Preoperativ information och postoperativ smärta

(1)

Hälsa och samhälle

PREOPERATIV

INFORMATION OCH

POSTOPERATIV SMÄRTA

EN LITTERATURSTUDIE

AGNETA BENGTSSON

ANNA OSBECK

(2)

PREOPERATIV

INFORMATION OCH

POSTOPERATIV SMÄRTA

EN LITTERATURSTUDIE

AGNETA BENGTSSON

ANNA OSBECK

Bengtsson, A & Osbeck, A. Preoperativ information och postoperativ smärta. En litteraturstudie. Examensarbete i omvårdnad 15 högskolepoäng. Malmö högskola: Hälsa och Samhälle. Utbildningsområde omvårdnad 2010.

Trots likartade operativa ingrepp upplever vi att det kan skilja mycket mellan behovet av smärtlindring postoperativt. Kanske erhåller patienten otillräcklig preoperativ information vilket skulle kunna resultera i onödig oro, som i sin tur kan påverka den postoperativa smärtupplevelsen. Målsättningen med den postoperativa smärtbehandlingen bör vara att förebygga smärtan snarare än att lindra den. Det är viktigt att förhindra att postoperativ smärta uppstår

överhuvudtaget vilket medför minskad risk för uppkomst av kroniska smärtsyndrom. En förberedd och välinformerad patient kan hantera den postoperativa situationen bättre. Syftet med litteraturstudien var att undersöka forskning om sambandet mellan preoperativ information till patienten och patientens upplevelse av postoperativ smärta. Sammanställningen av 10

vetenskapliga och kvalitetsgranskade artiklar resulterade i en analys där fem olika kategorier kunde urskiljas. Resultatet visade att preoperativ information ledde till minskad postoperativ smärta men andra vinster kunde också identifieras. Andra vinster var minskad oro, ökad rörlighet och en känsla av bättre preoperativ förberedelse. Vid snabbare mobilisering sågs ett samband med tidigare hemgång. Inför utskrivning efterfrågades mer information för att hantera smärta och

eventuella komplikationer. Dessutom visade resultatet att patienten önskade mer information om vem som skulle kontaktas vid eventuella frågor eller

komplikationer. I takt med att ett förändrat informationssamhälle utvecklas, kommer sannolikt nya informationsmetoder att behövas.

Nyckelord: Operation, oro, patientutbildning, preoperativ information, preoperativ

(3)

PREOPERATIVE

EDUCATION AND

POSTOPERATIVE PAIN

A LITERATURE REVIEW

AGNETA BENGTSSON

ANNA OSBECK

Bengtsson, A & Osbeck, A. Preoperative education and postoperative pain. A literature review. Degree project, 15 credit points. Malmö University: Health and Society. Department of Nursing 2010.

Despite similar surgical procedures, it is our experience that it may differ greatly between the need for postoperative pain relief. Perhaps the patients receive inadequate preoperative information, which could result in unnecessary anxiety, which in turn may affect the postoperative pain experience. The aim of the postoperative pain treatment should be to prevent the pain rather than alleviating it. It is important to prevent postoperative pain in general, result in reduced occurrence of chronic pain syndromes. A well prepared and informed patient can manage the postoperative situation better. The aim of this study was to examine research on the relationship between preoperative patient information and patient experience of postoperative pain. The compilation of 10 scientific and peer-reviewed articles resulted in an analysis in which five different categories could be discerned. The results showed that preoperative education led to reduced postoperative pain, but other gains were also identified. Other benefits were reduced anxiety, increased mobility and a sense of being better preoperative prepared. The rapid mobilization was associated with earlier discharge. Before leaving hospital, patients requested more information to manage pain and possible complications. In addition, results showed that the patient wanted more

information about who should be contacted with any questions or complications. As a changing information society develops, new methods of information will likely be needed in practice.

Keywords: Anxiety, pain management, patient education, postoperative pain,

(4)

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

INLEDNING 5

BAKGRUND 5

Smärtans indelning 6 Preoperativ information 6 Preoperativa riktlinjer på UMAS 7 Postoperativ smärta 8 Postoperativa riktlinjer på UMAS 9 Sjuksköterskans ansvar 9 SYFTE 9 METOD 9 Litteratursökning 10 Inklusionskriterier 10 Exklusionskriterier 10 Kvalitetsgranskning 10 Databearbetning/Analys 10 RESULTAT 10

Patientens preoperativa förberedelse 11 Preoperativ oro 11 Postoperativ smärta 12 Rörlighet/mobilisering 12 Postoperativ hantering i hemmet 13

DISKUSSION 14 Metoddiskussion 14 Resultatdiskussion 15 TÄNKBARA SJUKSKÖTERSKEÅTGÄRDER 18 SLUTSATSER 18 FRAMTIDA FORSKNING 18 REFERENSER 20 BILAGOR 22-30

(5)

INLEDNING

Genom vårt arbete som sjuksköterskor i klinisk verksamhet vet vi nyttan av god postoperativ smärtlindring. Enligt statistik från Skånes universitetssjukhus, utförs dagligen 190 operationer i Malmö och Lund (www.skane.se/sus, 2010). Trots likartade operativa ingrepp upplever vi att det kan skilja mycket mellan behovet av smärtlindring postoperativt. Skulle det kunna bero på informationen till patienten i det preoperativa skedet? Kanske erhåller patienten otillräcklig preoperativ information vilket skulle kunna resultera i onödig oro, som i sin tur kan påverka den postoperativa smärtupplevelsen.

BAKGRUND

Under de senaste årtiondena har synen på smärta förändrats, förr sågs smärta som ett nödvändigt ont och inte som skadligt i sig eller onödigt lidande. Kunskaperna och intresset för olika smärttillstånd och dess behandling har ökat. Idag ses en förändrad syn på smärta, det är vedertaget att effektiv behandling av akut smärta kan förebygga utvecklingen av kroniska smärtsyndrom. Exempelvis bidrar obehandlad preoperativ smärta till kvarstående smärta vid amputation (Rawal, 1999).

Smärta definieras enligt IASP, the International Association for the Study of Pain som:

”…en obehaglig, sensorisk och känslomässig upplevelse, som vi förknippar med vävnadsskada eller hotande vävnadsskada eller beskriver som en sådan skada” (Andersson m fl. 2004, s 54)

Smärtans indelning

Smärta är en subjektiv upplevelse som kan vara svår att förmedla till andra (Rawal, 1999). Upplevelsen av smärta är, enligt Werner & Strang (2003), individuell och personlig och för att kunna erbjuda patienten god smärtlindring behövs god kunskap.

Dock indelas smärta traditionellt i fyra huvudtyper beroende på den patofysiologi man tror ligger bakom. Smärtdiagnostiken är viktig för att kunna välja rätt

läkemedel och behandling (Hovind, 2005). Exempelvis har opioder ofta god effekt vid nociceptiv smärta men otillräcklig effekt vid neurogen smärta och ingen effekt vid psykogen smärta (Rawal, 1999).

Nociceptiv smärta är en vävnadsskadeutlöst smärta, där en retning av de fria

nervändarna (nociceptorer) har uppträtt. Nociceptorer finns i skelett, muskler, viscerala organ och inte minst i huden. Vävnadsskadeutlöst smärta känner vi när någon vävnad i kroppen skadas, eller är på väg att skadas, genom mekanisk retning, t ex vävnadsskada, värme, kyla, tryck eller kemisk retning. Nociceptiv smärta kan vara av både akut och kronisk karaktär, såsom operationsingrepp och ledgångsreumatism (Werner & Strang, 2003).

(6)

nervsystemet. Ett exempel är när en nerv har skadats eller kommit i kläm, t ex vid ischias, kotkompression eller nervinflammation (a a).

Psykogen smärta är ovanlig men kan uppstå hos människor som lider av

depression eller annan psykisk ohälsa. Vid psykogen smärta upplever patienten fysisk smärta i kroppen, utan att ha skador på vare sig vävnad eller nerver. Vid depression kan hjärnans balans av signalsubstanser rubbas vilket kan påverka smärtupplevelsen (a a).

Idiopatisk smärta är smärta utan känd orsak. Trots att omfattande undersökningar

utförts återfinns ingen orsak till smärtan. Smärtorna

kan inte diagnostiseras som nociceptiv, neurologisk eller psykogen (a a).

I de flesta fall är kliniska smärttillstånd en blandform av nociceptiv och neurogen smärta. Andra indelningar av smärta, användbara i kliniskt arbete är enligt Werner & Strang (2003) ; postoperativ/posttraumatisk, cancerrelaterad och långvarig icke malign smärta.

Av största betydelse för att uppnå adekvat smärtlindring är att en smärtanalys genomförs, som kan lokalisera smärtans ursprung så rätt behandling kan ges. Att utföra en anamnes med fokus på smärta är ett bra verktyg vid analysen.

Anamnesen grundas i ett samtal med patienten där tidigare erfarenheter belyses, vilket ger bra vägledning till fortsatt utredning. Individens reaktionssätt på smärta såsom ångest, lidande och smärtbeteende är starkt beroende av individens

tolkning av smärtan och av individens möjlighet att kontrollera smärtan (Rawal, 1999).

I smärtanalysen går man igenom smärtans olika aspekter som exempelvis lokalisation, karaktär, intensitet och hur smärtan förändras över tiden. Ett mål är att fastställa vilken huvudkategori smärtan tillhör (SoS-rapport 1994:4).

Smärtanalysen utgör grunden för en riktad smärtbehandling och för systematisk uppföljning av behandlingens effekt (Riktlinjer för behandling av postoperativ smärta på UMAS, 2008). Utförs inte denna på ett korrekt sätt riskerar man att, trots tillförsel av t ex tung farmaka, inte uppnå tillfredställande smärtlindring (Rawal, 1999). Smärtanalysen kompletteras med att mäta smärtintensiteten med hjälp av olika instrument t ex VAS, visuell analog skala (Rawal, 1999).

Preoperativ information

Enligt Rawal (1999) är rädslan för postoperativ smärta ett av de större orosmomenten inför kirurgi som anges av patienterna. Målsättningen med

smärtbehandlingen bör vara att förebygga smärtan snarare än att lindra den. Det är viktigt att förhindra att postoperativ smärta överhuvudtaget uppstår. Det medför minskad risk för uppkomst av kroniska smärtsyndrom. Att förebygga postoperativ smärta redan preoperativt och därefter fortsätta med adekvat behandling under och efter operationen, påverkar smärtintensiteten under hela det postoperativa skedet och därmed även behovet av analgetika.

En förberedd och välinformerad patient kan, enligt Rawal (1999), hantera den postoperativa situationen bättre. Det är av största vikt att patienten informeras om vilka olika smärtbehandlingsmetoder som kan erbjudas, hur smärtan bedöms samt att det är lättare att förebygga smärta än att behandla smärta sedan den

(7)

nödvändigt med upprepad information i det tidiga postoperativa skedet. Informationen ska vara noga avvägd, och kan med fördel ges på olika sätt. Preoperativ information avseende smärta kan exempelvis innehålla uppgifter om fördelarna med bra smärtbehandling, olika alternativa smärtbehandlingsmetoder, smärtskattning, tidig postoperativ mobilisering och patientens rätt till adekvat smärtlindring och information angående bieffekter (a a).

Effektiv kommunikation är enligt Oshodi (2007), en central komponent i

preoperativ information för att uppnå adekvat förståelse av erhållen information. Det kan uppnås genom en god personlig interaktion mellan vårdare och patient. Faktorer att ta hänsyn till kan vara språkliga hinder, inlärningssvårigheter och kulturella skillnader. Det är även viktigt att veta vad informationen ska innehålla, hur den ska ges och att dokumentera vad som har informerats. Den vanligaste formen för information är enskilt samtal dock visar studier att gruppinformation i vissa fall kan vara mer effektiv både för patient och personal (a a).

Det preoperativa samtalet bör ske i en lugn miljö, gärna på enskilt rum. Samtalet bör gärna inbjuda till dialog snarare än monolog (Hovind, 2005).

Enligt Oshodi (2007), är muntlig information tyngdpunkten i den preoperativa informationen. En kombination med skriftligt material efterfrågas av patienten och forskning talar för att informationen då lättare tillgodogörs. Det är dock avgörande att den skriftliga informationen är korrekt utformad. Informationen ska vara uppdaterad, relevant och språkligt lättillgänglig. Studier visar att

patientinformation ofta är språkligt svår att förstå för lekmannen.

Även Rawal (1999) förordar en kombination av muntlig och skriftlig information då det förstärker den muntliga informationen och patienten får möjlighet att smälta den i sin egen takt. Det kan också vara av värde att visa en

patientinformationsfilm, så att flera sinnen aktiveras och informationen lättare tillgodogörs.

Preoperativa riktlinjer på UMAS

I Riktlinjer för behandling av postoperativ smärta på UMAS (2008), betonas att preoperativ information tillsammans med optimal medicinsk behandling minskar smärta och behovet av analgetika postoperativt. Skriftlig och muntlig preoperativ information betonas som en viktig del i postoperativ smärtlindring.

Adekvat information (skriftlig och muntlig) preoperativt, är en av hörnstenarna i postoperativ smärtlindring.

Information till vuxna skall innehålla: Planerad operativ åtgärd och vård.

Smärtlindringens betydelse för välbefinnande, mobilisering och sårläkning.

Smärtskattningsrutiner och information om VAS.

Patientens delaktighet i smärtbehandlingen t.ex. vid mobilisering. Tillgängliga smärtbehandlingsmetoder.

Hur länge som den postoperativa smärtan förväntas vara.

Riktlinjerna poängterar även vikten av att erhålla information från patienten avseende smärthistorik, nuvarande smärta och förväntningar på smärta och

(8)

smärtbehandling. Patienter med preoperativ smärta ska bedömas med hjälp av VAS (a a).

Vid dagkirurgi är det särskilt viktigt med information inför hemgång vilken skall innehålla:

Information om att patienten kan uppleva smärta 2-4 dagar postoperativt. Råd angående smärtbehandling och eventuella biverkningar.

Information angående att postoperativt illamående, trötthet och dåsighet är vanligt och kan finnas kvar flera dagar hos vissa patienter.

Kontaktuppgifter till ansvarig vårdenhet.

Det är önskvärt med ett uppföljningssamtal per telefon dagen efter operationen (Riktlinjer för behandling av postoperativ smärta på UMAS, 2008).

Postoperativ smärta

Postoperativ smärta är mest uttalad i direkt anslutning till det kirurgiska ingreppet och avklingar sedan successivt. Den varierar också beroende på om patienten är i vila eller i rörelse. Smärtupplevelsen påverkas av rad olika faktorer såväl interna som externa, nedan följer en del exempel (Rawal, 1999).

Under de senaste åren har kunskaperna om smärta och smärtfysiologi Externa faktorer:

Preoperativ förberedelse av patienten, både psykologisk t ex information och farmakologisk t ex premedicinering.

Typ av kirurgi, operationens omfattning och duration. Anestesiteknik (regional eller generell).

Förekomst av eventuella postoperativa komplikationer. Kvaliteten på vården vid uppvaknings- och vårdavdelning. Interna faktorer:

Psykologiska faktorer såsom rädsla att förlora kontrollen, isolering från det normala sociala stödet, tidigare negativa erfarenheter av smärta, personlig beredskap.

Patientens ”smärttröskel” samt fysiska och psykiska tillstånd

Att så många faktorer är involverade medför stora individuella variationer i smärtupplevelse och behov av smärtlindring efter kirurgi (a a).

Under de senaste åren har kunskaperna om smärta och smärtfysiologi ökat väsentligt. Trots nya kunskaper och ett ökat intresse för smärta och

smärtbehandling, får många patienter fortfarande postoperativ smärtbehandling enligt metoder som i stort sett varit oförändrade under de senaste decennierna. Patienternas förväntningar på postoperativ smärtbehandling är ofta lågt ställda. Många förväntar sig att det ska göra ont efter kirurgi och tror inte detta går att undvika. En del patienter upplever en återkommande ond cirkel av smärta på grund av otillräcklig smärtbehandling, som endast ger kortvarig smärtlindring och därefter förnyad smärta (a a).

(9)

Exempelvis kan svår smärta i det postoperativa skedet försvåra djupandning och sekretelimination. Minskade andningsrörelser och sämre hostförmåga kan innebära risk för pneumoni. Eftersom postoperativ smärta är en av orsakerna till nedsatt lungfunktion, kan effektiv smärtbehandling medföra en snabbare återgång till normal funktion. Obehandlad svår postoperativ smärta har flera skadliga effekter. Inskränkt rörelseförmåga och smärta försvårar tidig mobilisering och ökar risken för tromboemboliska komplikationer (a a).

En koppling mellan oro och postoperativ smärta har påvisats. Ökad oro och ångest kan ge upphov till ökad smärta vilket i sin tur kan medföra att behovet av opioider postoperativt ökar. Upplevelsen av smärta varierar dock påtagligt mellan olika individer. Även ett till synes litet trauma kan ge en intensiv smärtupplevelse och omvänt kan vissa patienter uppleva hanterbar smärta trots ett stort trauma (a a).

Postoperativa riktlinjer på UMAS

I Riktlinjer för behandling av postoperativ smärta på UMAS (2008), betonas att postoperativ smärta ska behandlas omedelbart och adekvat i syfte att minimera eventuella komplikationer och öka patientens välbefinnande. God postoperativ smärtbehandling förebygger utveckling av långvarig smärta.

Sjuksköterskans ansvar

I Socialstyrelsens kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska (2007) framgår det tydligt att vårdpersonal enligt lag är skyldig att ge vård i enlighet med vetenskap och beprövad erfarenhet.

Enligt Hälso-och sjukvårdslagen ska individuellt anpassad information ges till patienten angående hälsotillstånd och vilka undersökningsmetoder, behandling och den vård som finns (HSL 1982:763)

Sjuksköterskan är ofta i centrum för smärtbedömning och det är mycket viktigt att sjuksköterskan tar hänsyn till att smärta är ett multidimensionellt fenomen som kräver både kunskap och inlevelseförmåga (Benner, 1993).

Enligt tidigare anfört arbete, Rawal (1999), har patienter i allmänhet redan

preoperativt lågt ställda förväntningar på postoperativ smärtlindring samtidigt som det visar sig att många patienter har onödig smärta postoperativt. Patienter ska informeras preoperativt att de har rätt till god smärtstillning postoperativt.

SYFTE

Syftet är att undersöka forskning om sambanden mellan preoperativ information till patienten och patientens upplevelse av postoperativ smärta.

METOD

Metoden är en litteraturbaserad studie i enlighet med Friberg (2006), vilket innebär ett systematiskt urval av forskningsartiklar inom ett specifikt område. En vetenskaplig artikel ska presentera ny kunskap, ny teori men kan också testa hållbarheten av tidigare forskning. Artiklarna kvalitetsgranskas och analyseras för att utmynna i ett resultat som svarar mot syftet.

(10)

Litteratursökning

Sökning efter vetenskapliga originalartiklar gjordes i databaserna PubMed, Cinahl, och PsycINFO. Vid sökning i databaserna har olika sökord använts beroende på aktuell databas och kombinerats enligt Boelska sökoperationer (Willman m fl, 2006).

Använda sökord: Preoperative care, pain postoperative, preoperative education, client education, pain management, surgery.

Redovisning av litteratursökningen beskrivs i bilaga 1. Totalt lästes 42 abstracts och av dessa valdes 10 artiklar ut som svarade mot syftet och bedömdes ha god vetenskaplig kvalitet.

Inklusionskriterier

Endast artiklar publicerade i vetenskapliga tidskrifter mellan 2000-2009, skrivna på engelska eller svenska med abstracts har inkluderats i studien. Studier inom alla kirurgiska verksamheter och med patienter över 18 år har inkluderats.

Exklusionskriterier

Studier där malignitet kan misstänkas vara smärtorsak, samt artiklar som berörde tandvård exkluderades.

Kvalitetsgranskning

De valda artiklarna har förts in i en modifierad artikelmatris enligt Willman m fl, (2006), bilaga 2. Artiklarna har kvalitetsgranskats enligt en av författarna

modifierad granskningsmall (Willman m fl, 2006, Polit & Beck, 2006), bilaga 3. Granskningen genomförde författarna initialt oberoende av varandra, därefter bedömdes artiklarna gemensamt. För att bedöma artiklarnas bevisvärde användes ett tregradigt bedömningssystem enligt Willman m fl, (2006).

Databearbetning/Analys

Analysförfarandet har inspirerats av Fribergs (2006) trestegsanalys. De

inkluderade artiklarna har vid upprepade tillfällen lästs igenom av författarna för att få en uppfattning om dess innehåll. Nästa steg i analysen var att jämföra artiklarnas resultat i syfte att finna likheter och skillnader baserat på det statistiska underlaget. Olika kategorier utkristalliserades, som därefter sammanställdes i författarnas resultat.

RESULTAT

10 artiklar har studerats vilket har resulterat i slutsatsen att preoperativ information är viktig. Observationsstudier (beskrivande) studier visar på ett samband av vilken preoperativ information som ges och postoperativ smärta. Interventionsstudier (studier med kontrollgrupp och åtgärdsgrupp), undersöker och utvecklar detta samband. Fyra av fem interventionsstudiers resultat finner en statistisk signifikans för att speciell preoperativ information leder till minskad postoperativ smärta.

Övervägande delen av studierna använde en kombination av muntlig och skriftlig preoperativ information (Berge m fl, 2004, Blay m fl. 2005, Blay m fl, 2006, Larsson m fl, 2003, Sjöling m fl, 2002). I en av studierna användes enbart

(11)

information i form av videoinspelning (Heye m fl, 2002). Tidpunkten för given information varierade mellan dagen innan operation och sex månader innan.

Patientens preoperativa förberedelse

Fyra studier redovisade att den preoperativa informationen resulterade i bättre förberedelse vad gäller smärthantering, rörlighet och sömn (Lin & Wang, 2005, Berge m fl, 2004, Heye m fl, 2002, Blay m fl, 2005).

I en randomiserad studie av Lin & Wang (2005) var syftet att undersöka effekten av information kring smärta på patienters preoperativa oro, attityder till smärta samt upplevd postoperativ smärta vid bukkirurgi. Behandlingsgruppen fick förutom rutininformation även speciell information om smärta och

smärthantering. Frågeformulär användes för mätningar pre- och postoperativt. Resultatet visade att behandlingsgruppen kände sig signifikant bättre preoperativt förberedda att hantera smärta (p < 0,001).

Heye m fl (2002) utförde en interventionsstudie där informationen erhölls via videoband. Både kontrollgrupp och behandlingsgrupp fick rutininformation, behandlingsgruppen fick även speciell information om andnings- och

förflyttningsteknik. Resultatet visade att behandlingsgruppen visade signifikant högre tilltro till sig själv vad gäller självständighet vid mobilisering (p < 0,001). I en randomiserad studie av Berge m fl (2004), utnyttjades den preoperativa väntetiden på sex månader till information för att underlätta för patienten att hantera sitt dagliga liv. Fyrtio patienter uppsatta på väntelista för total höftplastik inkluderades i studien där behandlingsgruppen deltog i ett utbildningsprogram, ett psykologiskt baserat smärthanteringsprogram. Syftet var att utröna programmets effekt på smärta och aktivitet preoperativt och om vinsten var tillräckligt stor för att fördröja kirurgi. Dessutom avsåg man att mäta eventuella postoperativa effekter på smärta och aktivitet. Resultatet visade signifikant lägre smärtintensitet och obehag av den upplevda smärtan för behandlingsgruppen, de kunde på ett bättre sätt hantera sin dagliga smärta fram till operation (p = 0,005).

Preoperativ oro

Studier visade att den preoperativa informationen resulterade i signifikant mindre oro inför operation (Lin & Wang, 2005, Sjöling m fl, 2003).

I en studie av Sjöling m fl (2003), undersöktes sambandet mellan specifik preoperativ information och den preoperativa orons inverkan på postoperativ smärta och oro. 60 patienter randomiserades, behandlingsgruppen erhöll specifik information om smärta och hur patienten på bästa sätt kan vara delaktig i

behandlingen. Förutom sedvanliga demografiska frågor mättes patientens oro på olika sätt. Bland annat undersöktes personlig läggning avseende oro (trait anxiety) samt hur situationen påverkade patientens känsla av oro (state anxiety).

Behandlingsgruppen uppvisade statistiskt signifikant lägre reaktivt orostillstånd efter erhållen information, trots lika grupper vad gäller personlig läggning avseende oro (p < 0,05).

Kain m fl (2001) beskriver också samband mellan personlig läggning avseende oro och smärta. En observationsstudie genomfördes där man undersökte om

(12)

psykologiska variabler såsom preoperativ oro kan fungera som prediktiv faktor för ökad postoperativ smärta hos hysterektomerade kvinnor. Mätningar med tre olika skalor avseende reaktion på stress utfördes pre- och postoperativt. Resultatet visade att vid lägre preoperativ copingförmåga sågs en högre grad av reaktion i form av oro, såväl pre- som postoperativt, vilket i sin tur resulterade i ökad postoperativ smärta.

Postoperativ smärta

Flertalet studiers resultat påvisar att specifik preoperativ information kan leda till minskad upplevd postoperativ smärta (Blay m fl 2005, Heye m fl, 2002, Lin & Wang, 2005, Sjöling m fl, 2003).

Lin & Wang (2005) rapporterar i sin studie en statistisk signifikant lägre smärtintensitet fyra timmar efter operation hos behandlingsgruppen (p < 0,05). Dessutom påvisas en lägre nivå av högsta smärtintensitet inom 24 timmar efter operation. I en jämförelse hur postoperativ smärta påverkar de dagliga

aktiviteterna fann man att behandlingsgruppen hade signifikant mindre smärtpåverkan vid lägesändring och djupandning (p < 0,05).

Sjöling m fl (2003) visade att den specifika preoperativa informationen resulterade i att den postoperativa smärtan sjönk snabbare för

behandlingsgruppen. Mätningar utfördes med hjälp av VAS där mätningar förtlöpte t o m tredje postoperativa dagen, eller tills VAS var mindre än fyra vid mer än tre tillfällen dagtid. Samtliga patienter i behandlingsgruppen uppgav att de var nöjda eller mycket nöjda med sin smärtlindring. I kontrollgruppen var 87 procent mycket nöjda, 10 procent var mindre nöjda och tre procent var missnöjda med smärtlindringen. Skillnaden mellan grupperna var statistiskt signifikant (p < 0,05).

I en observationsstudie av Niemi-Murola m fl (2007) undersöktes vilka faktorer som påverkar patientens tillfredställelse med postoperativ smärtlindring på fyra olika vårdavdelningar. Författarna till studien anser att sjuksköterskors utbildning i och inställning till smärta påverkar resultatet av patientens postoperativa

smärtlindring. 102 patienter fick frågeformulär angående smärtupplevelser inklusive smärtmätning med VAS och tillfredställelse med den postoperativa perioden. 74 sjuksköterskor fick frågeformulär avseende attityd till smärtlindring. 80 procent av patienterna var nöjda med den smärtlindring de fått vilket ansågs vara ett resultat av den givna preoperativa informationen och preoperativt välbefinnande. Sjuksköterskorna hade en positiv inställning till smärtmätning, dock önskade 84 procent mer smärtutbildning trots att de var kliniskt erfarna och hade genomgått tidigare smärtutbildning (a a).

Trots resultat som visar minskad upplevd smärta kunde inte någon skillnad ses mellan behandlings- och kontrollgrupp avseende analgetikakonsumtion både vad gäller frekvens och dos (Berge m fl, 2004, Heye m fl, 2002, Sjöling m fl, 2003).

Rörlighet/Mobilisering

Tre av fem interventionsstudier visade att specifik preoperativ information leder till signifikant förbättrad mobilisering postoperativt (Berge m fl, 2003, Heye m fl, 2002, Lin & Wang, 2005).

(13)

Enligt Berge m fl (2004), sågs ett positivt samband mellan specifik preoperativ information och postoperativ mobilisering. Patienterna i behandlingsgruppen som genomgick ett smärthanteringsprogram var signifikant mer fysiskt aktiva

postoperativt (p = 0,02).

Som tidigare redovisats i en studie av Lin & Wang (2005), kunde specifik preoperativ information leda till mindre smärta vid den postoperativa mobiliseringen. Det resulterade i att behandlingsgruppen blev statistiskt

signifikant snabbare rörlig, de startade med aktiv mobilisering en och en halv dag tidigare än kontrollgruppen (p = 0,004).

I en studie av Heye m fl (2002), sågs klara samband mellan specifik preoperativ information om mobilisering och bättre rörlighet postoperativt. Alla patienters postoperativa rörlighet bedömdes med hjälp av en skala. Medelvärdena visade att behandlingsgruppen hade mer än dubbelt så bra rörlighet som kontrollgruppen vid de olika postoperativa aktiviteterna dag ett, såsom lägesändring, sitta, stå och gå (p = 0,001). De var också redo att skrivas ut snabbare, dubbelt så många i behandlingsgruppen valde tidigare hemgång jämfört med kontrollgruppen (p < 0,0001).

Postoperativ smärthantering i hemmet

Tre studier pekade på ett behov av mer information angående eventuella

komplikationer och hantering av dessa efter utskrivning till hemmet (Blay m fl, 2005, Blay m fl, 2006, Kastanias m fl, 2009).

Kastanias m fl (2009) redovisar i sin observationsstudie vad dagkirurgiska patienter egentligen vill veta om smärta och smärthantering. 150 patienter kontaktades per telefon i hemmet tre dygn efter utskrivning. Frågorna var i huvudsak av kvantitativ karaktär där patienten fick gradera vilken information som var viktigast. Av största betydelse angav patienterna frågor angående hantering av smärta och eventuella komplikationer efter utskrivning. Patienterna ville veta de vanligaste komplikationerna och biverkningarna och var de skulle vända sig för att få hjälp.

Blay m fl (2006) visade i en studie att patienterna inte var tillräckligt informerade om hur de skulle hantera eventuella komplikationer i hemmet. Huvudsyftet med studien var att undersöka vilken information patienten erhöll, och vem som gav den preoperativt innan laparoskopisk cholecystectomi. Resultatet visar att patienterna erhöll information från olika källor. 43 procent hade erhållit generell information angående potentiella komplikationer, exempelvis infektion, kost och blödning, men endast 10 procent hade fått information om hur de skulle hantera dessa i hemmet.

I en interventionsstudie av Blay m fl (2005) undersöktes effekten av poliklinisk information på postoperativ smärta efter cholecystectomi samt hur mycket av informationen patienten kunde erinra sig. Kontrollgruppen fick rutininformation och behandlingsgruppen fick specifik information om smärthantering och postoperativt förlopp. Studien visade inte på någon signifikant skillnad avseende hantering av komplikationer i hemmet. Emellertid förelåg en stor skillnad vad gäller upplevelsen av adekvat information med syfte att öka självständigheten vid

(14)

egenvård i hemmet, 58 procent i kontrollgruppen och 88 procent i behandlingsgruppen ansåg att de fått korrekt information (p = 0,002).

DISKUSSION

Nedan presenteras metod- och resultatdiskussion

Metoddiskussion

Litteraturstudiens syfte var att undersöka forskning om sambanden mellan preoperativ information och patientens upplevelse av postoperativ smärta. Som metodlitteratur valdes Friberg (2006), med anledning av att den var klar, koncis och lätt att tillämpa. Litteraturen har varit ett stöd i arbetet med att analysera studierna, hitta likheter och skillnader i resultaten samt utforma kategorier.

Redan den inledande litteratursökningen visade att ämnet var väl beforskat. Med detta i åtanke var det viktigt att tydligt specificera sökord och kriterier för

inklusion och exklusion. Malignitet angavs som exklusionskriterie med anledning av att författarna anser att malignitet innebär en annan dimension vad gäller smärta och oro. Valet av databaser föll på Cinahl och PubMed då dessa anses täcka den största delen av publicerade omvårdnadsvetenskapliga artiklar (Polit & Beck, 2006, Willman m fl 2006). Tillägg av databasen PsycInfo valdes med anledning av deras inriktning mot psykologiska faktorer.

De valda sökorden gav initialt många träffar men med hjälp av Boelska

sökoperationer blev mängden träffar hanterbar. 15 artiklar lästes varav två artiklar valdes bort då de visade sig vara litteraturöversikter. Då innehållet visade sig vara av god kvalitet i en av artiklarna kunde denna användas i bakgrunden. Ytterligare tre artiklar exkluderades då innehållet inte fullständigt svarade mot vårt syfte. De 10 utvalda artiklarna bedömdes som relevanta för vårt arbete. En mer utvidgad sökning mot fler databaser och med fler sökord hade kanske givit ett annat sökresultat. Samtliga artiklar är av kvantitativ karaktär vilket är positivt ur

bevissynpunkt. Att även ha kvalitativa studier kunde vara av intresse för att utröna om det skulle styrka eller motsäga vårt resultat.

Kvalitetsgranskningen utfördes med stöd av litteraturen där en granskningsmall utformades, modifierad av författarna med utgångspunkt från Willman m fl (2006) och Polit & Beck (2006). När observationsstudier granskades uteslöts frågor kring randomiseringsförfarandet. Artiklarna granskades både enskilt och gemensamt vilket upplevdes positivt för att få en så heltäckande granskning som möjligt.

Vid analysen av artiklarna användes Fribergs (2006) trestegssystem för att finna övergripande områden i resultatet. Utifrån detta utkristalliserades fem kategorier som bedömdes spegla ämnet väl. Då artiklarna var av kvantitiativ karaktär ställdes krav på att läsa och förstå statistiskt material vilket innebar vissa svårigheter på den kunskapsnivå vi befinner oss.

(15)

Resultatdiskussion

Resultaten ger en bred bild av sambanden mellan preoperativ information och postoperativ smärta. Studierna är genomförda i olika länder och världsdelar, såväl Europa, Asien, Nordamerika som Australien finns representerade. Det har

sannolikt påverkat resultat både positivt och negativt då kulturella och sociala skillnader finns. Vad gäller trovärdighet och överförbarhet kan det vara en fördel att så olika delar av världen finns representerade med ett statistiskt material. Nackdelen kan vara att resultatet blir för allmänt och ytligt.

Artiklarnas resultat visar att specifik preoperativ information påverkar hur väl förberedd patienten känner sig inför operation. Av erfarenhet vet vi att patienter överöses med information dagen innan operation. Därför förväntade vi oss att finna mer material avseende diskussion angående den bästa tidpunkten för att ge information. Flertalet artiklar beskriver enbart att informationen gavs preoperativt och i de flesta fall en till två dagar innan operationen (Heye m fl, 2002, Lin & Wang, 2005, Sjöling m fl, 2003).

Lin & Wang (2005), fastslår kortfattat med hänvisning till endast en tidigare studie, att patientens oro inte påverkas av vilken tidpunkt informationen ges. Då författarna endast har en referens att hänvisa till kan giltigheten i detta antagande ifrågasättas.

Djupare resonemang eller diskussion avseende denna fråga förekommer överhuvudtaget inte i ovan granskade studier.

En randomiserad studie med 40 deltagare har valt att utnyttja väntetiden inför höftoperation till att utbilda/informera patienter (Berge m fl, 2004). Med dagens pressade operationsschema anser vi att det kan det vara en god idé att utnyttja väntetiden även för andra patientgrupper.

I randomiserade kontrollerade studier innebär större undersökningsgrupp mindre risk för att slumpen gör grupperna signifikant olika i väsentliga avseenden (Willman m fl, 2006). 40 deltagare kan vara i minsta laget för att uppnå bästa resultat, dock är interventionen omfattande med ett specifikt utbildningsprogram under sex veckors tid vilket kan ha varit en anledning till det ringa deltagarantalet. Sjöling (2003) beskriver i sin randomiserade kontrollerade studie att det även är viktigt att det är samma person som informerar de båda grupperna preoperativt. Avsikten är att säkerställa att samma muntliga information ges för att upprätthålla god kvalitet avseende undersökningsmetod.

Vad gäller tekniken vid information förordas en kombination av muntlig och skriftlig dito (Oshodi, 2007, Rawal, 1999). I en studie där speciell information om andnings- och rörelseteknik ges, används enbart videoinformation med gott resultat (Heye m fl, 2002). Fördelen med denna teknik kan vara att även visuellt erhålla informationen.

Oro indelas i state anxiety (reaktiv oro) och trait anxiety (personlig läggning avseende oro), (Kain m fl, 2000, Sjöling m fl, 2003).

Resultaten visar att preoperativ information reducerar reaktiv oro vid operation. Den personliga läggningen uppfattas inte vara avgörande för hur situationen påverkar känslan av oro. Däremot påverkas patienten av ett flertal faktorer som tidigare nämnts, interna och externa faktorer (Rawal, 1999). Av vikt är här att ta en fullständig anamnes och individuellt anpassa den information som ges.

(16)

Kain m fl (2000), beskriver i en observationsstudie hur hysterektomerade kvinnor i åldern 26-56 år reagerar på stress pre-och postoperativt. Kvinnorna har alla benign sjukdom och inklusions- och exklusionskriterier beskrivs noggrant. Demografiska fakta såsom ålder, vikt och etnicitet har beskivits däremot nämns ingenting om huruvida kvinnorna har fött barn eller inte. Vi anser att den förväntade reaktionen/oron måste skilja sig väsentligt mellan en yngre

trebarnsmor och en 40-årig barnlös kvinna. Om författarna hade redovisat antalet kvinnor som fått barn tror vi att resultatet kunde tolkats annorlunda.

Som regel kan man utgå ifrån att det alltid finns frågor som kräver etiska ställningstaganden då man utför en undersökning (Ejlertsson, 2003), något som saknas i studien ovan. Trots att forskarna utfört en observationsstudie där

intervention saknas finns med tanke på patientgruppen ett stort behov av ett etiskt resonemang (a a).

Flertalet studier påvisar att preoperativ information minskar postoperativ smärta (Lin & Wang, 2005, Sjöling m fl, 2003, Heye m fl, 2002, Blay m fl, 2005). Smärtanamnes och smärtanalys är enligt Rawal (1999) en förutsättning för att individualisera och rikta informationen samt att nå bästa resultat. Enligt vår mening och erfarenhet bör det användas i större utsträckning i den kliniska verksamheten.

I en observationsstudie av Niemi-Murola (2007) där smärtmätningar med hjälp av VAS-skala gjordes på 102 patienter, visade resultatet att 80 % av patienterna var nöjda med den smärtlindring som erbjöds. Detta till trots att 31 % av patienterna på två av avdelningarna hade medel till hård smärta, enligt VAS-mätningar under vissa perioder. Författarna till studien diskuterar det relativt motsägelsefulla resultatet och komplexiteten i bedömning av tillfredställelse. Det är många faktorer som påverkar, exempelvis bemötande från vårdpersonal och deras attityd till smärta. Som Rawal (1999) anger i bakgrunden är patienternas förväntningar på postoperativ smärtlindring ofta lågt ställda, många tror inte att smärta går att undvika och förväntar sig att det ska göra ont.

Studien av Niemi-Murola (2007) visar även att sjuksköterskor efterlyser utökad smärtutbildning i syfte att kunna möta patientens behov.

Då sjuksköterskan ofta står i centrum vad gäller bedömning av patientens smärta krävs både god kunskap och inlevelseförmåga för att uppnå ett gott resultat vad gäller smärtlindring (Benner, 1993).

I en åldrande befolkning har sannolikt flertalet patienter en tidigare postoperativ erfarenhet, där vissa har dåliga erfarenheter t ex angående smärta (Rawal, 1999). Det är av stor vikt att identifiera dessa patienter och ge individuellt stöd i syfte att minska postoperativ smärta i framtiden.

Sjöling m fl (2003) påvisar i sitt resultat att preoperativ information leder till att postoperativ smärta avtar snabbare. Skillnaden på antal mätningar med VAS-skala mellan grupperna är signifikant dag tre postoperativt, där behandlingsgruppen hade färre antal mätningar. Författarna drar då slutsatsen att smärtan avtog

snabbare och mätningarna avslutades, det är emellertid enbart författarnas slutsats. Hade VAS-mätningar fortlöpt ytterligare kanske författarnas slutsats hade givit signifikans även för upplevd smärta.

Att tidigt mobiliseras och ha förbättrad rörlighet påverkar till stor del det dagliga livet. En smärtlindrad patient har bättre förutsättning att klara sin postoperativa

(17)

postoperativa komplikationer, men även mer personliga. Att självständigt kunna klara sina dagliga aktiviteter stärker självkänslan vilket i sin tur kan förbättra livskvaliteten. Studiernas resultat visar på starka samband mellan specifik preoperativ information och förbättrar rörlighet postoperativt (Heye m fl 2002, Lin & Wang, 2005).

I en interventionsstudie av Heye m fl (2002) används enbart videoinspelning som informationsmetod. Grunden till studien är en sjuksköterskas iakttagelser av samspelet mellan vårdare och patient i mobiliseringstillfällen under sex års tid. Iakttagelserna resulterade i specifika andnings- och rörelsemönster för att minimera smärta och stärka självständigheten vid mobilisering. Resultaten av studien visar att visuell metod för att ge information kan vara en bra metod då praktiska rörelser/ andningsmönster ska utföras.

Lin & Wang (2005) använde sig av enbart muntlig individuell informationsmetod. Samtalet pågick i 20-30 minuter och interventionen gav goda resultat. Slutsatsen vi drar är att det finns flera metoder för att nå liknande resultat. Fördelen med visuella hjälpmedel kan vara att flera sinnen stimuleras och inlärningen kan underlättas, dessutom har patienten möjlighet att repetera informationen efter behov. Möjlighet till gruppvisning kan också komma ifråga om det bedöms som lämpligt (Hovind, 2005).

Båda studierna ovan (Heye m fl, 2002, Lin & Wang, 2005), bedömer vi vara av god vetenskaplig kvalitet och har generaliserbara resultat. Exempelvis är interventionen klar och tydlig, studierna har likartade grupper vid start samt interventionen gav stor effekt som redovisas precist. En svaghet är dock att ingen av studierna redovisar bortfallet (Polit & Beck, 2006, Willman m fl, 2006). Något som efterfrågas i studierna är information som underlättar förloppet av eftervård i hemmet (Blay, 2006, Kastanias, 2009).

Kastanias m fl (2009) är den enda studien i vårt material, där avsikten är att ta reda på vad patienten egentligen efterfrågar för information. Studien är utförd på dagkirurgiska patienter vilket innebär att olika kirurgiska ingrepp finns

representerade, vilket medför att resultatet kan vara applicerbart på flertalet patientgrupper. Resultatet visar att oavsett typ av kirurgi är den information som patienterna efterfrågar likartad.

Blay (2005) visar i sin studie en signifikant skillnad mellan behandlings- och kontrollgrupp avseende upplevelsen av att ha fått korrekt information om

hantering av eventuella komplikationer i hemmet. Deltagarbortfallet är stort (35st) varför giltigheten av resultatet kan ifrågasättas (Ejlertsson, 2003).

Blay (2006) påvisar att patienterna inte erhåller tillräcklig information. Mindre än hälften fick information om eventuella komplikationer och endast 10 procent angav att de fått information om hur dessa skulle hanteras i hemmet.

Oavsett vad anledningen är till detta, är det en påminnelse om vikten av effektiv kommunikation där tillfälle ges till återkoppling (Oshodi, 2007). Om nio av 10 patienter inte vet hur eventuella komplikationer ska hanteras i hemmet kan risken öka för kvarstående men och innebära stort personligt lidande.

I Postoperativa Riktlinjer på UMAS (2008), betonas vikten av information om förväntad smärta, smärtbehandling, komplikationer och kontaktuppgifter till ansvarig behandlingsenhet.

(18)

Vid dagkirurgi är vårdtiden kort vilket ställer extra höga krav på informationens innehåll och kvalitet. Även vid kirurgi med eftervård på vårdavdelning är information viktigt. Steget är stort från att vara inlagd med kontinuerlig

professionell hjälp till att förväntas klara sig själv. Oron och osäkerheten ökar då möjligheten att få snabb hjälp minskar. Dagens ekonomiska incitament med krav på korta vårdtider och därmed ökad effektivitet stämmer inte alltid överens med patientens individuella vårdtid. Patienten kanske inte alltid är mentalt redo för utskrivning trots att objektiva parametrar tyder på det. Tidig uppföljning är exempel på åtgärd som kan förebygga problem.

TÄNKBARA SJUKSKÖTERSKEÅTGÄRDER

Individualisera information; ta hänsyn till tidigare erfarenheter, använda smärtanamnes och smärtanalys i större utsträckning.

Utnyttja väntetiden innan operation till patientutbildning/information. Öka patientens trygghet vid utskrivning; tydlig information om eventuella

komplikationer och kontaktuppgifter om vart patienten kan vända sig, tidig uppföljning.

SLUTSATSER

I de 10 vetenskapliga artiklar som utgör resultatet finns både observationsstudier och interventionsstudier. Där visas både ett samband mellan preoperativ

information och postoperativ smärta och en utveckling av detta samband. Fyra av fem interventionsstudier visade att preoperativ information ledde till minskad postoperativ smärta men andra vinster kunde också identifieras (Blay m fl 2005, Heye m fl, 2002, Lin & Wang, 2005, Sjöling m fl, 2003).

Andra vinster var minskad oro, ökad rörlighet och en känsla av bättre preoperativ förberedelse (Berge m fl, 2004, Blay m fl, 2005, Blay m fl, 2006, Heye m fl, 2002, Larsson m fl, 2003, Lin & Wang, 2005, Sjöling m fl, 2003).

Vid snabbare mobilisering sågs ett samband med tidigare hemgång (Heye m fl, 2002).

Inför utskrivning efterfrågades mer information för att hantera smärta och eventuella komplikationer. Dessutom önskades information om vem patienten skulle kontakta vid eventuella frågor eller komplikationer (Blay m fl, 2006, Kastanias m fl, 2009).

FRAMTIDA FORSKNING

Det finns mycket forskning inom det ämnet vi valt, och vi har genom vårt arbete fått en bred global bild över sambandet mellan preoperativ information och postoperativ smärta. I framtida forskning kan kvalitativa studier medföra utökad, djupare kunskap. Exempelvis kan forskning på en mindre grupp med andra metoder såsom intervju användas för att nå fram till denna kunskap.

(19)

Något vi saknat i det material som vi studerat, är forskning avseende den bästa tidpunkten att ge preoperativ information. Vi upplever, både kliniskt i vårt arbete och genom de artiklar vi studerat, att informationen ges rutinmässigt en till två dagar preoperativt. Vidare forskning kring detta torde vara intressant.

I dagens ekonomiskt pressade läge krävs snabbt förlopp i vårdkedjan vilket ställer höga krav på effektivitet och kvalitet. Vi anser att vidare forskning kan behövas, avseende om den nuvarande utbildning som sjuksköterskor/vårdpersonal har räcker till eller om den behöver förändras. I takt med ett förändrat

informationssamhälle kan andra sätt att informera på än dagens komma i fråga. Dagens unga generation söker redan mycket kunskap via internet och ett komplement till dagens traditionella informationsmetoder behöver sannolikt utvecklas.

(20)

REFERENSER

Andersson, R m fl. (2004) Kirurgiska sjukdomar. Lund: Studentlitteratur. Benner, P (1993) Från novis till expert. Lund: Studentlitteratur.

Berge, D.J m fl (2004) Pre-operative and post-operative effect of a pain

management programme prior to total hip replacement: a randomized controlled trial. PAIN. Vol 110, 33-39.

Blay, N & Donoghue, J (2005) The effect of pre-admission education on

domiciliary recovery following laparoscopic cholecystectomy. Australian Journal

of Advanced Nursing. Vol 22.

Blay, N & Donoghue, J (2006) Source and content of health information for patients undergoing laparoscopic cholecystectomy. International Journal of

Nursing Practice. Vol 12, 64-70.

Ejlertsson, G (2003) Statistik för hälsovetenskaperna. Lund: Studentlitteratur. Friberg, F (2006) Dags för uppsats. Lund: Studentlitteratur.

Heye, M.L m fl (2002) A Preoperative Intervention for Pain Reduction, Improved Mobility, and Self-Efficacy. Applied Nursing Research. Vol 16, 174-183.

Hovind, I.L (2005) Anestesiologisk omvårdnad. Lund: Studentlittteratur. HSL (1982:763) Hälso-och sjukvårdslag. Stockholm: Socialstyrelsen.

Kain, Z.N m fl (2000) Preoperative anxiety and postoperative pain in women undergoing hysterectomy: A repeated-measures design. Journal of Psychosomatic

Research. Vol 49, 417-422.

Kastanias, P m fl (2009) What Do Adult Surgical Patients Really Want to Know About Pain and Pain management? Pain Management Nursing. Vol 10, 22-31. Larsson, C m fl (2003) Improved treatment of pain of patients operated with knee arthroplasty. Vård i Norden. Vol 23, 45-47.

Lin, L.Y & Wang, R.H (2005) Abdominal surgery, pain and anxiety: preoperative nursing intervention. Journal of Advanced Nursing. 51(3), 252-260.

Niemi-Murola,L m fl (2007) Patient satisfaction with Postoperative Pain management-Effect of Preoperative Factors. Pain Management Nursing. Vol 8, 122-129.

Oshodi, T (2007) The impact of preoperative education on postoperative pain. Part 1. British Journal of Nursing. Vol 16, 706-710.

(21)

Polit, D & Beck, CT (2006) Nursing research. Methods, Appraisal and

Utilization. (6th ed) Philadelphia, Lippincott.

Rawal, N (1999) Postoperativ smärta. Behandling, kvalitetssäkring och

organisation. Lund: Studentlitteratur.

Riktlinjer för behandling av postoperativ smärta på UMAS (2008), Malmö. Sjöling, M m fl (2003) The impact of preoperative information on state anxiety, postoperative pain and satisfaction with pain management. Patient education and

counseling. Vol 51, 169-176.

Skånes universitetssjukhus (2010) Sjukhuset i siffror >www.skane.se/sus< 2010-04-27

Socialstyrelsen (1994) Behandling av långvarig smärta. SoS-rapport 1994:4. Jönköping.

Socialstyrelsen (2007) Författningshandboken. SOSFS 1995:15 Socialstyrelsens allmänna råd om kompetenskrav för tjänstgöring som sjuksköterska och

barnmorska. Stockholm: Liber.

Werner, M & Strang, P (2003) Smärta och smärtbehandling. Stockholm: Liber. Willman, A m fl. (2006) Evidensbaserad omvårdnad. Lund: Studentlitteratur.

(22)

BILAGOR

Bilaga 1: Litteratursökning Bilaga 2: Artikelmatris

(23)

Bilaga 1

Litteratursökning. Sökning utförd 100115

Databas Sökord Antal träffar Lästa Använda artiklar

abstract PubMed 1.Preoperative 14665 0 0 Care. Mesh term, major topic 2000-2009 2. Pain, postoperative. Mesh term major topic 13069 0 0 2000-2009 [1] AND [2] 178 18 5 Cinahl 3. Preoperative 986 0 0 Education. Abstract Peer rewieved 2000-2009 4. Postoperative 4248 0 0 Pain. Abstract Peer rewieved 2000-2009 [3] AND [4] 40 19 5 PsycInfo 5. Client education. 2557 0 0 All publication types Earliest to current 6. Pain management. 10067 0 0 All publication types Earliest to current 7. Surgery. 40935 0 0 All publication types Earliest to current [5] AND [6] AND [7] 18 5 0

(24)

Bilaga 2

Artikelmatris

Författare Land År

Titel Syfte Metod Deltagare

Bortfall

Resultat Typ

Kvalitet Lin, L-Y &

Wang R-H Taiwan 2005 Abdominal surgery, pain and anxiety: preoperative nursing intervention Att undersöka effekten av preoperativ information kring smärta på patienters preoperativa oro, attityder till smärta samt upplevd postoperativ smärta vid bukkirurgi. Kvantitativ randomiserad kontrollerad studie. Pretest genomfördes av upplevd oro och attityd till smärta. Intervention till behandlingsgruppen med specifik sjuksköterskeinformation om smärta. Kontrollgruppen erhöll rutininformation. Posttest utfördes angående oro samt upplevd postoperativ smärta. n=62 Uppgift om ev bortfall saknas Behandlingsgruppen upplevde signifikant lägre oro och bättre attityd till smärta efter intervention. Dessutom upplevde de mindre

postoperativ smärta och kunde snabbare mobiliseras postoperativt jämfört med kontrollgruppen. RCT Grad 1 Kain Z.N m fl USA 2000 Preoperative anxiety and postoperativ e pain in women undergoing hysterectom y. Att undersöka om psykologiska variabler såsom preoperativ oro, är prediktiv faktor för ökad postoperativ smärta hos hysterektomerad e kvinnor. Kvantitativ observationsstudie. Två veckor före operation mättes patienternas grad av oro och reaktion på stressituation.

Förfarandet upprepades tillsammans med mätning av smärta postoperativt. n=53 Uppgift om ev bortfall saknas. Signifikant samband mellan ökad reaktiv preoperativ oro, state anxiety, och smärta

postoperativt. Mellan trait anxiety (personlighetsläggni ng i form av oro) och postoperativ smärta sågs inga samband. Observa tionsstu die Grad 2 Sjöling, M m fl Sverige 2003 The impact of preoperative information on state anxiety, postoperativ e pain and satisfaction with pain management Att undersöka om specifik preoperativ information ger mindre smärta och oro postoperativt, hos patienter som opereras för total knäplastik.

Kvantitativ randomiserad kontrollerad studie. Rutininformation gavs till kontrollgruppen.

Behandlingsgruppen erhöll även särskild information om smärta och vikten av att förebygga den.

Dessutom mättes grad av oro och smärta pre- och postoperativt. n=60 Uppgift om ev bortfall saknas Den postoperativa smärtan sjönk snabbare och graden av reaktiv oro, state anxiety, var lägre för behandlingsgruppen. Dessutom var denna grupp mer

tillfredställd med smärtlindringen.

RCT Grad 1

(25)

Bortfall Resultat Typ Kvalitet Berge, D,J m fl Storbritan nien 2004 Pre-operative and post-operative effect of a pain management programme prior to total hip replacement: a randomized controlled trial Att undersöka effekten av PMP, ett psykologiskt baserat smärthanteringsp rogram på patienter uppsatta på väntelista till höftplastik. Tredelat syfte; - effekt på smärta och aktivitet preoperativt. - att bestämma om vinsten av PMP var så

stor att kirurgi kunde

fördröjas. -att mäta ev operativa effekter på smärta och aktivitet. Kvantitativ randomiserad kontrollerad studie. Rutininformation, fysioterapeutisk undervisning, gavs till både kontrollgrupp och behandlingsgrupp. Interventionen, PMP, gavs till behandlingsgruppen. Mätningar av smärta, rörlighet, sömn och analgetikakonsumtion gjordes före randomisering, tre månader efter

intervention och ett år efter operation. n=40 Bortfall=7 Behandlingsgruppen uppvisade signifikant lägre smärtnivåer och bättre sömn än kontrollgruppen preoperativt. Emellertid kunde ingen skillnad påvisas vad gäller aktivitet, oro eller analgetikakonsumtio n preoperativt. Kirurgi kunde inte fördröjas. Postoperativt upplevdes bättre rörlighet i behandlingsgruppen, för övrigt sågs ingen skillnad mellan grupperna. RCT Grad 2 Heye, M- L m fl USA 2002 A preoperative intervention for pain reduction, improved mobility, and self-efficacy Tudelat syfte: -Att undersöka effekten av preoperativ informationsvide o angående andnings- och rörelseteknik vid hysterektomi. Effekten på postoperativ smärta och rörlighet och antal vårddagar. -Dessutom att undersöka hur graden av preoperativ självständighet påverkar ovanstående. Kvantitativ interventions studie. Både kontrollgrupp och behandlingsgrupp erhöll rutininformation med videoband. Behandlingsgruppen erhöll dessutom speciell videoinformation om andnings- och rörelseteknik, 4 olika rörelser. Preoperativ mätning av graden av förväntad självständighet vid postoperativ mobilisering utfördes. Postoperativ mätning av smärta och rörlighet relaterat till mobilisering.

n=70 Uppgift om ev bortfall saknas Behandlingsgruppen hade preoperativt signifikant högre tilltro till sin förmåga att mobiliseras. Postoperativt hade de även signifikant lägre smärtnivåer och högre grad av mobilitet. Dessutom hade behandlingsgruppen kortare vårdtid. Interven tionsstu die Grad 1

(26)

Bortfall Resultat Typ Kvalitet Kastanias, P m fl Kanada 2009 What do adult surgical patients really want to know about pain and pain management ? Att undersöka behovet av och vilken information dagkirurgiska patienter verkligen efterfrågar angående smärta och smärthantering. Kvantitativ observations studie. Telefonundersökning med kvantitativa och kvalitativa frågor . Deltagarna kontaktades postoperativt i hemmet tre dygn efter utskrivning. En tio-gradig skala

användes för att

rangordna den viktigaste informationen. n=150 Bortfall= 54 Deltagarna värderar information om smärthantering efter utskrivning högt. Patienterna efterfrågar praktisk information/ handlingsplan vid smärta samt eventuella biverkningar. Observa tionsstu die Grad 1 Larsson, C m fl Sverige 2003 Improved treatment of pain of patients operated with knee arthroplasty Att studera effekten av en förbättrad smärtbehandlings regim och information om smärta och smärtbehandling i samband med knäprotesoperati on. Målet var att med tidig adekvat behandling minska smärtgenombrott . Kvantitativ observationsstudie. Informationshäfte om smärta, smärtlindring och träning gavs skriftligt i samband med kallelse till operation. Muntlig repetition av information vid inskrivning . Postoperativt mättes smärtan kontinuerligt. Dessutom fick patienterna besvara en enkät angående upplevd smärtlindring.

n=50 Bortfall=1

Deltagarna var nöjda med

smärtbehandling och information.

Emellertid angav mer än 10 % att de inte mindes något av informationen. Patienterna angav träning som den vanligaste orsaken till smärtan. Personalen angav ändrad smärtbehandlingsreg im vid överflytt från postoperativ avdelning till vårdavdelning. Observa tionsstu die Grad 1

(27)

Bortfall Resultat Typ Kvalitet Blay, N m fl Australien 2006 Source and content of health information for patients undergoing laparoscopic cholecystect omy Huvudsyftet var att undersöka vilken information som gavs på mottagning preoperativt innan laparoscopisk cholecystektomi. Dessutom undersöktes vilken kompletterande information patienten erhöll samt vem som tillhandahöll denna. Kvantitativ observationsstudie. Ett preoperativt frågeformulär med inriktning på patientens kunskaper om operationen,

rehabilitering och källan till denna information.

n=100 Uppgift om bortfall saknas

Deltagarna angav att de erhöll information från flera olika källor, varav operatören angavs som den vanligaste informatören. Informationen innehöll uppgift om kirurgi, smärta, postoperativa komplikationer och förväntad vårdtid. De flesta av

deltagarna var nöjda med den information de fick, men 14 % ansåg sig inte ha fått någon information överhuvudtaget. Enbart 10% hade fått information om hur eventuella komplikationer i hemmet skulle hanteras. Observa tionsstu die Grad 2 Blay, N m fl Australien 2005 The effect of pre-admission education on domiciliary recovery following laparoscopic cholecystect omy Att undersöka om preoperativ poliklinisk patientinformatio n påverkar postoperativa smärtnivåer och återhämtning i hemmet. Dessutom att utröna hur mycket av informationen som patienten kan erinra sig.

Kvantitativ randomiserad kontrollerad studie. Frågeformulär till båda grupperna avseende kunskap om förestående galloperation och postoperativt förlopp. Kontrollgruppen erhöll därefter preoperativ standardinformation, medan behandlingsgruppen erhöll specifik individualiserad preoperativ information . Postoperativt mättes smärtan och återhämtningen i hemmet. n=93 Bortfall =35 Behandlingsgruppen upplevde mindre smärta och kunde i högre utsträckning redogöra för given information. Emellertid kunde inga skillnader mellan grupperna ses gällande återhämtningen i hemmet. En signifikant skillnad sågs mellan grupperna avseende upplevelsen av att ha fått korrekt information om hantering av ev komplikationer i hemmet. RCT Grad 1

(28)

Bortfall Resultat Typ Kvalitet Niemi-Murola, L m fl Finland 2007 Patient satisfaction with postoperativ e pain management –effect of preoperative factors. Att undersöka vilka faktorer som påverkar patientens tillfredsställelse med postoperativ smärtlindring. Kvantitativ observationsstudie. Frågeformulär delades ut postoperativt, till patienter på ortopediska och kärlkirurgiska avdelningar. Frågorna rörde patientens tidigare erfarenheter och upplevelse av den postoperativa perioden. Mätning av smärta postoperativt. Frågeformulär avseende attityd till smärtstillning, delades ut till sjusköterskor tjänstgörande på samma avdelningar. n=102 patienter Bortfall =25 n=74 sjuk-skötersko r Bortfall= 11 80 % av deltagarna var nöjda med den smärtlindring de fick, vilket signifikant korrelerade till given preoperativ information och preoperativt välbefinnande. Sjuksköterskorna hade en positiv inställning till smärtmätning, men efterfrågade mer smärtutbildning. Observa tionsstu die Grad 1

(29)

Bilaga 3

Granskningsprotokoll: Protokoll för kvalitetsbedömning av studier med kvantitativ metod (modifierat av författarna efter Willman m fl (2006), Polit & Beck (2006).

Beskrivning av studien

Forskningsmetod

□

RCT

□

CCT (ej randomiserad)

□

Multicenter, antal center

□

Kontrollgrupp/er

Patientkarakteristika Antal _______________________

Ålder _______________________ Man/Kvinna __________________

Abstract: Är huvuddragen av studien

□

beskrivet?

Likvärdiga grupper vid start?

□

Ja

□

Nej

□

Vet ej

□

Ja

□

Nej

□

Vet ej

Adekvat statistisk metod?

□

Ja

□

Nej

□

Vet ej

(30)

Resultat

□

Dålig

Kommentar __________________________________________________ ____________________________________________________________ ____________________________________________________________ ____________________________________________________________ ____________________________________________________________ Granskare sign: ____________ Värdering Grad I 80-100% Grad II 70-79% Grad III 60-69%