Svensk Frötidning nr 1 februari 2005 14
Av Albin Gunnarson, VäxtRådgruppen
Under odlingssäsongen 2004 rik-tades stort intresse mot de fyra betningsförsök i våroljeväxter som fanns i Uppland och Västmanland. Försöken har aktualiserats i sam-band med att angreppen av jord-loppor, Phyllotreta spp. i området har varit ovanligt besvärliga un-der de senaste åren. Angreppen har resulterat i att en stor andel av våroljeväxtarealen pyretroid-behandlas trots att utsädet är be-tat mot jordloppor med betnings-medlet Chinook FS 200 (20 ml/kg utsäde).
Objuden gäst från öst
Sommaren 2004 innebar lokalt ännu kraftigare angrepp av jord-loppor mot vad vi sett 2003 och 2002. Att angreppen av jordloppor verkligen ökar mellan åren är svårt
att med säkerhet fastslå. Däremot är det klart att det lokalt i framfö-rallt Uppland, men också i stora delar av Mälardalens kustregion,
blev mycket allvarliga angrepp 2004. En anledning till detta kan vara de ostliga vindar som drog in över regionen i början av maj och
Jordloppor kan ställa till med total förödelse i våroljeväxter visar försök 2004. På två
platser gav obetat utsäde utan pyretroidbehandling nästan samma resultat som betat
utsäde. På en annan plats blev skörden noll kilo per hektar utan betning och
pyretroid-behandling. Det understryker behovet av daglig koll i fält när man inte betar, men också
behovet av nya bekämpningströsklar.
0 500 1000 2000 2500 3000 3500
Fransåker Haknäs Brunnby Hallstaberg
Obehandlat Obetat + Decis 0,3 Betat* Betat* + Decis 0,3
Skörd kg/ha 1500
* Chinook FS 200 20 ml/kg utsäde
Stora skillnader i effekt av betning och pyretroid
I de två försöken i Uppland på Fransåker och Haknäs var utslagen stora för både betning och pyretroidbehandling. I försöken i Västmanland på Brunnby och Hallstaberg fungerade obetat utsäde nästan lika bra som betat.
i Mälardalen
15 Svensk Frötidning nr 1 februari 2005
förde med sig jordloppor och an-dra insekter från Finland och Balti-kum. På ovanligt många håll hade betning inte tillräcklig effekt utan
många lantbrukare fick komplet-tera med både en och två pyre-troidbehandlingar, i enstaka fall ännu fler.
Kombinerade led
Betningsförsök L13-1034-04 ge-nomfördes med fyra led, där både betning och pyretroidbekämpning kombinerades:
A. Obetat
B. Obetat + Decis 0,3 C. Betat
D. Betat + Decis 0,3
Betningen gjordes med Chinook FS 200, 20 ml/kg utsäde. De två försöken i Uppland såddes med 150 frön per kvadratmeter (5 kilo per hektar) medan resterande två försök i Västmanland sådde med 240 frön per kvadratmeter (9 kilo per hektar). Anledningen till att utsädesmängden inte var enhet-lig på alla försöksplatser beror på att man i Upplandsförsöken ville öka risken för ett hårdare angrepp. Fält med lågt plantantal, dåligt bruk och ojämnt bestånd, ofta i kombination med försommartorka,
Allt uppätet. I försöket på Fransåker i Uppland blev angreppen av jordloppor så kraftiga 2004 att skörden blev 0 kilo per hektar i det
obe-tade och obespruobe-tade ledet. Det understryker vikten av att kontrollera obeobe-tade fält dagligen efter sådd. Foto: Peder Waern
Obetat + Decis
Obetat
Betat + Decis
Tabell 1. Skörd kg/ha i försök med bekämpning av jordloppor i vårraps.
4 stycken SVEA-försök 2004. Behandling Frans-åker AB-län Haknäs C-län Brunn-by U-län Hallsta-berg U-län Medel ABC-län Medel U-län Obehandlat 0 200 1860 2350 100 2110 Obetat + Decis 0,3 550 530 2080 2360 540 2330 Betat* 1090 1500 1680 2450 1300 2060 Betat* + Decis 0,3 2860 2870 1940 2280 2870 2120 LSD 232 260 334 85 * Chinook FS 200 20 ml/kg utsäde
i Mälardalen
drabbas hårdare av jordloppor än fält med bra såbruk och snabb och jämn uppkomst.
Västmanland skonat
Resultaten i försöken skiljer sig av-sevärt mellan å ena sidan Uppland och å andra sidan Västmanland. I Västmanlandsförsöken var förekom-sterna av jordloppor relativt låga. Led B och D behandlades två gång-er med pyretroid. Vid gradgång-ering av planttäthet i hjärtbladsstadiet var skillnaderna små mellan obetade och betade led, ca 195 plantor per kvadratmeter i obetade mot ca 225 plantor per kvadratmeter i betade led (tabell 2). Däremot var andelen angripen bladyta ca 9 procentenhe-ter högre i de båda obetade leden. Skördemässigt fanns inga statistiskt säkerställda skillnader mellan obe-tat och obehandlat utsäde jämfört med betat utsäde i försöken i Väst-manland.
Uppland härjat
I Uppland var bilden en helt an-nan. Båda försöken var extremt ut-satta för loppornas angrepp. Man hade mycket svårt att avgöra när den första bekämpningen skulle sättas in. Det berodde på att man aldrig såg några plantor att spruta på. Jordlopporna angrep nämligen plantorna tidigt och så våldsamt att plantorna i många fall dog inn-an de nådde upp ovinn-an mark. Led B och D behandlades med en py-retroid totalt två gånger på Hak-näs och tre gånger på nio dagar på Fransåker.
Vid graderingen av plantantalet i hjärtbladstadiet fanns i medeltal i de båda försöken i Uppland bara 6 plantor per kvadratmeter i de obetade leden medan det fanns 113 plantor per kvadratmeter i be-tat och 152 plantor per kvadrat-meter (fullt bestånd) i det betade och sprutade ledet. Den angripna bladytan var hela 80 procent i handlat led, medan den i det obe-tade men spruobe-tade ledet sjönk till
Plantor/m2 vid
hjärtbladsstadiet
% angripen bladyta vid hjärtbladsstadiet Behandling Medel ABC-län Medel U-län Medel ABC-län Medel U-län Obehandlat 4 198 80 9,3 Obetat + Decis 0,3 8 193 43 8,9 Betat* 113 228 25 0,8 Betat* + Decis 0,3 152 219 14 0,9
Tabell 2. Plantantal och skador i försök med bekämpning av jordloppor i
vårraps. 4 stycken SVEA-försök 2004.
43 procent. I det betade ledet var 25 procent bladyta angripen och i det betade och sprutade ledet 14 procent.
Stora effekter
Skördemässigt blev skillnaderna stora i de två försöken i Uppland. I försöket på Fransåker blev skörden 0 (!) medan det på Haknäs kunde skördas 200 kilo oljeväxter per hek-tar i det obehandlade ledet (figur 1 och tabell 1). Skörden från ledet med betat utsäde blev i genomsnitt 1300 kilo per hektar för försöken i Uppland. Genom att komplettera betningen med pyretroidbehand-lingar uppnåddes en skörd på 2870 kilo per hektar. Det får anses som en bra oljeväxtskörd för området.
Ogräsen passade på
I försöken såg man att angreppen av jordloppor ledde till en förse-nad utveckling av oljeväxterna. Ogräsförekomsten är inte graderad i försöken, men på flera av plat-serna såg man tydligt hur ogräsen fick konkurrensfördelar gentemot den av jordloppor skadade grö-dan. Skadan av jordloppor, som i framförallt Västmanland kunde kompenseras av grödan, medförde också en senare mognad och en högre avrenshalt vid skörd.
Kolla dagligen
Samtidigt som Västmanlandsför-söken visar att det går att använda obetat oljeväxtutsäde vid låga an-grepp av jordloppor visar försöken i Uppland att det kan sluta i total katastrof att så obetat utsäde. Er-farenheterna från försöksserien visar att betning måste komplet-teras med pyretroidbehandling vid starka angrepp av jordloppor. Samtidigt har det framkommit hur snabba jordlopporna är på att i ex-trema situationer angripa plantor-na under markytan och orsaka en totalskada. En odling med obetat utsäde kräver således daglig kon-troll av förekomsten av jordloppa i samband med uppkomst.
Bättre betning önskas
Försöksserien har hittills visat på intressanta resultat i Mälardalen som inte överensstämmer med ti-digare försök från andra delar av landet. Vi behöver fortsätta för-söksserien några år till. På sikt måste man utveckla lämpliga be-kämpningströsklar för jordloppor i vårraps, men kanske också finna ett bättre betningsmedel. Allt för att öka odlingssäkerheten och för att underlätta en behovsanpassad bekämpning. ■
Svensk Frötidning nr 1 februari 2005 16
