• No results found

En studie om hur teknik kan motivera individen till fysisk aktivitet

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "En studie om hur teknik kan motivera individen till fysisk aktivitet"

Copied!
64
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

​ ​​ ​​ ​​ ​​ ​​ ​​ ​​ ​​ ​​ ​​ ​​ ​​ ​​ ​​ ​​ ​Teknik​ ​och​ ​samhälle 

Datavetenskap 

 

             

Examensarbete​ ​15​ ​högskolepoäng,​ ​grundnivå   

En​ ​studie​ ​om​ ​hur​ ​teknik​ ​kan​ ​motivera​ ​individen​ ​till​ ​fysisk​ ​aktivitet 

 

A​ ​study​ ​on​ ​how​ ​technology​ ​can​ ​motivate​ ​the​ ​individual​ ​to​ ​physical​ ​activity 

 

Linnéa​ ​Nensén 

Sandra​ ​Petersson​ ​Wahldén 

 

                  Examen:​ ​Kandidatexamen​ ​180​ ​hp  Huvudområde:​ ​Datavetenskap  

Program:​ ​Informationsarkitekt ​ ​Handledare:​ ​Carl-Johan​ ​Orre 

(2)

Sammanfattning

 

Detta arbete har som syfte i att undersöka hur teknik kan motivera människor till        fysisk aktivitet. Vi har valt att utgå från begreppet “persuasive technology” som är en        typ av teknik som har i uppgift att övertyga användaren, främst till en        beteendeförändring. Metoden som användes för att samla in vår data var en kvalitativ        metod i form av semistrukturerade intervjuer som utfördes på totalt tio deltagare på        arbetsplatsen NetPort Science Park. Resultaten visade att det skiljer sig i påverkan av        tekniken beroende på kön och ålder, nämligen att äldre kvinnor (45-60 år) känner sig        mer stressade och pressade än resterande deltagare, i synnerlighet effekten av att        mäta sina egna resultat, med andra ord självmätning. Men även att deltagarna hade        större chans att utöva både vardagsmotion och träning om de använde någon sorts av        “persuasive technology”. Samtidigt menar forskare att både vardagsmotion och träning        är extremt viktigt för livslängden och för att undvika sjukdomar såsom        hjärtkärlsjukdomar.  

(3)

Abstract 

This study aims at investigating how technology can motivate people into physical        activity. We have chosen to assume the concept of "persuasive technology" which is a        type of technology that is intended to convince the user, primarily to a behavioral        change. The method used to collect our data was a qualitative method in form of        semistructured interviews conducted on a total of ten participants at the NetPort        Science Park workplace. The results showed that it differs from the influence of        technology depending on gender and age, namely that older women (45-60 years old)        feel more stressed and pressured than the remaining participants, especially the effect        of measuring their own results (self-tracking). But also that the participants had a        greater chance of exercising both everyday and exercise, for example at the gym, if        they used some kind of "persuasive technology". Furthermore, researchers argue that        both everyday exercise and exercise are extremely important for longevity and to avoid        diseases​ ​such​ ​as​ ​cardiovascular​ ​disease. 

 

(4)

Förord  

Vi skulle vilja tacka alla som har bidragit till genomförandet av denna        kandidatuppsats, speciellt till våra respondenter för att vi har fått ta del av deras        åsikter, erfarenheter och upplevelser. Vi vill även rikta ett stort tack till vår        handledare,​ ​Carl-Johan​ ​Orre,​ ​som​ ​har​ ​varit​ ​ett​ ​stort​ ​stöd​ ​längs​ ​vägen.  

                                                   

(5)

       

Innehållsförteckning 

1​ ​Inledning 5 1.1​ ​Problemformulering 5

1.2​ ​Syfte​ ​och​ ​frågeställning 8

1.3​ ​Bakgrund​ ​och​ ​tidigare​ ​forskning 10

1.3.1​ ​Persuasive​ ​Technology 10 1.3.1.1​ ​Självmätning 14 2​ ​Metod 17 2.1​ ​Metodbeskrivning 17 2.2​ ​Studiens​ ​miljö 18 2.3​ ​Metod​ ​för​ ​innehållsanalys 20 2.4​ ​Litteraturstudie 22 3​ ​Resultat 23 3.1​ ​“Activity” 23 3.2​ ​“Result” 24 3.3​ ​“Effect” 25

4​ ​Analys​ ​och​ ​diskussion​ ​av​ ​resultat 27

4.1​ ​Respondenternas​ ​fysiska​ ​aktivitet 27

4.2​ ​Skillnader​ ​i​ ​effekt 29

4.3​ ​Teknik​ ​=​ ​vardagsmotion​ ​+​ ​träning 30

5​ ​Slutsats 31

5.1​ ​Vidare​ ​forskning 32

6​ ​Metoddiskussion 33

6.1​ ​Andra​ ​möjliga​ ​metoder 34

Referenser 35

Figurer 39

Bilder 39

Bilagor 40

(6)

Transkribering​ ​av​ ​intervjuer 43 Intervju​ ​1 43 Intervju​ ​2 44 Intervju​ ​3 48 Intervju​ ​4 49 Intervju​ ​5 50 Intervju​ ​6 53 Intervju​ ​7 55 Intervju​ ​8 56 Intervju​ ​9 57 Intervju​ ​10 59

 

 

 

 

 

 

 

(7)

1​ ​Inledning 

1.1​ ​Problemformulering 

Det konstanta och återkommande försöket till förändring som varje år gör människor        en aning mer aktiva i att förändra sitt beteende under en period, är det berömda        nyårslöftet. Varför krävs det ett nytt år för att göra en beteendeförändring eller bryta        en vana? Polivy och Herman (2002) har tagit fram en teori kallat “The False Hope        Syndrome” som baseras på misslyckande, personlig tolkning och försök till förnyande.        Orealistiska förväntningar angående hur fort och enkelt det kommer vara att        genomföra, mängden samt belöningen i slutändan av förändringen är det som driver        individen till att faktiskt åta sig denna typ av omvandling. Själva förändringen        fungerar väldigt framgångsrikt i tidigt stadie, detta beror på att man för stunden        känner motivation till en nystart (Polivy & Herman, 2002). Vidare menar författarna        att det gradvis avtar och till slut finns ingen motivation till förändring kvar. I vissa fall        kan det även ske att individen får ett återfall av den gamla vanan. Flera återfall        resulterar i sin tur i ett misslyckande. Alltså, menar Polivy & Herman att individen        mår sämre än innan påbörjad beteendeförändring, till skillnad från om förändringen        aldrig påbörjats från första början. Känslan av ett misslyckande uppstår, och        konsekvenserna blir således att individen försöker förminska misslyckandet genom        bortförklaringar. Dessa bortförklaringar eliminerar det faktum att målet med        beteendeförändringen​ ​var​ ​orealistisk​ ​att​ ​uppnå.  

 

Ett klassiskt nyårslöfte är att börja införa regelbundna träningsvanor, som ett flertal        av Sveriges medborgare uppenbarligen misslyckas med. Forskare vid Karolinska        Institutet och GIH (Gymnastik- och idrottshögskolan, Stockholm) har valt att studera        svenskens motionsnivå, i brist på få objektiva studier som avslöjar hur mycket vi       

egentligen rör på oss. Sjukgymnasten och forskaren, Maria Hagströmer (2014), vid       

Karolinska  Institutet  uppmärksammade  svenskars  motionsnivå  genom  en 

rörelsemätare för ett par år sedan. Det visade sig att vi svenskar inte alls är så aktiva        som vi själva tror och påstår (Merckx, 2014). Resultatet av undersökningen påvisade        att endast en procent av befolkningen var aktiv under dessa minst 30 minuter per dag        som är rekommenderat. Med vetskapen om att motion påtagligt minskar risken för       

(8)

hjärtsjukdomar, cancer och diabetes, så låter detta väldigt bekymmersamt och        oroväckande,​ ​menar​ ​Hagströmer.  

 

Som professor i folkhälsa och idrott vid GIH, påstår Mats Börjesson (2014) att        frånvarande vardagsmotion är ett bidragande skäl till att svenskarna tror sig veta och        överskattar hur fysiskt aktiva vi är. Dock tränar vi mer i jämförelse än vad        befolkningen gjorde förr, samtidigt är människan latare än aldrig tidigare när det        handlar om vardagsmotionen. Träningen täcker alltså inte den tillräckliga fysiska        aktivitet som behövs, då svensken är betydligt mer stillasittande idag. Begreppet        “stillasittande” associerar man med en stillasittande aktivitet på fritiden, samt att man        promenerar eller cyklar mindre än två timmar i veckan (​Folkhälsomyndigheten, 2016)​.        Till följd av den moderna livsstilen i form av kontorsarbete framför datorn, bilar och        ökat tv-tittande, har stillasittandet ökat drastiskt i vardagen (Moradi, 2016). “Globalt        sett skördar fysisk inaktivitet 5,3 miljoner liv om året i form av hjärt- och        kärlsjukdomar och cancer”, berättar Mats Börjesson (2014). Med andra ord är        medveten träning inte tillräckligt. Det är även viktigt att se till att man rör på sig i        vardagen. Forskaren Elin Ekblom Bak (2014) vid GIH, har studerat över fyratusen        svenskar i över tolv år och undersökt hur deras hälsa påverkas av mängden        vardagsaktivitet såsom städning och trädgårdsarbete. “Vi såg att de kvinnor och män        som var aktiva i sin vardag, hade ungefär 30 procent lägre risk att drabbas av en        hjärtkärlsjukdom eller för tidig död. Så bara att vara aktiv i sin vardag, oavsett om        man motionerade eller inte är oerhört viktigt för hälsa och livslängd”, säger Elin        Ekblom​ ​Bak. 

Maria Ekblom, forskare inom idrottsvetenskap samt docent i neurovetenskap,        motiverar i podcasten “Health for Wealth” (2016) varför människan mår bättre av inte        ha en stillasittande vardag. Att lyssna på kroppen och röra sig en kort stund vid behov        är avgörande framförallt för koncentrationsförmågan, då hjärnan behöver blodtillförsel        för bibehålla fokus och ta effektiva beslut. I podcasten (2016) diskuteras även hur        arbetsgivarna ska agera för att minska och förebygga sjukskrivningar. De anser att        bidrag till gymkort och liknande inte biter på anställda, utan ökad fysisk aktivitet bör        ske på arbetsplatsen och fler förutsättningar för detta bör införas. I situationer där        man varit stillasittande ett tag, kan möjligtvis teknik komma in och agera som ett       

(9)

verktyg, exempelvis applikationer som påminner dig om att du nu bör utföra någon        typ​ ​av​ ​fysisk​ ​rörelse.  

Vidare bekräftar Folkhälsomyndigheten (2015) att fysisk inaktivitet är den idag fjärde        största orsaken till förtidig död. Där talar man även om samhällets enorma kostnader        kring den otillräckliga fysiska aktiviteten samt högt BMI i Sverige. Dessa        samhällsproblem uppskattas kosta 25 miljarder kronor varje år. Även två tredjedelar        av världens dödsfall står de icke-smittsamma sjukdomarna för, med andra ord        diabetes, hjärt- och kärlsjukdomar, lungsjukdomar och cancer (Folkhälsomyndigheten        (2015).    

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

(10)

1.2​ ​Syfte​ ​och​ ​frågeställning

 

Det är rimligt att anta att ovanstående samhällsproblem, då konsekvenserna av        inaktivitet resulterar i höga kostnader, kan ha uppstått på grund av att människor        anser det svårt och utmanande att bibehålla eller skapa nya vanor och rutiner. Vi        människor verkar ha svårigheter med att motiveras tillräckligt för att skapa en vana i        syfte att öka vår fysiska aktivitet. ​Behovet av att förändra folks hälsobeteende, samt        påverka​ ​människor​ ​till​ ​att​ ​röra​ ​sig​ ​i​ ​högre​ ​grad​ ​är​ ​påtagligt.  

 

Som tidigare nämnts, har teknik i många former, exempelvis tv-skärmar och datorer,        under en längre period bidragit till ökat stillasittande hos människor (Moradi, 2016).        Vi ställer oss frågan om teknik även kan göra det motsatta. Kan teknik motivera        människor till fysisk aktivitet? Vi är intresserade av att studera vad teknik har för        påverkan​ ​på​ ​människors​ ​fysiska​ ​rörelsevanor​ ​i​ ​vardagen.  

 

Vi har därför valt att undersöka bland annat den vardagliga fysiska aktiviteten,        användandet av teknik i träningssyfte, självmätning samt dess påverkan på individen        hos våra respondenter. Detta för att få vetskap om hur dessa respondenter beter sig        och påverkas av teknik i dessa situationer. Men även hur tekniken de använt sig av        kan förbättras. I vår innehållsanalys har vi utgått från Mimmi Sjöklints modell om        processen angående självmätning (2015), samt diskuterat och analyserat B.J Fogg’s        teorier kring “Persuasive Technology” (2009), som beskrivs mer utförligt i        nästkommande​ ​avsnitt.  

 

Diskussion angående huruvida vi gått tillväga för att validera vårt resultat, har vi valt        att jämföra med Sjöklint, Constantiou och Triers artikel ​The Complexeties of            Self-tracking - An Inquiry into User Reactions and Goal Attainment,                   ​som har som syfte        att se hur självmätning med hjälp av ”persuasive technology” kan förbättra hälsan hos        individen. De bekräftar sitt resultat baserat på semistrukturerade intervjuer, likt        denna studie, som de genomfört på 42 personer som är användare av        självmätningsverktyg. De hade alltså försett sina respondenter med dessa slags        verktyg i form av wearables (Jawbone UP och Fitbit), vilket skiljer sig från denna        studie då möjligheten och resurser saknades. Deras respondenter var i likvärdig       

(11)

målgrupp, det vill säga åldrarna 20 till 60 år. Resultatet av denna undersökningen går        inte att jämföra rakt av, då den inte är lika omfattande tids- och resursmässigt, men        det är ytterligare en bekräftelse på att ”persuasive technology” kan tänkas användas        som​ ​ett​ ​fungerande​ ​verktyg​ ​i​ ​syfte​ ​att​ ​förändra​ ​ett​ ​beteende. 

 

Studiens syfte är att studera hur teknik kan motivera människor till fysisk aktivitet.        Detta kommer vi att göra genom att utgå från frågeställningarna ​Hur påverkar          “persuasive technology” individen?     Vilken roll spelar denna typ av teknik i utövandet av                   fysisk aktivitet?.   ​För att kunna svara på dessa frågeställningar har vi utifrån vår        utgångspunkt, studerat och analyserat relaterat och pålitligt material, samt        vederbörande​ ​deltagares​ ​bidragande​ ​information.  

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

(12)

1.3​ ​Bakgrund​ ​och​ ​tidigare​ ​forskning 

1.3.1​ ​Persuasive​ ​Technology 

B.J Fogg (2012) har forskat i att förändra ett beteende genom teknik i över 20 år. För        att skapa en långsiktig vana, bör du plantera “små frön” i ditt tankesätt och dagliga        rutin, menar Fogg. Exempelvis, om man ska börja använda tandtråd varje dag, så ska        man börja med ​en tand och sedan därefter öka successivt. Den nya vanan appliceras        på en redan existerande vana, nämligen att borsta tänderna. Till sist resulterar det i        att du använder tandtråd dagligen på alla tänder. Att börja gradvis är grunden för att        underlätta utökningen för att sedan omvandlas till en vana, denna metod kallas för        “Tiny habits”. Flera minimala vanor resulterar i en betendeeförändring. Teknologin        “Persuasive Technology” har en bevisad effekt på människors vanor samt beteende        (Fogg, 2012). Detta innebär att med hjälp av teknik kan man påverka människor till        att förändra ett betendee. Att dela resultat på sociala medier kan vara en        påverkansmöjlighet som skapar motivation till att genomföra en beteendeförändring        (Foster, Linehan, Kirman, Lawson och James, 2010). I denna studien fick individerna        själva rapportera in sin data angående antal steg, och ladda upp den på mjukvaran        “Step Marathon”. Därefter fick övriga deltagare möjligheten att både ta del av den,        samt att tillägga kommentarer. Vidare delades rapporteringen även på Facebook så att        deltagarnas bekanta kunde ta del av den. Deltagarna fick även personliga pushnotiser        på Facebook, då de kopplat mjukvaran till sitt konto. I “Step Marathon” sammanställs        deltagarnas data i en tabell där man kan se en rankning på vem som rört på sig mest        respektive minst de senaste sju dagarna. Deltagarna fick testa att använda denna typ        av stegräkning både privat, men då utan att dela data, och öppet. Denna        undersökning bekräftar att “Persuasive Technology” motiverar deltagarna till rörelse,        då deltagarna ökade sin fysiska aktivitet markant när de delade sin data med andra        jämfört med när de inte gjorde det (Foster, Linehan, Kirman, Lawson och James,        2010).  

 

Olika former av PT (Persuasive Technology) som kan väcka motivationen hos individen        skulle kunna vara sociala medier, samt mätningsinstrument såsom Fitbit och        möjligtvis en kompletterande applikation, exempelvis TacTio. PT fungerar genom att       

(13)

man applicerar psykologiska principer på teknik vars mål är att övertyga individen        (Fogg, 2017). B.J Fogg driver även ett forskningslabb som kretsar kring just PT.        Forskningens huvudområde är beteendeförändring, dess orsaker samt framtagning av        metoder som skapar vanor (Fogg, 2017). Fogg’s (2011) digitala föreläsning ​“Individuals        Must Change Habits for Better Health” beskriver hur man måste förändra individens        vanor för i sin tur möjliggöra en förbättrad hälsa. Fokus bör därför ligga på att försöka        modifiera individens vanor och dagliga rutiner istället för att bara förse individen med        information. ​Fogg (2009) beskriver också explicit hur PT kan misslyckas just för att        människor inte vet hur de ska använda den, där det handlar om okunskap rörande        tankesättet. Teknologin är designad i syfte att hjälpa användaren att skapa en vana,        men​ ​tekniken​ ​i​ ​sig​ ​själv​ ​kan​ ​inte​ ​skapa​ ​en​ ​vana​ ​åt​ ​användaren.  

   

Figur​ ​1.​ ​Fogg​ ​Behavior​ ​Model​ ​(2007) 

 

Foggs Behavior Model (Figur 1) innefattar tre steg att utföra för att kunna skapa ett        nytt beteende. De tre moment som måste uppfyllas är motivation, förmåga och en        trigger samt att alla måste komplettera varandra korrekt. Allt som sker ovan “Action       

(14)

Line” skapar en ny vana. Om momentet upplevs som problematiskt att genomföra och        motivationen är låg så kan man i sin tur inte skapa en vana kring det. Exempelvis, att        be en individ att donera 1 miljon dollar som inte besitter den summan pengar är        meningslöst. Det spelar då i sin tur ingen roll om man höjer motivationen i form av att        säga att individen i fråga får en byggnad uppkallad efter sig eller sitt porträtt på ett        frimärke. Fokus bör istället ligga på att sänka svårighetsgraden på uppgiften och inte        öka motivationen, då det i slutändan inte har någon betydelse. Motivationen är det        sista​ ​du​ ​försöker​ ​ändra​ ​i​ ​ordningen​ ​(Fogg,​ ​2011). 

 

Figur​ ​2.​ ​The​ ​Behavior​ ​Grid​ ​by​ ​BJ​ ​Fogg

Som rutnätet (Figur 2) visualiserar så har beteendeförändring 15 olika typer. Från        “Green” till “Black”, där “Green” till “Purple” innebär att man har som mål att göra        något och “Gray” till “Black” har som mål att få ett beteende att upphöra. Inom varje        färg finns även tre olika stadier, vilka är dot-, span- och path behavior. Till en början       

(15)

utför man ett beteende en gång, en första ökning respektive minskning. Sedan ökar,        eller minskar, ett beteende under en viss tidsperiod i “span behavior” och slutligen har        man skapat existens till ett inpräntat beteende, det vill säga att man har skapat en        permanent förändring. För att ge understöd och hjälp med sin beteendeförändring,        samt få vägledning i val av nivå för denna finns även en typ av guideline, “The        Behavior Wizard” (2017). Den hjälper användaren att ta fram en design för att uppnå        en framgångsrik beteendeförändrning baserat på individuella behov. Användaren får        steg för steg svara på olika frågor angående vad, hur och vilken tidsperiod. Den ger        tips och förklarande exempel vilket gör den väldigt åskådlig för användaren. Vidare,        baserat på användarens svar, tolkar “The Wizard” vilken väg individen i fråga bör ta i        “The Grid” och varför. Där finns med andra ord tydlig vägledning att tillgå (The        Behavior Grid, 2017). I en intervju som gjordes med Fogg (2017) belyser han det stora        problemet som många företag gör med sina produkter, applikationer och tjänster.        Problemet och misstag som många gör, som sedan även resulterar i att användarna        slutar använda produkten är att de lägger fokus på individens misslyckande och        svagheter, istället för att lyfta fram hur långt de faktiskt kommit i processen och        framgången de uppnått. Användaren kommer inte att använda någonting som denne        mår​ ​dåligt​ ​av,​ ​menar​ ​Fogg​ ​(2017).  

 

Fogg är en betydande person inom området PT, flera tusentals artiklar inom ämnet        refererar ständigt till honom. Enligt honom själv så är han den förste som någonsin        uttalade begreppet “Persuasive Technology” (Fogg, 2017). Hans teorier och dess        modeller kan användas bland annat i syfte att öka användarnas engagemang i form av        Gamification (O'Donovan, S., Gain, J., & Marais, P., 2013) och de har även använts        som grund till olika typer av teknologier vars syfte är att motivera individen till god        hälsa, fysisk som psykisk hälsa. Detta vilket författarna Doherty, G., Coyle, D., &        Sharry, J. (2012) och Vidyarthi, J., Riecke, B. E., & Gromala, D. (2012) belyser i sin        forskning. ​Under litteraturstudien som genomförts i samband med denna uppsats så        har inte någon motsägelse gentemot Fogg’s teori påträffats, vilket kan tyckas vara        märkligt då det är ett forskningsområde som ständigt expanderar. Utifrån det så kan        det ifrågasättas varför det inte har upptäckts någon forskning som motsäger Fogg’s        teorier som ligger till grund för denna studie? Anledningen till att specifikt Fogg’s teori        är pålitlig och inte direkt har kritiserats av övriga forskare, kan rimligtvis bero på att       

(16)

han har en tillförlitlig, påläst grund som forskare som han under en lång tidsperiod        har​ ​testat​ ​sin​ ​teori​ ​på. 

1.3.1.1​ ​Självmätning 

PT innefattar till viss del begreppet självmätning. Det vill säga teknologi som stödjer        mätning av individuell data. Mimmi Sjöklint, som är forskare inom digital        självmätning, har utfört en studie på hur människor beter sig när de får ta del av sin        självmätna data genom verktygen FitBit Flex och Jawbone UP. Självmätning innebär        att användare loggar numerisk, individuell data genom digitala verktyg. Det är ett sätt        att mäta och analysera personliga aspekter om livshändelser. Resultat från        undersökningen visar att både nya och erfarna användare är överens om att ökad        kännedom om sig själv leder till insikter, men också beetendeförändringar. Erfarna        användare delade perspektivet att det var ett sätt att inte kunna slippa undan        eventuella avvikelser och hjälpte till att upprätthålla ett beetende. Digitala verktyg,        exempelvis smartphones, plattor och wearables har uppenbarligen skapat förändring i        vardagen för individen. Utvecklingen har även påverkat relationen mellan användare        och teknologin, begreppet kallas för ‘’experiential computing’’. Detta innebär alltså att        teknologin registrerar upplevelsen mellan den digitala världen och individen, som        sedan omvandlar detta till ett digitalt format som återkopplas till användaren (Sjöklint,        2015). Enligt Sjöklint, Constantiou och Trier (2015) innebär begreppet självmätning        att användaren kan logga all data som finns att tillgå i vardagen, så som sömn,        träning, steg, intag av mat, blodsocker och humör. Självmätning kan alltså i sin tur        leda till att människor blir inspirerade och motiverade till att genomgå en        beteendeförändrig. Att se sin egen data visualiserad leder till i att individen reflekterar        över sina vanor (Sjöklint, Constantiou, Trier, 2015). Nedan illustreras processen som        användaren av självmätning går igenom. Denna process kommer ligga till grund till        vår​ ​innehållsanalys​ ​senare​ ​i​ ​vår​ ​studie. 

(17)

Figur​ ​3.​​ ​​THE​ ​MEASURABLE​ ​ME​ ​–​ ​THE​ ​INFLUENCE​ ​OF​ ​SELF-TRACKING​ ​ON​ ​THE​ ​USER​ ​EXPERIENCE.  (Sjöklint,​ ​2015)

Även Moradi (2016), menar att denna typ av teknik skapar en självmedvetenhet kring        människors aktivitetsnivå, uppmanar till rörelse och hjälper till att bryta dåliga vanor i        form​ ​av​ ​stillasittande.  

 

Självmätning är idag en del av människors vardag, detta koncept kallas “lived        informatics” och innebär den levande information som mäts, exempelvis steg eller        puls, menar Epstein (2015). Dock används tekniken i olika typer av syfte. Somliga        använder det endast på grund av att det finns en nyfikenhet medan andra brukar den        med intentionen att förändra ett beteende eller förbättra sina resultat. Vidare har        Epstein (2015) tagit fram en modell kallad “Lived Informatics Model” (Figur 4) som        beskriver människors process gällande valet att börja mäta sin egen data, vilket        verktyg som valts, mätning och utförande samt när det upphör och återupptas igen.        Med hjälp av denna modell så kan användaren få en uppfattning om hur “levande”,        det vill säga ständigt förändrande, information tydligt kan visualiseras i teknisk        design. Valet gällande vilken teknik användaren väljer kan bero på olika aspekter        såsom nyfikenhet, viljan att dela resultat med vänner, eller för att få någon typ av        belöning (Epstein, 2015). Författaren menar även att sökandet efter tekniken i fråga        också är olika. Användarna söker aktivt online, frågar vänner eller har fått den        tilldelad genom någon sorts gåva utan att känt behovet tidigare. Kombinationen av att        samla in, integrera, reflektera och påverkan av sin personliga data är en process.        Denna process mynnar ut i att användarna kan analysera sina resultat och lära sig        mer om sig själva vilket kan leda till beteendeförändring, med hjälp av självmätning        (Epstein,​ ​Ping,​ ​Fogarty,​ ​Munson,​ ​2015).  

(18)

 

Figur​ ​4.​ ​Lived​ ​Informatics​ ​Model,​ ​2015.​ ​Beskriver​ ​den​ ​konstanta​ ​rörliga​ ​processen​ ​av​ ​levande  information.  

 

Inom PT samt kopplat till självmätning är även “Persuasive design” (PD) involverat.        Chak (2003) förklarar begreppet som följande att målet är inte att manipulera        användaren till att göra någonting, utan målet är att underlätta för användaren att ta        rätt beslut. Alltså, menar Chak (2003) att PD inte bara handlar om att påverka och        uppmuntra, utan vikten av att förse användaren med verktyg och tillräckligt med        information för att kunna ta rätt beslut. Det finns enligt honom fyra typer av        användare, som egentligen är samma användare kallade “browsers”, “evaluators”,        “transactors” och “customers” fast i olika stadier i processen i att fatta rätt beslut. Han        talar om PD med syfte att få en kund från start till mål på en webbsida, hur man ska        få användaren att finna det den söker utan att manipulera, snarare motivera. Nyckeln        till​ ​detta​ ​är​ ​rätt​ ​information​ ​samt​ ​hur​ ​denna​ ​är​ ​utplacerad.  

 

Vidare nämner Chak (2003) ett utmärkt exempel för att förtydliga sin teori angående        vikten​ ​av​ ​att​ ​förse​ ​användaren​ ​med​ ​rätt​ ​information.  

 

I’m currently planning my next vacation. I’ve just had a baby boy, so I’m very        concerned about finding family-friendly facilities. When I visit a hotel site, I’m        very interested in finding out what amenities they have for babies, such as cribs.        However, if the web site doesn’t provide this content, I can’t make a decision.       

(19)

Right there, I’m stuck because I’m worried about whether or not the hotel will        provide​ ​a​ ​crib​ ​for​ ​my​ ​baby.​ ​(Chak,​ ​2003).  

 

Denna typen av design är alltså viktig i all typ av teknologi som har som mål att        motivera användaren till handling, vare sig det är ett köp eller få denne att starta ett        hälsosammare liv. Den här typen av teknik är alltså konstruerad för att förse individen        med​ ​detaljerad,​ ​personligt​ ​anpassad​ ​data​ ​(Moradi,​ ​2016).  

 

 

 

 

 

 

 

(20)

2​ ​Metod 

2.1​ ​Metodbeskrivning

 

Utifrån vad syftet är med studien så behövs en viss typ av data. Vi önskade spontana,        självgående och genuina svar från våra respondenter och valde därför att använda oss        av intervjumetoden semistrukturerad intervjuer på tio stycken individer. En klassisk        semistrukturerad intervju kännetecknas av att intervjun inleds med öppna frågor som        sedan smalnas av och styrs utefter individen som intervjuas i syfte att resultaten talar        från individens perspektiv. Vi valde att påbörja undersökningen med en förintervju        innehållande allmänna frågor, exempelvis “Hur gammal är du? och “Hur länge har du        arbetat här?”, detta för att intervjupersonen ska känna sig bekväm och avslappnad i        situationen​ ​(Patel​ ​&​ ​Davidson,​ ​2011).  

 

När man väljer sin grupp av människor att intervjua så bör man som forskare        kontakta personer man vet har ett intresse och kunskap inom området då det        underlättar processen på så vis att de är mer engagerade. Har man kontakter på        arbetsplatsen höjer detta förtroendet, menar Widerberg (2002). Därför kan man med        fördel välja en intervjuplats där man har kontakter, vilket i sin tur innebär att        intervjupersonerna känner sig bekväma och då blir dialogen mer genuin och        avslappnad. Valet av plats har därför baserats på personliga kontakter, och med valet        av plats medföljer också valet av målgrupp. Det vill säga att platsen erbjuder variation        i människors ålder, kön samt tränings- och teknikvanor. Vilket var det vi ville utgå        från. ​Målgruppen för denna undersökning karaktäriserades som anställd på företaget        under några månader upp mot 16 år. ​Totalt 10 intervjuer, där hälften är kvinnor och        hälften är män. 8 av 10 av intervjuerna är i åldrarna 45-60 varav hälften var kvinnor        respektive män. Resterande 2 av 10 deltagare var i åldrarna 20-30 där också hälften        var kvinnor respektive män. Deras nuvarande träningsvanor såg olika ut, beroende på        ålder, kön, men också användandet av teknik. Men samtliga deltagare påstod sig vara        fysiskt​ ​aktiva​ ​mer​ ​eller​ ​mindre​ ​varje​ ​dag.  

(21)

2.2​ ​Studiens​ ​miljö 

Vi har utfört totalt tio intervjuer med anställda på arbetsplatsen NetPort Science Park,        ett företag som ​åstadkommer förutsättningar i form av hållbar ekonomisk expansion        och utveckling i samhället (NetPort Science Park, 2017). Ett av NetPort Science Park        (2017) fokusområden är digital utveckling, därför anser vi att denna arbetsplats är        ytterst lämplig att utföra vår undersökning på. Vidare är NetPort Science Park en        mötesplats där människor, inspiration och innovation möts. Näringsliv, offentlig        verksamhet och akademin integrerar med varandra här i form av en trippel-helix        organisation vilket innebär att samtliga intressenter arbetar tillsammans. De arbetar        för att åstadkomma förutsättningar i form av hållbar ekonomisk tillväxt och utveckling        i samhället, både lokalt och regionalt (NetPort Science Park, 2017). Enligt NetPort        Science Parks (2017) egen hemsida är företagets tre fokusområden digital utveckling,        intelligenta​ ​transportsystem​ ​och​ ​energi. 

 

NetPort prioriterar företagshälsovård högt och personalchefen menar att om        personalen mår bra, så mår även företaget bra. De förser sina anställda med åtskilliga        förmåner och de betalar allt enligt Skatteverkets regler kring företagshälsovård. En        hälsokontroll sker på företaget vartannat år, vilket sker genom olika företag varje        gång. De lägger stor vikt vid ergonomi på arbetsplatsen både när det gäller miljön som        de anställda befinner sig i, men även baserat på individens behov. Med jämna        mellanrum tar de in en person som är expert inom området som då granskar        arbetsplatsen. Företaget ser god ergonomi som förebyggande hälsovård, men även de        övriga förmåner som de fokuserar på ser de som förebyggande. Det är förmåner såsom        bidrag till gymkort, näringsrik frukost dagligen, träningsmaskiner på arbetsplatsen,        färsk​ ​frukt,​ ​och​ ​tillgång​ ​till​ ​massör.  

 

NetPort Science Park har i nuläget ingen typ av teknik (mätningsinstrument eller        system) som de använder sig av. Flertalet i personalen använder dock teknik i syfte att        förbättra samt bibehålla god hälsa privat. Personalchefen menar på att de är öppna för        att se om det finns ett behov hos personalen för denna typ av teknik, med andra ord        att​ ​kunna​ ​mäta​ ​och​ ​logga​ ​data​ ​i​ ​hälsosyfte.

(22)

Vi har granskat vad som motiverar samt inspirerar dessa anställda (respondenter) till        att sträva efter, eventuellt bibehålla, sin fysiska aktivitet. Men även tagit reda på om        användarna tar hjälp av någon form av teknik samt vad denna teknik har för        påverkan på användarna. Frågorna kring påverkan av teknik har haft störst fokus        kring självmätning, det vill säga det kvantitativa förhållningssättet som skulle kunna        vara pulsmätning, stegräknare och dylikt (Sjöklint, 2015)​. Majoriteten av åldrar bland        deltagarna i intervjun var mellan 45-60 år. Intervjufrågor som “Vad är hälsa samt        livskvalité för dig?” och “Vad motiverar dig till god hälsa?” agerar som        inledningsfrågor, därefter får intervjupersonen till stor del styra samtalsämnet. Som        tidigare nämnt, innebär detta att vi har valt att tillhandahålla en semistrukturerad        intervjumetod, för att utesluta att vi intervjuare leder eller har någon påverkan på        datan som resultat. Vi vill därmed låta intervjupersonen i fråga dela med sig av sina        erfarenheter​ ​och​ ​upplevelser​ ​​(Alvehus,​ ​2013)​.

Intervjuerna utspelade sig i NetPort Science Parks lokaler, där vi satt i ett komfortabelt        och neutralt rum som inte associerades med personalens vanliga arbetsplats. Det var        för oss viktigt att sitta ostört, men även att utföra intervjuerna i närheten av        respondenternas kontor. Detta resulterade i att intervjuerna skedde effektivt, i 15-20        minuter per person, och vi tog inte upp för mycket av deras arbetstid, vilket man bör        ha i åtanke (Widerberg, 2002). Valet av miljö och plats baserades också på att vi ville        få respondenterna att känna sig så bekväma som möjligt i att uttrycka sina åsikter        och berätta om sina erfarenheter. Nedan illustreras miljön som vi utförde intervjuerna        i.  

(23)

 

Bild​ ​1.​ ​Miljön​ ​och​ ​omgivning​ ​som​ ​de​ ​semistrukturerade​ ​intervjuerna​ ​utspelade​ ​sig​ ​i.​ ​17-03-2017. 

 

Samtliga intervjuer spelades in efter att ha fått tillstånd från respondenterna och som        senare transkriberades. Det finns både för- och nackdelar med ljudinspelning av        intervju. Patel & Davidson (2011) menar att det är en fördel att få ordagrant data på        vad den intervjuade har sagt, men nackdelen är att transkriberingen är tidskrävande.        Dock menar de även att de spontana kommentarerna kan utebli då människor mer        tänker på hur de uttrycker sig när de vet att det som sägs blir inspelat. Trots detta        upplevs ändå att den insamlade datan har resulterat i flertalet givande och spontana        yttranden från respondenterna i denna studie. Innan inspelning av samtal inleddes,        var noggrannheten gällande att ha en avslappnad dialog med respondenterna för att        skapa förtroende och en avslappnad stämning i rummet högt prioriterat. Detta för att        dialogen senare ska bli så naturlig som möjligt, menar Helena Thomsson (2006), som        är doktor i psykologi och arbetar vid psykologiska institutionen vid Stockholms        Universitet. En viktig faktor var att respondenterna skulle få en positiv upplevelse och        känna sig bekväma genom hela intervjun. Därför är det noga med att förtydliga att        inspelningen av intervjun är i säkra händer och bara kommer att användas som        understöd​ ​för​ ​forskaren,​ ​det​ ​är​ ​viktigt​ ​menar​ ​Thomsson​ ​(2006). 

 

(24)

2.3​ ​​

Metod​ ​för​ ​innehållsanalys 

Utifrån materialet i boken ​Skriva en uppsats med en kvalitativ metod under stycket                          ‘’Sortera, reducera och argumentera’’, har vi valt att följa nedanstående råd. Processen        i denna analysen började med att läsa igenom materialet upprepade gånger. Sedan        utfördes en kategorisering av materialet, eller med andra ord tematisering        ​. Detta    innebär att materialet har delats upp i olika grupper efter innehåll (Alvehus, 2013).        Utifrån transkriberingar på totalt 17 sidor (se bilaga) samt ett antal studerande        genomgångar av innehållet, genomfördes tematisering av vad som var en röd tråd från        början till slut och relevant information plockades ut. ​Ytterligare kategorisering inom        tematiseringen sorterades utifrån kvinnor och män. Därefter var rekommendationen        att reducera ytterligare information och lyfta fram de avgörande svaren från        intervjuerna, och sedan koppla detta till vår teori och syftet med vår studie. ​Detta        visualiseras i form av en lättläslig tabell, denna finns som bilaga i sista delen av        uppsatsen.  

 

Vi har tagit hänsyn till att vara noga med att inte utesluta några intressanta        paradoxer och motsägelser, även om fokus har legat på att lokalisera den information        som har en relation till vår frågeställning och syftet med uppsatsen. Det oväntade som        i slutändan kan vara intresseväckande kan lätt försvinna om man strängt reducerar        det kvalitativa resultatet. Det vill säga att avgörande, alternativt spännande aspekter        uteblir​ ​(Alvehus,​ ​2013). 

 

För att strukturera upp resultatet av vår undersökning samt på ett effektivt sätt utläsa        värdefull data, har vi utgått från processmodellen av Mimmi Sjöklint (Figur 3), som        tidigare nämnts. Där sorteras resultatet in i tre delar, nämligen “Activity”, “Result” och        “Effect”. 

(25)

2.4​ ​Litteraturstudie 

För att få en stadig och pålitlig teoretisk grund i arbetet har en litteraturstudie        genomförts. Valet av litteratur samt hur den brukas är en avgörande del i att skriva en        gynnsam uppsats (Rienecker, Jörgensen, 2012). Detta är en upprepande del av        studien och anses därför vara en iterativ process. Detta medför en bred        litteratursökning som sedan väl sorterats ut och anses som relevant och pålitlig        information att tillgå, och därmed ökar förtroendet till författarna. Materialet som har        använts i denna studie uppenbarar sig i forskningsartiklar, bokform, ljudmaterial,        samt intervjuer och har funnits främst genom Google, Google Scholar, ACM,        Libsearch, samt Stadsbibliotekets sökmotor. Sökord som bland annat persuasive        technology, persuasive design, self-tracking, self-quantification, self-reflection har        varit till stor hjälp i sökandet efter relevant litteratur. Exempelvis, begreppet        “Persuasive Technology” fick vi i början av vår studie som tips och råd av vår        handledare att gå vidare med. Därefter började vi vårt litteratursökande genom att        söka på begreppet på Google, då till mestadels B.J Fogg fångade vår uppmärksamhet        då B.J Fogg är, som tidigare nämnt, professor På Stanford University och forskare        inom ämnet. Vidare sökte vi på “Persuasive Technology” på Google Scholar och fick        297 000 sökträffar, vilket vi uppenbarligen måste förfina för att få ner antalet träffar.        Annars riskerar vi att välja slumpmässiga, lättåtkomliga artiklar utan grund. Därför        valde vi att förfina på filtreringen författare “B.J Fogg” och fick då 83 sökträffar. Vidare        filtrerade vi ytterligare efter “publiceringar på ACM” och fick 23 träffar. Detta är en        fullt rimlig siffra i material för oss att ögna genom. ​Av de 23 artiklarna vi fick fram        efter sökresultatet, gick vi igenom dem och kom fram till att sex stycken (exklusive en        var dubblett) av dessa var relevanta för vårt område. Liknande sökmetod utfördes på        samtliga​ ​vetenskapliga​ ​artiklar​ ​i​ ​vårt​ ​litteratursökande. 

Samtlig litteratur vi har använt oss av har publicerats mellan åren 2002-2017.        Rörande avsnittet om NetPort Science Park har deras egen hemsida stått för all        tillgänglig information, men även bekräftade upplysningar genom en intervju av        personalchefen har genomförts. Dessa saknar referenslistor och därför har vi som        författare​ ​till​ ​studien​ ​själva​ ​fått​ ​bedöma​ ​trovärdigheten​ ​i​ ​materialet​ ​som​ ​tillförlitlig. 

(26)

3​ ​Resultat 

I detta avsnitt redovisas resultaten av totalt tio intervjuer på företaget NetPort Science        Park. Tabellen (se bilaga) är utformad på det vis att kvinnor redovisas först och        männen därefter, och båda könen är sorterade efter ålder där yngst visas först. De        olika rubrikerna är bland annat kallade för “Syn på hälsa/livskalvité”, där aspekter på        ämnet beskrivs. Rubriken “Aktivitet” förklarar i vilken mån och hur respektive        deltagare utför sin fysiska aktivitet. “Motiverande teknik” berättar vilken typ av teknik        de använder sig av i syfte att hitta motivation eller mäta sin egen data. Olika typer av        aktiviteter kräver olika typer av tekniker, som presenteras närmare i tabellen.        “Påverkan av självmätning”, tar upp hur visualiseringen av informationen i tekniken        upplevs av individen, samt vilken effekt den har. “Behovet i tekniskt verktyg”, under        denna rubrik ger deltagarna personliga förslag på önskade förändringar/förbättringar        av det ultimata tekniska verktyget. Samtliga rubriker i tabellen har valts ut baserat på        litteratur som argumenterar för detta tillvägagångssätt, som tydliggörs i        metodavsnittet. Nedan följer tre rubriker ​Activity, Result, Effect som är baserade på                hur processen i självmätning ser ut (Sjöklint, 2015), som illustreras i figur 3. Dessa tre        rubriker​ ​fungerar​ ​som​ ​stöd​ ​i​ ​att​ ​utläsa​ ​vårt​ ​resultat.  

3.1​ ​“Activity”

En gemensam och överenskommande faktor till ett hälsosamt liv samt livskvalité var        främst att inte känna stress och att må bra både mentalt och fysiskt. Under intervjun        kan man sammanfatta att svaret på hur man uppnår ett hälsosamt liv samt livskvalité        mynnar ut i att fysisk aktivitet är en del av lösningen. Påvisligen uttryckte sig någon        av respondenterna “​Att vara frisk. Ja… Inte känna sig stressad och inte vara sjuk då.        Både mentalt och fysiskt. Innehåller fysiskt aktivitet, självklart, det är tvunget. Jag        tränar själv för att hålla min rygg igång, bland annat.​”. Övergripande aktiviteter för        samtliga respondenter är främst löpning, olika aktiviteter på gymmet, cykling samt        promenader. Alltså, motion och träning som utförs både inomhus och utomhus, men        också som vardagsmotion och i träningssyfte. Det påstods att dessa aktiviteter        utövades 2-5 gånger i veckan, dock nämndes aldrig hur länge varje aktivitet varade.        Syftet med utövandet var till mestadels för att förebygga sjukdomar och att få leva ett       

(27)

långt, friskt liv. Man kan även tolka att samtliga deltagare påstod sig var mer eller        mindre fysiskt aktiva varje dag, om det så var enbart vardagsmotion, i träningssyfte,        eller en kombination av dessa. Man kunde dock tydligt kategorisera vilka som lade        mest tid på antingen vardagsmotion eller träning. Två av deltagarna (båda män)        fokuserade mest på träning och mindre på vardagsmotion, medan två andra deltagare        (båda kvinnor) fokuserade mest på vardagsmotion och mindre på träning. Medan        resterande, det vill säga tre män och tre kvinnor, fokuserade jämt mellan dessa två        typer​ ​av​ ​fysisk​ ​aktivitet. 

3.2​ ​“Result” 

På frågan om användning av teknik i syfte att bli motiverad eller vid behovet av        självmätning (PT), visade det sig att respondenterna använde sig av bland annat       

träningsapplikationer  (mestadels  Endomondo),  Youtube,  sociala  medier, 

aktivitetsarmband (Apple Watch, Misfit Shine), eller att de hittar motivation på egen        hand. Alltså fanns det respondenter som inte använder någon form av teknik        överhuvudtaget, vilket motsvarade två stycken av deltagarna. Dock uppstod        nyfikenhet på en av dessa respondenter (45-60 år, man) kring olika typer av        motiverande​ ​teknik​ ​under​ ​intervjun,​ ​och​ ​en​ ​vilja​ ​att​ ​testa​ ​verktygen​ ​blev​ ​tydlig. 

 

​ ​ ​ ​  

Bild​ ​2.​ ​Från​ ​vänster​ ​presenteras​ ​följande​ ​tekniker​ ​som​ ​nämns​ ​vår​ ​undersökning..​ ​MisFit​ ​Shine,​ ​Apple  Watch​ ​och​ ​applikationen​ ​Endomondo.  

 

I ovanstående olika former av teknik presenteras data och resultat på olika sätt,        beroende på i vilket syfte de används. Youtube och sociala medier används        kontinuerligt av tre deltagare, mestadels för att få inspiration och känna motivation. I       

(28)

dessa fall var instruktioner, bilder/videor och tips på förbättringar, gällande yoga och        fotboll, faktorer som triggade användarna att själva vara aktiva under en längre        period. I syfte att mäta sina resultat, användes träningsapplikationer och        aktivitetsarmband av sex personer i denna studie. Detta för att både vilja se tydliga        resultat och förbättringar samt att kunna tävla med sig själv och andra. I        applikationen Endomondo (2017) mäts bland annat din fysiska aktivitet i tid, sträcka        och stödjer dig även i att slå dina egna rekord. Du kan även dela med dig av din data        och resultat till andra i din omgivning, med anledning av att motivera andra till fysisk        aktivitet. En Apple Watch är ett betydligt mer brett tekniskt verktyg för individen, då        du själv kan skräddarsy vad du vill använda den till. Endomondo kan kopplas till din        Apple Watch, då man kan ladda ner applikationer till den (Apple, 2017). Misfit Shine        är ett aktivitetsarmband endast som man kopplar till sin telefon via en applikation. I        applikationen visualiseras sedan datan och huruvida individen uppnått sitt dagliga        mål​ ​(Misfit​ ​Shine,​ ​2017).  

 

Vi ställde även frågan vad deltagarna saknar i sina tekniska verktyg, samt vad som        skulle kunna förbättras. Svar som att det skulle vara gynnande om man kunde se var        i kroppen man bygger mest muskler eller förbränner mest fett under ett träningspass,        också vad man ska utöva för slags träning om man vill fokusera på ett specifikt        område på kroppen. Överlag ville respondenterna att verktyget skulle vara så        individanpassat som möjligt, både när det kommer till recept på kost, träning eller helt        enkelt inspiration som får användarna att bli motiverade. Alla är fysiskt och mentalt        olika,​ ​och​ ​därför​ ​anser​ ​deltagarna​ ​att​ ​denna​ ​anpassning​ ​är​ ​viktig.  

3.3​ ​“Effect” 

Resultaten av samtlig teknik, skiljer sig i effekten på deltagarna beroende på vilken        teknik, men också på kön och ålder. Alla män i denna undersökning upplever en        positiv effekt av den teknik som stödjer självmätning. En av dem påstod sig vara en så        kallad “soffpotatis” innan han blev en trogen användare av självmätning. Han anser        även att det är tack vare tekniken som stödjer självmätning som han har lyckats med        att träna varje dag i 600 dagar i sträck. Syftet med att se sina egna resultat påstods        vara i att hitta en balans, både i att hålla koll på om man ligger efter i träningen eller        kost, men också så att man inte pushar sig själv för hårt och att träningen går till       

(29)

överdrift, som han själv uttryckte sig: “Analysen går primärt ut på att följa upp att jag        ligger rätt vad gäller träning, vikt och blodtryck, ex att inte träna för hårt eller att hålla        igen när man ätit för mycket under semestern. Det man mäter och analyserar har        alltid​ ​en​ ​tendens​ ​att​ ​vara​ ​i​ ​fokus.”.  

 

Fyra av fem kvinnor i vår undersökning som någon gång provat på självmätning,        upplever stress i samband med att se sina resultat i numeriska data, och har därefter        slutat att använda tekniken. Några av dem uttryckte sig som följande “​Nä, det stressar        mig något enormt mycket”, och “Tyckte det var ett bekymmer att se sin data och få        påminnelser hela tiden, typ ‘nu har vi inte sett dig på ett tag, dags att träna!’​.       Det bara​     stressar, tycker jag.” Resterande av dessa respondenter påpekade tydligt att det        ansågs som en stressfaktor. ​Den yngsta kvinnan, i åldern 28, anser däremot        motsatsen. ”Jag blir pushad. Man tvingar sig själv att bli bättre varje gång”, beskriver        deltagaren. Teknik vars syfte är att inspirera och motivera (Youtube/sociala medier),        resulterar självfallet i en positiv effekt för vederbörande som kontinuerligt utnyttjar        den​ ​sortens​ ​teknik.  

 

Vi upptäckte även sambandet mellan användandet av teknik, och kombinationen av        aktiv träning och vardagsmotion. Det visar sig även att de som tog hjälp av någon        sorts av teknik, hade större chans att kombinera både vardagsmotion och träning.        Men det utesluter inte frågan om huruvida mängden av dessa kombinationer är        tillräckliga. 

 

 

 

(30)

4​ ​Analys​ ​och​ ​diskussion​ ​av​ ​resultat 

I detta avsnitt, analyseras och diskuteras resultatet i förhållande till relevant        litteratur. Utifrån detta diskuteras även förslag på om hur förbättringar till verktyg        som​ ​har​ ​syfte​ ​att​ ​bidra​ ​till​ ​fysisk​ ​aktivitet​ ​skulle​ ​kunna​ ​se​ ​ut.  

4.1​ ​Respondenternas​ ​fysiska​ ​aktivitet

 

Sex (tre män, tre kvinnor) av respondenterna påstår sig uppfylla WHO:s (World Health        Organisation) krav att både vara vardagsaktiva samt träna regelbundet. Frågan är        bara om mängden av varje typ av aktivitet är tillräcklig. Möjligen behövs det mer        motivationsdrivande faktorer i samtliga verktyg för att öka mängden vardagsmotion        och träning. ​Utifrån Fogg’s teori ställer vi frågan: har ovanstående tekniker god PT och        beteendedesign? Apple Watch är svår att bedöma i den frågan då den är så pass        formbar för användaren, vilket innebär att denne kan välja själv hur den ska        användas. Det finns inte bara en design eller ett användningssätt, till skillnad från de        andra två verktygen. Misfit shine och Endomondo har båda en visualisering av        individens data som även visar om denne har uppnått sina mål eller ej. De målar upp        en bild om huruvida användaren har lyckats eller misslyckats, då med andra ord att        det visas svart på vitt. Som Fogg beskriver (2017) så vill man belysa de positiva        aspekterna för användaren, inte de negativa då detta resulterar till upphörande av        användning av produkten. Att få notiser (triggers) såsom “Nu har du inte varit ute och        sprungit på en vecka, är det inte dags igen?” kan enligt vår insamlade information från        respondenterna vara både stressande och motiverande, där vår studie påvisar att        kvinnorna mellan 45-60 år tyckte att det var stressande och männen blev motiverade        av​ ​dessa​ ​notiser.   

 

Mer utförligt beskriver World Health Organisation (2017) vad en vuxen människa        (18-64 år) behöver uppnå för att förbättra sin hälsa. WHO rekommenderar att        individen bör röra på sig måttligt (Moderate-intensity), exempelvis en rask promenad i        150 minuter/vecka. Ett alternativ till detta skulle kunna vara 75 minuter/vecka av        intensiv (Vigorous-intensity) träning i form av exempelvis löpning för att bibehålla en        god kondition och minska risken för eventuella icke-smittsamma sjukdomar.       

(31)

Möjligtvis en likvärdig kombination av moderate- och vigorous-intensity skulle vara en        passande​ ​sammanställning.  

 

Figur​ ​5. 

Word​ ​Health​ ​Organisation.​ ​What​ ​is​ ​Moderate-intensity​ ​and​ ​Vigorous-intensity​ ​Physical​ ​Activity?​ ​(2017) 

 

Ovanstående  tabell  beskriver  måttlig  (Moderate-intensity)  samt  intensiv  (Vigorous-intensity) träning. Spalten till vänster kan tolkas som vardagsmotion, eller        träning som oftast sker omedvetet och är en del av vardagen. Medan spalten till höger        åskådliggör exempel på träning vars syfte är att medvetet förbättra eller bibehålla sin        kondition och hälsa. Metabolic Equivalents (METs) används vanligtvis för att beskriva        intensiteten av en fysisk aktivitet. ​METs skildrar relationen mellan en persons aktiva        ämnesomsättning i förhållande till sin vilande ämnesomsättning (World Health        Organisation, 2017). Under de påstådda utförda aktiviteterna i tabellen har        respondenterna någon gång varit i kontakt med olika typer av “Persuasive        Technology”, utom en varav han gärna hade velat prova på det och såg det som en stor        inspirationskälla. Dock gav det olika effekter beroende på olika typer av teknik,        exempelvis Apple Watch och Youtube. Man ska också ta hänsyn till huruvida        vetskapen om dessa rekommendationer från WHO, samt konsekvenser som kan       

(32)

förekomma vid otillräcklig fysiskt rörelse faktiskt nått fram till användaren. Hade        användaren haft denna kunskap hade möjligen den bidragit till motivationen att hålla        igång den fysiska aktiviteten. Den bästa kombinationen hade troligtvis kunnat se ut        på​ ​följande​ ​vis:​ ​​kunskap​​+​​PT​​=​​förhöjd​​motivation.  

4.2​ ​Skillnader​ ​i​ ​effekt  

Vad som var märkbara och intressanta skillnader mellan män och kvinnor i respektive        åldrar, var främst att äldre kvinnor ansåg att det var otroligt stressande att mäta och        se sina egna resultat. Medan yngre generationen kvinnor ansåg det som pushande och        motiverande. Sambandet mellan att de äldre kvinnorna känner sig stressade över sina        resultat och att kvinnor generellt har större press på frågan om hur kvinnor ska se ut        samt kroppsideal (Andersson, 2013), är rimligt att anta. Man kan också diskutera om        det är möjligt att det finns några designutmaningar i verktygen som uppfattas som        stressande för just kvinnor. Kanske skulle man valt att visualisera resultaten på ett        annorlunda sätt. Som Chak (2003) menar handlar “Persuasive design” inte bara om        att påverka och uppmuntra, utan vikten av att förse användaren med verktyg och        tillräckligt med information för att kunna ta rätt beslut. Man kan även se sambandet        mellan ​problemet och misstag som Fogg (2017) berättar om, att utvecklarna till dessa        verktyg lägger fokus i designen på individens misslyckande och svagheter, istället för        att lyfta fram hur långt de faktiskt kommit i processen och framgången de uppnått.        Användaren kommer inte att använda någonting som denne mår dåligt av, menar        Fogg (2017). ​Dock kan man spekulera varför den yngre kvinnan upplevde en positiv        effekt av att se sina resultat, möjligtvis på grund av att den yngre generationen är mer        insatt i teknik och förstår konceptet bättre. Troligtvis beror det på att den yngre        generationen har vuxit upp med teknik som en del av sin kultur. Som vi tidigare        refererat till B.J Fogg (2009), där han menar att det har att göra med okunskap om        tankesättet att människor i vissa fall avstår från teknik. Tekniken är designad i syfte        att hjälpa användaren att skapa en vana, men tekniken i sig själv kan inte skapa en        vana​ ​åt​ ​användaren.  

 

Gällande alla män, oavsett ålder, upplevde de som utfört självmätning endast som        positivt och något som bidrar till deras personliga förbättrade hälsa. En annan        förklarande aspekt till detta från vår synvinkel och uppfattning, skulle kunna vara att       

(33)

teknik generellt ligger som större intresse hos män, än hos kvinnor. Därav ligger det        “rätta” tankesättet naturligt hos män och därför anammar det positiva resultatet av        tekniken. Detta är självfallet något intressant att ta upp för vidare forskning. De flesta        män ansågs även vara erfarna användare av självmätningsinstrument, medan        kvinnorna endast använt sig av tekniken enstaka gånger. Som tidigare nämnt        beskriver Mimmi Sjöklint ​att både nya och erfarna användare är överens om att ökad        kännedom om sig själv leder till insikter, men också beetendeförändringar (Sjöklint,        2015). Dock i det här fallet verkar det vara endast de erfarna användarna (mestadels        män)​ ​som​ ​fått​ ​dra​ ​nytta​ ​av​ ​självmätningens​ ​positiva​ ​effekt.  

4.3​ ​Teknik​ ​=​ ​vardagsmotion​ ​+​ ​träning 

En annan intressant upptäck var att de som använde sig av någon typ av teknik hade        större chans att kombinera vardagsmotionen och träningen. Medan de enstaka två        som uteslöt tekniken nästan enbart fokuserade på vardagsmotionen. Man skulle        kunna anta att tekniken har bidragit till en ökad fysiskt aktivitet i träningssyfte, men        inte tappat vardagsmotionen för de som lyckats hitta balansen mellan dessa. En av        dessa deltagarna poängterade att människor stressar till gymmet för att få kunna        träna någon timme, medan de sitter i långa bilköer och använder till mestadels hissen.        Hade man tagit trapporna istället för hiss eller cyklat istället för tagit bilen så hade        balansen varit jämnare, menar deltagaren. Och kanske har tekniken även där lyckats        få människor till att röra på sig mer i vardagen, ett exempel på det skulle kunna vara        stegräknare.  

 

 

 

 

(34)

5​ ​Slutsats 

Utifrån vår utgångspunkt, vederbörande deltagare, och relaterat material presenteras        slutsatserna av vår studie i detta avsnitt. För att besvara en av våra frågeställningar       

Hur påverkar “persuasive technology” individen? ​har vi kommit fram till att äldre              kvinnor i 45-60 årsåldern löper större risk att känna stress och press av att se sina        egna resultat, medan män (oavsett ålder) anser att det endast har positiv effekt på sin        fysiska och psykisk hälsa. Som tidigare diskuterat, är det möjligt att detta beror på att        kvinnor generellt har växt upp med att de ska se ut på ett visst sätt, och därmed känt        ökad press angående sitt kroppsideal. Vi upptäckte även att personerna i denna        undersökning som använde sig av någon form av PT hade större chans att uppnå        balans mellan att utöva både vardagsmotion och aktiv träning, som enligt forskare        anser är viktigt att ta hänsyn till gällande lång livslängd (​Ekblom Bak, 2014)​. För att        besvara vår frågeställning ​Vilken roll spelar denna typ av teknik i utövandet av fysisk                           aktivitet? ​drog vi slutsatsen att det kan antas att tekniken spelade en avgörande roll i        att stötta och motivera dessa deltagare, som ansågs som flitiga användare, i att öka        sin fysiska aktivitet både i vardagen och i träningen. För att tekniken ska kunna stötta        alla åldrar, eller kön skulle lösningen på detta kunna vara att man väljer att utforma        ett PT-verktyg efter Foggs principer och modeller om hur man förändrar ett beteende.        Kortfattat innebär det ​att motivation, förmåga och en trigger samt att alla måste        komplettera varandra korrekt (Fogg, 2011) för en lyckad beteendeförändring​. Även att        man tar hänsyn till ​att belysa och berömma användaren och deras framsteg istället för        deras misslyckanden, detta skulle möjligen minska stressnivån hos en viss typ av        användare. Men att man därefter trycker ytterligare på att individanpassa sitt verktyg        och förse användaren med tillräcklig information och kunskap. Det är även rimligt att        anta att tekniken i syfte att få människor att röra på sig skulle därmed bidra till        mindre icke-smittsamma sjukdomar, och det i sin tur skulle minska betydande del av        dessa​ ​kostnader​ ​för​ ​samhället. 

   

(35)

5.1​ ​Vidare​ ​forskning 

För vidare forskning inom detta område kan det vara intressant att titta på en större        skala människor och en mer varierad målgrupp som har likvärdigt syfte att undersöka        hur teknik kan motivera människor till fysisk aktivitet. Därmed undersöka om        deltagarna i studien har större chans att uppnå både vardagsmotion och träning om        du använder dig av teknik. Med andra ord testa om resultatet i denna studie        fortfarande stämmer. Det kan också vara intressant att titta på varför teknik och        självmätning har olika påverkan beroende på kön och ålder, eller huruvida kunskapen        om​ ​konsekvenser​ ​och​ ​rekommendationer​ ​har​ ​någon​ ​påverkan​ ​på​ ​motivationen.  

Man kan även forska vidare på varför människor slutar att använda dessa typer av        tekniker samt var i användarupplevelsen det brister. Vad beror det på? Vilka faktorer        saknas​ ​eller​ ​får​ ​användaren​ ​att​ ​känna​ ​avsmak​ ​i​ ​verktyget?   

           

 

 

 

(36)

6​ ​Metoddiskussion 

Semistrukturerade intervjuer ansåg vi vara den bästa metoden för denna typ av        studie. Då vi ville undersöka behovet och ha svar på frågor som varför, hur och vad så        var det semistrukturerade tillvägagångssättet passande, då personerna i fråga fick        själva tala ut om diverse upplevelser och erfarenheter. Semistrukturerade intervjuer        ger respondenten möjlighet att komma med värdefull input som intervjuaren själv inte        tänkt​ ​på​ ​och​ ​det​ ​var​ ​främst​ ​det​ ​vi​ ​ville​ ​komma​ ​åt​ ​(Patel​ ​&​ ​Davidson,​ ​2011).  

 

Valet av metod var, baserat på önskad data, enkel då vi ville ha möjligheten att skapa        en diskussion med respondenten. Semistrukturerade intervjuer har också en fördel då        man kan anpassa och utforma frågorna efter individens behov, då det man som        intervjuare vill ha ut är respondentens åsikter inom ämnet. Det finns utrymme för        förtydligande av frågor och fördjupning inom dem. Denna typ av öppenhet i dialogen        skapar i sin tur en effekt i form av variation i datan som samlas in, menar Patel &        Davidson (2011). Det finns en mall som alla intervjuer utgår ifrån, men frågorna är        anpassade efter potentiella modifieringar vilket i sin tur resulterar i att intervjuernas        resultat​ ​varierar.  

 

För att vara kritiskt till intervjuer i allmänhet så kan respondenten förvränga        sanningen baserat på förväntningar som denne tror finns. Till exempel om        respondenten får frågan “Hur ofta tränar du?”. Detta kan man inte förvrida om man        blir observerad, där man då får som observatör sanningen svart på vitt, med egna        ögon​ ​(Karlsson,​ ​2004).  

 

(37)

6.1​ ​Andra​ ​möjliga​ ​metoder 

 

I genomförandet av en observation så använder man sig av både sina sinnen, men        också tidigare erfarenheter, fördomar, kunskaper etc. Man har som observatör alltså        endast sig själv och sina egna tolkningar att utgå från (Edvardsson, 2007). En kritisk        aspekt med denna typen av metod som gör att den inte är speciellt pålitlig kan vara att        observatören inte är tillräckligt uppmärksam, inte hinner med att både observera och        dokumentera informationen, minnesproblem det vill säga att observatören inte        kommer ihåg allt. Även inspelning i form av exempelvis video kan påverka den        observerade personens beteende. Observation i förhållande till intervju har också        fördelar då en observation oftast genererar mer trovärdig data. Som tidigare nämnt, så        kan respondenten anpassa svaren utifrån vad som förväntas av dem under en        intervju. Observationer kan inte förvränga sanningen, som människor simpelt kan        göra om de får en fråga som till exempel “Hur många gånger per dag kollar du din        stegräknare?” (Karlsson, 2004). Denna typ av metod var inte ett alternativ för denna        studie då det grundläggande syftet var att undersöka ​om       ​deltagarna använde sig av        någon sorts teknik och dess påverkan, dock hade vi kunnat observera motionsvanor i        kombination med teknik om vi hade haft möjligheten. I relaterade studier som gjorts        till denna, exempelvis ​The measurable me - The influence of self-tracking on the user                            experience   ​av Mimmi Sjöklint (2015), så har författaren använt sig av en kvantitativ        fältstudie med nya användare och en djupgående kvalitativ intervjustudie med erfarna        användare. Detta för att den studien hade bland annat avsikt att mäta och observera        användandet av mätningsinstrument för nya användare. En kvantitativ fältstudie        innebär att man är ute i en verklig miljö, och inte i ett laboratorium, där deltagarna        har tillåtits bli observerade. Man mätte bland annat steg, sömnvanor och man iakttog        beteendet​ ​i​ ​användandet​ ​av​ ​tekniken​ ​(Sjöklint,​ ​2015).  

References

Related documents

[r]

När det gäller utbredningen av inhyrning visar resultaten bland annat att den har ökat under den undersökta tioårsperioden och att sektor, bransch och arbetsställe har betydelse

Although previous research on internet memes has examined memes as discourse and a path to political participation for those who create memes, the present study was concerned with

Hitta två stenar, en liten och en stor, 
 krama någon som

and Town Bey unpatented claims in the Slaughter House gulch area north of Lake City.. Sullivan and Eugene Talarico own 5l~ interest in this group; Ruth Lyke and Claude Hunt

4) The metric should differentiate between a gradual workload increase and a sudden one. For example, techniques using entropy are not able to do that. This work describes our

Genom att titta på befintliga landmärken försökte jag finna ett eget uttryck till mitt projekt, men också vilka styrkor ett landmärke har att erbjuda platsen.. Your Rainbow

The groundwater classes in the upper recharge areas are generally of low salinity Bicarbonate water type, especially in the north and northeast of Iraq and pouches in Sinjar and