• No results found

Karies i Norge förr och i framtiden

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "Karies i Norge förr och i framtiden"

Copied!
8
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

R

apporter från den offentliga tandvår-den i Norge visar att andelen kariesfria 5-åringar ökade från 1985 till 1997 då den låg på 70 procent. Andelen sjönk sedan med 9–10 procentenheter från 1997 till 2001 för att 2005 stiga till 1997 års nivå. År 1897 var kariesförekomsten i det permanenta bettet hos barn hög men den sjönk under andra världskriget. Fram till mitten av 1960-talet ökade den igen för att sedan sjunka fram till millennie-skiftet. Efter år 2000 har D3MFT-talen för 12- och

18-åringar varit relativt stabila medan andelen kariesfria (D3-nivå) visat en stigande tendens.

Den goda tandhälsan under andra världskriget beror i huvudsak på minskad sockerkonsumtion medan den efter 1965 kan tillskrivas fluorpro-gram i skolan, fluortandkräm (från 1971), fluor-tabletter, fluorpensling och efter 1980, ändrade indikationer för fyllningsterapi. Utifrån dagens situation kommer antalet egna tänder hos vuxna snabbt att öka fram till 2020 och antalet karies-angripna tänder (DMFT) väntas sjunka till om-kring 10 vid fyllda 70 år 2055.

KARIESUTVECKLING ÖVER TID

En översikt över kariesutvecklingen hos barn och ungdomar i Norge i ett historiskt perspektiv gör

det möjligt att granska orsaker till förändringar i kariesprevalens och kariesförekomst och att framskriva tandstatus för vuxna mot bakgrund av dagens tandstatus och kariessituation.

DATAUNDERLAG

Det finns inga nationellt representativa under-sökningar av karies hos barn och ungdomar i Norge. Kariessituationen för barn i skoltandvår-den och folktandvårskoltandvår-den beskrivs först utifrån utförd fyllningsterapi (1937–1983) [1–5], medan andra data visar andelen kariesfria och genom-snittlig d3mft/D3MFT (d3/D3-nivå; det vill säga

fyllningskrävande kariesskador, i fortsättningen kallade dmft/DMFT) för 5-, 12- och 18-åringar som behandlats i den offentliga tandvården 1985–2005 [2, 6–11].

DMFT hos ungdomar domineras av antalet fyllda tänder. Orsaken till fyllningar de senaste 20 åren har varit behandlingskrävande kari-esskador i dentin (D3) eller revision av fyllningar.

Förändringarna i antalet fyllda tandytor följer förändringarna i kariesförekomst [12] och in-formation från journaler speglar sjukdomsut-vecklingen över tid [13]. På grund av att initiala

Karies i Norge

förr och i framtiden

Analys av förändringar och orsaker

SAMMANFATTAT

En översikt

över kariesutvecklingen bland

barn och ungdomar i Norge i

histo-riskt perspektiv kan ligga till grund

för värderingar av möjliga orsaker

till förändringar i kariesprevalens.

Studien kan också användas för

att förutsäga tandstatus hos vuxen-

befolkningen utifrån dagens

karies-situation.

NORGE

Figur 1. Genomsnittligt antal fyllda tänder/ytor i skoltandvården i Norge 1937–1983 (n = 119 644– 438 748) och hos 7–15-åringar i folktandvården i Norge 1966–1983 (n = 127 669–410 002) (1–3). 1938 1940 1942 1944 1946 1948 1950 1952 195 4 1956 1958 1960 1962 1964 1966 1968 1970 1972 1974 1976 1978 1980 1982 Tänder/ yt or/per son oc h år Skoltandvården, Norge* Skoltandvården, Städer* Folktandvården Ola Haugejorden professor emeritus, dr odont, odontologiska institutet − samhälls-odontologi, odontolo-giska fakulteten, Universitetet i Bergen Jan Magne Birkeland professor emeritus, dr odont, odontologiska institutet − kariologi, odontologiska fakul-teten, Universitetet i Bergen E-post: ola.haugejorden @odont.uib.no Artikeln är översatt från norska av Nordisk Oversætter-gruppe, Köpenhamn *1952 ålades kommunerna att uppge antal fyllda ytor.

(2)

kariesskador inte finns med i de tandhälsodata som presenterats underskattas den verkliga ka-riesförekomsten.

Trend i fyllda tänder/ytor 1937–1983

Fram till 1952 rapporterade skoltandvården an-tal fyllda permanenta tänder per färdigbehandlat barn och år. Från 1952 registrerades antal fyllda ytor, det vill säga det årliga behovet av reparativ tandvård (figur 1). Fyllningsstatistiken för barn mellan 7 och 15 år blev gradvis mer representa-tiv genom att andelen undersökta och behand-lade barn ökade från 34 % 1937/38 till över 90 % från mitten av 1960-talet till 1983. Fyllningstalet för städer presenteras tillsammans med landge-nomsnittet i figur 1 eftersom talen för städerna är minst påverkade av tandläkarbristen före 1970.

Skolåret 1937/38 lagade man 4,1 tänder per barn. Under andra världskriget sjönk siffran. Botten nåddes under perioden 1946–48 [14]. Där-efter steg fyllningstalet fram till mitten av 1960-talet för att sedan sjunka igen både i skoltandvår-den (58 %) och i folktandvårskoltandvår-den (71 %) (figur 1) [3]. Samtidigt extraherades färre tänder på grund av karies (i folktandvården från 7,5 per 100 barn 1966 till 0,25 1983) [2]. Figur 2 visar antal fyllda ytor per färdigbehandlad patient efter ålder i folktandvården från 1970 till 1983. Om man för-utsätter samma antal patienter 6–17 år 1970 och 1983 representerar ytan mellan kurvorna i figur 2 cirka 2,1 miljoner fyllda ytor. Baserat på produk-tionen av fyllningar i skoltandvården motsvarar detta jobb för cirka 500 tandläkare/år.

Trend i kariesprevalens

Under perioden 1985 till 2005 varierade andelen behandlade 5-åringar från 76 (2001) till 91 pro-cent (1993), för 12-åringar från 75 (2001) till 95 procent (1986) och för 18-åringar från 68 (2001) till 84 procent (1993) [2]. Den sjunkande andelen behandlade 5-, 12- och 18-åringar efter 1995 kan

i huvudsak tillskrivas längre revisionsintervaller och personalbrist.

Utvecklingen har varit olika för den tempo-rära och det permanenta bettet efter 1985. An-delen kariesfria 5-åringar ökade från drygt 49 procent 1985 till knappt 70 procent 1997 för att sedan sjunka till 59 procent 2000 och 2001. Efter 2001 har fler 5-åringar återigen blivit kariesfria, 71 procent 2005 (figur 3). Andelen kariesfria 12-åringar ökade från 19 procent 1985 till 48 procent 1999 för att sedan sjunka till 41 procent 2005.

En-� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ��� ���� ���� �� �� �� �� �� �� �� �� �� ���

Figur 3. Andel kariesfria 5-, 12- och 18-åringar (d3-/D3-nivå) undersökta i Den offentlige

tann-helsetjenesten i Norge 1985–2005.(Källa: Statens hälsotillsyn, SSB 1985–2006.)

Figur 2. Genomsnittligt antal fyllda ytor per person 6–17 år i folktandvården i Norge 1970 (5 792–17 270 per årskull) och 1983 (26 993– 37 469 per årskull) [2]. Fy llda yt or/per son 1970 1983 Det gula fältet motsvarar 2,1 miljoner

sparade ytor. Procent (%)

Ålder 5-åringar: n=44 466 (1985) 53 442 (1994) 12-åringar: n=44 826 (1997) 57 222 (1985) 18-åringar: n=35 936 (2001) 53 435 (1989) 1985 1986 198 7 1988 1989 1990 199 1 1992 1993 199 4 1995 1996 199 7 1998 1999 2000 200 1 2002 2003 200 4 2005

»Bland barn har fluorsugtabletter med lokal

effekt varit vanligt. Svängningar i försäljningen

av fluortabletter har visat samband med karies-

förekomsten hos barn även under senare år.«

FO TO : L EN A J O H A N SS O N

(3)

dast 1 till 2 procent 18-åringar var kariesfria 1985 mot 18 procent 2002. Därefter planar andelen ut vid cirka 16 procent (figur 3).

Trend i kariesförekomst 1897–2005

Figur 4 visar att kariesförekomsten (D3MFT) var

hög hos 12-åringar i Norge redan 1897 [6] och att den förblev hög fram till 1940. Under sista världs-kriget sjönk DMFT för 12- och 13-åringar i städer och i landsorten från 11,8 1941–42 till 8,7 1945–46 [14]. För skolbarn nåddes botten mellan 1946 och 1948, men sjukdomsförekomsten steg till samma nivå som före kriget under 1950-talet [14, 15]. Kariesförekomsten låg kvar på en generellt hög nivå under första delen av 1960-talet för att se-dan sjunka, först i enstaka områden [3, 5, 12, 16, 17] och sedan i hela landet.

Med den ökande utbyggnaden av den offent-liga barn- och ungdomstandvården under 1960- och 70-talet dominerades DMFT-talet allt mer av antalet fyllda tänder (figur 4). Antalet extraktio-ner på grund av karies hos barn och ungdomar är lågt i internationellt sammanhang, men 2005 sågs 4,5 utdragna tänder per 100 färdigbehand-lade 18-åringar [2].

Genomsnittligt DMFT hos 12-åringar sjönk från 3,4 1985 till 1,5 1999, men steg till 1,7 2005. DMFT-talet för 18-åringar gick ner från 10,3 1985 till 4,8 2002 och har hållit sig runt 5,0 fram till 2005. Antal tänder med behandlingskrävande kavi-teter, DT-komponenten, har varit relativt stabil efter 1985 i bägge åldersgrupperna (0,6–0,9 hos 12-åringar och 1,3–1,5 hos 18-åringar). Andelen kariesfria samt DMFT-talen har varierat betydligt mellan de norska fylkena [2]. Perioden 1985 till 2000 hade 18-åringarna i kustfylkena från Roga-land och norrut signifikant högre DMFT-tal än i övriga fylken [8].

Parallellt med färre kariösa och fyllda tänder har även fördelningen av kariesangripna tänder ändrats under senare år. Färre incisiver, hörn-tänder och premolarer har kariesförekomst och färre släta ytor och approximalytor är fyllda [16, 17]. Parallellförskjutningen av kariesfördelning-en i bettet och på de kariesfördelning-enskilda ytorna är

regist-rerad sedan de skolbaserade fluorprogrammen infördes [16, 17] och ser ut som för grupper med hög och låg kariesförekomst i Nederländerna på 1960-talet [18].

Antalet nya kariesangripna tänder (tillväxt i D3MFT) från 12–18 år för personer födda 1973–1987

framgår av figur 5 [2, 11]. Störst 6-årstillväxt var 4,1 D3MFT (födelseåret 1976) och lägsta

genom-snitt var 3,2 (kohort 1982 och 1983). DMFT för 18-åringar har minskat med drygt 2 DMFT de senaste 15 åren, men de har ändå haft en förhållandevis stabil tillväxt av nya kariösa tänder från 12–18 år. Det lägre DMFT för 18-åringarna de senaste åren förklaras därför huvudsakligen med att de hade färre fyllda tänder vid 12 års ålder [8].

Skillnaden i kariestillväxt mellan fylkena i Norge har varierat efter 1985. Den var minst för barn födda 1974 (1,2 DMFT) och störst för barn födda 1986 (2,3 DMFT) [11]. Multivariata regres-sionsanalyser visade signifikanta samband mel-lan kariestillväxt och flera socio-demografiska variabler på fylkesnivå [11].

Kariesprogression

En undersökning gjord i Skien 1982–1986 visade att progressionen av approximala kariesskador i molarer och premolarer var relativt långsam från 14- till 18-årsåldern (590 skador hos 65 personer födda 1967). Hur fort kariesskadorna progredie-rade varieprogredie-rade mycket från skada till skada och från person till person. De skador som utveckla-des snabbast penetrerade emaljen på 7 månader (från intakt yta till dentinskada) medan det tog omkring 6,5 år för de som utvecklades långsam-mast [19]. Senare data från Norge saknas, men i en svensk studie utvecklades mellan 5 och 16 procent av approximala skador i emalj till dentin inom loppet av 3 år (från 13–16 års ålder) [20].

FRAMSKRIVNING AV TANDHÄLSODATA Antal tänder/tandlöshet

Antal egna tänder och tandlöshet har belysts vid representativa nationella urval i Norge. En intervjuundersökning (SSB/Omnibus, 2004) av personer mellan 16 och 79 år 2003 visade att 2,8 procent av 20–79-åringarna var tandlösa. Ande-len ökade från 0,4 procent i gruppen 40–49 år till 13,4 procent hos personer i åldern 70–79 år. Själv-rapporterat antal egna tänder och antal tänder som förlorats under 12 månader 1999–2000 ses i tabell 1. Åldersgruppen 20–29 år hade 30,3 tän-der, gruppen 60–69 år 21,6 och de äldsta, 70–79 år, hade 15,2 tänder. Tabellen indikerar att en års-kull som har fått offentlig tandvård efter andra världskriget har 26 egna tänder.

I genomsnitt förlorade personerna 0,1 tand det sista året före intervjun och förlusten varierade lite med ålder (tabell 1). Baserat på den redovisa-de tandförlusten och 30,3 tänredovisa-der i 20-årsålredovisa-dern 1999–2000 kommer 80-åringar om 60 år att ha

�� ��

Figur 4. Genomsnittligt antal D3T, FT, MT och

D3MFT hos 12-åringar i Norge efter område och år

(2, 6, 7, 15).

1897 1955 1971 1985 2005 Bergen Troms 13 distrikt Norge Norge

DMFT/per son ~9 ~9,8 10,1 3,4 1,7 D F M

(4)

cirka 24 egna tänder (tabell 1). Utgår man där-emot från 28 tänder, förväntas 80-åringarna ha cirka 22 tänder.

Kariesförekomst hos vuxna

Det finns inga nationella studier som visar ka-riesutvecklingen hos vuxna i Norge. I Oslo un-dersöktes ett urval 35-åringar 1973, 1984, 1993 och 2003 [21]. Individer som var 35 år 2003 hade vid den tidpunkten 11,7 DMFT medan de som 18-åringar 1986 hade 9,1 DMFT [2]. Detta ger en årlig tillväxt på 0,15 kariösa tänder från 18 till 35 år. Oslotalen för 35-åringar är en acceptabel upp-skattning för ett nationellt genomsnitt. Tydliga geografiska skillnader i DMFT-tal för ungdomar visar emellertid betydande geografisk variation i tandstatus hos unga vuxna.

Rapporterna från »Den offentlige tannhel-setjenesten« visar att 18-åringar i Norge hade 5 DMFT 2005 [2]. Blir deras tillväxt från 18–35 år densamma som den vi såg i Oslo från 1986 till 2003 (0,15 DMFT om året) kommer de endast att ha 6,4 DMFT som 35-åringar. Det motsvarar 1,6 procent nya kariösa tänder per år i tillväxt medan en tillväxt på 2 procent ger 7 DMFT. En konstant tillväxt på 1,5 procent per år i 52 år ger 11 DMFT vid fyllda 70 år. Framskrivningen tyder på att norska 70-åringar 2050 i genomsnitt kommer att ha ungefär lika många kariesangripna tänder som 18-åringar hade 1985.

Bedömningarna ovan och uppskattningarna över antalet tänder (tabell 1) indikerar en tand-status hos vuxna som den som kan ses i tabell 2. Vuxna och äldre förväntas ha många egna tänder och de flesta kommer att vara utan fyllningar/ kronor, speciellt hos personer födda efter 1980. Eftersom förhållandevis få av bettets tänder och ytor vanligtvis utvecklar kariesskador [22] kan uppskattningen ovan betraktas som konservativ när det gäller karies. Eftersom konserverande behandling också utförs på andra grunder än kariesskador kan antalet intakta tänder vara för högt. I tabellerna 1 och 2 har man inte tagit hän-syn till orsaken till tandförlusten.

FÖRÄNDRINGAR I TANDSTATUS - ORSAKER

Norska barn och ungdomar hade hög kariespre-valens och kariesförekomst under största delen av det förra århundradet. Både före och de första åren efter andra världskriget hade barnen många kaviteter och efter hand fick de många fyllda tänder (figur 4). DMFT-talet var högt, cirka 10 för 12-åringar under 1960-talet [7] och cirka 20 för norska rekryter [23].

Det har skett tre markanta förbättringar i tandhälsan hos barn och ungdomar det senaste århundradet; färre utdragna tänder på grund av karies, färre fyllda tänder och fler personer utan kariesförekomst. I Norge finns det flera orsaker till denna förbättring.

Införandet av offentlig tandvård, först i städer-na och i södra Norge, ledde till bättre tandläkar-täckning och färre tänder som drogs ut på grund av karies (figur 4). Fram till slutet av 1960-talet var det signifikant större tandförluster på grund av karies hos barn och ungdomar i de fyra nord-ligaste fylkena än i de övriga [5]. I de nordnord-ligaste fylkena gjordes också fler fyllningar och även i dag finns det en geografisk skillnad i DMFT-tal mellan norra och södra Norge [8]. Tandläkarbrist och sned geografisk fördelning av tandläkare led-de till led-de tidigare stora regionala skillnaled-derna i tandstatus.

Gemensamma drag

Förbättringen i tandstatus under andra världs-kriget och från slutet av 1960-talet har flera ge-mensamma drag. Det tyder på att kariesaktivi-teten minskade under bägge perioderna och att förhållanden som påverkar aktiviteten är huvud-anledningen till förändringarna. Under kriget minskade behovet av fyllningsterapi med cirka 50 procent hos skolbarn (figur 1). Färre fram-tänder behövde fyllningar och färre ytor fylldes i de tänder som fick fyllningar. Samtidigt blev fler barn kariesfria och det extraherades färre tänder på grund av karies. Bara cirka 12 procent av 7–8-åringarna i städer och i landsorten var kariesfria 1940–41 mot 34 procent 1945–46. Femtio procent

Figur 5. Genomsnittlig tillväxt i antal D3MFT från

12 till 18 år i Norge 1985 till 2005. Figuren visar också minsta och största variationsbredd mellan fylkena (streckade linjer) (2, 11).

1985 1986 1987 1988 1999 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 –91 –92 –93 –94 –95 –96 –97 –98 –99 –00 –01 –02 –03 –04 Genomsnittlig D 3 MFT till växt/per son

TABELL 1. Genomsnittligt antal tänder (SD =standardavvikelse) och genomsnitt-ligt antal förlorade tänder de senaste 12 månaderna efter ålder (Omnibusunder-sökning Norge 1999/2000) samt framskrivet** antal tänder vid 30–80 års ålder. Ålder Antal Antal tänder* Förlorade tänder/år* Uppskattat

personer Genomsnitt SD Genomsnitt SD antal tänder**

20–29 519 30,3 2,4 0,14 0,60 30,3 30–39 555 29,7 2,3 0,10 0,50 28,9 40–49 530 28,9 3,9 0,06 0,31 27,9 50–59 431 26,2 7,1 0,11 0,44 27,3 60–69 252 21,6 10,1 0,11 0,44 26,2 70–79 213 15,2 12,1 0,08 0,49 25,1 80 - - - 24,3

* Egenrapporterat antal tänder

(5)

av första molarerna i underkäken extraherades hos 13-åringar 1940–41 mot 14 procent 1948–49 [14]. Denna förbättring var dock temporär, be-hovet av fyllningsterapi ökade till förkrigsnivån under 1950-talet [14].

Från slutet av 60-talet fick barn och ungdomar allt bättre tandhälsa genom att färre tänder fyll-des eller extraherafyll-des (figur 1 och 4). Föränd-ringarna fram till 1983 motsvarar cirka 60 pro-cent minskning i antal fyllda ytor (figur 1). Färre incisiver och premolarer fylldes och merparten av fyllningsterapin gjordes på molarer. Behovet av fyllningar fortsatte att minska, särskilt för ungdomar, vilket visas genom DMFT för 18-åring-ar. Förbättringen i tandstatus från 1960-talet har skett över hela landet och den har setts hos barn, ungdomar [1–5, 7–11] och vuxna [21, 23].

Förändringarna i kariesaktivitet under kriget tillskrivs socker [24] medan förbättringen från 1960-talet i huvudsak beror på användandet av fluorider [3–5, 8–11]. Under åren 1934–38 an-vände vi 36,9 kg socker per person och år medan ransonen sjönk till 15 kg under kriget. Konsum-tionen ökade efter 1945, men ända fram till 1948 var ransonerna lägre än 1941. Totalkonsumtionen nådde 40,1 kg 1953 [24] och har sedan varierat mellan 38 och 45 kg per år [25]. Konsumtionen av choklad och sockerprodukter ökade från 4,2 kg 1960 till 14,1 kg per person och år 2004 (Figur 6). Därefter har konsumtionen varierat något.

Omsättningen av mineralvatten ökade från 9 liter 1950 till 119 liter per person och år 1997 (figur 7) men sjönk till 110 liter per år 2004 [25]. Sötade läskedrycker utgjorde 21–33 procent av den totala omsättningen under perioden 1991 till 2004 (figur 7). Socker till hushållen var ransone-rat fram till 1951 i Norge medan ransoneringarna för bagerier och industri ökade från 1945. Kari-esförekomsten ökade från 1946 trots att socker-ransonerna till hushållen var låga. Efter 1965 har

såväl mängd som frekvens av sockerintaget varit höga [25–28] (figur 6 och 7). Bättre tandhälsa under kriget är kopplat till minskad konsumtion av socker och sockerprodukter medan minsk-ningen i karies från 1960-talet har skett trots en kraftigt ökad konsumtion av sockerhaltiga mel-lanmålsprodukter.

Fluorider

I Norge började man använda fluor i kariespro-fylaxen omkring 1950 [29] först som penslingar med 2%-ig natriumfluor. Skolbaserade fluorpro-gram kom på 1960-talet och efter hand kom också gratis utdelning av fluortabletter på barnavårds-centraler och i folktandvården. Fluortandkräm började säljas 1971 [3]. Tandkräm med fluor har dominerat marknaden från mitten av 1980-talet (figur 8) och används nu av alla åldersgrupper.

Fluorprogrammen i skolan (1965–1985) (figur 8) och användningen av fluortabletter var i hu-vudsak för barn yngre än 15 år [30]. Professionell administration av fluor användes fram till slutet av 1970-talet [29] men ökade sedan Duraphat®

blev tillgängligt och fick stor utbredning på 1980-talet. Från omkring 1990 reserveras professionell fluortillförsel i huvudsak för riskgrupper respek-tive riskindivider [31].

Minskningen i antal fyllda ytor från omkring 1970 (figur 1–4) har sammanfallit i tid med ökad fluorexponering (figur 8). Sammanfallet i tid mellan förändringen i exponeringsfaktor och kariesförekomst har använts för att förklara både förbättringen i tandhälsa under andra världskri-get och från 1960-talet. Tidsmässig samstäm-mighet ger emellertid inte underlag för säkra slutsatser om orsak och verkan. Både enskilda studier [12, 16, 17] och multivariata analyser visar samband mellan de skolbaserade fluorprogram-men och minskad kariesförekomst. Detta gäller speciellt den första fasen av förändringen [4, 5,

Figur 6. Omsättningen av choklad och socker-produkter var för sig och totalt i Norge 1960–2005 (antal kg per invånare och år)

[25, dataunderlag från L Johansson, personligt meddelande 2006]. (Källa: Norske sjokoladefabrikkers forening 2005) Ant al k g per in vånar e & år Totalt Sockerhaltig läsk Sötade läskedrycker Ant al k g per in vånar e & år

Figur 7. Omsättning av läskedrycker 1950–2004 (antal liter per invånare och år) totalt i Norge samt omsättningen av sockerhaltiga och sötade läskedrycker från 1991 till 2004 [25, dataunderlag från L Johansson, personligt meddelande 2006]. (Källa: Bryggeri- og mineralvannforeningen 2005)

Totalt Choklad Sockerprodukter �� �� �� �� ��� ��� ��� ��� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� �� �� �� �� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ����

(6)

8–11]. Utan tvekan har fluortandkräm varit vik-tig för att förbättra tandhälsan, men effekten är svår att mäta så länge nästan alla använder sådan tandkräm (figur 8) [32].

Bland barn har fluorsugtabletter med lokal ef-fekt varit vanligt. Svängningar i försäljningen av fluortabletter har visat samband med kariesfö-rekomsten hos barn även under senare år [9–11]. Det finns en omfattande forskning som visar ett signifikant samband mellan användning av fluo-rider och minskning i kariesförekomst [till exem-pel 33]. Analyser av våra nationella tandhälsodata för barn och ungdomar tyder på att fluorhaltiga preparat är huvudorsak till förbättringarna de senaste 40 åren [3–5, 8–11]. Effekten av skolba-serade program har dokumenterats genom en nedgång i kariesförekomst innan fluortandkräm kom ut på marknaden 1971 [4, 5, 12, 16]. Fluor-tandkräm hade dessutom bara delar av markna-den de första åren och effekten av tandkrämen är svår att skilja från annan fluoranvändning.

Det saknas data som ger underlag för att be-döma förändringar i tandhälsa på grund av mun-hygien. De flesta barn och ungdomar rapporterar att de borstar tänderna två gånger dagligen [27], medan interdental rengöring är mindre vanlig. Detta registrerades också i en av de få norska studier som har innehållit information om mun-hygien och gingivala förhållanden hos barn och ungdomar [17].

Tonåringar hade lika mycket plack och gingi-vit antingen de varit med i ett fluorsköljnings-program eller i ett borstfluorsköljnings-program. De som sköljde hade emellertid 31 procent lägre DMFS än de som var med i fluorborstningsprogrammet. Skillna-den i kariesförekomst var kopplad till fluorpro-gram och inte munhygien eller andra faktorer. Det tycks dessutom finnas evidens för god effekt av fluoranvändning även om munhygienen inte är optimal [12, 16, 17].

Antibiotika

Systematiskt bruk av antibiotika har bedömts som en möjlig orsak till nedgången i kariesföre-komst [33]. Men då endast en liten del av befolk-ningen medicineras över längre tid är det inte sannolikt att antimikrobiella medel kan förklara förändringar i kariesprevalens och kariesföre-komst som observeras [4].

Ändrade behandlingskriterier

Nedgången i kariesförekomst efter 1979 har också samband med förändringar i behandlings-kriterierna för karies [34]. Medan 66 procent av approximala kariesskador i emalj fylldes hos 15-åringar i Oslo 1979 var det knappt 11 procent 1989 och bara strax över 1 procent 2004. Samti-digt fylldes färre dentinskador, från 79,5 till 26,3 procent [34]. Betydelsen av ändrade kriterier för fyllning förutsätter moderat kariesaktivitet, an-nars skjuts fyllningen av kaviteter bara upp tem-porärt. Kariesaktiviteten under 1960-talet var hög och fyllningsterapin var därför förhållan-devis temporär. Före fluorperioden hade 13–14-åringar totalt fått 48 ytor fyllda under skolåren. Det gav ett FS (FS av DMFS) på 30. Förhållandet mellan antal fyllda ytor över tid och FS var 1,6 (48/30) mot endast 1,2 för ungdomar i fluorpro-gram [35]. Fyllningsterapin blev med andra ord mer permanent. Nedgången i antal fyllda ytor på 1970-talet kan knappast förklaras med ändrade behandlingskriterier för karies. Men det är rim-ligt att förklara delar av kariesminskningen hos barn och unga efter 1980 med ändrade kriterier för fyllningsterapi.

Figur 8. Andelen barn (%) 7–14 år som deltog

i skolbaserade fluorprogram 1970–1981 [29].

Försäljning av fluortabletter i definierade

dygns-doser per 100 personer under 15 år 1970–2005.

Andelen (%) av tandkrämsförsäljningen som var

fluortandkräm 1970–2005 [11].

»Bättre tandhälsa under kriget är kopplat

till minskad konsumtion av socker och

socker-produkter medan minskningen i karies från

1960-talet har skett trots en kraftigt ökad konsumtion

av sockerhaltiga mellanmålsprodukter.«

�� �� �� �� ��� ��� 1969 1971 1973 1975 1977 1979 198 1 1983 1985 198 7 1989 199 1 1993 1995 199 7 1999 200 1 2003 2005 Pr

ocent eller DDD per 1

00 bar n Fluor i skolprogram Fluortandkräm Fluortabletter <15 år B IL D ER N A P U B LI CE RA S M ED T IL LS TÅ N D A V W W W .B ER ED SK A PS ET AT EN .O SL O. KO M M U N E. N O

(7)

Förändringar hos 18-åringar

Nedgången i DMFT hos 18-åringar de senaste åren kan i stor utsträckning förklaras med färre fyllda tänder före 12-årsåldern [8]. Om denna förbätt-ring beror på fyllningskriterier, bättre tandhälsa som 5-åring eller andra faktorer är oklart. Mul-tivariata analyser har emellertid visat samband mellan konsumtion av fluortabletter och karies hos 5-åringar [10].

En förlängning av revisionsintervallerna kan också ha påverkat kariesprevalens och karies-förekomst de senaste åren (figur 4). Selektiv kallning av barn och ungdomar kan ha lett till en underskattning av kariesminskningen. Det är emellertid svårt att fastslå hur mycket föränd-ringar i revisionsintervallerna kan ha påverkat kariesminskningen efter 1980.

Osäkerhet om vuxna

Framskrivningen av tandstatus hos vuxna, base-rat på egenrapportebase-rat antal tänder och tänder som förlorats det senaste året (tabell 1) är behäf-tad med osäkerhet. Det samma gäller framskriv-ningen av kariesförekomst (tabell 2). Här är ut-gångspunkten kariessituationen hos 18-åringar i Norge 2005 och ökningen i kariesförekomst från 18 till 35 år i Oslo. Emellertid kommer nya grupper vuxna som har få fyllningar som unga att ha ett gynnsammare utgångsläge än genera-tioner med många fyllda tänder och tandytor. Uppskattningarna förutsätter dessutom att folks nuvarande tandhälsovanor förs vidare. Ett annat förhållande som kan påverka resultatet är hur

stor vikt man lägger vid förebyggande åtgärder. Vid årliga återbesök utvecklade vuxna svenskar i genomsnitt 14 karieslesioner över en 6-årspe-riod på 1970-talet [36]. De som däremot deltog i ett upplägg med betoning på motivation, mun-hygien, professionell plackkontroll och kontrol-ler varannan elkontrol-ler var tredje månad utvecklade bara 0,2 lesioner på 6 år. Testgruppen fick endast sekundärkaries, men vid årlig kontroll var det 60 procent sekundärkaries och 40 procent pri-mära lesioner. Tillväxten av primärkaries var 1,8 procent per år vid årlig kontroll. Här är enheten tandyta medan tand har använts vid uppskatt-ningen på 1,5 procent i tabell 2.

Fynden i den svenska studien tycks underbyg-ga uppskattninunderbyg-garna i tabell 2, även om vuxna på 1970-talet hade många fyllda tänder medan våra uppskattningar är baserade på unga vuxna med få fyllda tänder.

ENGLISH SUMMARY

Caries trend in Norway and possible reasons for observed changes

Ola Haugejorden and Jan Magne Birkeland Tandläkartidningen 2008; 100 (2): 42–9

A review of the trend in caries prevalence and experience among Norwegian children and adolescents is presented in order to assess possible reasons for the observed changes and attempt to predict the future dental status of adults based on the trends seen in recent years. According to available evidence, the proportion of caries-free 5-year-old children increased from 50 % in 1985 to nearly 70 % in 1997, then fell by 10 percentage points during the next four years, reaching 70 % again in 2005. Caries expe-rience in the permanent dentition of Norwegian children was high as far back as 1897; it then fell during the Second World War, increased again until the mid-1960s and declined until the year 2000. Since 2000, the number of D3MFT among

12- and 18-year-olds has remained fairly stable. The observed fall in caries experience during the Second World War can be attributed mainly to a dramatic reduction in sugar consumption. The caries decline after 1965 is ascribable to several factors, e. g. children’s participation in supervised fluoride mouth rinsing or brushing programmes at school, use of fluoride-contain-ing toothpaste (from 1971) and fluoride tablets, professional topical application of fluoride agents and after 1980, the change in the indica-tions for restorative treatment.

Prediction of the future dental status of adults based on recent developments indicates that in the coming 15 years, tooth loss and edentulous-ness will decrease rapidly and that in 2055 the number of D3MFT may fall to about 10 among

70-year-olds.

TABELL 2. Uppskattad tandstatus för vuxna i Norge baserat på skattningar över antal tänder (tabell 1), DMFT för 18-åringar [2] och 35-åringar [21]. DMFT Tandstatus 70 år Födelseår 18 år 35 år 70 år Tänder Intakta Fyllda Förlorade

1968 9,1 11,7 16,3 23 7 11 5 1987 5,0 6,4 11,0 23 12 6 5

»Framskrivningen

av tandstatus hos

vuxna, baserat på

egenrapporterat

antal tänder och

tänder som förlorats

det senaste året

är behäftad med

osäkerhet.«

FO TO : T IN A A XE LS SO N / M JÖ LK FR Ä M JA N D ET

(8)

REFERENSER

1. Helsedirektoratet. Årsmel-dinger for skoletannpleien og Årsmeldinger for fol-ketannrøkta 1938–1970. Oslo: Helsedirektoratet; 1938–1966. 2. Statistisk sentralbyrå. Skoletannpleien/folketann-røkta 1970–2005. Oslo: Statistisk sentralbyrå; 1966–2006. 3. Fehr FR vd, Haugejorden O. The start of caries decline and related fluoride use in Norway. Eur J Oral Sci 1997; 105: 21–6.

4. Birkeland JM, Haugejorden O, Fehr FR vd. Some factors associated with the caries decline among Norwegian children and adolescents: age-specific and cohort analyses. Caries Res 2000; 34: 109–16.

5. Birkeland JM, Haugejorden O. Caries decline before fluoride toothpaste was available: earlier and grea-ter decline in the rural north than in southwestern Nor-way. Acta Odontol Scand 2001; 59: 7–13. 6. Henrichsen S. Om

under-søgelser af skolebørns tænder. Nor Tannlegeforen Tid 1898; 8: 1–16. 7. Helsedirektoratet.

Karies-epidemiologisk undersøkel-se av folketannrøktas frie klientell. Nor Tannlegeforen Tid 1973; 83: 2–6. 8. Birkeland JM, Haugejorden

O, Fehr FR vd. Analyses of the caries decline and incidence among Norwegian adolescents 1985–2000. Acta Odontol Scand 2002; 60: 281–9.

9. Haugejorden O, Birkeland JM. Evidence for reversal of the caries decline among Norwegian children. Int J Paediatr Dent 2002; 12: 306–15.

10. Haugejorden O, Birkeland JM. Analysis of the ups and downs of caries experience among Norwegian children aged five years between 1997 and 2003. Acta Odon-tol Scand 2005; 63: 11–22. 11. Haugejorden O, Birkeland

JM. Ecological time-trend analysis of caries expe-rience at 12 years of age and caries incidence from age 12 to 18 years: Norway 1985– 2004. Acta Odontol Scand 2006; 64: 368–75. 12. Birkeland JM, Jorkjend L,

Broch L. An approach to objective assessment of caries prophylactic measu-res in a dental health pro-gram. Community Dent Oral Epidemiol 1975; 3: 126–31.

13. Hausen H, Kärkkäinen S, Seppä L. Comparison of caries data recorded by trained examiners with those obtained from public dental records. Caries Res 2001; 35: 360–5. 14. Toverud G. The influence of

war and post-war conditions on the teeth of Norwegian school children. II. Caries in the permanent teeth of children aged 7–8 and 12– 13 years. Milbank Mem Fund Q 1957; 35: 127–96. 15. Hougen K. Noen

karies-statistiske undersøkelser på skolebarn i Troms. Nor Tandlægeforen Tid 1956; 66: 337–44. 16. Birkeland JM, Bragelien J.

Continual highly significant decrease in caries preva-lence among 14-year-old Norwegians. Acta Odontol Scand 1987; 45: 135–40. 17. Birkeland JM, Jorkjend L.

Effect of mouth rinsing and toothbrushing with fluoride solutions on caries among Norwegian schoolchildren. Community Dent Oral Epide-miol 1975; 3: 201–7. 18. Backer Dirks O. The

distribu-tion of caries resistance in relation to tooth surfaces. In: Wolstenholme GEW, O`Connor M, editors. Caries resistant teeth. London: Churchill Ltd; 1965. p. 66– 85.

19. Lervik T, Haugejorden O, Aas C. Progression of posterior approximal carious lesions in Norwegian teenagers from 1982 to 1986. Acta Odontol Scand 1990; 48: 223–7.

20. Moberg Skjöld U, Birkhed D,

Borg E, Petersson LG. Ap-proximal caries develop-ment in adolescents with low to moderate caries risk after different 3-year school-based supervised fluoride mouth rinsing programmes. Caries Res 2005; 39: 529–35. 21. Skudutyte-Rysstad R,

Erik-sen HM. Changes in caries experience among 35-year-old Oslo citizens, 1973– 2003. Acta Odontol Scand 2007; 65: 72–7. 22. Marthaler TM. Partial

recor-ding of dental caries in incidence studies. In: James PMC, Konig KG, Held RH, editors. Advances in fluo-rine research and dental caries prevention. London: Pergamon Press; 1966. p. 41–52.

23. Asmyhr Ø, Grytten L, Gryt-ten J. Changing trends in caries among male military recruits in Norway. Commu-nity Dent Oral Epidemiol 1994; 22: 206–7. 24. Toverud G. The influence of

war and post-war conditions on the teeth of Norwegian school children. III. Discus-sion of food supply and dental condition in Norway and other European countries. Milbank Mem Fund Q 1957; 35: 373–459. 25. Sosial- og helsedirektoratet.

Utviklingen i norsk kosthold 2006 (IS-11406). Oslo: Sosial- og helsedirektoratet, 2006. (http://www.shdir. no/publikasjoner/rappor- ter/utviklingen-i-norsk-kosthold-2005). 26. Åstrøm AN, Klepp K-I,

Sam-dal O. Konsum av sukret

mineralvann og søtsaker blant norske skoleelever: sterk økning fra 1989 til 2001. Nor Tannlegeforen Tid 2004; 114: 816–21. (Con-sumption of sugared soft drinks and sweets among Norwegian adolescents from 1989 to 2001. English summary).

27. Åstrøm AN, Samdal O. Time trends in oral health behavi-ors among Norwegian adolescents: 1985–1997. Acta Odontol Scand 2001; 59: 193–200.

28. Åstrøm AN. Stability of oral health-related behaviour in a Norwegian cohort be-tween the ages of 15 and 23 years. Community Dent Oral Epidemiol 2004; 32: 354– 62.

29. Haugejorden O. Adoption of fluoride-based caries pre-ventive innovations in a public dental service. Com-munity Dent Oral Epidemiol 1988; 16: 5–10.

30. Haugejorden O, Birkeland KA. Fluorprogrammene i offentlig tannpleie på vei fra skolene til klinikkene. Nor Tannlegeforen Tid 1984; 94: 9–14.

31. Wang NJ, Källestål C, Peter-sen PE, Arnadottir IB. Caries preventive services for children and adolescents in Denmark, Iceland, Norway and Sweden: strategies and resource allocation. Com-munity Dent Oral Epidemiol 1998; 26: 263–71. 32. Haugejorden O, Nord A,

Klock KS. Direct evidence concerning the 'major role' of fluoride dentifrices in the caries decline. A 6-year analytical cohort study. Acta Odontol Scand 1997; 55: 173–80.

33. Bratthall D, Hänsel-Peters-son G, Sundberg H. ReaHänsel-Peters-sons for the caries decline: what do experts believe? Eur J Oral Sci 1996; 104: 416–22. 34. Gimmestad AL, Holst D. Er

det fortsatt endring i be-handlingskriteriene for karies blant ungdom i Oslo? Nor Tannlegeforen Tid 2007; 117: 90–4.

35. Birkeland JM, Broch L, Jorkjend L. Benefits and prognoses following 10 years of a fluoride mouthrinsing program. Scand J Dent Res 1977; 85: 31–7.

36. Axelsson P, Lindhe J. Effect of controlled oral hygiene procedures on caries and periodontal disease in adults. Results after 6 years. J Clin Periodontol 1981; 8; 239–48.

References

Related documents

Det er toetasjes saltakshus bygd i mur, med pusset overflate og vinduene plassert i veggen i grupper eller bånd − en karakteristisk og nøktern 1950-tallsarkitektur, som vi kjenner

Norge var ikke bare Jl__ 'det landet hvor han först gjorde noen större innkjöp uten- for Sverige, men de norske samlingene er heller aldri öket nevnevärdig etter at Hazelius döde..

I första studien angav 89% av de tillfrågade respondenterna att management teamet och dess track record var den mest relevanta faktorn, följt av marknadens storlek (50%) och

Det virker også nokså spesielt som Svensson gjør, å sidestille land som Tysk- land og USA som eksempler på land som.. ”lykkes

This study showed that robotic hysterectomy in an ERAS program in early endometrial cancer resulted in a significantly lower postoperative response in inflammatory, immunological

virksomheter i kommunen tar seg av sånt. Det at samiske bokbusser har større fokus på disse rollene mener jeg har flere mulige årsaker. En grunn er at de samisk bokbussene har

Vid jämförelse mellan de båda åldersgrupperna visar 18-åringar ett deskriptivt högre medelvärde för orala meningar medan 13-åringar visar ett deskriptivt högre