Teknik och samhälle
Datavetenskap
Examensarbete 15 högskolepoäng, grundnivå
En studie om hur teknik kan motivera individen till fysisk aktivitet
A study on how technology can motivate the individual to physical activity
Linnéa Nensén
Sandra Petersson Wahldén
Examen: Kandidatexamen 180 hp Huvudområde: Datavetenskap
Program: Informationsarkitekt Handledare: Carl-Johan Orre
Sammanfattning
Detta arbete har som syfte i att undersöka hur teknik kan motivera människor till fysisk aktivitet. Vi har valt att utgå från begreppet “persuasive technology” som är en typ av teknik som har i uppgift att övertyga användaren, främst till en beteendeförändring. Metoden som användes för att samla in vår data var en kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer som utfördes på totalt tio deltagare på arbetsplatsen NetPort Science Park. Resultaten visade att det skiljer sig i påverkan av tekniken beroende på kön och ålder, nämligen att äldre kvinnor (45-60 år) känner sig mer stressade och pressade än resterande deltagare, i synnerlighet effekten av att mäta sina egna resultat, med andra ord självmätning. Men även att deltagarna hade större chans att utöva både vardagsmotion och träning om de använde någon sorts av “persuasive technology”. Samtidigt menar forskare att både vardagsmotion och träning är extremt viktigt för livslängden och för att undvika sjukdomar såsom hjärtkärlsjukdomar.
Abstract
This study aims at investigating how technology can motivate people into physical activity. We have chosen to assume the concept of "persuasive technology" which is a type of technology that is intended to convince the user, primarily to a behavioral change. The method used to collect our data was a qualitative method in form of semistructured interviews conducted on a total of ten participants at the NetPort Science Park workplace. The results showed that it differs from the influence of technology depending on gender and age, namely that older women (45-60 years old) feel more stressed and pressured than the remaining participants, especially the effect of measuring their own results (self-tracking). But also that the participants had a greater chance of exercising both everyday and exercise, for example at the gym, if they used some kind of "persuasive technology". Furthermore, researchers argue that both everyday exercise and exercise are extremely important for longevity and to avoid diseases such as cardiovascular disease.
Förord
Vi skulle vilja tacka alla som har bidragit till genomförandet av denna kandidatuppsats, speciellt till våra respondenter för att vi har fått ta del av deras åsikter, erfarenheter och upplevelser. Vi vill även rikta ett stort tack till vår handledare, Carl-Johan Orre, som har varit ett stort stöd längs vägen.
Innehållsförteckning
1 Inledning 5 1.1 Problemformulering 51.2 Syfte och frågeställning 8
1.3 Bakgrund och tidigare forskning 10
1.3.1 Persuasive Technology 10 1.3.1.1 Självmätning 14 2 Metod 17 2.1 Metodbeskrivning 17 2.2 Studiens miljö 18 2.3 Metod för innehållsanalys 20 2.4 Litteraturstudie 22 3 Resultat 23 3.1 “Activity” 23 3.2 “Result” 24 3.3 “Effect” 25
4 Analys och diskussion av resultat 27
4.1 Respondenternas fysiska aktivitet 27
4.2 Skillnader i effekt 29
4.3 Teknik = vardagsmotion + träning 30
5 Slutsats 31
5.1 Vidare forskning 32
6 Metoddiskussion 33
6.1 Andra möjliga metoder 34
Referenser 35
Figurer 39
Bilder 39
Bilagor 40
Transkribering av intervjuer 43 Intervju 1 43 Intervju 2 44 Intervju 3 48 Intervju 4 49 Intervju 5 50 Intervju 6 53 Intervju 7 55 Intervju 8 56 Intervju 9 57 Intervju 10 59
1 Inledning
1.1 Problemformulering
Det konstanta och återkommande försöket till förändring som varje år gör människor en aning mer aktiva i att förändra sitt beteende under en period, är det berömda nyårslöftet. Varför krävs det ett nytt år för att göra en beteendeförändring eller bryta en vana? Polivy och Herman (2002) har tagit fram en teori kallat “The False Hope Syndrome” som baseras på misslyckande, personlig tolkning och försök till förnyande. Orealistiska förväntningar angående hur fort och enkelt det kommer vara att genomföra, mängden samt belöningen i slutändan av förändringen är det som driver individen till att faktiskt åta sig denna typ av omvandling. Själva förändringen fungerar väldigt framgångsrikt i tidigt stadie, detta beror på att man för stunden känner motivation till en nystart (Polivy & Herman, 2002). Vidare menar författarna att det gradvis avtar och till slut finns ingen motivation till förändring kvar. I vissa fall kan det även ske att individen får ett återfall av den gamla vanan. Flera återfall resulterar i sin tur i ett misslyckande. Alltså, menar Polivy & Herman att individen mår sämre än innan påbörjad beteendeförändring, till skillnad från om förändringen aldrig påbörjats från första början. Känslan av ett misslyckande uppstår, och konsekvenserna blir således att individen försöker förminska misslyckandet genom bortförklaringar. Dessa bortförklaringar eliminerar det faktum att målet med beteendeförändringen var orealistisk att uppnå.
Ett klassiskt nyårslöfte är att börja införa regelbundna träningsvanor, som ett flertal av Sveriges medborgare uppenbarligen misslyckas med. Forskare vid Karolinska Institutet och GIH (Gymnastik- och idrottshögskolan, Stockholm) har valt att studera svenskens motionsnivå, i brist på få objektiva studier som avslöjar hur mycket vi
egentligen rör på oss. Sjukgymnasten och forskaren, Maria Hagströmer (2014), vid
Karolinska Institutet uppmärksammade svenskars motionsnivå genom en
rörelsemätare för ett par år sedan. Det visade sig att vi svenskar inte alls är så aktiva som vi själva tror och påstår (Merckx, 2014). Resultatet av undersökningen påvisade att endast en procent av befolkningen var aktiv under dessa minst 30 minuter per dag som är rekommenderat. Med vetskapen om att motion påtagligt minskar risken för
hjärtsjukdomar, cancer och diabetes, så låter detta väldigt bekymmersamt och oroväckande, menar Hagströmer.
Som professor i folkhälsa och idrott vid GIH, påstår Mats Börjesson (2014) att frånvarande vardagsmotion är ett bidragande skäl till att svenskarna tror sig veta och överskattar hur fysiskt aktiva vi är. Dock tränar vi mer i jämförelse än vad befolkningen gjorde förr, samtidigt är människan latare än aldrig tidigare när det handlar om vardagsmotionen. Träningen täcker alltså inte den tillräckliga fysiska aktivitet som behövs, då svensken är betydligt mer stillasittande idag. Begreppet “stillasittande” associerar man med en stillasittande aktivitet på fritiden, samt att man promenerar eller cyklar mindre än två timmar i veckan (Folkhälsomyndigheten, 2016). Till följd av den moderna livsstilen i form av kontorsarbete framför datorn, bilar och ökat tv-tittande, har stillasittandet ökat drastiskt i vardagen (Moradi, 2016). “Globalt sett skördar fysisk inaktivitet 5,3 miljoner liv om året i form av hjärt- och kärlsjukdomar och cancer”, berättar Mats Börjesson (2014). Med andra ord är medveten träning inte tillräckligt. Det är även viktigt att se till att man rör på sig i vardagen. Forskaren Elin Ekblom Bak (2014) vid GIH, har studerat över fyratusen svenskar i över tolv år och undersökt hur deras hälsa påverkas av mängden vardagsaktivitet såsom städning och trädgårdsarbete. “Vi såg att de kvinnor och män som var aktiva i sin vardag, hade ungefär 30 procent lägre risk att drabbas av en hjärtkärlsjukdom eller för tidig död. Så bara att vara aktiv i sin vardag, oavsett om man motionerade eller inte är oerhört viktigt för hälsa och livslängd”, säger Elin Ekblom Bak.
Maria Ekblom, forskare inom idrottsvetenskap samt docent i neurovetenskap, motiverar i podcasten “Health for Wealth” (2016) varför människan mår bättre av inte ha en stillasittande vardag. Att lyssna på kroppen och röra sig en kort stund vid behov är avgörande framförallt för koncentrationsförmågan, då hjärnan behöver blodtillförsel för bibehålla fokus och ta effektiva beslut. I podcasten (2016) diskuteras även hur arbetsgivarna ska agera för att minska och förebygga sjukskrivningar. De anser att bidrag till gymkort och liknande inte biter på anställda, utan ökad fysisk aktivitet bör ske på arbetsplatsen och fler förutsättningar för detta bör införas. I situationer där man varit stillasittande ett tag, kan möjligtvis teknik komma in och agera som ett
verktyg, exempelvis applikationer som påminner dig om att du nu bör utföra någon typ av fysisk rörelse.
Vidare bekräftar Folkhälsomyndigheten (2015) att fysisk inaktivitet är den idag fjärde största orsaken till förtidig död. Där talar man även om samhällets enorma kostnader kring den otillräckliga fysiska aktiviteten samt högt BMI i Sverige. Dessa samhällsproblem uppskattas kosta 25 miljarder kronor varje år. Även två tredjedelar av världens dödsfall står de icke-smittsamma sjukdomarna för, med andra ord diabetes, hjärt- och kärlsjukdomar, lungsjukdomar och cancer (Folkhälsomyndigheten (2015).
1.2 Syfte och frågeställning
Det är rimligt att anta att ovanstående samhällsproblem, då konsekvenserna av inaktivitet resulterar i höga kostnader, kan ha uppstått på grund av att människor anser det svårt och utmanande att bibehålla eller skapa nya vanor och rutiner. Vi människor verkar ha svårigheter med att motiveras tillräckligt för att skapa en vana i syfte att öka vår fysiska aktivitet. Behovet av att förändra folks hälsobeteende, samt påverka människor till att röra sig i högre grad är påtagligt.
Som tidigare nämnts, har teknik i många former, exempelvis tv-skärmar och datorer, under en längre period bidragit till ökat stillasittande hos människor (Moradi, 2016). Vi ställer oss frågan om teknik även kan göra det motsatta. Kan teknik motivera människor till fysisk aktivitet? Vi är intresserade av att studera vad teknik har för påverkan på människors fysiska rörelsevanor i vardagen.
Vi har därför valt att undersöka bland annat den vardagliga fysiska aktiviteten, användandet av teknik i träningssyfte, självmätning samt dess påverkan på individen hos våra respondenter. Detta för att få vetskap om hur dessa respondenter beter sig och påverkas av teknik i dessa situationer. Men även hur tekniken de använt sig av kan förbättras. I vår innehållsanalys har vi utgått från Mimmi Sjöklints modell om processen angående självmätning (2015), samt diskuterat och analyserat B.J Fogg’s teorier kring “Persuasive Technology” (2009), som beskrivs mer utförligt i nästkommande avsnitt.
Diskussion angående huruvida vi gått tillväga för att validera vårt resultat, har vi valt att jämföra med Sjöklint, Constantiou och Triers artikel The Complexeties of Self-tracking - An Inquiry into User Reactions and Goal Attainment, som har som syfte att se hur självmätning med hjälp av ”persuasive technology” kan förbättra hälsan hos individen. De bekräftar sitt resultat baserat på semistrukturerade intervjuer, likt denna studie, som de genomfört på 42 personer som är användare av självmätningsverktyg. De hade alltså försett sina respondenter med dessa slags verktyg i form av wearables (Jawbone UP och Fitbit), vilket skiljer sig från denna studie då möjligheten och resurser saknades. Deras respondenter var i likvärdig
målgrupp, det vill säga åldrarna 20 till 60 år. Resultatet av denna undersökningen går inte att jämföra rakt av, då den inte är lika omfattande tids- och resursmässigt, men det är ytterligare en bekräftelse på att ”persuasive technology” kan tänkas användas som ett fungerande verktyg i syfte att förändra ett beteende.
Studiens syfte är att studera hur teknik kan motivera människor till fysisk aktivitet. Detta kommer vi att göra genom att utgå från frågeställningarna Hur påverkar “persuasive technology” individen? Vilken roll spelar denna typ av teknik i utövandet av fysisk aktivitet?. För att kunna svara på dessa frågeställningar har vi utifrån vår utgångspunkt, studerat och analyserat relaterat och pålitligt material, samt vederbörande deltagares bidragande information.
1.3 Bakgrund och tidigare forskning
1.3.1 Persuasive Technology
B.J Fogg (2012) har forskat i att förändra ett beteende genom teknik i över 20 år. För att skapa en långsiktig vana, bör du plantera “små frön” i ditt tankesätt och dagliga rutin, menar Fogg. Exempelvis, om man ska börja använda tandtråd varje dag, så ska man börja med en tand och sedan därefter öka successivt. Den nya vanan appliceras på en redan existerande vana, nämligen att borsta tänderna. Till sist resulterar det i att du använder tandtråd dagligen på alla tänder. Att börja gradvis är grunden för att underlätta utökningen för att sedan omvandlas till en vana, denna metod kallas för “Tiny habits”. Flera minimala vanor resulterar i en betendeeförändring. Teknologin “Persuasive Technology” har en bevisad effekt på människors vanor samt beteende (Fogg, 2012). Detta innebär att med hjälp av teknik kan man påverka människor till att förändra ett betendee. Att dela resultat på sociala medier kan vara en påverkansmöjlighet som skapar motivation till att genomföra en beteendeförändring (Foster, Linehan, Kirman, Lawson och James, 2010). I denna studien fick individerna själva rapportera in sin data angående antal steg, och ladda upp den på mjukvaran “Step Marathon”. Därefter fick övriga deltagare möjligheten att både ta del av den, samt att tillägga kommentarer. Vidare delades rapporteringen även på Facebook så att deltagarnas bekanta kunde ta del av den. Deltagarna fick även personliga pushnotiser på Facebook, då de kopplat mjukvaran till sitt konto. I “Step Marathon” sammanställs deltagarnas data i en tabell där man kan se en rankning på vem som rört på sig mest respektive minst de senaste sju dagarna. Deltagarna fick testa att använda denna typ av stegräkning både privat, men då utan att dela data, och öppet. Denna undersökning bekräftar att “Persuasive Technology” motiverar deltagarna till rörelse, då deltagarna ökade sin fysiska aktivitet markant när de delade sin data med andra jämfört med när de inte gjorde det (Foster, Linehan, Kirman, Lawson och James, 2010).
Olika former av PT (Persuasive Technology) som kan väcka motivationen hos individen skulle kunna vara sociala medier, samt mätningsinstrument såsom Fitbit och möjligtvis en kompletterande applikation, exempelvis TacTio. PT fungerar genom att
man applicerar psykologiska principer på teknik vars mål är att övertyga individen (Fogg, 2017). B.J Fogg driver även ett forskningslabb som kretsar kring just PT. Forskningens huvudområde är beteendeförändring, dess orsaker samt framtagning av metoder som skapar vanor (Fogg, 2017). Fogg’s (2011) digitala föreläsning “Individuals Must Change Habits for Better Health” beskriver hur man måste förändra individens vanor för i sin tur möjliggöra en förbättrad hälsa. Fokus bör därför ligga på att försöka modifiera individens vanor och dagliga rutiner istället för att bara förse individen med information. Fogg (2009) beskriver också explicit hur PT kan misslyckas just för att människor inte vet hur de ska använda den, där det handlar om okunskap rörande tankesättet. Teknologin är designad i syfte att hjälpa användaren att skapa en vana, men tekniken i sig själv kan inte skapa en vana åt användaren.
Figur 1. Fogg Behavior Model (2007)
Foggs Behavior Model (Figur 1) innefattar tre steg att utföra för att kunna skapa ett nytt beteende. De tre moment som måste uppfyllas är motivation, förmåga och en trigger samt att alla måste komplettera varandra korrekt. Allt som sker ovan “Action
Line” skapar en ny vana. Om momentet upplevs som problematiskt att genomföra och motivationen är låg så kan man i sin tur inte skapa en vana kring det. Exempelvis, att be en individ att donera 1 miljon dollar som inte besitter den summan pengar är meningslöst. Det spelar då i sin tur ingen roll om man höjer motivationen i form av att säga att individen i fråga får en byggnad uppkallad efter sig eller sitt porträtt på ett frimärke. Fokus bör istället ligga på att sänka svårighetsgraden på uppgiften och inte öka motivationen, då det i slutändan inte har någon betydelse. Motivationen är det sista du försöker ändra i ordningen (Fogg, 2011).
Figur 2. The Behavior Grid by BJ Fogg
Som rutnätet (Figur 2) visualiserar så har beteendeförändring 15 olika typer. Från “Green” till “Black”, där “Green” till “Purple” innebär att man har som mål att göra något och “Gray” till “Black” har som mål att få ett beteende att upphöra. Inom varje färg finns även tre olika stadier, vilka är dot-, span- och path behavior. Till en början
utför man ett beteende en gång, en första ökning respektive minskning. Sedan ökar, eller minskar, ett beteende under en viss tidsperiod i “span behavior” och slutligen har man skapat existens till ett inpräntat beteende, det vill säga att man har skapat en permanent förändring. För att ge understöd och hjälp med sin beteendeförändring, samt få vägledning i val av nivå för denna finns även en typ av guideline, “The Behavior Wizard” (2017). Den hjälper användaren att ta fram en design för att uppnå en framgångsrik beteendeförändrning baserat på individuella behov. Användaren får steg för steg svara på olika frågor angående vad, hur och vilken tidsperiod. Den ger tips och förklarande exempel vilket gör den väldigt åskådlig för användaren. Vidare, baserat på användarens svar, tolkar “The Wizard” vilken väg individen i fråga bör ta i “The Grid” och varför. Där finns med andra ord tydlig vägledning att tillgå (The Behavior Grid, 2017). I en intervju som gjordes med Fogg (2017) belyser han det stora problemet som många företag gör med sina produkter, applikationer och tjänster. Problemet och misstag som många gör, som sedan även resulterar i att användarna slutar använda produkten är att de lägger fokus på individens misslyckande och svagheter, istället för att lyfta fram hur långt de faktiskt kommit i processen och framgången de uppnått. Användaren kommer inte att använda någonting som denne mår dåligt av, menar Fogg (2017).
Fogg är en betydande person inom området PT, flera tusentals artiklar inom ämnet refererar ständigt till honom. Enligt honom själv så är han den förste som någonsin uttalade begreppet “Persuasive Technology” (Fogg, 2017). Hans teorier och dess modeller kan användas bland annat i syfte att öka användarnas engagemang i form av Gamification (O'Donovan, S., Gain, J., & Marais, P., 2013) och de har även använts som grund till olika typer av teknologier vars syfte är att motivera individen till god hälsa, fysisk som psykisk hälsa. Detta vilket författarna Doherty, G., Coyle, D., & Sharry, J. (2012) och Vidyarthi, J., Riecke, B. E., & Gromala, D. (2012) belyser i sin forskning. Under litteraturstudien som genomförts i samband med denna uppsats så har inte någon motsägelse gentemot Fogg’s teori påträffats, vilket kan tyckas vara märkligt då det är ett forskningsområde som ständigt expanderar. Utifrån det så kan det ifrågasättas varför det inte har upptäckts någon forskning som motsäger Fogg’s teorier som ligger till grund för denna studie? Anledningen till att specifikt Fogg’s teori är pålitlig och inte direkt har kritiserats av övriga forskare, kan rimligtvis bero på att
han har en tillförlitlig, påläst grund som forskare som han under en lång tidsperiod har testat sin teori på.
1.3.1.1 Självmätning
PT innefattar till viss del begreppet självmätning. Det vill säga teknologi som stödjer mätning av individuell data. Mimmi Sjöklint, som är forskare inom digital självmätning, har utfört en studie på hur människor beter sig när de får ta del av sin självmätna data genom verktygen FitBit Flex och Jawbone UP. Självmätning innebär att användare loggar numerisk, individuell data genom digitala verktyg. Det är ett sätt att mäta och analysera personliga aspekter om livshändelser. Resultat från undersökningen visar att både nya och erfarna användare är överens om att ökad kännedom om sig själv leder till insikter, men också beetendeförändringar. Erfarna användare delade perspektivet att det var ett sätt att inte kunna slippa undan eventuella avvikelser och hjälpte till att upprätthålla ett beetende. Digitala verktyg, exempelvis smartphones, plattor och wearables har uppenbarligen skapat förändring i vardagen för individen. Utvecklingen har även påverkat relationen mellan användare och teknologin, begreppet kallas för ‘’experiential computing’’. Detta innebär alltså att teknologin registrerar upplevelsen mellan den digitala världen och individen, som sedan omvandlar detta till ett digitalt format som återkopplas till användaren (Sjöklint, 2015). Enligt Sjöklint, Constantiou och Trier (2015) innebär begreppet självmätning att användaren kan logga all data som finns att tillgå i vardagen, så som sömn, träning, steg, intag av mat, blodsocker och humör. Självmätning kan alltså i sin tur leda till att människor blir inspirerade och motiverade till att genomgå en beteendeförändrig. Att se sin egen data visualiserad leder till i att individen reflekterar över sina vanor (Sjöklint, Constantiou, Trier, 2015). Nedan illustreras processen som användaren av självmätning går igenom. Denna process kommer ligga till grund till vår innehållsanalys senare i vår studie.
Figur 3. THE MEASURABLE ME – THE INFLUENCE OF SELF-TRACKING ON THE USER EXPERIENCE. (Sjöklint, 2015)
Även Moradi (2016), menar att denna typ av teknik skapar en självmedvetenhet kring människors aktivitetsnivå, uppmanar till rörelse och hjälper till att bryta dåliga vanor i form av stillasittande.
Självmätning är idag en del av människors vardag, detta koncept kallas “lived informatics” och innebär den levande information som mäts, exempelvis steg eller puls, menar Epstein (2015). Dock används tekniken i olika typer av syfte. Somliga använder det endast på grund av att det finns en nyfikenhet medan andra brukar den med intentionen att förändra ett beteende eller förbättra sina resultat. Vidare har Epstein (2015) tagit fram en modell kallad “Lived Informatics Model” (Figur 4) som beskriver människors process gällande valet att börja mäta sin egen data, vilket verktyg som valts, mätning och utförande samt när det upphör och återupptas igen. Med hjälp av denna modell så kan användaren få en uppfattning om hur “levande”, det vill säga ständigt förändrande, information tydligt kan visualiseras i teknisk design. Valet gällande vilken teknik användaren väljer kan bero på olika aspekter såsom nyfikenhet, viljan att dela resultat med vänner, eller för att få någon typ av belöning (Epstein, 2015). Författaren menar även att sökandet efter tekniken i fråga också är olika. Användarna söker aktivt online, frågar vänner eller har fått den tilldelad genom någon sorts gåva utan att känt behovet tidigare. Kombinationen av att samla in, integrera, reflektera och påverkan av sin personliga data är en process. Denna process mynnar ut i att användarna kan analysera sina resultat och lära sig mer om sig själva vilket kan leda till beteendeförändring, med hjälp av självmätning (Epstein, Ping, Fogarty, Munson, 2015).
Figur 4. Lived Informatics Model, 2015. Beskriver den konstanta rörliga processen av levande information.
Inom PT samt kopplat till självmätning är även “Persuasive design” (PD) involverat. Chak (2003) förklarar begreppet som följande att målet är inte att manipulera användaren till att göra någonting, utan målet är att underlätta för användaren att ta rätt beslut. Alltså, menar Chak (2003) att PD inte bara handlar om att påverka och uppmuntra, utan vikten av att förse användaren med verktyg och tillräckligt med information för att kunna ta rätt beslut. Det finns enligt honom fyra typer av användare, som egentligen är samma användare kallade “browsers”, “evaluators”, “transactors” och “customers” fast i olika stadier i processen i att fatta rätt beslut. Han talar om PD med syfte att få en kund från start till mål på en webbsida, hur man ska få användaren att finna det den söker utan att manipulera, snarare motivera. Nyckeln till detta är rätt information samt hur denna är utplacerad.
Vidare nämner Chak (2003) ett utmärkt exempel för att förtydliga sin teori angående vikten av att förse användaren med rätt information.
I’m currently planning my next vacation. I’ve just had a baby boy, so I’m very concerned about finding family-friendly facilities. When I visit a hotel site, I’m very interested in finding out what amenities they have for babies, such as cribs. However, if the web site doesn’t provide this content, I can’t make a decision.
Right there, I’m stuck because I’m worried about whether or not the hotel will provide a crib for my baby. (Chak, 2003).
Denna typen av design är alltså viktig i all typ av teknologi som har som mål att motivera användaren till handling, vare sig det är ett köp eller få denne att starta ett hälsosammare liv. Den här typen av teknik är alltså konstruerad för att förse individen med detaljerad, personligt anpassad data (Moradi, 2016).
2 Metod
2.1 Metodbeskrivning
Utifrån vad syftet är med studien så behövs en viss typ av data. Vi önskade spontana, självgående och genuina svar från våra respondenter och valde därför att använda oss av intervjumetoden semistrukturerad intervjuer på tio stycken individer. En klassisk semistrukturerad intervju kännetecknas av att intervjun inleds med öppna frågor som sedan smalnas av och styrs utefter individen som intervjuas i syfte att resultaten talar från individens perspektiv. Vi valde att påbörja undersökningen med en förintervju innehållande allmänna frågor, exempelvis “Hur gammal är du? och “Hur länge har du arbetat här?”, detta för att intervjupersonen ska känna sig bekväm och avslappnad i situationen (Patel & Davidson, 2011).
När man väljer sin grupp av människor att intervjua så bör man som forskare kontakta personer man vet har ett intresse och kunskap inom området då det underlättar processen på så vis att de är mer engagerade. Har man kontakter på arbetsplatsen höjer detta förtroendet, menar Widerberg (2002). Därför kan man med fördel välja en intervjuplats där man har kontakter, vilket i sin tur innebär att intervjupersonerna känner sig bekväma och då blir dialogen mer genuin och avslappnad. Valet av plats har därför baserats på personliga kontakter, och med valet av plats medföljer också valet av målgrupp. Det vill säga att platsen erbjuder variation i människors ålder, kön samt tränings- och teknikvanor. Vilket var det vi ville utgå från. Målgruppen för denna undersökning karaktäriserades som anställd på företaget under några månader upp mot 16 år. Totalt 10 intervjuer, där hälften är kvinnor och hälften är män. 8 av 10 av intervjuerna är i åldrarna 45-60 varav hälften var kvinnor respektive män. Resterande 2 av 10 deltagare var i åldrarna 20-30 där också hälften var kvinnor respektive män. Deras nuvarande träningsvanor såg olika ut, beroende på ålder, kön, men också användandet av teknik. Men samtliga deltagare påstod sig vara fysiskt aktiva mer eller mindre varje dag.
2.2 Studiens miljö
Vi har utfört totalt tio intervjuer med anställda på arbetsplatsen NetPort Science Park, ett företag som åstadkommer förutsättningar i form av hållbar ekonomisk expansion och utveckling i samhället (NetPort Science Park, 2017). Ett av NetPort Science Park (2017) fokusområden är digital utveckling, därför anser vi att denna arbetsplats är ytterst lämplig att utföra vår undersökning på. Vidare är NetPort Science Park en mötesplats där människor, inspiration och innovation möts. Näringsliv, offentlig verksamhet och akademin integrerar med varandra här i form av en trippel-helix organisation vilket innebär att samtliga intressenter arbetar tillsammans. De arbetar för att åstadkomma förutsättningar i form av hållbar ekonomisk tillväxt och utveckling i samhället, både lokalt och regionalt (NetPort Science Park, 2017). Enligt NetPort Science Parks (2017) egen hemsida är företagets tre fokusområden digital utveckling, intelligenta transportsystem och energi.
NetPort prioriterar företagshälsovård högt och personalchefen menar att om personalen mår bra, så mår även företaget bra. De förser sina anställda med åtskilliga förmåner och de betalar allt enligt Skatteverkets regler kring företagshälsovård. En hälsokontroll sker på företaget vartannat år, vilket sker genom olika företag varje gång. De lägger stor vikt vid ergonomi på arbetsplatsen både när det gäller miljön som de anställda befinner sig i, men även baserat på individens behov. Med jämna mellanrum tar de in en person som är expert inom området som då granskar arbetsplatsen. Företaget ser god ergonomi som förebyggande hälsovård, men även de övriga förmåner som de fokuserar på ser de som förebyggande. Det är förmåner såsom bidrag till gymkort, näringsrik frukost dagligen, träningsmaskiner på arbetsplatsen, färsk frukt, och tillgång till massör.
NetPort Science Park har i nuläget ingen typ av teknik (mätningsinstrument eller system) som de använder sig av. Flertalet i personalen använder dock teknik i syfte att förbättra samt bibehålla god hälsa privat. Personalchefen menar på att de är öppna för att se om det finns ett behov hos personalen för denna typ av teknik, med andra ord att kunna mäta och logga data i hälsosyfte.
Vi har granskat vad som motiverar samt inspirerar dessa anställda (respondenter) till att sträva efter, eventuellt bibehålla, sin fysiska aktivitet. Men även tagit reda på om användarna tar hjälp av någon form av teknik samt vad denna teknik har för påverkan på användarna. Frågorna kring påverkan av teknik har haft störst fokus kring självmätning, det vill säga det kvantitativa förhållningssättet som skulle kunna vara pulsmätning, stegräknare och dylikt (Sjöklint, 2015). Majoriteten av åldrar bland deltagarna i intervjun var mellan 45-60 år. Intervjufrågor som “Vad är hälsa samt livskvalité för dig?” och “Vad motiverar dig till god hälsa?” agerar som inledningsfrågor, därefter får intervjupersonen till stor del styra samtalsämnet. Som tidigare nämnt, innebär detta att vi har valt att tillhandahålla en semistrukturerad intervjumetod, för att utesluta att vi intervjuare leder eller har någon påverkan på datan som resultat. Vi vill därmed låta intervjupersonen i fråga dela med sig av sina erfarenheter och upplevelser (Alvehus, 2013).
Intervjuerna utspelade sig i NetPort Science Parks lokaler, där vi satt i ett komfortabelt och neutralt rum som inte associerades med personalens vanliga arbetsplats. Det var för oss viktigt att sitta ostört, men även att utföra intervjuerna i närheten av respondenternas kontor. Detta resulterade i att intervjuerna skedde effektivt, i 15-20 minuter per person, och vi tog inte upp för mycket av deras arbetstid, vilket man bör ha i åtanke (Widerberg, 2002). Valet av miljö och plats baserades också på att vi ville få respondenterna att känna sig så bekväma som möjligt i att uttrycka sina åsikter och berätta om sina erfarenheter. Nedan illustreras miljön som vi utförde intervjuerna i.
Bild 1. Miljön och omgivning som de semistrukturerade intervjuerna utspelade sig i. 17-03-2017.
Samtliga intervjuer spelades in efter att ha fått tillstånd från respondenterna och som senare transkriberades. Det finns både för- och nackdelar med ljudinspelning av intervju. Patel & Davidson (2011) menar att det är en fördel att få ordagrant data på vad den intervjuade har sagt, men nackdelen är att transkriberingen är tidskrävande. Dock menar de även att de spontana kommentarerna kan utebli då människor mer tänker på hur de uttrycker sig när de vet att det som sägs blir inspelat. Trots detta upplevs ändå att den insamlade datan har resulterat i flertalet givande och spontana yttranden från respondenterna i denna studie. Innan inspelning av samtal inleddes, var noggrannheten gällande att ha en avslappnad dialog med respondenterna för att skapa förtroende och en avslappnad stämning i rummet högt prioriterat. Detta för att dialogen senare ska bli så naturlig som möjligt, menar Helena Thomsson (2006), som är doktor i psykologi och arbetar vid psykologiska institutionen vid Stockholms Universitet. En viktig faktor var att respondenterna skulle få en positiv upplevelse och känna sig bekväma genom hela intervjun. Därför är det noga med att förtydliga att inspelningen av intervjun är i säkra händer och bara kommer att användas som understöd för forskaren, det är viktigt menar Thomsson (2006).
2.3
Metod för innehållsanalysUtifrån materialet i boken Skriva en uppsats med en kvalitativ metod under stycket ‘’Sortera, reducera och argumentera’’, har vi valt att följa nedanstående råd. Processen i denna analysen började med att läsa igenom materialet upprepade gånger. Sedan utfördes en kategorisering av materialet, eller med andra ord tematisering . Detta innebär att materialet har delats upp i olika grupper efter innehåll (Alvehus, 2013). Utifrån transkriberingar på totalt 17 sidor (se bilaga) samt ett antal studerande genomgångar av innehållet, genomfördes tematisering av vad som var en röd tråd från början till slut och relevant information plockades ut. Ytterligare kategorisering inom tematiseringen sorterades utifrån kvinnor och män. Därefter var rekommendationen att reducera ytterligare information och lyfta fram de avgörande svaren från intervjuerna, och sedan koppla detta till vår teori och syftet med vår studie. Detta visualiseras i form av en lättläslig tabell, denna finns som bilaga i sista delen av uppsatsen.
Vi har tagit hänsyn till att vara noga med att inte utesluta några intressanta paradoxer och motsägelser, även om fokus har legat på att lokalisera den information som har en relation till vår frågeställning och syftet med uppsatsen. Det oväntade som i slutändan kan vara intresseväckande kan lätt försvinna om man strängt reducerar det kvalitativa resultatet. Det vill säga att avgörande, alternativt spännande aspekter uteblir (Alvehus, 2013).
För att strukturera upp resultatet av vår undersökning samt på ett effektivt sätt utläsa värdefull data, har vi utgått från processmodellen av Mimmi Sjöklint (Figur 3), som tidigare nämnts. Där sorteras resultatet in i tre delar, nämligen “Activity”, “Result” och “Effect”.
2.4 Litteraturstudie
För att få en stadig och pålitlig teoretisk grund i arbetet har en litteraturstudie genomförts. Valet av litteratur samt hur den brukas är en avgörande del i att skriva en gynnsam uppsats (Rienecker, Jörgensen, 2012). Detta är en upprepande del av studien och anses därför vara en iterativ process. Detta medför en bred litteratursökning som sedan väl sorterats ut och anses som relevant och pålitlig information att tillgå, och därmed ökar förtroendet till författarna. Materialet som har använts i denna studie uppenbarar sig i forskningsartiklar, bokform, ljudmaterial, samt intervjuer och har funnits främst genom Google, Google Scholar, ACM, Libsearch, samt Stadsbibliotekets sökmotor. Sökord som bland annat persuasive technology, persuasive design, self-tracking, self-quantification, self-reflection har varit till stor hjälp i sökandet efter relevant litteratur. Exempelvis, begreppet “Persuasive Technology” fick vi i början av vår studie som tips och råd av vår handledare att gå vidare med. Därefter började vi vårt litteratursökande genom att söka på begreppet på Google, då till mestadels B.J Fogg fångade vår uppmärksamhet då B.J Fogg är, som tidigare nämnt, professor På Stanford University och forskare inom ämnet. Vidare sökte vi på “Persuasive Technology” på Google Scholar och fick 297 000 sökträffar, vilket vi uppenbarligen måste förfina för att få ner antalet träffar. Annars riskerar vi att välja slumpmässiga, lättåtkomliga artiklar utan grund. Därför valde vi att förfina på filtreringen författare “B.J Fogg” och fick då 83 sökträffar. Vidare filtrerade vi ytterligare efter “publiceringar på ACM” och fick 23 träffar. Detta är en fullt rimlig siffra i material för oss att ögna genom. Av de 23 artiklarna vi fick fram efter sökresultatet, gick vi igenom dem och kom fram till att sex stycken (exklusive en var dubblett) av dessa var relevanta för vårt område. Liknande sökmetod utfördes på samtliga vetenskapliga artiklar i vårt litteratursökande.
Samtlig litteratur vi har använt oss av har publicerats mellan åren 2002-2017. Rörande avsnittet om NetPort Science Park har deras egen hemsida stått för all tillgänglig information, men även bekräftade upplysningar genom en intervju av personalchefen har genomförts. Dessa saknar referenslistor och därför har vi som författare till studien själva fått bedöma trovärdigheten i materialet som tillförlitlig.
3 Resultat
I detta avsnitt redovisas resultaten av totalt tio intervjuer på företaget NetPort Science Park. Tabellen (se bilaga) är utformad på det vis att kvinnor redovisas först och männen därefter, och båda könen är sorterade efter ålder där yngst visas först. De olika rubrikerna är bland annat kallade för “Syn på hälsa/livskalvité”, där aspekter på ämnet beskrivs. Rubriken “Aktivitet” förklarar i vilken mån och hur respektive deltagare utför sin fysiska aktivitet. “Motiverande teknik” berättar vilken typ av teknik de använder sig av i syfte att hitta motivation eller mäta sin egen data. Olika typer av aktiviteter kräver olika typer av tekniker, som presenteras närmare i tabellen. “Påverkan av självmätning”, tar upp hur visualiseringen av informationen i tekniken upplevs av individen, samt vilken effekt den har. “Behovet i tekniskt verktyg”, under denna rubrik ger deltagarna personliga förslag på önskade förändringar/förbättringar av det ultimata tekniska verktyget. Samtliga rubriker i tabellen har valts ut baserat på litteratur som argumenterar för detta tillvägagångssätt, som tydliggörs i metodavsnittet. Nedan följer tre rubriker Activity, Result, Effect som är baserade på hur processen i självmätning ser ut (Sjöklint, 2015), som illustreras i figur 3. Dessa tre rubriker fungerar som stöd i att utläsa vårt resultat.
3.1 “Activity”
En gemensam och överenskommande faktor till ett hälsosamt liv samt livskvalité var främst att inte känna stress och att må bra både mentalt och fysiskt. Under intervjun kan man sammanfatta att svaret på hur man uppnår ett hälsosamt liv samt livskvalité mynnar ut i att fysisk aktivitet är en del av lösningen. Påvisligen uttryckte sig någon av respondenterna “Att vara frisk. Ja… Inte känna sig stressad och inte vara sjuk då. Både mentalt och fysiskt. Innehåller fysiskt aktivitet, självklart, det är tvunget. Jag tränar själv för att hålla min rygg igång, bland annat.”. Övergripande aktiviteter för samtliga respondenter är främst löpning, olika aktiviteter på gymmet, cykling samt promenader. Alltså, motion och träning som utförs både inomhus och utomhus, men också som vardagsmotion och i träningssyfte. Det påstods att dessa aktiviteter utövades 2-5 gånger i veckan, dock nämndes aldrig hur länge varje aktivitet varade. Syftet med utövandet var till mestadels för att förebygga sjukdomar och att få leva ett
långt, friskt liv. Man kan även tolka att samtliga deltagare påstod sig var mer eller mindre fysiskt aktiva varje dag, om det så var enbart vardagsmotion, i träningssyfte, eller en kombination av dessa. Man kunde dock tydligt kategorisera vilka som lade mest tid på antingen vardagsmotion eller träning. Två av deltagarna (båda män) fokuserade mest på träning och mindre på vardagsmotion, medan två andra deltagare (båda kvinnor) fokuserade mest på vardagsmotion och mindre på träning. Medan resterande, det vill säga tre män och tre kvinnor, fokuserade jämt mellan dessa två typer av fysisk aktivitet.
3.2 “Result”
På frågan om användning av teknik i syfte att bli motiverad eller vid behovet av självmätning (PT), visade det sig att respondenterna använde sig av bland annat
träningsapplikationer (mestadels Endomondo), Youtube, sociala medier,
aktivitetsarmband (Apple Watch, Misfit Shine), eller att de hittar motivation på egen hand. Alltså fanns det respondenter som inte använder någon form av teknik överhuvudtaget, vilket motsvarade två stycken av deltagarna. Dock uppstod nyfikenhet på en av dessa respondenter (45-60 år, man) kring olika typer av motiverande teknik under intervjun, och en vilja att testa verktygen blev tydlig.
Bild 2. Från vänster presenteras följande tekniker som nämns vår undersökning.. MisFit Shine, Apple Watch och applikationen Endomondo.
I ovanstående olika former av teknik presenteras data och resultat på olika sätt, beroende på i vilket syfte de används. Youtube och sociala medier används kontinuerligt av tre deltagare, mestadels för att få inspiration och känna motivation. I
dessa fall var instruktioner, bilder/videor och tips på förbättringar, gällande yoga och fotboll, faktorer som triggade användarna att själva vara aktiva under en längre period. I syfte att mäta sina resultat, användes träningsapplikationer och aktivitetsarmband av sex personer i denna studie. Detta för att både vilja se tydliga resultat och förbättringar samt att kunna tävla med sig själv och andra. I applikationen Endomondo (2017) mäts bland annat din fysiska aktivitet i tid, sträcka och stödjer dig även i att slå dina egna rekord. Du kan även dela med dig av din data och resultat till andra i din omgivning, med anledning av att motivera andra till fysisk aktivitet. En Apple Watch är ett betydligt mer brett tekniskt verktyg för individen, då du själv kan skräddarsy vad du vill använda den till. Endomondo kan kopplas till din Apple Watch, då man kan ladda ner applikationer till den (Apple, 2017). Misfit Shine är ett aktivitetsarmband endast som man kopplar till sin telefon via en applikation. I applikationen visualiseras sedan datan och huruvida individen uppnått sitt dagliga mål (Misfit Shine, 2017).
Vi ställde även frågan vad deltagarna saknar i sina tekniska verktyg, samt vad som skulle kunna förbättras. Svar som att det skulle vara gynnande om man kunde se var i kroppen man bygger mest muskler eller förbränner mest fett under ett träningspass, också vad man ska utöva för slags träning om man vill fokusera på ett specifikt område på kroppen. Överlag ville respondenterna att verktyget skulle vara så individanpassat som möjligt, både när det kommer till recept på kost, träning eller helt enkelt inspiration som får användarna att bli motiverade. Alla är fysiskt och mentalt olika, och därför anser deltagarna att denna anpassning är viktig.
3.3 “Effect”
Resultaten av samtlig teknik, skiljer sig i effekten på deltagarna beroende på vilken teknik, men också på kön och ålder. Alla män i denna undersökning upplever en positiv effekt av den teknik som stödjer självmätning. En av dem påstod sig vara en så kallad “soffpotatis” innan han blev en trogen användare av självmätning. Han anser även att det är tack vare tekniken som stödjer självmätning som han har lyckats med att träna varje dag i 600 dagar i sträck. Syftet med att se sina egna resultat påstods vara i att hitta en balans, både i att hålla koll på om man ligger efter i träningen eller kost, men också så att man inte pushar sig själv för hårt och att träningen går till
överdrift, som han själv uttryckte sig: “Analysen går primärt ut på att följa upp att jag ligger rätt vad gäller träning, vikt och blodtryck, ex att inte träna för hårt eller att hålla igen när man ätit för mycket under semestern. Det man mäter och analyserar har alltid en tendens att vara i fokus.”.
Fyra av fem kvinnor i vår undersökning som någon gång provat på självmätning, upplever stress i samband med att se sina resultat i numeriska data, och har därefter slutat att använda tekniken. Några av dem uttryckte sig som följande “Nä, det stressar mig något enormt mycket”, och “Tyckte det var ett bekymmer att se sin data och få påminnelser hela tiden, typ ‘nu har vi inte sett dig på ett tag, dags att träna!’. Det bara stressar, tycker jag.” Resterande av dessa respondenter påpekade tydligt att det ansågs som en stressfaktor. Den yngsta kvinnan, i åldern 28, anser däremot motsatsen. ”Jag blir pushad. Man tvingar sig själv att bli bättre varje gång”, beskriver deltagaren. Teknik vars syfte är att inspirera och motivera (Youtube/sociala medier), resulterar självfallet i en positiv effekt för vederbörande som kontinuerligt utnyttjar den sortens teknik.
Vi upptäckte även sambandet mellan användandet av teknik, och kombinationen av aktiv träning och vardagsmotion. Det visar sig även att de som tog hjälp av någon sorts av teknik, hade större chans att kombinera både vardagsmotion och träning. Men det utesluter inte frågan om huruvida mängden av dessa kombinationer är tillräckliga.
4 Analys och diskussion av resultat
I detta avsnitt, analyseras och diskuteras resultatet i förhållande till relevant litteratur. Utifrån detta diskuteras även förslag på om hur förbättringar till verktyg som har syfte att bidra till fysisk aktivitet skulle kunna se ut.
4.1 Respondenternas fysiska aktivitet
Sex (tre män, tre kvinnor) av respondenterna påstår sig uppfylla WHO:s (World Health Organisation) krav att både vara vardagsaktiva samt träna regelbundet. Frågan är bara om mängden av varje typ av aktivitet är tillräcklig. Möjligen behövs det mer motivationsdrivande faktorer i samtliga verktyg för att öka mängden vardagsmotion och träning. Utifrån Fogg’s teori ställer vi frågan: har ovanstående tekniker god PT och beteendedesign? Apple Watch är svår att bedöma i den frågan då den är så pass formbar för användaren, vilket innebär att denne kan välja själv hur den ska användas. Det finns inte bara en design eller ett användningssätt, till skillnad från de andra två verktygen. Misfit shine och Endomondo har båda en visualisering av individens data som även visar om denne har uppnått sina mål eller ej. De målar upp en bild om huruvida användaren har lyckats eller misslyckats, då med andra ord att det visas svart på vitt. Som Fogg beskriver (2017) så vill man belysa de positiva aspekterna för användaren, inte de negativa då detta resulterar till upphörande av användning av produkten. Att få notiser (triggers) såsom “Nu har du inte varit ute och sprungit på en vecka, är det inte dags igen?” kan enligt vår insamlade information från respondenterna vara både stressande och motiverande, där vår studie påvisar att kvinnorna mellan 45-60 år tyckte att det var stressande och männen blev motiverade av dessa notiser.
Mer utförligt beskriver World Health Organisation (2017) vad en vuxen människa (18-64 år) behöver uppnå för att förbättra sin hälsa. WHO rekommenderar att individen bör röra på sig måttligt (Moderate-intensity), exempelvis en rask promenad i 150 minuter/vecka. Ett alternativ till detta skulle kunna vara 75 minuter/vecka av intensiv (Vigorous-intensity) träning i form av exempelvis löpning för att bibehålla en god kondition och minska risken för eventuella icke-smittsamma sjukdomar.
Möjligtvis en likvärdig kombination av moderate- och vigorous-intensity skulle vara en passande sammanställning.
Figur 5.
Word Health Organisation. What is Moderate-intensity and Vigorous-intensity Physical Activity? (2017)
Ovanstående tabell beskriver måttlig (Moderate-intensity) samt intensiv (Vigorous-intensity) träning. Spalten till vänster kan tolkas som vardagsmotion, eller träning som oftast sker omedvetet och är en del av vardagen. Medan spalten till höger åskådliggör exempel på träning vars syfte är att medvetet förbättra eller bibehålla sin kondition och hälsa. Metabolic Equivalents (METs) används vanligtvis för att beskriva intensiteten av en fysisk aktivitet. METs skildrar relationen mellan en persons aktiva ämnesomsättning i förhållande till sin vilande ämnesomsättning (World Health Organisation, 2017). Under de påstådda utförda aktiviteterna i tabellen har respondenterna någon gång varit i kontakt med olika typer av “Persuasive Technology”, utom en varav han gärna hade velat prova på det och såg det som en stor inspirationskälla. Dock gav det olika effekter beroende på olika typer av teknik, exempelvis Apple Watch och Youtube. Man ska också ta hänsyn till huruvida vetskapen om dessa rekommendationer från WHO, samt konsekvenser som kan
förekomma vid otillräcklig fysiskt rörelse faktiskt nått fram till användaren. Hade användaren haft denna kunskap hade möjligen den bidragit till motivationen att hålla igång den fysiska aktiviteten. Den bästa kombinationen hade troligtvis kunnat se ut på följande vis: kunskap+PT=förhöjdmotivation.
4.2 Skillnader i effekt
Vad som var märkbara och intressanta skillnader mellan män och kvinnor i respektive åldrar, var främst att äldre kvinnor ansåg att det var otroligt stressande att mäta och se sina egna resultat. Medan yngre generationen kvinnor ansåg det som pushande och motiverande. Sambandet mellan att de äldre kvinnorna känner sig stressade över sina resultat och att kvinnor generellt har större press på frågan om hur kvinnor ska se ut samt kroppsideal (Andersson, 2013), är rimligt att anta. Man kan också diskutera om det är möjligt att det finns några designutmaningar i verktygen som uppfattas som stressande för just kvinnor. Kanske skulle man valt att visualisera resultaten på ett annorlunda sätt. Som Chak (2003) menar handlar “Persuasive design” inte bara om att påverka och uppmuntra, utan vikten av att förse användaren med verktyg och tillräckligt med information för att kunna ta rätt beslut. Man kan även se sambandet mellan problemet och misstag som Fogg (2017) berättar om, att utvecklarna till dessa verktyg lägger fokus i designen på individens misslyckande och svagheter, istället för att lyfta fram hur långt de faktiskt kommit i processen och framgången de uppnått. Användaren kommer inte att använda någonting som denne mår dåligt av, menar Fogg (2017). Dock kan man spekulera varför den yngre kvinnan upplevde en positiv effekt av att se sina resultat, möjligtvis på grund av att den yngre generationen är mer insatt i teknik och förstår konceptet bättre. Troligtvis beror det på att den yngre generationen har vuxit upp med teknik som en del av sin kultur. Som vi tidigare refererat till B.J Fogg (2009), där han menar att det har att göra med okunskap om tankesättet att människor i vissa fall avstår från teknik. Tekniken är designad i syfte att hjälpa användaren att skapa en vana, men tekniken i sig själv kan inte skapa en vana åt användaren.
Gällande alla män, oavsett ålder, upplevde de som utfört självmätning endast som positivt och något som bidrar till deras personliga förbättrade hälsa. En annan förklarande aspekt till detta från vår synvinkel och uppfattning, skulle kunna vara att
teknik generellt ligger som större intresse hos män, än hos kvinnor. Därav ligger det “rätta” tankesättet naturligt hos män och därför anammar det positiva resultatet av tekniken. Detta är självfallet något intressant att ta upp för vidare forskning. De flesta män ansågs även vara erfarna användare av självmätningsinstrument, medan kvinnorna endast använt sig av tekniken enstaka gånger. Som tidigare nämnt beskriver Mimmi Sjöklint att både nya och erfarna användare är överens om att ökad kännedom om sig själv leder till insikter, men också beetendeförändringar (Sjöklint, 2015). Dock i det här fallet verkar det vara endast de erfarna användarna (mestadels män) som fått dra nytta av självmätningens positiva effekt.
4.3 Teknik = vardagsmotion + träning
En annan intressant upptäck var att de som använde sig av någon typ av teknik hade större chans att kombinera vardagsmotionen och träningen. Medan de enstaka två som uteslöt tekniken nästan enbart fokuserade på vardagsmotionen. Man skulle kunna anta att tekniken har bidragit till en ökad fysiskt aktivitet i träningssyfte, men inte tappat vardagsmotionen för de som lyckats hitta balansen mellan dessa. En av dessa deltagarna poängterade att människor stressar till gymmet för att få kunna träna någon timme, medan de sitter i långa bilköer och använder till mestadels hissen. Hade man tagit trapporna istället för hiss eller cyklat istället för tagit bilen så hade balansen varit jämnare, menar deltagaren. Och kanske har tekniken även där lyckats få människor till att röra på sig mer i vardagen, ett exempel på det skulle kunna vara stegräknare.
5 Slutsats
Utifrån vår utgångspunkt, vederbörande deltagare, och relaterat material presenteras slutsatserna av vår studie i detta avsnitt. För att besvara en av våra frågeställningar
Hur påverkar “persuasive technology” individen? har vi kommit fram till att äldre kvinnor i 45-60 årsåldern löper större risk att känna stress och press av att se sina egna resultat, medan män (oavsett ålder) anser att det endast har positiv effekt på sin fysiska och psykisk hälsa. Som tidigare diskuterat, är det möjligt att detta beror på att kvinnor generellt har växt upp med att de ska se ut på ett visst sätt, och därmed känt ökad press angående sitt kroppsideal. Vi upptäckte även att personerna i denna undersökning som använde sig av någon form av PT hade större chans att uppnå balans mellan att utöva både vardagsmotion och aktiv träning, som enligt forskare anser är viktigt att ta hänsyn till gällande lång livslängd (Ekblom Bak, 2014). För att besvara vår frågeställning Vilken roll spelar denna typ av teknik i utövandet av fysisk aktivitet? drog vi slutsatsen att det kan antas att tekniken spelade en avgörande roll i att stötta och motivera dessa deltagare, som ansågs som flitiga användare, i att öka sin fysiska aktivitet både i vardagen och i träningen. För att tekniken ska kunna stötta alla åldrar, eller kön skulle lösningen på detta kunna vara att man väljer att utforma ett PT-verktyg efter Foggs principer och modeller om hur man förändrar ett beteende. Kortfattat innebär det att motivation, förmåga och en trigger samt att alla måste komplettera varandra korrekt (Fogg, 2011) för en lyckad beteendeförändring. Även att man tar hänsyn till att belysa och berömma användaren och deras framsteg istället för deras misslyckanden, detta skulle möjligen minska stressnivån hos en viss typ av användare. Men att man därefter trycker ytterligare på att individanpassa sitt verktyg och förse användaren med tillräcklig information och kunskap. Det är även rimligt att anta att tekniken i syfte att få människor att röra på sig skulle därmed bidra till mindre icke-smittsamma sjukdomar, och det i sin tur skulle minska betydande del av dessa kostnader för samhället.
5.1 Vidare forskning
För vidare forskning inom detta område kan det vara intressant att titta på en större skala människor och en mer varierad målgrupp som har likvärdigt syfte att undersöka hur teknik kan motivera människor till fysisk aktivitet. Därmed undersöka om deltagarna i studien har större chans att uppnå både vardagsmotion och träning om du använder dig av teknik. Med andra ord testa om resultatet i denna studie fortfarande stämmer. Det kan också vara intressant att titta på varför teknik och självmätning har olika påverkan beroende på kön och ålder, eller huruvida kunskapen om konsekvenser och rekommendationer har någon påverkan på motivationen.
Man kan även forska vidare på varför människor slutar att använda dessa typer av tekniker samt var i användarupplevelsen det brister. Vad beror det på? Vilka faktorer saknas eller får användaren att känna avsmak i verktyget?
6 Metoddiskussion
Semistrukturerade intervjuer ansåg vi vara den bästa metoden för denna typ av studie. Då vi ville undersöka behovet och ha svar på frågor som varför, hur och vad så var det semistrukturerade tillvägagångssättet passande, då personerna i fråga fick själva tala ut om diverse upplevelser och erfarenheter. Semistrukturerade intervjuer ger respondenten möjlighet att komma med värdefull input som intervjuaren själv inte tänkt på och det var främst det vi ville komma åt (Patel & Davidson, 2011).
Valet av metod var, baserat på önskad data, enkel då vi ville ha möjligheten att skapa en diskussion med respondenten. Semistrukturerade intervjuer har också en fördel då man kan anpassa och utforma frågorna efter individens behov, då det man som intervjuare vill ha ut är respondentens åsikter inom ämnet. Det finns utrymme för förtydligande av frågor och fördjupning inom dem. Denna typ av öppenhet i dialogen skapar i sin tur en effekt i form av variation i datan som samlas in, menar Patel & Davidson (2011). Det finns en mall som alla intervjuer utgår ifrån, men frågorna är anpassade efter potentiella modifieringar vilket i sin tur resulterar i att intervjuernas resultat varierar.
För att vara kritiskt till intervjuer i allmänhet så kan respondenten förvränga sanningen baserat på förväntningar som denne tror finns. Till exempel om respondenten får frågan “Hur ofta tränar du?”. Detta kan man inte förvrida om man blir observerad, där man då får som observatör sanningen svart på vitt, med egna ögon (Karlsson, 2004).
6.1 Andra möjliga metoder
I genomförandet av en observation så använder man sig av både sina sinnen, men också tidigare erfarenheter, fördomar, kunskaper etc. Man har som observatör alltså endast sig själv och sina egna tolkningar att utgå från (Edvardsson, 2007). En kritisk aspekt med denna typen av metod som gör att den inte är speciellt pålitlig kan vara att observatören inte är tillräckligt uppmärksam, inte hinner med att både observera och dokumentera informationen, minnesproblem det vill säga att observatören inte kommer ihåg allt. Även inspelning i form av exempelvis video kan påverka den observerade personens beteende. Observation i förhållande till intervju har också fördelar då en observation oftast genererar mer trovärdig data. Som tidigare nämnt, så kan respondenten anpassa svaren utifrån vad som förväntas av dem under en intervju. Observationer kan inte förvränga sanningen, som människor simpelt kan göra om de får en fråga som till exempel “Hur många gånger per dag kollar du din stegräknare?” (Karlsson, 2004). Denna typ av metod var inte ett alternativ för denna studie då det grundläggande syftet var att undersöka om deltagarna använde sig av någon sorts teknik och dess påverkan, dock hade vi kunnat observera motionsvanor i kombination med teknik om vi hade haft möjligheten. I relaterade studier som gjorts till denna, exempelvis The measurable me - The influence of self-tracking on the user experience av Mimmi Sjöklint (2015), så har författaren använt sig av en kvantitativ fältstudie med nya användare och en djupgående kvalitativ intervjustudie med erfarna användare. Detta för att den studien hade bland annat avsikt att mäta och observera användandet av mätningsinstrument för nya användare. En kvantitativ fältstudie innebär att man är ute i en verklig miljö, och inte i ett laboratorium, där deltagarna har tillåtits bli observerade. Man mätte bland annat steg, sömnvanor och man iakttog beteendet i användandet av tekniken (Sjöklint, 2015).