• No results found

Miljö och risk: en kort introduktion

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "Miljö och risk: en kort introduktion"

Copied!
2
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Miljö och risk: en kort introduktion

R O L F L ID S K O G

Olika typer av miljöhot (av såväl global som lokal art) har fått allt större utrymme i massmedia, på den politiska dagordningen och i det allmänna medvetandet. I dagens allmänna debatt florerar främst populariserade na­ turvetenskapliga bilder av miljöproblemen. Till viss del beror detta på den naturvetenskapliga kunskapens hegemoni på miljöområdet, men även på att samhällsvetenskaplig forskning (med visst undantag av disciplinen kul­ turgeografi) först under senare år på allvar börjat göra miljöproblematiken till föremål för analys.

Gemensamt för sociologins klassiker - Marx, Weber och Dürkheim - var deras fokus på industrisamhället och dess negativa konsekvenser för människan och för samhället. Vad de däremot inte förutsåg var hur pro- duktivkraftemas utveckling skulle få enormt destruktiva effekter på mil­ jön. Det bör dock betonas att den klassiska sociologin har viktiga bidrag till en sociologisk förståelse av dagens miljöproblem, även om den inte explicit adresserat dessa problem. Den sociologiska utgångspunkten inne­ bär att våra uppfattningar av miljöproblemen präglas av våra samhälleliga positioner. I denna mening utmanar den sociologiska kunskapen den na­ turvetenskapliga hegemonin som tar kunskaper och bedömningarna om miljöproblemen för givna.

Miljöproblemen ställer också samhället inför radikala förändringar. För att förstå och förklara dessa krävs att sociologer utvecklar nya redskap - begrepp, teorier och metoder. Sociologin har det senaste decienniet allt­ mer börjat göra detta. Bland dagens sociologer är troligtvis Becks teori om risksamhället det mest kända bidraget. Hans bok Risikogesellschaft är redan, nio år efter dess publicering och tre år efter dess engelska översätt­ ning, en av de mest inflytelserika europeiska sociologiska arbetena under

1900-talets senare hälft. De första fem åren sålde den tyska upplagan i 60,000 exemplar, vilket få av efterkrigstidens sociologiska böcker uppnått. Beck är dock inte ensam utan ett antal nutida sociologer - till exempel Anthony Giddens och Niklas Luhmann för att nämna två av de mest väl­ kända - har direkt fokuserat det moderna samhällets miljöproblem.

Under de senaste åren har alltmer uppmärksamhet riktats till miljöpro­ blemens sociala sammanhang. Ett internationellt exempel på detta är att de internationella naturvetenskapliga forskningsprogrammen The Interna­

tional Geosphere-Biosphere Program och World Climate Research Pro­ gramme kompletterades 1990 med en samhällsvetenskaplig-humanistisk

(2)

motsvarighet i The Human Dimension o f Global Environmental Change

Programme. I Sverige finns det idag många forskningsråd, sektorsorgan

och myndigheter som frågar efter samhällsvetenskaplig forskning på mil­ jöområdet.

Samtidigt som samhällsvetenskaplig kunskap allt mer efterfrågas så bör det dock betonas att dess roll ofta ses som underordnad den naturveten­ skapliga. När till exempel samhällsvetenskaperna förts in i de globala miljöprogrammen har de underordnats naturvetenskapernas åtaganden och dagordningar. Som Bryan Wynne mycket riktigt påpekat har samhällsve­ tenskapen - åtminstone i de stora internationella forskningsprogrammen om den globala klimatförändringen - tilldelats uppgiften att antingen för­ se naturvetenskaperna med information om mänskliga aktiviteter som stör naturliga processer, eller också ta de naturvetenskapliga förutsägelserna för givna och sedan uppskatta de sociala och ekonomiska konsekvenser­ na. Den utmaning som sociologin, tillsammans med de flesta andra sam­ hällsvetenskaper, nu står för är att skapa social auktoritet för att även vara med i definieringen av miljöproblemen. Det är samspelet mellan samhälle och natur som skapar miljöproblemen - och det är i detta samspel som lösningar till miljöproblemen finns. Av det skälet krävs både naturveten­ skap och samhällsvetenskap för att såväl förstå och förklara dagens miljö­ problem som föreslå dess lösningar.

Detta nummer av Sociologisk Forskning har temat Miljö och risk. Ge­ mensamt för de fyra artiklarna som numret innehåller är att de betonar den sociologiska kunskapens relevans för att förklara dagens samhälle med dess miljöproblem och risker. I sin artikel ” Mellan sociologi och ekologi?” diskuterar R olf Lidskog två olika vetenskapsteore tiska utgångs­ punkter i debatten om miljöproblem: naiv realism och konstruktivism. Genom att kontrastera dessa synsätt utvecklar Lidskog en tredje position, där han betonar att miljöproblemen äger en realitet, men att vår kunskap om dem ofrånkomligen är socialt präglad. Göran Sundqvist tar i sin arti­ kel om ” Risk och kärnavfall” sin utgångspunkt i en kritisk diskussion av Anthony Giddens modemitetsteori. Dessa resonemang appliceras sedan på ett konkret fall, nämligen hanteringen av det svenska kärnavfallet. I sin artikel ” samhällsvetenskapen och miljöproblemens ekologi” utvecklar

Per Lindqvist en sy stem teoretisk analys av miljöfrågan, och i den avslut­

ande artikeln för Mikael Klintman en socialpsykologisk diskussion om skapandet av miljöanpassat beteende. Dessa fyra uppsatser har olika fokus och ansatser men förenas i sin ambition att utveckla ett sociologiskt bi­ drag till förståelsen av dagens miljöproblem.

References

Related documents

29 Ingeborg Berg, Life satisfaction in late life: markers and predictors of level and change among 80+ year olds, Göte- borgs universitet, 2008.. den delen av livet bättre. 33 Det

Alla de kvinnliga informanterna har upplevt att det finns en skillnad i interaktionen mellan manliga och kvinnliga sommelierer i mötet med gästen.. En informant vill dock poängtera

Detta innebär för dig som förälder att du kontinuerligt kan följa ditt barns utveckling och få tillgång till all information som berör er – dygnet runt.. Att föräldrar

ståelse för psykoanalysen, är han också särskilt sysselsatt med striden mellan ande och natur i människans väsen, dessa krafter, som med hans egna ord alltid

Faktorerna som påverkar hur lätt vagnen är att manövrera är vikten, val av hjul och storleken på vagnen. Val av material påverkar vikten i stor utsträckning och då vagnen ska

Genom att samla dessa perspektiv bidrar temanumret till en ökad förståelse för vad lärande om och genom litteratur kan vara för någonting, var och hur detta lärande kan ske,

Tidsfunktion i form av en avhuggen sinuskurva för två olika värden på dess varaktighet T med tillhörande frekvensspektrum och

(Ur Karismakoden, S. Detta citat bygger på antagandet om att förmågor som att vara en duktig retoriker och en bra talare bidrar till större karismatisk utstrålning och betonar