Examensarbete
Examensarbete I för grundlärare åk F-3 15hp
Fonologisk medvetenhet och dess betydelse
för elevers läsinlärning i yngre åldrar
Förord
Vi är två studenter vid grundlärarprogrammet F-3 på Halmstad högskola som skriver vårt första examensarbete. Detta arbete kommer att skrivas i form av en litteraturstudie. Vi har båda ett stort intresse för språk och menar att språk är grunden till undervisning i alla ämnen inom skolan. Vårt fokus i detta examensarbete kommer därför vara riktat mot elevers
språkinlärning och då främst fonologisk medvetenhet. Vårt val av område grundas i att vi båda känner en osäkerhet inom det fonologiska området. Vi menar att vi inte har med oss tillräcklig kunskap och vill därför fördjupa oss för att utvecklas ytterligare inför vår
kommande yrkesprofession. Genom denna litteraturstudie hoppas vi finna forskning som kan bidra till att stärka vår kunskap och därmed även ett lärande som resulterar i utveckling hos oss båda.
Till stor del har vi gemensamt skrivit examensarbetets diverse rubriker, för att tillsammans bolla idéer och diskutera för att uppnå bästa möjliga kvalitét i vår text. Däremot har vi arbetat enskilt vid ett par rubriker där den ena parten har verkat som stöttning åt den andra vid konstruktion. Sara har skrivit om forskning inom området då hon granskat de två
avhandlingarna och därefter tagit stöd av Michaela som korrekturläst. Detsamma gäller i metodavsnittets fall som Michaela har skrivit där Sara varit som stöd och korrekturläst. Däremot har vi båda gemensamt diskuterat och formulerat metoddiskussionen för att den ska överensstämma med vårt tillvägagångssätt. Vid resultat och analys har vi gemensamt skrivit redogörelser av de vetenskapliga artiklar, avhandlingar och rapporter innan analyser
påbörjats. Vi gjorde en gemensam tankekarta för att kategorisera teman och därefter gjorde Sara andra och fjärde underrubriken då Michaela producerade resultattabellen och skrev tredje vid underrubriken i Resultat och analys. Vid diskussionsproduktionen tog vi stöd av varandra genom att diskutera upplägg och hur vi kunde se nya kategorier som vi diskuterar i litteraturstudien. Detta har varit ett effektivt arbetssätt för vår del då vi genom att ha
diskuterat och argumenterat fått nya idéer till kommande arbete, Examensarbete II. Inför detta har implikationer formulerats och delgivits utifrån de tankar och reflektioner vi gjort under detta examensarbetes gång.
Ingrid Gyllenlager, som varit en ovärderlig hjälp vid detta examenarbete. Hjälp som går långt över de handledningstimmar som föreskrivs.
Innehållsförteckning
Inledning ... 6
Centrala begrepp ... 7
Bakgrund ... 7
Syfte och frågeställning ... 9
Forskning inom området ... 10
Träningsprogram i fonologisk medvetenhet ... 10
Fonologisk medvetenhet i samband med läs- och skrivinlärning ... 10
Metod ... 12
Söksträngar ... 12
Redovisning av söksträngar i tabellform... 14
Urval ... 15
Metoddiskussion ... 16
Resultat och analys ... 19
Analyserade vetenskapliga artiklar, avhandlingar och rapporter i tabellform ... 19
Påverkan av fonologisk medvetenhet vid läs- och skrivundervisning ... 21
Fonologisk medvetenhet som tillvägagångssätt och i relation till elevers läsinlärning och läsförståelse ... 22
Positiva effekter med mindre träningsmängd... 25
Är någon didaktisk metod bättre än de andra?... 26
Diskussion ... 27
Delade meningar om vad som är att förespråka – didaktisk metod eller struktur i undervisning... 27
Implikationer inför Examensarbete II ... 31
Problemområde och problemformulering ... 31
Insamlingsmetod och urval ... 32
Teoretiskt ramverk och metodansats ... 32
Referenser ... 33
Bilaga 1 ... 36
Bilaga 2 ... 37
Inledning
Studien kommer behandla forskning om hur elevers läsinlärning påverkas med stöd av ljudningsmetoden fonologisk medvetenhet. Studien behandlar fonologisk medvetenhet hos elever i förskoleklass upp till årskurs tre, i samhörighet med ämnet svenska där det
i läroplanens centrala innehåll för årskurs ett till tre beskrivs att elever ska lära sig alfabetet och sambanden mellan ljud och bokstäver (Skolverket, 2019). I enlighet med dessa kriterier får elever förmågor att förstå och verka i samhället samt utveckla sin egen identitet och uttrycka tankar och känslor samt förstå andra. Även i förskoleklass ska elever få möjlighet att utveckla sina förmågor i kommunikation vid tal och skrift på varierade
sätt (Skolverket, 2019). Lundberg och Herrlin (2015) menar att läsinlärning är central i all typ av undervisning och ämnen. Det är lämpligt att elever tillägnar sig lässtrategier från tidig ålder och detta är något blivande lärare behöver utveckla kunskap kring då läsförmågan hos elever som tillhör den svenska skolan minskat de senaste åren enligt PISA-undersökningen från år 2018 (PISA, 2018).
Enligt läroplanen ska elever få strategier för förståelse och tolkning av text i svenska i årskurs 1–3 (Skolverket, 2019). Ett tillägg som tillkommit i läroplanen år 2016 är att elever i årskurs 1 har kunskapskrav inom läsning i svenska (Skolverket, 2019). Kunskapskravet syftar till att elever ska kunna läsa enklare texter och använda sig av ljudningsstrategier och helordsläsning på ett delvis fungerande sätt (Skolverket, 2019). Avsikten med studien är att kritiskt granska positiva och negativa aspekter kring fonologisk medvetenhet som en del av ljudningsstrategier elever kan använda vid läsinlärning. Fokus i litteraturstudien kommer vara förskoleklass upp till årskurs tre som kan kopplas till kunskapskraven i läroplanen som syftar till att elever ska kunna läsa enklare meningar vid avslutat första läsår. Men också i samband med de
kunskapskrav som finns i årskurs tre (Skolverket, 2019).
I denna litteraturstudie granskas forskning kritiskt om ljudningsmetoden fonologisk medvetenhet och hur den kan stödja elevers läsinlärningsprogression. Däremot kommer studien inte granska helordsmetoden i sig, som enligt läroplanen även bör användas vid elevers läsinlärning (Skolverket, 2019). Det finns en del forskning om helordsmetoden,
exempelvis Huang (2014), däremot finns det mindre forskning om ljudningsmetoden. Därför fokuseras enbart ljudningsmetoden belyst genom fonologisk medvetenhet i denna
litteraturstudie. Genom att utesluta helordsmetoden motverkas även att litteraturstudien behandlar ett för brett område. Litteratur som behandlar elevers läsinlärning och tidigare forskning inom området kommer presenteras. Därefter kommer vetenskapliga artiklar, avhandlingar och rapporter kritiskt granskas.
Centrala begrepp
De centrala begrepp som litteraturstudien behandlar är fonologisk medvetenhet,
ljudningsmetoden och läsinlärning. Dessa begrepp lyfts i metodavsnittet och ligger till grund för kommande resultatanalyser och vidare diskussion om fonologisk medvetenhet.
Definitionen av fonologisk medvetenhet innebär att läsare är medvetna hur fonem, språkljud, används och därmed kan de behärska läskonsten (Lundberg & Herrlin, 2015). Likväl hänger detta begrepp ihop med litteraturstudiens andra begrepp: ljudningsmetoden.
Ljudningsmetoden är enligt Borstrøm, Petersen och Elbro (1999) ett sätt att arbeta för att utveckla elevers grundläggande läsinlärning. Arbetssättet innebär att utnyttja talspråkets uttalade ljud och hur de överensstämmer med bokstäver (Borstrøm et al., 1999). Det tredje centrala begreppet, läsinlärning är kopplat till de två föregående begreppen enligt Westlund (2014). Hon menar att om elever ska behärska läsinlärning krävs det att de är fonologiskt medvetna (Westlund, 2014).
Bakgrund
Elevers läsutveckling varierar när de börjar skolan enligt Lundberg och Herrlin (2015). De menar att lärare behöver använda ett verktyg för att kunna följa och hjälpa
varje elevs individuella läsutveckling. Genom tester kan kartläggning bidra till att ge lärare en klarare bild över var varje elev befinner sig i sin inlärning. Enligt Lundberg och Herrlin
Enligt Wolff (2018) visar forskning på enighet om att fonologisk medvetenhet har stor betydelse på den tidiga läsinlärningen, särskilt för de elever som befinner sig i riskzonen för utvecklande av läs- och skrivsvårigheter. Wolff (2018) belyser att det finns tre olika förmågor som kan bidra till en förbättring av den tidiga läsutvecklingen hos elever i förskoleålder; RAN (Rapid Automatized Naming), bokstavskunskap och fonologisk medvetenhet. Wolff (2018) menar att trots studier av RAN under de senaste två decennierna finns det en osäkerhet huruvida det går att träna RAN och om det i sådana fall innebär en förbättring av
läsförutsättningarna. Bokstavskunskap hos elever går att träna för att förbättring ska ske men enligt Wolff (2018) är det inte sannolikt att förbättringen leder till att elever med låg
bokstavskännedom blir bättre förberedda för att möta skriftspråket. Däremot lyfter Wolff (2018) att när det kommer till fonologisk medvetenhet finns det en skillnad mot de två tidigare förmågorna. Enligt henne är fonologisk medvetenhet en viktig förutsättning för utvecklandet av den tidiga läsningen. Denna förmåga går även att träna till en förbättring som är av betydelse för elevers tidiga läsning. Med utgångspunkt i framlyftande av den
fonologiska medvetenhetens betydelse för läsinlärning, är det enligt Wolff (2018) svårigheter med ordavkodning som förebyggs genom fonologisk träning. Dessa svårigheter syns ofta hos elever som har svårt att förstå språkets ljudmässiga sida, det vill säga skapa en förståelse för fonologisk medvetenhet.
Till skillnad från Lundberg och Herrlin (2015) samt Wolff (2018), som förespråkar fonologi vid all läsinlärning, menar Westlund (2014) att fonologi kan vara en del av
läsinlärningsprocessen och att det finns flera didaktiska metoder vid läsinlärning, exempelvis helordsmetoden. Däremot belyser Westlund (2014) att fonologi är en förmåga där formning och förståelse för språkljud är av betydelse. Hon ger exempel på övningar där elever ska lyssna efter bokstavsljud i samband med ord som rimmar. Om elever har en fonologisk medvetenhet så ska de kunna urskilja de ord som ej rimmar med varandra (Westlund, 2014). Hon menar också att fonologisk medvetenhet kan finnas hos elever i deras sätt att
kommunicera, även om de har svårt att tala rent och tydligt. Westlund (2014) hävdar vikten av att beakta skillnaden mellan fonologisk medvetenhet och fonemisk medvetenhet.
Skillnaden på dessa är att den fonemiska medvetenheten enbart är muntlig språkinlärning där elever lär sig de minsta beståndsdelar som finns i språk, fonem, men kräver inte kunskap
av bokstävers olika benämningar (Westlund, 2014). Den fonemiska medvetenheten kan tränas upp under lekfulla former och är lämpad i förskoleklass. Å andra sidan bör lärare vara
observanta på att elever kanske inte besitter dessa medvetenheter när de senare börjar första klass (Westlund, 2014). Westlund (2014) beskriver också att det finns forskningsstudier som menar att elever med en fonologisk medvetenhet har fördelar av detta i sin
läsinlärningsprogression.
Författaren och forskaren Liberg (2013) ifrågasätter ljudningsmetodens betydelse vid
läsinlärning. Hon menar att förutsättningarna för och följderna efter elevers läsinlärning spelar roll för att de ska bli goda läsare. Liberg (2013) belyser grammatiken som en del av elevers läsinlärning och att den ska dominera större delen av läs- och skrivundervisning oavsett använd didaktisk metod. Vidare beskriver hon också hur olika läsinlärningsmetoder skiljer sig från varandra. Bland annat ställer hon ljudningsmetoden, som är fonologisk, mot
helordsmetoden, som bygger på morfologi. Det hon vill lyfta är vikten av hur lärare arbetar med de olika didaktiska metoderna, inte vilken metod som används. Hon menar att de didaktiska metoderna är likvärdiga i elevers läsinlärning (Liberg, 2013).
Syfte och frågeställning
Syftet är att undersöka forskning om hur elever kan arbeta med fonologisk medvetenhet samt hur de påverkas i sin läsinlärning med hjälp av denna ljudningsmetod. Genom att belysa forskning om fonologisk medvetenhet och dess betydelse inom språkundervisning kommer vi att besvara vår frågeställning.
Frågeställningen är således: Hur kan fonologisk medvetenhet stödja elever i deras läsinlärningsprogression i yngre åldrar?
Forskning inom området
Forskning som redogörs nedan publicerades med flera års mellanrum och verkar som stöd för besvarande av denna litteraturstudies frågeställning.
Träningsprogram i fonologisk medvetenhet
Lundberg, Frost och Petersen publicerade en forskningsstudie år
1988 som återkommer vid flertal tillfällen som en referens eller hänvisning i nyare forskning. Därför bedöms den vara relevant för denna forskningsstudie. Lundberg et al.
(1988) genomförde en longitudinell studie, där de studerade vilken effekt ett träningsprogram med fonologisk struktur hade på elever från förskoleklass upp till årskurs två.
Studien genomfördes i Danmark, där elever startade skolan vid sju års ålder då studien genomfördes. I studien deltog två grupper av elever och de placerades i en experimentgrupp och en kontrollgrupp. Totalt deltog 390 elever i studien varav 235 i experimentgruppen och 155 i kontrollgruppen. I studien togs hänsyn till att eleverna i de båda grupperna skulle ha samma socioekonomiska bakgrund. Eleverna i experimentgruppen genomgick under åtta månader ett träningsprogram på 15–20 minuter per dag medan eleverna i kontrollgruppen följde det vanliga förskoleklassprogrammet. Resultat visar på positiva effekter för eleverna i experimentgruppen som kvarstår upp till årskurs två. Lundberg et. al (1988) lyfter dock att en kritisk faktor kan vara att träningsprogrammets explicita instruktioner kan spela en större roll än bekantandet med alfabetets bokstäver. Det vill säga att konkreta instruktioner ger fler positiva effekter än enbart arbete med alfabetets bokstäver (Lundberg et al., 1988).
Fonologisk medvetenhet i samband med läs- och skrivinlärning
I Alatalos (2011) studie beskriver hon överskådligt hur fonologisk medvetenhet kan användas. Vidare beskriver hon hur arbete med språk kan försvåras av bristande
fonologisk medvetenhet. Syftet med Alatalos (2011) studie att synliggöra lärares förhållande till att ge elever verktyg inom läs- och skrivutveckling. Alatalo (2011) menar att det talade språket tillsammans med det skrivna språket är ett viktigt medium för elevers lärande i skolan. Tillvägagångssätten som Alatalo (2011) använder i sin studie är halvstrukturerade intervjuer där deltagarna var åtta lärare, verksamma i årkurs ett och två, samt en enkät där 300 lärare
deltog. Alatalos (2011) studie baseras på lärares berättelser och uttalanden om de svårigheter och möjligheter de möter vid undervisning av elever. Utifrån intervjuer av lärare om deras arbets- och förhållningssätt menar Alatalo (2011) att bristande fonologisk medvetenhet hos elever kan medföra svårigheter i avkodning och läsflyt. Vidare menar hon att dessa är viktiga ingredienser för elevers framtida progression inom läsning (Alatalo, 2011). Efter genomförd enkät visar resultat av en frågeformulering att 52 procent av deltagarna förstod innebörden av vad begreppet fonologisk medvetenhet är. Enligt Alatalo (2011) kan resultatet av denna frågeformulering påverka elevers läsprogression negativt, då hon menar att lärare bör ha kunskap om de metoder lärare använder tillsammans med elever. Genom
synliggörandet av lärares arbets- och förhållningssätt menar Alatalo (2011) att detta kan hjälpa elever i deras läsprogression.
Det slutgiltiga resultatet som Alatalo (2011) beskriver i sin studie är att lärare som samarbetar och arbetar systematiskt uppnår språklig medvetenhet hos elever, samt bidrar till att elever kan utveckla en fonologisk medvetenhet. Hon redogör att lärare som har en strukturerad undervisning och har kunskaper om den didaktiska metoden de använder skapar större
möjligheter för elever att bli fonologiskt medvetna. Alatalo (2011) redogör sin slutsats med att lärare sällan reflekterar över elevers läsutveckling och genom detta minskar sitt systematiska arbete inom läsinlärning.
Metod
Metoden är en systematisk litteraturstudie. Studiens analysdel utgår från en kvalitativt deduktiv metod som metodansats. Detta i samband med de kritiska granskningar av avhandlingar och vetenskapliga artiklar som framhäver litteraturstudiens syfte att belysa forskning om fonologisk medvetenhet och dess betydelse inom språkundervisning. De vetenskapliga artiklarna och avhandlingarna ska också ge ett bidrag till att besvara litteraturstudiens frågeställning.
Litteraturstudiens teoretiska ramverk är forskning om fonologi. Detta kopplas till studiens frågeställning och bygger därefter vidare på tre analytiska begrepp. Valet av dessa tre begrepp ligger till grund för den tidigare forskning som granskats men också då även dessa är
relevanta för studiens frågeställning som är hur fonologisk medvetenhet kan stödja elever i deras läsinlärningsprogression i yngre åldrar. De centrala begrepp som studien behandlar är fonologisk medvetenhet, ljudningsmetod och läsinlärning. Läsinlärning kopplas till
språkinlärning som teoretiskt perspektiv, vilket överensstämmer med litteraturstudiens syfte
- att undersöka forskning om hur elever kan arbeta med fonologisk medvetenhet samt hur de påverkas i sin läsinlärning med hjälp av denna ljudningsmetod.
Söksträngar
I studien har sökningar skett genom digitala sökmotorer (Eriksson-Barajas et al., 2017). Bland annat SWEPUB, ERIC Ebsco Interface, Google scholar, Avhandlingar.se och
Artikelsök.se. Dessa har använts för att hitta och studera avhandlingar och tidskrifter för att därefter kritiskt granska dem. De söksträngar vi använt är kopplade till sökord som
fonologi, fonologisk medvetenhet, läsinlärning och motsvarande ord på engelska. Att
använda sig av andra språk vid sökningar kan leda till träffar på internationella avhandlingar och tidskrifter, detta är något som Nilholm (2017) förespråkar för att få en global insyn i hur forskning sker internationellt och inte enbart nationellt.
Studien innehåller också ett flertal manuella sökningar utifrån rekommendationer genom personlig kommunikation och granskning av avhandlingar och vetenskapliga artiklars
referenslistor. Manuella sökningar innebär att sökningar har genomförts via de databaser som tidigare nämnts ovan. Skillnaden mot de andra sökningar som genomförts efter sökord är att manuella sökningar har skett med stöd av fullständiga titlar för att få specifika träffar på vetenskapliga artiklar och studier. Vetenskapliga artiklar och avhandlingars referenser har sedan blivit kritiskt granskade i sitt abstract och sammanfattning för att inkluderas eller exkluderas i denna studie. En del referenser ur avhandlingarna har blivit exkluderade då deras innehåll inte stämmer överens med frågeställningen och syftet för denna litteraturstudie.
Vid sökningar användes avgränsningar som årtal och peer-reviewed för att åskådliggöra aktuell granskad forskning inom området. Däremot användes inte dessa avgränsningar vid de manuella sökningar som genomförts. Andra avgränsningar i söksträngarna skedde genom att använda NOT dyslexi då litteraturstudien ej behandlar funktionshindret utan enbart är en generell översikt som inte riktas till individer. Detta då flertal avhandlingar vid sökningar om fonologisk medvetenhet även behandlar dyslexi. Avgränsningarna har gjorts både på svenska och engelska sökningar. Däremot har en vetenskaplig artikel använts där denna
Redovisning av söksträngar i tabellform
Datum Databas Söksträng Avgränsningar Antal träffar Antal genomsökta träffar Använda träffar 2020-04-15 Researchgat e.net
Phonology and the problem of learning to read and write (Manuell sökning efter titel)
1st 1st Liberman & Shankweiler (1987)
2020-04-16 Avhandling ar.se
Learning to read and write (manuell sökning) 1st 1st Liberg (1990) 2020-04-24 ERIC (Ebsco Inter face) Phonological awareness AND reading AND swedish NOT dyslexia Peer-reviewed Fulltext Date: 1990-2019
8st 1st Kjeldsen, Niemi & Olofsson (2003)
2020-04-27 SWEPUB Fonologisk medvetenhet AND läsinlärning NOT dyslexi
2st 1st Taube, Fredriksson & Olofsson (2015) 2020-04-29 (google scho lar) Science direct.com Individual difference variables that predict response to training in Phonological Awareness
(Manuell sökning efter titel) 1st 1st Torgesen & Davis (1996) 2020-04-29 (Google- scholar) Science direct.com
The effects of early phonological awareness on reading success (Manuell sökning efter titel) 1st 1st Kozminsky & Kozminsky (1995) 2020-05-06 Artikelsök.s e
Fonologisk medvetenhet Peer-reviewed 6st 1st Arkiv hos
Högskolebiblioteket
Olofsson & Niedersøe (1997)
Urval
Litteraturstudiens urval är baserade på manuella sökningar samt sökningar i databaser. Dessa redovisas i söksträngstabellen. En del sökningar tar till viss del stöd
av Troias vetenskapliga artikel (1999). Troias (1999) artikel uppdagades vid sökningar för att hitta kritik mot forskning om fonologisk medvetenhet. Dessvärre innehåller artikeln ingen kritik om fonologisk medvetenhet i sig utan kritiserar annan forskning som behandlar fonologisk medvetenhet samt deras reliabilitet och validitet. Utifrån Troias (1999) kriterier och referenslista har manuella sökningar gjorts. Av de 39 granskade studierna var de enbart sju stycken studier som uppfyllde två tredjedelar eller mer av Troias (1999) följande fem kriterier: ej slumpmässigt valda deltagare, kontroller av Hawthorne-effekten i
kontrollgrupper, studiens trovärdighet, studiens bristande kvaliteter angående mätbarhet samt bristande motivering till urval. Utifrån dessa valdes en studie av Torgesen och Davis
(1996) som överensstämmer med denna litteraturstudies syfte och frågeställning. Däremot användes inte de resterande sex studier som överensstämmer med Troias (1999) kriterier, då deras innehåll inte behandlar vår frågeställning. Dock har en studie använts som inte uppfyller alla Troias (1999) kriterier. Den studien är gjord av Kozminsky och Kozminsky (1995) och är kopplad till andra avhandlingar och artiklar som behandlas i denna litteraturstudie. Även andra avhandlingar och vetenskapliga artiklar som inte beskrivs av Troia (1999) används för att besvara litteraturstudiens frågeställning.
Urvalen baseras på de vetenskapliga artiklarna och avhandlingarna som kritiskt granskats, dessa behandlar de årskurser som litteraturstudien riktar sig till. Gemensamt för de
avhandlingarna och vetenskapliga artiklar som granskats är att de behandlar förskoleklass eller årkurs ett till tre. De avhandlingar som behandlar fonologisk medvetenhet men för högre årskurser har exkluderats som ett sätt att smalna av antalet avhandlingar som ska inkluderas i denna studie.
har varit svårigheter att finna material som kritiserar fonologisk medvetenhet som didaktisk metod.
De vetenskapliga artiklar och avhandlingar som specifikt behandlar funktionshinder har exkluderats då de inte är relevanta för denna litteraturstudie. Detta eftersom studien behandlar en generell överblick över elever där det i studier inte framgår om elever har tillgång till extra anpassningar eller inte samt andra befintliga hinder elever kan ha. Urvalen som gjorts och tillvägagångssätten till urvalen stärker reliabiliteten och validiteten
i litteraturstudien. Det vill säga att studien tar upp det som den förväntas göra i enlighet med syfte och frågeställning (Eriksson- Barajas et al., 2017). Vid sökandet har studier hittats som varit kritiska till hur annan forskning inom området har genomförts samt denna forsknings reliabilitet och validitet, men inga av dessa studier kritiserar ljudningsmetoden i sig. Eftersom denna litteraturstudies fokus är ljudningsmetoden har valet gjorts att inte närmre granska studier om helordsmetoden och därför kan det ej fastslås att dessa studier lyfter kritik.
Metoddiskussion
Tillvägagångssätten vid metoderna har varierat. Vid sökningar i databaser har fokus varit sökord som är kopplade till litteraturstudiens syfte, frågeställning och centrala begrepp. Det finns relativt få forskningsstudier om svensk skola alternativt på svenska inom fonologisk medvetenhet, därför är flera vetenskapliga artiklar och avhandlingar som används i
litteraturstudien riktade till andra länders språkundervisning (se tabell med redovisning av analyserade vetenskapliga artiklar och avhandlingar). Dock har bedömningen gjorts att dessa är relevanta till denna studie. Däremot innefattar en del utländska studier skandinavisk forskning, vilket inkluderar den svenska skolan.
De exkluderings- och inkluderingskriterier samt urval som gjorts har stöttat litteraturstudiens reliabilitet. Eftersom dessa möjliggör en högre validitet hos studien, det vill säga att den undersöker det som ska undersökas (Eriksson- Barajas et al., 2017). Bland annat redogör och analyserar litteraturstudien avhandlingar som behandlar forskning om fonologisk
medvetenhet, exempelvis Kozminsky och Kozminsky (1995), Torgesen och Davis (1996) samt Kjeldsen, Niemi och Olofsson (2003). Även avhandlingar som inte enbart behandlar fonologisk medvetenhet har
också använts. Exempelvis Liberman och Shankweiler (1987) som inkluderar
korttidsarbetsminnet i samband med fonologisk medvetenhet och menar att denna är av vikt för att elever ska utvecklas i sin läsinlärningsprogression. Av denna anledning kan inte deras hypotes kring korttidsarbetsminne exkluderas, trots att detta inte tillhör denna studies
frågeställning. Även Olofsson och Niedersøe (1997) behandlar kortidsarbetsminnet. De utgår från egna mätningar där de mäter korttidsarbetsminnet vid de två första tillfällena av totalt sex. Däremot har korttidsarbetsminnet inte varit aktuellt i fler avhandlingar som granskats och därför nämns det inte nämnvärt vid denna litteraturstudies resultatframskrivning. Trots sin ålder refereras Liberman och Shankweilers (1987) avhandling fortfarande av Skolverket (2020). Därför har deras avhandling bedömts vara av relevans vid denna litteraturstudie. Även Liberg (1990) behandlar andra områden än just fonologi och fonologisk medvetenhet. Hon förespråkar främst literacy men beskriver hur fonologi och fonologisk medvetenhet kan arbetas med. Libergs (1990) avhandling behandlar åldrar från förskola och uppåt men
beskriver genomgående fonologiskt arbete i de yngre åldrarna upp till tredje
klass. Liberman och Shankweiler (1987) samt Liberg (1990) lyfter skrivinlärning i sina syftesbeskrivningar. Ett aktivt val för litteraturstudien har då gjorts eftersom dessa delar inte stämmer överens med studiens syfte och frågeställning. Hade detta inkluderats fanns möjligheterna till att litteraturstudiens bredd vidgats och validiteten kunnat bli låg. Det vill säga att litteraturstudiens syfte och frågeställning ej blivit besvarade.
År 2015 skrev Taube, Fredriksson och Olofsson en rapport åt Vetenskapsrådet. Deras rapport behandlar flera olika delar inom läs- och skrivundervisning, men också en del om fonologisk medvetenhet. I deras rapport framgår dels deras egna men också andras resultat och slutsatser inom olika områden. Valet att exkludera de delar som ej behandlar fonologisk medvetenhet stämmer även de överens med litteraturstudiens syftesbeskrivning och frågeställning.
Den negativa aspekt som nämns under urval är svårigheter till åtkomst av vetenskapliga artiklar och avhandlingar i samband med de databaser vår högskola bekostar. Detta har påverkat litteraturstudien negativt då dess trovärdighet, validitet, kan ifrågasättas eftersom använda vetenskapliga artiklar och avhandlingar är få. Däremot menar vi att de urval som gjorts för använda vetenskapliga artiklar och avhandlingar kan motiveras genom att de besvarar litteraturstudiens frågeställning. Därför blir litteraturstudiens validitet hög, trots få källor till litteraturstudiens resultatframskrivning. Innan påbörjad resultatframskrivning har forskningen i resultatanalysen kodats. Koderna resulterade i olika kategorier som skapat de teman som ligger till grund för underrubrikerna (bilaga 1). Därefter har dessa kategorier (bilaga 2) ställts mot varandra i litteraturstudiens diskussion som senare leder fram till denna litteraturstudies resultat och slutsats.
Resultat och analys
Som stöd för kodning och kategorisering av de olika teman som ligger till grund för underrubrikerna har en tankekarta använts (bilaga 1).
Analyserade vetenskapliga artiklar, avhandlingar och rapporter i
tabellform
Titel Syfte Resultat Metodansats Årskurs Länder
Kjeldsen, Niemi & Olofsson (2003) Training phonological awareness in kindergarten level children: consistency is more important than quantity. Utreda påverkan på den fonologiska medvetenheten med en mindre träningsmängd än vad tidigare forskning förespråkar. Samtliga elever fick en ökad läsförmåga, även de som genomförde träningsprogram met i mindre mängd. Kvantitiv metodansa ts Förskoleklass u pp till årskurs två Finland (Åland) Kozminsky & Kozminsky (19 95) The effects of early phonological awareness on reading success Ta reda på om fonologisk medvetenhet påverkar framtida läsförmåga Intensiv träning i fonologisk medvetenhet ger positiva effekter för läsinlärning. Kvantitativ metodansats Förskoleklass, årskurs ett och tre
Israel
Liberg (1990) Learning to read and write
Få en tydligare förståelse för vad läsande och skrivande verkligen är. Undervisning med varierade inlärningsmetoder och lässtrategier utefter elevs individuella behov är att förespråka. Kvalitativ metodansats Förskola och uppåt Sverige Liberman & Shankweiler (198 7) Phonology and the problem of learning to read and write Hur fonologisk medvetenhet kan stödja eleve r i deras läs-och skrivinlärning
De egenskaper som ligger till grund för fonologisk bearbetning och
Kvalitativ metodansats
Årskurs ett till tre
Olofsson & Niedersøe (1997) Samband mellan tidig språkutveckling , fonologisk medvetenhet i förskolan och läsproblem i skolan Belysa samband mellan språkförmåga och fonologiska färdigheter i yngre åldrar kopplat till läsutveckling i årskurs tre. Språklig medvetenhet i slutet av förskolan bidrar till tidig språkutveckling vilket visar på ett samband med läsinlärning upp till årskurs tre
Kvantitativ metodansats
Tre års ålder upp till årskurs tre
Danmark (Bornhol m)
Taube, Fredriksson & Olofsson (2015) Kunskapsöversi kt om läs-och skrivundervisni ng för yngre elever Upptäcka olika typer av metoder som stimulerar fonologisk medvetenhet Pedagogiska insatser som används i samband med fonologi har positiva effekter på läsinlärning Kvalitativ metodansats Förskoleklass till årskurs 6 Sverige
Torgensen & Davis (1996) Individual difference variables that predict response to training in Phonological Awareness Förståelse för hur inlärning kan skilja sig mellan individer inom fonologisk medvetenhet Det finns en positiv effekt i samband med träning av fonologisk medvetenhet och läsinlärning hos individer. Kvantitativ metodansats Förskoleklass USA
Påverkan av fonologisk medvetenhet vid läs- och skrivundervisning
Taube, Fredriksson och Olofsson genomförde år 2015 en rapport åt Vetenskapsrådet i uppdrag av regeringen. I rapporten sammanställer de en kunskapsöversikt om läs- och skrivundervisning för yngre elever. Materialet i deras rapport bygger på material från andra forskare inom området, som Taube et al. (2015) granskar och sammanställer. Rapporten behandlar olika delar inom läs- och skrivundervisning men den del som granskas i vår studie är delen som behandlar fonologisk medvetenhet. Syftet med den del av rapporten som
behandlar fonologisk medvetenhet är att upptäcka olika typer av didaktiska metoder som stimulerar elevers fonologiska medvetenhet i läs- och skrivundervisning. Deras frågeställning kopplat till detta är: ”Vilka vetenskapliga stöd finns för att barns läs- och skrivutveckling
förbättras av olika metoder för att stimulera barns fonologiska medvetenhet?” (Taube et al., 2015. s.10).
Forskarna genomför en kvalitativ studie, då de analyserar och sammanställer resultat av annan forskning inom området. Enligt Taube et al. (2015) finns det studier som förespråkar träning i fonologisk medvetenhet som ett sätt att utveckla ordavkodning under de första skolåren. Däremot menar de att arbete med fonologisk medvetenhet och andra didaktiska metoder kräver kunskap hos lärare för att elever ska utveckla sin fonologiska medvetenhet under strukturerade omständigheter. Taube et al. (2015) redogör explicit undervisning genom granskning av andra forskares resultat och slutsatser. De menar att resultaten bidrar till positiva effekter på elevers läsutveckling. Genom exempelvis högläsning kan systematisk kopplas till läsundervisning. Taube et al. (2015) belyser att det fonologiska arbetet visar mer positiv effekt på de yngre eleverna än de äldre. I samband med detta förespråkar de en-till-enintervention som kan utveckla elevers läsinlärning. Härmed lyfter Taube et al. (2015) vikten av individanpassning. Deras slutsats är att pedagogiska insatser som används i samband med fonologi har positiva effekter på läsinlärning hos elever i de yngre årskurserna (Taube et al., 2015).
Fonologisk medvetenhet som tillvägagångssätt och i relation till elevers
läsinlärning och läsförståelse
I en studie av Liberman och Shankweiler (1987) redogör de sitt resultat kring arbete med fonologisk medvetenhet. Syftet med Liberman och Shankweilers (1987) studie är att ta reda på hur fonologisk medvetenhet kan stödja elever i deras läs-och skrivinlärning. Liberman och Shankweiler (1987) baserar sin studie på tidigare forskning men även egna observationer av elever i yngre åldrar. Liberman och Shankweilers (1987) forskning och observationer har pågått som insamling av material till sin studie under en tolvårsperiod. De beskriver att elever inte alltid behöver förstå uppbyggnaden av ord för att kunna samtala, eftersom detta kommer automatiskt i utövandet (Liberman & Shankweiler, 1987). Däremot när språket ska
omvandlas till skrift eller läsas behöver elever kunskaper om hur bokstäver formas och deras utseende, samt en fonologisk medvetenhet om hur bokstäver och ord
låter. Liberman och Shankweiler (1987) menar att problemet oftast är att den mentala strukturen hos elever, som lagrar information, inte har den fonologiska medvetenheten för specifika ord i ordförrådet. Detta återkommer Liberman och Shankweiler (1987) till vid flertal tillfällen där de belyser att den fonologiska medvetenheten hänger ihop med
korttidsarbetsminnet. De menar att elever som inte kommer ihåg ordföljder har ett bristande fonetiskt arbetsminne, vilket begränsar tillgången av ord- och meningsuppbyggnader som påverkar läsförståelsen (Liberman & Shankweiler, 1987).
Liberman och Shankweiler (1987) lyfter genomgående elever med läs- och skrivsvårigheter. De svårigheter som uppstått för elever är enligt forskarna att namnge föremål och formulera meningar. Däremot kan bristande fonologisk medvetenhet uppdagas även vid tal. Elever kan då ha svårigheter att finna lämpliga ord vid benämningar av föremål men också när de ska återberätta texter de läst. Då elever kan benämna föremål fel kan också deras återberättande av texter bli inkorrekta. Detta kopplar Liberman och Shankweiler (1987) till att elever med bristande fonologisk medvetenhet då också har en bristande läsförståelse. Vidare
beskriver Liberman och Shankweiler (1987) att fonologiska strukturer och instruktioner har fördelaktiga effekter vid läsförståelse. De beskriver dock att de vet relativt lite om rollen av instruktioner i utvecklandet och behållandet av fonologiska korttidsarbetsminnet som enligt forskarna behövs för meningsförståelse. Deras resultat är att de egenskaper som ligger till
grund för fonologisk bearbetning och medvetenhet skiljer sig från person till person (Liberman & Shankweiler, 1987).
I likhet med Liberman och Shankweiler (1987) trycker Kozminsky och Kozminsky (1995) på elevers läsförståelse. Kozminsky och Kozminsky (1995) har genomfört en longitudinell studie i Israel och har följt samma träningsprogram som Lundberg et al. (1988) som nämnts tidigare i denna studie vid rubriken Forskning inom området. Kozminsky och Kozminsky (1995) följde elevers fonologiska medvetenhet från förskoleklass till tredje klass.
Syftet med Kozminsky och Kozminskys (1995) longitudinella studie var att upptäcka
sambandet mellan fonologisk medvetenhet och läsförståelse. I studien deltog totalt 70 elever från två olika förskoleklasser. Dessa klasser slogs sedan samman vid skolstarten i årskurs ett på en större skola. Kozminsky och Kozminsky (1995) delade in förskoleklasserna i två grupper - en experimentgrupp där intensivträning i fonologisk medvetenhet pågick under en åttamånadersperiod och en kontrollgrupp där intensivträning ej pågick men arbetet skedde i enlighet med Israels läroplan. Den fonologiska medvetenheten mättes vid tre tillfällen - innan intensivträningen påbörjades, i slutet av förskoleklass och i slutet av årskurs ett. Dessa
mätningar presenteras med korrelationer och har därefter utvärderats
av Kozminsky och Kozminsky (1995) om elevers läsförståelse i årskurs ett och tre, enligt de två grupperingarna. Däremot framgår inte vilken typ av frågor som ställts till eleverna eller om eleverna fått samma frågor eller om de läst samma text.
Kozminsky och Kozminskys (1995) resultat presenteras i två delar. I den första delen jämför Kozminsky och Kozminsky (1995) gruppernas läsförståelseförmågor och deras fonologiska medvetenhet och i den andra delen redogörs hur elever arbetat med fonologiska uppgifter (s.192). Kozminsky och Kozminsky (1995) redogör att det finns skillnader mellan elevgruppernas fonologiska kunskaper i slutet av förskoleklassens läsår. Även
fonologiska uppgifterna, men att experimentgruppen har en tydligare ökning i sitt resultat. Kozminsky och Kozminskys (1995) slutsats är att intensivträning av fonologisk medvetenhet i förskoleklass ger positiva effekter för läsförståelse ända upp till årskurs tre.
Olofsson och Niedersøe (1997) har gjort en longitudinell studie inom området fonologisk medvetenhet där de observerat och gjort kvantitativa mätningar utifrån elevers resultat vid undersökningar. Syftet med deras studie är att lyfta sambandet mellan språkförmåga och fonologiska färdigheter i yngre åldrar kopplat till läsutveckling i årskurs tre. Studien är gjord i Danmark vid flera olika skolor. Elever i förskola, förskoleklass upp till årskurs tre har
studerats och utvärderats. Olofsson
och Niedersøe (1997) lyfter Kozminsky och Kozminsky (1995) och menar att deras resultat är av betydelse för fonologiskt arbete. De menar att föregående studie ligger till grund som en vägledning hur skolans verksamhet kan se ut.
I sitt metodavsnitt beskriver Olofsson och Niedersøe (1997) att sex mätningar har gjorts under den longitudinella perioden, varav en när barnen var tre år. Därefter beskriver Olofsson och Niedersøe (1997) fem undersökningar som gjorts i förskoleklass och upp till årskurs tre.
Vid sex års ålder undersökte Olofsson och Niedersøe (1997) elevernas arbetsminne i samband med fonologisk medvetenhet vid två tillfällen - vid skolstart och i slutet av läsåret. Vid dessa tillfällena genomförde eleverna samma uppgift och resultaten redogörs i korrelationer. Olofsson och Niedersøes (1997) resultat är att språklig medvetenhet i slutet av förskolan bidrar till tidig språkutveckling vilket visar på ett samband med läsinlärning upp till årskurs tre. De, liksom Liberman och Shankweiler (1987) menar också att elevers språkutveckling har ett samband med arbetsminnet. Däremot menar Olofsson och Niedersøe (1997) att det kvarstår en del forskning innan de kan se samband mellan fonologisk medvetenhet och läsinlärning.
Positiva effekter med mindre träningsmängd
Kjeldsen, Niemi och Olofsson (2003) gjorde en longitudinell kvantitativ studie med delar av Lundberg et als. (1988) träningsprogram. Studiens syfte var att utreda påverkan på den fonologiska medvetenheten med en mindre träningsmängd än vad Lundberg et al. (1988) förespråkar (Kjeldsen et al., 2003). I studien ingick totalt 209 elever, varav alla pratade svenska flytande. 108 elever placerades i nio olika experimentgrupper och de övriga i kontrollgrupper. Alla eleverna kom från samma geografiska område på Åland.
Enligt Kjeldsen et al. (2003) gjordes detta urval för att säkerställa att alla elever hade samma socioekonomiska förutsättningar. Av de nio experimentgrupperna genomgick elever i två grupper träningsprogrammet tre dagar i veckan i motsats till de resterande sju grupperna som tränade varje dag, vilket är 40 procent mindre än vad Lundberg et al. (1988) förespråkar. Enligt Kjeldsen et als. (2003) resultat uppnådde samtliga elever en ökande läsförmåga, även de som genomförde träningsprogrammet i mindre mängd. Kjeldsen et al. (2003) belyser att det finns förslag på att träning inom fonologisk medvetenhet måste vara strikt systematisk men de fann även i sitt resultat att det fanns skillnader inom grupperna bland mellan de olika eleverna. Deras resultat visar på positiv inverkan för elevers läsförståelse kopplat till den struktur och planering som Lundberg et al. (1988) använde sig av, med en viss justering. Denna ökande förmåga gällde för både elever med och utan svårigheter och bibehölls upp till årskurs två.
Syftet med Torgesen och Davis (1996) studie var för forskarna att skapa sig en förståelse för hur inlärning kan skilja sig mellan olika individer. För att skapa denna förståelse studerade de effekterna av ett tolvveckors träningsprogram inom fonologisk medvetenhet. I studien
undersöktes 100 elever som valdes ut från två lågstadieskolor i USA. Utav dessa elever genomförde 60 elever träningsprogrammet och 40 elever placerades i en kontrollgrupp där träningsprogrammet ej genomfördes. Innan träningsperioden påbörjades genomfördes tester av elevernas fonologiska medvetenhet. Därefter utvärderades elevernas utveckling i
genom fonologisk medvetenhet kan antalet yngre elever med läsproblem minska. De menar även att resultatet kan kopplas till individernas sociala och socioekonomiska bakgrund.
Är någon didaktisk metod bättre än de andra?
I Libergs (1990) avhandling beskriver hon olika tillvägagångssätt och didaktiska metoder inom läs- och skrivinlärning, exempelvis fonologi och fonologisk medvetenhet. Libergs (1990) syfte är att skapa en tydligare förståelse för vad läsande och skrivande verkligen är. I ett avsnitt diskuterar hon den fonologiska ljudningsmetoden mot den så kallade
helordsmetoden. Den fonetiska ljudningsmetoden består av bokstävers olika ljud som sammansätts till ord medan helordsmetoden är enheter som elever ska behärska. Vid
utövandet av fonetiska metoder behöver lärare använda grammatiken i språket på ett korrekt sätt, medan i helordsmetoden är grammatikens korrekthet enligt Liberg (1990) inte
nödvändig. Liberg (1990) granskar sina tidigare avhandlingar och studier samt annan forskning. Hon använder också olika tester där hon undersökt elevers kunskaper inom fonologi och fonologisk medvetenhet. Testerna genomfördes under en fyraårsperiod när elever var mellan åldrarna tre och sju år. I undersökningarna fokuserar Liberg (1990) på grammatiska test, detta för att se hur elever behärskar grammatiken. När Liberg (1990) beskriver att elever i förskoleklass till årskurs tre behärskar grammatik menar hon att elever har en förståelse för meningsuppbyggnader och kontext i samtal och texter.
Resultatet i Libergs avhandling (1990) är att elever behöver behärska grammatiken för att bli fonologiskt medvetna och genom detta utveckla sin läsinlärning. Hon hävdar att grammatiken är en grund i språkanvändning oavsett åldrar. Elever behöver ha en förståelse för
grammatiken för att skapa förståelse vid läsinlärning. Vidare belyser Liberg (1990) att de elever som inte är fonologiskt medvetna kan bli elever som gissar sig fram när de läser eller att de “läser” icke existerande ord. Liberg (1990) menar vidare att arbete med traditionella läs- och skrivinlärningsmetoder, exempelvis de rörande fonologisk medvetenhet och
ljudningsmetoden, kan motverka flexibiliteten när andra läsinlärningsmetoder krävs. Genom detta blir elever inte flexibla i sitt lärande och kan få svårigheter i sin
läsinlärningsprogression (Liberg, 1990). Hennes slutsats är att undervisning bör ske med varierade inlärningsmetoder och lässtrategier utefter varje elevs individuella
behov. Liberg (1990) belyser att elever ska inkluderas i undervisningen för att skapa ett eget intresse för läsning, vilket enligt henne leder till ökat läsande. Liberg (1990) hävdar att så länge lärare arbetar med samma läs- och skrivinlärningsmetoder för elever med olika förutsättningar och förkunskaper så kommer läs- och skrivinlärningssvårigheter att förekomma.
Diskussion
Syftet med litteraturstudien är att undersöka forskning om hur elever kan arbeta med fonologisk medvetenhet samt hur de påverkas i sin läsinlärning med hjälp av denna ljudningsmetod. De vetenskapliga artiklars och avhandlingars resultat
som analyserats diskuteras mot varandra utifrån olika kategorier (bilaga 1).
Dessa kategorier har tematiserats ytterligare och beskrivs tidigare i metoddiskussionen samt ligger som bilaga 2. Forskares resultat diskuteras med stöd av litteratur samt egna
reflektioner. Diskussionskategorier är: didaktisk metod kontra struktur samt individperspektiv kontra grupperspektiv. Genom att belysa forskning om fonologisk medvetenhet och dess betydelse inom språkundervisning kommer litteraturstudiens frågeställning att besvaras: Hur kan fonologisk medvetenhet stödja elever i deras läsinlärningsprogression i yngre åldrar?
Delade meningar om vad som är att förespråka – didaktisk metod eller
struktur i undervisning
Det finns delade meningar mellan de olika forskarna om vad som är att förespråka – att arbeta utifrån en didaktisk metod eller struktur vid undervisning. Lundberg et al. (1988) lyfter i sin studie enbart fonologisk medvetenhet som didaktisk metod vid läsinlärning i sitt
träningsprogram. Gemensamt menar forskarna att instruktioner är av stor vikt vid träning av denna didaktiska metod (Lundberg et al., 1988). Samma träningsprogram följde Kozminsky och Kozminsky (1995) men i ett annat land med ett annat språk än Lundberg et al. (1988). De menar, liksom Lundberg et al. (1988), att träningsprogram inom fonologisk medvetenhet är
gör. Olofsson och Niedersøe (1997) har även de arbetat efter ett träningsprogram, i likhet med Lundberg et al. (1988) samt Kozminsky och Kozminsky (1995).
I likhet med föregående forskare har även Kjeldsen et al. (2003) utgått från ett
träningsprogram inom fonologisk medvetenhet som didaktisk metod. Kjeldsen et al. (2003) har använt samma träningsprogram som Lundberg et al. (1988) men i en mindre uträckning. Deras resultat pekar på att träningsprogrammet kan genomföras under en kortare period än den Lundberg et al. (1988) förespråkar. Däremot menar även Kjeldsen et al. (2003) att explicita instruktioner är av stor vikt för att elever ska utvecklas i sin
läsinlärningsprogression. Detta redogör även Lundberg et al. (1988) i sitt resultat i samband med förespråkande av fonologisk medvetenhet som didaktisk metod. Även Liberman och Shankweiler (1987) förespråkar träningsprogram vid utvecklande av fonologisk medvetenhet. I sitt resultat beskriver Liberman och Shankweiler (1987) att de ser fördelar med struktur och instruktioner för positiva effekter av läsinlärning hos elever. Däremot beskriver forskarna att de har få kunskaper om rollen av instruktioner i samband med det fonologiska
korttidsarbetsminnet trots deras förespråkande (Liberman & Shankweiler, 1987). Även
Alatalo (2011) menar att fördelar finns med instruktioner och struktur vid sin undervisning för att öka elevers språkliga medvetenhet, oavsett didaktisk metod. Alatalo (2011) menar att arbete med fonologi kräver explicita instruktioner och strukturer som stöttar elever i deras fonologiska medvetenhet. Hon lyfter även lärares kunskaper kring didaktiska metoder de använder sig av för att skapa utrymme för elever att utvecklas språkligt. Enligt de lärarenkäter och intervjuer Alatalo (2011) gjort av lärare visar hennes resultat att ett samarbete mellan lärare i de olika årskurserna för att öka elevers fonologiska medvetenhet är att förespråka. Vi menar att reflektioner är av vikt i lärares vardag för utvecklande av sin yrkesprofession. Om lärare inte reflekterar över sina kunskaper och sin undervisning är risken stor att den språkliga och fonologiska medvetenheten uteblir hos eleverna i deras läsinlärning (Alatalo, 2011).
Den forskare som skiljer sig åt från övriga är Liberg (1990) som menar att den didaktiska metoden inte har störst betydelse i undervisningen. Däremot menar hon att strukturen i undervisningen är av vikt, oavsett didaktisk metod. Hon har iakttagit att grammatiken är av stor vikt i samband med fonologisk medvetenhet som didaktisk metod men också vid
helordsmetoden. Hon belyser vikten av struktur i undervisning för positiva effekter på elevers språkinlärning och läsinlärningsprogression (Liberg, 1990). Även Westlund (2014) och läroplanen (Skolverket, 2019) lyfter att fonologi och fonologisk medvetenhet kan vara en del av läsinlärningsprocessen men att det finns flera didaktiska metoder vid läsinlärning,
exempelvis helordsmetoden.
Att se elever som individ eller tillhörande en grupp
Ett annat tema som skiljer de olika forskarnas tillvägagångssätt åt är huruvida de ser till elever som individ och elever som helhet i grupper (bilaga 2). Forskarnas tillvägagångssätt påverkar utfallet av deras olika resultat.
I flera vetenskapliga artiklar och avhandlingar behandlas elever sett ur ett grupperspektiv. Det vill säga elever som helhet och inte som individer med olika behov av stöttning. Olofsson och Niedersøe (1997) kritiserar Lundberg et als. (1988) samt Kozminsky och Kozminskys (1995) syn på individer. De menar att Lundberg et als. (1988) samt Kozminsky och Kozminskys (1995) resultat är av en betydande roll för arbetet med den fonologiska medvetenheten även om de inte redovisat några individuella skillnader i sitt resultat. Olofsson och Niedersøe (1997) kritiserar andra forskare för att de inte redovisar individuella skillnader i sina resultat. Vi finner det därför intressant att inte heller Olofsson och Niedersøe (1997) redogör
individperspektivet tydligare i sin studie. Liberman och Shankweiler (1987) redogör sitt resultat inom fonologisk medvetenhet med elevgrupper. Däremot
beskriver Liberman och Shankweiler (1987) sin slutsats utifrån reflektioner om att fonologisk medvetenhet skiljer sig från person till person. Vi finner det intresseväckande att forskare i de flesta studierna utgått från ett grupperspektiv men deras reflektioner mynnar ut i ett
individperspektiv. Vi menar att dessa två perspektiv kan komplettera varandra genom att lärare kan se påverkan på elever när de observeras vid gruppuppgifter eller uppgifter
Till skillnad från föregående forskare utgår Torgesen och Davis (1996) från ett
individperspektiv i sin studie. Deras resultat presenteras även det utifrån ett individperspektiv då de menar att det är av vikt att skapa en förståelse för hur individer kan skilja sig åt vid sin läsinlärning (Torgesen & Davis, 1996). De har genomfört individuella mätningar av samtliga deltagande elever i sin studie, istället för ett resultat baserat på elever som en helhet (Torgesen & Davis, 1996). Kjeldsen et als. (2003) resultat belyser också utveckling på individnivå och således kan både Torgesen och Davis (1996) samt Kjeldsen et al. (2003) kopplas till
undervisningen enligt de svenska styrdokumenten (Skolverket, 2019). Även
Liberg (1990) lyfter att det är viktigt att se till individen vid läsinlärning. I hennes slutsats redogör hon vikten av att individanpassa undervisningen efter elevers olika behov. Liberg (1990) menar att inlärningsmetoderna och lässtrategierna bör variera för att elever ska inkluderas i undervisningen. Skolverket (2019) beskriver att undervisning ska anpassas efter varje elevs behov och förutsättningar samt tidigare livserfarenheter.
Slutdiskussion och slutsats
Det finns lite svensk forskning inom området fonologisk medvetenhet och den forskning som finns behandlar inte de årskurser vi riktat in oss på för att besvara vårt syfte och
frågeställning. Den svenska forskningen vi har analyserat baserades dels nästan helt på egen tidigare forskning (Lundberg et al., 1988) eller på forskning där specialpedagogiken haft en betydande roll (Liberg, 1990). Däremot riktar sig Alatalos (2011) studie till den svenska skolan. Hennes forskning baseras på lärares arbete med elever och fonologisk medvetenhet samt hur deras kunskaper i fonologisk medvetenhet kan, enligt lärarna, påverka elevers läsprogression (Alatalo, 2011).
Genom kritiska granskningar besvarar vi litteraturstudiens frågeställning som är hur
fonologisk medvetenhet kan stödja elever i deras läsinlärningsprogression i yngre åldrar, detta gör vi utifrån våra slutsatser. Litteraturstudiens slutsatser är att det inte spelar någon roll vilken didaktisk metod som används. Detta då forskarnas resultat visar på att lärare ska ha kunskaper kring didaktiska metoder och vara strukturerad i sitt arbete med elever. Utifrån resultatanalys och diskussion kan vi även dra slutsatsen att fonologisk medvetenhet är att förespråka för elever som har svårigheter vid läs- och skrivinlärning. Vi menar att det finns
stöd för den fonologiska medvetenhetens påverkan vid elevers läsinlärning men att det är av vikt att lärare ser elever som individer med olika behov och förutsättningar, vilket styrks av de styrdokument vi har i Sverige idag (Skolverket, 2019).
Implikationer inför Examensarbete II
Under litteraturstudiens gång har vi upptäckt att våra erfarenheter inom läsinlärning skiljer sig åt. Vid den verksamhetsförlagda utbildningen har vi stött på olika arbetssätt att undervisa elever i läsinlärning. Dels genom helordsmetoden och dels genom ljudningsmetoden. De skolorna vars verksamhet vi tagit del av har en bestämd didaktisk metod att förhålla sig till, oberoende elevers behov och tidigare livserfarenheter.
Problemområde och problemformulering
Ett problem som kan uppstå är om lärarstudenter inte ges möjlighet att möta flera didaktiska metoder under sin verksamhetsförlagda utbildning. Detta kan skapa problem eftersom det för det första är svårt att ha kännedom om att det finns olika didaktiska metoder. För det andra blir det då svårt att skapa förståelse för vad de olika didaktiska metoderna innebär samt hur de fungerar. Detta styrker Alatalo (2011) som menar att lärarstudenter behöver lära sig vad fonologisk medvetenhet innefattar och vilka didaktiska metoder lärarstudenter senare kan använda sig av för att åskådliggöra detta. Som lärarstudent hade det varit önskvärt att få mer kunskap i utbildningen vad fonologisk medvetenhet är och hur detta kan urskiljas hos elever. Likväl att få djupare kunskap inom helordsmetoden.
Det råder delade meningar huruvida ljudningsmetoden, helordsmetoden eller en kombination av de båda didaktiska metoderna är att föredra vid elevers läsinlärning i
en kombination av dem krävs för att uppnå tydligare framsteg vid utvecklande av elevers läsinlärning. Vår problemformulering är således: Hur påverkas elever i sin läsinlärning av den didaktiska metoden som appliceras i svenskundervisningen?
Insamlingsmetod och urval
Inför kommande studie kommer olika insamlingsmetoder att användas. Dels kommer den tidigare insamlad forskning om fonologisk medvetenhet, som ingår i ljudningsmetoden, att användas. Även insamling av ny forskning om helordsmetoden kommer användas. Men även insamling genom olika undersökningar från olika skolor i Halmstad
kommun. Kvantitativa metodansatser kommer användas genom enkäter som kommer att skickas ut till verksamma lågstadielärare i Halmstads kommun via mail alternativt
intranätet. Ett aktivt urval är att använda samma kommun som där den verksamhetsförlagda utbildningen genomförs. Koncentrationen av studien till en kommun grundas i att få ett smalare område att undersöka som även är relevant för våran utbildning. Förhoppningarna är att en kortare observationsstudie genomförs under en period på fem veckor på de två
övningsskolorna.
Teoretiskt ramverk och metodansats
Vår metodansats är dels kvantitativ och dels kvalitativ då vi bland annat kommer sammanställa enkäter och observationer. Det teoretiska ramverket är elevers
läskunskaper som delas i två perspektiv – ljudningsmetoden och helordsmetoden. De begrepp studien kommer behandla är läsinlärning, läsförståelse, läsförmåga och progression.
Referenser
Alatalo, T. (2011). Skicklig läs-och skrivundervisning i åk 1–3: Om lärares möjligheter och
hinder. Hämtad 20200402
från http://du.divaportal.org/smash/get/diva2:523443/FULLTEXT01.pdf
Borstrøm, I., Petersen, D.K. & Elbro, C. (1999). Hvordan kommer børn bedst i gang med at
læse? En undersøgelse af læsebogens betydning for den første læseudvikling.
Center for læseudvikling. Københavns Universitet.
Eriksson-Barajas, K., Forsberg, C. & Wengström, Y. (2017). Systematiska litteraturstudier i
utbildningsvetenskap: Vägledning vid examensarbeten och vetenskapliga artiklar. Stockholm: Natur & kultur.
Huang, L-Y. (2014). Learning to Read with the Whole Language Approach: The Teacher’s
View. English Language Teaching, volym 7 (nr 5), s. 71-77. Doi:
10.5539/elt.v7n5p71. Hämtad 20200520 från https://files.eric.ed.gov/fulltext/EJ1075738.pdf
* Kjeldsen, A.-C., Niemi, P. & Olofsson, Å. (2003). Training phonological awareness in
kindergarten level children: consistency is more important than quantity. Hämtad 20200424
från: https://doi.org/10.1016/S09594752(02)00009-9
* Kozminsky, L. & Kozminsky, E. (1995). The effects of early phonological awareness on
reading success. Learning and Instruction (december 1995), 187–
201. Doi: 10.1016/0959-4752(95)00004-
M. Hämtad 20200429 från: https://www.sciencedirect.com/science/article/pii /095947529500004M
* Liberg, C. (1990). Learning to read and write. Akademisk avhandling, Uppsala universitet, Uppsala, ISBN 91-630-0197-7. Hämtad
20200416 från: http://uu.diva-
and Behavioral Disabillities. Suppl 2 (203–224). ISBN:
0-89232-8363. Hämtad 20200415 från https://www.researchgate.net/publication/239039 3
38_Phonology_and_the_Problems_of_Learning_To_Read_and_Write
Lundberg, I., Frost, J. & Peterson, O. (1988). Effects of an extensive program for
stimulating phonological awareness in preschool children. Reading
Research Quarterly 23, s. 263–284. Hämtad 20200409 från https://wwwjstor- org.ezproxy.bib.hh.se/stable/748042?seq=1#metadata_info_tab_contents
Lundberg, I. & Herrlin, K. (2015). God läsutveckling: Kartläggning och övningar. Stockholm: Natur och kultur.
Nilholm, C. (2017). SMART. Ett sätt att genomföra forskningsöversikter. Lund: Studentlitteratur.
* Olofsson, Å. & Niedersøe, J. (1997). Samband mellan tidig språkutveckling, fonologisk
medvetenhet i förskolan och läsproblem i skolan. Socialmedicinsk tidskrift, volym 1997 (nr
1), s. 14–18.
PISA. (2018). PISA 2018 Insights and Interpretations (2018). Hämtad 20200512
från https://www.oecd.org/pisa/PISA%202018%20Insights%20and%20Inter pretations%20FINAL%20PDF.pdf
Skolverket. (2019). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen, fritidshemmet 2011 (rev.
2019). Stockholm: Skolverket.
Skolverket. (2020). Betydelsen av att förstå språkets ljudsystem. Hämtad 20200415
från https://www.skolverket.se/skolutveckling/forskning-ochutvarderingar/forskning/betydelsen-av-att-forsta-sprakets-ljudsystem
* Taube, K., Fredriksson, U. & Olofsson, Å. (2015). Kunskapsöversikt om läs- och
skrivundervisning för yngre elever. (ISBN 978-91-7307-267-0). Stockholm:
Vetenskapsrådet. Hämtad 20200427
från http://su.divaportal.org/smash/get/diva2:813027/FULLTEXT01.pdf * Torgesen, J.K. & Davis, C. (1996).
The individual difference variables that predict response to traning in phonol ogical awareness. Journal of experimental child psychology, volym 63 (nr 1),
s. 1–21. Doi: 10.1006/jecp.1996.0040. Hämtad 20200429
från https://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S0022096596900405
Troia, G.A. (1999). Phonological awareness intervention research:
a critical review of the expiremental methodology. Reading
research quarterly, volym 34 (nr 1), s. 28–
52. Hämtad 20200416 från https://www.jstor.org/stable/748268
Westlund, B. (2014). Att undervisa i läsförståelse: Strategier och studieteknik (2., uppdaterade utg.). Stockholm: Natur och kultur.
Wolff, U. (2018). Fonologisk medvetenhet. Stockholm: Skolverket. Hämtad 20200427 från https://larportalen.skolverket.se/LarportalenAPI/apiv2/document/name/ P03WCPLAR086061
Bilaga 1
Bilaga 2
Besöksadress: Kristian IV:s väg 3 Postadress: Box 823, 301 18 Halmstad Telefon: 035-16 71 00
E-mail: registrator@hh.se
Michaela Mellberg Sara Svensson
