SVENSKFRÖTIDNING NR6 NOVEMBER2002
12
Av: Magnus Olsson Växtodlingsrådgivare HIR-Malmöhus
Den tidiga hösten såg ut att
ge bra förutsättningar för
höstrapsetableringen.
Från-varo av nederbörd i augusti
och i början på september
har medfört att en del
raps-fält fått en ojämn etablering.
För de tveksamma fält som
inte blivit uppkörda kommer
lantbrukaren att ställas inför
frågan till våren: Skall jag
behålla rapsgrödan eller skall
den köras upp och ersättas?
Den tidiga hösten och ett stigande rapspris gjorde att många satsade på att så mycket höstraps. Torkan i augusti och september medförde att olika etableringsmetoder gav olika resultat i uppkomst. I fält med konventionell bearbetning och grov struktur fanns ingen fukt kvar. Rapsfröna hade svårt att gro, vilket gav ojämn uppkomst. Där man fått en bra såbädd fanns till-räckligt med fukt för att rapsen skulle komma igång.
Uppkörda fält
Av de tveksamma fälten har några redan körts upp i höst och ersatts av höstvete, medan de fält som varit i gråzonen eller Butisanbe-handlats står kvar för beslut i vår. Nederbörden som kom under den andra halvan av september och början på oktober medförde att raps grott i fläckarna med grov struktur. De plantor som etablerats så sent får en klart sämre övervin-tringsförmåga och det är knappast troligt att de finns kvar till våren.
Övervintring
För att övervintringen skall bli bra är det viktigt med ett bra bestånd. En gammal tumregel är de tre ”åttorna”, 8 cm lång pålrot, 8 mm rothals och minst 8 örtblad. Höstraps med denna storlek har en god chans att övervintra. För stor raps är också känslig för utvin-tring om plantan sträcker på sig och tillväxtpunkten flyttas uppåt. Kraftiga och täta bestånd har samma effekt på tillväxtpunkten, på grund av att konkurrensen ”driver” plantorna uppåt. En del fält ser väldigt kraftiga ut och är på gränsen till för täta.
Oftast för täta bestånd
Är plantorna jämnt fördelade och jämnstora, är 15 plantor/m2 till-räckligt för att ge en god skörd. I många fall har man för täta bestånd på våren, vilket medför onödig konkurrens. På våren ska man nästan kunna gå runt i fältet utan att trampa på plantor. Problemet är ofta en ojämn plant-fördelning över fältet. Fläckvis har man tillräckligt plantantal och på andra områden är det långt mellan plantorna. Ogräsförekomsten i de tunna områdena bör också tas med i beslutet. Få plantor och
Höstrapsplanta med de rätta invintrings-egenskaperna, 8-8-8 regeln.
Ojämnt etablerad höstraps
SVENSKFRÖTIDNING NR6 NOVEMBER2002 13
liten ogräsförekomst medför liten konkurrens och rapsen kan utveck-la sig bra. Rapsen har en förmåga att bilda sidoskott och kompense-rar för det tunna beståndet med förgrenade plantor.
Ta ej beslutet för tidigt
Det är viktigt att följa plantutveck-lingen på våren. Rapsplantorna har en förmåga att repa sig och komma igen. Man skall inte döma ut fältet för tidigt, där kan finnas mer liv i plantorna än vad de visar och mycket kan hända på kort tid. Ett test för att avgöra plantans form är: Dra upp en planta och försök slå en knut på roten. Spricker roten upp är där liv i plantan och den kommer att tillväxa. Kan man slå knuten utan att roten spricker kan man räkna den som död. En nack-del när huvudskottet är dött och roten slår nya sidoskott, är att mognaden blir ojämn i fältet.
Pengar satsade i grödan
En nackdel med rapsen jämfört med andra höstsådda grödor är att man redan satsat en hel del pengar i grödan och därför drar sig för att köra upp beståndet. Utsäde, göd-sel och ogräsbekämpning med Butisan har medfört att man redan
har en kostnad kring 1200-1400 kr/ha. Enligt HS produktionskalky-ler krävs en skörd på 1700 kg/ha vid ett rapspris på 2 kr/kg för att täcka alla kostnader utom arrende (ingen hänsyn tagen till förfruktsef-fekt). Att förutsäga vad ett bestånd skall ge i avkastning är svårt, bero-ende på att mycket kan hända på vägen. Ett bra bestånd kan drab-bas av sjukdomar, som vi saknar motåtgärder mot och skörden blir lägre än man trott. Ett tunt bestånd kan utveckla många sidoskott, med en högre skörd som resultat. Höst-raps är på detta sätt en nyckelfull gröda och svår att förutsäga.
Teknisk raps som uttagen areal
Om man inte vill ha stubbträda eller odla etanolvete på den uttagna arealen kan man anmäla rapsen som teknisk och då räknas den som uttagen areal. Kontrakt för teknisk raps skall vara läns-styrelsen tillhanda senaste den 31 januari 2003. Uppköpare vill gärna teckna kontrakt innan den 1 december. Är grödan anmäld som teknisk raps binder man sig till att leverera en viss mängd per hektar, beroende i vilket område man odlar. Når man inte upp till den representativa avkastningen, får man själv köpa in resterande mängd för att uppfylla kontraktet. Detta kan bli en dyr affär eftersom priset på teknisk raps ligger unge-fär 20-30 öre/kg under det vanliga rapspriset.
Höstrapsen som ”vanlig” träda
Om fältet är anmält som tekniska raps och grödan utvintrar finns möjligheten att anmäla fältet som vanlig träda. I detta fall skall man kontakta länsstyrelse och uppkö-pare för att annullera kontraktet. Eventuell överlevande raps måste putsas innan den går i blom. Rent ekonomiskt är detta det sämsta alternativet.
Här är två exempel på hur årets förutsätt-ningar påverkat höstrapsetableringen. För fältet till höger lär det bli aktuellt med någon form av komplettering till våren.
Beroende på groningstidpunkt finns en stor plantvariation inom samma fält.
Höstraps etablerad med ”Vemmerlövs-metoden”. Rapsfröet bredsprids och följs av två stubbearbetningar och vältning. Metoden kräver en högre utsädesmängd beroende på varierande sådjup. Beståndet är i tätaste laget.
– valmöjligheter till våren
SVENSKFRÖTIDNING NR6 NOVEMBER2002
14
Kompletteringssådd
Är utvintringsfläckarna små och osammanhängande är två alterna-tiv intressanta. Rör det sig om mindre områden - skicka in en ändring till länsstyrelsen där area-len minskas ner med den areal som motsvarar utvintringsfläckarna och låt fläckarna vara. Väljer man att så i fläckarna är en insådd av våroljeväxter, främst vårrybs med tanke på mognadstidpunkten det enda rationella alternativet. Rent ekonomiskt är det ingen lönsam affär, oftast får man problem med ogräs eller dålig ”tajming” i insektsbehandlingarna, vilket medför att skörden inte kommer upp i en tillfredsställande nivå. Hela fältet ser grönt ut och man uppfyller kraven för arealersätt-ning och ”god lantbrukarsed”.
Om hela fältet behöver ersättas
Rör det sig om hela fältet eller större sammanhängande områden kan man gå lite olika vägar. Först får man ta ställning till om fältet är behandlat med Butisan på hösten. Har man behandlat senare än augusti eller har en lättare jord bör man undvika havre och korn till våren. Havre är känsligare än korn. Om behandling skett på lerjord i normal tid räcker en normal jord-bearbetning för att stråsäden skall trivas. Har ingen Butisanbehand-ling skett på hösten har man en större valfrihet på våren.
TB eller växtföljd
Vill man att höstrapsfältet skall vara trädesgrundande under 2003 står valet mellan de tre första alternativen i tabellen. För att få
samma TB (täckningsbidrag) 2 som ”vanlig träda” måste teknisk hös-traps ge en skörd på 1900 kg/ha vid ett rapspris på 1,80 kr/kg. Rent ekonomiskt är korn, havre och foderärter de bästa alternativen. Domineras växtföljden av stråsäd kan ett avbrott med foderärter eller våroljeväxter vara bra. För att kunna hålla en hög skördenivå genom hela växtföljden måste omväxlingsgrödor finnas med.
Vintern avgörande
Blir det en mild höst och vinter kan många av de sent groende plantorna klara sig. Om fältet är väldigt ojämnt finns olika alter-nativ, men vi får hoppas att all höstraps klarar sig och att vi slipper ta hänsyn till dessa frågeställningar i vår. ■
Uppgifter från HS produktionskalkyler för Skåne, halland och Blekinge Arealrstödsområde 1
Teknisk Teknisk H-raps Tekniska Höstraps Vårolje- Havre Foder-
Malt-H-raps som vanlig träda våroljeväxter växter ärter korn
Arealersättning (2002) 2985 2985 2985 2985 2985 2985 3425 2985
Skördenivå 23001 2300 23001 2300 5500 4000 5500
Pris (vid skörd) 1,8 1,8 2 2 0,9 1,23 1,05
Direkta kostnader 2745 289 17752 2745 17752 1706 15103 1822
Övriga prod. Kost 2252 772 2165 2252 2165 2107 2145 2255
Arbete, maskiner 1160 305 1160 1160 1160 1160 1160 1160 Höstrapskost.4 1375 1375 1375 1375 1375 1375 Summa Kostnader 6157 2741 6475 6157 6475 6348 6190 6612 Summa Intäkter 7125 2985 7125 7585 7585 7935 8345 8760 Resultat 968 244 650 1428 1110 1587 2155 2148 Föfruktsvärde 1000 7005 1000 1000 1000 700 1000 300 Resultat med förfruktsvärde 1968 944 1650 2428 2110 2287 3155 2448
1. Räknar inte med full rapsskörd på grund av ett ojämnt bestånd 2. Ingen ogräsbekämpning i vårrapsen
3. Halverad ogräsbek. i ärterna pga Butisanbehandling hösten innan 4. Höstrapskostnaden består av utsäde, kväve och en Butisanbehandling. 5. Lägre förfruktsvärde pga. mer barmark med ogräs jämfört med höstraps.
