Tidig sådd minskar N-utlakningen

(1)

20 Svensk Frötidning 4/15

Tidig sådd minskar

N-utlakningen

F

lytgödselspridning före sådd av höstraps rekom menderas då det är en av få grödor som kan ta upp stora mängder kväve under hösten och därmed minska risken för utlakning. Ett större kväveupp tag under hösten innebär också ett lägre kvävebehov på våren. N-utlakning efter såtid Vi har i tidigare studier visat att Nutlakningen inte ökat när höst raps – sådd vid normal tidpunkt – gödslats med 30 eller 60 kilo

Efter ﬂ ytgödselspridning minskade Nutlak ningen med drygt 50 procent när höst rapsen etablerades tidigt jämfört med 3 veckor senare. Det visar 2 års SLUförsök i Väster götland. Också ur miljösynpunkt är alltså en tidig etablering att rekommendera.

Text och foto: Lena Engström, Inst. för mark och miljö, SLU Skara

mineralgödselN per hektar vid sådd. I dessa försök var Nupptaget på hösten, 47 och 75 kilo N per hektar, och tillräckligt för att inte mängden kväve i marken på sen hösten och utlakningen skulle öka.

Risken fi nns dock att om man sår sent och hösten blir kort, så hinner grödan inte ta upp allt kväve som fi nns i marken och det förloras genom utlakning. För att undersöka hur kväveutlakning en påverkas av tidig och sen sådd eft er spridning av fl ytgödsel och mineralgödsel utfördes två försök i höst raps 2012/13 och 2013/14 på en lerig sandjord på Götala, SLUs för söksgård utanför Skara i Västergöt land. Se faktaruta för försöksplan och metodik.

Lika stort N-upptag på senhöst Det fanns en tendens att den sent sådda höstrapsen hade något lägre Nupptag än den tidigt sådda i leden med nötfl ytgödsel, även om

större skillnader hade förväntats. Dock fanns inget av åren några sta tistiskt säkra skillnader i Nupptag på senhösten mellan såtidpunk terna eller om höstrapsen gödslats med fl ytgödsel eller mineralgödsel (fi gur 1). Orsaken var en lång och gynnsam höst 2012 där den sent sådda höstrapsen växte ikapp den tidigt sådda så att det inte fanns några större skillnader i kväveupp tag på senhösten. Eft er den tidiga sådden 2013 blev det väldigt torrt ända fram till att regn kom vid den sena såtiden. Det innebar att den sent sådda rapsen även hösten 2013 växte ikapp och inga större skillnader fanns i kväveupptaget mellan leden. Inga statistiska skördeskillnader fanns heller mel lan tidig och sen sådd. På grund av torrperioder i juni och juli dessa år var vatten en skördebegränsade faktor som troligen bidrog till att sudda ut eventuella skillnader i skördepotential mellan såtiderna.

80 cm djup. Tobias

Carlsson tar ut pro ver av markvätska från sugceller på 80 cm djup i markprofi len på Götala i april 2013. I markvätskan mäts innehållet av nitratkväve.

(2)

N-utlakning ner 50 % Resultaten visade att det inte fanns några statistiska skillnader i Nutlakning mellan ogödslad och gödslad tidigt sådd höstraps (mineralgödsel eller fl ytgödsel), i medeltal för de båda åren (fi gur 2). Däremot ökade utlakningen kraft igt båda åren (37–45 kilo N per hektar) eft er sent sådd höstraps jämfört med tidigt sådd, oavsett om gödsling gjordes med mineralgödsel vid sådd eller med fl ytgödsel tre veckor tidigare.

Fördröjning med ﬂ ytgödsel Nitratkoncentrationerna i marken var generellt högre eft er sen sådd än tidig sådd båda åren (fi gur 3). Första året 2012/2013 när fl ytgöd selgivan var lägre (60 kg total N/ha) var nitratkoncentrationen

lika stor eller lägre än eft er mineral gödsel vid provtagningstillfällena. Andra året när fl ytgödselgivan var större (100 kg total N/ha) och mer jämförbar med minergödselgivan på 60 kg N/ha, kunde man se att nitratkoncentrationerna var högre eft er mineralgödsel än eft er fl ytgöd sel den 20 december. Men senare, den 12 februari, var det tvärtom högre koncentrationer eft er fl ytgöd sel. Förklaringen är att nitratN i mineralgödseln (Axan) snabbt kan transporteras ner i markprofi len medan det tar längre tid innan ammoniumN i fl ytgödseln blivit nitrat och då börjar röra sig ner i markprofi len.

Mineralgödselkvävet vid sen sådd orsakade också de absolut högsta nitratkoncentrationerna i marken det första året den 20 sep

Försöksplan och utförande

Förfrukten i de SLF-fi nansierade försöken var båda åren en träda efter en 2-årig blandvall. Vallen spru-tades med glyfosat i juli och plöjdes efter att fl yt-gödsel spridit vid första såtiden. Nötfl ytyt-gödsel i led C och E spreds 30 juli både inför den tidiga sådden (1 aug) och inför den sena sådden (20 aug). Tanken med att så tre veckor efter spridning av fl ytgödsel, i ledet med sen sådd, var att åskådliggöra vad som kan hända om det t.ex. blir dåligt väder efter en tidig spridning eller man av annan anledning inte kan så förrän tre veckor senare. För att renodlat studera effekten av såtid fanns även led med tidig och sen sådd där mineralgödselkväve spreds vid respektive såtid – led B och D. Höstrapsen gödslades med 100 kg N/ha på våren (Axan). Nitratkoncentrationen i markvätskan mättes regelbundet genom att prov togs från s.k. sugceller som fanns på 80 cm djup i marken. För att beräkna kväveutlakningen användes avrinningen från ett närliggande utlakningsförsök med liknande jordart (Fotegården). Årsavrinningen, 1 juli-30 juni, var normal (190 mm) 2012/2013 och som störst i perioden september–januari. Årsavrin-ningen 2013/2014 var låg (120 mm) och som störst i perioden december–februari.

Led Gödsling höst 2012 och 2013 Sådd

A. 0 N 1 augusti

B. 60 N Axan, vid sådd 1 augusti C. 60/100* totN nötflyt, 30 juli 1 augusti D. 60 N Axan, vid sådd 20 augusti E. 60/100* totN nötflyt, 30 juli 20 august

* 60 kg tot-N/ha hösten 2012 och 100 kg tot-N/ha hösten 2013.

tember och det andra året den 27 november, ca en månad eft er att av rinningen började.

Tidig sådd gynnar N-upptag Resultaten visar att man mins kade utlakningen med 52 procent

Små skillnader i N-upptag på senhösten

Figur 1. Kvävupptag i

höstraps på senhösten 2012 t.v. och 2013 t.h. i ogödslat led (0 kg N/ha), led som gödslats med mineralgödsel (60 kg N/ha)vid tidig och sen sådd och led som göds-lats med ﬂ ytgödsel tidigt (60 eller 100 kg tot-N/ha) följt av tidig och sen sådd. Led med olika bokstav har statistiska skillnader (p<0,05).

N-utlakning minskar vid tidig sådd

Figur 2. Kväveutlakning (1 juli–30 juni) i tidigt och sent sådd höstraps efter

tidig spridning av ﬂ ytgödsel (60 eller 100 kg tot-N/ha) och mineralgödsel (60 kg N/ha) vid respektive sådatum i medeltal för två försök och år. Led med olika bokstav har statistiska skillnader (p<0,05).

»

N-up pt ag 5/ 11 20 12 (k g/ ha ) Sådd: 1 aug Sådd: 20 aug Sådd: 1 aug Sådd: 1 aug Sådd: 1 aug Sådd: 20 aug Sådd: 20 aug Sådd: 1 aug Sådd: 1 aug Sådd: 20 aug Sådd: 20 aug 70 60 50 40 30 20 10 0 30 O kg N/ha Mineralg. 60 kg N/ha vid sådd Sådd: 1 aug Sådd: 1 aug c Mineralg. 60 kg a Mineralg. 60 kg Mineralg. 60 kg a 59 62 ab ab 50 39 Nötfl ytg. 60 kg N/ha vid sådd Kv äve up pt ag 7 /1 1 2 01 3 ( kg /h a) Sådd: 1 aug Sådd: 20 aug Sådd: 1 aug Sådd: 1 aug Sådd: 20 aug Sådd: 1 aug Sådd: 20 aug 70 60 50 40 30 20 10 0 28 O kg N/ha Mineralg. 60 kg N/ha vid sådd b Mineralg. 60 kg a Mineralg. 60 kg Mineralg. 60 kg a 60 45 a a 63 58 Nötfl ytg. 100 kg N/ha vid sådd Kv äve ut la kn in g, m ed el 2 å r, ( kg /h a) Sådd: 1 aug Sådd: 20 aug Sådd: 1 aug Sådd: 1 aug Sådd: 20 aug Sådd: 1 aug Sådd: 20 aug 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 30 O kg N/ha Mineralg. 60 kg N/ha vid sådd C Mineralg. 60 kg BC Mineralg. 60 kg Mineralg. 60 kg Mineralg. 60 kg A 36 81 BC AB 39 76 Nötfl ytg. 16–100 kg N/ha vid sådd 76 81 + 45 kg/ha + 37 kg/ha

(3)

YARA_YaraMila Raps_420x140+3.indd 2 2014-05-20 16:56

genom tidig sådd och gödsling istället för att så tre veckor eft er spridning av fl ytgödsel eller att sprida mineralgödsel vid sen sådd. Vid sen sådd missgynnas höstrapsens tillväxt och kväve

Nitratkoncentration toppar efter sådd

Figur 3. Nitratkoncentrationer i markvätskan, 80 cm djup, i två försök a) 2012/2013 och b) 2013/2014 där effekten av tidigt och sent sådd höstraps

efter tidig spridning av ﬂ ytgödsel (60/100 kg tot-N/ha), mineralgödsel (60 kg N/ha) vid respektive sådatum och ogödslat led studerades.

upptag som då blir långsammare på grund av lägre temperatur samtidigt som nederbörden oft a är högre vilket bidrar till att både mineral gödselkväve och kväve mineraliserat i marken kan röra

sig ner i profi len där det inte längre är tillgängligt för grödan och kan utlakas. Vid tidig sådd är situationen den motsatta och tidig sådd är alltså att föredra ur miljösynpunkt.

•

Nitrat-N koncentration (mg/lit)

10 jul

Provtagningsdatum, 17 aug 2012–20 juni 2013

80,0 70,0 60,0 50,0 40,0 30,0 20,0 10,0 0,0 80,0

29 aug 18 okt 7 dec 26 dec 17 mars 6 maj 25 jun 14 aug 29 aug

29 aug 18 okt18 okt 7 dec7 dec 26 dec26 dec 17 mars 17 mars 6 maj6 maj 25 jun25 jun 14 aug14 aug

Nitrat-N koncentration (mg/lit)

3 okt

Provtagningsdatum, 8 nov 2013–12 maj 2014

140 120 100 80 60 40 20 0

22 nov 11 jan 2 mars 21 apr 10 jun 22 nov

22 nov 11 jan11 jan 2 mars2 mars 21 apr21 apr 10 jun10 jun

sådd 1 aug 0N sådd 1 aug min N60 sådd 1 aug fl ytg 60 N sådd 20 aug min N 60 sådd 20 aug fl ytg60N sådd 1 aug 0N sådd 1 aug min N60 sådd 1 aug fl ytg 100 N sådd 20 aug min N 60 sådd 20 aug fl ytg 100 N

(4)

YARA_YaraMila Raps_420x140+3.indd 2 2014-05-20 16:56

Slutsatser

• Samma utlakning – efter tidigt gödslad och sådd höstraps blev utlakningen lika stor som efter ogödslad höstraps, oavsett om mineralgödsel (60 N/ha) eller ﬂ ytgöd-sel (60/100 tot-N/ha) spreds vid sådd. • Ökad utlakning – efter sent sådd höstraps

ökade utlakningen, oavsett om den fått mineralgödsel vid sen sådd eller ﬂ ytgödsel 3 veckor tidigare.

• Minskad utlakning – man kan alltså minska utlakningen med ca 50 procent genom tidig sådd och gödsling istället för att så tre veckor efter spridning av ﬂ ytgödsel eller att sprida mineralgödsel vid sen sådd.

• Samma N-upptag – gödsling med mineralgödsel (60 N) eller nötﬂ ytgödsel (60/100 tot-N) vid tidig sådd hade också lika effekt på både N-upptag på sen-hösten och avkastning.

• Risk också torr höst– även år med en torr höst kan ge stor utlakning om nitrat-koncentrationerna är höga i marken och följande vinter blir mild med avrinning i december-februari.

Olika N-upptag. Närmast kameran syns led som såtts 20

augusti och i bakgrunden led som såtts 1 augusti, båda efter ﬂ ytgödsel som spreds och plöjdes ner den 30 juli.

Två såtider: Vid den 2:a såtidpunkten den 20 augusti var