skall innehålla mellan 100 och 200 ord och svara på följande frågor; vad är författarnas frågeställning, vilken metod som används, vilka resultat man fick fram och hur dessa kan användas i praktiken. Läsaren skall kunna skaffa sig en uppfattning om vad artikeln innehåller. En del artiklar presenterar även de viktigaste begreppen som nyckelord.

Vad gäller introduktionen skall centrala fenomen beskrivas, syfte, frågeställningar och hypoteser framläggas samt tidigare forskning belysas. Om man har en

teoretisk referensram för arbetet beskrivs denna. Slutligen beskrivs varför man gjort studien och om det finns ett behov för densamma.

Metod avsnittet svarar på vilka metoder som använts för att svara på aktuell frågeställning och varför man valt denna metod. Man ska rättfärdiga sina val av tillvägagångssätt. Urvalet i studien presenteras, hur dessa valts ut samt bortfall. Studiedesignen beskrivs och forskarna förklarar hur de gjort för att undvika felkällor. Man förklarar hur datainsamlingen gått till och i vilken miljö detta gjorts. Formen för dataanalysen skall också beskrivas. Etiska aspekter för studien bör också tas upp.

De forskningsfynd man kommit fram till presenteras under resultat. I kvalitativa studier organiseras ofta fynden som identifierade teman. Ofta förekommer citat från datainsamlingen för att belysa viktiga aspekter.

I diskussionen skall slutsatser dras utifrån de resultat man hittat. Man resonerar kring resultaten, varför man fått fram just dessa och hur de eventuellt kan användas i praktiken eller till fortsatt forskning. Man frågar sig om de tendenser man sett kan generaliseras till en bredare befolkning. Svagheter med den egna studien och metodval belyses. Det är viktigt att veta att forskarna själva varit medvetna om och tagit hänsyn till detta i resultattolkningen.

Slutligen skall referenserna vara korrekta för att underlätta till vidare läsning och den bör vara aktuell.

Figure

Tabell 1. Redovisning av artikelsökning.

References

Related documents

this tool can process structured natural language requirements written according to a certain Given- When-Then template and create a model based on these requirements.. This

Detta kan även kopplas till Delegationen för romska frågor (SOU 2010:55) som menar att en ökad historisk kunskap om romerna kan bidra till förståelse för romers livsvillkor samt

An increase in crude oil price will in the short-run decrease oil consumption more in the developing countries of China, Brazil, and South Korea compared to the only

Efter kriget fanns ingen plan för att bistå romer som drabbats av nazisternas brott och många romer fi ck stanna kvar i internering även efter kriget. Romer fi ck inte heller

Ett oväntat problem som författarna stötte på var att även då specialanpassad utrustning fanns att tillgå kunde denna inte i alla fall användas till följd av bristande utrymme

Exempel på när teknik och omvårdnad förenas är vid en mammografi undersökning då patienten är orolig inför en svår diagnos kan röntgensjuksköterskan ägna sig åt omvårdnaden

Rumänerna vill till varje pris skilja anständiga rumänska medbor- gare från de föraktade romerna och har förklarat sig villiga att hjälpa Italien med att sortera ut romerna

Thornton och White (1999) konstaterar även de, att undervisning och information till patienten underlättas genom att man använder humor, inte minst för att den, som de säger,