___________________________________________________________
Lärarprogrammet
Samhällsutveckling med ett internationellt perspektiv ______________________________________________________________________________
Demokrati – ”alla får bestämma”
En studie av elevers tankar om demokrati
Julia Karlsson
C-uppsats 15 hp Handledare: Carl-Henrik Adolfsson
Högskolan i Kalmar Humanvetenskapliga institutionen Vårterminen 2009
HÖGSKOLAN I KALMAR
Humanvetenskapliga Institutionen
Arbetets art: C-uppsats, 15 hpLärarprogrammet
Samhällsutveckling med ett internationellt perspektiv
Titel: Demokrati – ”alla får bestämma”
En studie av elevers tankar om demokrati
Författare: Julia Karlsson
Handledare: Carl-Henrik Adolfsson
ABSTRACT
This study is about youths and their thoughts on democracy. The study seeks to describe the problem of pupils’ ideas of democracy in context to the ideas that is described by the curriculum, Lpo94, and attach these ideas to theories of democracy to show what type of democracy the youths are bringing up. Three theories about democracy are brought up in this essay: the theory of electoral democracy, participatory democracy and deliberative democracy. The study is based on a qualitative survey answered by 102 pupils in the senior level of the compulsory school, grades 7, 8 and 9. The answers given by the pupils in this study are for the most part attached to the theory of electoral democracy and partly to the participatory democracy. The pupils refer to elections and voting, and the participation in the democratic procedure as the most important elements of democracy. Justice and the civil rights are also brought up in the answers by the pupils. They refer to democracy as a way of making decisions and the rights for the members of the society. The results of this study are compared to the results of another study, made by Skolverket in 2003: NU03. This comparison shows that the conception of democracy that the youths are delivering is similar to the NU03. The results of both of the studies show that the youths mostly refer to the principles of electoral democracy. In proportion to the ideas of democracy that is brought by the curriculum, Lpo94, which recommend the deliberative democracy’s principles, the results of this study shows that the youth’s picture of democracy and the Lpo94’s ideas of this are not the same. The consequences for our democratic society and for individuals are that we attend to keep our present democracy and we teach the pupils how to vote but not to develop our democracy.
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
1
INLEDNING ...5
1.1SYFTE OCH PROBLEMFORMULERING...6
1.2FRÅGESTÄLLNINGAR...6
1.3AVGRÄNSNINGAR...6
2
METOD OCH TEORI ...7
2.1METOD...7
2.1.1 Urvalsgruppen ...8
2.1.2 Enkäterna och utformningen av dessa...8
2.1.3 Bearbetningen av svaren ...9 2.1.4 Bortfall ...10 2.2DEMOKRATITEORIER...11 2.2.1 Valdemokrati...12 2.2.2 Deltagardemokrati...13 2.2.3 Deliberativ demokrati...14
2.2.4 De tre demokratiteorierna som komplement till varandra ...16
2.3SAMMANFATTNING...17
3
BAKGRUND...18
3.1SKOLAN, VÄRDEGRUNDEN OCH LÄROPLANERNA...18
3.1.1 Deliberativ demokrati som värdegrund...18
3.1.2 Skolans utveckling - en jämförelse mellan Lgr80 och Lpo94 ...19
3.2NU03 ...21
3.3SAMMANFATTNING...23
4
RESULTAT OCH INLEDANDE ANALYS...24
4.1DEMOKRATISYN...24
4.1.1 Valdemokrati...24
4.1.2 Deltagardemokrati...25
4.1.3 Beslutsfattande i en demokrati ...26
4.2VÄRDEGRUNDEN...29
4.2.1 Attityder till demokratiska rättigheter ...29
4.2.2 Attityder till värdegrundens centrala budskap ...30
4.2.3 Skillnader mellan åldersgrupperna i min studie...31
4.3ATTITYDEN TILL DEMOKRATI...31
4.4JÄMFÖRELSE MED NU03 ...32
4.4.1 Demokratiteorierna...33
4.4.2 Värdegrunden ...33
4.5SAMMANFATTNING...34
5
ANALYS OCH DISKUSSION AV RESULTAT ...35
5.1ATT FOSTRA GODA DEMOKRATER I DEN MÅLSTYRDA SKOLAN...35
5.2VÄRDEGRUNDEN OCH DEN DELIBERATIVA DEMOKRATIN...38
5.3SLUTSATSER...40
SAMMANFATTNING...42
REFERENSLISTA ...43
BILAGA
1
INLEDNING
”Det offentliga skolväsendet vilar på demokratins grund. Skollagen (1985:1100) slår fast att verksamheten skall utformas i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar [---] Skolan har en viktig uppgift när det gäller att förmedla och hos eleverna förankra de grundläggande värden som vårt samhällsliv vilar på.”1
Skolan har som samhällsinstitution ett uppdrag i att fostra eleverna till goda samhällsmedborgare och goda demokrater. Läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, Lpo94, innehar en huvudroll i detta arbete. Skolans demokratiuppdrag handlar om att fördjupa, bevara och bekräfta vår demokrati.2 Det jag intresserat mig för i denna uppsats är
hur elevernas bild av demokratin ser ut i förhållande till styrdokumentens intentioner. Vad tänker eleverna på när de hör ordet demokrati? Är demokrati något som följer eleverna både i skolan och i vardagen? Ser eleverna demokratin som en beslutsform eller som en livsform? Dessa frågor har jag som lärarstudent ställt mig när jag under min verksamhetsförlagda utbildning kommit i kontakt med elever och deras syn på demokrati. Frågan om elevers demokratisyn är intressant då ungdomars syn på demokrati påverkar hela vårt samhälle. Resultaten av den Nationella Utvärderingen som genomfördes av Skolverket 20033 visade
stora variationer hos elever i den svenska grundskolan i deras syn på begreppet demokrati. Kunskaperna kring begreppet är i vissa fall bristande och detta strider med läroplanens intention att skolan skall fostra goda demokrater. NU03 syftade till att ge en djupare och mer nyanserad bild av hur det såg ut i den svenska grundskolan för att ge statsmakterna en uppfattning om de effekter som kommit av de förändringar som genomförts i skolan under de senaste åren, förändringar i form av ett nytt betygssystem, ny läroplan och nya kursplaner.4
Vilgot Oscarsson har studerat resultaten av NU03 och fokuserat vid att försöka förklara variationerna i elevernas syn på demokrati och anknyter elevernas förmedlade demokratisyn till demokratiteorier. Utifrån de resultat som framkom i NU03 och den analys som Oscarsson presenterat i publikationen Elevers demokratiska kompetens har jag i denna uppsats valt att studera ungdomars tankar om begreppet demokrati i förhållande till olika demokratiteorier och jämföra elevernas och läroplanens tolkningar av demokratin.
1 Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, Lpo94. 1994. Stockholm: Fritzes.
2 Oscarsson, Vilgot, 2005. Elevers demokratiska kompetens. Rapport från den nationella utvärderingen av
grundskolan 2003 (NU03) – samhällsorienterande ämnen. Göteborg: Göteborgs universitet, s. 11.
3 Nationella Utvärderingen 2003 kommer fortsättningsvis i denna uppsats i huvudsak förkortas NU03. 4 Oscarsson (a.a.) s. 5.
1.1 Syfte och problemformulering
Syftet med denna uppsats är att undersöka hur elever i grundskolans senare år ser på begreppet demokrati och knyta an deras svar till olika demokratiteorier. Dels är även syftet att analysera mina resultat i förhållande till vad som framkom i NU03. Huvudsyftet med studien är att knyta an mina resultat till en diskussion om elevernas bild av demokratibegreppet kontra läroplanens intentioner. Fokus i denna studie ligger alltså i att utifrån resultaten ur min undersökning anknyta detta till en större problematik i form av jämförelsen mellan elevernas tankar om demokrati och den bild som läroplanen förmedlar. Det problem som jag arbetat utifrån i denna uppsats är frågan om hur elever i grundskolans senare år ser på demokratibegreppet.
1.2 Frågeställningar
Utifrån syftet har följande frågeställningar formulerats:
- Vilken eller vilka demokratisyn/er förmedlar eleverna i den empiriska studien?
- Hur ser eleverna i min studie på demokratibegreppet i förhållande till resultaten som framkom i NU03?
- Vilka följder kan elevernas demokratisyn få för samhället och den enskilda individen vad gäller elevernas roll som framtida demokrater och hur förhåller sig eleverna till demokratin i jämförelse med läroplanens demokratisyn?
1.3 Avgränsningar
För att närmare precisera mitt syfte med denna uppsats så vill jag poängtera att avsikten inte är att undersöka och lyfta fram elevernas specifika kunskaper kring demokratibegreppet och jag avser heller inte förklara hur eleverna tillägnat sig sina kunskaper. Jag avser med studien försöka förklara hur eleverna ser på demokratibegreppet och dra slutsatser av de bilder eleverna förmedlar. Jag har valt att inte fokusera vid elevernas sociala bakgrund och liknande faktorer, utan jag ser endast ungdomarna som elever i grundskolans senare år och syftet är att fånga deras tankar om demokrati.
2
METOD OCH TEORI
2.1 Metod
I studien som genomförts med avsikten att uppfylla syftet har slutsatser dragits utifrån det empiriska material som samlats in genom att knyta an elevernas tankar om demokrati till ett antal teorier. Den metod som använts för att uppnå syftet är en enkätstudie bland elever i grundskolans senare år (år 7,8,9). Huvudsyftet med enkätstudien är att undersöka elevernas demokratisyner och knyta an dessa till demokratiteorier. Studien är av kvalitativ karaktär och dessutom har den komparativa inslag genom den jämförelse som jag avser göra med den tidigare studien NU03. Noggranna överväganden föranledde beslutet att genomföra en enkätstudie. En alternativ metod var samtalsintervjuer, men den valdes bort på grund av att fokus lades vid att få många svar från flera elever och detta gjordes bäst genom enkäter. En annan anledning till att enkäter valdes var att eleverna i enkätfrågorna kunde svara fritt och de fick tid att fundera igenom sina svar och behövde inte känna press att ”prestera” vilket de kanske gjort i en intervjusituation. Intervjuer kunde givit möjlighet att följa upp elevernas svar med ytterligare frågor men efter att ha fått svaren på enkäterna ansåg jag mig ha nått den efterfrågade informationen. Enkät som metod har fungerat väl för att ge svar på frågeställningarna och för att uppnå syftet med undersökningen.
Enkätstudien utformades med målet att få in ett stort antal svar av flera elever för att gruppera och sortera elevernas svar och få en bredare bild av ungdomarnas syn på demokrati. Studien kan ge uppfattningar om bilden av demokrati hos elever i grundskolans senare år, men generaliserbarheten är inte hundraprocentig. Gällande reliabiliteten i studien så är mätningarna korrekt utförda och tillförlitligheten är stor. Validiteten är även den hög då det är elevernas tankar om demokrati som framkommer ur svaren i enkäten, liksom detta efterfrågas i frågeställningarna. Förhoppningen är att denna studie kan ge en förståelse för hur elever i skolan ser på demokrati, vilka tankar de har om demokrati och sammankoppla detta med demokratiteorier för att se tendenser i vilken demokratisyn som är dominerande bland eleverna. I denna studie har ”referenspunkts-strategin”5 använts för att jämföra
undersökningen med NU03. Att använda denna tidigare studie som referenspunkt ger möjligheter att jämföra och analysera resultaten. De resultat som framkommit av NU03 har till viss del använts för att utforma de frågor som denna studie avser ge svar på.
5 Esaiasson, Peter m.fl. 2007. Metodpraktikan. Konsten att studera samhälle, individ och marknad.
2.1.1 Urvalsgruppen
De elever som svarat på enkäten studerar vid en grundskola i Kalmar län. Studien omfattar 102 deltagande elever i år 7, 8 och 9. I NU03 frågade man elever i år 9, men i denna studie innefattas, utöver år 9, även elever i år 7 och 8. Detta för att ge en bredare bild av elevernas demokratisyn i grundskolans senare år och dessutom breddade detta min urvalsgrupp till att innefatta ett större antal elever. Min avsikt är även att se om svaren skiljer sig åt mellan åldersgrupperna. Dock vill jag poängtera att detta inte är huvudsyftet med uppsatsen, utan en del i analysen. Vid tillfället för ifyllandet av enkäterna var jag själv på plats och delade ut dem. Syftet med studien förklarades och jag poängterade för respondenterna att enkäten var anonym och att det inte var fråga om någon ”kunskapstest” utan att mitt intresse låg i att få veta mer om elevernas tankar om begreppet demokrati. Jag bad dock eleverna att skriva vilken årskurs de går för att jag skulle kunna jämföra resultaten mellan årskurserna. Eleverna fick fri tidsåtgång för att fylla i enkäten och detta skedde i ett klassrum. Jag fanns på plats hela tiden och talade om för eleverna att om de inte förstod någon fråga så förklarade jag gärna, det var dock inte så många elever som ställde frågor. Eleverna går i samma skola och jag har valt att inte fokusera på skolan som sådan då det inte är mitt syfte att lägga fokus vid elevernas bakgrund eller skolan. Fokus i denna studie ligger i att använda teorin för att säga något om empirin genom att undersöka vilka demokratiteorier som går att spåra i elevernas tankar om demokratibegreppet. Skillnader i svar mellan flickor och pojkar har jag inte lagt någon värdering i då jag inte anser det väsentligt för analysen.
2.1.2 Enkäterna och utformningen av dessa
Analysen av enkäterna är i huvudsak kvalitativ med vissa kvantitativa inslag, då frågorna som ställdes till eleverna är även dessa till stor del av kvalitativ och till viss del av kvantitativ karaktär. Den enkät som använts i denna studie har en låg grad av standardisering och låg grad av strukturering då majoriteten av de frågor som ställts i enkäten är öppna.6 Graden av
standardisering har att göra med hur enkäten är utformad, och hur frågornas inbördes ordning påverkar frågornas karaktär.7 Dessutom måste man täcka in hur mycket utrymme
respondenterna har att tolka frågorna och i den enkät som använts i denna studie är detta utrymme för tolkning stort och graden av strukturering är därmed låg. Dock finns det vissa inslag av strukturering genom frågorna med fasta svarsalternativ, men dessa är inte dominerande i enkäten utan endast en del av denna. Generella frågor bör ställas före mer
6 Se enkäten i bilagan.
specifika frågor, annars riskerar man att svaren på de specifika frågorna påverkar svaren på de mer öppna.8 De mer allmänna frågorna placerades i början av enkäten och den avslutades
med frågorna med fasta svarsalternativ som handlade om specifika ämnen och värderingsfrågor kring olika företeelser, detta för att inte leda in elevernas svar i början. Jag ansåg det viktigt att poängtera för eleverna att det inte fanns rätt eller fel svar på frågorna utan att de fritt skulle skriva sina svar. En viktig del i utformandet av enkäter är att försöka täcka alla aspekter i frågeställningen och att alla delområden av frågeställningen behandlas i enkäten.9 Frågorna är noggrant genomarbetade för att uppmuntra eleverna att ge så
omfattande svar som möjligt. Då enkäten främst består av öppna frågor så anser jag mig kunna få med flera aspekter av demokratibegreppet i varje fråga eftersom frågorna var fria att tolka för eleverna. Dessutom användes ett antal frågor som ställdes i NU03 för att jämföra resultaten mellan de båda studierna.10 Dessa frågor hade fasta svarsalternativ. Att undvika
komplicerade ämnen, svåra eller vaga ord, att formulera korta frågor och att fråga om en sak i taget är viktiga aspekter i utformandet av enkätfrågor.11 Dessa faktorer vägdes noga in i
formuleringen av frågorna och risken med att formulera frågor som kan missuppfattas anser jag inte vara ett problem i denna studie då frågorna är korta och specifika. En annan risk med enkäter kan vara att man har för många frågor i formuläret, men antalet frågor motiveras med att jag genom att ställa dessa frågor ansåg mig få goda möjligheter att analysera svaren utifrån demokratiteorierna och därmed anser jag inte detta vara ett problem. ”Frågorna i ett frågeformulär är operationella indikatorer på teoretiska begrepp.”12 Frågornas utformning var
ett verktyg för sammanställningen av elevernas svar där de knyts an till demokratiteorierna och detta användes senare i analysen av studiens resultat.
2.1.3 Bearbetningen av svaren
Vid bearbetningen av enkäterna så var det första steget att läsa igenom de svar som eleverna givit och sammanfatta svaren på varje fråga, för att ge en första bild av elevernas svar. Alla elever har inte svarat på alla frågor men de svar som eleverna lämnat är till stor del mycket utförliga. Vid den första genomläsningen noterades också elevernas svar på de fasta frågorna och procentsatser räknades ut för de olika svarsalternativen. Redovisningen av dessa svarsalternativ blir därmed av mer kvantitativ karaktär med procentsatser för de olika svar
8 Esaiasson m.fl. (a.a.) s. 280. 9 Patel & Davidsson, (a.a.) s. 82. 10 Se fråga 7, 9c, 10, 11 i bilagan. 11 Esaiasson m.fl. (a.a) s. 276. 12 Ibid. s. 273.
eleverna givit. Fokus vid andra genomläsningen var att finna utmärkande svar för respektive demokratimodell för att sedan sammanfatta och se indikatorer på de olika teorierna. En förutsättning för detta var den operationalisering som gjorts av de tre demokratimodellerna som användes för analysen.13 Alla elevers svar kunde inte placeras i någon demokratimodell
och jag var öppen för att även se andra demokratiteorier i elevernas svar, dock fann jag inte prov på några andra teorier. I bearbetningen av svaren har jag genomfört ”klassindelade analyser”14 där uppgiften är att bestämma om ett svar tillhör en given klass. Frågan är om en
analysenhet passar in i någon av kategorierna, i detta fall om någon demokratiteori går att applicera på elevernas svar.
Vid empiriska analyser finns alltid gränsdragningsproblem.15 I denna studie handlar det om
att alla elevernas svar inte schematiskt kan placeras in i en viss demokratiteori eftersom elevernas svar i flertalet fall innehåller indikatorer på flera demokratiteorier och inte endast en specifik modell. I redovisningen av elevernas svar har dessa grupperats efter ett antal rubriker för att summera materialet. Här jämförs även resultaten från enkäten med NU03 som referensstudie och där har inte samma gruppering gjorts av elevernas svar, men jag anser mig ändå ha goda grunder att jämföra resultaten mellan de båda studierna. Den efterföljande analysen har till syfte att beskriva elevernas demokratisyn i jämförelse med läroplanens intention gällande skolans demokratiuppdrag.
2.1.4 Bortfall
I den genomförda studien finns ett visst bortfall. 102 elever har svarat på enkäten. På de öppna frågorna har vissa elever lämnat blankt, andra har svarat ”vet inte” eller liknande. I dessa öppna frågor har jag fokuserat vid de svar som varit mer utförliga och använt dessa. Då syftet med studien är att få en uppfattning om elevers tankar om demokrati så har bortfallet inte påverkat resultatet. På de frågor med fasta svarsalternativ som till viss del hämtats ur NU03 har jag däremot räknat med bortfallet vid sammanställningen av elevernas svar. På ett antal av frågorna med fasta svarsalternativ finns ett ”vet ej” - alternativ. Detta för att eleverna skulle få möjlighet att svara ”vet ej” istället för att riskera att de hoppar över frågan eller ringar in flera svarsalternativ. ”Vet ej”-alternativet finns med i redovisningen av elevernas svar på dessa frågor. Då eleverna ringat in flera svar på frågor med fasta svarsalternativ så har dessa räknats som bortfall. Bortfallet har som mest på en fråga varit 10 elever av 102.
13 Se kapitel 2.2.
14 Esaiasson m.fl. (a.a.) s. 155. 15 Ibid. s. 157.
2.2 Demokratiteorier
Det val av teorier som gjorts inför denna studie motiveras med att jag inspirerats av de teorier som Oscarsson använt i analysen av NU03. De tre teorier som tas upp i analysen av NU03 är valdemokrati, deltagardemokrati och deliberativ demokrati. Dessa tre idealmodeller för demokratin relateras till de önskvärda demokratiska kompetenser som skolan avser utveckla hos eleverna och dessa teorier diskuteras mest inom statsvetenskaplig forskning.16 I analysen
av resultaten från enkäten har jag även varit öppen för att finna indikatorer på andra demokratiteorier men då jag främst funnit spår av de tre ovan nämnda teorierna i elevernas svar så har jag valt att knyta an analysen till dessa tre. Valet av de tre demokratiteorierna17
motiveras också med att jag avser göra en jämförelse med NU03. När man arbetar kumulativt så lutar man sig mot andra forskares resultat vilket gör att man kan jämföra resultaten mellan studierna.18 Frågan som Oscarsson ställer sig är vilken av demokratiteorierna som eleverna i
NU03 refererar och relaterar demokratibegreppet till och detta är även vad jag avser undersöka genom min studie. I empirin flyter teorierna samman och eleverna talar inte utifrån en teori, så i de enskilda svaren kan det finnas indikatorer på flera demokratiteorier. Då jag i enkätfrågorna sökt svar på olika aspekter av demokratibegreppet så faller det sig naturligt att eleverna också refererar till olika delar av demokratiteorierna. Detta uppfyller även syftet, att fånga elevernas tankar om demokrati och koppla detta till demokratiteorier. Flera indikatorer på demokrati i elevernas svar har givit möjligheter att bredda analysen. Demokratiteorierna fungerar i min empiriska studie som verktyg för att sortera i materialet och teorierna får en naturlig koppling till empirin genom att jag använder dessa för att gruppera elevernas svar. Resonemangsvaliditeten handlar om att man resonerar sig fram till god begreppsvaliditet.19 Att reproducera någon annans operationalisering innebär att man
lutar sig mot tidigare forskares tillvägagångssätt, vilket görs gällande i denna studie genom användandet av Oscarssons teorier. Begreppsvaliditeten, att teorin överensstämmer med den metod som valts innebär att de teoretiska begreppen översätts till operationella indikatorer.20
De operationaliseringar som gjorts här är att specificera begrepp ur de olika demokratiteorierna för att ge indikatorer på vilken demokratisyn eleverna förmedlar genom sina svar. De faktorer ur respektive demokratimodell som jag valt att fokusera vid i analysen
16 Oscarsson (a.a.) s. 13.
17 Demokratiteorier och demokratimodeller ses som begrepp med samma innebörd och båda dessa kommer att
användas framöver i denna uppsats.
18 Oscarsson (a.a.) s. 66-67. 19 Esaiasson m.fl. (a.a.) s. 66. 20 Ibid. s. 64.
av elevernas svar sammanfattas avslutningsvis i beskrivningarna av demokratiteorierna. I analysen avser jag sedan lyfta demokratiteorierna och resultaten av den empiriska studien i förhållande till läroplanens intentioner, samhället, individen och demokratin.
2.2.1 Valdemokrati
Valdemokratin är grunden i den representativa demokratin och en förutsättning för att deltagardemokrati och deliberativ demokrati skall fungera. Det som främst utmärker valdemokratin är de allmänna återkommande valen.21 I valdemokratin påverkar medborgarna
utformningen av politiken genom att rösta på olika kandidater, partier eller förslag. Viktiga faktorer för en fungerande valdemokrati är att folket har kunskap om den politiska processen och deltagarna i denna, liksom kunskaper om att allmänna val sker till olika politiska nivåer. Viktigt är förutom denna kunskap om de partier eller personer som valet handlar om att man har klart för sig vilken åsikt man som väljare har i olika politiska frågor. Schumpeters teori om konkurrerande eliter talar för att det inte finns något som man kan kalla ett ”allmänt bästa”22 utan det finns hela tiden konkurrerande uppfattningar mellan människor och grupper
om vad som är den bästa eller den rätta lösningen. Schumpeter menade att demokrati ska ses som en politisk metod som ger folket möjlighet att välja ledare. De som väljs att styra består av de konkurrerande eliterna och detta är det bästa sättet att styra samhället på.23
För att anknyta teorin om valdemokrati till skolans uppdrag att fostra demokrater så är det för valdemokratin av stor vikt att eleverna når kunskaper om hur demokratin fungerar och då främst hur den politiska processen ser ut.24 De kunskaper som här innefattas är exempelvis
kunskaper om de politiska partierna i Sverige, hur landet styrs och på vilken nivå olika beslut fattas. Att ha kunskap om proceduren kring hur man genomför val är också viktigt för att upprätthålla den valdemokratiska modellen. I de faktakunskaper som ingår här är elevernas kunskap om vilka rättigheter och skyldigheter de har i en demokrati viktiga.
Indikatorer på valdemokrati i min empiriska studie
• Återkommande val, hur man röstar, proceduren, hur den politiska processen ser ut. • Rösträtten och att man som väljare har en åsikt i politiska frågor.
• Kunskaper om rättigheter och skyldigheter bland dem som röstar. • Konkurrerande eliter, valda representanter som styr på mandat av folket.
21 Oscarsson (a.a.). s.14.
22 Held, David, 2005. Demokratimodeller. Från klassisk demokrati till demokratisk autonomi. Göteborg:
Bokförlaget Daidalos, s. 231.
23 Held (a.a.). s. 234. 24 Oscarsson (a.a). s. 15.
2.2.2 Deltagardemokrati
Deltagardemokratin bygger på tanken om att folket ska kunna delta och påverka i det demokratiska samhället. Kompletterar man det folkliga deltagandet med konkurrens mellan olika partier och olika intressegrupper på den politiska arenan så finns det goda möjligheter att skapa ett samhälle byggt på deltagardemokratins principer.25 I denna teori finns tanken om
konkurrerande partier, eller konkurrerande eliter. Detta kan sammankopplas med Webers och Schumpeters tankar om de konkurrerande eliternas demokrati, återkommande val och politiska representanter för folket. Valen av styrande personer är en förutsättning för deltagardemokratin och en viktig aspekt är individens känsla av att kunna påverka politiken. Detta ger förutsättningar för att generera i en väljarkår som är välinformerad och intresserad av styrelseprocessen.26 Förutsättningar för deltagardemokratin är att medborgarna har samma
möjlighet att påverka, att de är informerade om dessa möjligheter och genom att folket övas i att delta i den politiska processen så ges de även färdigheter i detta. ”Deltagardemokraternas huvudargument är alltså att politiskt deltagande ger upphov till bättre beslut. Deltagande ger färdighet och det offentliga samtalet minskar inverkan av olika egenintressen.”27
Deltagardemokratin fungerar bättre ju fler som påverkar politikens utformning.28
Opinionsbildning är en viktig del av deltagardemokratin och folkets direkta deltagande sker genom folkomröstningar. Deltagardemokratin har en fostrande funktion.29 Medborgarna i
deltagardemokratin måste få möjlighet att delta och påverka och det krävs att de har kunskaper och är kunniga i deltagardemokratiska processer. Dessutom måste medborgarna kunna argumentera för sin uppfattning och vara beredda att acceptera en förlust genom majoritetsbeslut. Majoritetsprincipen gör att kollektivet kan fatta beslut och genom att en majoritet står bakom ett beslut så blir detta gällande. Enhällighetsprincipen däremot syftar till att alla är överens vilket ger en garanti för individens samtycke.30
Eleverna fostras till aktiva medborgare genom aktivt deltagande i demokratiska processer i skolan. Eleverna ska ha inflytande över undervisningen och kunna påverka i skolan. ”Deltagardemokraternas huvudargument är alltså att politiskt deltagande ger upphov till bättre beslut. Deltagande ger färdighet och det offentliga samtalet minskar inverkan av olika
25 Held (a.a.) s. 332. 26 Ibid. s. 336.
27 Holmberg, Sören, 1999. Representativ demokrati i SOU 1999:64. s. 14. 28 Oscarsson (a.a.), s. 15.
29 Lundström, Mats, 1999. Demokrati i skolan? i SOU 1999:93. s. 60. 30 Lundström, (a.a.) s. 56.
egenintressen.”31 I skolan ska eleverna fostras till deltagardemokrater genom att uppleva och
delta i det demokratiska arbetssättet som ska prägla skolans verksamhet. Elevernas tilltro att våga och vilja påverka i skolan och i samhället ska stärkas genom skolan.32 Eleverna ska
fostras till vilja delta i den demokratiska processen.
Indikatorer på deltagardemokrati i min empiriska studie
• Aktivt deltagande bland medborgarna är viktigt. • Acceptans av majoritetsbeslut.
• Elevernas tilltro att våga och vilja påverka skolan och samhället.
• Eleverna ska ha inflytande att påverka skolan likaväl som medborgarna ska ha möjlighet att påverka i samhället
2.2.3 Deliberativ demokrati
Den deliberativa demokratiteorin handlar om att man betonar samtalets och argumentationens betydelse för demokratin.33 Alla ska få göra sin röst hörd och samtalet ska leda till att man
kan värdera och beakta alla argument. Det deliberativa samtalets målsättning är att leda till konsensus kring argumentationens form och man diskuterar sig fram till ett gemensamt beslut genom att analysera olika argument. Det är den deliberativa processen som står i centrum. Jürgen Habermas är den främsta företrädaren för den deliberativa demokratimodellen. Individens åsikt växer fram i samtalet med andra som ett resultat av den deliberativa process som demokratin innebär.34 ”Det är uppenbart att de flesta politiska frågor inte avgörs genom
allmän konsensus i en tvångsfri diskurs, vare sig i offentligheten eller i politiska församlingar.”35 Ändå menar Habermas att det kommunikativa handlandet är relevant också
inom politiken. Ömsesidiga överväganden spelar en viktig roll när det handlar om att komma fram till en gemensam ståndpunkt för att fatta kollektiva beslut. Med hjälp av teorin om det kommunikativa handlandet så skapar Habermas ett alternativ som han kallar en ”diskursteoretisk deliberativ demokratimodell”36. Liberalerna hävdar att det inte finns några
universella eller naturliga rättigheter som tilldelas människorna i ett samhälle, allmänviljan är snarare summan av allas viljor.37 Utifrån denna allmänvilja som innefattar folkets röst ska
lagar stiftas. På så sätt tar lagstiftarna hänsyn till folkets röst och uppfyller väljarnas önskningar eftersom de valda vill bli omvalda igen. De juridiska rättigheterna hos människan
31 Holmberg, (a.a.) s.14. 32 Oscarsson, (a.a), s. 16. 33 Ibid. s. 17.
34 Lundström, (a.a.) s. 84.
35Eriksen, Erik Oddvar & Weigård, Jarle, 2000. Habermas politiska teori, Lund: Studentlitteratur, s. 137. 36 Eriksen & Weigård (a.a.) s. 143.
ska skyddas.38 Habermas menar att man ska bygga en ny demokratimodell som inte knyts
samman med varken liberalismen eller republikanismen och de svagheter som dessa teorier har. Istället vill Habermas föra samman de positiva delarna av respektive demokratimodell. ”Utgångspunkten är att teorin om kommunikativt handlande har bidragit till att klargöra innehållet i begreppet ’deliberation’ (överläggning, rådpåläggning, övervägande) så som vi återfinner det i den republikanska traditionen.”39 ”Mot den liberala och den republikanska
modellen bygger Habermas en modell som han menar är bättre anpassad till realiteterna i komplexa samhällen.”40 Den rationella grunden som samtalet vilar på gör att diskussionen får
kraft att ändra människors ståndpunkt genom att diskutera och argumentera. Det är först när individens friheter och rättigheter respekteras som medborgarna kan bli ”rationella diskussionsdeltagare”41. När en individ fritt kan säga vad han eller hon tycker så är individens
samtycke till politiska beslut kvalificerat. Om individen inte får delta så står denne inte bakom ett beslut fullt ut enligt den deliberativa demokratiteorin.
Statsmaktens ideal är att demokrati ska prägla verksamheten i skolan då detta förordas i läroplaner och kursplaner. Det krävs att eleverna har en vilja att delta i samtal och att de har en öppen inställning till detta. Eleverna ska ha empati och förståelse för det som är avvikande och det krävs att de har en förmåga att se saker ur olika perspektiv. Deltagarna i samtalet måste vara jämlika och argumentera på lika villkor.42 Demokratin skall fördjupas genom
argumentation och samtal. Målsättningen är att beslut skall fattas i konsensus och genom deliberativa samtal skapas gemensamma normer vilket gör att det kollektiva normsystemet legitimeras.43 Målet för deliberationen i skolan är att nå fram till universella normer som
eleverna står bakom. I läroplanen, Lpo94, har den deliberativa demokratiteorin en huvudroll. Samtalet lyfts fram liksom elevernas förmåga att se företeelser ur olika perspektiv, att visa empati och förståelse. Elevernas deltagande i samtalet är viktigt. För att den deliberativa demokratin skall fungera så krävs det att medborgarna utbildas i den deliberativa grundhållning som krävs bland medborgarna.44 Detta ska ske i skolan där eleverna ges tillfälle
att utveckla sina kommunikativa färdigheter. Deliberativa samtal ses som en metod att genom utbildningen tränas i att utveckla de kommunikativa förmågor som krävs för det politiska
38 Eriksen & Weigård, (a.a.) s. 153. 39 Ibid. s. 153.
40 Ibid. s. 155. 41 Ibid. s. 155.
42 Oscarsson (a.a.) s. 17. 43 Lundström, (a.a.) s. 84.
deltagandet. De deliberativa samtal som förs i skolan ska avspegla de offentliga samtal som pågår i samhället.
”Detta innebär att skolans deliberativa samtal bör lyfta fram de olika värderingar, ståndpunkter, synsätt och perspektiv som kommer fram i samhällets offentliga samtal och ange hur och varför det ena eller den andra av dessa är förankrade i den ena eller den andra sociala grupperingen och vilka konsekvenser olika perspektiv bär med sig.”45
Deliberativa samtal skapar bättre förutsättningar för den deliberativa demokratin i samhället genom att man hos eleverna utvecklar deliberativa attityder.46 Detta innebär dock inte att hela
skolverksamheten består av deliberativa samtal, de kan ses som komplement och alternativ till skolans traditionella verksamhet.
Indikationer på deliberativ demokrati i min empiriska studie
• Värdet av samtalet, det kommunikativa.
• Att diskutera och lyssna på andras argument innan man tar beslut och kraften att ändra ståndpunkt genom diskussion med andra. Vikten av att ha en egen åsikt.
• Deltagandet är viktigt för att individen ska stå bakom ett beslut fullt ut. • Fatta beslut genom att argumentera sig fram till en lösning,
2.2.4 De tre demokratiteorierna som komplement till varandra
Demokrati är målet för de tre ovan nämnda teorierna men skillnaden ligger i hur demokratin ska se ut. Teorierna ska ses som komplement, inte som alternativ till varandra. De tre demokratimodellerna inryms i Sveriges officiellt eftersträvade styrelseskick som beskrivs som ”deltagardemokrati med deliberativa kvaliteter”47. I den moderna demokratiforskningen
så skiljer sig teoretikerna åt genom att vissa lägger vikt vid utformningen av omröstningar, medan andra fokuserar på deltagandet och diskussionerna i demokratin. Frågan som skiljer teoretikerna åt är om det är omröstningen eller den diskussion som föregår omröstningen som är det viktiga?48 I en valdemokrati med majoritetsbeslut så uttalar sig folket genom sin rösträtt
och majoriteten vinner. I deltagardemokratin är folkets deltagande det viktiga och där tar man ställning till gemensamma angelägenheter.49 Den deliberativa demokratin fokuserar på
samtalet för att diskutera och argumentera sig fram till beslut och ömsesidiga överväganden spelar in.
45 Premfors & Roth (a.a.) s. 62. 46 Ibid. s. 64.
47 Oscarsson, (a.a.) s. 14.
48 Eriksen & Weigård, (a.a.) s. 141. 49 Ibid. s. 142.
2.3 Sammanfattning
I inledningen beskrivs syftet med denna uppsats, att undersöka elevers tankar om begreppet demokrati och knyta an de bilder av demokrati som eleverna framför till demokratiteorier. Resultaten relateras till den demokratisyn som dominerar i skolans styrdokument och jag avser analysera vilka följder detta kan få för samhället och individen. Dessutom avser jag jämföra resultaten med vad som framkom i NU03. Metoden som använts för den empiriska undersökningen är en enkätstudie med främst kvalitativa, men även vissa kvantitativa inslag. Urvalsgruppen består av 102 elever i grundskolans senare år och dessa har svarat på enkäten och bidragit till studien genom att delge sina tankar om demokrati. De svar som eleverna lämnat i enkäterna analyseras i förhållande till tre demokratiteorier, valdemokrati, deltagardemokrati och deliberativ demokrati för att se vilken eller vilka demokratiteorier som elevernas svar knyter an till. Den deliberativa demokratiteorin har en central plats i skolans styrdokument och detta behandlas vidare i kommande kapitel där syftet är att ge en bild av den svenska skolan och framställa de värden som skolans verksamhet vilar på. Det har skett en förändring i den svenska skolan från 1980-talet fram till 1994 när den nuvarande läroplanen, Lpo94, verkställdes. NU03 och den analys som Vilgot Oscarsson gjort av resultaten från denna studie beskrivs också i kommande kapitel för att ge en bild av hur elever tidigare beskrivit begreppet demokrati.
3
BAKGRUND
3.1 Skolan, värdegrunden och läroplanerna
Den svenska skolan har som uppgift att fostra goda demokrater. En stor del av ansvaret för detta åligger de samhällsorienterade ämnena men det är ett ansvar som hela skolan delar. Skolan ska bedrivas i en demokratisk form och demokrati ska genomsyra verksamheten. ”Alla som arbetar i skolan skall visa respekt för den enskilda individen och i det vardagliga arbetet utgå från ett demokratiskt arbetssätt.”50 Den läroplan som avser det obligatoriska
skolväsendet, Lpo94 är den huvudsakliga riktlinjen i skolans arbete och denna bygger på de grundläggande värderingar som finns i Skollagen51. Skolan är idag målstyrd och i
kursplanerna finns mål formulerade för vad eleverna ska uppnå i varje enskilt ämne. Värdegrunden ska genomsyra skolan och denna innefattar de värden som skolan ska vila på.
”Det är inte tillräckligt att i undervisningen förmedla kunskap om grundläggande demokratiska värderingar. Undervisningen skall bedrivas i demokratiska arbetsformer och förbereda eleverna för att aktivt deltaga i samhällslivet. Den skall utveckla deras förmåga att ta personligt ansvar.”52 3.1.1 Deliberativ demokrati som värdegrund
Den deliberativa demokratisynen dominerar i Lpo94 och målet är att elever och lärare på lika villkor ska diskutera sig fram till beslut. Eleverna ska göras delaktiga i diskussioner som rör gemensamma beslut och de ska lära sig att argumentera och att acceptera beslut. Det deliberativa samtalet har i skolans demokratiska värdegrund en central plats.53 Samtalen
innebär att man möts med olika uppfattningar och målet är att individen ska ta ställning i olika frågor genom att lyssna, värdera och överväga argument. Parallellt med detta finns en önskan om att vi ska finna normer och värden som alla är överens om. Deliberationen handlar om att man ska överväga olika alternativ och den deliberativa demokratin skall ses som ett komplement till majoritetsprincipen där deliberationen finns i motiveringen av beslut och diskussionen mellan parterna innan beslut fattas. Enighet och oenighet kring beslut hör samman i den deliberativa demokratiteorin då man ska acceptera skilda ståndpunkter.
För att grunda och upprätthålla ett deliberativt förhållningssätt krävs det att vissa institutioner ges en central roll i detta arbete och vårt utbildningssystem ses som den viktigaste kraften
50 Lpo 94.
51 Skollagen: 1985:1100. 52 Lpo94.
53 Englund, Tomas, 2000. Deliberativa samtal som värdegrund – historiska perspektiv och aktuella
här.54 ”En av de långsiktiga målsättningarna med att ge det deliberativa samtalet en
framträdande plats i skolans värdegrundsarbete är således att på så sätt söka stärka demokratin.”55 Detta har varit målet med skolans demokratifostrande arbete sedan 1994. Den
deliberativa demokratin innebär att man ser skolan som en plats för argumentation där skilda synsätt betonas.56 Den demokratiska debattens betydelse och kontinuerliga möten mellan
olika åsikter är av stor vikt för skolans demokratiarbete. Maktutredningen57 som redovisades i
början av 1990- talet visade att:
”Ett av utredningens viktigaste resultat är att den ifrågasätter sina egna direktiv från den socialdemokratiska regeringen. Dessa direktiv sägs uttrycka en samhällscentrerad demokratitradition där utgångspunkten är idén om ett suveränt folk med den enskildes roll som medlem i ett samhällskollektiv.”58
Utredningen gav som förslag att man skulle lägga fokus vid individen i demokratin istället för att ha en samhällscentrerad demokratitradition. Den enskilda individen tilldelas ett stort ansvar för sitt eget liv.En förutsättning för demokrati är att individen har åtaganden gentemot det kollektiva medan samhället har vissa plikter gentemot individen.59 Den svenska skolan har
tidigare haft för avsikt att se till det allmänna i första hand medan det under 1990- talet skett en förskjutning till att istället handla mer om individens bästa.
3.1.2 Skolans utveckling - en jämförelse mellan Lgr80 och Lpo94
Det deliberativa samtalet som värdegrund ska ses i förhållande till den tradition som länge präglat skolan med lärarens kunskapsförmedling i förhållande till elevernas inhämtning av kunskap. Det deliberativa perspektivet har funnits med länge i läroplanerna, dock har det betonats mer under de senare årtiondena. I ett historiskt perspektiv har skolan länge fokuserat på kunskapsförmedling och denna kunskap skulle vila på vetenskaplig grund.60 Kunskaper
om demokrati lärdes på 1970-talet ut som de andra ämnena i skolan. Demokrati var då inte en undervisningsprincip som tillät att olika åsikter fördes fram utan det fanns istället en vetenskaplig grund som demokratin vilade på. Under sent 1970-tal formades en ny inriktning för skolans demokratifostrande roll. Skolan fick nu uppgiften att ta ställning för demokratins värden. Läroplanen som kom 1980, Lgr80, innehöll nya tankar om att tillförsikten till
54 Englund, 2000. (a.a.) s. 5 55 Ibid. s. 5
56 Englund, Tomas, 1999, i SOU 1999:93 Det unga folkstyret. s. 18. 57 Maktutredningen: SOU 1990:44.
58 Englund, 1999, (a.a.) s. 29 59 Ibid. s. 31.
vetenskapen skulle överges till förmån för vetenskaplig pluralism.61 Skolan skulle nu försvara
demokratins värden men samtidigt uppmuntra egna värderingar och ställningstaganden. Att värdegrunden var ett ansvar för skolans alla ämnen blev också gällande i Lgr80. Det deltagardemokratiska perspektivet lyftes också fram i denna läroplan från 1980 men det kom till viss del i konflikt med det deliberativa demokrati- idealet. Deltagandet i demokratiska processer betonades i Lgr80, samtidigt som skilda perspektiv och det deliberativa samtalet skulle lyftas fram.
I den läroplan som efterföljde, Lpo94, betonas skolans ”kunskapsuppdrag”, och vi har idag en målstyrd skola. Eleverna ska uppnå kunskapsmålen i de olika ämnena för att få godkända betyg och denna målstyrning gör att kunskapsmålen står i fokus. Den individuella måluppfyllelsen gör att elevernas enskilda prestationer lyfts fram. Kunskapsuppdraget och målstyrningen är sammanbundna i Lpo94. Demokratins värden betonas med fokus på fri- och rättigheter. Relationerna, hur man är mot varandra är en central del av värdegrundsarbetet.62
Skolan ska ses som en mötesplats för pluralism och ömsesidighet. Det deliberativa samtalet får här en innebörd av förespråkande av respekt för olika uppfattningar och en öppen hållning. Man har ändrat fokus i skolans demokratifostrande roll, från att fostra kritiker av hur vårt demokratiska samhälle såg ut i form av kritik mot orättvisor mellan grupper i samhället i Lgr80, till att fostra upprätthållare av vår representativa valdemokrati i Lpo94. Ämnet samhällskunskap har idag i synnerhet ett ansvar gällande skolans demokratifostrande roll. Skolans roll som demokratifostrare har förändrats över tid, från en ifrågasättande syn på demokrati i Lgr80 till Lpo94 som representerar en mer traditionellt funktionalistisk demokratisyn.63 I den funktionalistiska demokratiuppfattningen ses demokratin främst som ett
sätt att fatta beslut på.64 Den normativa demokratiuppfattningen symboliseras istället av det
folkliga deltagandet i den demokratiska processen. Sett till skolan så symboliserar den funktionalistiska demokratiuppfattningen faktakunskaper om demokrati medan den normativa synen representeras av strävan efter att eleverna når förståelse för demokratin och att eleverna har en vilja att delta. Det normativa synsättet talar för att medborgarna genom skola och andra institutioner ska bli aktiva i demokratin. Om man ser den funktionalistiska
61 Englund, 2000, (a.a.) s. 9. 62 Ibid. s. 11.
63 Oscarsson (a.a.) s. 11. 64 Englund, 1999, (a.a.) s. 17.
demokratiuppfattningen främst som ett sätt att fatta beslut på, som valdemokratin, så är deltagardemorkatin och deliberativ demokrati två varianter av den normativa uppfattningen. ”Samhällsundervisningens uppgift att utveckla elevernas demokratiska kompetens genom ett kollektivt, reellt elevinflytande och genom deliberativa samtal har kommit till korta.”65 Istället
för att fokusera på att träna eleverna i ett demokratiskt arbetssätt så fokuseras elevernas kunskaper om demokrati. I dagens läroplan påtalas visserligen att eleverna genom undervisningen ska uppmuntras att vilja påverka och delta i demokratin men det är främst den egna framtiden som ska påverkas, det finns inga mer specifika mål som det fanns i Lgr80 där rättvisa och ökad jämlikhet var uttalade mål. ”Skolans uppgift är att låta varje enskild elev finna sin unika egenart och därigenom kunna delta i samhällslivet genom att ge sitt bästa i ansvarig frihet.”66 Man talar i dagens läroplan och kursplaner i de samhällsorienterande
ämnena mer om en bevarande och bekräftande demokratisyn. I Lgr80 handlade det mer om fördjupning av och diskussion kring hur demokratin skulle se ut. Kursplanerna för de samhällsorienterande ämnena betonar idag den demokratiska värdegrunden, och uppdraget att fostra aktiva deltagardemokrater lyfts fram. För att nå detta mål ska skolan framhäva demokratins ideal och arbetet med att fostra eleverna till goda demokrater ska ske genom att främja demokratiskt arbetssätt i skolan och här har deliberativa samtal en nyckelroll.67
3.2 NU03
Den Nationella Utvärderingen från 2003 genomfördes i grundskolans senare år och bestod i enkäter som besvarades av lärare och elever i år fem och år nio i ett riksrepresentativt skolurval bestående av 197 skolor med 10 000 elever och 1 900 lärare. Den rapport som författats av Vilgot Oscarsson 2005 baseras på ett representativt elevurval av ca 2 000 elever i år nio. Oscarssons analys ger en bild av år 9-elevernas attityder till demokrati och deras kunskaper om demokrati och politik. De resultat som kommit ur denna studie är att eleverna har relativt dåliga kunskaper om demokrati och den demokratisyn som eleverna främst förmedlar kan knytas an till valdemokratins principer. Många av eleverna i NU03 är inte beredda att ge alla människor samma rättigheter i ett demokratiskt samhälle. Oscarsson poängterar att det är viktigt att vara försiktig med att dra allt för radikala slutsatser av resultaten av NU03, men man kan ändå se generella tendenser av resultaten.68 Eleverna i
65 Englund 1999, (a.a.) s. 11. 66 Lpo94.
67 Oscarsson (a.a.) s. 12. 68 Ibid. s.10.
NU03 fick den öppna frågan hur de beskriver begreppet demokrati och de flesta eleverna svarade ”folkstyre” eller ”folket bestämmer” medan vissa problematiserade begreppet ytterligare och gav flera exempel.69 Eleverna tog också upp fri- och rättigheter i viss
utsträckning. Den bild som eleverna gav av demokrati var ”traditionell och oproblematisk”.70
I första hand ser eleverna i NU03 demokrati som en beslutsprocess där individen har vissa rättigheter och möjligheter att påverka processen av politiska beslut. Detta sammankopplar Oscarsson med att eleverna syftar på den valdemokratiska demokratimodellen genom att eleverna beskriver demokrati som något som handlar om val, rösträtt och frihet att uttala sina åsikter.
Elevernas deltagardemokratiska träning tas upp i NU03 där man frågade eleverna på vilket sätt de kan påverka i skolan. Slutsatsen som dras är att eleverna får mycket lite deltagardemokratisk träning i skolan även om det finns stora variationer mellan olika elever och olika grupper.71 En föreställning är att om eleverna får vara delaktiga i skolan så kommer
de också att tränas i att vara aktiva i samhället, men i resultaten av NU03 hittade man inget sådant samband mellan elevernas syn på sina möjligheter att påverka i skolan och viljan att påverka i samhället.72
Sett till NU03 så verkar eleverna inte alls införstådda i den samtalsdemokratiska dimensionen.73 Man har tittat på klassrumsklimat och funnit att ett öppet klimat där man kan
diskutera fritt gynnar samtalet och detta har ett positivt samband med elevernas känsla av att de kan påverka undervisningen. Det som man särskilt uppmärksammar i analysen av NU03 är att eleverna har små möjligheter att i undervisningen träna sig i att argumentera och att träna andra kommunikativa demokratifärdigheter.74 Man har även undersökt elevernas attityder i
frågor som kan kopplas samman med värdegrunden. Det handlar om fri- och rättigheter, allas lika värde, respekt för människors olikheter etc. Eleverna svarar att dessa rättigheter inte är självklara för alla och acceptansen för individer med rasistiska åsikter är liten då flera elever menar att det inte är givet att människor ska ha rätt att uttrycka sina åsikter om dessa är rasistiska. 69 Oscarsson (a.a.) s. 30. 70 Ibid. s. 31. 71 Ibid. s. 45. 72 Ibid. s. 46. 73 Ibid. s. 52. 74 Ibid. s. 53.
3.3 Sammanfattning
Den läroplan som är aktuell idag, Lpo94, har som huvudsyfte att skolan ska fostra goda demokrater och den deliberativa demokratisynen är dominerande då stor vikt läggs vid samtalet som en del i den demokratiska processen. Till skillnad från Lgr80 där man avsåg fostra eleverna att påverka och förändra demokratin så fokuserar man i Lpo94 mer vid att uppmuntra eleverna till att bevara och upprätthålla den demokrati som vi har i Sverige idag. Relationer är viktiga, hur man är emot varandra, samtidigt som det individuella perspektivet är viktigt, att ha en egen åsikt. Målstyrningen som präglar Lpo94 resulterar i att den egna måluppfyllelsen står i centrum för individen. Resultaten av NU03 visar att eleverna i år 9 har bristande kunskaper om demokrati och de hänvisar främst till valdemokratins principer. Acceptansen för personer med extrema åsikter är liten bland eleverna i denna studie. Det som beskrivits i denna del av uppsatsen kring skolan, dess demokratiuppdrag och demokratifostrande roll ger en grund inför redovisningen av mina resultat av den empiriska studien som framställs i kommande kapitel. Framförallt ger denna bakgrund ett underlag för analysen av elevernas svar i förhållande till läroplanens demokratisyn.
4
RESULTAT OCH INLEDANDE ANALYS
I detta kapitel redovisas de resultat som nåtts genom den empiriska studie som genomförts. Den kategorisering som presenteras nedan är skapad utifrån syftet att ge en bild av elevernas syn på demokrati relaterat till demokratiteorierna. Resultaten av enkätstudien redovisas genom ett urval av elevernas kommentarer vilka placerats in i kategorierna. Svaren relateras till flera aspekter av demokratibegreppet och detta sammankopplas med skolans värdegrund. I redovisningen av resultaten hänvisas i de flesta fall till eleverna i alla årskurserna. I ett underkapitel redogör jag sedan för skillnader mellan åldersgrupperna. På elevernas svar anges årskurs samt vilken fråga de svarat på. Jag har valt att inte redovisa svaren på varje fråga separat utan jag har istället använt frågorna som operationella indikatorer på de olika teorierna och därför finns flera olika frågor under samma kategori.
4.1 Demokratisyn
I elevernas svar ses spår av de tre demokratiteorier som jag valt att fokusera på i denna studie. De demokratimodeller som jag kunnat se tydligast spår av i elevernas svar är valdemokrati och deltagardemokrati, där majoritetsprincipen lyfts fram av flertalet elever. Kommentarer som att demokrati innebär att ”alla får vara med och bestämma”, ”man röstar”, ”det som de flesta tycker blir det” är ofta förekommande. Nedan redovisas elevernas svar relaterade till respektive demokratiteori.
4.1.1 Valdemokrati
En viktig aspekt av den valdemokratiska teorin är rösträtten och de återkommande valen. Det är även av stor vikt hur proceduren kring röstningen ser ut och även hur den politiska processen gestaltar sig. Eleverna lyfter fram kunskaper om rättigheter och skyldigheter bland dem som röstar, liksom friheter och rättigheter i demokratin, där rättviseaspekten betonas. På frågorna 9 och 11 där eleverna får ta ställning till olika påståenden kring medborgarnas rättigheter i demokratin så svarar de flesta att alla ska ha samma rättigheter.75 En annan viktig
faktor inom denna teori är de konkurrerande eliterna av valda representanter som styr på mandat av folket. Eleverna lyfter fram att folket röstar på representanter som ska styra landet då de förklarar rösträtten som en viktig del av demokratin: att man röstar fram politiker som ska styra och fatta beslut, om det inte är stora frågor som man ska besluta om. Då måste man fråga om folkets åsikt genom folkomröstningar anser flertalet elever.
”Alla är med och bestämmer, rösträtt. Alla får säga och skriva vad de vill. Samma rättigheter och skyldigheter. Elevråd. Medborgarförslag. Skolplikt. Allmänna val. Rätt att demonstrera. Jämställdhet. Grunden till allt är att alla är lika värda.” (År 8, fråga 1)
”Man röstar i beslutet antingen genom folket om det är en viktig fråga eller genom politikerna som folket har röstat fram.” (År 9, fråga 4)
”Vi röstade om kamratstödjare i skolan en gång. Det är ju demokratiskt alla fick rösta.” (År 8, fråga 5) ”Om beslutet kommer att påverka folket på ett större sätt så ska folket få rösta om hur man vill att det ska bli. Röstningen ska vara anonym och ske på en plats som folket vet var den ligger och på olika tidpunkter så att alla kan få chansen att rösta när det passar.” (År 9, fråga 4)
Röstningsproceduren och valen lyfts av eleverna vilket kan ses som indikatorer på valdemokrati. Rösträtten är också viktig, liksom medborgarnas rättigheter och skyldigheter. Att man väljer fram politiker som ska styra är något som flertalet elever lyfter fram. Rättvisebegreppet är något viktigt för flera elever. Framförallt eleverna i år sju fokuserar på rättviseaspekten då en stor del av eleverna i år sju har svarat att rättvisa i en demokrati är viktigt. Begreppet rättvisa är inte definierat i någon större utsträckning, men många av eleverna lyfter fram att alla har samma rättigheter och alla har rätt att rösta och för att det ska vara demokratiskt så ska det också vara rättvist.
”Jag tänker på rättvisa. Alla har samma rättigheter och rösträtt. Lagar. Fredrik Reinfeldt. Alla har rätt till sin egen åsikt och så vidare.” (År 7, fråga 1)
”Jag tänker på allas rätt. Att alla får bestämma. Val och röstsedlar.” (År 7, fråga 1)
Rättviseaspekten av demokratibegreppet lyfts fram av flera elever och min åsikt är att jag tror att de syftar på alla människors lika värde när de talar om rättvisa. De lyfter fram att rättvisa är viktigt, men man måste ändå rätta sig efter vad majoriteten tycker. Det som eleverna motiverar som rättvist är att alla får vara med och bestämma och allas röst är lika mycket värd. Rättvisa och rättigheter tycks till stor del ha samma innebörd för dessa elever.
4.1.2 Deltagardemokrati
Flera av eleverna svarar att ett aktivt deltagande bland medborgarna är viktigt för demokratin, man måste ha en åsikt. Organisationer och föreningar lyfts fram av ett fåtal elever som själva är aktiva inom sådana rörelser. Någon tar upp deltagande i en ryttarförening där man gemensamt fattar beslut, andra har deltagit i elevråd och elevrådskonferenser. De elever som engagerar sig i elevrådet visar på ett aktivt deltagande i en demokratisk process. Eleverna har en tilltro att våga och vilja påverka skolan och samhället, vilket man kan se när de talar om skolan och elevinflytandet där. Enligt de svar som eleverna i denna studie givit så har
eleverna möjlighet att påverka skolan och de önskar till viss del mer inflytande, men många är nöjda med det inflytande man har idag. Flera elever svarar att den demokrati som man har i skolan är bra och de vill inte ändra på den. Detta kan tolkas som att man har en välfungerande demokrati på denna skola, att eleverna känner sig delaktiga i beslut och att de har inflytande över verksamheten och inte vill delta och påverka mer än de gör idag. Någon elev säger att demokratin på skolan inte fungerar för i slutändan bestämmer ändå lärare och rektor.
Deltagardemokratin i skolan talar för att eleverna ska ha inflytande att påverka skolan likaväl som medborgarna ska ha möjlighet att påverka i samhället. Känslan av att kunna påverka är en förutsättning för att vilja delta i processen.
”Jag tycker att vi har demokrati för att vi får vara med och bestämma och diskutera olika saker.” (År 8, fråga 6)
”Jag tycker att skolan är demokratisk. Besluten på skolan tar vi elever tillsammans med lärarna.” (År8, fråga 6)
”Jag har varit med i ett elevråd en gång. Klassen fick säga vad dom tyckte t.ex. att man får tugga tuggummi i klassrummet. Sedan framförde jag det. Men vi fick inte göra det bestämde lärarna.” (År 7, fråga 5)
”Lärarnas och rektorns röst är värda mer så det är inte demokrati på lika villkor.” (År 9, fråga 6) ”Man kan ju inte ha för mycket demokrati på en skola. Jag tycker det är bra som det är.” (År 7, fråga 6)
”Deltagardemokratins grundläggande kännetecknen är ett aktivt politiskt deltagande som är jämnt spritt mellan olika sociala grupper.”76 Eleverna i denna studie har påpekat att demokrati
till stor del handlar om att man röstar och att man deltar i demokratin. Detta kan även knytas an till valdemokratin, men i vissa kommentarer lyfter eleverna just deltagandet som en viktig faktor för demokratin. Att man ska delta i processen och att man måste ha en åsikt är något som lyfts fram av flertalet elever. Att alla har samma rätt att påverka talar för den deltagardemokratiska modellen. Eleverna får främst vara med och fatta beslut om läxor och liknande i skolan. De får också säga vad de tycker om olika företeelser som sedan diskuteras i elevrådet där beslut tas. Efter att man lagt fram sin åsikt får man också vara beredd att ta en förlust genom majoritetsbeslut vilket deltagardemokratin innefattar.
4.1.3 Beslutsfattande i en demokrati
De kommentarer som eleverna givit kring beslutsfattande handlar främst om att man röstar och sedan ”vinner” det förslag som flest röstat på. Så beskriver de flesta eleverna
beslutsfattande i en demokrati. Dock lyfter flera elever också den debatt som bör föreligga dessa beslut. Vikten av att man diskuterar innan beslut ska tas betonas. Detta kan ses som en kombination av demokratiteoriernas åsikter om hur beslut ska fattas i en demokrati.
”Om man ska fatta ett beslut om något på ett demokratiskt sätt så ska någon i ’gruppen’ lägga fram förslaget och sedan ska man diskutera med varandra och sedan rösta.” (År 8, fråga 4)
”När man ska fatta ett beslut så ska man ta det alternativ som flest personer eftersom det betyder att det är det majoriteten vill. Om det blir lika många röster på alternativ så ska man kompromissa.” (År 8, fråga 4)
”Majoriteten bestämmer.” (År 8, fråga 4)
”Man kan rösta, eller bara sitta och diskutera tills man är eniga.” (År 9, fråga 4)
”Då ska man försöka fatta ett beslut som alla blir nöjda med. Man får resonera hit och dit och kanske lägga till vissa grejer i beslutet så att alla blir nöjda. Om inte det fungerar så får man rösta på något sätt, och då vinner majoritetens röster.” (År 9, fråga 4)
Majoritetsbeslut lyfts fram av många elever. Man ser detta som idealet i demokratin. Flera elever beskriver att när de varit med och fattat demokratiska beslut så har det oftast handlat om majoritetsbeslut i klassen, familjen, eller bland kompisar. Många elever svarar att man röstar och sedan blir det som majoriteten vill och de andra får rätta sig efter det. Men samtidigt svarar många att man ska komma fram till beslut som alla håller med om, något som kan knytas an till den deliberativa demokratiteorin.
”Man ska rösta om man inte redan är överens. Majoriteten får bestämma. Man ska respektera/acceptera det resultat som blir.” (År 8, fråga 2)
”Demokrati är inte alltid rättvist, det är bara många människors sammanslagna beslut. För många blir det fel, men majoriteten har rätt eller vad man ska säga.” (År 7, fråga 1)
Elevernas syn på beslutsfattande i demokratin visar att de ser demokratin främst som en beslutsform, inte som en livsform. Här ser man också tydligt att elevernas syn på demokrati inte kan tvingas in i endast en demokratiteori utan elevernas svar rör sig mellan de olika teorierna och elevernas tankar går att knyta an till demokratiteorierna på flera olika sätt.
4.1.4 Deliberativ demokrati
Den deliberativa demokratiteorin framställs främst i fråga 7 och 8 i enkäten där eleverna får ta ställning till om olika påståenden kring samtal och diskussion är viktiga eller inte så viktiga för demokratin och eleverna ges möjlighet att förklara sina ståndpunkter.
Fråga 7: Är det viktigt för demokratin att:
- träna sig i att tala för det jag tycker och tänker
På denna fråga har 100% av eleverna i år 9 svarat att detta är viktigt. I år 8 svarar 83% att det är viktigt medan det bland eleverna i år 7 är 82% som tycker detta är viktigt.
- träna sig i att sätta mig in i vad andra tycker och tänker
Här har 88 % av eleverna i år 9 svarat att detta är viktigt, 91 % av eleverna i år 8 tycker detta är viktigt för demokratin, medan 68 % av eleverna i år 7 tycker att det är viktigt.
- diskutera hur vi skall vara mot varandra i klassen
På denna fråga har 75% av eleverna i år 9 svarat att det är viktigt, i år 8: 83% och i år 7: 79%.
- diskutera och argumentera något innan man fattar beslut i en fråga som rör oss i klassen
I år 9 svarar 100% av eleverna att diskussionen före beslut är viktig, likaså i år 8 svarar 100% att detta är viktigt medan i år 7 svarar 97% av eleverna att detta är viktigt.
Resultaten av svaren på denna fråga visar att eleverna till största del anser att samtalet är viktigt för demokratin på flera sätt. I den efterföljande fråga 8 fick eleverna motivera sina svar. Här svarar de flesta elever inte på varför det är viktigt med samtal och diskussion just för demokratin utan de svarar mer generellt kring varför det är viktigt att stå för sin åsikt. Några elever påtalar dock att samtalet är av stor vikt för demokratin. Flera elever svarar att det är viktigt att sätta sig in i och lyssna på vad andra tycker för att skapa sin egen åsikt. Min slutsats är att eleverna inte ser vikten av att föra dessa samtal för att fördjupa sina demokratiska kunskaper, de ser inte samtalet som något att förknippa med demokrati.
”Det är viktigt att kunna framföra sina åsikter och förstå andras för att kunna skaffa sig en bra uppfattning om ett beslut.” (År 9)
”Att diskutera hjälper folk att se och förstå andras åsikter.” (År 9)
”Jag tycker att allt det här är väldigt viktigt för att öka demokratin och för att träna sig i att öka den.” (År 9)
”Det är viktigt att man säger vad man själv tycker och att andra gör det så att det blir lättare att ta ett beslut som passar alla.” (År 8)
”Att träna sig att tala om vad man tycker och tänker är viktigt för att man ska våga göra det i framtiden. Det är viktigt att komma till en lösning båda kan gilla.” (År 8)
”Många vågar inte säga vad de tycker. Det är viktigt att alla vågar och kan annars är det inte allas åsikt som blir till beslut.” (År 7)
