Mäns bidrag till ökad jämställdhet i förskolan

    Lärande och samhälle  Barn unga samhälle           

Examensarbete i Barndom och lärande  

15 högskolepoäng, grundnivå 

 

 

Mäns bidrag till ökad jämställdhet i förskolan 

Förskolepersonals syn på manliga pedagoger i verksamheten utifrån ett  jämställdhetsperspektiv 

 

Men’s contribution to 

_​

enhanced gender 

_​

equality in 

preschool

  Preschool Personals views of male teachers in the organization from a gender perspective 

 

Filip Svensson 

 

 

Förskollärarexamen, 210 högskolepoäng   Examinator: Paula Wahlgren  Datum för slutseminarum: 16­06­02  Handledare: Ann­Sophie Mårtensson

 

Abstract 

  Syftet med studien är att undersöka förskolepersonals syn på vad män kan bidra för och med  jämställdheten i förskolan. Den metod som användes för att besvara detta syftet var en  kvalitativ intervjstudie. Det användes en intervjuguide med öppna frågor för att intervjua fem  anställda på en förskola i Malmö. Resultatet ifrån intervjuerna analyserades med hjälpa av en  omarbetad innehållsanalys. Slutsatsen som studien drar är att förskolepersonalen anser att  män kan tillföra både för att höja yrkets status och att detta i sin tur kan locka fler män till  yrket. Det fanns även en god erfarenhet av män i förskola och dem intervjuade såg  professionella män i yrket mer än kapabla att jobba där.    Nyckelord: Jämställdhet, manliga pedagoger, könsroller, egenskaper, erfarenheter 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Innehållsförteckning 

 

1 Inledning

4 

1.1 Syfte

5 

1.2 Tidigare forskning

6 

1.3 Teoretiska utgångspunkter

8 

1.4 Centrala ord och begrepp

10 

2 Metod och genomförande

11 

2.1 Metod

11 

2.2. Urval

11 

2.3 Genomförande

12 

2.4 Etiska ställningstagande

13 

2.5 Bearbetning

13 

3 Resultat 

15 

3.1 Jämställdhet

15 

3.2 Egenskaper

16 

3.3 Erfarenhet

19 

4 Diskussion

20 

4.1 Resultatdiskussion

20 

4.5.1 Jämställdhet

20

4.5.2 Egenskaper

21 

4.5.3 Erfarenhet

22 

4.2 Metoddiskussion

23 

4.6 Slutsats

24 

4.7 Vidare forskning

24 

Referenslista

25 

Bilagor

27 

Bilaga 1

27 

Bilaga 2

28 

Bilaga 3

29 

Bilaga 4

30 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

1. Inledning 

  Sverige har sen början av 1800­talet genomgått väldigt stora samhällsförändringar. Från att  ha varit ett enkelt bondesamhälle till industrisamhälle till det samhälle som vi lever i idag ett  informationssamhälle. Förskolläraryrket föddes tidigt 1800­tal som ett initiativ att forsla in  barn från gatorna för att skydda dem ifrån att bli tvingade att jobba i farliga fabriker som  växte fram under industrialiseringen i Sverige. Men även för att undvika barn som levde på  gatorna och försörjde sig genom snatteri och tiggeri. I takt med att fler fabriker byggdes  började kvinnorna i samhället att söka sig till jobben som skapades. Detta ledde till att barnen  som tidigare haft en moder som vårdade för dem hemifrån nu blev ensamma. Dessa barnen  behövde någon som tog hand om dem under dagarna och svaret blev att blev att det inrättades  fler förskolor (Broman, 1995). Det var under detta tidevarv normen att kvinnor tog hand om  barnen och stod för omvårdnaden och allt den innebar. Det hade dem gjort under  bondesamhället under tiden männen hade jobbat på åkrarna men det har dem även gjort under  århundraden tillbaka i tiden. Pågrund av normen som fanns i samhället om kvinnor blev det  naturligt när de första förskolorna öppnade att det var kvinnor som fick arbeta där (Broman,  1995).    Läroplanen (Skolverket, 2010) menar på att förskolan ska jobba för att motverka traditionella  könmönster samt könsroller. Men trots detta är det fortfarande än i dag en mycket större  andel kvinnor än män som praktiserar yrket, det är hela 96% kvinnor i förskolan (Statistiska  centralbyrån, 2014). utbildningsdepartementet säkerställer att forskning som har gjorts visar  att förskolan i många fall går emot läroplanen och istället för att motverka dessa mönster och  roller olyckligtvist stärker dessa (Utbildningsdepartementet, 2004). Syftet med denna studien  är att försöka belysa hur förskolepersonal ser på vad män kan tillföra till jämställdheten i  förskolan, då enligt utbildiningsdepertementet saknas detmän i förskolan och läroplanen  säger att förskolan ska motverka traditionella könsmönster samt könsroller.     Utbildningsdepartementet menar att män behövs för att inte ge barnen en skev bild av  omsorg, att visa att män och kvinnor kan stå för omvårdnad. En mer jämnlik könsfördelning  hade enligt utbildningsdepartementet förmodligen lett till en ökad trivsel bland de anställda 

(Utbildningsdepartementet, 2004). Den här intervjustudiens utgångspunkt är att skapa en bild  av hur förskolepersonal upplever män i förskolan och genom detta ta reda på om tankarna  kring om män skulle kunna tillföra något till yrket som förskollärare. Studien är ytterst  relevant och aktuell för mig som studieansvarig och som man i förskolan och jag hoppas med  denna studie kunna lysa ljus på ett tabulagt område och skapa en diskussion för framtida  forskning.    Intervjustudiens relevans gör sig tydlig i att medvetenhetsprocessen om hur  könsmakstrutkturer skapas är något som jämställdhetsarbetet kan ha mycket nytta av  (Utbildningsdepartementet, 2004). I läroplanen (Skolverket, 2010) står det att förskolan ska  visa omsorg och hänsyn till andra människor, liksom rättvisa och jämställdhet samt egna och  andras rättigheter skall lyftas fram och synliggöras i verksamheten. Vidare skriver  utbildningsdepartementet (Utbildningsdepartementet, 2004) att det krävs ett aktivt  synliggörande av varje pedagogs för givet tagna medvetna och omedvetna föreställningar,  förväntningar och handlingsmönster hos sig själv för att kunna börja jobba för att nå en  idealvision kring pedagogiskt arbete. En vision där barnets kön inte är en kategorisering som  ligger till grund för barnens valda aktiviteter utan där pedagogen bara utgår från barnets  enskilda utveckling (Utbildningsdepartementet, 2004).   

1.1 Syfte och frågeställning 

  Syftet är att _​undersöka förskolepersonals syn på hur manliga pedagoger kan bidra till ökad  jämställdhet i förskolan_​. För att kunna besvara detta syfte tog jag hjälp av dessa  frågeställningarna:     ● Vad upplever förskolepersonal att män har för roll i arbetet för ökad jämställdhet?    ● Hur beskriver förskolepersonal sina erfarenheter av manliga kollegor?    ● Hur resonerar förskolepersonal kring mäns egenskaper och hur dessa kan tillföra  något till verksamheten? 

1.2 Tidigare forskning 

  Tidigare forskning kring just detta förskolepersonalens syn på hur manliga pedagoger kan  bidra till ökad jämställdhet i förskolan är tämligen begränsad, den tittar ofta på anledningar  till varför det ser ut som det gör idag och försöker hitta en förklaring på det. En av dessa  forskarna är Christian Eidevald (2011)_​ ​som menar på att det framför allt har varit samhällets  normer och föreställningar som har låtit sig definiera yrket som förskollärare.  Förskolläraryrkets uppdrag har varit väldigt föränderligt med historien och lyckats spegla den  aktuella bilden som samhället hade av förskolan vid den tiden. Det mönstret har nu brutits  och förskolan speglar inte längre samhällets normer och föreställningar.    Utbildningsdepartementet (Utbildningsdepartementet, 2004) utredningar visar att ett vanligt  argument för att det behövs flera män i förskolan är att förskolan nu ses för kvinnlig och  barnen, speciellt pojkarna skulle kunna dra nytta av att se en manlig pedagog med dess  aktiviteter och synsätt. Att visa att det inte bara är kvinnor som kan arbeta med omsorg.  Vidare menar utbildningsdepartementet (Utbildningsdepartementet, 2004) att om förskolor  hade börjat rekrytera män till förskolan med detta argument hade dem riskerat att gå emot  läroplanen. Argumentet bygger på att förskolan behöver män just för att de är män vilket kan  leda till att män i förskola får en könroll. Enligt läroplanen (Skolverket, 2010) är det  förskolans uppgift att bryta och jobba emot dessa könsroller och könsmönster som skulle  kunna bildas och de som finns nu idag. Utbildningsdepartementet (Utbildningsdepartementet,  2004) menar på att män inte behövs i förskolan för att de är män utan att dem behövs för sina  pedagogiska kunskaper och för att barnen ska kunna skapa olika förebilder.     Eidevald_​ ​(2011) har en annan syn på vad män kan bidra till förkolan som yrke. Han menar på  att yrkeskategorier som klassas som kvinnliga och feminina är till exempel förskollärare,  barnskötare och sjuksköterska med mera. De få män som söker sig till dessa och liknande  yrken tenderar att på något sätt dra till sig uppmärksamhet och väcka intresse just pågrund av  att de är män. Eidevald (2011) tycker att argumenten för att det skulle behövas män i  förskolan är för att höja yrkets status är för att väldigt många kvinnodominerande yrken lider 

av låga löner, låg samhällsstatus samt dåliga utvecklingsmöjligheter. Men män behövs även  för att barn inte ska utsättas för en ensidigt feminin verksamhet.    Margareta Havung (2000) hade som syfte med sin studie att samla in empiri för att kunna  analysera samt beskriva manliga förskollärares arbete i förskolans verksamhet. Havungs  (2000) resultat skiljde sig från vad Eidevald säger men även vad utbildningsdepartementet  säger. Resultatet visade att män och kvinnor har olika erfarenheter och egenskaper. Resultatet  sa vidare dessa olika erfarenheter och egenskaper kom till nytta i arbetslag där män och  kvinnor jobbade ihop mot att bredda barnen upplevelse kring könsroller, att båda män och  kvinnor kan jobba med omsorg. Vad som även utmärkte sig var att det var naturligt för män  och kvinnor att falla in i olika roller. Att kvinnor tar större mer ledande roll i vissa aktiviteter  som bland annat att sy, baka och väva där männen tar ett steg tillbaka och intar en  överblickande roll. Dessa roller blir ombytta i aktiviteter där leken är ett stort fokus, männen  visar under dessa aktiviteter energi och kunskap medans kvinnorna tar ett steg tillbaka._​ ​Dessa  föreställningar kring att mannen skulle vara något speciellt i förskolan är dock enligt Havung  (2005) byggda på förutfattade föreställningar om könsmönster och könroller där män i  förskolan kopplas till något negativt och annorlunda. Jennifer _​Sumison (2005) menar dock i  sin internationella studie att en barnen i fråga inte kan se dessa påstådda roller som  pedagogerna tar. Barnen i studien behandlade eller såg inte den manliga pedagogen på något  annat sätt än vad de ser dem kvinnliga pedagogerna.      Det råder en brist på manliga förskollärare i de svenska förskolorna menar  utbildningsdepartementet (Utbildningsdepartementet, 2004) på. Om jämställdhet ska mätas  går det att göra i antingen kvantitativa former eller kvalitativa former. När något är jämnställt  efter kvantitativa former ska det finnas ungefär lika många i varje kön, om inte annat ska det  åtminstone vara en fördelning på 60/40 procent för att det ska räknas som jämnställt. Enligt  statistiska centralbyrån (2015) är det i dagens förskola cirka 4% män som praktiserar yrket.  Utbildningsdepartementet (Utbildningsdepartementet, 2004) menar på att jämställdhet går att  mäta men det finns även olika definitioner av det, regeringen (2015) beskriver jämställhet  som att det handlar om jämlikhet mellan män och kvinnor som ska ha samma möjlighet att  forma samhället och sina egna liv. _​Området omfattar bland annat  frågor som makt,  inflytande, ekonomi, utbildning, arbete och fysisk integritet. 

Eidevald (2011) tror på att teorin bakom att män inte söker sig till yrken som klassas som  feminina är bland annat låga löner och den låga samhällsstatus som medkommer. Med detta  menar han vidare att yrken där majoriteten av utövarna är kvinnor tenderar att gå efter detta  mönster med låga löner och låg samhällsstatus. Ett exempel som han nämner är yrket läkare  som för i tiden dominerades av män men som på senare tid har attraherat fler kvinnor. Med  dessa nya kvinnor till yrket har även lägre löner tillkommit och yrket läkare har därigenom  fått en lägre status, vilket Eidevald (2011) anser vara det största problemet. I en studie av  Oskar Granberg och Patrik Törnklev Mc Glinn (2015) undersöktes det vad personer med nära  anknytning till förskolan hade för uppfattningar, förväntningar och föreställningar det finns  kring män i förskolan. Studie kommer bland annat fram till anledningar till att män inte söker  sig till yrket pågrund av den låga lönen och yrkets status i samhället. Deras resultat kommer  att ställas mot mitt resultat i kapitlet diskussion. En liknande studie vars resultat även  kommer att ställas mot mitt är en studie gjord av Per Blomqvist och Robin Karlsson (2014)  som med syfte att beskriva och analysera föreställningar och förväntningar som det finns  kring män i förskolan och hur det kan upplevas att arbeta som man i förskolan. Studien  gjorde kvalitativa intervjuer och kom fram till att det finns en positiv inställning kring män i  förskolan och att männen kan spela en viktig roll i att förändra yrkets status.   

1.3 Teoretiska utgångpunkter 

  Yvonne Hirdman _​(2003)_​ ​har gjort sig känd genom sin genusteori som i grund och botten  grundar sig  att det två könen som finns blir isärhållna och att det ena könet, mannen, är det  över överordnade könet. Med att könen hålls isär av samhället menar Hirdman (2003) att män  och kvinnor men också det som kan komma att ses som något manligt eller kvinnlig ses som  varandras motsatser och hålls därför isär av samhället. Ett tydligt exempel på detta menar  Hirdman (2003) är arbetsmarknaden där olika yrken har blivit manliga eller kvinnliga där  män och kvinnor dominerar i olika sektororer. Till exempel omsorg som genomsyras av  femininitet respektive byggbranschen som där männen tydligt är det dominerande könet.  Hirdmans teori kommer att försöka användas för att kontrastera uppfattningen av män i  verksamheten mot Hirdmans tankar om män som överordnat kön och könens isärhållande.  Med Hirdmans (2003) genusteori skapas det däremot en kontrast när hon säger att män är 

högst upp i samhällshierarkin och ses som mer värdefulla än kvinnor som snarare ses som  avvikande och undantag om genusteorin ställs mot hur förskolan ser ut och hur klimatet ser ut  där män enligt utbildningsdepartementet (Utbildningsdepartementet, 2004) är en minoritet.  Enligt Eidevald (2011) är förskolan en kvinnlig domän som män söker sig bort ifrån och de få  män som praktiserar yrket blir ofta ifrågasatta för sitt yrkesval, män i förskolan ses sällan som  pedagoger utan som män. Detta mönster menar Eidevald (2011) är ett problem om det  fortsätter då det kan leda till att fler män väljer sig att söka sig till andra branscher än  förskolan. De manliga pedagogerna som redan befinner sig i jobbet kan tappa eller får en  minskad känsla av gemenskap desto färre män och i sin tur lämna jobbet. Detta då män  tenderar att känna en större gemenskap till andra män på yrket.    Könsroller är de normer som beskriver vad som är manligt respektive kvinnligt. Maria Hedlin  (2006) menar på att det är samhällets normer och föreställningar som bestämmer vad som ska  vara normalt att göra eller vara respektive onormalt. Hedlin (2006) förklaring av kön kan  kopplas till Hirdmans (2003) genusteori om att män och kvinnor dominerar i olika domäner.  Vidare menar Hedlin (2006) på att män ansågs en gång i tiden att vara mer lämpade för  fysiskt arbete och det skulle vara mot normen ifall en kvinna utförde dessa sysslor respektive  om en man tog sin in i omsorgbranschen.     Detta kan vidare kopplas till Raewyn Connells (1999) teori om könskillnader som säger att  dessa skillnader är extremt små i de mätbara områdena eller att det inte ens existerar några  alls. Enligt Connell (1999) ligger de större skillnaderna i olika sociala situationer i tron på  psykologiska skillnaderna mellan könen. Hedlin (2006) menar vidare på att människor rättar  sig efter tid o rum, att dem anpassar sig till sin samhälletkultur som de lever i och gör det som  anser normalt enligt deras samhällskultur. Både Connells teorier och Hedlin kommer att  användas för att förklara och förstärka dem intervjuades svar och för att kunna komma fram  till slutsatser.         

1.4 Centrala ord och begrepp 

  Jag har och kommer under arbete att förhålla mig till olika begrepp, för att allt ska vara  tydligt och att det inte ska finnas något utrymme för förvirring eller missförstånd kommer jag  att beskriva hur dessa begreppen definieras för arbetet. Det fösta begreppet är _​jämställdhet  som i arbetet definieras av regeringens definition av det. Regeringen (2015) beskriver  jämställdhet som ett begrepp som handlar mestadels om jämlikhet mellan män och kvinnor.  Vidare anser regeringen (2015) även att oberoende på vem eller vad man definierar sig som  ska det finnas möjlighet att forma samhället och sina egna liv. Nästa begrepp som kommer  tas upp är _​egenskaper_​ arbetet utgår ifrån att egenskaper är något som personer kan göra som  till exempel springa snabbt eller hoppa högt, andra definitioner skulle kunna vara egenskaper  i den mån som stark eller lång. Egenskaper skulle även kunna ses av vissa som något som  personer kan tillföra eller något som blir en följd av dem. Men det har valt att till detta arbetet  att inte utgå ifrån den definitionen. Det sista begreppet är _​erfarenhet _​som i arbetet det tolkas i  arbetet som något en person har upplevt som då i detta fallet är manlig personal i förskolan.                               

2. Metod och genomförande 

 

2.1 Metodval 

  Vid en kvalitativ studie ges en bild av hur individen tolkar och formar sin verklighet menar  Backman (2008). Syftet med studien var att undersöka vad personalen på förskolan har för  syn på vad män kan tillföra till jämställdheten i förskolan därför valdes det en kvalitativ  studie då denna tydligare tolkar individers bild av deras verklighet. Polit och Beck (2010)  menar på att om syftet är att utveckla en förståelse för ett existerande fenomen är en kvalitativ  intervju lämplig.    

2.2 Urval 

  En förskola i storstaden Malmö blev kontaktad via telefon och tillfrågades som deltagande i  studien. En kontaktperson på förskolan vidarebefordrade ett informationsbrev (Bilaga 1) till  personalen på förskolan. Vidare kontakt hölls med kontaktpersonen och träffar för samtliga  intervjuer bokades in efter hand. Förskolan i fråga där intervjuerna gjordes valdes då jag  redan är väldigt bekant med personalen på förskolan. Förskolan valdes även för att säkerställa  att en dialog skulle skapas samt för att det redan fanns en inblick till förskolan och hur  personalen arbetade och såg på jämställdhet i förskolan. Jag tog beslutet att intervjua både  barnskötare samt förskolelärare då förskolan består av båda parterna och skapar en helhet  tillsammans. Att intervjua den ena parten och utesluta den andra hade inte gett en hel bild i  syftet att undersöka förskolepersonals syn på vad män kan tillföra för jämställdheten i  förskolan.    Samtlig personal som intervjuades hade jobbat inom förskolan i minst 1 år. Det var fem  personer som var i åldrarna 27 till 60. Tre av dessa fem hade en förskollärarubilding bakom  sig och arbetade under titeln förskollärare medans de resterande två hade titeln barnskötare.  Utgångspunkten med studien var att intervjua personal i förskolan för att få undersöka deras  syn på vad män kan tillföra till jämställdheten i förskolan. Därför valdes det bort personal 

som inte hade haft någon form av erfarenhet att jobba med män då deras upplevelse hade  varit baserad på annat än deras egna upplevelser Att intervjua föräldrar valdes även bort för  att inte riskera att studiens syfte blev allt för spritt. Förskolepersonalen valde att vara anonym  för att skydda deras konfidentialitet, istället för namn har personelen fått färger som  benämner dem för att göra det lättare för mig som författare att skilja de åt.    

2.3 Genomförande 

  Jan Trost (2007) menar på att med ostrukturerade intervjufrågor medkommer det att  svarsmöjligheterna är öppna och att det leder till att den som blir intervjuad bestämmer vilken  struktur som svaret och samtalet ska få. I en ostrukturerad intervju är frågorna öppna vilket  innerbär att intervjupersonenens svar kan bli länger och mer djupgående än ett ja eller nej,  många av frågorna i en ostrukturerad intervju är dessutom improviserade efter vad för svar de  första frågorna får. I en strukturerad intervju finns det ett antal förbestämde svar till varje  fråga som den som blir intervjuad kan välja mellan. Men för att få längre svar och för att få  höra den intervjuandes upplevelse användes det därför ostrukturerade frågor till  intervjuguiden. För att säkerställa att frågorna som skrevs under arbetets gång skulle svara  ordentligt på syftet gick alla frågor igenom innan intervjuguiden skrevs.    Intervjuerna genomfördes under två veckor. Tid och plats fick anspassas till  förskolepersonalens scheman och det är anledningen till att alla transkriberingar inte skedde  direkt efter varje intervju. Transkriberingen skedde alltid vid tidigast möjlighet direkt efter  varje intervjutillfälle och all transkribering skrevs alltså inte därför samtidigt. Innan samtliga  intervjutillfällen säkerställdes det att personalen i fråga var helt bekväm med situationen och  hade fått ta del av informationsbrevet samt informerades intevjupersonen att den var  garanterad konfidentialitet genom en avkodning av datan som insamlades. Innan intervjuen  tog plats blev informanten även muntligt upplyst av studiens syfte samt att de kunde välja att  under vilken tid som helst avbryta sitt deltagande i studien utan att behöva ge något skäl för  det eller lämna en förklaring. Samtlig personal undertecknade även samtyckesblanketten  (Bilaga 2) innan intervjuen började. All personal som intervjuades gav sitt samtycke att låta  intervjuen spelas in med hjälp av en app på en mobil. Röstfilerna överfördes snarast till ett 

USB­minne efter varje intervju. USB­minnet hölls i säkert förvar för att garantera  intervjupersonernas konfidentialitet.    

2.4 

_​

Etiska ställningstaganden 

  Studien utgår från informationskravet baserat på Stukát (2012). Informanterna blev därför  informerade om studiens syfte, vad det insamlade empiri kommer att användas till och vad  deras roll i studien kommer att vara. De blev även informerade om att de under studiens gång  kunde välja att utan någon förklaring avbryta sin medverkan. Studien följde även  konfidentialitetskravet vilket innebär att det ska tas hänsyn till de medverkandets anonymitet.  Således blev de informerade om att deras riktiga namn inte kommer att användas och att inget  av det som de säger under intervjuer kommer gå att koppla till enskilda personer. För att  vidare försäkra de medverkandets anonymitet valdes det att inte heller använda förskolan  riktiga namn i studien.     Innan sin medverkan fick respektive personal att skriva under en samtyckesblankett (Bilaga  2) där de godkände sitt deltagande i studien. Samtyckesblanketten säkerställde även att  personen i fråga hade fått ta del av alla relevant information kring studien men även att det  under när som helst under studien gång kunde välja att avbryta sin medverkan utan vidare  förklaring. Även nyttjandekravet följdes då all insamlad empiri varken blev utlämnad eller  utlånad och enbart användes för studiens vetenskapliga syfte. Efter studien har gått igenom  dess examination kommer de kvarvarande röstfilerna att redaderas tillsammans med den  transkriberingen som är gjord. 

 

2.5 Bearbetning 

  För analyserandet av den insamlade empirin och allt det transkriberade materialet har en  omarbetad innehållsanalys som Jacobsen (2012) delat upp i sex stycken olika steg. Valet av  metod beror på innehållsanalys egenskaper att hjälpa den mig att lättare se likheter samt  mönster i den insamlade empiri ifrån intervjuerna. Jacobsen (2012) menar på att en 

innehållsanalys är ett ypperligt verktyg för att överskådligt kunna behandla insamlad empiri.  Den innehållsanalys som används är enligt Jacobsen (2012) är uppdelad i sex följande steg  men endast fyra steg av dessa har valts att använda till studien då resten ansågs som  överflödigt för studiens syfte då de riktade in sig på en analys utav ett större material.    1. Tematisera – Det första steget som tas i en innehållsanalys är att lokalisera ett tema för den  insamlade empiri.    2. Kategorisera – Nästa steg in analysen är att försöka kategorisera. Detta kan ses som den  mest abstrakta delen av analysen. Meningen är att hitta ord och meningar som belyser mer  eller mindre samma sak fast då självfallet ur olika perspektiv. Det är i detta som även teman  sorteras och skapar en lämplig struktur.    3. Fylla kategorierna med innehåll – Följande steg är att med hjälp av ett urval av citat från  intervjuerna behandla dessa och skapa ett sammanhang för analysen.     4. Söka förklaringar till skillnader – Här jämförs det resultatet som blivit från det tidigare  nämnde faserna. Vidare söks det faktorer för att förklara olika uppfattningar som skildras i  texten.                         

3. Resultat 

  För att lättare analysera den insamlade empiri och följa Jacobsens (2012) version av  innehållsanalys har resultatet blivit uppdelat i tre kategorier. Det följande tre kategorier som  resultatet av den insamlade empiri kommer presenteras i är:    ● Jämställdhet ­ Den första delen av resultatet förklarar förskolepersonalens syn på  jämställdhet och hur det ska arbetas kring för att uppnå det men också vad män kan  bidra till jämställdheten.    ● Egenskaper ­ denna del av resultatet syftar på att förklara synen på könsspecifika  egenskaper. Och hur dessa i sin tur skulle kunna tillföra till yrket förskollärare.     ● Erfarenhet ­ nästa del i resultatet är erfarenhet och tittar på förskolepersonalens  erfarenhet av män i förskolan.    

3.1 Jämställdhet 

  Efter analyseringen av det insamlade empiri hade gjorts visade resultatet att  förskolepersonalen hade en relativt genensam syn på just jämställdhet. Personalen visade en  stor förståelse kring begreppet jämställdhet men även visade dem på att ha många tankar  kring just jämställdhet med långa, utarbetade svar. Det fanns tankar kring hur en jämnställd  förskola ser ut för barnen och personalen men även hur den ser ut ur ett större perspektiv. Ett  perspektiv som ställer förskola mot förskola för att se om respektive förskola kan ge barnen  en likvärdigt behandling samt bemötande. Citatet nedan gör en liknelse för förskolan arbete  till jämställdhet i form av ett smörgåsbord:    “ En jämställd förskolan är liksom att vi visar ett smörgåsbord där vi visar hur  mycket som helst där man kan plocka och ta där, det inte finns rätt eller fel. “  (Förskolepersonal grön).  

Förskolepersonalen menar på att det är förskolans uppdrag att presentera mängder med  alternativ för barnen och visa hur vår värld ser ut och att barnen får välja fritt utefter sina  förmågor och egenskaper. Det vill säga att barnet presenteras olika former av information och  sen blir tillåten utefter denna att utvecklas i sin takt. Vilket i sin tur kan bero på en stor  förståelse och medvetenhet kring läroplanen (Skolverket, 2010). Vidare ansåg en annan i  förskolepersonal att jämställdhet är inte bara en fråga för hur barnen ska behandlas och  bemötas utan att det också handlar om det som direkt ses, hur personalgruppen är uppbyggd.  I citatet nedan beskriver förskolepersonalen hur hen anser att alla i samhället ska bli  representerade:    “ Att personalen är lika många män och kvinnor eller att det åtminstone finns både  män och kvinnor representerade men även (paus) alltså hbtq, att alla finns  representerade eftersom samhället ser ut så idag. “ (Förskolpersonal blå).    En definition av jämställdhet som i princip alla intervjuade delade var synen att barnen ska  känna en möjlighet att ta del av allt de kan och vill ta del av. Att dem blir bemötta utefter sina  behov oberoende på vem dem är, stor eller lite, flicka eller pojke. Det nästkommande citatet  sammanfattar väldigt bra en genomgående syn på jämställdhet som fanns bland den  intervjuade personalen:    “ Jag tänker att jag tycker att alla ska känna att man har möjlighet att göra allt  oberoende av att om man är kille eller tjej, att man är liten eller stor. Man ska känna  (paus) men man ska känna att när jag kommer in till den här förskolan finns det ingen  som tittar konstigt på mig för att jag är si eller så, utan här får alla möjlighet att göra  allting. “ (Förskolpersonal röd).   

3.2 Egenskaper 

  I studien framkom det att det fanns en bredare syn över könspecifika egenskaper gällande  personalen. Hur dessa egenskaper omedvetet visade sig och om de ens fanns. Flera tog upp  att de ansåg att dessa egenskaper inte är genetiska utan är något som blir omedvetet inlärt och 

ser annorlunda ut beroende på kultur. En av de intervjuade beskrev sin syn, som var väldigt  lik resterande intervjuade, på könsspecifika egenskaper som:    “ Jag tänker att det finns inga  könsspecifika egenskaper men att man omedvetet, även  jag. liksom, fostrar barn, man gör det för att det är imprintat i ett samhällets normer,  samhället är så imprintat i det så vissa grejer gör man och säger liksom bara för att  det går på ren rutin. “ (Förskolepersonal röd).     Fortsättningsvis kom intervjuerna in på vad män respektive kvinnor kan tillföra med dessa  egenskaper som de har. Även här var åsikterna delade men att det fortfarande fanns ett fokus  på männen i frågan. När intervjupersonerna tog upp vad männen kan tillföra pratade de om  att till exempel höja synen på yrket i samhället då kvinnodominerande yrken mer än sällan  förknippas med låg status och låga löner. Detta visar på att det finns en koppling och tanke att  det Eidevald (2014) säger om förskolläraryrkets status och hur det kan ändras även delas av  förskolepersonalen. Det finns även en koppling till könshierarkin som Hirdman (2003)  nämner där kvinnor placeras lägre ner än män vilket kan vara en faktor till att yrket har det  status den har. Men det tog även upp att det skulle hjälpa förskolan att få ett mångfald bland  personalen och att det skulle hjälpa barnen att hitta en person att identifiera sig med. Männen  i förskolan sågs även som en resurs i arbetet och riktlinjerna från läroplanen som säger att  förskolan ska motverka traditionella könsmönster och könsroller (Skolverket, 2010). Citatet  som följer nedan ger sin syn på vad män kan tillföra till förskolelärareyrket och dess status i  samhället:    “ Tyvärr är det väl så också att kvinnodominerande yrken har väldigt låg status  eh..(paus) i samhället både lönemässigt och respektmässigt känns det som. Och tyvärr  känns det ju som att samhället är så för att statusen ska höjas måste man ha in fler  män i yrket. “ (Förskolepersonal orange).      En annan syn som togs upp under intervjuerna var mannen som resurs för arbetet att  förskolan ska motverka traditionella könsmönster och könroller. Förskolepersonalen menade  på att männen visar på att genom sitt yrkesval att det inte bara är kvinnor som kan och som  jobbar med omsorg av barn, att männen gör ett normbrytande val. Granberg och Törnklev Mc 

Glinn (2015) menar med sin studie att personer med nära anknytning till förskolan upplever  att  just yrkets lön samt status i samhället är faktorer till att män inte söker sig till yrket vilket  ytterligare stärker det resultat som kan hämtas ifrån denna studie vilket går att tolkas som att  det finns en gemensamsyn kring just detta ämne. En delad uppfattning bland  förskolepersonalen var att det ansågs inte vara rätt väg att införa könskvotering för att få in  fler män. Männen i förskolan skulle vara där för sin passion för lärande och omsorg men även  för att de var duktiga i sin profession. En bransch som traditionellt sätt har varit väldigt  kvinnodomierande:    “ja, jag tror att det kan vara positivt om det är män som sticker ut hakan och pratar  om hur bra förskolan är för då ser ju andra hur “ahaa tycker de det, att det inte bara  är att passa barn”. Det kan nog sporra andra män att välja yrket. “  (Förskolepersonal gul).    Vidare upplevde i princip alla intervjuade att männen inte kunde tillföra något speciellt just  bara för att de var män. Det ansågs att män och kvinnor som var professionella och duktiga  på sitt arbete kunde tillföra precis lika mycket. Det ansågs att dessa män skulle precis som  kvinnorna präglas en professionalitet och inte vara där för anledningen att de är män. En av  de som intervjuades gav sin syn på kvotering av män genom att uttrycka sin skeptism till det:    “ Men sen är det också svårt för att för några år sen så hade vi inga män här och då  vill man inte ta in män bara för att det är en man. Utan det måste vara någon som är  lämplig att ha den rollen, eller att ha den rollen som personal och pedagog. “  (Förskolepersonal blå).    Männen ansågs inte kunna tillföra något ur ett egenskapsperspektiv som var könsspecifikt,  utan snarare kunde männen tillföra med att skapa ett mångfald bland personalen för att på ett  mer korrekt sätt spegla samhället. Detta såg personalen inte som en egenskap som männen  har utan snarare en egenskap som samhället har gett männen. Citatet som följer nedan visar  på hur förskolepersonal röd anser att män kan bidra till att skapa ett större mångfald i den  idag väldigt homogena förskolan:   

“ Och det som jag känner är att och åter igen att prata om det här med mångfald, att  jag tycker att barn ska få se att vi är olika, vi är båda män och kvinnor, vi är unga och  gamla, vi kommer ifrån olika kulturer. “ (Förskolepersonal röd).    

3.3 Erfarenhet 

  Ingen i personalen kunde säga att de hade haft mycket erfarenhet av män men den som dem  hade fått upplevdes som bra erfarenhet. Enligt Heldin (2006) rättar sig människor efter tid  och rum och gör det som anses som normalt till deras _​samhällskultur_​. Detta ger en förklaring  på varför män riskerar att bli utpekade och håller borta från yrket och då i sin tur varför det  finns en sådan liten erfarenhet av män bland personalen i förskolan. Följande citat beskriver  hur förskolepersonal orange sällan mött manliga kollegor men de fåtal gånger hen har gjort  det har det bara varit en positiv upplevelse:    “ Väldigt små faktiskt. Det är sällan jag har varit någonstans där jag har haft  manliga kollegor. Uhm... försöker tänka (paus) ja det är nån enstaka gång men mmm  det har varit väldigt sparsamt med det. Men dom, vid dem tillfällen jag har haft det  har det varit positivt. “ (Förskolepersonal orange).    Vidare fanns visade även förskolepersonalens syn på könsspecifika egenskaper i denna delen  av intervjuerna. Personalen lade vikt på att de inte hade sett någon skillnad på sina manliga  kollegor och sig själva, de har sätt sig själva och männen som pedagoger och inte tänkt på  könet bakom. Männen har upplevts av förskolepersonalen som kompetenta kollegor som inte  skilt sig professionellt ifrån kvinnorna med samma yrke. Vilket även var resultatet Sumison  (2005) kom fram till. Däremot utgick Sumison (2005) ifrån barnens perspektiv i sin studie  men då detta perspektiv är ett som ska ha få inflytande lik väl som personalens perspektiv  visar det på att både barn och vuxna håller med. I citatet nedan beskriver en av dem  intervjuade i förskolepersonalen hur hen har upplevt att på senare år har det inte varit någon  skillnad på manliga och kvinnliga förskolepersonal i arbetsuppgifter.   

4. Diskussion 

  Då syftet med studien var att undersöka förskolepersonals syn på vad män kan tillföra till  jämställdheten i förskolan valdes följande frågeställningar att arbeta utefter för att hjälpa  besvara studiens syfte:    ● Vad upplever förskolepersonal att män har för roll i arbetet för jämställdhet?    ● Hur resonerar förskolepersonal kring mäns egenskaper och hur kan dessa tillföra  något till förakolan som bransch?    ● Hur beskriver förskolepersonal sina erfarenheter med manliga kollegor?   

4.1 Resultatdiskussion 

  Det skapades tre kategorier för att kategorisera resultatet utifrån intervjuerna som med syftet  att undersökta förskolepersonals syn på vad män kan tillföra för jämställdhet i förskolan.  Dessa tre kategorier var jämställdhet, egenskaper och erfarenhet.    

4.1.1 Jämställdhet 

  Förskolepersonalen hade en tydlig bild av jämställdhet i förskolan. Alla hade sina egna  personliga definitioner men efter analyseringen kunde det säkerställas att definitionerna var i  princip samma. Detta tyckte jag var intressant då det visar på att förskolan har ett väldigt  tydligt mål i form av jämställdhet. Detta tror jag kan gynna arbetet för en mer jämställd  förskola. Det även fanns en klar bild om att samhället skulle i största mån vara representerat i  personalen i den mån om att det skulle finnas båda män, kvinnor men även hbtq personer.  Männen i fråga var däremot inte den viktigaste nyckel till jämställdhet för barnen men även  personalen ansåg att både män och kvinnor skulle kunna utföra samma jobb för  jämställdheten. Havungs (2000) studie med syfte att beskriva manliga förskollärares jobb i 

förskolan visade på att män och kvinnors olika erfarenheter och egenskaper kommer till nytta  för att jobba med barnen i frågan om könsroller. Detta stärker den syn som de intervjuade  förskolepersonalen hade på att förskolan skulle kunna gynnas av fler män i förskolan. Men  inte då med av den anledningen att dem skulle ha könsspecifika egenskaper utan för att dom   skulle ha personliga egenskaper.    

4.1.2 Egenskaper 

  Att män eller kvinnor skulle bära på speciella könsspecifika egenskaper var något som  personalen i förskolan inte höll med om. Det fanns en syn om att egenskaper som män och  kvinnor inte är könsspecifika utan att det är beroende på vilka normer och föreställningar men  även vad för sorts samhälle som har präglats enskilda individers uppväxt som är ledande  faktorer till vilka egenskaper som blir till vuxen ålder. Detta tror jag är ett väldigt stort steg i  jobbet med jämställdhet. Om vi istället utgår ifrån att kön bär på specifika egenskaper  medföljer det även risken att vi jämför och bedömmer dessa vilket kan sätta det ena könet  över det andra.    Vad Eidvald (2011) samt föreskolepersonalen vidare menar är att män skulle kunna vara en  lösning på denna hårt fastställda norm i samhället och i sin tur med detta höja yrkets status i  samhället men även dess lön. Jag tror då att yrkets höjda status skulle då förmodligen vara en  stor faktor till att fler män sökte sig till förskolan och normaliserade debatten kring anställda  män i förskolan. Detta då normaliseringen av män i förskolan förhoppningsvis lett till att män  inte längre blir uppmärksammade för deras egenskap utav att de är män som Eidevald (2011)  menar på är en av dem stora anledningarna att män inte söker sig till kvinnodomierande  yrket.     Sumison (2005) som undersökte män i barns yngre lärandeår. Studien kom fram till att  barnen såg mannen i studien som vilken lärare som helst. Detta går hand i hand med  förskolepersonalens syn på hur det inte finns eller märks någon skillnad på professionella och  kompetenta människor i förskolan. Hirdmans (2003) teori kring att könen skulle vara  isärhållna och att männen skulle vara överordnade ställs emot synen som porträtteras för 

förskolepersonalen att det inte finns någon skillnad på män och kvinnor i arbetet men även  mot barnens syns på att mannen inte var något annat än vilken pedagog som helst.    

4.1.3 Erfarenhet 

  Förskolepersonalens erfarenhet av män i förskolan skilde sig från Havungs (2000) resultat i  sin studie där männen och kvinnorna hade olika roller och var mer ledande i aktivteter som  blöjbyte som skulle anses vara en kvinnlig aktivitet och fotboll som något manligt.  Förskolepersonalen upplevde att männen och kvinnorna gjorde ett likvärdigt jobb och att det  inte fanns någon sorts uppdelningen pågrund av kön. Att det skulle finnas en hierarki bland  personalen där männen kommer högst upp som Hirdmans (2003) genusteori säger blir även  den fallerande när det sätt emot förskolepersonalens syn då de ansåg att det inte fanns någon  skillnad på manliga respektive kvinnliga förskolepersonal. Det skapas däremot en paradox  om vi utgår från att det inte finns könsspecifika egenskaper men att män skulle kunna bidra  till jämställdheten tack vara sina egenskaper. Frågan i detta blir vad vi väljer att se som  egenskaper. Jag har tagit beslutet att för studiens syfte se förmågor som styrka och intelligens  som egenskaper. Att män då skulle kunna tillföra något för jämställdheten ser jag därför som  en egenskap samhället har lagt på dom och något som inte är könsspecifikt utan det är något  som är föränderligt.     Studien gjord av Blomqvist och Karlsson (2014) kom fram till att det finns en positiv bild av  män i förskolan precis som min studie gjorde vilket. Förskolan är en plats där det fungerar  bra att jobba både män och kvinnor och det behövs faktiskt fler män enligt studierna av skäl  som högre löner, ett större mångfald och för att skapa en mer jämställd miljö. Hirdmans  (2003) teorier om att könen ska vara uppdelat och att omsorg är en bransch där bara kvinnor  arbetar är enligt studierna något som är på väg att ändras. Personalen vill ha in fler män och  det behövs fler män till yrket. Vilket går att koppla till ett medvetenhets perspektiv där  personalen är väldigt moderna i sina tankegångar och medvetna om samhällets normer och  varför dom behöver ändras.      

4.2 Metoddiskussion 

  Då studiens syfte var att att undersöka förskolepersonals syn på vad män kan tillföra till  jämställdheten i förskolan valdes därför en kvalitativa intervjuer som metod för  datainslamligen för studien. Formen ostrukuerad intervju valdes till intervjuerna för att öppna  frågor öppnar upp till djupare konversationen istället för svar som ja och nej vilket fungerade  väldigt bra då intervjuerna flöt på som diskussioner snarare än intervjuer. I en strukturerad  intervju hade inte gett samma diskussioner förekommit och svararen hade förmodligen  kommit ut betydligt plattare och utan det djupet som fanns nu. En kvantitativ metod istället  för en kvalitativ hade med största sannolikhet inte fungerat lika bra för att få fram samma  sorts diskussioner. Diskussionerna hjälpa väldigt mycket för att det märktes att det hjälte  förskolepersonalen som blev intervjuad att arbeta fram sina svar istället för att där dem i en  kvantitativ hade mer eller mindre fått svaren givna till dem.

 

  I och med att förskolepersonalen till intervjuerna själva fick träda fram efter ha blivit  informerade om studien av kontaktpersonen på förskolan kan det funnits en möjlighet till ett  urval av människor med ett extra stort intresse för studiens syfte vilket i sin tur kan ha  påverkat resultatet. Ett annat alternativ till att bjuda in till studien kunde ha varit att jag vänt  mig direkt till förskolepersonalen. Men då det förmodligen hade varit svårare att tacka nej i  en utsatt situation och det hade därför funnits en möjlighet att det hade påverkat studiens  frivillighet. Studien blir även tämligen begränsad pågrund av det få antalet intervjuade och  visar bara en liten bild av förskolepersonalens syn. En större andel intervjuade hade gett  studien mer validitet.    Som resultatet visade är det troligt att tro att vilket område individers uppväxt ägt rum och  därigenom vilken sorts miljö påverkar hur människor utvecklas och vilka normer som får  leva vidare. Då studien gjordes i storstaden Malmö var det en viss typ av människor som  kunde delta i den och detta påverkade troligen resultatet. Det skulle kunna bli ett annorlunda  resultat ifall studien hade gjorts i en annan del av Sverige i en mindre stad där andra normer  lever och folk har andra föreställningar.   

4.3 Slutsats 

  Studiens slutsats blir att förskolepersonalen som deltagit i studien upplever att män kan vara  en lösning på att höja förskolläraryrkets status och med det inom sinom tid ändra på hur  samhället ser på yrket, att bryta normen att män inte finns i förskolan. Studien visade även på  att det finns en syn på att män och kvinnor är mer än lämpliga och kapabla att utföra samma  arbetsuppgifter då det anses att det inte finns några könsspecifika egenskaper utan personliga  egenskaper beroende på var och i vilken kultur individers uppväxt ägt rum i. Det sista studien  har kommit fram till är att förskolepersonalen har en bra erfarenhet av män i förskolan och att  det inte finns en uppdelning av arbetsuppgiften beroende på vilken kön personalen har.   

4.4 Vidare forskning 

  Studien visar på att det finns en positiv inställning till att män jobbar inom förskolan men  även att det skulle jobba flera män. Jag tror att resultatet visar på att det finns en vilja bland  förskolor att ändras. Att ta in fler män i yrket, att på något sätt höja förskollärares status. Och  jag tror att en debatt och en medvetenhet om hur det ser ut kan leda till ett ökat intresse för  fler studier och annan forskning. För att vidare forska kring ämnet föreslås det att göra  studien på flera förskolor men även i andra städer för att få en bredare syn och jämföra ifall  det finns några geografiska skillnader. Studien hade även kunnat utvecklas i att intervjua och  undersöka föräldrarnas syn på män i förskolan.                    

Referenslista 

 

Backman, Jarl (2008)._​ Rapporter och uppsatser._​ Lund. Studentlitteratur.   

Connell, Raewyn (1999). Maskuliniteter. Göteborg: Daidalos   

Eidevald, Christian (2011). _​"Anna bråkar!": att göra jämställdhet i förskolan_​. 1. uppl.   Stockholm: Liber    Havung, Margareta (2000). _​Anpassning till rådande ordning: en studie av manliga  förskollärare i förskoleverksamhet._​ Diss. Lund: Lunds universitet    Havung, Margareta. (2005). Möjligen är det så att man är lite exlusiv – mannen i kvinnornas  förskola. Marie Nordberg (red.). _​I Manlighet i fokus – en bok om manliga pedagoger, pojkar,  och maskulinitetsskapande i förskola och skola,_​ 41­66. Stockholm: Liber.   

Hedlin, Maria (2006). _​Jämställdhet, en del av skolans värdegrund._​ Stockholm: Liber   

Hirdman, Yvonne (2003). _​Genus: om det stabilas föränderliga former_​. 2., [rev.] uppl.  Malmö: Liber    Jacobsen, Dag Ingvar (2012). _​Förståelse, beskrivning och förklaring: introduktion till  samhällsvetenskaplig metod för hälsovård och socialt arbete_​. 2., uppdaterade och utök. uppl.  Lund: Studentlitteratur    Läroplan för förskolan Lpfö 98_​. [Ny, rev. utg.] (2010). Stockholm: Skolverket  

Stukát, Staffan (2012). _​Att skriva examensarbete inom utbildningsvetenskap._​ 1. uppl. Lund:  Studentlitteratur.  

 

  Polit D, Beck C, (2010) Nursing research –_​ appraising evidence for nursing practice (7th  edition)._​ Philadelphia: Wolters Kluwer/Lippincott & Wilkins.    Trost J, (2007). Kvalitativa intervjuer. Lund: Studentlitteratur.   

Elektroniska källor 

 

Jennifer Sumison (2005) _​Male teachers in early childhood education: issues and case study  http://www.sciencedirect.com.proxy.mah.se/science/article/pii/S0885200605000025  (2016­05­13)    Oskar Granberg & Patrik Törnklev Mc Glinn (2015) Könade förväntningar  https://dspace.mah.se/bitstream/handle/2043/19153/Gendered.pdf?sequence=2&isAllowed=y  (2016­05­22)    Per Blomqvist & Robin Karlsson (2014) Föreställningar kring män i förskolan  https://dspace.mah.se/bitstream/handle/2043/17571/Examensarbetet%20Per%20Blomqvist% 20Robin%20Karlsson.pdf?sequence=2&isAllowed=y_​ (2016­05­23) 

 

Regeringen (2015) Jämställdhet _​http://www.regeringen.se/regeringens­politik/jamstalldhet/  (2016­05­17)    Statistiska Centralbyrån (2014)  http://www.scb.se/sv_/Hitta­statistik/Statistik­efter­amne/Arbetsmarknad/Sysselsattning­forv arvsarbete­och­arbetstider/Yrkesregistret­med­yrkesstatistik/59064/59071/133975/  (2016­05­21)    Utbildningsdepartementet (2004) Den könade förskolan ­ om betydelsen av jämställdhet och  genus i förskolans pedagogiska arbete 

http://www.regeringen.se/contentassets/72e823fe19c845e2acbebfdd5bbfee21/den­konade­for skolan­­­om­betydelsen­av­jamstalldhet­och­genus­i­forskolans­pedagogiska­arbete  (2016­05­10)   

Bilagor

   

Bilaga 1 

 

Män i förskola ­ Informationsbrev 

Datum: 16­04­21 

    Studie    En studie om vad förskolepersonal har för  syn på män i förskolor och vad de anser  att män skulle kunna tillföra till yrket.    Studieansvarig:    Filip Svensson    E­post och Tfn:    Svensson.filip1994@gmail.com  0768448434        Jag är en student ifrån Malmö högskola som läser förskollärarprogrammet på grundnivå.  Just nu under termin 6 gör vi ett examensarbete där jag har valt att göra en studie om hur  förskolepersonal ser på män i förskola och vad de tänker att män kan tillföra till yrket.     Jag önskar därför att intervjua personal i er förskola. En intervju räknas att ta 45­60  minuter och kommer att ske enskilt på din arbetsplats, alternativ en annan plats som jag  kommer att tillgodose. Intervjuerna kommer att spelas in men inspelningarna kommer bara  vara tillgängligt för mig som genomför studien. Och det kommer att raderas när studien väl  är klar.     Materialet kommer att analyseras till studien men resultatet i studien kommer inte att  kunna kopplas till uppgiftlämnaren.   

Studien är frivillig och du kan när som helst under studiens gång välja att avbryta din  medverkan.    Önskas det vidare information är du välkommen att kontakta mig via E­post eller telefon.    Med vänliga hälsningar    Filip Svensson   

 

Bilaga 2 

    Projekt    Män i förskola        Datum:      Studieansvarig: Filip Svensson     E­post: _​Svensson.filip1994@gmail.com        Jag har muntligen informerats om studien och tagit del av bifogad skriftlig  information. Jag är medveten om att mitt deltagande är frivilligt och att jag när som  helst och utan närmare förklaring kan avbryta mitt deltagande.        Jag lämnar härmed mitt samtycke till att delta i ovanstående undersökning:    Datum: ...    Deltagarens underskrift: ...     

Bilaga 3 

  Intervjuguide    Hur länge har du jobbat inom förskolan?    Hur gammal är du?    Vilken utbildning har du?    Varför har du valt det här yrket?    Kan du beskriva din definition av en jämställd förskola?    Vad har du för erfarenhet av att ha jobbat med manliga kollegor?    I samband med barnen  I samband med föräldrar    Vad anser du att det finns för fördomar eller föreställningar kring män i förskolan?    Hur anser du att män respektive kvinnor kan tillföra till förskolan?    För jämställdhet?  För deras egenskaper?  För barnens skull?    Vad är dina tankar kring könsspecifika egenskaper?     Finns dem?  Hur visar dem sig? 

Varför?    Vad är dina tankar kring genusfierade situationer?    Hur anser du att genusfierade situationer tar plats på er förskola?   

Bilaga 4 

  Intervjuguide modifierad    Hur länge har du jobbat inom förskolan?    Hur gammal är du?    Vilken utbildning har du?    Varför har du valt det här yrket?    Kan du beskriva din definition av en jämställd förskola?    Vad har du för erfarenhet av att ha jobbat med manliga kollegor?    I samband med barnen  I samband med föräldrar    Vad anser du att det finns för fördomar eller föreställningar kring män i förskolan?    Hur anser du att män respektive kvinnor kan tillföra till förskolan?    För jämställdhet?  För deras egenskaper? 

För barnens skull?    Vad är dina tankar kring könsspecifika egenskaper?     Finns dem?  Hur visar dem sig?  Varför?    Vad är dina tankar kring genusfierade situationer?    Hur anser du att genusfierade situationer tar plats på er förskola?    Hur anser du vad det bästa sättet att motverka dessa situationer är?