Lärande och samhälle
Idrottsvetenskap
Examensarbete
15 högskolepoängHinder och motivationsfaktorer hos
människor med synförlust för fysisk
aktivitet
Barriers and motivational factors in people with visual impairment for
physical activity
Esma Bajramovic 950920
Idrottsvetenskapligt program 180 hp/ Examinator: Kutte Jönsson Ledarskap Grundnivå Handledare: Stephan Garland 2019-05-28
Abstract
Background: Today, people tend to be less physically active than before, much because of the society we live in with cars and technology. Research shows a reduction in physical activity, even more with people who have some form of visual impairment. People visual impairment can experience limitations in everyday life such as not being able to get around or fear. Purpose: The purpose of the study is to identify motivational factors and perceived barriers in persons with visual impairment of physical activity habits. Method: The study is of a qualitative nature where 6 interviews have been made on persons with visual impairment. Result: The results of this study have been analyzed with help of the social cognitive theory; it's a theory where three themes are in focus, environment, behavior and personal factors. The result of the study has shown that the persons with visual impairment are physically active in some form, but all are not sufficiently active to reach the WHO’s recommendations. At the same time, the biggest motivation factors are from internal character, but some have external as a major motivation factor. However, it turned out that the primary goal for everyone was health, which is an internal motivational factor. As far as perceived obstacles are concerned, environment was the largest category of barrier, but also personal factors and behavior influenced in the results section. Conclusion: In summary, it can be said that there are many influencing factors about why a person with visual impairment is more or less active and what perceived obstacles exist. It could be due to geographical place of residence or what one has for psychological thinking. However, one cannot take away from the fact that the environment can often be adapted to make physical activity more accessible to everyone.
Keywords: barriers, internal and external motivation, motivational factors, physical activity,
Sammanfattning
Bakgrund: Idag tenderar människor att vara mindre fysiskt aktiva än tidigare, mycket på grund av det samhälle vi lever i med bilar, hjälpmedel och teknologi. Forskning visar på en minskning av fysisk aktivitet, än mindre hos de personer som har någon form av synförlust. Personer med synförlust kan uppleva begränsningar i vardagen så som att inte kunna ta sig fram eller rädslor av olika slag. Syfte: Syftet med studien är att identifiera motivationsfaktorer och upplevda hinder hos personer med synförlust kring personernas fysiska aktivitetsvanor. Metod: Studien är av kvalitativ karaktär där 6 stycken intervjuer har gjorts på personer med synförlust. Resultat: Studiens resultat har analyserats med hjälp av social cognitive theory som är en socialkognitiv teori där tre teman står i fokus. Dessa är miljö, beteende och personliga faktorer. Resultatet i studien har visat att personerna med synförlust är fysiskt aktiva i någon form, men alla är inte tillräckligt aktiva för att nå upp till WHO:s rekommendationer. Samtidigt är de största
motivationsfaktorerna av inre karaktär, men en del har yttre som stor motivationsfaktor. Det visade sig dock att det primära målet för alla var hälsan, vilket är en inre motivationsfaktor. Vad gäller upplevda hinder, var det främst miljö som var den största kategorin av barriär men även personliga faktorer och beteende influerade i resultatdelen. Konklusion: Sammanfattningsvis kan man säga att det finns många påverkansfaktorer kring varför en person med synförlust är mer eller mindre aktiv och vilka upplevda hinder eller motivationsfaktorer som finns. Det skulle kunna bero på geografisk bostadsort eller vad man har för psykologiska tankesätt. Däremot kan man inte ta ifrån, att miljön många gånger skulle kunna anpassas för att göra fysiskt aktivitet mer lättillgänglig för alla.
Nyckelord: fysisk aktivitet, hinder, inre och yttre motivation, motivationsfaktorer, social
Innehållsförteckning
Innehållsförteckning
1. Inledning ... 10 1.1 Problemformulering ... 10 1.2 Syfte ... 12 1.3 Frågeställningar ... 12 1.4 Begreppsdefinitioner och förklaringar ... 12 2. Bakgrund ... 14 2.1 Vikten av fysisk aktivitet ... 14 3. Tidigare forskning ... 16 3.1 Fysisk aktivitet och motivationsfaktorer hos personer med synförlust ... 16 3.2 Upplevda hinder hos människor med synnedsättning ... 17 3.3 Motivation och fysisk aktivitet ... 18 4. Teori ... 20 4.1 Social Cognitive Theory ... 20 4.2 Andra begrepp för förståelse av teoretisk analys ... 21 5. Metod och vetenskapligt förhållningssätt ... 24 5.1 Forskningsdesign ... 24 5.2 Urval ... 25 5.3 Tillvägagångssätt ... 25 5.4 Intervju ... 26 5.5 Genomförande av intervjuanalys ... 26 5.6 Problematik av metodval ... 27 5.7 Etiska överväganden ... 28 6. Resultat ... 30 6.1 Anna, 23 år, kat 3 ... 30 6.2 Beata, 38 år, kat 3 ... 32 6.3 Ceasar, 30 år, kat 3 ... 33 6.4 David, 36 år, kat 5 ... 34 6.5 Emil, 52 år, kat 5 ... 36 6.6 Frida, 25 år, kat 4 ... 37 7. Analys och teoretisk tolkning ... 39 7.1 Resultatanalys ... 39 7.2 Teoretisk tolkning ... 39 8. Diskussion ... 43 8.1 Resultatdiskussion ... 43 8.2 Metoddiskussion ... 45 8.3 Slutsats ... 46 8.4 Förslag till verksamheter ... 47 8.5 Begränsningar ... 48 8.6 Vidare forskning ... 499. Litteraturförteckning ... 50 10. Bilagor ... 56 10.1 Bilaga, 1 ... 56 10.2 Bilaga, 2 ... 57 10.3 Bilaga, 3 ... 58 10.4 Bilaga, 4 ... 60
Förord
Sista året på Malmö Universitet var kommet och jag tog chansen att spendera min valbara termin i Barcelona på en utbytestermin där jag lärde mig många nya saker. Under min tid i Barcelona, började jag träna Crossfit med mestadels spanska människor, för att lära mig språket. Här växte mitt intresse kring studiens problemområde fram. Det var ju så att jag körde en team-wod med en kille, som senare skulle bli en god vän. I efterhand, har jag fått reda på att han har en
gravsynnedsättning. Det var inget jag märkte av när vi tillsammans tränade första gången. Han i sin tur, som är Crossfit-tränare, har skapat träning för Adaptive Athletes, där all träning sker på lika villkor som för de personerna utan någon funktionsvariation. Den enda skillnaden är att all träning, anpassas efter individens förmåga. Jag fick äran att vara med och hjälpa till dessa inspirerande individerna. Det var personer som satt i rullstol, hade en arm, var blinda med mera. Här växte mitt intresse kring just ämnesområdet jag valt att skriva om fram. En anledning kring att det ligger mig varmt om hjärtat att skriva om människor som inte har samma villkor i vardagen, ligger nog mycket i att min morbror har Down Syndrom. Detta har således gjort mig mer medveten att många människor är integrerade i samhället men inte inkluderade. Man är välkommen men man segregeras som en egen grupp.
När jag sedan blev mer intresserad kring människor med synförlust och deras fysiska aktivitetsvanor, insåg jag att lite forskning är gjord inom området. Under skrivandet av min uppsats har jag gått igenom en intressant och inspirerande resa där jag vill rikta ett stort tack till mina respondenter som tog sig tid, att ställa upp på intervjuerna.
Med hopp om givande och roande läsning!
Malmö, Juni 2018
1. Inledning
Nedan kan läsaren ta del av problemet, syfte och frågeställningar som studien bygger på. 1
1.1 Problemformulering
Personer med grav synnedsättning eller blindhet har en annorlunda vardag än den med full syn. Personer med synnedsättning kan uppleva begräsningar i samhället. Genom synskador kan man uppleva olika svårigheter i vardagen och där bland annat att vara fysiskt aktiv på lika villkor som personer med full syn. Att ha en god syn i det dagliga livet betyder för många att behålla en god livskvalité. Med hjälp av synen kan många saker underlättas i vardagen (Solórzano-Sánchez, 2012).
I Sverige finns det cirka 100 000 personer med grav synnedsättning enligt Synskadades Riksförbund (2018). En synskada har enligt Breslin (2008), visat sig ha en signifikant negativ påverkan på en människas livskvalité och kan medföra många svårigheter. Personer med grav synnedsättning tenderar att vara mindre fysiskt aktiva än personer med full syn. I dagens
samhälle är det många som inte når upp till WHO:s rekommendation om 150 minuters måttlig till intensiv fysisk aktivitet i veckan eller trettio minuter om dagen (WHO, 2018). Sätter man denna siffra i perspektiv till att personer med synnedsättning generellt sätt har en ännu mer fysiskt inaktiv livsstil blir det skrämmande men framför allt intressant att ta reda på de bakomliggande faktorerna till personernas upplevelse kring motivation och hinder kring fysisk aktivitet (Ball, Bice & Parry, 2014). Nyfikenheten kring ämnet, har utifrån samhälleliga aspekter så som att idrotten ska vara lika för alla på lika villkor enligt Riksidrottsförbundet (Riksidrottsförbundet, 2003) och kring rekommendationerna på både internationell och statlig nivå, väckt ett stort intresse för att undersöka gruppen med synnedsättning. Personerna med synnedsättning kommer vidare att längre fram i arbetet delas in i olika kategorier beroende på grad av synnedsättning. Vidare har många av personerna med synnedsättning inget annat fysiskt hinder än
synnedsättningen, men trots detta kan det upplevas att man exkluderas ur samhället i många fall. Möjligtvis integreras personerna i samhället på olika sätt genom till exempel tillgänglighet av olika träningsanläggningar som är anpassade för personer med funktionsnedsättning, men
samtidigt finns det få platser där man kan känna sig inkluderad tillsammans med andra människor då tillgänglighet och resurser på kommersiella platser sällan finns. Kommande arbete kommer att fokusera på personer med synnedsättnings upplevelser kring ämnet fysisk aktivitet och de
bakomliggande motivationsfaktorerna och upplevda hinder. Vidare kommer en del motivation diskuteras genom kvalitativa intervjuer för att få en förståelse kring individernas helhetssyn kring ämnet fysisk aktivitet - lika för alla. Om miljön inte är tillgänglig kan det bidra till att personer med någon form av funktionsnedsättning inte kan delta fullt ut i dagens samhälle. Detta kan i sin tur göra att personerna inte känner delaktighet, något som har visat sig vara viktigt för alla
människor (Bakk & Grundwald, 2000). I ett samhälle där fysisk inaktivitet ökar, kan detta således bidra med konsekvenser för den personliga hälsan (Schäfer- Elinder & Faskunger, 2006).
Ett av de vanligaste motiven till varför fysisk aktivitet utövas är att det ska vara roligt. Idrott och motion tillhör den mest populära fritidsaktiviteten hos svenskar (Riksidrottsförbundet, 2011). I allmänhet finns det olika skäl till att man väljer att vara aktiv eller inaktiv. Hos vuxna människor har Rottensteiner, Kaprio & Kujala (2014) identifierat hälsoaspekter och hålla sig i form som en drivmekanism, medan det hos barn är allt vanligare att motivet bakom att vara fysiskt aktiv är på grund av kroppsideal.
Förhoppningen med denna studie är att ge en ökad förståelse kring motivationsfaktorerna och upplevda hinder hos personer med synförlust kring fysisk aktivitet. Genom kvalitativa intervjuer, är förhoppningen att synliggöra de motiven som finns kring resultatet som framkommer i studien. Arbetets förhoppning är att kunna ge en ökad insikt och förståelse av hur en person med
synförlust upplever personliga faktorer, miljö och beteende kring fysisk aktivitet. Fördelen med studien kan bli att både offentliga och privata sektorn kan få en förståelse kring hur arbetet kring deras organisationer skulle kunna utvecklas för att göra fysisk aktivitet mer lättillgänglig till olika grupper av människor. Om fler människor kan vara fysiskt aktiva, gynnar det inte bara individen, utan samhället på stort. Med förhoppning att göra fysisk aktivitet möjlig för alla på lika villkor.
1.2 Syfte
Syftet med studien är att identifiera motivationsfaktorer och upplevda hinder hos människor med synnedsättnings fysiska aktivitetsvanor.
En ökad insikt och medvetenhet om vad människor med synnedsättning upplever för
motivationsfaktorer och hinder kring fysisk aktivitet kan fungera som verktyg och underlag att få gruppen till att vara (mer) fysiskt aktiva i framtiden.
1.3 Frågeställningar
• Vad motiverar gruppen till att vara fysiskt aktiv?
• Vilka upplevda hinder finns hos gruppen kring att vara fysiskt aktiv?
1.4 Begreppsdefinitioner och förklaringar
För att underlätta för läsaren kommer de viktigaste begreppen som används frekvent i arbetet och som har en central roll för förståelsen redogöras.
Synnedsättning - Person som har svårt att läsa eller orientera sig med hjälp av synen trots bästa korrelation med glasögon. Gränsen mellan grav synnedsättning och lindriga är flytande, men för att kunna avgränsa undersökningen kommer arbetet definiera olika typer av synnedsättning och omfatta kategori 2-5. Att leva med synnedsättning innebär att man ser på sitt eget individuella och begränsade sätt, vilket är viktigt att ta hänsyn till under hela läsandet i undersökningen (SRF, 2018).
Synnedsättning är enligt SRF (2018) den som ¨har svårt att läsa eller som har svårt att orientera sig med hjälp en synen¨. Klassifikationerna ändrades av synnedsättning ändrades i januari 2010 enligt socialstyrelsen och WHO. Under paraplybegreppet synnedsättning finns sex undernivåer lindrig, måttlig, svår synnedsättning och blindhet i tre nivåer (Socialstyrelsen, 2010),
utgångspunkten är med bästa korrektion och med båda ögonen öppna. Siffrorna är följande enligt procentsatserna:
kategori 1 = måttlig synnedsättning 0,1-0,3 kategori 2 = svår synnedsättning 0,05-0,1 kategori 3 = blindhet 0,02-0,05
kategori 4 = blindhet ljusperception eller fingerräkning vid 1 meter-0,02 kategori 5 = blindhet ingen ljusperception
En person med optimal synförmåga ser 1.0 (100%). Många av personerna som är blinda kan se någon rest, kan urskilja färger och föremål eller ser med starkt begränsad synfält. Två personer inom samma kategori kan således se väldigt annorlunda, det vill säga individbaserat. Arbetet kommer att fokusera på personer tillhörande kategori 2-5, svår synnedsättning till helt blindhet. Funktionsvariation - Tidigare benämnt som funktionsnedsättning ses som en livslång
försämring av fysisk och psykisk funktion. En funktionsnedsättning är ofta medfödd men kan ha uppstått tidigare genom exempelvis olyckor eller sjukdomar (1177, Vårdguiden, 2018). En person som lever med en funktionsnedsättning kan uppleva begränsning i vardagen, till exempel möjlighet att utöva olika aktiviteter.
Fysisk aktivitet - Ordet fysisk aktivitet kommer i denna studie definieras som all typ av rörelse som bidrar till ökad ämnesomsättning och innefattar vardagsaktivitet som transport till fots eller cykel, friluftsliv, motion och fysisk träning (Folkhälsomyndigheter, 2016).
Motivation - Motivation är ett komplext ord. I denna studie kommer utgångspunkten vara Nationalencyklopedins (2019) allmänna definition som en ¨psykologisk term för de faktorer hos individen som väcker, former och riktar beteendet mot olika mål¨. Motivation varierar från individ till individ och är beroende av individens bakgrund, erfarenheter, och situation som hen befinner sig i. Motivation handlar om att vara motiverad och samtidigt känna motivation till det som ska genomföras.
2. Bakgrund
I detta avsnitt presenteras bakgrund kring problemet genom att titta på viken av fysisk aktivitet.
2.1 Vikten av fysisk aktivitet
World Health Organisation (2011), rekommenderar att vuxna i åldrarna 18-64 år ska utföra minst 150 minuters fysisk aktivitet med måttlig intensitet under en vecka för att upprätthålla en god hälsa. Fysisk aktivitet definieras enligt Folkhälsomyndigheten (2016) som all typ av
kroppsrörelse som ger ökad energiförbrukning. Aktiviteterna kan vara allt från en rask promenad, cykel, simning till annan fysisk ansträngning. Att något har en måttlig intensitet, innebär att det ger en ökning av puls och andning.
Fysisk aktivitet är viktigt för hälsan. Genom att vara fysiskt aktiv kan man förebygga olika sorters sjukdomar. Effekterna som kan uppnås av fysisk aktivitet kan vara både fysiologiska och medicinska, till exempel bättre syreupptagningsförmåga, förbättrad metabolism och
viktreduktion, minskad risk för hjärt- och kärlsjukdomar, typ 2-diabetes, vissa cancerformer, fetma och benskörhet. Det finns även en rad psykologiska effekter av fysisk aktivitet,
stressreduktion, ökat välbefinnande, mindre risk för depression och bättre sömn, samtidigt som det har visat sig finns en ökad grad av social samhörighet (FYSS, 2016).
Personer som är fysiskt aktiva tenderar till att uppleva en bättre självkänsla och självförtroende än de personerna som inte är fysiskt aktiva. Det finns även en del forskning som visar att personer som på något sätt motionerar, upplever att tankeförmågan blir mer kreativ (Carless & Douglas, 2008).
Piletic & Piper (2003) menar att styrketräning är en väldigt bra möjlighet och ett av de mest naturliga sätten för fysisk aktivitet för individer med synnedsättning. Samtidigt menar de att tre olika frågor börs ta hänsyn till vid utförande och utformande av program för personer med synnedsättning: När förlorade individen sin syn? Hur mycket kan individen se idag? Hur förlorade individens sin syn? Genom svaren på de tre frågorna kan man få en ungefärlig bild på hur man skulle kunna lägga upp träningen, inom vilka preferenser och vad för erfarenhet individen sitter på.
Effekten av fysisk aktivitet hos personer med synnedsättning ökar självkänslan, upplevs tillfredsställande och utvecklar hälsoarbete och sociala färdigheter (Auxter, Phyfe & Huettig, 1997).
3. Tidigare forskning
I följande kapitel finns tidigare forskning inom aktuellt område och aktuell forskning som valts ut baserat på syftesformuleringen där tonvikten ligger på motivation samt upplevda hinder hos gruppen människor med synnedsättning.
3.1 Fysisk aktivitet och motivationsfaktorer hos personer med synförlust
Tidigare forskning inom området visar att personer i skolåldern med synnedsättning tenderar att vara fysiskt aktiva i lägre grad än de med full syn, väldigt få av personerna i gruppen grav
synnedsättning/blindhet når upp till rekommendationerna om fysisk aktivitet (Haegele, 2018). En studie gjord av Haegele (2018) tittade på unga vuxnas meningsfullhet kring fritidsaktiviteter. De visade att ostrukturerade aktiviteter där tävling inte var ett måste var att föredra, samtidigt som många upplevde att föräldrarna var kritiska mot fysisk aktivitet vid ung ålder på grund av synnedsättningen.
Ytterligare studier (McLougin, G, et al., 2017) har identifierat motivationsvariabler och hinder för idrott med fysiskt funktionshinder (främst elitidrottare). Studien som grundades i
självbestämmande teorin identifierade sex olika teman där ökad hälsa, stipendier och uppnå prestationsrelaterade mål var några av de variabler som framkom för ökad motivation.
Personer med någon slags funktionshinder har visat sig ha lägre deltagande i fysisk aktivitet än personer utan. Ett lågt deltagande behöver således inte vara ett eget val, utan kan även bero på den sociala och kulturella dynamiken och miljön som individen befinner sig i. Således menar Kosma, Cardinal & Rintala (2002) att den utmanade biten inom området för anpassad fysisk aktivitet är att öka medvetenheten och hälsoeffekterna av fysisk aktivitet genom att öka möjligheterna och därmed motivationen mot deltagande i fysisk aktivitet.
2018 gjorde Synskadades Riksförbund en medlemsundersökning som visade att många av medlemmarna upplevde en dålig hälsa. Resultatet visade också att hälften av medlemmarna ägnade mindre än en timme i veckan åt motion och fysisk aktivitet (SRF, 2018). I rapporten avslutades frågedelen med en öppen fråga. En del personer tog upp svårigheter med att kunna få motion och utöva bra fysisk aktivitet på egen hand. En förutsättning för dessa individer är att de
får tillgång till stöd i vardagslivet och möjlighet till motion och sociala aktiviteter på jämlika villkor som resten av samhället.
Undersökningar har visat att fysisk aktivitet kan påverka den generella livskvaliteten positivt. Blinda personer som vid vuxen ålder deltog i goalball visade ett resultat på högre socialisering och bättre psykiskt välbefinnande i förhållande till de fysiskt inaktiva blinda personerna (Di Cagno, luliano, Aquino et al., 2013).
Mycket av den tidigare forskning inom fältet med fysisk aktivitet och synnedsättning som gjorts är gjord i USA (Burton, Clancy & Cowap, 2018) men även i Polen (Kamelska & Mazurek, 2015) och Australien (Armstrong, et al, 2018). Därav kommer följande studie att titta på gruppen människor med synnedsättnings fysiska aktivitetsvanor i Sverige. Många nuvarande studier är svåra att överföra till generella kontexter utan fokuserar i dagsläget på specifika kontexter eller geografiska områden (Goodwin et al., 2011; Haegele, Yessick et al., 2017). Vidare, kan nya studier således bidra till ny kunskap som kan användas vid implementering för att göra fysisk aktivitet mer lättillgänglig för personer med synnedsättning.
3.2 Upplevda hinder hos människor med synnedsättning
Ekonomiska, familjära och samhälleliga hinder har visat sig vara några av de hinder som föräldrar till barn med synnedsättnings upplever för närvarande i idrottsliga verksamheter (Columna et al., 2015; 2017; Perkins et al., 2013). Även Armstrong et al., (2018) tittade på orsakerna kring den låga fysiska aktivitetsgraden och de upplevda hinder som finns hos barn och ungdomar med synnedsättning. Resultateten från studien visade att deltagarna generellt hade en låg fysisk aktivitetsnivå. De personer som hade högst fysisk aktivitetsnivå upplevde färre hinder och hade starkare självförtroende än de som var fysiskt aktiva i lägre grad (Armstrong,
Lieberman, Prokesova, & Martin, 2018).
McLougin, G, et al (2017) gjorde en studie som grundades i självbestämmande teorin där sex olika teman identifierades där bland annat kostnad, tidsbegränsningar och brist på möjlighet identifierades som hinder bland gruppen. DePauw (2000) definierar funktionshinder som en social konstruktion. Således skulle inaktivitet hos personer med funktionsnedsättning kunna ses
som ett resultat av en psykosocial dynamik som kan göra fysisk aktivitet underskattlig, snarare än som resultat av funktionshinder i sig.
Ökningar i synförlust leder till minskning i aktivitetesnivå, även när man kontrollerat andra hälsorelaterade faktorer (Swanson, Bodner, Sawyer & Allman, 2012). Burton, A et al (2018) menar att tidigare forskning fokuserar mycket på rekommendationer kring förändringar för att göra fysisk aktivitet mer lätt tillgänglig för gruppen, men att psykologiska faktorer som är viktiga för beteendeförändring inte diskuteras djupt. Vidare menar forskarna att mer konkreta
rekommendationer om hur beteendevetenskap kan användas för att utforma interventioner för att övervinna psykologiska hinder i denna grupp behövs. Psykologiska hinder som självförtroende (Bandura, 1997) är en sådan viktig variabel i deltagandet av fysisk aktivitet (Ashford, Edmunds & French, 2010).
Burton, Clancy & Cowap (2018) har identifierat tre vanliga hinder som rör områdena psykologiska faktorer, möjligheter och tillträde samt samhälle och miljö hos personer med
synnedsättning. Faktorerna är specifika för personer med synförlust. Crawford & Godbey (1987), har tagit fram en hierarkisk modell för begränsningar kring fritidsaktiviteter. Inom modellen menar man att fritidsaktiviteter finns på tre nivåer. Den första rör inre mentala tillstånd, den andra interpersonella tillstånd som influeras av andra på fritidsperspektiv och den sista rör strukturella tillstånd som handlar om möjligheter, miljöer och resurser. Crawford & Godbey (1987) menar samtidigt att det är en hierarkisk struktur och att exempelvis interpersonella begränsningar måste övervinnas före strukturella. Modellen är väldigt bred, men skulle således kunna användas för att hjälpa till att teoretisera hinder för att sedan kunna skräddarsy interventionsprogram för personer med synförlust.
3.3 Motivation och fysisk aktivitet
Fysisk aktivitet börjar vid födseln, men det är först i vuxen ålder som man upprätthåller en vana och skapar ett mönster. De mönster som en ung vuxen skapar har större sannolikhet att bli upprätthållna en längre tid i livet. För att förklara en människas självsäkerhet till att utföra en handling i en given situation, används begreppet self-efficacy. Trots att det har visat sig att miljö och socialt stöd är av betydelse vid utförandet av fysisk aktivitet har begreppet en stor betydelse
vid utförandet av kontinuerlig fysisk aktivitet (Choi et al, 2015). I arbetet kommer Edwards Decis begrepp inre och yttre motivation diskuteras. En person kan vara styrd av inre eller yttre
motivation, men kan också vara styrd av båda. Yttre motivation handlar om att man utför en handling för att den leder till en något annat som personen tycker är av betydelse eller vill undvika något, till exempel på grund av utseende, eller undvika sjukdomar. Yttre motivation är sällan kopplat till aktiviteten som utförs. Om en person är styrd av inre motivation blir personen genom utförandet av den aktuella aktiviteten tillfredsställd till exempel kärlek till sporten. Deci & Ryan (2000) har visat att både inre och yttre motivation är av betydelse för att hålla oss
4. Teori
I kapitlet förklaras den teoretiska ram som använts som grund för studien och analys av studien. Läsaren kan även ta del av begreppen hinder, motivation och självförmåga som används i samband med den teoretiska analysen.
Enkelt beskrivet kan man säga att teori är en konstruktion eller perspektiv på ett system av prövande antaganden som beskriver ett fenomen eller som bidrar till att vi kan förklara och förstå ett fenomen. Aakvaag (2011) menar att en del forskare menar att teori är vad som behövs för att förstå och förklara vad som händer i en komplex, modern, social värld. Eriksson (2018) menar att en teori eller modell är en förenklad bild av verkligheten. Teorier kan användas för att beskriva och förklara olika fenomen. Således är teori eller teoretiska perspektiv fördelaktigt att använda för att styra inriktningen på vårt forskningsområde. När empirin i undersökningen är insamlad kan vi använda teorin för att se att vi närmar oss den på rätt sätt, samt kan teorin användas för ett stöd i tolkningarna i arbetet. I studier och andra forskningsrelaterade arbeten kan teorier vara bra för att hjälpa författaren att förklara och förstå den insamlade empirin.
4.1 Social Cognitive Theory
Den teoretiska utgångspunkten i arbetet är inspirerad av psykologen Albert Bandura. Social Cognitive Theory är en teori som på svenska kallas socialkognitiva teorin. Teorin är en beteendeförändringsmodell som fokuserar på motivation som psykologen Albert Bandura utvecklat under 1970-talet. Fokus inom teorin ligger på samspelet mellan en individ och den fysiska och sociala miljön som hen befinner sig i. Bandura (1986) hävdar att en individ påverkar och påverkas av omgivningen. Teorin har ett aktörsperspektiv som syftar till att individen har en självständig och aktiv roll och agerar utifrån förutsättningar från både omgivande social och kulturell miljö men även sin egen miljö. Fokus blir på vad som sker inne i individen.
Enligt den socialkognitiva teorin, styrs en individs sätt att hantera situationer av tron på sin egen förmåga. Tron på sin egen förmåga är således den största drivkraften för att kunna förändra ett beteende eller en vana. Bandura (1997) har benämnt detta som self-efficacy och skulle kunna översättas till självtillit. Erfarenheterna som en individ har kan komma att påverka självtilliten hos en individ när en liknande situation som hen tidigare varit med om, kommer igen. Man skulle
kunna säga att tidigare erfarenheter hos en individ influeras av förstärkning och förväntning, vilket gör att reaktionen i en specifik situation blir på ett visst sätt.
Socialkognitiva teorin kommer i arbetet att användas för att öka förståelsen kring om människor med synförlust väljer att vara fysiskt aktiva eller inte, och vilka motivationsfaktorer och hinder som finns bakom antagandet. Då teorin kartlägger individens bakgrund, den sociala påverkan och uppfattningen kring analysen av fysisk aktivitet som påverkas av yttre faktorer känns den relevant i just detta ändamål. Agerandet hos en individ styrs av egna uppfattningar tillsammans med ett samspel mellan individ, omgivning och beteende (Bandura, 1986).
Miljön kan påverka individens beteende och innefattar både den sociala samt fysiska miljö. Familj, vänner och kolleger klassas som social miljö. Fysisk miljö är miljön som individen befinner sig i, specifikt fysisk miljö. Det blir således lättare att förstå ett beteende om man sätter miljö och situationen som en människa befinner sig i inom en ram. Individuella kognitiva och biologiska tankar påverkar resultatet av ett beteende hos individen och klassas där av som
personliga faktorer. Slutligen för att enkelt förklara, de tre faktorerna miljö, personliga faktorer
och beteende influerar de varandra och är i ständig påverkan av hur ett resultat blir beroende på individ och situation (Bandura, 1986). Bandura (1986) menar att miljö och omgivning är av betydelse för att människans beteende ska förändras. Beteendet hos individen kan ytterligare påverkas av minnen, tidigare erfarenheter och förväntningar eller konsekvenser av en viss handling.
4.2 Andra begrepp för förståelse av teoretisk analys
Nedan förklaras andra begrepp som är viktiga för förståelsen av den teoretiska analysen i studien. Det är begreppen, självförmåga, hinder och motivation som används frekvent i analysen.
Självförmåga
Självförmåga handlar om människans inre tilltro till förmågan hen har att hantera och genomföra en given uppgift. Här blir det tydligt att framgång kan leda till en starkare känsla över sin
förmåga att klara en uppgift (Bandura, 1997).
kompetenser. Värt att nämna är att graden av självtillit kan påverkas av individens uppfattning av de sociostrukturella faktorerna som finns i samhället. Det kan vara ekonomiska, politiska och kulturella faktorer som kan försvåra eller underlätta förändringar eller beteenden (Bandura, 1997).
Hinder
För att fysisk aktivitet ska bli en regelbundenhet i en individs liv är känsla av välbefinnande och att den sker frekvent två viktiga faktorer (Faskunger & Hemmingsson, 2015). Om aktiviteten upplevs allt för ansträngande eller hinder kring den blir upplevelsen och känslan kring fysisk aktivitet således negativ. Dishmann (2001) menar att tidsbrist och tillgänglighet kan vara två hinder för frekvent upprätthållning av fysisk aktivitet. Samtidigt finns det utomstående faktorer som kan påverka känslan av hinder som tillgänglighet att utföra aktiviteten i brist på tillgång att utföra fysisk aktivitet (Bragg, Tucker, Kaye & Desmond, 2009; Kilpatrick, Hebert & Jacobsen, 2002).
Ett annat upplevt hinder som Kinnafick et. al., (2014) identifierat är rädsla. För att en aktivitet ska genomföras behöver den vara rolig. Om känslan av att inte klara av uppgiften (rädsla) är större än den roande känslan kring aktiviteten, är det vanligt att den istället uteblir. Det finns olika typer av rädslor som identifierats kring fysisk aktivitet, att känna fysiskt obehag samt inte inneha
tillräcklig fysisk atletisk förmåga är också hinder som kan påverka en individs lust att vara fysiskt aktiv.
Motivation
För att förstå motivationen hos en individ, utgår arbetet från Edward Decis (2000) kategorisering av inre och yttre motivation. Motivation, syftar till individens upplevda kompetens och förmåga att utföra en specifik aktivitet. Motivation som är ett komplext begrepp är beroende av
förstärkning och belöning som anpassas till individens utförande och kompetens som redan finns.
Self-determination theory är en annan av alla motivationsteorier som ofta används inom hälso- och träningsområden. Teorin grundar sig i antagandet om att människan har ett behov av
finns två typer av motivation, inre och yttre. Yttre motivation handlar om motivation som man får från yttre förstärkning, denna typ av motivation behöver inte vara kopplad till aktiviteten. Här är det således vanligt att individen utför ett visst beteende för att i gengäld få belöning eller känner påtryckning från yttre faktorer att bete sig på ett visst sätt, här skulle träna på grund av
skönhetsideal kunna komma in. Den inre motivationen däremot, handlar om tillfredställelsen som uppnås genom utförandet av aktiviteten. Den inre motivationen, handlar om att personen själv trycker aktiviteten är rolig, intressant eller andra faktorer som kommer inifrån. Det skulle
exempelvis kunna vara att man vill utvecklas för att det ger en glädje. Inom inre motivation är det vanligt att personen upplever positiva känslor i samband med aktiviteten som utförs. För att hålla en människa motiverad, krävs det oftast både inre och yttre motivation (Deci & Ryan, 2000).
Avslutningsvis vill jag klargöra att arbetets teoretiska utgångspunkt kommer ligga i social
cognitive theory, där både motivation och hinder kommer att appliceras i de tre olika kategorierna miljö, beteende och personliga faktorer. Ordet motivation kommer vidare diskuteras i form av inre och yttre motivation kopplat till den teoretiska utgångspunkten.
5. Metod och vetenskapligt förhållningssätt
I detta delkapitel kan läsaren ta det av metoden som använts i den här studien som är av kvalitativ karaktär
5.1 Forskningsdesign
I denna studie undersöktes motivationsfaktorer och hinder kring fysisk aktivitet hos personer med synförlust. Detta gjordes med hjälp av semistrukturerade intervjuer med 6 olika personer i
åldrarna 23-52 år. I analysen användes den socialkognitiva teorin. Totalt tog det cirka två veckor att bearbeta tidigare forskning och teori. När detta var klart, påbörjades empiriinsamlingen som tog cirka två veckor innehavande intervjuer, transkriberingar, analys och bearbetning av material. All tid därefter har ägnats till att sätta ihop arbetet.
Studiens utgångspunkt har legat i hermeneutiken, som handlar om att tolka, förstå, förmedla och användas för att beskriva upplevelsen av ett fenomen. I studien har forskaren prövat teorin, i detta fall den socialkognitiva teorin, vilket innebär att ett deduktivt angreppssätt har applicerats på studien. En annan viktig aspekt i studien har varit den allmänna tolkningsläran som använts. Det innebär att forskaren har fokuserat på förståelsen av budskapet kring det som sagts, och inte förklaringen. Westlund (2017) menar att metodansatsen lämpar sig bra när syftet med en studie är att få tillgång till respondenternas egna upplevelser och ge utrymme att svara fritt kring
ämnesområdet. Syftet med studien var att identifiera motivationsfaktorer och hinder kring fysisk aktivitet hos gruppen med synförlust, där fokus var att ta reda på synsätt, åsikter och tankar med hjälp av respondenternas svar på intervjufrågorna. Studien blev därmed av kvalitativ karaktär. Bryman (2011) menar att förståelsen av den sociala verklighet som deltagarna i den specifika miljön befinner sig i går att tolkas med hjälp av kvalitativa intervjuer. Däremot, anses kvalitativa studier vara subjektiva och svåra att generalisera eller replikera. Subjektiviteten kring studiens karaktär har författaren varit väl medveten om och beaktat genom ett tillämpade av kritiskt förhållningssätt genom samtliga delar av studien. Intervjuerna genomfördes av semi-strukturerad karaktär med ett förberett frågeschema, med mestadels öppna frågor. I frågeschemat fanns det rum för följdfrågor vid behov, för att få tillgång på den information som krävs för studiens syfte (Bryman, 2011).
Arbetet har genomförts av en forskare, vilket ibland kan bli en nackdel. Arbetet har kunnat fortlöpa tack vare handledare från Malmö Universitet.
5.2 Urval
Urvalet i studien är baserat på ett målinriktat urval. Syftet med det målinriktade urvalet är att intervjua individer som är relevanta för problemformuleringen som angetts tidigare i studien. Innan undersökningen påbörjades, valdes 12 personer ut, varav 6 stycken vid ett senare skede intervjuades. Vidare kan man säga att forskaren använde sig utav ett icke slumpmässigt bekvämlighetsurval för att detta urval lämpar sig bra då gruppen med synförlust är en
minoritetsgrupp och tillgängligheten på människor som vill medverka är liten. Genom denna typ av urval gäller resultatet för de undersökta personerna. När en studie bygger på ett
bekvämlighetsurval blir representativitet i studien nästintill utebliven. Det är däremot rimligt att anta att personer i liknande situationer som informanterna i denna studie skulle kunna känna igen sig i resultaten. Om en ny undersökning hade gjorts men ett nytt urval, kan nya resultat
framkomma då studien bygger på individuella faktorer och upplevelser som kan variera från individ till individ. Detta gör att reliabiliteten i studien inte är hög. Urvalet har trots detta haft kriterier att personerna ska ha en grav synnedsättning eller blindhet för att kunna uppfylla
studiens syfte (kategori 2-5 enligt socialstyrelsens kategorisering). Från början var åtta intervjuer bokade till studien varav två föll bort på grund av personliga skäl i sista sekund.
För att öka generaliserbarheten, har personer från olika delar av landet intervjuats. Vidare bör det nämnas att studiens resultat ej kan generaliseras till hela populationen som urvalsgruppen
representerar, personer med synförlust. Resultatet är bundet till den urvalsram som valts ut för den aktuella studien. De personer som intervjuats från delar av landet där personliga möten inte varit möjligt har skett via telefon. Enligt Bryman (2011) kan telefonintervjuer vara svårare att tolka då man som intervjuare inte har möjlighet att tolka kroppsspråket.
5.3 Tillvägagångssätt
Den kvalitativa metoden som genomförts är i form av semi-strukturerade intervjuer. Intervjun baserades på en intervju-guide som användes som underlag för alla enskilda intervjuer, detta
gjordes för att svaren ska kunna jämföras mellan respondenterna. Då en semi-strukturerad metod användes, fanns det utrymme för respondenterna att tala relativt fritt kring frågorna, vilket gör att varje intervju har sitt unika påbrå.
Personerna som valdes ut genom det målinriktade urvalet hittades genom kontaktnät hos författaren. Urvalsgruppen kontaktades vidare via Facebook och mobil. När urvalsgruppen tackade ja till deltagande i studie, informerades respondenterna om etiska aspekter genom ett informationsblad (Se bilaga 1). En kort presentation om studiens syfte samt rättigheter individerna har som deltagande grundade på de etiska aspekterna godkändes genom en samtyckesblankett (Se bilaga 2).
5.4 Intervju
I studien har personerna fått ett alias för att identifikation av personerna inte ska kunna ske. Personer ska förbli anonyma för att skydda identiteten. Kön och ålder, kan vara intressanta faktorer för studien och har därför i samtycke med respondenterna valt att behållas. Plats för intervjuerna har bestämts i samband med varje enskild individ för möjligheten att välja en plats och miljö där respondenten känner sig trygg och bekväm samt för att så lite uppoffring som möjligt för respondenten ska ske. Fyra av intervjuerna skedde i en hemma-miljö, medan två skedde via Skype. Intervjuerna tog mellan 30-40 minuter och resulterade i bra djupgående information kring individuella upplevelser och uppfattningar kring ämnesområdet. Vid de olika intervjutillfällena har frågeföljden varit annorlunda och till viss del omformulerats vid de olika tillfällena då respondenterna svarat på olika sätt.
5.5 Genomförande av intervjuanalys
Varje enskild intervju bearbetades genom en intervjuanalys. Författaren har analyserat materialet så grundligt som möjligt genom att använda fenomenografi som metodansats. När intervjuerna var genomförda, transkriberades materialet, sedan användes en analysmodell som bygger på sju olika steg.
I modellen är det första steget att läsa igenom och tolka insamlad empiri. När detta är gjort, ska empirin analyseras och de mest betydelsefulla svar tas ut och kondenseras från varje enskild
individ. I det tredje steget jämför man olika respondenters svar för att kunna hitta likheter eller skillnader. När likheterna och skillnaderna sedan tagits fram, sker grupperingar för att försöka relatera svaren till varandra och hitta meningsbärande enheter. Nu är nästa steg att kategorisera det föregående steget och sedan namnge de i nästa steg. Genom en sådan analys av
empiriinsamlingen, är man tydlig med att det väsentliga materialet blir framträdande och de mest väsentliga motiven blir tydliga. Det sista steget bygger också på jämförelse mellan individernas svar och handlar om det finns mer än en kategori som träder fram, detta kan göra att den interna validiteten i studien stärks (Fejes & Thornberg, 2015).
När sedan de sju stegen i intervjuanalysen genomförts för varje enskild intervju, delades svaren in i tre teman utifrån Socialkognitiva teorin. De tre teman som vikten låg på var: miljö, personliga faktorer och beteende. Genom att kategorisera in svaren i teman, får författaren möjlighet att få syn på de faktorer som motiverar och hindrar respondenterna till att vara fysiskt aktiva. Således har teorin använts för att förklara och problematisera de faktorer som identifierats. Vidare har författaren i studien valt att diskutera kring om motivationsfaktorerna som framträder i studien är av inre eller yttre karaktär.
5.6 Problematik av metodval
En författare kan innan en kvalitativ metodansats ha en tänkbar hypotes om problemet som ska undersökas. Bryman (2011) menar att validiteten i en studie då försämras. Om man som
författare analyserar respondenternas svar från egna uppfattningar kan man lätt bli subjektiv och där av försämras validiteten ännu mer. I studien, har författaren säkerställt att detta inte händer genom att förankra ett vetenskapligt förhållningssätt. Forskaren har således också valt att analysera resultat och respondenternas svar genom en objektiv forskningsvinkel.
Ett annat problem inom den kvalitativa metodansatsen är den låga generaliseringsgraden. Intervjuerna i detta fall omfattade sex stycken, vilket gör det svårt att generalisera till en större population eller perspektiv förutom inom det begränsade ämnesområdet och geografiska området. Fördelaktigt i denna studie är att personer från norr till söder har deltagit. Resultatet som
framkommer i studien har således endast baserats på den urvalsgrupp som undersökts inom det ämnesspecifika området. Syftet med studien är inte att generalisera resultatet till en större
population utan uppmärksamma upplevelse och tankar kring motivationsfaktorer och upplevda hinder hos en person med synförlust. Objektivitet har använts i tolkning av resultat. Det bör dock uppmärksammas att en mänsklig faktor ligger bakom tolkningarna i empirin vilket kan göra att egna värderingar kan utan medvetenhet speglas i resultatet.
5.7 Etiska överväganden
Under hela studiens gång har Vetenskapsrådets (2002) fyra huvudsakliga etiska överväganden följts som rör informationskravet, konfidentialitetskravet, samtyckeskravet och nyttjandekravet. Innan intervjuerna tog form, informerades deltagarna om syftet och hur forskningen är planerad att ske (se Bilaga 1) enligt informationskravet. Informationskravet fick deltagarna i studien ta del av genom informationsbrevet där jag bland annat skrev om bakgrund, kring studiens syfte och vilka rättigheter man som deltagare har.
All insamlad empiri har hanterats konfidentiellt enligt konfidentialitetskravet. Alla namn har fått pseudonyma namn för skydda individernas identitet, liv, hälsa, värdighet och integritet (Milton, 2002). Jag har i studien valt att använda mig av namn som är slumpmässigt valda från A-F för enkelhetens skull. Bryman (2011) menar att man inte kan ta reda på vilka deltagarna i studien är om den följer riktlinjerna för konfidentialitetskravet. Deltagarna i studien blev informerade om att deltagandet var frivilligt och kan avbrytas när som helst utan motivering. För att samtyckeskravet skulle fullföljas i studien, fick alla deltagarna skriva under en samtyckesblankett (se Bilaga 2). Jag delade ut samtyckesblanketten i samband med intervjuerna och fick den påskriven innan jag påbörjade intervjun.
Nyttjandekravet, som enligt Bryman (2011) innebär att insamlat material endast ska användas i forskningssyftet har följts genom att insamlad empiri endast har använts i detta ändamål. Efter studien är examinerad och bedömd, kommer all empiri att förstöras. Jag har under studiens gång hade allt material inlåst för att säkerställa att endast jag som författare till studien ska ha tillgång till materialet.
Hela arbetsprocessen har haft ett objektivt synsätt där kritiskt tänkande, värderingar och i frågesättning av olika situationer har beaktats i största grad. Detta har gjorts i enlighet med
Helsingforsdeklarationen och böcker om kritiskt förhållningssätt. Det är Världsläkarförbundet som har utvecklat Helsingforsdeklarationen för att vägleda forskare inom medicin som omfattar människor. Då forskningen rör mänskligt material och uppgifter har deklarationen utformats för att identifiering av människor inte ska kunna ske, för att skydda individerna (Milton, 2002).
6. Resultat
Nedan presenteras resultat och analysen som framkommit genom intervjuerna från varje enskild
person. Varje intervju, baserades på samma frågor, men kunde ha olika följdfrågor då den var av semi-strukturerad karaktär (se Bilaga 3). De teman som framkommer kategoriseras sedan i den Socialkognitiva teorins tre huvudkomponenter, miljö, personliga faktorer och beteende. I varje tema, presenteras respondenternas tankar och upplevelser kring fysisk aktivitet. Vidare delas motivationsfaktorerna upp i inre och yttre motivation eller om personen är styrd av båda. Nedan presenteras en översiktstabell över respondenternas bakgrund för att få en överblick över den geografiska bostadsorten och hur fysiskt aktiva individerna är.
Tabell 1, Översiktstabell över respondenternas bakgrund
Person Ålder Kategori av
synnedsättning
Yrke Fysiskt aktiv Geografisk bostadsort Anna 23 3 Student + extrajobb 2-3ggr/vecka (olika +yoga) Ute på landet
Beata 38 3 Arbetslös 4ggr/vecka
(gym)
Mindre by
Ceasar 30 3 Matbutik 30-60min/dag
(promenad) Mindre by David 36 5 Egenföretagare + elitidrottare 2ggr/dag sex dagar/ vecka Storstad
Emil 52 5 Ljudtekniker 3 ggr/vecka Mindre
samhälle/nära storstad
Frida 25 4 Daglig
verksamhet
3 ggr/vecka Mindre stad
6.1 Anna, 23 år, kat 3
Den kvalitativa intervjun med Anna genomfördes den, 11 april, 2019. Anna pluggar idag till undersköterska och jobbar vid sidan om. Anna har en synnedsättning som heter
Makuladegeneration, som innebär att gula fläcken förtvinar. Hon ser ingenting rakt fram och ser endast konturer men inga detaljer, färgseendet har försvunnit och Anna är även ljuskänslig. Hon fick sin synnedsättning vid 6 års ålder. Anna är fysiskt aktiv, cirka två gånger i veckan utför hon någon sorts pulshöjande aktivitet och gör yoga en gång i veckan vilket hon föredrar. Vid frågan om Anna är fysiskt aktiv idag svarade hon att det inte hon är det men gärna skulle vilja vara mer fysiskt aktiv, men att förutsättningarna för det måste vara rätt. Det är även så att det finns andra saker som påverkar som barn, jobb och studier.
¨/..../ Jag tycker det är väldigt roligt att träna och så. Men eftersom man har barn, jobb, plugg, gård och allt så där så hinner man inte riktigt med. Sen nu så är det ju så ljust ute för mig, så jag har inte möjlighet att vara ute och springa de dagarna när det är ljust. Det måste vara rätt förutsättningar, alltså typ mulet för att jag ska kunna vara ute. Det går inte att springa i mörker för då ser jag inte.¨
På frågan om vad som motiverar Anna till att vara fysiskt aktiv, svarar hon dels barnen men även att hon ska kunna åldras och orka.
¨/..../ Det är väl mycket med barnen men sen såklart för min egen skull. Jag ska ju leva med den här kroppen i alla år, och kroppen blir ju tyngre, så man måste hålla igång för och orka åldras typ.¨
I intervjun framkommer det tydligt att synnedsättningen blir ett hinder för Anna. Anna beskriver att hon behöver anpassa sig till exempel för vädret på grund av ljuskänsligheten. Anna påpekar att den fysiska miljön blir ett stort hinder samtidigt som hon menar att om hon bott på en
centralare plats hade hon med största sannolikhet varit mer fysiskt aktiv. Nu tar det för lång tid att ta sig till ¨stan¨ endast för att träna och det kostar för mycket med färdtjänst, som inte alltid är fungerande.
¨/..../ Ja, det är väl min synnedsättning. Jag måste anpassa mig så pass mycket, ja men om jag ska ut och springa till exempel som jag har börjat tycka är roligt, så måste jag anpassa mig till vädret väldigt mycket. Vissa dagar kan jag inte gå ut. Om det är för soligt, eller vad det nu kan vara. Det är väl mitt stora hinder. Det blir ju den fysiska miljön som verkligen blir det stora hindret.¨
Slutligen tillägger Anna i intervjun att hon tror att hon och även flera med någon form av funktionshinder hade varit mer fysiskt aktiva om det fanns resurser till att få extra hjälp vid till exempel gruppträningspass. Hon menar även att det hade underlättat för hon då sluppit förlita sig på sina vänner, som kanske egentligen vill lägga den tiden på sig själv. Anna påpekar att det ofta ska kosta extra, om man har någon form av funktionshinder och vill anlita extra hjälp, och det är sällan något man har råd med, speciellt då många jobbar med daglig verksamhet eller mindre tjänster på grund av funktionshindret.
6.2 Beata, 38 år, kat 3
Beata, 38 år intervjuades den 11 april, 2019 i en trygg miljö som respondenten valt. Hon är idag arbetslös på grund av sin synnedsättning som hon fick för ett år sedan. Beatas synnedsättning är medfödd men bröt ut senare i livet, vid 37 års ålder. Synnedsättningen heter Retinitis Pigmentosa och innebär att Beata har ett tunnelseende och inget mörkerseende. Hon jämför med att hon ser som genom ett tjockt sugrör. Beata är fysiskt aktiv och utför gym-träning fyra gånger i veckan, vilket är den träning som hon föredrar mest. Beata föredrar att utföra träning där hon känner sig trygg. På frågan om varför hon fortsätter att träna svarar Beata att det beror på olika hälsofördelar
¨/..../ Man mår bättre. Jag blir piggare, gladare och mer positiv som människa.¨
Det som motiverar Beata till att träna är likt föregående svar. Hon preciserar att hon vill åldras och vet att fysisk aktivitet är bra för den livslånga hälsan. Däremot svarade Beata att det är sällan man vill träna själv, då det känns tryggare att ha någon med sig.
¨/..../ Jag tränar tillsammans med andra. Man gör inte så mycket själv faktiskt, det är ju på grund av synnedsättningen. Det blir som en trygghet att ha med någon. Jag tror man umgås med folk mer, för man vill undvika att det händer saker och ting, typ att man går in i saker och så. Just för tryggheten.¨
Beata svarar i intervjun att hon upplever ett stort hinder i miljön kring att vara fysiskt aktiv, men även att ta sig till gym som hon föredrar att träna på. Beata menar att hon hade velat vara mer fysiskt aktiv, men att fler öppna möjligheter skulle behövas för personer med någon form av funktionsnedsättning. Hon påpekar däremot också, att hon inte vill känna sig exkluderad från
personer med full syn, för hon inte känner sig annorlunda än vad hon gjorde för ett år sen när hon hade full syn.
¨/..../Ja, men med dålig belysning och miljö. Sen just det här med att ta sig, i och med att man inte får köra bil. De tog ju mitt körkort i samband med att jag fick synskadan, efter 12 år med körkort. Det var en himla omställning. Färdtjänsten funkar ju inte, det kostar mycket och det tar sådan tid. De passar inte alltid tiderna och det strular mycket. Det är ju tråkigt att be folk om skjuts också, så man får välja aktiviteter nära hemma men det finns inte så mycket¨
Beata påpekar att hon hade tyckt det varit bra om det fanns någon person man kunde ta hjälp hos, när man befinner sig ensam på exempelvis gym för att utföra fysisk aktivitet och få hjälp utan kostnad. Beata tar upp ekonomin som ett hinder kring att anlita extra hjälp.
6.3 Ceasar, 30 år, kat 3
Ceasar intervjuades den 11 april, 2019 och är 30 år gammal. Han jobbar i en matbutik på 75 % och på fritiden brukar han vara ute och promenera och simma, umgås med barn och sambo. Ceasars synnedsättning är medfödd och heter Retinitis Pigmentosa men bröt ut när han var 12 år. Även Ceasar jämför sin synförmåga med att se genom ett sugrör. Han ser endast rakt, varken under, över eller på sidorna. På kvällen har han mörkerseende och ser där av ingenting när det är mörkt ute. Ceasar föredrar att vara ute och promenera och utför fysisk aktivitet från 30 till 60 minuter om dagen på cykel eller promenad. Ceasar svarar att han föredrar att simma men att han sällan har tid för det när han nu har barn. Han utför fysisk aktivitet för att det ger hälsofördelar och för att han mår bättre av det. Det som motiverar Ceasar till att vara fysiskt aktiv är att han på så vis kan åldras och undvika smärtor och sjukdomar men även barnen är en motivationsfaktor.
¨/..../ Det är motiverande att veta att det hjälper mig åldras. Jag blir även motiverad till att utföra fysisk aktivitet då jag vet att jag mår bättre och undviker sjukdomar och ryggsmärtor och sådant som man enkelt kan få när man har barn. Ja barnen motiverar ju faktiskt en del.¨
Vidare i intervju delger Cesar att hans synnedsättning påverkar honom mycket i vardagen. Han har exempelvis brutit tån en gång på grund av den, för han dagligen går in i saker. Hinder som Ceasar upplever kring att vara fysiskt aktiv är just synnedsättningen och att det är svårt att ta sig
till aktiviteter. Han fick sin synnedsättning som barn och upplevde att det fanns få möjligheter för att utföra anpassad fysisk aktivitet. Han nämner i intervjun att han kanske hade fastnat för någon idrott om fler möjligheter fanns, men det fanns det inte.
¨/..../ Ja men absolut, synnedsättningen blir ett stort hinder. Jag kan ju inte heller ta mig någonstans på grund av att jag inte har möjlighet att ha körkort. Bara ta sig någonstans, det är ett problem. Färdtjänsten den funkar inte, den kör ju runt halva landskapet innan man är framme.¨
Vidare finns det en slags trygghet i att ha någon med sig när man tränar. Det i sin tur stärker motivationen. I Ceasars fall blir detta oftast med barnen då han brukar utföra fysisk aktivitet i samband med barnen. Slutligen bekräftar Ceasar att han gärna hade tagit hjälp av någon extern angående träning om möjlighet fanns. I dagsläget finns inget sådant utbud i bostadsorten där Cesar bor.
6.4 David, 36 år, kat 5
David, 36 år, intervjuades den 16 april, 2019, i en lokal som respondenten valde. David är egenföretagare och spelar goalboll på fritiden. Goalboll är en bollsport för människor med
synnedsättning. David har glaukom, som ibland kallas grön starr. David fick akut glaukom vid 13 års ålder, vilket innebär en kraftigt försämrad syn inom kort tid. På två år förlorade han 80 % av synen och efter det har det endast gått gradvis neråt. David har idag ett seende på cirka 1 %. Han ser konturer, mörker, ljus och lite färger, men inte mer än så. David har en ledhund i vardagen. David är idag väldigt fysiskt aktiv, och tränar på elitnivå. Han har byggt sitt liv kring idrotten helt och hållet och där av det egna företaget. Han tränar två pass om dagen sex dagar i veckan. Davids ambitionsnivå med idrottandet är att vara elitidrottare och bli bäst i världen och menar att det då krävs att lägga ner en viss träningsmängd för att klara av det. Davids intervju som elitidrottare sticker ut lite från de andra, men ger oss en intressant inblick i hur det är att vara elitaktiv med en grav synnedsättning.
När David pratar om sin motivation nämner han att utvecklas och att bli bäst på en sak. Vidare pratar han om hur han tycker det är viktigt att hitta passion kring något och att göra något som
hjärtat skriker efter. Citerat från David:
¨/..../Det är klart att motivationen av att utvecklas och bli bättre är en hög motivationsfaktor, passionen till det man gör, utan en passion för det man gör kommer man aldrig bli bäst. Man måste hitta den grejen man är väldigt passionerad över, det som ens hjärta sjunger för. När du tänker på det så händer det något i hela ens kropp. Men allt i mitt liv funkar ju, går jag in i något så gör jag det till 150 % och då kör man fullt ut. Oavsett om det är företaget, träning eller tävling, det är 150 som gäller¨
Vidare nämner David att utseendet är en del av motivationen, något som sticker ut från de andra svaren i resultatanalysen. Han nämner även att idrottandet som elitaktiv är en stor bidragande faktor för att ha motivation till att fortsätta vara fysiskt aktiv.
¨/..../ För att må bra, för att jag har uppnått en viss fysisk status och det vill jag bibehålla. Det är klart att det alltid är roligare att se bra ut när beachsäsongen kommer, det spelar ju självklart roll. Jag fortsätter träna för jag vill bibehålla min nivå i mitt idrottande med såklart.¨
David pratar om att ett hinder är att hitta i en lokal och hänga med en instruktör. Han nämner även att det med största sannolikhet hade varit trevligt att kunna springa ute när det till exempel som vid intervjun var strålande sol ute. Att springa på ett löpband känns inte lika lockande då.
¨/..../Att ta sig till en lokal, att hitta i en lokal, att hänga med och se och förstå övningar till exempel, eller vad det nu kan vara. Det hade ju säkert varit jättetrevligt när det är såhär fint soligt väder att kunna springa ute exempelvis, då gäller det att hitta någon ledsagare som orkar och vill och tycker det är kul att träna. Det är inte alltid det är möjligt¨
Slutligen har David en del att säga om hur samhället inte är helt anpassat för att underlätta för personer med funktionsnedsättningar. Exempelvis nämner han vanliga samhälleliga barriärer som stöd och service på ett kommersiellt gym, utbildad personal som kan ta sig an personerna med synnedsättning, icke fungerande färdtjänst och kollektivtrafik som inte är anpassad för att klara av det ensam. Han nämner att de samhälleliga barriärerna slutligen blir ett resultatet av mindre åtkomst av fysisk aktivitet för de drabbade personerna.
6.5 Emil, 52 år, kat 5
Intervjun med Emil, 52 år, genomfördes den 22 april, 2019. Han jobbar idag som ljudtekniker på 50 % och gick ner i tjänst efter han förlorade sin syn. Emils synförlust beror på diabetes typ 1 som han fick vid 4 års ålder, men förlorade synen vid 23 års ålder. Han blev då helt blind och detta beror på diabetes typ 1. Emil har ett stort intresse kring musik men också idrott. Han har alltid pendlat mellan musik och idrottande. Emil spelar i band men gillar även att vara fysiskt aktiv. Han har en ledarhund i vardagen som hjälper honom ta sig från punkt A till punkt B på ett smidigt sätt, och kan på det sätt enkelt komma upp i flås i sina vardagliga promenader. Emil är fysiskt aktiv idag, och tränar styrketräning tre dagar i veckan. Det är högt prioriterat att röra på sig, då Emil också haft en hjärtinfarkt på grund av diabetes de senaste åren. Emil tränar på ett kommersiellt gym på den ort han bor på.
Emil föredrar styrketräning men har testat på väldigt många idrotter som blind. Hans motivation kommer från att få en bättre hälsa, delvis på grund av diabetes också. Men han går lite djupare in i så och svarar:
¨/..../ En konkret sak är ju faktiskt för hälsans skull som man brukar säga. Det är ju ett vanligt svar, men det blir lite abstrakt. Det är därför jag mer och mer börjat bena upp det i mer konkreta enkla mål, att jag ska lyckas göra xx eller xx innan ett visst datum och sådär. Jag skapar min motivation på det viset. Sen är ju huvudmålet att bli äldre, eller hälsan alltid kvar. Som sagt, jag har haft en hjärt-infrakt och jag har två små barn, det är ju självklart att jag tänker på¨
Emil berättar att synnedsättningen såklart påverkar i vardagen men han har valt att leva sitt liv utan fokus på detta. Han menar att han lever och att tycker att han gör ungefär samma saker som när han såg. Vidare tycker Emil att det funkar bra att gå på ett kommersiellt gym och har inte funderat på att gå till anpassade aktiviteter. Han lockas inte av det utav diverse anledningar som inställd träning eller anpassade tider.
Emil tränar ensam när han tränar, men brukar träffa människor på gymmet där han tränar och brukar skoja och peppas med andra människor. Han nämner att hans motivation förstärks när han har roligt och tycker att det ska vara roligt att träna. Emil fortsätter att träna på grund av att han har haft en hjärtinfarkt de senaste åren, vilket gör det väldigt lätt att finna motivation. Angående
externa faktorer säger Emil att han upplevt dömande förutfattade meningar om vad han klarar av och inte klarar av vilket kan vara jobbigt.
¨/..../Jag kan uppleva ibland, och då försöker jag faktiskt att säga ifrån vänligt men bestämt. Att när de förutsätter saker i förväg vad jag kan och inte kan, innan jag får testa eller visa vad jag kan, att synen kanske inte är ett problem. Det kan vara lite jobbigt tycker jag. Man vill ju vara respektfull, så jag brukar säga till vänligt men bestämt¨
När vi går vidare om Emil upplever hinder kring att vara fysiskt aktiv är svaret utstickande. Han upplever inga konkreta hinder men tror delvis att det beror på att han omedvetet och medvetet valt aktiviteter att utföra utefter han förutsättningar. Han tycker det känns naturligt. Överlag har Emil ett positivt synsätt under hela intervjun och avslutningsvis nämner han hur han tror hans tankesätt beror på att han haft en pappa som också var blind:
¨/..../Min pappa var faktiskt också blind, så för mig var det något positivt när jag själv var blind. Jag tyckte ju min pappa var som alla andra fast han inte såg. Så det var väl min ingång i det hela. Så förmodligen är det därför jag tänker som jag tänker kring det. När jag blev blind när jag var 23 började jag testa allt möjligt för att bevisa för mig själv att jag kunde och inte kunde¨
6.6 Frida, 25 år, kat 4
Frida, 25 år, intervjuades den 22 april, 2019. Fridas sysselsättning är daglig verksamhet där hon jobbar tre dagar i veckan mellan nio och femton. Frida gillar att vara kreativ, umgås med vänner och familj och titta på film. På fritiden umgås hon även med sina två hundar. Frida fick sin synnedsättning när hon var 7 år då hon fick en hjärntumör som gjorde att hon blev synskadad. Hon är helt blind på det vänstra ögat och ser cirka 20 % på det högra ögat med tunnelseende. Tunnelseende innebär att personen i fråga endast ser rakt fram och inget runt omkring. Frida är även ljus och mörkerkänslig. Tre gånger i veckan utför Frida någon form av pulshöjande aktivitet, oftast träning på gym eller promenad om vädret tillåter. En gång i veckan är hon på simning eller vattengymnastik via jobbet.
Frida får sin motivation på grund av diabetes, men även att hon vill röra på sig. Hon gillar att vara ute i naturen och finner då en god tillvaro där. I en del av intervjun nämner Frida att hon tycker det är roligt, vilket också kan ses som en stärkande motivationsfaktor.
¨/..../ Det är väl diabetes men också att man vill röra på sig. I och med jag tycker om att vara ute i naturen, det gör mycket att jag vill röra på mig
Vidare finns det en del hinder Frida pratar om. Delvis är vädret, ett hinder då hon också är ljuskänslig men även att det inte finns anpassade aktiviteter i kommunen där hon bor. Överlag tror Frida att det går att vara fysiskt aktiv om man vill det, men att det hade underlättat genom mer anpassade aktiviteter. Ett annat hinder är att man som blind hela tiden blir beroende av en annan person, exempelvis hennes ledsagare.
¨/..../ Nej, det tycker jag inte förutom hinder om att jag bor i en liten kommun och att det inte finns anpassade saker för just synskadade. Sen är det ju ett hinder att man är beroende av att någon är med en hela tiden. Det är ju ett hinder. Kan inte min ledsagare då blir det liksom ingen träning ju.¨
Slutligen nämner Frida att hon alltid utför fysisk aktivitet med någon annan person. Det blir en trygghet och hon klarar inte av att göra det själv på grund av blindheten.
7. Analys och teoretisk tolkning
I detta delkapitel kommer resultat och data analyseras utifrån intervjuanalyserna (Se bilaga 4). Intervjuanalyserna baseras på teorin som man kan läsa om i kapitel fyra. Varje enskild person har bearbetats för att på ett tydligt sätt kunna framställa de resultat i kategorier och teman som träder fram genom intervjuanalyserna.
7.1 Resultatanalys
Utifrån den valda teorin, social cognitive theory har intervjuanalyserna utgått från tre teman: miljö, personliga faktorer och beteende. I intervjuanalyserna har teman framkommit genom kategorier som baseras på valda citat från transkriberingarna hos varje respondent. Fokus i analyserna var motivation, motivationsfaktorer och upplevda hinder hos intervjupersonerna kring fysisk aktivitet. Av materialet går det att tolka om respondenten påverkas av beteende, miljö eller personliga faktorer. Det finns de fall där det är fler än en faktor som påverkar en individs
beteende och tankar kring ämnet. Precis som teorin beskriver, influerar de tre kategorierna varandra hela tiden och det i sin tur utgör ett beteendemönster (Ryan & Deci, 2000). Vidare tar analysen upp motivation som kan delas upp i inre och yttre motivation då en individs motivation kan vara styrd av antingen ett av eller båda.
7.2 Teoretisk tolkning
Den teoretiska tolkningen syftar till att tolka resultaten utifrån de tre teman: miljö, personliga faktorer och beteende. Vidare kommer begreppen inre och yttre motivation att diskuteras.
Motivation
Samtliga informanter blir motiverade att träna för för hälsans skull. Det nämns att man vill åldras, minska risken för sjukdomar och kunna leva länge. Denna typ av motivation är styrd av yttre faktorer till exempel att undvika sjukdom. Samtidigt nämner många informanter att de känner sig bättre och piggare vilket är en inre motivationsfaktor. Ovanstående motivationsfaktorer kan kategoriseras till temat personliga faktorer inom SCT.
Två personer i analysen sticker ut lite vad gäller motivationsfaktorer. Det är främst David och Emil som kommer lyftas ytterligare. Emil jobbar mycket med konkreta mål. Det innebär att han
